Professional Documents
Culture Documents
folkrrelserna
Erik Ringmar, Statsvetenskapen, Lunds universitet
1
I ett gvobrev, daterat Djursholm, 21 september, 11!, donerade den avgende
chefredaktren, Pontus Fahlbeck, generst 2"#,### kronor till en stiftelse som
skulle ansvara fr den framtida utgivningen av Statsvetenskaplig tidskrift$
2
%ad det
g&ller tidskriftens innehll ville Fahlbeck inte binda kommande redaktrer, sa han,
men han understrk att artiklarna ska vara av vetenskaplig och inte av partipolitisk
natur$ '(lott i en punkt skall jag tillta mig att angiva ett nskeml fr det
vetenskapliga arbete, som jag hoppas genom denna stiftelse fr&mja$' )ch det
g&llde 'det stora &mnet om folks, staters or kulturers frfall och undergng.'
*
+&r Fahlbeck skrev sitt gvobrev hll det frsta v&rldskriget precis p att
avslutas , den t-ska, villkorslsa, kapitulationen kom tre, och krigsstillestndet
sju, veckor senare$ +&r han beskrev 'den fruktansv&rda kris, som den civiliserade
v&rlden genomgr,' var det slunda uppenbart vad Fahlbeck refererade till$ .en, sa
han, medan manspillan och del&ggelse kan 'ers&ttas snart inom ett livskraftigt
folk,' beror kulturers undergng och fall inte fr&mst p frluster i krig utan ist&llet
1 /nder utgivning i Statsvetenskaplig tidskrift$ 0ag &r tacksam till Peter (aehr
och till 1ustav 2id3n och hans kollegor p .itt4universitetet i 5undsvall fr
kommentarer p en tidigare version av den h&r artikeln$ 6ack ocks till arkivet
fr Statsvetenskaplig tidskrift ,
http788journals$lub$lu$se8inde9$php8st8issue8archive , d&r alla tidigare
nummer av tidskriften finns tillg&ngliga$
2 Fahlbeck, :5trdda meddelanden'; 5torleken p donationen &r antagligen inte
en tillf&llighet < r 11! f-llde 2unds universitet 2"# r$ Fahlbeck hade som
ung ekonomiska problem men gifte sig rikt och investerade arvet frn sin fru
bland annat i 5knes d m-cket framgngsrika sockerindustri$ 6illsammans
med sin fru sk&nkte Fahlbeck r 11 en halv million finska mark till
uppr&ttandet av en professur i statistik vid =bo akademi$ >arlsson, :Pontus
?rland @ndersson Fahlbeck$'
* Fahlbeck, :5trdda meddelanden,' 2*", kursiverat i originalte9ten$
1
p 'inre brister, sjukdomar i k&nsla och vilja$' Dessa k&nslo4 och vilje4baserade
sjukdomar drabbar inte bara de krigfrande parterna, och 5verige &r slunda inte
undantaget$ 6v&rt om$ %rt land har 'redan l&nge vittnat om folklig oh&lsa$'
A
6iden visade upp en rad sjukdomstecken7 en allt mer utbredd materialism , 'med
kapitalism ovantill i samh&llet och socialism nedan' , men ocks svenskarnas
'ringa &ktenskaplighet' och det stora antalet utom&ktenskapliga barn$ Dessutom
saknar svenskarna den r&tta nationalk&nslan vilket visar sig i en stor emigration
och i en ovilja att frsvara landet$ I det allm&nna livet har 'statsk&nslan' och
'statsl-dnaden' undantr&ngts av privata intressen, och i det privata livet har
'partik&nslan' och 'partil-dnaden' ersatt r&ttsk&nslan$ Det var anal-sen av detta
sjukdomss-ndrom som Fahlbeck hoppades att Statsvetenskaplig tidskrift skulle ta
sig an$ '5tatsvetenskaperna kunna ingen hgre uppgift ha,' sammanfattade han,
'&n att h&remot ska bot, om bot str att vinna$'
@tt studera denna m&ktiga freteelse, staters frfall och undergng,
