You are on page 1of 18

Qingdynastin

1
Qingdynastin
Uppslagsordet Qing leder hit. Fr andra betydelser, se Qing (olika betydelser).
Qingdynastin
kinesiska:

D Qng gu
manchuiska:
Daicing gurun

16441912

Flagga
Qing-dynastins utbredningsomrde ca r 1905.
Huvudstad Peking (1644-1912)
Sprk kinesiska, manchuiska
Religion Konfucianism
Statsskick khanat, absolut monarki
Bildades 1644
bildades genom ervring
bildadesur Mingdynastin m.fl.
Upphrde 12 februari 1912
Qingdynastin
2
upphrdegenom Revolution, Puyis abdikation
uppgick i Republiken Kina
Areal 14.700.000km (1790, inklusive vassallstater)
Folkmngd 301.000.000 (1790, uppskattning)
Valuta tael
1
Uppskattad folkmngd.
Qingdynastin grundades 1616 som Senare Jindynastin av Nurhaci, en manchu av klanen Aisin-gioro, men bytte
namn till Qingdynastin 1636. Qing ersatte Mingdynastin som Kinas regerande dynasti 1644 och imperiet
expanderade militrt och ekonomiskt fram till 1790-talet. Under 1800-talet frbyttes detta i inre och yttre oroligheter
och Qing strtades genom Xinhairevolutionen 1911 fr att efterfljas av Republiken Kina, ven om den siste
kejsaren abdikerade frst i brjan av 1912 och behll sin titel till 1924.
Dynastins grundande
Manchuerna hade redan 1616 grundat ett kungadme i Manchuriet under namnet Senare Jin-dynastin, en
anspelning p Jindynastin p 1100- och 1200-talet, som grundats av machuernas anfder jurchen. 1620 hade deras
kung Nurhaci frklarat sig oberoende och 1633 satt sig i besittning av hela Liaodong. 1629 kom deras strvkrer
nda fram till Peking. Han skapade ocks en militr organisation fr jurchen-folket, som senare blev knd som de
"tta fnikorna" (man: Jakn gsa; kin: Baqi). 1612 dpte han om sin klan till Aisin Gioro, vilket sedermera skulle
bli Qing-dynastins kejsarhus.
1636 ndrade Nurhacis son Hung Taiji namnet p dynastin till Qing-dynastin, p manchuriska Daicing gurun. 1627
och 1636 ledde Hung Taiji tv invasioner av Joseondynastins Korea, som tvingades avbryta sina frbindelser med
den kinesiska Mingdynastin och istllet blev en tributpliktig vasallstat till Qingvldet.
Under det tidiga 1600-talet hamnade Mingdynastin i frfall och svlt orsakade uppror i flera provinser.
Rebellhvdingen Li Zicheng intog 1644 Peking, sedan den siste Ming-kejsaren Chongzhen ddat frst sina gemler
och dttrar, och sedan sig sjlv. Li Zicheng lt utropa sig till kejsare, men de framryckande manchuerna tvingade
honom snart att fly.
Kinas historia tidsaxel
Frhistorisk tid
Xiadynastin 20701600 f.Kr.
Shangdynastin 16001046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046256 f.Kr.
Vstra Zhoudynastin 1046771 f.Kr.
stra Zhoudynastin 770256 f.Kr.
Vr- och hstperioden 770481 f.Kr.
De stridande staterna 481221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. 206 f.Kr.
Vstra Handynastin 206 f.Kr. 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 923
e.Kr.
stra Handynastin 25220
De tre kungadmena 220280
Qingdynastin
3
Jindynastin 265420
De sexton kungadmena 304439
De sydliga och nordliga dynastierna
420589
Suidynastin 581618
Tangdynastin 618907
De fem dynastierna och De tio rikena
902979
Liaodynastin 9161125
Jindynastin 11151234
Songdynastin 9601279
Yuandynastin 12711368
Mingdynastin 13681644
Qingdynastin 16441911
Republiken Kina 1912
Andra sino-japanska kriget 193745
Kinesiska inbrdeskriget 192749
Taiwan 1945
Folkrepubliken Kina 1949
redigera
[1]
Den tidiga Qingdynastin
Manchuernas kung Fu-lin antog som kejsare titeln Shunzhi och regerade fram till 1661. Bde manchuiska och
kinesiska generaler besegrade under de nrmaste ren Ming-dynastins anhngare och andra pretendenter. Mnga
Ming-lojalister flydde till n Taiwan, som ren 16251662 varit en nederlndsk koloni, men dr en sydkinesisk
friskarechef Zheng Chenggong (ven knd som Koxinga) nu bildade ett eget rike. n ervrades dock 1683 och
infrlivades i Fujian-provinsen.
Jesuitiskt inflytande
Under de frsta Qing-kejsarna hade jesuiterna ett relativt stort inflytande. Shunzhi gav den tyske jesuiten Johann
Adam Schall von Bell i uppdrag att ombilda den kinesiska kalendern och gjorde honom till ordfrande fr det
astronomiska kollegiet.
Shunzhis son Kangxi (regent 16621722), som anses vara en av de frmsta Qing-kejsarna, gav flamlndaren
Ferdinand Verbiest samma mbete. Kangxi blev s imponerad jesuiterna, att han hade en av dem, fransmannen
Jean-Franois Gerbillon, till sin intime vn och oskiljaktige fljeslagare och medgav 1692, att den katolska
religionen fick fritt utvas i Kina. Jesuiterna gjorde stora insatser fr Kinas geografiska genomforskande. 1655 utgav
