Vikingatidens Skldbucklor

En studie av Ryghs typ 565

Martin Jonsson
Martin Jonsson
ht 2011
Kandidatuppsats 15 hp
Kandidatuppsats med inriktning arkeologi eller miljarkeologi (13000ht11) , 15 hp
Frord
Jag r medveten att en c-uppsats ofta inte har en tacklista, men denna uppsats hade inte
varit mjlig utan hjlpen frn ett stort antal mnniskor som gjort den mjlig. Ett tack till,
utan srskild ordning:
Kristin gnacius ! "ortidsminneforeningen
#tephen $. $arrison - %rinit& 'ollege (u)lin
*eena #&rinki-$armo - +useiverket
$ugo $vid #,rensen - #&dvestsj-llands +useum
.u/mundur 0lafsson - 1j2/minjasafn 3slands
4eter 5eatson
+arie 5rinch ! 6ationalmuseet 7(anmark8
5engt 6ord9vist ! Jamtli
"redrik #and)erg - (alarnas +useum
Else-5ritt "ilipsson - .te)orgs #tadsmuseum
Jessica :ickardsson - ;re)ro *ns +useum
5ar)ro Johansson - <stmanlands lns museum
(avid *arsson - =ntikvarisk-topografiska arkivet
.udrun =nselm - #rmlands museum
Jarle E)eling ! +>#%
$ans ?lsson - <rmlands +useum
Katarina Eriksson - *nsmuseet .vle)org
*ars 5ackman - 6orr)ottens museum
*inda *und)erg - *nsmuseet <ar)erg
%homas 4ersson - 5lekinge museum
#amt alla de andra som p ngot stt hjlpt mig med ar)etet.
%ill sist ett stort tack till min handledare 4eter $olm)lad, samt 4er :am9vist fr svar p
mnga frgor och svar p funderingar@


Abstract
%he <iking shields have )een to little studied, Aith the shield seen as something secondar&
in the armaments of a Aarrior. %he amount of research on sAords, spears and aBes are all
larger, possi)l& depending on the offencive nature of these Aeapons, and the defensive
nature of the shield. n this paper have tried to shed a little )it of light on the :&ght CDC
shield)oss. "rom a large material of EDF shield )osses of all t&pes, the t&pe :CDC have
)een selected from primaril& the finds in 6orAa&, #Aeden, "inland and celand. %he
reason for this is the lack of sources descri)ing finds from other countries, and that )oth
#Aeden and 6orAa& have large finds data)ases that makes it easier to eBtract information.
%hough all finds from respective countr& arenGt recorded, and it makes it necessar& to also
stud& reports, )ooks and magaHines from respective countr&. have not included finds from
reland and .reat 5ritain. %he collected material of :CDC are measured and put in conteBt
Aith other shield )oss t&pes. %he possi)le origin as proposed )& 4etersen is discussed and
tried. %he measures are presented from the material, in comparison to other shield )osses.
Figurfrteckning
"ig. I #idan I llustration av :&ghs t&pologi.
"ig. J #idan J llustration av :&ghs Kronologi.
"ig. K #idan K llustration av Kirpichnikovs t&pologi.
"ig. L #idan L llustration av frfattarens tolkning av t&pologiernas frhllande.
"ig. C #idan D llustration av den vikingatida rundskldens skldens delar.
"ig. D #idan IM %a)ell ver f&nd av det totala antalet vikingatida skld)ucklor i de
lnder med i underskningen.
"ig. N #idan IM %a)ell: #kld)ucklornas procentuella frdelning per t&p i det
aktuella underskningsomrdet.
"ig. E #idan II %a)ell: #kld)ucklorna frdelat p t&p och land.
"ig. F #idan IJ (iagram: (iametermttens frdelning p mt)ara f&nd av :CDC i
underskningen.
"ig. IM #idan IK %a)ell: +edel och median vrden p vikingatida skld)ucklors
diameter frdelat p t&p.
"ig. II #idan IK (iagram: (iameter och hjdmtt fr t&pen :&gh CDC.
"ig. IJ #idan IC %a)ell: <apen utrustning i gravar innehllande skld)uckla av t&p
:CDC.
"ig. IK #idan IC %a)ell: <apen utrustning i gravar innehllande skld)uckla av t&p
:CDC frdelat p vapen.
"ig. IL #idan IC %a)ell: %otalt antal vriga vapenf&nd i gravar frn 5irka med
skld)ucklef&nd.
"ig. IC #idan ID %a)ell:<apen utrustning i gravar innehllande skld)uckla
frdelat p vapen.
"ig. ID #idan IN Karta ver ut)redning av :&ghs t&p CDC.

Innehllsfrteckning
Frord
Abstract
Figurfrteckning
1. Inledning..................................................................... 1
I.I "orskningshistorik................................................. I
I.J #&fte och avgrnsningar......................................... C
2. Metod och Material..................................................... 6
J.I (en vikingatida skldens konstruktion................. D
J.J %eoretiska utgngspunkter och val av metod......... N
J.K Kritisk granskning av metoden............................. N
J.L 4ro)lemet rlndska sjn....................................... E
3. Resultat......................................................................... 10
K.I +aterialet.............................................................. IM
K.J "&siska dimensioner............................................. IJ
K.K (atering................................................................ IL
K.L ;vrig vapenutrustning i gravar med :CDC........... IL
K.C (en geografiska spridningen................................ ID

. !iskussion.................................................................... 1"
#. $a%%anfattning.......................................................... 20
6 .Referenser.................................................................... 21
D.I ?tr&cka kllor....................................................... JI
D.J %r&ckta kllor........................................................ JI

&. 'ilaga
1
1. Inledning

De vikingatida(800-1100 e.kr) skldarna r ett fyndmaterial som mycket sllan har bearbetats,
de personer som frmst arbetat med detta material r i Norden, J an Petersen och Greta
Arwidsson. Petersen mest nmner skldbucklor i frbifarten och hnvisar till Ryghs
typologiska indelning , men lgger grunden fr en typologisk fljd och kronologisk
indelning(Rygh 1885). Arwidsson gr i sin tur mer p djupet, men begrnsar sig i stort till
materialet frn Birka, och sjlva konstruktionen av sklden(Arvidsson 1986). D ingen nnu
gjort en strre sammanstllning av materialet, s r det mnga aspekter som skulle kunna
utredas vidare, dribland handel, regionala skillnader och olika sociala eller kulturella
grupperingar. Detta r dock inte ngot som ligger inom ramen fr denna uppsats, utan r ngot
som jag frhoppningsvis kan terkomma till i senare uppsatser. Material som studerats p det
sttet r bland annat spjut och svrd, som studerats nr det gller utformning, deras anvndning
som sociala markrer fr makt och kontakter runt stersjn.(Nerman 1929; J akobsson 1992)
Skldar har drfr inte getts samma utrymme utan mer nmns som ngot vid sidan av. Detta
kan dock i stort bero p att sklden som ett frsvarsvapen setts som ngot underordnat de andra
vapnen. D tiden och resurserna till hands inte rcker till fr att beskriva alla typer av
sklddelar i helhet, och skldbucklor i synerhet, har fokus drfr valts att ligga p Ryghs typ
R565 samt dess geografiska spridning. Detta d denna typ r den med minst antal fynd, och
vilken drfr r den idag minst knda. Detta arbete skall drfr ses som en frstudie till en
strre uppsats om de vikingatida skldarna.



1.1 Forskningshistorik

Redan under 1800-talets sista kvartal publicerar den norska arkeologer Oluf Rygh verket som
kommer att bilda grund fr de vikingatida skldbucklornas typologi, i verket Norske Oldsager
ordnede og forklarede, har Rygh med avbildningar av olika fynd av skldbucklor som funnits
i Norge (Rygh 1885).


(fig. 1 Oluf Ryghs illustrationer av skldbucklor. Illustration och Klla: Oluf Rygh 1885, fig. 562-565)

Ryghs typologi anvnds sedan av Petersen i sitt verk De Norske vikingesverd, dr han bygger
upp en typologi och kronologi fr de vikingatida skldbucklorna(Petersen 1919, 47). Typologin
baseras p Ryghs bok Norske oldsager, och de 4 exempel p vikingatida skldbucklor som
finns illustrerade. (Rygh 1885, fig. 562565). Typologin baserar han p skldbucklornas form.
Dr Typ R562 till R564 anses helt fristende frn typ R565.
2
Petersen skriver: Av skjoldbuler er det ikke mange former i vikingetiden. Her kan fremdeles
godt gjlde Ryghs typerkke i Norske Oldsager : 562565.(Petersen 1919, 47).
Kronologin Petersen freslr r R564->R562->R563, med R565 som samtida med R563, vilket
illustreras i figur 2.


