You are on page 1of 24

Handynastin

1
Handynastin
Handynastin
kinesiska:

Hn Cho

206
f.Kr.220



Handynastins Kina 87 f.Kr.
Huvudstad Chang'an (206 f.Kr.9, 190195)
Luoyang (25190, 196)
Xuchang (196220)
Sprk kinesiska
Religion taoism, konfucianism, kinesisk folkreligion
Statsskick Monarki
Sista kejsare Liu Xie (Xian)
Sista rikskansler Cao Pi
Bildades tredje mnaden 206 f.Kr.
bildades genom slaget vid Gaixia
bildadesur Qindynastin
Upphrde december 220
upphrdegenom kejsarens abdikering
uppgick i De tre kungarikena:
Cao Wei, Shu Han
och stra Wu
Valuta Wushu
Handynastin
2
Handynastin (kinesiska:
?
, pinyin: Hn Cho), 206 f.Kr.220 e.Kr., var den andra kejserliga kinesiska
dynastin, efter Qindynastin (221206 f.Kr.) och fre De tre kungadmena (220265 e.Kr.). Dynastin grundades av
rebelledaren och bonden Liu Bang, postumt knd som Gaozu. Dynastin strdes tillflligt av Wang Mangs
interregnum frn 923 e.Kr. av den fre detta regenten Wang Mang. Denna mellanperiod delar upp Handynastin i
tv perioder: den vstra Handynastin (206 f.Kr.9 e.Kr.) och den stra Handynastin (25220 e.Kr.). Handynastin,
som strckte sig ver fyra rhundraden, anses vara en guldlder i Kinas historia.
[1]
n idag kallar sig Kinas strsta
etniska grupp fr hankineser.
[2]
Den kejserliga familjen hette Liu i familjenamn och den frste kejsaren Liu Bang. Denna dynasti har gett namn till
hankineserna, det vill sga den folkgrupp som utgr majoriteten av befolkningen i dagens Kina, och en av de vanliga
beteckningarna p det kinesiska sprket, hanyu ("hansprk"). Under denna tid blev konfucianismen statsfilosofi,
buddhismen spreds i Kina, daoismen fick organisatorisk form, Sidenvgen brjade ta form, papperet upptcktes,
filologin grundlades, liksom en kllkritisk historiesyn, och Kinas inflytande utstrcktes till Vietnam, Centralasien,
Mongoliet och Korea.
Efter r 92 blandade palatsens eunucker sig allt mer i hovpolitiken och engagerade sig i vldsamma maktkamper
mellan de olika kejserliga klanerna och nkedrottningarna, vilket orsakade Handynastins slutliga nedgng.
Kejsarmakten utmanades ven allvarligt av stora daoistsllskap som anstiftade bland annat Gula turbanernas uppror.
Efter kejsaren Han Lings dd (styrde mellan 168 och 189) anstllde officerare ett massmord p eunuckerna, vilket
gjorde att medlemmar av aristokratin och militra hrskare kunde bli krigsherrar och dela upp riket mellan sig. Nr
Cao Pi, kung av Wei, tog ver tronen frn Han Xian, upphrde Handynastin.
Handynastin var en tid av ekonomisk framgng och innebar en mrkbar tillvxt av penningekonomin, som frst
etablerades under Zhoudynastin (runt 1050-256 f.Kr.). Valutan som prglades av det centrala styret myntort r 119
f.Kr. kvarstod som det huvudsakliga betalningsmedlet i Kina fram till Tangdynastin (618-907 e.Kr.). Fr att betala
fr sina militra fretag och bosttningen av nyligen ervrade omrden frstatligade regeringen de privata salt- och
jrnnringarna 117 f.Kr. Dessa statliga monopol upphvdes under den stra Hanperioden och frlorade intkter
ersattes genom tung beskattning av privata entreprenrer. Kejsaren var hgst i Hansamhllet. Han ledde
Hanregeringen, men delade makten med bde adelsstndet och tillsatta ministrar frn den skolade lgadeln. Frn och
med kejsare Wus styre frmjade myndigheterna officiellt konfucianismen i utbildning och politik, frenat med
kosmologin hos senare lrda ssom Dong Zhongshu. Denna politik fortsatte fram till Qingdynastins fall r 1911.
Historia
Kinas historia tidsaxel
Frhistorisk tid
Xiadynastin 20701600 f.Kr.
Shangdynastin 16001046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046256 f.Kr.
Vstra Zhoudynastin 1046771 f.Kr.
stra Zhoudynastin 770256 f.Kr.
Vr- och hstperioden 770481 f.Kr.
De stridande staterna 481221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. 206 f.Kr.
Vstra Handynastin 206 f.Kr. 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 923
e.Kr.
Handynastin
3
stra Handynastin 25220
De tre kungadmena 220280
Jindynastin 265420
De sexton kungadmena 304439
De sydliga och nordliga dynastierna
420589
Suidynastin 581618
Tangdynastin 618907
De fem dynastierna och De tio rikena
902979
Liaodynastin 9161125
Jindynastin 11151234
Songdynastin 9601279
Yuandynastin 12711368
Mingdynastin 13681644
Qingdynastin 16441911
Republiken Kina 1912
Andra sino-japanska kriget 193745
Kinesiska inbrdeskriget 192749
Taiwan 1945
Folkrepubliken Kina 1949
redigera
[3]
Tiden frn 206 f.Kr. och fram till Wang Mangs interregnum benmns Vstra Han eller ldre Han.
[4]
Tiden prglades
av krig med stammarna i norr, Xiongnu, som leddes av Mao-tun. Kejsare Han Wudi lyckades trnga tillbaka
inkrktarna men till stora kostnader fr statskassan. Bondeklassen blev lidande p grund av hga skatter och
utskrivning till krigstjnst. Dessutom kunde de tvingas gra dagsverken p upp till 90 dagar per r. Nepotism var
utbrett inom alla delar av frvaltningen ven p hgsta niv: nkekejsarinnorna och deras familjer styrde ofta i
praktiken t en minderrig kejsare. Wang Mang var brorson till en av dessa kejsarinnor
[5]
.
Tiden efter Wang Mangs interregnum och fram till dynastins fall benmns stra Han eller Yngre Han. Wang Mangs
mrkliga politik ledde till omfattande missnje bland alla lager i samhllet. Mnga fattiga anslt sig till de rda
gonbrynen och en prins av handynastin samlade en arme
[]
och intog 22 e.Kr. huvudstaden. Bondeupproret slogs ner
och Wang Mangs reformer drogs tillbaka. Kina upplevde en stabilare period och man antog en mer expansionistisk
politik. Mer och mer decentraliserades makten och riket brjade falla snder. r 184 brt de gula turbanernas uppror
ut och riket kom ngra rtionden senare att splittras i tre.
Handynastin
4
Vstra Han
Ett brtcke i silke frn Mawangdui,
Changsha, Hunan. Det kldde in Lady Dais
likkista. Lady Dai, som dog 168 f.Kr., var
markis Li Cangs fru. Li Cang, som dog 186
f.Kr., var kansler fr Changsha.
[6]
Kinas frsta imperiedynasti var Qindynastin frn 221 till 206 f.Kr.
Qindynastin hade enat Kinas stridande stater genom ervring, men imperiet
blev instabilt sedan den frsta kejsaren Qin Shi Huangdi hade dtt. Inom
fyra r hade dynastins auktoritet kollapsat p grund av uppror.
[7]
Tv fre
detta rebelledare, Xiang Yu och Liu Bang krigade om vem som skulle bli
hegemon av Kina, som vid den tidpunkten hade delats i 18 kungadmen,
dr alla erknde lojalitet till ngon av rebelledarna.
[8]
ven om Xiang Yu
visade sig vara en kapabel beflhavare besegrade Liu Bang honom vid
slaget vid Gaixia, i vad som idag r Anhui. Liu Bang blev efter det knd
som kejsar Gaozu, och styrde frn 202 till 195 f.Kr.
[9]
Chang'an valdes till
det terfrenade Hanrikets huvudstad.
[10]
I brjan av Vstra Handynastin fanns tretton centralt kontrollerade
prefekturer i den vstra tredjedelen av riket, medan de stra tv
tredjedelarna var indelade i tio halvautonoma kungadmen.
[11]
Vissa av
dessa styrdes av beflhavare som utsetts till kungar, ven om de 157 f.Kr.
var ersatta med personer ur Liu-familjen, eftersom lojaliteten hos de som ej
tillhrde slkten ifrgsattes. Efter flera uppror av Hankungar, dr den
strsta var de sju staternas uppror r 154 f.Kr. uppfrdes en rad reformer
som brjade 145 f.Kr. som begrnsade dessa kungadmens storlek och
makt.
[12]
Kungarna fick inte lnge anlita personal sjlva, utan dessa utsgs
av det kejserliga hovet. Kungar blev formella chefer ver sina frlningar
och fick en del av skatten som sin inkomst.
[]
Dessa kungadmen vergavs
aldrig helt utan fanns igenom hela terstoden av Vstra och stra Han.
[13]
Norr om Kina ervrade de nomadiska Xiongnu-stammarna flera stammar
som bodde p den Eurasiska stppen. Under slutet av hvdingen Modu
Chanyus styre kontrollerade han Manchuriet, Mongoliet och Tarimbckenet
och underkuvade ver tjugo stater ster om Samarkand.
[14]
De
Han-tillverkade jrnvapen som sldes till Xiongnu brjade oroa Gaozu, som skapade ett handelsembargo mot
gruppen.
[15]
Som vedergllning invaderade Xiongnu Shanxiprovinsen dr de besegrade Han vid Baideng 200
f.Kr.
[16]
Efter frhandlingar inkluderande politiska gifterml r 198 f.Kr. var Xiongnus och Hans ledare likstllda i
en kunglig giftermlsallians, men Han tvingades snda stora mngder skatter, som silkesklder, mat och vin till
Xiongnu.
[17]
Trots detta plundrade Xiongnu med jmna mellanrum Hans territorier sder om Kinesiska muren.
[18]
Majoritetsbeslut bland Han bestmde att frska hlla p giftermlsverkommelsen. Nr Xiongnu fortsatte att
plundra
[19]
valde man dock pfljande r att lnnmrda Chanyu och drigenom skapa kaos i Xiongnus rike, vilket
skulle vara till Hans frdel.
[20]
Nr detta misslyckades 133 f.Kr.,
[21]
startade kejsare Wu en serie massiva
militrinvasioner i Xiongnus territorier. Attackerna kulminerade 119 f.Kr. vid striden vid Mobei, dr Hans
beflhavare Huo Quibing och Wei Wing tvingade Xiongnus ledare att fly norrut mot Gobiknen.
[22]
Efter Wus styre
fortsatte Hans styrkor att st sig mot Xiongnu. Xiongnus ledare Huhanye Chanyu ( ) underkastade sig
slutligen under Han som en vasall 51 f.Kr.. Zhizhi Chanyu, som rivalerade med Huhanye Chanyu om tronen,
mrdades av Chen Tang och Gan Yanshou ( / ) vid slaget vid Zhizhi, i dagens Taraz,
Kazakstan.