genom tiderna, dess frebud och dess frlopp, frn 1rekland och Bom
och &nnu &ldre kulturer till vra dagars folk och stater, samt uppl-sa och
varna , det &r den uppgift, som jag ssom mitt vetenskapliga
testamente l&gger denna stiftelse s&rskilt om hj&rtat$
"
Fahlbecks uppmaningar har fallit p dva ron$ Inga svenska statsvetare har
s-sslat med frgor om staters uppgng och fall$ .edan statsvetare glatt tagit emot
stipendier frn Fahlbeckska stiftelsen, har de helt ignorerat donatorns intentioner$ I
den mn det ursprungliga gvobrevet alls har l&sts, har dess sprkbruk setts som
pinsamt$ De problem Fahlbeck st&ller upp , hans tal om 'sjukdomar i k&nsla och
vilja' , avsljar honom som en produkt av sin tid$ 6idsandan har fr&ndrats sedan
11! och det har givit oss r&tten att s-ssla med helt andra frgor$
Det var mnga som skrev p det h&r s&ttet under ren kring frsta
v&rldskriget$ Fre kriget beskrev sociologer som .a9 Ceber och 1eorg 5immel hur
A Ibid$
" Ibid$, 2*"<2*D$
2
det moderna samh&llet bervat individer dess handlingskraft, och politiker som
6heodore Boosevelt b-ggde ett helt politiskt program kring metaforer om sjukdom,
livskraft och nationell st-rka$ ?fter kriget blev kulturpessimismen akut, framfr allt
hos konservativa och t-sklandsv&nner$ ?fter 6-sklands sammanbrott blev Fahlbeck
nedslagen och bitter och hans gvobrev skrevs bara mnader efter publikationen av
den frsta vol-men av )sEald 5penglers Untergang des Abendlandes, en bok som
redan flitigt diskuterades bland europeiska intellektuella$
D
5amtidigt, som vi ska se,
var Fahlbecks anal-s helt annorlunda$ Fans slutsatser var lika pessimistiska som
Cebers, 5immels och 5penglers, och lika konservativa som Boosevelts, men han
identifierade andra problem och freslog andra lsningar$ 5veriges problem var inte
omv&rldens, och den tidsanda som givit senare generationer av svenska statsvetare
en frev&ndning att ignorera Fahlbecks uppmaningar, var unikt svensk$
ontus !ahlbeck
Pontus Fahlbeck var en v&rml&ndsk bondpojke, fdd 1!"#, som tjugo r gammal
brjade studera vid 2unds universitet$
G
Fem r senare avlade han kandidate9amen
och tio r senare doktorse9amen$ Fan fortsattes som docent i historia, men
intresserade sig ocks fr statistik och nationalekonomi$ Det var hans argument fr
en protektionistisk ekonomisk politik, framlagda under den stora tullstriden 1!!G,
som frst gjorde honom k&nd bland en strre allm&nhet$ /nder de fljande ren
var Fahlbeck en flitig deltagare i den offentliga debatten d&r han fortsatte att
frsvara konservativa stndpunkter$ =r 1!! blev han professor i historia och
statskunskap, en titel som 1#2 frvandlades till en professur i statskunskap och
D )m Fahlbecks reaktioner p resultatet av kriget, se >arlsson, :Pontus ?rland
@ndersson Fahlbeck' Hven om Fahlbeck kan ha varit pverkad av 5penglers
"ulturpessimismus, s var han inte m&rkbart pverkad av hans metahistoriska
teorier$ De kommer d&rfr inte att vidare diskuteras i den h&r uppsatsen$
G Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 21#<22!; :Fahlbeck, Pontus ?rland,' 1D!;
:Fahlbeck, Pontus ?rland,' 1#G$
*
statistik$ =r 1!# gifte han sig med @nna @lice von Cillebrand, dottern till en
finlandssvensk friherre$
!