(fig. 2 Petersens kronologi ver Ryghs typer, frfattarens tolkning. Illustration: frfattaren)

Petersens kronologi fr skldbucklorna, r baserad p de vriga fremlen som hittades
tillsammans med skldbucklorna i gravarna. Dr han ppekar att typerna R564-562-563 fljer
varandra kronologiskt i ett tydligt typologiskt spr, men att skldbucklor av typen R565 r en
helt egen typ som ligger vid sidan av de andra, men dock r samtida med R563. Petersen
skriver:

Rent for sig selv, uten sammenhng med denne typeserie, staar R 565, som er omtrent samtidig
med R 563, fundet med sverd av Q-, T-, U-, Y-, Z- og -type. Typen er sandsynligvis kommet
stenfra, forekommer i hvert fald i Sverige, Finland og Rusland og er ytterst sjelden i det
vestenfjeldske.(Petersen 1919:47).


Petersens kronologiska indelning str dock inte utan kritik, utan kritiseras av bland annat
Arwidsson, som menar att det finns brister i kronologin. Frmst i hur han daterar Ryghs typ
R562, d typen terfunnits i samma slutna gravar som R564 (Arvidsson 1986). Hennes kritik
av typ R564 och R562s anvndning parallellt verkar dock inte omfatta typ R565, som r den
typ som ligger i fokus fr denna uppsats.

Petersen pstr att skldbucklorna av typen R565 har ett stligt ursprung, men Kirpichnikov
anser att det r svrt att belgga Petersens pstende att typ R565 skulle vara av stligt
ursprung, men att det finns vissa likheter med ryska koniska hjlmar brjar infras under 900-
talet( 1971).

ven i Baltikum och Ryssland har fynd gjorts av dessa typer av skldbucklor, dr de mest
knda fynden r frn Tira mosse i Lettland dr fynd av nstan intakta skldar ptrffades, dock
inte med skldbucklor av typen R565( 1961). Dremot nmner Ravdonikas (Ravdonikas
1930) och Kirpichnikov fynd av skldbucklor av typ R565( 1971).

3
Kirpichnikov delar in de ryska fynden i tv typer, sfriska och sfr-koniska. Han baserar
indelningen p 20 fynd, 18 stycken av Kirpichnikovs typ 1 som frfattaren anser motsvarar
Ryghs R562. Samt typ 2, som frfattaren anser motsvaras av R565, och baseras p tv fynd,
bda hittade strax sder om Ladoga. ( 1971). En av fynden har dock knopp
och pminner mycket om Ryghs teckning av R565.
(fig. 3 Kirpichnikovs typologiska indelning. Illustation: Kirpichnikov 1971 fig.10)


Schnbck beskriver i sin och Thunmark-Nylns artikel i Fornvnnen, hur gravgodset i
Valsgrde i stort fljer den kronologiska och typologiska indelning som freslogs av Petersen.
Thunmark-Nyln ur Schnbcks manuskript:


Det r viktigt att ppeka att tabellerna icke upprttats efter typologiska antaganden. Att de
enskilda exemplaren i de fremlsgrupper, som tabellerna redovisa, hr flja i en 'typologisk'
sekvens synes styrka inte blott att den antagna gravfljden synes vara helt riktig utan ven att
den relativa kronologi, som av tidigare forskare baserats p bl.a. 'typologi' r i frvnande
grad helt korrekt.(Schnbck and Thunmark-Nyln 2002, 3)


Tabeller i slutet av artikeln redovisar frfattarna bland annat fynden av skldbucklor, som
strcker sig ifrn den Vendeltida typen via Ryghs typ 564 till typ 565. Dock r deras tabeller en
relativ kronologi vilket man mste ta i beaktande.

ven av Blindheim, Heyerdahl-Larsen och Tollnes har kritik mot Petersens typologiska-
kronologi i Kaupang-funnene, bind 1. De ppekar dr att Petersens dateringssystem inte bra,
d man inte vet under vilka omstndigheter det material Petersen anvnder har insamlats
(Blindheim, Heyerdahl-Larsen, and Tollnes 1981, 128). Blindheim et al: Vi er fullt klar over
den innvendinger som har vrt reist mot hans dateringssystem magelen p oppgave over
sikre/usikre kombinasjoner, faren for sirkeldatering ved att han vekselvis daterer ulika
vpenarter med hverandre.(Blindheim, Heyerdahl-Larsen, and Tollnes 1981, 147).

Detta d vissa freml som anvnts fr att bygga upp den, kan ha varit lsfynd, och inte
kommer frn en sluten kontext. Detta gr att fynden inte p ett bra stt kan jmfras mot
varandra och andra gravfynd. (Blindheim, Heyerdahl-Larsen, och Tollnes 1981, 148) De menar
ocks att Petersens egna beskrivningar av olika typer kan vara s tvetydiga och invecklade att
ett freml kan uppvisa drag frn flera typer.(Blindheim, Heyerdahl-Larsen, och Tollnes 1981,
148)


4
Inga Serning tar i sin utmrkta bok Dalarnas jrnlder(Serning 1966, 41), upp ytterligare en
typ av skldbucklor som i Sverige kallas fr Svf 517, efter illustrationen i Sveriges
Forntid(Montelius 1872, 150). Typen r mycket lik R563 men r hgre med en nrmast
perfekt halvklotsform, mycket liknande Ilkjaer typ 5a och b(Ilkjr and Carnap-Bornheim 1990,
330). Dessa typer r dock mycket tidigare, men r nra i form. Typen frekommer frmst i
Svealand med fynd i Dalarna, Vstmanland och p Birka. Det r dock svrt att se den som en
helt egen typ, den br snarast ses som en variant eller vidareutveckling av R563 eller R565, d
den beskrivs som en halv-sfr, men p bilder r den snarast mer konisk, motsvarande R565.

Nrgrd J rgensen presenterar i sin bok Waffen und Grber en typologi och kronologi fr
skldbucklor frn 500 talet till 900 talets brjan(Nrgrd J rgensen 1999). Petersens typer
R564 och R562, lggs ihop till en typ, SBC (Nrgrd J rgensen 1999, 84). Som beskrivs som:
SBC ist ein Schildbuckel mit schmalem Kragen, leicht eingezogenem oder einwrts
gebogenem Hals und runder Haube.(Nrgrd J rgensen 1999, 84). Definitionerna stmmer
bra verens med Arwidssons definitioner (Arvidsson 1986, 40) fr typerna R564 och R562 om
de skulle ha sammanfrts i en typ. Dock utelmnar det typ R565, som inte r halvklotformig
utan snarast konvext toppiga. Skillnaderna och frhllandet mellan de typologiska systemen
syns i figuren nedan.
(fig. 4 Frfattarens tolkning av typologiernas frhllande. Illustration: Martin Jonsson)






5
1.2 Syfte och avgrnsningar
Syftet med med denna uppsats r att frska klargra om Petersen har rtt nr han sger att
typen R565 antagligen r stlig, och hur i s fall dess spridning ser ut.

Detta gr att mlet med denna uppsats blir att frska besvara fljande frgor:
Hur ser den geografiska spridningen ut av skldbucklor av typen Rygh 565 ut?
Har Petersen rtt nr han sger att det antagligen r en stlig typ?
Hur ser typens fysiska dimensioner ut i frhllande till den andra typerna av
skldbucklorna under vikingatiden i Skandinavien?


Avgrnsningarna som valts r att fokusera p typ R565 i Ryghs skldbuckle typologi (Rygh
1885). Detta fr att det vriga materialet av skldbucklor r s stort, att en bra av behandling
allt detta material inte ryms i en uppsats av denna storleken. D det drfr bttre att fokusera p
en typ, som kan kartlggas ordentligt i stllet fr att bara producera en generell genomgng av
alla fynd av de vikingatid skldbucklorna.

























6
2. Metod och material

2.1 Den Vikingatida skldens konstruktion
D den vikingatida skldens konstruktion r vl beskriven av Arvidsson i Birka II:2(Arvidsson
1986), samt Beatson i sin artikel The Viking shield(Beatson 1995) tnker jag endast kortfattat
beskriva den vikingatida rundskldens konstruktion i detta arbetet, d den redan r vl
beskriven i de tv ovan nmnda arbetena.

