You are on page 1of 6

Tangdynastin

1
Tangdynastin
Tangdynastin
kinesiska:


618907

Huvudstad
Sprk medeltidskinesiska
Bildades 618
Upphrde 907
Kinas historia tidsaxel
Frhistorisk tid
Xiadynastin 20701600 f.Kr.
Shangdynastin 16001046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046256 f.Kr.
Vstra Zhoudynastin 1046771 f.Kr.
stra Zhoudynastin 770256 f.Kr.
Vr- och hstperioden 770481 f.Kr.
De stridande staterna 481221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. 206 f.Kr.
Vstra Handynastin 206 f.Kr. 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 923
e.Kr.
stra Handynastin 25220
Tangdynastin
2
De tre kungadmena 220280
Jindynastin 265420
De sexton kungadmena 304439
De sydliga och nordliga dynastierna
420589
Suidynastin 581618
Tangdynastin 618907
De fem dynastierna och De tio rikena
902979
Liaodynastin 9161125
Jindynastin 11151234
Songdynastin 9601279
Yuandynastin 12711368
Mingdynastin 13681644
Qingdynastin 16441911
Republiken Kina 1912
Andra sino-japanska kriget 193745
Kinesiska inbrdeskriget 192749
Taiwan 1945
Folkrepubliken Kina 1949
redigera
[1]
Tangdynastin ( ) var en av de mktigaste dynastierna i Kina som regerade mellan 618-907. Kina blomstrade
svl ekonomiskt som kulturellt tack vare stort utbyte med och pverkan frn andra lnder. Den s.k. Pax Sinica
(latin: 'kinesiska freden') gjorde det mjligt att utnyttja sidenvgens till sin full utstrckning. Kvinnor anses ocks ha
haft mer rttigheter under Tangdynastin n ngon senare kinesisk dynasti och det var ven under denna period som
Kinas enda kejsarinna, Wu Zetian, regerade.
Tangdynastins uppgng
Tangdynastins strsta utbredning.
Dynastins frste kejsare var Li Yuan, ocks
knd under sitt postuma namn Gao Zu
(618626). Han skapade ett stabilt Kina.
Kina fortsatte vara stabilt ven under sonen
Li Shimins styre, mer knd som kejsar
Taizong (626649). Kejsar Taizong hade en
stark vilja att expandera Kina och gra
Tangdynastin till den strsta i Kinas
historia. Trots varningar frn sina ministrar
valde Taizong att utvidga landet, vilket
skedde relativt fredligt och ledde till kontroll
ver viktiga handelsvgar. Detta i sin tur
kade handeln och det kulturella utbytet. Taizong var vldigt ppen fr nya kulturer och religioner och var bland
annat den ledare som avskaffade lagen om frhindrande av Buddhismens spridning.
Tangdynastin
3
Kulturell och ekonomisk blomstring
Idag brukar kineserna hnvisa till Tangdynastin som den bsta tiden i kinesisk historia fr stark kulturell utveckling.
Denna berodde allra frmst p viljan att ta till sig andra kulturer. Tangdynastin r knd fr sin stora handel med
lnder vsterut. Under denna tid hade sidenvgen sin allra strsta period, vilket mjliggjordes av den stabilitet som
rdde i Kina. Invnarna var mtta och hotet frn de s kallade barbarlnderna var mindre. Sidenvgen brjade i
Chang'an i Kina och bestod av tre huvudsakliga vgar mot vst. Mnga nya varor frdes in till Kina, bland annat
ovanliga vxter, mediciner och kryddor. Vitlk, senap och rtor var bara ngra av produkterna som infrdes och
utlndsk mat blev vldigt populr. Denna stora handel satte stor press p Kinas egna varor.
Maten var en av de stora kulturella produkterna av Tangdynastin. Man tog till sig nya matlagningskonster frn andra
lnder, nya kryddor och smaker frn delar som man hade kommit in i genom sina ervringar. I Kina hade man sedan
lnge odlat hirs vid gula floden och lngre sderut var ris basfdan. Bambuskott vxte verallt i Kina under Tang,
men de sydliga sades vara de allra godaste. Man pstr ven att kinesisk mat lr ha varit relativt ointressant fram till
700-talet d det blev mer likt det vi ser i det kinesiska kket idag tack vare utbyte med Indien.