Fan valdes till riksdagsledamot fr Fgerpartiet r 1#*,
pensionerades frn universitetet 11", och dog tta r senare$ Fan &r begravd p
+orra k-rkogrden i 2und$
teoretiker tagit sig an$ .en samtidigt missar studier som dessa hela vitsen med
Fahlbecks uppdrag$ Det var en sjukdomsdiagnostik han ville att statsvetare skulle
&gna sig t$ /ppgiften var inte bara att beskriva folksj&len utan att bota den$
5venska statsvetare har inte , i alla fall inte sedan 1A" , delat den diagnosen,
och d&rfr har de inte kunnat motsvara Fahlbecks frv&ntningar$ 6idsandan har
fr&ndrats sedan 11! och det har givit oss r&tten att s-ssla med helt andra frgor$
5venska statsvetare har varit ointresserade av etiologi eftersom de helt saknat
sjukdomsinsikt$
Pontus Fahlbeck, kan vi konstatera, var alldeles fr m-cket ett barn av sin tid$
Fans sprkbruk och v&rderingar var konservativa i en gammaldags konserverande
bem&rkelse som inte verlevde det andra v&rldskriget$ Det var inte v&rlden som
hll p att g under, utan hans v&rld; inte kulturen eller nationen som var i kris,
utan hans kultur och nation$ Fahlbecks artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift var
hans frsk att frlika sig med sin samtid, men ocks att protestera emot och att
motarbeta den$ Fans "ulturpessimismus var en del av tidsandan, men sen
fr&ndrades tidsandan och med den statsvetarnas forskningsinrikning$ Ingen
svensk statsvetare har kunnat ta sig an de uppgifter Fahlbeck anvisade eftersom vi
lever i en annan tid och i en annan tids anda$
.en den slutsatsen tvingar oss frsts att ocks relativisera senare tiders
forskning p e9akt samma s&tt$ 6idsandan pr&glar oss alla, inte bara Fahlbeck, och
&ven de frment mest objektiva av forskningsresultat kommer p s s&tt att hra
hemma i en viss tid, med den tidens egen anal-s av samh&llets 'sjukdomar i k&nsla
och vilja$' Dagens svenska statsvetare har visst sjukdomsinsikt och intresse fr
etiologi, men vra insikter identifierar andra sjukdomar och andra orsakssamband$
**
.en just d&rfr kommer ocks vr tids forskning en dag att framst som frlegad
och lite l&tt ljlig$ Den slutsatsen bet-der inte att vetenskaplig objektivitet &r
** 5e vidare 6a-lor, :+eutralit- in Political 5cience,' !<#$
1#
omjlig, eller ens att forskningsresultat alltid &r beroende av forskarens egna
v&rderingar, men det bet-der att all relevant forskning &r relevant bara i relation till
en viss tids m&nniskor och de problem de definierar$ P s s&tt kommer
statsvetenskapen inte bara att handla om objektiva fakta utan ocks om den
bet-delse som m&nniskor i en viss tid ger till objektiva fakta$
Den h&r slutsatsen ppnar fr ett annat s&tt att frst Fahlbecks uppdrag$
)m all samh&llsvetenskaplig forskning pr&glas av en viss tids anda, kan en studie
av den samh&llsvetenskapliga forskningen inte bara hj&lpa oss att b&ttre frst
samh&llet utan ocks den tids anda i vilken varje forskningsresultat presenterats$
?n sdan studie ligger m-cket n&ra Fahlbecks intresse fr tillstndet hos den
'andliga arfsmassa,' och att studera tidsandan skulle slunda vara ett s&tt att
faktiskt ta sig an det projekt Fahlbecks anvisade$ Problemet &r bara att frst vad
en 'tidsanda' kan vara$
*A
F&nvisningar till tidsandor och nationella st&mningar &r m-cket vanligt
frekommande bland lekm&n och journalister$ .an l&ser till e9empel ofta om hur
1D#4talets tidsanda ledde till antikrigsdemonstrationer, drogmissbruk och se9uell
promiskuitet, eller nu senast om hur nationella st&mningar gjort r-ssar allt mer
skeptiska gentemot ?uropa och europ3er allt mer skeptiska gentemot ?/$ .en
samh&llsvetare har aldrig anv&nt sig av den h&r t-pen av frklaringar$ (egrepp
som 'tidsanda' eller 'st&mning' &r alltfr luddiga, efem&ra, och metaf-siskt
suspekta$ )ch &ven om st&mningarna i frga kan tillfredsst&llande definieras, s