En Skandinavisk vikingatida rundskld bestr av flera delar som tillsammans bildar en skld.
De viktigaste delarna p en rundskld r skldbuckla, skldskiva, skldkantsbeslag och
handtag. Dock frekommer ofta andra delar som nitar att hlla fast skldbucklan och ringar
som kan anvndas att hnga upp eller att bra sklden med. Skldskivan var sammansatt av
tunna brdor, och i de lnder dr det fanns, Gran och Tall( 1961, 222). Den kunde ven
best av andra trslag, ett exempel p det r fyndet av en skldskiva vid Trelleborg i Danmark
dr den var tillverkad av Ek (Brinch 2011).

Runt skldskivan fanns ibland frstrkningar i form av skldkantsbeslag, metall bleck som var
satta runt kanten fr att ge den bttre hllbarhet (Arvidsson 1986, 40). Det kan ven ha funnits
ytterligare frstrkning av skldkanten, d fynd av skldkantsbeslag frn bland annat Birka
gjorts som visar att skldkanten buktat ut mer n skldskivan (Arvidsson 1986, 40).
Skldbucklan var tillverkad i jrn, och kunde ha utsmyckningar i form av inlgg av andra
metaller eller taggade flnsar (Arvidsson 1986, 42). Skldskivan kunde vara verdragen med
lder, ett exempel p detta r fynden i Tira mosse i Lettland, dr verdraget var delvis bevarat
(fig. 3 Skldens delar, illustration frfattaren)

( 1961, 221). Utsmyckningar p skldskivan r ovanliga under vikingatiden, och inte lika
vanliga som de var under vendeltid/folkvandringstid.

(Fig. 5 Den vikingatida rundskldens delar Illustration: Martin J onsson)

7
2.2 Teoretiska utgngspunkter och val av metod
Metoden som valts fr uppsatsen r att gra den i form av en litteraturstudie, dr frmst
litteratur i form av utgrvningsrapporter, vetenskapliga artiklar, annan litteratur samt
fynddatabaser anvnts. Databaserna som utnyttjats r frmst Historiska museets
fremlsdatabas, samt den norska Universitetsmuseenes arkeologiske gjenstandssamlinger.

Kontakter har ven tagits med museer i norra Europa och enskilda forskare, fr att f
information om fynd i de databaser som frs lokalt och inte kan ns utifrn museerna.
Resultatet har sedan sammanstllts i tabeller fr att mjlig gra en bearbetning. Tyvrr gr
detta att bilden p sina hll r ofullstndig, men den br nd ge en versiktsbild av spridning,
och rcka till fr att frska besvara frgestllningarna.

Historiskt har typologierna mnga gnger delats upp i typologier intiutivt, men dagens
mjlighet till datorbearbetning gr att man brjar anvnda en numerisk klassifikation. Mika
Lavento skriver:

Most archaeologists have carried out the typological division of material intuitively without any coherent
background theory, without a detailed separation of attributes or any kind of statistical analysis.(Lavento 2001,
s.16)

Lavento menar att man kan skilja mellan en traditionell typologi och en numerisk typologi, dr
den frsta typen baseras p en magknsla och utseende. Den numeriska typologin baseras i
stllet p ett stort antal fynd som mts, och dr sedan alla mtten undersks statiskt efter
kluster.

Storleken p uppsatsen medger inte en numerisk typologisk indelning, men min frhoppning r
att ta ett steg frn den traditionella typologiska indelningen mot en numerisk typologisk och
positivistikskt baserad indelning av skldbucklor. Detta genom att frska med de mtt som
terfunnits i materialet gra ett frsk till avgrnsning.

Valet av att skriva uppsatsen som en litteraturstudie beror p den korta tiden och avstnden till
museer r stort. Det har gjort det svrt att beska alla museer fr att personligen ha kunnat
observera fremlen. Detta har inte heller varit ekonomiskt mjligt men nskvrt. Beslutet blev
drfr att anvnda den litteratur och de databaser som funnits tillgngliga, fr att p en relativt
kort tid kunna samla in en stor mngd information som sedan har kunnat bearbetas i
uppsatsarbetet.

2.3 Kritisk granskning av metoden
En litteraturstudie medfr alltid problem, framfrallt d man inte kan hantera fynden
personligen utan mste utg frn andras beskrivningar samt frska gra egna tolkningar av
andras fyndmaterial utifrn teckningar, fotografier, korrespondans samt rapporter. Detta gr att
man frlorar den skerhet som man fr av att sjlv ha hanterat fynden, framfrallt nr det gller
utseende och typ.

Ett stort problem uppstr ven d ett fyndmaterial behandlats av flera frfattare, som har olika
uppfattning av vad exakt det r man har sett. Detta gr att en skldbuckla kan anses tillhra
olika typer, av olika frfattare. Fr att kringg problemet i strsta mjliga mn s var det
tvunget att underska alla kllor som finns att tillg fr varje fynd, fr att sedan kunna bilda en
uppfattning. Dr det efter ytterligare efterskningar inte har gtt att klassificera fyndet har det
placerats i gruppen oknd. Detta fr att undvika en placering i fel typ. Detta r dock ngot som
8
har tagit mycket tid, ngot som kunnat undvikas om det funnits mjlighet att personligen
hantera fremlet.

Ytterligare en klla till fel r kvaliteten p ett antal fotografier, nr jmfrelser gjorts mellan
skisser och teckningar av fremlet. Det har oftast varit lttare att bestmma vilken typ av
freml och typ det tillhr genom att anvnda teckningarna, fotografier r inte alltid bst.
Frgbilder av rostiga jrnfreml kan om bilden tas i fel ljus eller vinkel gra det omjligt att
se vad fremlet r, det som syns p bilden r endast en rostbrun klump. Teckningar och
skisser fr dock med sig egna problem, d det alltid r en tolkning av vad den som tecknat av
fremlet uppfattar, och kan drmed ven det infra en felklla i tolkningen. Det blir drfr en
tolkning av tolkningen.


2.4 Problemet Irlndska sjn
Shetelig har i sina verk om vikingatidens fynd i Storbritannien och Irland, med fynd som
klassificeras som R565, frn bland annat Island Bridge, Irland(Shetelig and Be 1940, 3334).
(Shetelig 1940; Shetelig and Be 1940; Shetelig and Grieg 1940) Dock fr deras klassificering
kritik av bland annat Stephen Harrison i sin artikel The Millhill burial in context(S. H.
Harrison 2000). Dr fr han i stllet fram idn om att skldbucklor liknande R565 typen som
hittats runt Irlndska sjn tillhr en grupp skldbucklor som kallas Irish Sea A, och r
influerade av anglosaxiska skldbucklor.(S. H. Harrison 2000). Den typ han menar troligen
ligger bakom Irish Sea A typen r den germanska konvexa Zukerhut(Nrgrd J rgensen
1999, 86) typen som enligt Harrison frekom i norra och vstra England.(S. H. Harrison 2000,
72)

Mycket riktigt s har vissa fynd frn Shetelig m. fl likheter med just Zuker hut typen, men
lngt ifrn alla. Ett flertal fynd har bland annat formen av R562, men tydligt markerad nacke,
och inte som Zukerhut, en slt frlngt halv-sfrisk form. J ust de skldbucklor som utgr
Irish Sea A typen r vldigt lik formen p R565. Storleken p skldbucklorna skiljer sig dock
lite t, d de generellt r mindre n de skandinaviska fynden av R565. Shetelig menade att
skldbucklorna som hittades i omrdet r av typen R565, men Harrison anse att det inte r
mjligt d Irish Sea A r ldre n R565 med 150-200 r(S. Harrison 2011).

En annan skillnad r storleken som generellt r mindre, men i och med att gruppen bestr av s
f skldbucklor, r det svrt att rkna ut ett skert medelvrde fr typen.
Ytterligare en typ av liknande utseende som Ryghs typ 565 och Irish Sea A, r den s
kallade Dublintypen, den r enligt Harrison en blandning av de sm irlndska
skldbucklorna och de anglosaxiska konvexa skldbucklorna av typ Zukerhut.(S.
Harrison 2011) Harrison skriver:

In size, the intact 'Dublin type' examples range from 9.1-11cm in total external
diameter, and 5.1-7.1cm in external height. Their conesoccur in a wide range of
forms, concave, convex and 'straight-sided', but all have a very narrow flange
(or rim - the bit which rested on the shield board), 1cm or less wide. These
flanges are very often angled rather than 'flat', and may indicate that the
associated shield boards were also curved.(S. Harrison 2011)

Skldbucklorna r sledes vldigt sm, och Harris menar att detta r typiskt fr just omrdet
runt Dublin. Dock har ett ftal fynd gjorts i Skandinavien som skulle kunna passa in i
9
Dublintypen, bland annat frn Norge (T13334 d i Universitetsmuseenes arkeologiske
gjenstandssamlinger). Dublintypen ser ven de mycket ut som R565. Det r svrt att frklara
skillnaden i datering, om inte Petersen har sin datering fel och R565 i sjlva verket frekommer
tidigare men kanske inte i Norge.


