Tangdynastin kom att fra med sig uppfinningar som har prglat eftervrlden, till exempel porslin som fljde p
upptckten av vit lera p 600700-talet. Leran bestr av en viss typ av granit som innehll kvarts och fltspat. P
1300-talet kom porslinet att fras vsterut via sidenvgen. En annan uppfinning av stort vrde var blocktryck. En
uppfinning som var menat som ett livselixir kom dock paradoxalt att bli en av de mest frdande substanser vrlden
har sett, nmligen krutet.
Mnga utlnningar kom till Kina bara fr att slja sina varor och sedan ka hem igen, men det starka utbytet
kulturellt gjorde ven att mnga gjorde Kina till sitt hemland. Utlnningarna levde visserligen i speciella kvarter i
stderna, men det var tilltet fr dem att gifta sig med kineser. En man fick dock inte ta med sin kinesiska fru tillbaka
till hemlandet.
ven poesin blomstrade. Den vanligaste formen var en reglerad 8-radig vers med 5 eller 7 tecken p varje rad.
Mnga av de mest knda poeterna levde mot slutet av Tangdynastin d oroligheter brjade rda. Ngra av poeterna,
s kallade vildmarkspoeter, var mbetsmn som blev frflyttade till grnslanden i norra Kina samtidigt som centrum
lades allt lngre sderut d de styrande lockades av det behagliga klimatet. En av dessa vildmarkspoeter var Cen
Shen (715-770) som hade en lng tjnst vid grnsen. Liksom andra grnsmbetsmn frskte han bli befordrad fr
att f flytta ifrn grnsen. Hans poesi r, liksom andra grnspoeters, fyllt av kinesiska uttryck fr ensamhet och
beskriver hemlngtan genom att frklarara avsaknaden av sdant som anses som typiskt kinesiskt landskap, till
exempel att bergen inte r grna.
Under den hr perioden utvecklades ven nya stt att skriva, ssom att skriva fiktion. Tangsagor var grna korta och
handlade ofta om en examinationskandidat som blev kr. De flesta sagorna slutade lyckligt. Tangdynastin r en
gyllene lder ven fr annan konst som musik, mlning och skulpturer. Buddhismens spridning ligger till stor grund
fr mnga konstformer och ven till den stora toleransen emot andra kulturer. Man brjar smycka Buddhistiska
tempel i guld och silver och anvnde dessutom dessa vackra metaller fr att gra bland annat kronor och serviser. Att
konstnrer brjar mla landskap har dremot en trolig grund i Daoismen
Man kallar grna mnniskorna i Tang fr ett civiliserat folk d de hade en blomstrande kultur. De hade ven mycket
bra hygien och skydde lukten av de barbariska folken frn vst. Denna ckliga lukt blev nstan synonym med
utlnningarnas dumhet. I kontrast till detta kan man nd se att kannibalism var accepterat i Tang, inte bara i
ndsituationer utan ocks att ta ktt frn frrdare och barbarer.
[2]
Tangdynastin
4
Utbildning
P Tangdynastins kulturblomstring fljde ven utbildning. De statligt styrande under Tang uppmuntrade
examinationssystemet fr att f fram dugliga tjnstemn. Nstan varje r skickades kandidater till huvudstaden fr
att gra prov och staten sponsrade svl klder som boende fr dem. Trots alla frdelar kandidaterna fick var det
bara drygt 10 personer som examinerades varje r. Till fljd av dessa prov uppkom ven skolor som frberedde
studenterna infr proven. Flera av skolorna var tillgngliga ven fr sner till vanliga medborgare, som dock inte
kunde hoppas p att stiga vldigt hgt i rang.
Det fanns inte enbart statliga skolor under Tang. Liksom tidigare kunde man utbilda sig i buddhisttemplen. Mn i
eliten skulle bde lra sig de konfucianska texterna och vara skickliga i poesi. En del av examinationsprovet var att
skriva en egen dikt eftersom det ansgs omjligt att fuska i.
Tangdynastins hjdpunkt och nedgng
Under kejsar Xuanzong (712756) ndde Tangkina toppen av sin blomstring. r 751 led dock kineserna ett nederlag