kan de inte empiriskt bel&ggas och d&rmed varken studeras eller anv&ndas i en
frklarande modell$
Ist&llet har samh&llsvetare reducerat andor och st&mningar till en frga om
*A )m behovet av en studie av st&mningar, se Fofstadter, :.anifest Destin- and
the Philippines,' 1G, 1; )m :moods,' se 5tanghellini and Bosfort, Emotions
and ersonhood, 1""<1DD; B-le, %he 'oncept of (ind, *<1#A; Fan4Pile,
:@ffectivit-,' 2A1<2A!$
11
attit-der$
*"
.en en tidsanda och en st&mning &r inte det samma som en sikt$
Detta beror frst och fr&mst p ett aggregationsproblem$ Det kan vara en stor
skillnad p individers sinnesst&mningar och sinnesst&mningarna hos samh&llet som
helhet och de senare kan inte alltid reduceras till de frra$ 5 till e9empel skapade
811 attackerna i /5@ en st&mning av ngest hos den amerikanska nationen som
inte ndv&ndigtvis motsvarades av en ngest hos enskilda amerikaner$ %i kan vara
panikslagna som nationer men &nd forts&tta att leva vra individuella liv ungef&r
som vanligt$ P samma s&tt behver det inte ha varit ngonting fel p de svenskar
som Fahlbeck diskuterade , de som inte fdde barn och som utvandrade till
@merika$ Det var inte de som var sjuka, ist&llet var det 5verige som helhet som
var sjukt$
Den andra, och mer grundl&ggande, orsaken &r att st&mningar inte har ngot
kognitivt innehll och d&rfr inte kan studeras genom opinionsunderskningar$
*D
5t&mningar &r inte sikter, men de &r inte heller k&nslor$ )m en leopard hoppar p
oss i djungeln blir vi r&dda$ B&dslan fljer mer eller mindre omedelbart s fort
leopardens n&rvaro har registrerats av vra sinnen, och &ven om r&dslan inte
kr&ver en medveten kognitiv bearbetning s har den &nd ett kognitivt innehll$ %i
blir r&dda fr ngonting , fr leoparden , och vi springer iv&g$ 5t&mningar
fungerar inte s$ ?n st&mning handlar inte om ngonting och den ger oss inga
instruktioner fr hur vi ska bete oss$
*G
?n st&mning &r inte ngonting vi har utan
ist&llet ett tillstnd vi befinner oss i; det &r en ton eller en n-ans som f&rgar av sig
p allt vi frnimmer och som pverkar allt vi t&nker och minns$
*!
D&rfr vet vi ofta
inte vilken st&mning vi befinner oss i frr&n den pekats ut t oss eller frr&n den
*" 5e, t$e9$ Bahn, Iroeger, and Iite, :@ FrameEork for the 5tud- of Public .ood,'
2<"!; 5iJer, :6oEards @ >omputational 6heor- of .ood,' GA* <GG#; 5timson,
:)n the .eaning O .easurement of .ood,' 2*<*A$
*D >arroll, :@rt and .ood,' "2"<"**$
*G B-le, %he 'oncept of (ind, D<G$
*! >arroll, :@rt and .ood,' "2<"*1; Dre-fus, )eing*in*the*+orld, 1G*<1G"$
12
hunnit fr&ndras$ Det &r frst n&r min fru reagerar p ngot korthugget jag s&ger
ver frukostbordet som jag frstr att jag &r p dligt humr idag, och det var frst
n&r kulturpessimismen under 12#4talet frb-tts till hedonistisk dekadens som
11#4talets tidsanda kunde anal-seras och frsts$
*
5j&lva order 'st&mning' kan hj&lpa oss en bit p v&gen$
A#
@tt st&mma ett
instrument &r att etablera en relation mellan tv str&ngar som bringar dem i
harmoni med varandra$ P samma s&tt kan en person bringas i samklang med den
situation hon befinner sig i, eller sinnesst&mningen hos tv personer kan bringas i
samklang med varandra$ Den musikaliska metaforen &r v&l vald$ .usik, precis
som st&mningar, saknar kognitivt innehll$ .usik handlar inte heller om ngonting
och ger oss inte heller ngra instruktioner fr hur vi ska handla$ .en musik &r
samtidigt v&ldigt bra p att fnga en sinnesst&mning, eller , som alla
filmregissrer vet , p att fr&ndra den$
A1
Ist&llet bestr musik av mnster av toner och r-tmer som stegrar sig och
faller, accentueras och stannar av, ondulerar och pulserar$ De mnster som
musiken reproducerar beskriver till e9empel , och kanske framfr allt , de olika
s&tt p vilka vra kroppar rr, eller skulle kunna rra, sig$
A2