10
3. Resultat


3.1 Materialet


Genomgngen av materialet s fann jag snart att mnga av de fynd som listas som
skldbucklor mnga gnger har varit vldigt svra att typbestmma d informationen mnga
gnger varit vldigt dlig. Drfr finns typen Oknd med i listan, vilket inte r helt optimalt
men ndvndigt d det totala antalet annars skulle vara missvisande. Fr att f s bra data som
mjligt s var jag tvungen att vlja ut de lnder dr jag ftt tag i s komplett information som
mjligt, vilka var Sverige, Norge, Island och Finland. Dock s har jag med ett par fynd frn
Ryssland som beskrivs av Ravdonikas (Ravdonikas 1930).

Fynd av skldbucklor har gjorts i de flesta lnder kring stersjn och Nordsjn. Dock har jag
bara kunnat observerat typ R565 frn omrdet runt Irlndska sjn frutom de tidigare nmda
omrdena, detta kan till stor del bero p bristen p kllor frn frmst Danmark.

Det totala antalet skldbucklor som jag hittat i kllor frn Norge, Sverige, Finland och Island
r 869 st, och frdelningen per land syns i tabellen nedan.

Fynd av vikingatida skldbucklor totalt antal:
Norge Sverige Island Finland
703 140 15 11
(fig. 6 Det totala antalet fynd av skldbucklor i de lnder med i underskningen.
Klla: Frfattarens sammanstllning)

Antalet fynd i Norge r sledes mycket stort i frhllande till de andra lnderna. Vad detta beror
p r svrt att hitta en frklaring till utan att g in p hur gravskicket eller stridstekniken under
vikingatiden kan ha varierat mellan de olika lnderna, folkmngd eller andra faktorer som kan
ha spelat in. I tabellen nedan r materialet frdelat p olika typer. Dr oknda str fr sdana
dr informationen inte rcker till fr att bestmma vilken typ de tillhr.

Fynd av vikingatida skldbucklor procentuell frdelning:
Oknda R564 R562 R563 R565
351 114 289 42 75
40,3% 13,1% 33,2% 4,8% 8,6%
(fig. 7 Det totala antalet skldbucklor frn underskningsomrdet frdelat p typ procentuellt. Klla:
Frfattarens sammanstllning)

Tabellen visar ovan ven att det totala antalet fynd av R565 r mindre n 10% i frhllande till
det vriga materialet, dr R562 r den vanligaste typen. Skulle jag ven tagit med vriga
sklddelar s hade det totala antalet skldfynd kat ngot, d det t ex frn Danmark har hittats
en intakt skldskiva, och frn flera andra lnder delar till skldar.

Viktigt att komma ihg r ven att tabellerna bara visar fynden frn de ovan nmnda lnderna.
Utver det finns det i det sammanstllda materialet, ungefr ett 50 tal skldbucklor funna i
11
andra lnder, frmst i Danmark, Storbritannien samt Tyskland. Anledningen till det lilla antalet
beror till strsta del p att ingen sammanstllning skett. Vilket gr det svrt att endast via
rapporter och artiklar f en fullstndig bild. Andelen av olika typer varierar ven mycket i de
olika underskta lnderna och r inte uniformt frdelat som i tabellen ovan.


Fynd av vikingatida skldbucklor frdelat per land:
Land R564 R562 R563 R565 Oknt
Norge 93 238 32 42 298
Sverige 26 42 14 25 37
Finland 1 0 0 10 0
Island 0 9 1 1 4
(fig. 8 Fynd av vikingatida skldbucklor frdelat p typ och land. Klla:
Frfattarens sammanstllning)


I tabellen ovan r fynden frdelade p respektive land efter typ. Dr ser man att frdelningen
mellan typer och lnder varierar mycket. I alla lnder utom Finland r typen R562 den
vanligaste, dr den i vriga lnderna mindre vanliga R565 r vanligast. Dock r fynden frn
bde Finland och Island f, vilket gr att en procentuell frdelning blir missvisande d antalet
r s f. Finlands fynd av skldbucklor har hmtats ifrn Ella Kivikoski(Kivikoski 1973;
Kivikoski 1939) och Nils Cleves(Cleve 1978) arbeten, och inte ifrn nationella databaser som
fr Sverige och Norge.

ven Island lider av detta d de enda kllorna som nmner fynd av skldbucklor r Kristjn
Eldjrns Kuml og haugf(Kristjn Eldjrn and Adolf Fririksson 2000) samt
utgrvningsrapporten fr Hringsdalur i Arnarfiri (Fririksson et al. 2010), som ven r den
som beskriver det frsta fyndet av R565 p Island.



















12
3.2 Fysiska dimensioner
(fig. 9 Diameter p mtbara skldbucklor av typen Rygh 565 i underskningen
Klla: Frfattarens sammanstllning)



Diametern p skldbucklorna varierar mellan som minst 12 och som mest 17,8 cm, och r
mttet frn kant till kant. Vissa vrden frn framfrallt Norge har inte gtt att anvnda d man
vid mtningen inte inkluderat skldbucklans flns.

Berkningen av ett medelvrde ger 14,1 cm, och ett medianvrde p 13,9 cm. Arwidsson
skriver i Birka II:2: Vom Typ R 565 gibt es nur zwei messbare Exemplare (Bj 1035 und enins
ohne Grabnummer). Durchmesser 14,0 bzw.15,0 cm, Hhe 6,2 bzw. 6,5 cm.(Arwidsson 1986,
40) Vilket ligger p och ngot ver medelvrdet. Frn Tuna i Alsike s hittades i grav I en
skldbuckla med diametern 17,8 vilket r det strsta uppmtta i underskningen, d var dock
flnsen 1,8 cm bred.

I grafen ovan r diametern plottad s att det gr att jmfra vrdenas frdelning. Av totalt 75 st
skldbucklor av typen R565 har diametermttet kunnat mtas p 42 st. Diametermtten r vl
samlade och tyder p att diametern fr ytterligare fynd br ligga mellan 13-15 cm.





Fr att kontrollera eventuella regionala skillnader delades vrdena upp fr Norge och Sverige
och berknar medel och medianvrde, skiljer resultaten sig vldigt lite. Medelvrdet skiljer sig
endast 0.1cm, vilket tyder p att det inte frekommer strre regionala skillnader.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Diameter p mtbara fynd av skldbucklor
Av den vikingatida typen R565
Antal
D
i
a
m
e
t
e
r

i

c
e
n
t
i
m
e
t
e
r
13

Se tabellen nedan fr en jmfrelse mellan skldbucklor av typen R565, R564 och R562. Av
alla fynd, dr mtvrden kunnat ptrffas r R565 den typ med minst genomsnittligt
diametermtt. Typ R563 r inte inkluderad p grund av det lilla antalet fynd. Den ldsta typen
R564 har ett strre vrde och s ven R562, vilket skulle kunna tyda p att skldbucklornas
storlek minskar under vikingatiden.


Medel och medianvrde p vikingatida skldbucklors diameter frdelat p typ:
Typ R565 R564 R562
Medelvrde 14,1 14,7 14,4
Medianvrde 13,9 14,8 14,6
(fig. 10 Medel och median vrden p vikingatida skldbucklors
diameter frdelat p typ. Klla: Frfattarens sammanstllning)



Sammanstllningen av mtvrden visar ven att det finns 24 st mtvrden p hjdmttet fr
R565, berkningarna visar att bde medel och medianvrde p hamnar p 7,4 cm. Maxvrdet
som ptrffades var 9,1 cm. Tabellen nedan visar hjd och diameter plottat tillsammans fr de
fynd dr bda r angivna.

(fig. 11 Diameter och hjdmtt fr typen Rygh 565. Klla: Frfattarens sammanstllning)

Det r dock viktigt att ta i beaktande att antalet dokumenterade mtt r litet i frhllande till det
totala antalet vilket gr att ytterligare fynd med extremt stora eller sm mtt kan frndra medel
och median vrdet. Dock gr det att p detta stt f en grund till en numerisk typologi, dr
frutom formen ven de fysiska mtten kan anvndas.