mot araberna i slaget vid Talas och frlorade kontrollen ver stora omrden i vster, inkluderande mnga rika stder
lngs sidenvgen. Dess utgngspunkt huvudstaden Chang'an antas ha varit vrldens strsta stad vid denna tid.
r 755 gjorde guvernren An Lushan uppror mot staten. An Lushan ledde en styrka p 150 000 man sderut. Trots
rapporter om styrkans rrelse vgrade kejsare Xuanzong att tro p rapporterna. I brjan av 756 korsade An Lushans
trupper Gula floden och intog flera stder, dribland Luoyang dr An Lushan utropade sig till kejsare. Nr An
Lushans trupper intog Tongguan (porten till huvudstaden) flydde kejsare Xuanzong med sina konkubiner, rdgivare
och den kejserliga armen. Till slut vgrade soldaterna att fly lngre svida inte kejsaren dmde konkubinen Yang
Guifei (Yang Yuhuan) och hennes kusin Yang Guozhong (som var premirminister) till dden. Orsaken var att
soldaterna var vertygade om att Yang-familjen lg bakom An Lushans uppror. Kejsaren vgade inte g emot sina
trupper och Yang Guifei hngdes och Yang Guozhong halshggs. Xuanzongs son Li Heng utnmnde sig till kejsare
och tog namnet SuZong. Huvudstaden Chang'an har d intagits av rebellerna r 756. ret drp mrdades An
Lushan av sin son An Qingxu som utropar sig sjlv till kejsare. Samma r frlorar An Qingxu Chang'an till kejsare
SuZong, tack vare stor hjlp frn general Guo Ziyi.
Under tiden Tangdynastin lidit av upproret hade Tibet blivit starkare, vilket ledde fram till en invasion och belgring
av Chang'an. Rykten om att generalen Guo Ziyi r p vg med en stor styrka leder till att den tibetanska armen bryter
belgringen och deserterar.
Nr kejsar Xianzong av Tang mrdas av en av sina eunucker r 820, ser vi brjan p slutet fr Tang-dynastin. Sju av
de tta kommande kejsarna kom till makten tack vare eunuckernas std. Under perioden skakar flera bondeuppror
och maktkamper landet. Slutligen, r 907, utropar sig Zhu Wen till kejsare av Liangdynastin, som r en del av
perioden De fem dynastierna och De tio rikena.
Kllor
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Kinas_historia& action=edit
[2] [2] Benn, 2001
Bai Shouyi, "An outline History of China" Foregin Languages Press, Beijing 2002
Benn, "Daily Life in Traditional China: The Tang Dynasty", 2001
Twitchett, Fairbanks, "A Cambridge History Of China, Vol. 3", 1979
Ebrey, Walthall, Palais, "East Asia (Culture, Social, and Political History)", 2006
Lovell, "Den stora muren", 2006
Cohen, "East Asia at the Center", 2000
Tangdynastin
5
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Tangdynastin.
Artikelkllor och frfattare
6
Artikelkllor och frfattare
Tangdynastin Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25145741 Bidragsgivare: Albertskog, C.Nilsson, Dahuzi, Evalowyn, Fenix, Foxears, Garlicbreath, J 1982, JoergenB, Josve05a,
Jssfrk, Kurtan, Nicke L, Rotsee, Tanzania, ThureP, Tommy Kronkvist, 16 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Sui.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sui.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: GeorgeZhao, Ianbu, KEIMS, Saperaud,
Fil:Blank.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Blank.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bastique, Chlewey, ChrisDHDR, Ghouston, It Is Me Here, Jed, Paradoctor,
Patrick, Penubag, Perhelion, Rocket000, Roomba, Timeroot, Tintazul
Fil:Tang Dynasty circa 700 CE.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Tang_Dynasty_circa_700_CE.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Ian Kiu
Fil:Tang.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Tang.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: GeorgeZhao, Ianbu, KEIMS, Saperaud, Shizhao,

Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/