[23]
Handynastin
5
En frgylld oljelampa i brons i form av en
knbjande kvinnlig tjnare, daterad till 200
f.Kr., hittad i Dou Wans grav, som var Liu
Shengs fru.
[24]
121 f.Kr. frdrev Hans styrkor Xiongnu frn ett enormt territorium
som strckte sig frn Hexikorridoren till Lop Nur. De avslog en
invasion frn Xiongnu och Qiang i detta nordvstliga territorium r
111 f.Kr. Det ret etablerade Hans ledare fyra nya grnsprefekturer i
denna region: Jiuquan, Zhangyi, Dunhuang och Wuwei
[25]
Majoriteten
av grnsbefolkningen var soldater.
[26]
Vid vissa tillfllen tvingade
ledarna bnder till nya grnsbosttningar, tillsammans med
regeringsgda slavar och dmda som arbetade hrt.
[27]
Ledarna
uppmuntrade ven ofrlse att frivilligt flytta till grnsen.
[28]
Fre Hans expansion in i Centralasien hade diplomaten Zhang Qians
resor frn 139 till 125 f.Kr. etablerat kinesiska kontakter med mnga
omringade civilisationer. Alla lnder han passerade fick frr eller
senare ambassader frn Han.
[29]
Dessa frbindelser blev brjan p
Sidenvgens handelsntverk som gick till Romarriket och tog saker
frn Han som silke till Rom och romerskt gods som glas till Kina.
[30]
Frn omkring 115 till 60 f.Kr. stred Hanstyrkor mot Xiongnu fr
kontroll ver stadsstaterna i oaserna i Tarimbckenet. Han segrade till
slut och etablerade protektorat 60 f.Kr.
[31]
Den marina segern vid
Nanyue 111 f.Kr. utkade Hans rike till vad som idag r moderna Guangdong, Guangxi, och norra Vietnam. Yunnan
blev en del av riket i och med ervringen av Dianriket r 109 f.Kr., fljt av delar av den koreanska halvn, med de
koloniala etableringarna av prefekturer som Xuantu och Lelang 108 f.Kr.
[32]
I den frst knda nationella
folkrkningen i Kina gjord r 2 registrerades 57671400 personer i 12366470 hushll.
[33]
Fr att betala fr sina militra kampanjer och koloniala expansioner frstatligade kejsare Wu flera privata industrier.
Han skapade centrala regerings-monopol som administrerades av fre detta kpmn. Dessa monopol inkluderade
salt, jrn och likrproduktion, svl som bronsmyntsvaluta. Likrmonopolet pgick bara frn 98 till 81 f.Kr. och salt-
och jrnmonopolen upphrde slutligen under den tidiga delen av stra Han. Emitterandet av myntprgling frblev ett
centralt regeringsmonopol genom hela Handynastin.
[34]
Regeringsmonopolen upphvdes slutligen nr en politisk
fraktion knd som reformisterna fick strre pverkan p ledarna. Reformisterna opponerade sig mot den
modernistiska fraktion som hade dominerat politiken i kejsare Wus styre och under Huo Guangs pfljande
regentskap tills han dog 68 f.Kr. Modernisterna argumenterade fr en aggressiv och expansionistisk utrikespolitik
stdd av inkomster frn kraftigt ingripande frn regeringen i den privata ekonomin. Reformisterna, dremot, vlte
omkull dessa policyer, och favoriserade en frsiktig, oexpansionistisk ansats till utrikespolitiken, frugala
budgetreformer, och lgre skattniver fr de privata entreprenrerna.
[35]
Wang Mangs styre och inbrdeskrig
Vnstra bilden: En kavallerist frn vstra handynastin frn en generals grav.
Hgra bilden: En hststatyett i brons frn vstra eller stra Handynastin med en blysadel.
Wang Zhengjun (71 f.Kr.-13) var frst hrskarinna, nkekejsarinna, och slutligen ytterligare ett led bakt, under
kejsarna Yuans, Chengs och Ais styre. Under denna tid gick hrskartiteln i arvsfljd bland hennes manliga
Handynastin
6
slktingar.
[36]
Efter Ais dd blev Wang Zhengjuns nev Wang Mang (45 f.Kr.-23) riksfrestndare fr kejsaren Ping
(styrde frn 1 f.Kr. till 6). Nr Ping dog r 6 utnmnde hrskarens nkend Wang Mang att fungera som kejsare t
barnet Liu Ying (d. 25). Wang lovade att avg och verlmna kontrollen till Liu Ying nr han var tillrckligt
gammal. Trots detta lfte, och mot protester och revolter frn adelsstndet, pstod Wang Mang att det gudomliga
himmelns mandat ville avsluta Handynastin och pbrja hans egna, Xindynastin eller Wang Mangs interregnum.
[37]
Wang Mang initierade en serie strre reformer, men han lyckades inte i lngden gra dem framgngsrika. Dessa
reformer inkluderade bannlysning av slaveri, frstatligande av land till jmnt frdelade bland hushll, samt att
introducera nya valutor, en frndring som gjorde att det blev mindre viktigt att prgla mynt.
[38]
ven om dessa
reformer framkallade ansenlig opposition, mtte Wangs regim sin slutliga nedgng i och med de massiva
versvmningarna mellan 3 och 11 e.Kr. En successiv leransamling i Huanghe kade dess vattenniv och begravde
flodvattensregleringen. Huanghe delades upp i tv nya delar: en som tmdes ut norr om Shandonghalvn, och en
sder om den, ven om ingenjrer lyckades dmma upp den sdra delen r 70.
[39]
versvmningen frdrev tusentals
bnder, av vilka mnga gick med i omkringstrvande bandit- och rebellgrupper ssom de rda gonbrynen. Mangs
armer klarade inte av att kvsa dessa frstorade rebellgrupper. Slutligen lyckades en insurgentsmobb trycka sig
igenom in i Weiyangpalatset dr de mrdade Wang Mang.
[40]
En spadformad bronskrona som trycktes under
Wang Mangs styre, frn 9 till 23 e.Kr.
Gengshi (styre frn2325), en ttling till kejsare Jing (styre
frn157141 f.Kr.), frskte terfra Handynastin och tog ver
Chang'an som huvudstad. Han vermannades dock av de rda
gonbrynen som strtade, mrdade, och ersatte honom med
marionettmonarken Liu Penzi.
[41]
Kejsare Gengshis bror Liu Xiu,
postumt knd som Guangwu (styrde frn2557), uppmanades efter att
ha utmrkt sig vid slaget vid Kunyang r 23 att ta ver efter Gengshi
som kejsare.
[42]
Under Guangwus styre terstlldes Handynastin. Han
gjorde Luoyang till huvudstad r 25 och r 27 hade hans officerare
Deng Yu och Feng Yi tvingat de rda gonbrynen att ge upp, samt
avrttade deras ledare fr landsfrrderi.
[43]
Frn 26 till 31 var
Guangwu tvingen att fra krig mot andra regionala krigsherrar som
gjorde ansprk p kejsartiteln. Nr dessa krigsherrar besegrades
terfrenades Kina under Han.
[44]
Perioden mellan grundandet av Handynastin och Wang Mangs styre r
knt som den vstra Handynastin ((traditionell kinesiska:
?
, frenklad kinesiska:
?
, pinyin: X Hn)) (202
f.Kr. 9 e.Kr.). Under denna period var huvudstaden Chang'an (dagens Xi'an). Frn Guangwus styre flyttades
huvudstaden sterut till Luoyang. Eran frn hans styre till Handynastins fall r knd som stra Handynastin
((traditionell kinesiska:
?
, frenklad kinesiska:
?
, pinyin: Dng Hn), 25220 e.Kr.).
[45]
stra Han
Handynastin
7
Vnstra bilden: Keramikskl frn vstra han dekorerad med uppresta reliefer av kinesiska drakar, fenghuanger och
taotie.
Hgra bilden: Baksidan p en bronsspegel med ett mlat blommotiv
Under det omfattande upproret mot Wang Mang var den koreanska staten Koguryo obehindrad att plundra Hans
koreanska beflsomrden. Han bekrftade inte dess kontroll ver regionen frrn 30 e.Kr.
[46]
Trungsystrarna frn
Vietnam gjorde uppror mot Han r 40. Deras uppror krossades av Han-generalen Ma Yuan (dd 49) i en kampanj
frn 42-43 e.Kr.
[47]
Wang Mang frnyade fientligheten mot Xiongnu, vilka hade sttts bort frn Han fram till dess
ledare Bi, en rivallerande tronpretendent till sin kusin Punu, instllde sig hos Han som en sidovassal r 50. Detta
skapade tv rivalstater frn Xiongnu: sdra Xiongnu lett av Bi, som var allierade med Han, och Norra Xiongnu lett
av Punu, Hans fiende.
[48]
Under Wang Mangs turbulenta styre frlorade Han kontroll ver Tarimbckenet, som ervrades av norra Xiongnu r
63 och anvnde som en bas fr att invadera Hans Hexikorridoren i Gansu.
[49]
Dou Gu (dd r 88) besegrade norra
Xiongnu i slaget vid Yiwulu r 73, och vrkte dem frn Turpan och jagade dem s lngt som till Barkol i Kinas
nordvstra del, innan man etablerade en garnison i Kumul.
[50]
Efter att de vstra regionernas general Chen Mu
mrdades r 75 av Xiongnus allierade i Karasahr och Kucha drogs garnisonen i Kumul tillbaka.
[51]
I slaget vid Ikh
Bayan r 89 besegrade Dou Xian (dd r 92) norra Xiongnu som d tog retrtt till Altajbergen.
[52]
Efter att de norra
Xiongnu flydde in i Iliflodens dal r 91 ockuperade de nomadiska Xianbeierna omrdet frn kungadmet Buyeo i
Manchuriet till Ilifloden av Wusunfolket.
[53]
Xianbei ndde sin hjdpunkt under Tanshihuai ( ) (d.180),
som konsekvent besegrade kinesiska armer. Tanshihuais konfederation upplstes dock efter hans dd.
[54]
En grnglaserad porslinshund frn stra han,
25-220 e.Kr.
Ban Chao (d.102) tog emot hjlp av Kushan, som ockuperade omrdet
som bestod av dagens Indien, Pakistan, Afghanistan och Tadzjikistan,
fr att besegra Kashgar och dess allierade Sogdiana. Nr en begran
frn den kushanska ledaren Vima Kadphises (styrde frn omkring 90
till 100 e.Kr.) om en giftermlsallians med Han avslogs 90 e.Kr. snde
han sina styrkor till Wakhan (Afghanistan) fr att attackera Ban Chao.
Konflikten slutade med att kushanerna drog sig tillbaka p grund av
brist p proviant.
[]
91 terinsattes generalen ver de vstra regionerna i
och med att titeln gavs till Ban Chao.