11 12 13 14 15 16 17 18 19
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Diameter och hjdmtt p typen R565
Diameter i centimete
H

j
d

i

c
e
n
t
i
m
e
t
e
r
14
Det frekommer en vissa sammanblandning av alla typer av skldbucklor, de har dock en
urskiljbar skillnad, R564 r huvudsakligen bredare och hgre n R562 och R563. R565 r i sin
tur hgre och smalare. Det som skiljer mellan den ldre och yngre typer av sfriska
skldbucklor (R564-562-563) r sledes skldbucklans nacke hjd. Och mellan de sfriska och
sfr-koniska i huvudsak formen.



3.3 Datering

Datering av skldbucklor r svrt d det inte tills nyligen fanns ngra metoder fr att absolut
datera dem med, utan var hnvisad till att datera dem med hjlp av andra freml funna i slutna
kontexter. Nya dateringsmetoder inom C-14 gr att man kan datera jrn, vilket skulle kunna ge
dateringar p skldbucklor, men kostnaden och felmarginalen p dateringarna gr att aldrig
grs. Det finns drfr idag inga absoluta dateringar av skldbucklor, utan man anvnder oftast
andra relativa dateringar. Det verkar drfr att det vanligaste sttet att idag datera skldbucklor
fortfarande r att anvnda Petersens(Petersen 1919, 47) dateringar. Ofta anmrker man dock att
Petersens dateringar inte r helt korrekta. Detta r vldigt trkigt d det idag drfr bara gr att
grovt datera dem relativt andra freml. I samband med arbetet att ta fram skldfynden ur
kllorna s hlls speciell fokus p gravar med myntfynd i samband med skldbucklor, fr att
p s stt i kunna f ett par Terminus post quem att utg ifrn. Dock r antalet fynd av mynt i
gravar med skldbucklor av typ R565 vldigt f, och alla dessa r frn btgravarna i
Valsgrde(Schnbck & Thunmark-Nyln 2002:8).

Schnbck redovisar i sin uppstllning, att grav 9, 10 och 23 innehll bde skldbuckla av typ
R565 och mynt. Dateringen p mynten funna i gravarna i Valsgrde med R565 strcker sig
mellan 950-1020 e.kr. Ett annat exempel p datering r Arnes datering av gravarna
innehllande skldbucklor av typen R565 i Tuna i Alsike, genom att anvnda stigbyglarna i
grav I (Arne 1934).



3.4 vrig vapenutrustning i gravar med R565

Den vriga utrustningen i gravar varierar mycket, och en sammanstllning av alla typer har
varit svrt att gra, d det finns en svrighet att bedma om fynden som gjorts tillsammans med
skldbucklorna varit slutna fynd eller om det varit frga om spridda fynd. Framfrallt i de ldre
kllorna r det vanligt med fynd som lmnats in samtidigt men hittats utspridda ver t ex. flera
krar i en by, drfr har bara fynd som angivits att de hittats tillsammans, tagits med i
sammanstllningen.

Sammansttningen av fynd i gravar r intressant, d det ger mjligheten att underska om
ngon speciell vapenkombination lagts ned tillsammans med skldbucklorna. Avvikande
fyndkombinationer skulle kunna antyda ett speciellt anvndningsomrde eller bruk av
skldbucklorna.




15


I figuren nedan r en tabell av de vapenfynd som gjorts tillsammans i gravar med skldbucklor
av typen R565. Hst i tabellen betyder att det hittats hstutrustning i graven, och Allt str
fr Hstutrustning+Svrd+Spjut+Yxa. Det totala antalet r 31 st olika gravar. J ag har
undantagit gravar som endast innehller pilspetsar eller hstutrustning frn sammanstllningen.



Utrustning funnen tillsammans med R565 i gravar:
Hst-
Svrd
Hst-
Svrd-
Spjut
Hst-
Spjut-
Yxa
Hst-
Spjut
Svrd-
Spjut-
Yxa
Svrd-
Spjut
Svrd-
Yxa
Spjut-
Yxa
Spjut Allt
3 2 2 4 7 1 1 1 1 9
(fig. 12 Vapen utrustning i gravar innehllande skldbuckla av typ R565. Klla: Frfattarens sammanstllning)


I tabellen nedan har jag stllt upp i hur mnga gravar varje slags utrustning frekommer. Spjut
frekommer i alla utom 4 gravar, vilket gr det till det vanligaste vapnet att hittas i samband
med denna typen av skldbuckla. Intressant r att mnga av de underskta gravarna r rika
vapengravar med flera typer av vapen och hstutrustning.



Vapenutrustning funnen tillsammans med R565 i gravar totalt:
Hst utrustning Svrd Spjut Yxa
20 23 27 20
(fig. 13 Vapen utrustning i gravar innehllande skldbuckla av typ R565 total sammanrkning.
Klla: Frfattarens sammanstllning)



Fr att f en jmfrelse finns fljande uppstllning av de 46 gravar frn Birka, som innehll
skld samt ngot mer vapen. ven denna gng r de gravar som bara innehll hstutrustning
och pilspetsar exkluderade.



Utrustning funnen tillsammans med skldbucklor i Birka gravar:
Hst-
Svrd
Hst-
Svrd-
Spjut
Hst-
Spjut-
Yxa
Hst-
Spjut
Svrd-
Spjut-
Yxa
Svrd-
Spjut
Svrd-
Yxa
Spjut-
Yxa
Spjut Svrd Allt
2 7 1 5 0 7 1 1 8 7 4
(fig. 14 Utrustning funnen i gravar frn Birka tillsammans med skldbucklor. Klla: Frfattarens sammanstllning)



16


Utrustning funnen tillsammans med skldbucklor i Birka gravar: totalt:
Hst utrustning Svrd Spjut Yxa
22 29 33 6
(fig. 15)

Skillnaden mellan Birka gravarna med fynd av skldar, och gravar med fynd av R565, r att det
i de gravar med R565 var med betydligt mer yxor. Man fr dock tnka p att fynden i Birka
deponerades under vad som antagligen var en lngre tidsperiod, n av som var fallet fr
perioden nr skldbucklor av typ R565 anvndes, och att drfr under tiden kan ha gjort
frndringar avseende bevpning och gravskicket, vilket pverkar vad som nedlades i graven.



3.5 Den geografiska spridningen


Fynden av R565 r frdelade p ett flertal lnder: Ryssland, Finland, Sverige, Norge, och
Island. Fynden i Storbritannien och p Irland kan dock ifrgasttas d dateringen idag gr att
det inte kan vara av samma typ, trots en stor likhet formmssigt.
(Shetelig 1940; Shetelig and Be 1940; Shetelig and Grieg 1940; S. H. Harrison 2000; Bjrn
and Shetelig 1940)

Fynden frn Ryssland och Baltikum r f i de kllor som gr att f tag p utan att beska
landen, men de f fynd som finns beskriva gr att det gr att med skerhet gr att sga att typen
R565 finns i Ryssland (Ravdonikas 1930). De fynd som gjorts r lokaliserade i de omrden
som under vikingatiden var Nordiska kolonier eller viktiga handelsomrden, som t ex Ladoga
omrdet.(Arbman 1955; Arne 1914; Duczko 2004; Nerman 1929; 1971;
1961) Frn Norge och Sverige r kllorna rikare d bda lnder har nationella databaser, och
att mnga fynd finns beskrivna i litteraturen. Dock finns inte data frn alla lnsmuseer i
Sverige, vilket gr att ngon kan ha missats.

P nedanstende karta skall jag frska att illustrera spridningen, viktigt att tnka p r dock att
spridningskartor inte r absoluta och r frfattarens r tolkningar av materialet.

Det streckade omrdet motsvarar R565s spridning, det enskilda fyndet p Island r inte inritat.
Spridningen visar p en st-vstlig spridnig efter i stort den 60:e nordliga breddgraden. I
Norge r spridningen begrnsad till de sdra delarna, och i Sverige i stort sett begrnsad till
Svealandskapen och Mellan-Norrland. Den Finska spridningen r i huvudsak koncentrerad till
Egentliga Finland men , med ett fynd ensamt i St: Michel. Kllorna till de Ryska fynden r f,
men mycket tyder p att R565s spridning fljer handelslederna sder ut, ifrn
vikingakolonin vid Ladoga ner mot Kiev. Antalet fynd r strst i Norge och avtar sedan utt i
antal mot framfrallt st, frutom fyndet som gjorts p Island.