.usik handlar om hur
kroppen befinner sig i rummet, och att l-ssna p musik &r d&rfr att underska de
rrelsescheman som str oss till buds$ Det &r slunda inte en tillf&llighet att musik
ofta anv&nds fr att beskriva en viss tids anda$ Det snabbaste s&ttet att frst D#4
talets tidsanda &r trots allt att spela en skiva av (ob D-lan eller 6he (eatles, och
det b&sta s&ttet att frst 6hatchers 5torbritannien &r att l-ssna p punkmusik$
Det &r i musiken som samh&llet finner sig sj&lvt och det &r i musiken som vi finner
* Fan4Pile, :@ffectivit-,' 2A"$
A# )m st&mningar, Stimmungen, i Feideggers filosofi, se Dre-fus, )eing*in*the*
+orld, 1D<1G"$
A1 Bigg and .urchison, :6he .ood ?ffects of .usic,' A2G<A*!; 0mf$ .ac2eod,
:Facing the .uJak,' 1!<*1$
A2 2anger, hilosoph& in a ,e$ "e&, 22G<22!; DeEe-, Art as E-perience, 1G<
1!*$
1*
samh&llet$
@tt vara i en viss st&mning handlar slunda om en viss kroppshllning$
A*
)m
vi &r uttrkade hller vi kroppen p ett visst s&tt; om vi &r glada eller optimistiska
hller vi den p ett helt annat s&tt$ Iroppshllningen visar vilken st&mning vi
befinner oss i; eller snarare, det &r i st&mningen som vra kroppar uttr-cker som vi
finner oss sj&lva$ ?n tidsanda, kan vi slunda sammanfatta, beskrivs b&st i termer
av en kroppshllning, kroppens plats i rummet, och genom de rrelsemnster som
varje tidsperiod gr mjliga$ Det g&ller vra enskilda men ocks vra kollektiva
jag$ 5 till e9empel karakt&riserade frsvarsminister Donald Bumsfeld vid ett flertal
tillf&llen /5@s hllning efter 811 som :a forEard4leaning posture' , 'framtlutad,'
och kan vi till&gga, 'beredd att sl till$'
AA
.en den beskrivningen g&ller den
kollektiva samh&llskroppen och det bet-der inte att enskilda amerikaner var
speciellt framtlutade$ P samma s&tt kan Fahlbecks 5verige beskrivas som
'smnigt' eller 'stillastende' utan att individuella svenskar, i genomsnitt eller i
huvudsak, var varken smniga eller orrliga$
%re s.tt att rra sig
%i kan nu terv&nda till Fahlbecks egen tid och frska oss p en anal-s av de 'inre
brister, sjukdomar i k&nsla och vilja' som han oroade sig fr$ %r uppgift &r att
studera de samtida studierna av samh&llet, men inte fr dess innehlls skull utan
ist&llet fr de st&mningar de uttr-cker$ 6iden kring det frst v&rldskriget, sa vi,
pr&glades av en utspridd kulturpessimism och tre e9ponenter fr tidsandan var .a9
Ceber, 1eorg 5immel och 6heodore Boosevelt , den sistn&mnde naturligtvis
president i /5@ med ocks, bde fre och efter %ita Fuset, en flitig frfattare och
A* 5tanghellini and Bosfort, Emotions and ersonhood, 1""<1D2; 5e vidare
Poung, :6hroEing 2ike a 1irl,' 1*G<1"D$
AA CoodEard, lan of Attack, 1; CoodEard, )ush at +ar, 2#$
1A
debattr$
A"
.en innan vi kan sammanfatta deras anal-ser mste vi rensa bort det
kognitiva innehllet i te9terna och leta efter musiken$ %i &r intresserade av
kroppshllningar, av kroppens plats i rummet, och av de rrelsemnster som tiden
gjorde mjliga$
)ch m-cket riktigt ger n&stan alla samtida samh&llsvetenskapliga studier
uttr-ck fr en k&nsla av missmod, och dessutom passivitet$ /nder 1!##4talet hade
europ3er fl-ttat p sig som aldrig tidigare , brutit upp frn landet och rest till de
stora n-a st&derna eller emigrerat till +ordamerika och @ustralien$ .en n&r de v&l
etablerat sig i sina n-a miljer verkade de ha tappat all sin handlingskraft$
?urop3erna var hglsa, och en k&nsla av ennui, spleen, och Lange$eile spred sig
till stora delar av befolkningen$
AD
)ch vi hittar diagnosen ocks d&r vi minst av allt
skulle v&nta oss den , i det framgngsrika och framtidsinriktade /5@$
>ivilisationens framv&9t hade inte gjort amerikanerna sj&lvs&kra och optimistiska,
utan tv&rt om svaga, nervsa och oroliga$ @merikanska l&kare gav diagnosen
neurasthenia, 'neurasteni,' t s-mptomen, ett tillstnd som kunde liknas vid