[55]
Frutom sidorelationer med kushanerna fick Han gvor frn Parthien,
frn en kung i dagens Burma, frn en hrskare i Japan, och initierade
en oframgngsrik mission till Daqin (Rom) r 97 med Gan Ying som
emissarie.
[56]
En romersk ambassad frn kejsaren Marcus Aurelius tros ha kejsare Huan r 166, ven om Rafe de
Crespigny bedyrar att detta troligen var en grupp romerska kpmn.
[57]
Andra resande till stra Han-Kina
inkluderade buddhistmunkar, som versatte verk till kinesiska, ssom An Shigao frn Parthien, och Lokaksema frn
Kushantidens Ganhara i Indien.
[58]
Eunucker i regeringsangelgenheter
Zhangs styre, frn 75 till 88, ansgs av lrda frn stra Handynastin som hjdpunkten p dynastihuset.
[59]
Pfljande
styren markerades allt mer av eunuckers inblandning i politiken och deras involvering i de vldsamma
maktkamperna mellan de kejserliga klanerna.
[60]
Med hjlp av eunucken Zheng Zhong(dd 107), satte He, som
styrde frn 88 till 105, nkekejsarinnan Dou Zhang under husarrest och tog ifrn hennes klan makten. Detta var en
hmnd fr Dous rensande av hans biologiska mors klan, och drefter dlja hennes identitet frn honom.
[61]
Efter att
He dog sktte hans fru Deng Sui (dd 121 de statliga affrerna under en turbulent finansiell kris och utbrett
Qiang-uppror som pgick frn 107 till 118.
[62]
Handynastin
8
Nr Deng Sui dog var kejsaren An (styrde frn 106 till 125) vertygad av anklagelserna av eunuckerna Li Run (
) och Jiang Jing ( ) om att Deng och hennes familj hade planerat att avstta honom. An avsatte Dengs
klanmedlemmar frn sina titlar, landsfrvisade dem och tvingade mnga att beg sjlvmord.
[63]
Efter att An dog satte
hans fru, nkekejsarinnan Yan Ji (dd 126) barnet Liu Yi (markis av Beixiang) p tronen i ett frsk att terf
makten till sin familj. Palatseunucken Sun Cheng (dd 132 genomfrde dock ett framgngsrikt strtande av hennes
regim fr att installera kejsare Shun, som styrde frn 125 till 144, p tronen. Yan Ji sattes under husarrest, och
hennes slktingar blev antingen mrdade eller landsfrvisade, och hennes allierade eunucker massakrerades.
[64]
Regenten Liang Ji (dd 159), kejsarinnan Liang Nas bror, mrdade kejsarinnan Deng Mengns svger efter att Deng
Mengn motstod Liang Jis frsk att kontrollera henne. Drefter anstllde kejsare Huan eunucker fr att avstta
Liang Ji, som d tvingades att beg sjlvmord.
[65]
Gravstatyetter i lergods frn vstra han
frestllande nakna tjnare, som en gng i tiden
hade trarmar och silkesklder i miniatyr, som
har eroderat med tiden och drefter
frsvunnit.
[66]
Studenter frn det kejserliga universitetet organiserade en utbredd
studentprotest mot eunuckerna vid kejsare Huans hov.
[67]
Senare
frfrmligade Huan byrkratin nr han initierade grandiosa
byggnadsprojekt och stod som vrd fr tusentals konkubiner i hans
harem nr en ekonomisk kris gde rum.
[68]
Palatseunucker fngslade
tjnstemannen Li Ying ( ) och hans kompanjoner frn det
kejserliga universitetet i en dubis anklagelse om landsfrrderi. r
167 vertygade den stora kommendanten Dou Wu (dd 168) sin
svrson kejsare Huan att slppa dem. Huan stngde dock ute Li Ying
med kompanjoner frn mbeten, vilket markerade brjan p de
partisanska frbuden.
[]
Efter Huans dd frskte sig Dou Wu och den stora lraren Chen Fan
( ) (dd168) p en statskupp mot eunuckerna Hou Lan (dd 172), Cao Jie (dd 181) och Wang Fu ( ). Nr
detta upptcktes arresterade eunuckerna nkekejsarinnan Dou Miao (dd 172 och Chen Fan. General Zhang Huan
( ) favoriserade eunuckerna. Han och hans trupper konfronterade Dou Wu och hans trotjnare vid palatsporten
dr varje sida ropade anklagelser om landsfrrderi mot varandra. Nr trotjnarna slutligen vergav Dou Wu
tvingades han att beg sjlvmord.
[69]
Under kejsare Ling (styrde frn 168 till 189) frnyade och utkade eunuckerna
de partisanska frbuden, medan de sjlva bortauktionerade hga regeringsmbeten.
[70]
Mnga
regeringsangelgenheter verlmnades till eunuckerna Zhao Zhong (dd 189) och Zhang Rong (dd 189) medan
kejsare Ling spenderade en stor del av sin tid med sexuella rollspel med konkubiner och med att delta i militra
parader.
[71]
Handynastins fall
Kinesisk armborstmekanism med en bakplt frn Handynastins tidigaste skede eller frn perioden med de stridande staterna; gjord av brons och
med inlagt silver.
De partisanska frbuden upphvdes under de gula turbanernas uppror och Five Pecks of Rice-upproret r 184, till
stor del p grund av att hovet inte ville fortstta att alienera en mrkbar del av lgadelsfolket, som annars kunde g
med bland rebellgrupperna.
[72]
De gula turbanerna samt anhngarna till Five Pecks of Rice-upproret hrde till tv
olika hierarkiska taoismsocieteter som leddes av healarna Zhang Jiao (dd 184) och Zhang Lu (dd 216). Zhang Lus
uppror, i dagens norra Sichuan och sdra Shanxi, kvstes inte frrn 215.
[73]
Zhang Jiaos massiva uppror ver tta
Handynastin
9
provinser annihilerades av hanstyrkor inom ett r, ven om terkommande mindre uppror intrffade de fljande
rtiondena.
[74]
ven om de gula turbanerna besegrades, vergav mnga av de under krisen tillsatta generalerna
aldrig sina samlade miliser och anvnde dessa trupper fr att samla ihop kraft utanfr den kollapsande kejserliga
verheten.
[75]
Animaliska skyddsandar ver natten och dagen
som br kinesiska drkter. Mlningar frn
Handynastin p keramiskt kakel. Michael Loewe
skriver att hybrider mellan mn och monster i
konsten och religisa trosfrestllningar
frdaterade Han och frblev populrt under den
frsta hlften av vstra och stra Han.
[76]
verstegeneralen He Jin (dd 189), kejsarinna Hes bror, konspirerade
med Yuan Shao (dd 202) fr att strta eunuckerna genom att ha flera
generaler att marschera till huvudstadens utkanter. Dr krvde de, i en
skriven petition till H, att eunuckerna skulle avrttas.
[77]
Efter ett tags
tvekan, samtyckte He. Nr eunuckerna upptckte detta, fick de hennes
bror He Miao ( ) att upphva ordern.
[78]
Eunuckerna
lnnmrdade He Jin den 22 september 189. Yuan Shao belgrade d
Luoyangs norra palats medan krigsherren Yuan Shu (dd 199)frn
Scouchun, belgrade det sdra palatset. Den 25 september togs bda
palatsen in och omkring tv tusen eunucker ddades.
[79]
Zhang Rang
hade tidigare flytt med kejsare Shao (styrde r 189) och sin bror Liu
Xie - senare kejsare Xian (styrde frn 189 till 220). Nr de frfljdes
av brderna Yuan begick Zhang sjlvmord genom att hoppa ner i
Huanghe.
[80]
General Dong Zhuo (dd 192) fann den unga kejsaren och hans bror
vandrandes p landsbygden. Han eskorterade dem skert tillbaka till
huvudstaden och gjordes till arbetsminister, och tog kontroll ver
Luoyang och tvingade Yuan Shao att fly.
[81]
Efter att Dong Zhuo degraderade kejsare Shao och befordrade hans bror
Liu Xie som kejsare Xian, ledde Yuan Shao en koalition av fre detta tjnstemn och officerare mot Dong, som
brnde ned Luoyang till marken och placerade terigen hovet vid Chang'an i maj 191. Dong Zhuo frgiftade senare
kejsare Shao.
[82]
Dong mrdades av sin adoptivson L Bu (dd 198) i en sammansvrjning som startades av Wang
Yun (dd 192).
[83]
Kejsare Xian flydde frn Chang'an r 195 till Luoyangs ruiner. Xian vertygades av Cao Cao
(155-220), dvarande guvernr ver Yanprovinsen i dagens vstra Shandong och stra Henan, att flytta huvudstaden
till Xuchang.
[84]
Yuan Shao utmanade Cao Cao fr kontroll ver kejsaren. Yuans makt minskade kraftigt efter att Cao besegrade
honom i slaget vid Guandu r 200. Efter att Yuan dog, mrdade Cao Yuan Chaos son Yuan Tan (173-205), som hade
stridit med sina brder ver familjearvet.
[85]
Hans brder Yuan Shang och Yuan Xi mrdades 207 av Gongsun Kang
(dd 221), som snde deras huvuden till Cao Cao. Efter Caos frlust vid slaget vid Rda klipporna r 208 delades
Kina in i tre intressesfrer, dr Cao Cao dominerade den norra, Sun Quan (182-252) dominerade den sdra och Liu
Bei (161-223) dominerade den vstra.
[86]
Cao Cao dog i mars 220. I december tvingade hans son Cao Pi (187-226)
kejsare Xian att avtrda tronen t honom. Detta var det formella slutet p Handynastin och pbrjade en lder med
konflikter mellan de tre kungadmena: Cao Wei, stra Wu och Shu Han.
[87]
Handynastin
10
Samhlle och kultur
Samhllsklasser
Dyrheter som denna, en bronspelare med inlagt
silver, gjord fr att hlla uppe en markis, hade
aristokrater pengar nog att ga.
I den hierarkiska sociala ordningen var kejsaren hgst upp. Kejsaren
var dock ofta en minderrig, som styrdes av en regent, som exempelvis
nkekejsarinnan eller en av hennes manliga slktingar.
[88]
Direkt under
kejsaren i ordningen befann sig kungarna, som var av samma
familjeklan, Liu.
[89]
Resten av samhllet, inklusive adelsmnnen under
kungarna och alla borgare, exklusive slavarna, hrde till en av tjugo
ranker (ershi gongcheng ). Varje pfljande rank hade
hgre pensioner och lagliga privilegier. Den hgsta ranken, av de
hgsta markiserna, hade en statspension och en territoriell frlning.
De som var direkt understende, de vanliga markiserna, fick en
pension, men ingen territoriell egendom.
[90]
Lrda tjnstemn som
tjnade regeringen hrde till den bredare borgarklassen och rankades
precis under adelsmnnen i social prestige. De hgsta
regeringstjnstemnnen kunde frlnas som markiser.