Nr det gller omrdet kring Irlndska sjn s gr det inte att sga att skldbucklorna som
hittats dr r av typen R565, d dateringarna inte stmmer verens, och dessa har drfr inte
ritats ut p kartan och mste ses som en egen typ tills nya fynd eller dateringsmetoder sger
17
annorlunda.

(Fig. 16 Skrafferat r den av frfattaren tnkte utberedningen av Ryghs typ 565, baserat p fynd i underskningen.
Klla: Frfattarens underskning )






















18



4. Diskussion

Under uppsats arbetet har det visat sig att det r vldigt svrt att ge sig p ett material som inte
mnga har jobbat med frut, det strsta problemet r att det mellan lnder och rtionden
varierat mycket hur fynd beskrivs, hur mycket som skrivits och vilken ambitionsniv de som
dokumenterat haft fr fynden. Under slutet av 1800-talet och brjan av 1900-talet s
rapporterades fynden oftast bara in med en kort beskrivning, och med lite tur en skiss, under
1920-40 talet sker en uppryckning, med ofta mycket bra beskrivningar, teckningar, mtt och
anteckningar.

Dock r mycket av detta tolkningar, frutom mtt s r teckningar och beskrivningar
beskrivarens tolkning. Detta mste man ta hnsyn till nr man frsker bedma eller tolka vad
personen fr ver 100 r sedan menade nr han (vldigt sllan hon) beskrev en skldbuckla.
Det gr att man mste vara vldigt frsiktig nr man arbetar med materialet. Det har dock varit
mjligt att besvara de frgestllningar som stllts upp.

Hur antalet fynd frdelar p de olika lnderna stdjer inte Petersens syn att typen R565 r
stlig, d den har hittat frn Island i vst till Ryssland i st. ven om det procentuellt hittats fler
i Finland, gr det inte att blunda fr att antalet fynd nd r betydligt fler i Norge. D jag inte
haft tillgng till befolkningsstatiska underlag fr omrden dr R565 hittats gr det inte att
jmfra resultaten, baserat p befolkningens storlek. Dock redovisar Kirpichnikov
( 1971) bara tv fynd av R565, ett antal som borde vara strre om det verkligen
r en stlig typ. Om vi i stllet vnder blicken vsterut mot Irlndska sjn och Dublin, s finns
det skldbucklor dr av en typ som r mycket lik R565, men som Harrison anser vara av en
mycket tidigare datering(S. Harrison 2011).

Dock fortstter Irish Sea A typen att anvndas in i 1000- talet i de Anglosaxiska omrdena(S.
Harrison 2011). Ser man till det material som anvnts s skulle den snarare ses som en nordlig
typ, d spridningen frmst sker st-vst och inte nord-syd.

En mjlig frklaring till detta skulle kunna vara att typen frn brjan har sitt ursprung p de
brittiska arna, och skulle d ha frts tillbaka Skandinavien under den senare delen av
vikingatiden. Dock r fr litet nnu knt om typen och var den ursprungligen uppstr, gr
drfr inte att skert pvisa utan mer dateringar av fynden. Den kade anvndningen av
statistiska analyser i arkeologin kan frhoppningsvis i framtiden anvndas fr strre analyser
av fyndkombinationer i gravar, vilket gr mjligheterna att skrare faststlla skldbucklors
dateringar kar.

Att faststlla en srskild social grupp som anvnt R565 r mycket svrt utan mer material att
underska, och d framfrallt frn Danmark, Tyskland, Polen och Baltikum. Om R565 hade
anvnts som en social indikator fr srskilt rika grupper, och varit vlknd i det vikingatida
Skandinavien, s br den ha varit mer allmnt spridd. Dess spridning tyder snarast p att den
funnits hos grupper som rrt sig st-vstligt.

Under arbetet med uppsatsen har det i kande omfattning blivit klart fr mig att R565 borde
delas flera undergrupper, skillnaden i storlek och utseende passar inte under endast ett paraply,
19
det behver revideras. Att problemet uppsttt beror p att R565 r den enda typen som r
konisk/konvex, vilket gr att skldbucklor automatiskt hamnar i den som inte r sfriska.
Drfr skulle en uppdelning i undergrupper behva ske, d det ven skulle underltta vidare
forskning i mnet. De tre typer som representerar de sfriska skldbucklorna (R564, R562 och
R563) r tillrckliga, men det skulle behvas fler fr de sfr-koniska, dr alla i materialet som
har rtt form hamnar frs till bara en typ. Hr skulle en indelning kunna ske dr man till
exempel skiljer p med eller utan knopp och sluttande flns. Fr att gra detta behvs dock mer
material, och fyndkombinationer fr att skerstlla att det verkligen r rtt empiriskt.


De strsta begrnsningarna i arbetet med uppsatsen har visat sig vara bristen p information
tillgnglig frn platser och lnder dr det kan finnas fynd registrerade, men dr det inte varit
mjligt att f tag p tillrcklig litteratur. ven sprket har varit ett hinder, frmst i slaviska
sprk, vilket gjort att det funnits svrigheter att f tag p rapporter och bcker . Tack vare
versttningsverktyg som Google Translate, har det dock varit mjligt att gra en ytlig
genomgng av det Ryska materialet som gtt att f tag p. Skandet visar att det antagligen
finns en stor mngd material frn de slavisksprkiga och baltiska omrdena som missats, d det
inte gr att f tag p utan att resa dit eller kontakter.

Det gr att flera mjliga fynd, inte kunnat tas med d det snarast skulle rknas som hrsgen
utan mjlighet att belgga p ett tillfredstllande stt. Bristen p centrala nationella register i
vissa lnder. Detta har gjort att det endast genom litteraturen varit mjligt att hitta information
om fynd, samt genom att leta efter enskilda rapporter som innehller information som har varit
till nytta i uppsats skrivandet. Drfr fr uppsatsen luckor i innehllet nr det gller frmst
sydstra stersjn.
























20



5 .Sammanfattning
De forskare som intresserat sig fr vikingatida skldbuckor r litet, och det har ftt till fljd att
kunskapen om skldbucklor och skldar r litet i frhllande till kunskapen om andra
vikingatida vapen. Denna uppsats frsker ndra p detta genom att vara en frstudie till ett
strre arbete om de vikingatida skldarna. Materialet insamlades genom att anvnda Norska
och Svenska databaser, samt genomgng av fyndkataloger och rapporter. Detta gr att fynd kan
ha missats. Inriktningen har varit lnderna Norge, Sverige, Finland och Island. Att fler lnder
inte inkluderats beror till stor del p svrigheter att f tag i material fr studier av fyndlget i de
lnderna.

Nr utvecklingen nu brjar g frn en traditionell typologisk indelning av freml mot en
numerisk indelning i typer s r det viktigt att brja ifrgastta den traditionella indelningen.
Underskningen p det tillgngliga fynd materialet visar p att det finns grund fr att nnu
behlla den indelningen som finns idag, men kanske i framtiden infra en uppdelning av Ryghs
typ 565. Detta baserar p de fysiska dimensionerna av fyndmaterialet.

Under arbetet har material om skldbucklor av typen Rygh 565 insamlats och bearbetats nr det
gller fysiska dimensioner och geografisk utberedning. Genomgngen visar att det av Petersen
tnkta stliga ursprunget inte stmmer utifrn det material som funnits till hands. Vilket i stllet
ppnar frgan, var uppstr typen R565? Detta r dock inte ngot som behandlas i uppsatsen
utan fr ses som en frga fr vidare forskning.

Dateringen av Ryghs typ r ven det svrt att f till stnd d det finns alldeles fr lite
dateringsbart material i form av mynt eller absolut daterade gravar med Ryghs typ 565. Ett
anvndande av vrigt gravinnehll skulle medfra en risk fr cirkeldatering och har drfr inte
anvnts i arbetet med uppsatsen.












21










6 .Referenser

6.1 Otrycka kllor

Startsida | Sk i samlingarna | Historiska museet (beta). Available at:
http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp [Accessed November 13, 2011].

Brinch, M., 2011. Email diskussion (2011-03-03, 2011-03-18)

Harrison, S., 2011. E-mail diskussion (2011-11-14, 2011-11-16, 2011-11-18, 2012-01-10)


6.2 Tryckta kllor

Arbman, Holger. 1955. Svear i sterviking. Stockholm: Natur och kultur.

Arne, Ture J . 1914. La Sude et lOrient: tudes archologiques sur les relations de la Sude et
de lOrient pendant lge des vikings. Archives dtudes orientales, 99-1264913-3; 8.
Uppsala: K.W. Appelberg.

. 1934. Das Bootgrberfeld von Tuna in Alsike, Uppland. Monografier / Kungl.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 0347-0873; 20. Stockholm: [Wahlstrm
& Widstrand].

Arvidsson, Greta. 1986. Birka: Untersuchungen und Studien. 2, Systematische Analysen der
Grberfunde = [Systematic analyses of the grave finds]. Stockholm: Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakad.

Beatson, Peter. 1995. The Viking Shield from Archaeology. Varangian Voice (issue 35): 25-
35.

Bjrn, Anathon, and Haakon Shetelig. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P.
4, Viking antiquities in England. Oslo: Aschehoug.

22
Blindheim, Charlotte, Birgit Heyerdahl-Larsen, and Roar L. Tollnes. 1981. Kaupang-funnene.
Bd 1. Norske oldfunn, 99-0300022-7; 11. Oslo: Univ:s oldsaksamling.

Brinch, Marie. 2011. Shields. March 3.

Cleve, Nils. 1978. Skelettgravflten p Kjuloholm i Kjulo. 2, Vikingatid och korstgstid:
gravfltet C. Helsingfors: Finska fornminnesfren.

Duczko, Wladyslaw. 2004. Viking Rus [Elektronisk resurs] studies on the presence of
Scandinavians in Eastern Europe. Leiden;: Brill.

Fririksson, Adolf, Hildur Gestsdttir, Astrid Daxbck, and Gurn Alda Gsladttir. 2010.
Hringsdalur Arnarfiri - Fornleifarannskn 2006. Reykjavk.

Harrison, Stephen. 2011. Viking age shield bosses in Dublin. November 14.


Harrison, Stephen H. 2000. The Millhill Burial in Context. Acta Archaeologica 71 (1)
(November 1): 65-78. doi:10.1034/j.1600-0390.2000.d01-6.x.

Ilkjr, J rgen, and Claus v. Carnap-Bornheim. 1990. Illerup dal. Bd 1, Lanzen und Speere:
Textband. J ysk Arkologisk Selskabs skrifter, 0448-0937; 25:1. Hjbjerg: J ysk
arkologisk selskab.

J akobsson, Mikael. 1992. Krigarideologi och vikingatida svrdstypologi. Stockholm studies in
archaeology, 0349-4128; 11. Stockholm: Univ.

Kivikoski, Ella. 1939. Die Eisenzeit im Auraflussgebiet. Suomen muinaismuistoyhdistyksen
aikakauskirja, 0355-1822; 43. Helsinki.

. 1973. Die Eisenzeit Finnlands: Bildwerk und Text. Helsinki: Weilin & Gs.

Kristjn Eldjrn, and Adolf Fririksson. 2000. Kuml og haugf: r heinum si slandi.
Reykjavk: Ml og menning.

Lavento, Mika. 2001. Textile ceramics in Finland ad on the karelian isthmus: Nine variations
and Fugue on a Theme of C. F. Meinander. Finska fornminnesfreningens tidskrift 109.
Helsinki

Montelius, Oscar. 1872. Sveriges forntid: frsk till framstllning af den svenska
fornforskningens resultat. [2], Atlas, 1, Stenldern och bronsldern, 2, Jernldern.
Stockholm: Norstedt.

Nerman, Birger. 1929. Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum in der
jngeren Eisenzeit. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar,
99-0277315-X; 40:1. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad.

Nrgrd J rgensen, Anne. 1999. Waffen und Grber: typologische und chronologische Studien
zu skandinavischen Waffengrbern 520/30 bis 900 n.Chr. Nordiske fortidsminder. Serie
23
B - in quarto, 0105-578X; 17. Kbenhavn: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

Petersen, J an. 1919. De norske vikingesverd: en typologisk-kronologisk studie over
vikingetidens vaaben. Skrifter / Videnskabsselskapet i Kristiania. II, Historisk-filosofisk
Klasse, 0801-2075; 1919:1. Kristiania: Dybwad.

Ravdonikas, Vladislav Iosifovi. 1930. Die Normannen der Wikingerzeit und das
Ladogagebiet. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar, 99-
0277315-X; 40:3. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Rygh, Oluf. 1885. Norske Oldsager ordnede og forklarede. Christiania: Cammermeyer.

Schnbck, Bengt, and Lena Thunmark-Nyln. 2002. De vikingatida btgravarna vid
Valsgrde: relativ kronologi. In Fornvnnen (Print). Vol. 2002(97):1, s. [1]-8.
Fornvnnen (Print).

Serning, Inga. 1966. Dalarnas jrnlder = The iron age in Dalarna. Monografier / Kungl.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 0347-0873; 45. Stockholm.

Shetelig, Haakon. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P. 1, An introduction to
the Viking history of Western Europe. Oslo: Aschehoug.

Shetelig, Haakon, and J ohannes Be. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P.
3, Norse antiquities in Ireland. Oslo: Aschehoug.


Shetelig, Haakon, and Sigurd Grieg. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P. 2,
Viking antiquities in Scotland. Oslo: Aschehoug.


, . . 1971. ,
IX-XIII . Leningrad.