[91]
Under stra
Han brjade lokala eliter av obundna lrda, lrare, studenter och
regeringstjnstemn att identifiera sig sjlva som medlemmar av en
strre, rikstckande lgadelsklass som delade vrden och ett tagande
till den vetenskapliga lrdom som fljde huvudriktningen.
[92]
Nr
regeringen blev mrkbart korrupt under mellersta till senare delen av
stra Han ansg mnga lgadelsmn till och med odlandet av moraliskt
grundade personliga relationer vara viktigare n att tjna den allmnna stllningen.
[93]
Bonden, eller mer specifikt den lilla markgaren-odlaren, rankades strax under de lrda och tjnstemnnen i den
sociala hierarkin. Andra agrikulturella odlare var av lgre status, som arrendatorer, daglnade arbetare, och i
sllsynta fall, slavar.
[94]
Hantverkare hade en laglig och socioekonomisk status mellan markgaren-odlaren och de
allmnna kpmnnen.
[95]
Statligt registrerade kpmn, som av lagen tvingades att antingen bra vitfrgade klder
och betala hga kommersiella skatter, ansgs av lgadeln som sociala parasiter med en fraktlig status.
[96]
Dessa var
ofta obetydliga affrsinnehavare i urbana marknadsplatser. Kpmn ssom industrialister och resandehandlare
mellan ett ntverk av stder kunde undvika att registrera sig som kpmn och var ofta mer vlmende och maktfulla
n den stora mngden av regeringstjnstemn.
[97]
Vlmende jordgare, ssom adelsmn och tjnstemn, erbjd ofta
boende fr tjnare som i gengld erbjd viktiga arbeten eller plikter, som att ibland bekmpa banditer eller att rida in
i strider. Till skillnad frn slavar kunde tjnare komma och g frn sina mstares hem som de ville.
[98]
Medicinska
lkare, grisuppfdare och slaktare hade en ganska hg social status, medan ockultistiska magiker, springare och
budbrare hade lg status.
[99]
Handynastin
11
Gifterml, kn och slktskap
Kvinnlig dansare i lergods frn Han
Hanfamiljen var patrilinjr och hade vanligtvis fyra till fem medlemmar
i krnfamiljen som levde i ett hushll. Flera generationer av
storfamiljmedlemmar bodde inte i samma hus, till skillnad frn familjer
i de senare dynastierna.
[100]
Enligt konfucianistiska familjenormer
behandlades olika familjemedlemmar med olika grader av respekt och
intimitet. Exempelvis fanns det tre olika accepterade tidsramar fr att
srja en faders dd kontra en farbror.
[101]
Konvenansktenskap var,
enligt normen, att faderns utltanden om sina barn ansgs mer
betydelsefulla n moderns.
[102]
Monogamiska brllop var ocks enligt
normen, ven om adelsstndet och hgt stende tjnstemn var
tillrckligt vlmende fr att ha rd till och stdja konkubiner som
ytterligare lskare.
[103]
Under vissa frhllanden som dikterades av
sedvnjorna och inte av lagen var bde mn och kvinnor tilltna att
skilja sig frn sin maka/make och gifta sig igen.
[104]
Frutom givandet av nobla titlar eller ranker involverade arv inte
primogenitur. Varje son fick en lika stor del av familjens godelar.
[105]
Emedan fadern vanligtvis snde ivg sina vuxna gifta sner med en del
av familjens frmgenhet, till skillnad frn de senare dynastierna, fick
inte sner alltid sina arv efter faderns dd.
[106]
Dttrar var formellt inte
inkluderade i en faders testamente, ven om de fick en del av familjens
frmgenhet genom sina giftermlshemgifter.
[107]
Kvinnor frvntades lyda sin faders vilja, drefter deras makars, och nr
de blev gamla, deras vuxna sners. Det r dock knt frn samtida kllor
att det fanns mnga avvikelser frn denna regel, speciellt med avseende
p mdrar ver deras sner, och kejsarinnor som hundsfotterade och ppet frdmjukade sina fder och brder.
[108]
Kvinnor undantogs frn de rliga corve-arbetsplikterna, men var ofta engagerade i en rad olika yrken, frutom sina
hushllssysslor, som matlagning och tvttning.
[109]
Det vanligaste kvinnoyrket var att vva klder till familjen, att
slja p marknaden eller fr stora textilfretag som anstllde hundratals kvinnor. Andra kvinnor hjlpte till p sina
brders bondgrdar eller blev sngare, dansser, hxor, respekterade medicinska lkare, och framgngsrika kpmn
som hade rd att kpa sina egna klder av silke.
[110]
Ngra kvinnor skapade spinningskollektiv, och samlade ihop
flera olika familjers resurser.
[111]
Handynastin
12
Utbildning, litteratur och filosofi
Ett fragment av de fem klassikerna som
installerades under kejsare Ling styre lngs
vgkanten utanfr det kejserliga universitetet,
strax utanfr Luoyang, och som gjordes p
bestllning av Cai Yong (132-192), som var rdd
att klassikerna som frvarades i det kejserliga
biblioteket interpolerades av lrda p
universitetet.
[112]
De tidiga hoven i vstra Han accepterade samtidigt de filosofiska lror
om legalism, Huang-Lao-taoism och konfucianism nr man bestmde
statsbeslut och skapade regeringspolicier.
[113]
Hanhovet gav dock
under kejsare Wu konfucianismen exklusivt patronat. Han upphvde
alla akademiska sten och lrda (boshi ) som inte behandlade de
konfucianska de fem klassikerna r 136 f.Kr. och uppmuntrade
nominerade kandidater till tjnster att f en konfucianistisk utbildning
vid det kejserliga universitetet som han skapade r 124 f.Kr.
[114]
Till
skillnad frn den ursprungliga ideologin som trolovades av Konfucius,
eller Kongzi (551-479 f.Kr.) skapades hankonfucianismen under Wus
styre av Dong Zhongshu (179-104 f.Kr.). Dong var en lrd och lgre
tjnsteman som samlade de etiska konfucianska iderna som rituella,
barnpietetiska och harmoniska relationer med de fem elementen och
yin och yang-kosmologer.
[115]
Det kejserliga universitets betydelse
kade nr de studerande versteg 30000 under 200-talet.
[116]
En
utbildning baserad p konfucianismen gjordes ocks tillgnglig p
vissa skolor och privatskolor ppnade i sm stder, dr lrare fick
ansenliga inkomster frn undervisningsbetalningen.
[117]
En del viktiga texter skapades och studerades av lrda. Filosofiska verk
skrevs av Yang Xiong(53 f.Kr.-18 e.Kr.), Huan Tan (43 f.Kr.-28 e.Kr.),
Wang Chong (27-100 e.Kr.) och Wang Fu (78-163 e.Kr.) ifrgasatte
huruvida den mnskliga naturen var naturligt god eller ond.
[118]
Shiji
av Sima Tan (dd 110 f.Kr.) och hans son Sima Qian (145-86 f.Kr.)
etablerade standardmodellen fr hela kejserliga Kinas
standardhistorier, ssom Hanshu skriven av Ban Biao (3-54 e.Kr.), hans son Ban Gu (32-92 e.Kr.) och hans dotter
Ban Zhao (45-116 e.Kr.).
[119]
Det fanns uppslagsverk ssom Shuowen Jiezi av Xu Shen (omkring 58 - 147 e.Kr) och
Fangyan av Yang Xiong.
[120]
Biografier ver viktiga figurer skrevs av olika lgadelsmn.
[121]
Poem och rapsodier
var ocks populra former av litteratur bland lgadeln.
[122]
Religion, kosmologi, och metafysik
Familjer ver hela Han Kina gjorde rituella offer av djur och matvaror till gudomar, andar och frfder vid tempel
och helgedomar. De trodde att offergvorna kunde anvndas av de som gtt till den andliga vrlden.
[123]
De trodde
att varje person hade en tudelad sjl: ande-sjlen (hun ) som frdades till paradiset fr de oddliga efter livet
(xian), samt kroppens sjl (po ) som stannade i graven eller gravvalvet p jorden och som endast kunde terfrenas
med ande-sjlen genom en rituell ceremoni.
[124]
Utver sina mnga andra uppgifter ikldde sig kejsaren ven rollen
som den hgste prsten i det rike som offrade till himlen, de viktigaste gudomarna knda som de Fem krafterna samt
bergen och flodernas andar (shen ).
[125]
De trodde att de tre sfrerna Himlen, Jorden, och Mnskligheten var
sammanlnkade av de naturliga cyklerna av Yin och yang och av de fem elementen.
[126]
Om kejsaren inte uppfrde
sig i enlighet med korrekta ritualer, etik och moral kunde han riva upp den fina balans som dessa kosmologiska
cykler och orsaka katastrofer ssom jordbvningar, versvmningar, torka, epidemier och svrmar av
grshoppor.
[127]
Handynastin
13
En gnuggbild av en sten med ingraverade bilder
frestllande en lokal avsedd fr frfdersdyrkan
(citang ).
Enligt Hans religisa vertygelse kunde oddlighet ns genom att man
ndde drottningmodern i Vsters land eller berget Penglai.
[128]
Daoister frn Han-eran samlades i sm grupper av eremiter som
frskte uppn oddlighet genom andningsvningar, sexuella tekniker
och anvndandet av medicinska elixir.
[129]
Vid slutet av 100-talet gick
daoisterna samman och formade stora religisa samhllen. Dess
anhngare trodde att den vise filosofen Laozi (verksam under
500-talet) var en helig profet som kunde erbjuda frlsning och god
hlsa om hans hngivna anhngare erknde sina synder, avsluta sin
tillbedjan till orena gudar som accepterade ktt-offer och mssa delar
av Daodejing.
[130]
Buddhismen dk fr frsta gngen upp i Kina under tiden fr den stra Handynastin och omnmndes fr frsta
gngen r 65.
[131]
Liu Ying (dd r 71), en halvbror till kejsaren Han Mingdi (regeringsren5775) var en av de
tidigaste kinesiska anhngarna, ven om kinesisk buddhism vid den hr tiden i stor utstrckning var associerad med
Huang-Lao Daoismen.
[132]
Kinas frsta knda buddhisttempel, Vita hstens tempel, restes under Mingdis regim.
[133]
En mngd viktiga buddhistiska kanon versattes under 100-talet till kinesiska.
[134]
Lag och ordning
Lrda hankineser som Jia Yi (201-169 f.Kr.) portrtterade den fregende Qindynastin som en brutal regim.
Arkeologiska bevis frn Zhangjiashan och Shuihudi visar dock att mnga av de stadgar i Hans lagbok som togs fram
av rikskansler Xiao He (dd 193 f.Kr.) togs frn Qins lagar.
[135]
Olika fall fr vldtkt, fysiskt vergrepp och mord
talades i rtten. Kvinnor, ven om de vanligtvis hade mindre rttigheter av sedvnja, tillts att lgga civila och
kriminella anklagelser mot mn.
[136]
Medan misstnkta fngslades blev dmda brottslingar aldrig fngslade. Istllet
var straffen oftast monetra bter, hrda arbetsperioder samt ddsstraff genom halshuggning.
[137]
Bestraffningar frn
tidiga han som tortyrstympning inlnades frn Qinlagarna. En serie reformer upphvde stympningsbestraffningar
med mindre strnga slag frn en falaka.
[138]
En av magistratens mnga plikter var att agera som en domare i rttsprocesser. Komplexa, oupplsta eller
hgprofilsfall skttes av justitieministern i huvudstaden, eller till och med kejsaren.
[139]
I varje kommun i hanriket
fanns flera distrikt, som alla vervakades av en polischef. Regeringstjnstemn hll ordning i stderna p
marknadsplatserna och konstaplar i grannskapen.
[140]
Hankket
Vvd silkestextil frn grav nummer ett i Mawangdui, Changsha, Hunan, Kina, 200-talet f.Kr.
De vanligaste stapelgrdorna som konsumerades under Handynastin var vete, korn, olika sorters hirs, ris och
bnor.
[141]
Frukt och grnsaker som man vanligen t var bland annat kastanjer, pron, plommon, persikor, meloner,
aprikoser, jordgubbar, jujubr, kalebasser, bambuskott, senapsplantor och taro.
[142]
Domesticerade djur ts ocks,
ssom kyckling, mandarinnder, gss, kor, fr, grisar, kameler och hundar (olika raser fddes upp speciellt fr mat,
medan de flesta anvndes som husdjur). Skldpaddor och fiskar togs frn ar och sjar. Vanligt vilt som ts var
uggla, fasan, skata, sikahjort och kinesisk bambuhna.
[143]
Kryddor som anvndes var bland annat socker, honung,
salt och sojass.
[144]
l och vin dracks regelbundet.
[145][146]
Handynastin
14
Kldsel
En bronsstatyett frn stra Han frestllande ett mytologisk fantasifoster (Qilin),
frn nollhundratalet.
De kldslar som bars och de material som
anvndes under Handynastin berodde p
vilken samhllsklass som man hrde till.
Vlmende folk hade rd att bra drkter i
silke, kjolar, sockar, och vantar, kappor
gjorda av grvling- eller rvpls, ankplymer,
och tofflor med inlagt lder, prlor och
silkesfodring. Bnder bar vanligtvis klder
gjorda av hampa, ull och tamillerskinn.
[147]
Regeringsmakten
Militren
Vid Handynastins brjan var varje man som
inte var av adlig brd vid 23 rs lder
tvungen att genomfra militrtjnst.
Minimimldern fr vrnplikten snktes till tjugo r efter Han Zhaodis regeringstid (8774 f.Kr.).
[148]
De vrnpliktiga
soldaterna genomgick ett r av trning samt ett r av tjnstgring som icke-professionella soldater. ret av trning
genomfrdes vid en av de tre vpnade grenarna: infanteriet, kavalleriet eller flottan.
[149]
Under ret av aktiv
tjnstgring placerades de vrnpliktiga antingen vid fronten, vid en kungs hov, eller placerades under beflet av
kommendanten ver huvudstadens vaktstyrka. En mindre betald professionell stende arm var stationerad nra
huvudstaden.
Under stra Handynastin kunde vrnplikten undvikas om en speciell skatt betalades. stra Handynastins hov
fredrog att en frivillig arm rekryterades.
[150]
Volontrarmn utgjorde Sdra armn (Nanjun ), medan den
stende armn i och nra huvudstaden var Norra armn (Beijun ).
[151]
Norra armn bestod av fem regementen
som vardera bestod av flera tusen soldater. Vardera regementet stod under befl av en verste (Xiaowei ).
[152]
Efter att den centrala statsmakten kollapsat efter 189 var rika jordgare, medlemmar av aristokratin/adeln samt
regionala militrguvernrer tvungna att frlita sig p att deras vasaller skulle agera som deras personliga trupper
(buqu - ).
[153]
Under tider av krig kades storleken p volontrarmn och mycket strre miliser reste sig verallt i landet fr att
utka Norra armn. Under de omstndigheterna ledde en general (Jiangjun ) en division, som var indelad i
regementen som leddes av verstar och ibland majorer (Sima ). Regementena var uppdelade i kompanier under
befl av kaptener. Plutonerna var de minsta typen av frband.
[154]
Handynastins kejsare
Se ven Lista ver Kinas kejsare
Qin Shi Huangdi, frste kejsaren av Qin, hade varit den frste kinesiske regent att anta titeln huangdi eller "kejsare".
Den initialt mest framgngsrike av de som slogs om makten efter Qins fall, Xiang Yu, hade sjlv tagit sig titeln
bawang, "verkung", men Liu Bang och alla regenter efter honom antog titeln kejsare. Listan nedan anger
regeringsr och identifierar kejsarna med deras postuma renamn.
Handynastin
15
Namn Tecken Regeringsr
Goz (Liu Bang) 206195 f.Kr.
Hid 195188 f.Kr.
L Taihou 188180 f.Kr.
Li Gng 188184 f.Kr.
Li Hng 184180 f.Kr.
Wnd 180157 f.Kr.
Jngd 157141 f.Kr.
Wd 14187 f.Kr.
Zhod 8774 f.Kr.
Chngy Wng H 74 f.Kr.
Xand 7449 f.Kr.
Yand 4933 f.Kr.
Chngd 337 f.Kr.
id 71 f.Kr.
Pngd 1 f.Kr. 6 e.Kr.
Rziyng 69
interregnum 923
Gngshd 2325
Gangwd 2557
Mngd 5775
Zhngd 7588
Hd 88106
Shngd 106
nd 106125
Bixang Hu 125
Shnd 125144
Chngd 144145
Zhd 145146
Hand 146168
Lngd 168189
Hngnng Wng 189
Xand 189220
Handynastin
16
Referenser
Den hr artikeln r helt eller delvis baserad p material frn engelsksprkiga Wikipedia, Han Dynasty
[155]
Noter
[1] [1] Zhou (2003), s. 34.
[2] [2] Schaefer (2008), s. 279.
[3] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Kinas_historia& action=edit
[4] Huvudstaden flyttades efter Wang Mangs interregnum sterut frn Chang'an till Luoyang, varfr dynastin ofta delas upp i Vstra
och stra Han. Den ldre uppdelningen i Frra och Senare Handynastin anvnds idag sllan fr att undvika sammanblandning
med en Senare Handynasti under De fem dynastierna och tio rikenas tid.
[5] Wang Mang (http:/ / www. ne. se/ school/ wang-mang) p Nationalencyklopedins webbplats. Lst den 20 juli 2010.
[6] Hansen (2000), ss. 117119.
[7] Ebrey (1999), ss. 6061.
[8] Loewe (1986), ss. 116122.
[9] Davis (2001), ss. 4446.
[10] [10] Loewe (1986), s. 122.
[11] Loewe (1986), ss. 122125.
[12] Loewe (1986), ss. 139144.
[13] [13] Bielenstein (1980), s. 105.
[14] Di Cosmo (2001), ss. 175189 samt 196198; Torday (1997), ss. 8081; Y (1986), ss. 387388.
[15] Torday (1997), 7577.
[16] Torday (1997), ss. 75-77; Di Cosmo (2001), ss. 190192.
[17] Y (1967), ss. 910; Morton and Lewis (2005), s. 52; Di Cosmo (2001), ss. 192195.
[18] Y (1986), ss. 388389; Torday (1997), ss. 77 samt 8283; Di Cosmo (2002), ss. 195196.
[19] Torday (1997), ss. 8384; Y (1986), ss. 389390.
[20] Y (1986), ss. 389390; Di Cosmo (2001), ss. 211214.
[21] Torday (1997), ss. 9192
[22] Y (1986), s. 390; Di Cosmo (2001), ss. 237240.
[23] Loewe (1986), ss. 196197 samt 211213; Y (1986), ss. 395398.
[24] [24] Ebrey (1999), s. 66; Wang (1982), s. 100.
[25] Chang (2007), ss. 58; Di Cosmo (2002), ss. 241242; Y (1986), s. 391.
[26] Chang (2007), 3435.
[27] Chang (2007), ss. 6, 1516 samt 4445.
[28] Chang (2007), ss. 1516, 3335 samt 4243.
[29] Di Cosmo (2002), ss. 247249; Morton and Lewis (2005), ss. 5455; Y (1986), s. 407; Ebrey (1999), s. 69; Torday (1997), ss.
104117.
[30] [30] An (2002), 83; Ebrey (1999), 70.
[31] Di Cosmo (2002), ss. 250251; Y (1986), ss. 390391 samt 409411; Chang (2007), s. 174; Loewe (1986), s. 198.
[32] Ebrey (1999), s. 83; Y (1986), ss. 448453.
[33] Nishijima (1986), ss. 595596.
[34] Wagner (2001), ss. 117; Loewe (1986), ss. 160161; Nishijima (1986), ss. 581588; Ebrey (1999), s. 75; Morton and Lewis
(2005), s. 57; se ven Hinsch (2002), ss. 2122.
[35] Loewe (1986), ss. 162 samt 185206; Paludan (1998), s. 41; Wagner (2001), ss. 1619.
[36] Bielenstein (1986), ss. 225226; Huang (1988), ss. 4648.
[37] Hinsch (2002), ss. 2324; Bielenstein (1986), ss. 230231; Ebrey (1999), s. 66.
[38] Hansen (2000), s. 134; Bielenstein (1986), ss. 232234; Morton och Lewis (2005), s. 58; Lewis (2007), s. 23.
[39] Hansen (2000), s. 135; de Crespigny (2007), s. 196; Bielenstein (1986), ss. 241244.
[40] [40] de Crespigny (2007), s. 568; Bielenstein (1986), s. 248.
[41] de Crespigny (2007), ss. 197 samt 560; Bielenstein (1986), ss. 249250.
[42] de Crespigny (2007), ss. 558560; Bielenstein (1986) ss. 251254.
[43] Bielenstein (1986), ss. 251254; de Crespigny (2007), ss. 196198 samt 560.
[44] de Crespigny (2007), ss. 5455, 269270 samt 600601; Bielenstein (1986), ss. 254255.
[45] Hinsch (2002), ss. 2425.
[46] [46] Y (1986), s. 450.
[47] [47] de Crespigny (2007), ss. 562 samt 660; Y (1986), s. 454.
[48] Bielenstein (1986), ss. 237238; Y (1986), ss. 399400.
[49] Y (1986), ss. 413414.
Handynastin
17
[50] Y (1986), ss. 414415.
[51] Y (1986), ss. 414415; de Crespigny (2007), s. 73.
[52] Y (1986), ss. 414415; de Crespigny (2007), s. 171.
[53] Y (1986), ss. 405 samt 443444.
[54] Y (1986), ss. 444446.
[55] Y (1986), ss. 415416.
[56] de Crespigny (2007), ss. 239240, 497 samt 590; Y (1986), ss. 450451 samt 460461.
[57] de Crespigny (2007), s. 600; Y (1986), ss. 460461.