, . . 1961. .
Katalog
ver fynd av skldbucklor typ Rygh 565 funna i Norge, Sverige,
Finland, Ryssland och Island
Katalogens struktur och uppbyggnad
Se ee!plet nedan fr strukturen p" presentationen# Strukturen $r uppbyggd geno! att frst lista
lpnu!!ret p" skldbucklan, i detta faller %&%# '$refter fl(er, )lats *+"rd,lokal, Socken,ko!!un,
-andskap,-$n sa!t nation., Frkortning p" !useets na!n sa!t nu!!er i !useets sa!ling#
'$refter listas de fysiska !"tten, / 0 1redd sa!t 2 0 2(d, allt angivet i centi!eter# Slutligen
fl(er eventuell litteratur# 345+ i litteratur f$ltet st"r fr %3niversitets!useene arkeologiske
g(enstandsdatabaser%, och $r den norska fynddatabasen#
'en g"r att finna h$r6 http6,,777#uni!us#no,arkeologi,forskning,sok#php
3
Kr"kberg, 4ora, 'alarna
S7eden
Nr6 S24 89:8, *Serning pl ;&,&.
/6 <&,9
26 :
-itt6*Serning <866.
5lla bilder so! anv$nts $r tagna fr"n de verk so! presenteras i f$ltet litteratur#
1
Tuna, Alsike, Uppland
Sweden
Nr: SHM 9404
Litt: (Arne 1934)
2
r!k"er#, M$ra, %alarna
Sweden
Nr: SHM 9&'9, (Sernin# pl (3,()
): 1*
H: +,+
Litt: (Sernin# 19++)
3
r!k"er#, M$ra, %alarna
Sweden
Nr: SHM 9&'9, (Sernin# pl (3,3)
): 13,&
H: '
Litt:(Sernin# 19++)
4
Tuna, Alsike, Uppland
Sweden
Nr: SHM 1003*, ,ra- .
): 1&,'
H: '
Litt: (Arne 1934)
5
/01llsta, S-ed-i, 21st3anland
Sweden
Nr: SHM 1034&
Litt: 2LM sa33anst1llnin# (4ild SHM)
+
S5r"16k, N$rr"7, Uppland
Sweden
Nr: SHM 1049*
): 13,4 63
H: &,& 63
Litt: SHM Main 6atal$u#e A
&
8st-eda, Hedesunda, ,1strikland
Sweden
Nr: SHM 114(( , 4
): 14,1 63
H: &,+ 63
Litt: (Arne 1934)
8
$ls-a, N7s1ter, Sk5llersta, N1rke
Sweden
Nr: SHM 131++ , '
): 13
H: +,+
Litt: SHM Main 6atal$u#e A
9
,r7ta, Hu""$, 21st3anland
Sweden
Nr: SHM 1*393 , 3+
Litt: SHM Main 6atal$u#e 4
10
9rsta, N$ra, :n#er3anland
Sweden
Nr: SHM 1+4*9
): 13,' 63
H: &,* 63
Litt: (Arne 1934)
11
Utan37ra, S$ller5n, %alarna
Sweden
Nr: SHM 1+'0&
Litt: (Sernin# 19++)
12
4$n1s, M$ra, %alarna
Sweden
Nr: SHM 1&343, 1+9(
Litt: (Sernin# 19++)
13
21sterl5-sta, Uppland
Sweden
Nr: SHM 1&343, 1&+9
Litt: SHM 3ain 6atal$u#e 4
14
;$t<a#en, S$ller5n, %alarna
Sweden
Nr: SHM (090*
Litt: (Sernin# 19++)
15
;a#lunda, 5pin#, 21st3anland
Sweden
Nr: SHM ((14+
): 1*,1
H: &,4
Litt: SHM Main 6atal$u#e A
16
H1radsar-et, 4en#tsar-et, S$ller5n, %alarna
Sweden
Nr: SHM (((93, (
): 1*,'
H: &,*
Litt: (Sernin# 19++)
17
H1radsar-et, 4en#tsar-et, S$ller5n, %alarna
Sweden
Nr: SHM (((93, 1
): 1+,'
H: ',(
Litt: (Sernin# 19++)
1'
=nsike, Sk$#s>Ti""le, Uppland
Sweden
Nr: SHM (39(4
): 1(
H: +,4
Litt: SHM 3ain 6atal$u#e A
19
He3landen, 405rk5, Adels5, Uppland
Sweden
Nr: SHM 3*000, 40 103*
): 14
H: +,(
Litt: (Ar"3an 1943, 43(? Ar-idss$n 19'+, 40)
20
He3landen, 405rk5, Adels5, Uppland
Sweden
Nr: SHM 3*000, )it<$ut nu3"er
Litt: (Ar"3an 1940? Ar-idss$n 19'+, 40)
21
M$isi$, S:t Mi6<el, S5dra Sa-$la@
/inland
Nr: M 10'&4: 1
Litt: (i-ik$ski 19&3, 114)
22
Halikk$, Sal$, A#entli#a /inland
/inland
Nr: M 31'&, 4+
Litt: (i-ik$ski 1939)
23
Mer$la, Liet$, A#entli#a /inland
/inland
Nr: M 9(((, 130
Litt: (i-ik$ski 1939)
24
Mer$la, Liet$, A#entli#a /inland
/inland
Nr: M 9(((, 34(
Litt: (i-ik$ski 1939)
25
Mer$la, Liet$, A#entli#a /inland
/inland
Nr: M 93++, 1(1
Litt: (i-ik$ski 1939)
26
Hallik$, Sal$, A#entli#a /inland
/inland
Nr: M 13&90, (
Litt: (i-ik$ski 19&3)
27
Bappilan31ki, Aura, Satakunta
/inland
Nr: M 110+3, ***
Litt: (i-ik$ski 19&3)
28
7l131ki, Laitila, A#entli#a /inland
/inland
Nr: M 1393(, &'
Litt: (i-ik$ski 19&3)
29
0ul$<$l3, 0ul$, Satakunta
/inland
Nr: M '+0(, &
Litt: (Cle-e 19&')
30
0ul$<$l3, 0ul$, Satakunta
/inland
Nr: M '&(3, 11'3
Litt: (Cle-e 19&')
31
Hrin#sdalur, ArnarDirEi, 2estur>SkaDtaDells7ssla
.6eland
Nr: ;app$rt (00+:19, /S413>0+441
Litt: (/riErikss$n et alF (010)
32
Ga$Here, LuH<ski7, Lenin#rad $"last
;ussia
Nr: State Ari3ita#e 3useu3 IJKL &00:+&
): 1&,*
H: ',*
Litt: (;a-d$nikas 1930)
33
MNuk$wONina, N) C<as$-ensk$7e, Lenin#rad
="last, ;ussia
Nr: PJQ 1*0R1
): 1*,+
H: &,'
Litt: (LSTUSVWSXYZ 19&1)
34
[-re Hau#aland, 2indaD0$rd, ;$#aland
N$rwa7
Nr: AM S+*'1, d
): 14,*
Litt: UMA,
35
S$#n $# /0$rdane
N$rwa7
Nr: 4M 4**(+, e
): 14
H: *,*
Litt: UMA,
36
N$3eland, 2ennesla, 2est>A#der
N$rwa7
Nr: 4M 4*(0&, k
): 13
Litt: UMA,
37
;\s-ik, ,iske, M\re $# ;$3sdal
N$rwa7
Nr: 4M 413'9*, &
Litt: UMA,
38
L$6kne><5##1rde, L$6kne, ]13tland
Sweden
Nr: ]LM 9033
Litt: (Sernin# 19++)
39
/$n"^k, Ullensaker, Akers<us
N$rwa7
Nr: HM C((3((, "
): 1&,*
Litt: UMA,
40
Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C((13', d
): 1*,+
H: ',*
Litt: UMA,
41
Aik 3elle3, Nannestad, Akers<us
N$rwa7
Nr: HM C(30++, d
): 1*,*
Litt: UMA,
42
40$raa, A-0e $# H$rnnes, Aust>A#der
N$rwa7
Nr: HM C(&13(, d
): 1*,4
Litt: UMA,
43
Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C ((13', d
): 1*,1
H: ',*
Litt: UMA,
44
,austaa, Tinn, Tele3ark
N$rwa7
Nr: HM C1934*
): 1*
H: &,*
Litt: UMA,
45
[F Slidre preste#!rd, [ustre Slidre, =ppland
N$rwa7
Nr: HM C(3(91, 6
): 14,9
H: *,'
Litt: UMA,
46
/ek0an, /less"er#, 4uskerud
N$rwa7
Nr: HM C(3(1+, 6
): 14,*
Litt: UMA,
47
Aik, Nannestad, Akers<us
N$rwa7
Nr: HM C(3910, d
): 14,*
H: &,4
Litt: UMA,
48
H$u3 N$rdre, Al-eru3, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C(4&&(, 6
): 14,4
Litt: UMA,
49
0\lstad 2estre, S\r>$dal, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C3&**0, d
): 13,9
Litt: UMA,
50
T-eitan, 4\, Tele3ark
N$rwa7
Nr: HM C(*1&+, "
): 13,&
H: +,'
Litt: UMA,
51
47 N$rdre, ;in#saker, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C(+(19, <
): 13,&
H: &,(
Litt: UMA,
52
47 N$rdre, ;in#saker, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C(+(19, i
): 13,&
Litt: UMA,
53
Aar<us, Sel0$rd, Tele3ark
N$rwa7
Nr: HM C(*33*, a
): 13,*
Litt: UMA,
54
Halstens<$-, L\ten, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C10++1
): 13,(
Litt: UMA,
55
An#slau#, L\ten, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C10&1*
): 13,(
Litt: UMA,
56
4r7ni 3elle3, Stan#e, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C(1'1(, "
): 13,(
Litt: UMA,
57
;\r, ;in#sa0er, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C1994(, "
): 13,1
H: 9,1
Litt: UMA,
58
Aik, Nannestad, Akers<us
N$rwa7
Nr: HM C(3910, e
): 13,1
H: &,'
Litt: UMA,
59
Tu-en, Al-eru3, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C3'41
): 13
Litt: UMA,
60
0\lstad -estre, S\r>$dal, Hed3ark
N$rwa7
Nr: C3&**0, e
): 1(,9
Litt: UMA,
61
/instad, Stan#e, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C113(1
Litt: UMA,
62
Sk0er-ik, Sande, 2estD$ld
N$rwa7
Nr: HM C13'19, "
Litt: UMA,
63
2$ld, ,rue, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C1*''9
Litt: UMA,
64
Tei#e \-re, Si#dal, 4uskerud
N$rwa7
Nr: HM C1+1*9
Litt: UMA,
65
Tele3ark
N$rwa7
Nr: HM C1&4**, a
Litt: UMA,
66
4\en \stre, Tinn, Tele3ark
N$rwa7
Nr: HM C(103', e
Litt: UMA,
67
!sen, -iteseid, Tele3ark
N$rwa7
Nr: HM C(1&91, e
Litt: UMA,
68
St\-eren s\ndre, Si#dal, 4uskerud
N$rwa7
Nr: HM C((0*9, "
Litt: UMA,
69
2ettal, Ullensaker, Akers<us
N$rwa7
Nr: HM C3((41, #
Litt: UMA,
70
Sk0\l, -estre, Sande, 2estD$ld
N$rwa7
Nr: HM C3&''1, d
Litt: UMA,
71
Aker, Ha3ar, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C4&1(
Litt: UMA,
72
Ha33erstad, Stan#e, Hed3ark
N$rwa7
Nr: HM C49'*
Litt: UMA,
73
L\ken, Sunndal, M\re $# ;$3sdal
N$rwa7
Nr: 2M T14040, i
): 13,*
Litt: UMA,
74
S$##e"akke, ;au3a, M\re $# ;$3sdal
N$rwa7
Nr: 2M T1*+(3, 6
Litt: UMA,