[58] [58] Akira (1998), ss. 248 samt 251; Zhang (2002), s. 75.
[59] [59] de Crespigny (2007), ss. 497, 500 samt 592.
[60] [60] Hinsch (2002), s. 25; Hansen (2000), s. 136.
[61] Bielenstein (1986), ss. 280283; de Crespigny (2007), ss. 499 samt 588589.
[62] Bielenstein (1986), ss. 283284; de Crespigny (2007), ss. 123127.
[63] [63] Bielenstein (1986), s. 284; de Crespigny (2007), ss. 128 samt 580.
[64] Bielenstein (1986), ss. 284285; de Crespigny (2007), ss. 473474 samt 582583.
[65] Bielenstein (1986), ss. 285286; de Crespigny (1986), ss. 597598.
[66] Bower (2005), "Standing man and woman," ss. 242244.
[67] [67] Hansen (2000), s. 141.
[68] de Crespigny (2007), ss. 597, 599 samt 601602; Hansen (2000), ss. 141142.
[69] Beck (1986), ss. 319322.
[70] [70] de Crespigny (2007), s. 511; Beck (1986), s. 323.
[71] de Crespigny (2007), ss. 513514.
[72] [72] de Crespigny (2007), s. 511.
[73] Ebrey (1986), ss. 628629.
[74] Beck (1986), ss. 339340.
[75] [75] Ebrey (1999), s. 84.
[76] Loewe (1994), ss. 3852.
[77] Beck (1986), 339344.
[78] Beck (1986), s. 344; Zizhi Tongjian, vol. 59.
[79] Beck (1986), ss. 344345; Morton och Lewis (2005), s. 62.
[80] [80] Beck (1986), s. 345.
[81] Beck (1986), ss. 345346.
[82] Beck (1986), ss. 346349.
[83] [83] de Crespigny (2007), 158.
[84] Beck (1986), ss. 349351; de Crespigny (2007), s. 36.
[85] Beck (1986), ss. 351352; de Crespigny (2007), ss. 3637.
[86] [86] Beck (1986), s. 352; de Crespigny (2007), s. 37.
[87] Beck (1986), ss. 353357; Hinsch (2002), s. 206.
[88] Ch' (1972), ss. 6672.
[89] Ch' (1972), s. 76; Bielenstein (1980), ss. 105107.
[90] Nishijima (1986), ss. 552553; Ch' (1972), s. 16.
[91] [91] Ch' (1972), s. 84.
[92] Ebrey (1986), ss. 631 samt 643644; Ebrey (1999), s. 80.
[93] Hansen (2000), ss. 141142; de Crespigny (2007), ss. 601602.
[94] Ch' (1972), ss. 104111; Nishijima (1986), ss. 556557; Ebrey (1986), ss. 621622; Ebrey (1974), ss. 173174.
[95] [95] Ch' (1972), s. 112.
[96] Ch' (1972), ss. 104105 samt 119120; Nishijima (1986), ss. 576577.
[97] Nishijima (1986) ss. 576-577; Ch' (1972), ss. 114117.
[98] Ch' (1972), 127128.
[99] Csikszentmihalyi (2006), ss. 172173, 179180; Ch' (1972), ss. 106 samt 122127.
[100] Hinsch (2002), ss. 4647; Ch' (1972), ss. 39.
[101] Ch' (1972), 910.
[102] [102] Hinsch (2002), s. 35; Ch' (1972), s. 34.
[103] Ch' (1972), ss. 4447; Hinsch (2002), ss. 3839.
[104] Hinsch (2002), ss. 4045; Ch' (1972), ss. 3743.
[105] [105] Ch' (1972), s. 17.
[106] Ch' (1972), ss. 69.
[107] Ch' (1972), ss. 1718.
[108] Ch' (1972), ss. 4959.
Handynastin
18
[109] Hinsch (2002), ss. 7475.
[110] Ch' (1972), ss. 5456; Hinsch (2002), ss. 29, 51, 54, 5960, 6568, 7074, 7778.
[111] [111] Hinsch (2002), s. 29.
[112] [112] de Crespigny (2007), s. 513; Barbieri-Low (2007), s. 207; Huang (1988), s. 57.
[113] Csikszentmihalyi (2006), ss. 2425; Loewe (1994), ss. 128130.
[114] Kramers (1986), ss. 754756; Csikszentmihalyi (2006), ss. 78; Loewe (1994), ss. 121125; Ch'en (1986), s. 769.
[115] Kramers (1986), 753755; Loewe (1994), 134140.
[116] Ebrey (1999), ss. 7778; Kramers (1986), s. 757.
[117] [117] Ch' (1972), s. 103.
[118] Ch'en (1986), ss. 773794.
[119] Hardy (1999), ss. 1415; Hansen (2000), ss. 137138.
[120] [120] Norman (1988), s. 185; Xue (2003), s. 161.
[121] [121] Ebrey (1986), 645.
[122] Hansen (2000), ss. 137-138; de Crespigny (2007), s. 1049; Neinhauser et al. (1986), s. 212; Lewis (2007), s. 222; Cutter
(1989), ss. 2526.
[123] Ch' (1972), ss. 3031.
[124] Hansen (2000), s. 119; Csikszentmihalyi (2006), ss. 140141.
[125] [125] Ch' (1972), s. 71.
[126] Loewe (1994), s. 55; Csikszentmihalyi (2006), s. 167; Sun and Kistemaker (1997), ss. 23; Ebrey (1999), ss. 78 79.
[127] Ebrey (1999), ss. 7879; Loewe (1986), s. 201; de Crespigny (2007), s. 496 samt s. 592.
[128] Loewe (2005), "Funerary Practice in Han Times," ss. 101102; Csikszentmihalyi (2006), ss. 116117.
[129] [129] Hansen (2000), s. 144.
[130] Hansen (2000), ss. 144146.
[131] Needham (1972), s. 112; "Demieville (1986), ss. 821822.
[132] Demiville (1986), ss. 821822.
[133] [133] Demiville (1986), s. 823.
[134] Akira (1998), ss. 247251; se ven Needham (1972), s. 112.
[135] Hulsew (1986), ss. 525526; Csikszentmihalyi (2006), ss. 2324; Hansen (2000), ss. 110112.
[136] Hulsew (1986), ss. 523530; Hinsch (2002), s. 82.
[137] Hulsew (1986), ss. 532535.
[138] Hulsew (1986), ss. 531533.
[139] Hulsew (1986), ss. 528529.
[140] Nishijima (1986), ss. 552553 samt 576; Loewe (1968), ss. 146147.
[141] [141] Wang (1982), s. 52.
[142] [142] Wang (1982), ss. 53 samt 206.
[143] Wang (1982), ss. 5758.
[144] Hansen (2000), 119121.
[145] [145] Wang (1982), s. 206
[146] [146] Hansen (2000), s. 119.
[147] Wang (1982), ss. 53, 5963 samt 206; Loewe (1968), s. 139; Ch' (1972), s. 128.
[148] Chang (2007), ss. 7071.
[149] [149] Nishijima (1986), 599; Bielenstein (1980), s. 114.
[150] de Crespigny (2007), ss. 564565, s. 1234.
[151] Bielenstein (1980), 114115.
[152] de Crespigny (2007), s. 1234; Bielenstein (1980), ss. 117118.
[153] Ch' (1972), ss. 132133.
[154] de Crespigny (2007), 1234; Bielenstein (1980), s. 116, ss. 120122.
[155] http:/ / en.wikipedia. org/ w/ index. php?title=Han_Dynasty& oldid=374255751
Handynastin
19
Tryckta kllor
Adshead, Samuel Adrian Miles (2000) (p eng). China in world history. Houndmills: Macmillan. Libris 4837777 (http:/ / libris.
kb. se/ bib/ 4837777). ISBN 0-333-77830-8 (cased)
Akira, Hirakawa. (1998). A History of Indian Buddhism: From Sakyamani to Early Mahayana. versatt av Paul Groner. New
Delhi: Jainendra Prakash Jain At Shri Jainendra Press. ISBN 81-208-0955-6.
An, Jiayao. (2002). "When Glass Was Treasured in China," in Silk Road Studies VII: Nomads, Traders, and Holy Men Along
China's Silk Road, ss. 7994. Editerad av Annette L. Juliano och Judith A. Lerner. Turnhout: Brepols Publishers. ISBN
2-503-52178-9.
Bailey, H. W. (1985). Indo-Scythian Studies being Khotanese Texts Volume VII. H. W. Bailey. Cambridge University Press.
Balchin, Jon. (2003). Science: 100 Scientists Who Changed the World. New York: Enchanted Lion Books. ISBN 1-59270-017-9.
Barbieri-Low, Anthony J. (2007) (p eng). Artisans in early imperial China. Seattle: University of Washington Press. Libris
11309764 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 11309764). ISBN 978-0-295-98713-2 (hardback : alk. paper)
Twitchett Denis, Fairbank John King, Twitchett Denis C., Loewe Michael, red (1986) (p eng). The Cambridge history of China.
Vol. 1, The Ch'in and Han empires, 221 B.C. - A.D. 220. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Libris 155366 (http:/ / libris. kb.
se/ bib/ 155366). ISBN 0-521-24327-0
Berggren Lennart, Borwein Jonathan, Borwein Peter, red (2004) (p eng). Pi: a source book. New York: Springer. Libris
9640431 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 9640431). ISBN 0-387-20571-3
Bielenstein, Hans (1980) (p eng). The bureaucracy of Han times. Cambridge studies in Chinese history, literature and
institutions, 99-0114062-5. Cambridge. Libris 5010744 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 5010744). ISBN 0-521-22510-8
Twitchett Denis, Fairbank John King, Twitchett Denis C., Loewe Michael, red (1986) (p eng). The Cambridge history of China.
Vol. 1, The Ch'in and Han empires, 221 B.C. - A.D. 220. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Libris 155366 (http:/ / libris. kb.
se/ bib/ 155366). ISBN 0-521-24327-0
Block, Leo. (2003). To Harness the Wind: A Short History of the Development of Sails. Annapolis: Naval Institute Press. ISBN
1-55750-209-9.
Bower, Virginia (2005). "Standing man and woman," ur Recarving China's Past: Art, Archaeology, and Architecture of the 'Wu
Family Shrines', 242245. Editerad av Naomi Noble Richard. New Haven och London: Yale University Press and Princeton
University Art Museum. ISBN 0-300-10797-8.
Bowman, John S. (2000). Columbia Chronologies of Asian History and Culture. New York: Columbia University Press. ISBN
0-231-11004-9.
Buisseret, David. (1998). Envisioning the City: Six Studies in Urban Cartography. Chicago: University Of Chicago Press. ISBN
0-226-07993-7.
Bulling, A. "A Landscape Representation of the Western Han Period," Artibus Asiae (Volym 25, Nummer 4, 1962): pp.293317.
Chang, Chun-shu. (2007). The Rise of the Chinese Empire: Volume II; Frontier, Immigration, & Empire in Han China, 130 B.C.
A.D. 157. Ann Arbor: University of Michigan Press. ISBN 0-472-11534-0.
Ch'en, Ch'i-Yn. (1986). "Confucian, Legalist, and Taoist Thought in Later Han," ur Cambridge History of China: Volume I: the
Ch'in and Han Empires, 221 B.C. A.D. 220, ss. 766806. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge:
Cambridge University Press. ISBN 0-521-24327-0.
Ch', T'ung-tsu. (1972). Han Dynasty China: Volume 1: Han Social Structure. Editerad av Jack L. Dull. Seattle och London:
University of Washington Press. ISBN 0-295-95068-4.
Chung, Chee Kit. (2005). "Longyamen is Singapore: The Final Proof?," ur Admiral Zheng He & Southeast Asia. Singapore:
Institute of Southeast Asian Studies. ISBN 981-230-329-4.
Cotterell, Maurice. (2004). The Terracotta Warriors: The Secret Codes of the Emperor's Army. Rochester: Bear and Company.
ISBN 1-59143-033-X.
Csikszentmihalyi, Mark. (2006). Readings in Han Chinese Thought. Indianapolis och Cambridge: Hackett Publishing Company,
Inc. ISBN 0-87220-710-2.
Cullen, Christoper. (2006). Astronomy and Mathematics in Ancient China: The Zhou Bi Suan Jing. Cambridge: Cambridge
University Press. ISBN 0-521-03537-6.
Handynastin
20
Cutter, Robert Joe. (1989). The Brush and the Spur: Chinese Culture and the Cockfight. Hong Kong: The Chinese University of
Hong Kong. ISBN 962-201-417-8.
Dauben, Joseph W. (2007). "Chinese Mathematics" ur The Mathematics of Egypt, Mesopotamia, China, India, and Islam: A
Sourcebook, 187384. Editerad av Victor J. Katz. Princeton: Princeton University Press. ISBN 0-691-11485-4.
Davis, Paul K. (2001). 100 Decisive Battles: From Ancient Times to the Present. New York: Oxford University Press. ISBN
0-19-514366-3.
Day, Lance and Ian McNeil. (1996). Biographical Dictionary of the History of Technology. New York: Routledge. ISBN
0-415-06042-7.
de Crespigny, Rafe. (2007). A Biographical Dictionary of Later Han to the Three Kingdoms (23220 AD). Leiden: Koninklijke
Brill. ISBN 90-04-15605-4.
Demiville, Paul. (1986). "Philosophy and religion from Han to Sui," ur Cambridge History of China: Volume I: the Ch'in and
Han Empires, 221 B.C. A.D. 220, ss. 808872. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge: Cambridge
University Press. ISBN 0-521-24327-0.
Deng, Yingke. (2005). Ancient Chinese Inventions. versatt av Wang Pingxing. Beijing: China Intercontinental Press (
). ISBN 7-5085-0837-8.
Di Cosmo, Nicola. (2002). Ancient China and Its Enemies: The Rise of Nomadic Power in East Asian History. Cambridge:
Cambridge University Press. ISBN 0-521-77064-5.
Dorn'eich, Chris M. (2008). Chinese sources on the History of the Niusi-Wusi-Asi(oi)-Rishi(ka)-Arsi-Arshi-Ruzhi and their
Kueishuang-Kushan Dynasty. Shiji 110/Hanshu 94A: The Xiongnu: Synopsis of Chinese original Text and several Western
Translations with Extant Annotations. Berlin. Fr att lsa eller ladda ner, g till: http:/ / chrisdorneich. tumblr. com/ (http:/ /
chrisdorneich. tumblr. com/ )
Ebrey, Patricia. "Estate and Family Management in the Later Han as Seen in the Monthly Instructions for the Four Classes of
People," Journal of the Economic and Social History of the Orient, Vol. 17, Nr. 2 (maj, 1974): ss.173205.
Ebrey, Patricia. (1986). "The Economic and Social History of Later Han," ur Cambridge History of China: Volume I: the Ch'in
and Han Empires, 221 B.C. A.D. 220, ss. 608648. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge: Cambridge
University Press. ISBN 0-521-24327-0.
Ebrey, Patricia (1999). The Cambridge Illustrated History of China. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN
0-521-66991-X.
Fairbank, John K. och Merle Goldman. (1998). China: A New History, Enlarged Edition. Cambridge: Harvard University Press.
ISBN 0-674-11673-9.
Greenberger, Robert. (2006). The Technology of Ancient China. New York: Rosen Publishing Group, Inc. ISBN 1-4042-0558-6.
Guo, Qinghua. (2005). Chinese Architecture and Planning: Ideas, Methods, and Techniques. Stuttgart and London: Edition Axel
Menges. ISBN 3-932565-54-1.
Hansen, Valerie. (2000). The Open Empire: A History of China to 1600. New York & London: W.W. Norton & Company. ISBN
0-393-97374-3.
Hardy, Grant. (1999). Worlds of Bronze and Bamboo: Sima Qian's Conquest of History. New York: Columbia University Press.
ISBN 0-231-11304-8.
Hill, John E. (2009) Through the Jade Gate to Rome: A Study of the Silk Routes during the Later Han Dynasty, 1st to 2nd
Centuries CE. John E. Hill. BookSurge, Charleston, South Carolina. ISBN 978-1-4392-2134-1.
Hinsch, Bret. (2002). Women in Imperial China. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers, Inc. ISBN 0-7425-1872-8.
Hsu, Cho-Yun. "The Changing Relationship between Local Society and the Central Political Power in Former Han: 206 B.C. 8
A.D.," Comparative Studies in Society and History, Vol. 7, Nr. 4 (juli 1965): ss.358370.
Hsu, Elisabeth. (2001). "Pulse diagnostics in the Western Han: how mai and qi determine bing," ur Innovations in Chinese
Medicine, 5192. Editerad av Elisabeth Hsu. Cambridge, New York, Oakleigh, Madrid, och Cape Town: Cambridge University
Press. ISBN 0-521-80068-4.
Hsu, Mei-ling. "The Qin Maps: A Clue to Later Chinese Cartographic Development," Imago Mundi (Volym 45, 1993):
ss.90100.
Handynastin
21
Huang, Ray. (1988). China: A Macro History. Armonk & London: M.E. Sharpe Inc., an East Gate Book. ISBN 0-87332-452-8.
Hulsew, A.F.P. (1986). "Ch'in and Han law," ur The Cambridge History of China: Volume I: the Ch'in and Han Empires, 221
B.C. A.D. 220, 520544. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN
0-521-24327-0.
Jin, Guantao, Fan Hongye, och Liu Qingfeng. (1996). "Historical Changes in the Structure of Science and Technology (Part Two,
a Commentary)" ur Chinese Studies in the History and Philosophy of Science and Technology, 165184, editerad by Fan Dainian
and Robert S. Cohen, versatt av Kathleen Dugan och Jiang Mingshan. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. ISBN
0-7923-3463-9.
Kramers, Robert P. (1986). "The Development of the Confucian Schools," ur Cambridge History of China: Volume I: the Ch'in
and Han Empires, 221 B.C. A.D. 220, 747756. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge: Cambridge
University Press. ISBN 0-521-24327-0.
Lewis, Mark Edward. (2007). The Early Chinese Empires: Qin and Han. Cambridge: Harvard University Press. ISBN
0-674-02477-X.
Liu, Xujie (2002). "The Qin and Han Dynasties" ur Chinese Architecture, 3360. Editerad av Nancy S. Steinhardt. New Haven:
Yale University Press. ISBN 0-300-09559-7.
Liu, Guilin, Feng Lisheng, Jiang Airong, och Zheng Xiaohui. (2003). "The Development of E-Mathematics Resources at
Tsinghua University Library (THUL)" ur Electronic Information and Communication in Mathematics, 113. Editerad av Bai
Fengshan och Bern Wegner. Berlin, Heidelberg, och New York: Springer Verlag. ISBN 3-540-40689-1.
Lloyd, Geoffrey Ernest Richard. (1996). Adversaries and Authorities: Investigations into Ancient Greek and Chinese Science.
Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-55695-3.
Lo, Vivienne. (2001). "The influence of nurturing life culture on the development of Western Han acumoxa therapy," ur
Innovation in Chinese Medicine, 1950. Editerad av Elisabeth Hsu. Cambridge, New York, Oakleigh, Madrid, och Cape Town:
Cambridge University Press. ISBN 0-521-80068-4.
Loewe, Michael. (1968). Everyday Life in Early Imperial China during the Han Period 202 BCAD 220. London: B.T. Batsford
Ltd.; New York: G.P. Putnam's Sons. ISBN 0-87220-758-7.
Loewe, Michael. (1986). "The Former Han Dynasty," ur The Cambridge History of China: Volume I: the Ch'in and Han Empires,
221 B.C. A.D. 220, 103222. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN
0-521-24327-0.
Loewe, Michael. (1994). Divination, Mythology and Monarchy in Han China. Cambridge, New York, and Melbourne:
Cambridge University Press. ISBN 0-521-45466-2.
Loewe, Michael. (2005). "Funerary Practice in Han Times," ur Recarving China's Past: Art, Archaeology, and Architecture of the
'Wu Family Shrines', 2374. Editerad av Naomi Noble Richard. New Haven och London: Yale University Press and Princeton
University Art Museum. ISBN 0-300-10797-8.
McClain, Ernest G. och Ming Shui Hung. "Chinese Cyclic Tunings in Late Antiquity," Ethnomusicology, Vol. 23, Nr. 2 (maj
1979): ss.205224.
Morton, William Scott och Charlton M. Lewis. (2005). China: Its History and Culture: Fourth Edition. New York City:
McGraw-Hill. ISBN 0-07-141279-4.
Needham, Joseph. (1972). Science and Civilization in China: Volume 1, Introductory Orientations. London: Syndics of the
Cambridge University Press. ISBN 0-521-05799-X.
Needham, Joseph. (1986a). Science and Civilization in China: Volume 3; Mathematics and the Sciences of the Heavens and the
Earth. Taipei: Caves Books, Ltd. ISBN 0-521-05801-5.
Needham, Joseph. (1986b). Science and Civilization in China: Volume 4, Physics and Physical Technology; Part 1, Physics.
Taipei: Caves Books Ltd. ISBN 0-521-05802-3.
Needham, Joseph. (1986c). Science and Civilisation in China: Volume 4, Physics and Physical Technology; Part 2, Mechanical
Engineering. Taipei: Caves Books Ltd. ISBN 0-521-05803-1.
Needham, Joseph. (1986d). Science and Civilization in China: Volume 4, Physics and Physical Technology, Part 3, Civil
Engineering and Nautics. Taipei: Caves Books Ltd. ISBN 0-521-07060-0.
Handynastin
22
Needham, Joseph och Tsien Tsuen-Hsuin. (1986). Science and Civilisation in China: Volume 5, Chemistry and Chemical
Technology, Part 1, Paper and Printing. Taipei: Caves Books, Ltd. ISBN 0-521-08690-6.
Neinhauser, William H., Charles Hartman, Y.W. Ma, och Stephen H. West. (1986). The Indiana Companion to Traditional
Chinese Literature: Volume 1. Bloomington: Indiana University Press. ISBN 0-253-32983-3.
Nelson, Howard. "Chinese Maps: An Exhibition at the British Library", The China Quarterly (nummer 58, 1974): ss.357362.
Nishijima, Sadao. (1986). "The Economic and Social History of Former Han," ur Cambridge History of China: Volume I: the
Ch'in and Han Empires, 221 B.C. A.D. 220, 545607. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge:
Cambridge University Press. ISBN 0-521-24327-0.
Norman, Jerry. (1988). Chinese. Cambridge and New York: Cambridge University Press. ISBN 0-521-29653-6.
Omura, Yoshiaki. (2003). Acupuncture Medicine: Its Historical and Clinical Background. Mineola: Dover Publications, Inc.
ISBN 0-486-42850-8.
Paludan, Ann. (1998). Chronicle of the Chinese Emperors: the Reign-by-Reign Record of the Rulers of Imperial China. London:
Thames & Hudson Ltd. ISBN 0-500-05090-2.
Pigott, Vincent C. (1999). The Archaeometallurgy of the Asian Old World. Philadelphia: University of Pennsylvania Museum of
Archaeology and Anthropology. ISBN 0-924171-34-0.
Ronan, Colin A. (1994). The Shorter Science and Civilization in China: 4 (ett sammandrag av Joseph Needhams verk).
Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-32995-7.
Schaefer, Richard T. (2008). Encyclopedia of Race, Ethnicity, and Society: Volume 3. Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
ISBN 1-4129-2694-7.
Shen, Kangshen, John N. Crossley och Anthony W.C. Lun. (1999). The Nine Chapters on the Mathematical Art: Companion and
Commentary. Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-853936-3.
Steinhardt, Nancy N. (2005). "Pleasure tower model," ur Recarving China's Past: Art, Archaeology, and Architecture of the 'Wu
Family Shrines', 275281. Editerad av Naomi Noble Richard. New Haven och London: Yale University Press and Princeton
University Art Museum. ISBN 0-300-10797-8.
Steinhardt, Nancy N. (2005). "Tower model," ur Recarving China's Past: Art, Archaeology, and Architecture of the 'Wu Family
Shrines', 283285. Editerad by Naomi Noble Richard. New Haven och London: Yale University Press and Princeton University
Art Museum. ISBN 0-300-10797-8.
Straffin, Philip D., Jr. "Liu Hui and the First Golden Age of Chinese Mathematics," Mathematics Magazine, Vol. 71, Nr. 3 (juni
1998): ss.163181.
Sun, Xiaochun och Jacob Kistemaker. (1997). The Chinese Sky During the Han: Constellating Stars and Society. Leiden, New
York, Kln: Koninklijke Brill. ISBN 90-04-10737-1.
Temple, Robert. (1986). The Genius of China: 3,000 Years of Science, Discovery, and Invention. Med en frsndelse frn Joseph
Needham. New York: Simon and Schuster, Inc. ISBN 0-671-62028-2.
Teresi, Dick. (2002). Lost Discoveries: The Ancient Roots of Modern Sciencefrom the Babylonians to the Mayas. New York:
Simon and Schuster. ISBN 0-684-83718-8.
Thorp, Robert L. "Architectural Principles in Early Imperial China: Structural Problems and Their Solution," The Art Bulletin,
Vol. 68, Nr. 3 (sep., 1986): ss.360378.
Tom, K.S. (1989). Echoes from Old China: Life, Legends, and Lore of the Middle Kingdom. Honolulu: The Hawaii Chinese
History Center of the University of Hawaii Press. ISBN 0-8248-1285-9.
Torday, Laszlo. (1997). Mounted Archers: The Beginnings of Central Asian History. Durham: The Durham Academic Press.
ISBN 1-900838-03-6.
Turnbull, Stephen R. (2002). Fighting Ships of the Far East: China and Southeast Asia 202 BCAD 1419. Oxford: Osprey
Publishing, Ltd. ISBN 1-84176-386-1.
Wagner, Donald B. (2001). The State and the Iron Industry in Han China. Copenhagen: Nordic Institute of Asian Studies
Publishing. ISBN 87-87062-83-6.
Wang, Yu-ch'uan. "An Outline of The Central Government of The Former Han Dynasty," Harvard Journal of Asiatic Studies,
Vol. 12, Nr. 1/2 (juni 1949): ss.134187.
Handynastin
23
Wang, Zhongshu. (1982). Han Civilization. Translated by K.C. Chang and Collaborators. New Haven and London: Yale
University Press. ISBN 0-300-02723-0.
Xue, Shiqi. (2003). "Chinese lexicography past and present" ur Lexicography: Critical Concepts, 158173. Editerad av R.R.K.
Hartmann. London och New York: Routledge. ISBN 0-415-25365-9.
Y, Ying-shih. (1967). Trade and Expansion in Han China: A Study in the Structure of Sino-Barbarian Economic Relations.
Berkeley: University of California Press.
Y, Ying-shih. (1986). "Han Foreign Relations," ur The Cambridge History of China: Volume I: the Ch'in and Han Empires, 221
B.C. A.D. 220, 377462. Editerad av Denis Twitchett och Michael Loewe. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN
0-521-24327-0.
Watson, William. (2000). The Arts of China to AD 900. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-08284-3.
Zhang, Guanuda. (2002). "The Role of the Sogdians as Translators of Buddhist Texts," ur Silk Road Studies VII: Nomads,
Traders, and Holy Men Along China's Silk Road, 7578. Editerad av Annette L. Juliano och Judith A. Lerner. Turnhout: Brepols
Publishers. ISBN 2-503-52178-9.
Zhou, Jinghao (2003). Remaking China's Public Philosophy for the Twenty-First Century. Westport: Greenwood Publishing
Group, Inc. ISBN 0-275-97882-6.
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Handynastin.
Handynasti p Minnesota State University (http:/ / www. mnsu. edu/ emuseum/ prehistory/ china/
early_imperial_china/ han. html)
Handynasti konst med videokommentar, Minneapolis Institute of Arts (http:/ / www. artsmia. org/ art-of-asia/
history/ dynasty-han. cfm)
Tidiga imperialistiska Kina: A Working Collection of Resources (http:/ / e-asia. uoregon. edu/ earlychina/ )
Artikelkllor och frfattare
24
Artikelkllor och frfattare
Handynastin Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25153105 Bidragsgivare: Bero, C.Nilsson, Daniel Eriksson, Elfsborgarn, Elinnea, Fenix, Fluff, Foxears, Grillo, Gultejp,
Hangsna, Herr X, J 1982, Jopparn, Josve05a, Kattegatt, Kigsz, Markus a, Maundwiki, Nicke L, Redf0x, Rotsee, Sjunnesson, Tanzania, Tommy Kronkvist, Valfred, Yvwv, 8 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Qin_empire_210_BCE.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Qin_empire_210_BCE.png Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported
Bidragsgivare: Cold Season, DenghiComm, It Is Me Here, Itsmine, Look2See1, Zolo, , 4 anonyma redigeringar
Fil:Blank.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Blank.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bastique, Chlewey, ChrisDHDR, Ghouston, It Is Me Here, Jed, Paradoctor,
Patrick, Penubag, Perhelion, Rocket000, Roomba, Timeroot, Tintazul
Fil:Flag_of_None.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_None.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: concept: Rainer Zenz (2005) SVG and small adaptions:
Guillermo Romero (Huhsunqu) and user Zscout370
Fil:Han map.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Han_map.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: User Yuninjie on en.wikipedia
Fil:Western Han Chinese Silk.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Western_Han_Chinese_Silk.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: PericlesofAthens
Fil:ChangXingongdeng.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:ChangXingongdeng.jpg Licens: Creative Commons Attribution Bidragsgivare: User Refrain on zh.wikipedia
Image:CMOC Treasures of Ancient China exhibit - painted figure of a cavalryman.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:CMOC_Treasures_of_Ancient_China_exhibit_-_painted_figure_of_a_cavalryman.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5
Bidragsgivare: Editor at Large
Image:Bronze horse with lead saddle, Han Dynasty.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bronze_horse_with_lead_saddle,_Han_Dynasty.jpg Licens: Creative Commons
Attribution-Share Alike Bidragsgivare: User:PericlesofAthens
Fil:S-148 Wang Mang huo bu.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:S-148_Wang_Mang_huo_bu.JPG Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike Bidragsgivare:
Prof. Gary Lee Todd
Image:China qing blue.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:China_qing_blue.JPG Licens: Creative Commons Attribution 2.0 Bidragsgivare: Rosemania
Image:Bronze mirror with painted designs, Western Han.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bronze_mirror_with_painted_designs,_Western_Han.jpg Licens: Public
Domain Bidragsgivare: Anonymous artist
Fil:Green glazed pottery dog Eastern Han 25CE 220CE.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Green_glazed_pottery_dog_Eastern_Han_25CE_220CE.jpg Licens: Creative
Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Uploadalt
Fil:China.Terracotta statues029.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:China.Terracotta_statues029.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: JoJan
Image:Warring States or Western Han crossbow.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Warring_States_or_Western_Han_crossbow.jpg Licens: Creative Commons
Attribution-Share Alike Bidragsgivare: Gary Lee Todd
Image:Warring States or Western Han crossbow2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Warring_States_or_Western_Han_crossbow2.jpg Licens: Creative Commons
Attribution-Share Alike Bidragsgivare: Gary Lee Todd
Fil:Guardians of Day and Night, Han Dynasty.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Guardians_of_Day_and_Night,_Han_Dynasty.jpg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Anonymous Chinese artist
Fil:Cernuschi Museum 20060812 060.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Cernuschi_Museum_20060812_060.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike
3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: Guillaume Jacquet
Fil:Nswag, dinastia han,figurina dipinta di danzatrice.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Nswag,_dinastia_han,figurina_dipinta_di_danzatrice.JPG Licens: Creative
Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: User:Sailko, user:sailko
Fil:CMOC Treasures of Ancient China exhibit - fragment of Xiping stone classics.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:CMOC_Treasures_of_Ancient_China_exhibit_-_fragment_of_Xiping_stone_classics.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5
Bidragsgivare: Editor at Large
Fil:Rubbing of a Han Citang.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rubbing_of_a_Han_Citang.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: Daderot, Paulo Cesar-1,
PericlesofAthens, Smuconlaw
Image:Silk from Mawangdui 2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Silk_from_Mawangdui_2.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare:
drs2biz
Image:Silk from Mawangdui.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Silk_from_Mawangdui.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare: drs2biz
Fil:Bronze Chimera, Eastern Han Dynasty.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bronze_Chimera,_Eastern_Han_Dynasty.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Share
Alike Bidragsgivare: User:PericlesofAthens
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/