Martino Martini sin Novus atlas sinensis, stdd p kinesiska arbeten, och ven det nst fljande stora arbetet om
Kina, av fransmannen Jean-Baptiste du Halde (1735), vilade p jesuiternas forskningar. Det viktigaste av deras verk
r dock den stora kinesiska kartan. Kangxi hade 1708 lmnat dem i uppdrag att utfra en sdan, och redan 1718 var
den frdig. Den omfattar utom Kina ven Mongoliet, Manchuriet och Tibet. Den r vsentligen stdd p ldre
kinesiska kartarbeten, som jesuiterna sammanknutit genom astronomiska ortbestmningar och mtningar och, dr s
varit mjligt, rttat. Jesuiterna hamnade dock efter hand i konflikt med franciskaner och dominikaner, vilket ledde
Qingdynastin
4
till att kejsaren frbjd kristendomen fullstndigt 1723. Dock tillts ven sedermera ngra jesuiter att stanna kvar i
landet, dr de anvndes i flera olika uppdrag.
[2]
Konsolideringen under Kangxi
Qing-dynastins ervringar under Kangxi
Under Kangxi frde Kina sitt frsta krig med Ryssland,
vilket slutade genom frdraget i Nertjinsk (1689).
Ryssland fick tilltelse att rligen snda en karavan till
Peking dels fr handelsndaml, dels fr att verbringa
den tribut i sknker, som det tagit sig att erlgga.
[3]
1660
fick fransmnnen och 1670 engelsmnnen rtt att handla
p Kina, men de senares handel inskrnktes 1693 till
Guangzhou.
Kangxi sammanhll med kraft sitt rike. Genom en vl
ordnad kurirpost mjliggjordes en stark centralisering av
frvaltningen. Han var ven stor gynnare av kinesiska
litteraturen, frberedde den stora encyklopedin Gujin
Tushu Jicheng i 5020 band (utkom 1725), och han utgav
Det heliga ediktet, med etiska och politiska regler.
[4]
Yongzheng-kejsarens statsbygge
Yongzheng-kejsaren i daoistisk frkldnad
Under Kangxi-kejsarens son Yongzheng (regent 17231735) brjade
svra frfljelser mot de kristna, vilkas antal utanfr Peking och
Kanton skall ha uppgtt till 300000. Nya grnskrig med mongolerna
slutade 1734 med Turkestans ervring. 1727 slts frdraget i Kjachta
och Ryssland fick rtt att hlla en andlig mission p tio ledamter i
Peking, som kunde lmna noggranna underrttelser hem.
[5]
Qing-dynastins frvaltning
Under Yongzheng fick Qing-dynastins frvaltning den form som
skulle vara fram till det tidiga 1900-talets konstitutionella reformer.
Qing-dynastin var formellt en absolut monarki under en kejsare, som
bar titeln Tianzi ("himmelens son"), men ven kallades Huangdi ("den.
hgt uppsatte"). Kejsaren gde visserligen till namnet hgsta makten i
alla vrldsliga och andliga angelgenheter, men hans
maktfullkomlighet var i verkligheten betydligt inskrnkt genom ministrarnas och de andra hga statsmbetsmnnens
inflytande. Kejsarens person var helig och oantastlig, men ministrarna var ansvariga. Dessa innehade en vsentlig
makt vad gllde lagstiftningen. Kejsaren utfrdade visserligen lagar i eget namn, men endast p ministrarnas frslag.
Kronan gick inte i arv efter frstfdslortt, utan varje kejsare bestmde till eftertrdare vem helst han ville av sina
sner eller, om han inga sdana har, av sina nrmaste manliga slktingar. Medlemmarna av den kejserliga familjen
tnjt som sdana inga srskilda hedersbetygelser frn statens sida.
[6]
Kejsaren var i sin dubbla egenskap av "himmelens son" och sitt "folks fader" freml fr en utomordentlig vrdnad.
Han var dock fortfarande underkastad ett ganska strngt protokoll som omfattade hela det dagliga livet och han var
drigenom mycket bunden i sina frehavanden.
Qingdynastin
5
Grunden fr Qing-dynastins regeringsform skapades i det stora hela under Ming-dynastin (13681644). Stats- och
hovmbetena var inte tskilda, men dremot civila och militra tjnster. Styrelsen var uppdelad i tre grenar, den
hgsta statsstyrelsen i Peking, provinsernas och bilndernas styrelse.
De hgsta mbetskollegierna var:
1. Ministeriet fr det kejserliga huset (Zongrenfu ), under vilket den kejserliga familjen samt sju klasser av
hgt frtjnta statsmn och vetenskapsmn hrde, ansvarade fr bland annat rttskipning och underhll.
2. Stora sekretariatet (Neige ), som bestod av sex personer (hlften manchuer och hlften kineser). Stora
sekretariatet hade att vaka ver bevarandet av rikets frvaltningsformer, utfrda de kejserliga pbuden och i
allmnhet bitrda kejsaren i styrelsen. Det frlorade senare mycket av sitt politiska inflytande.
3. Hgsta rdet (Junjichu ) var sammansatt av kejserliga prinsar, medlemmar av stora sekreteriatet,
presidenterna i departementen och cheferna fr andra frvaltande verk i huvudstaden. Hgsta rdet redigerade
lagar och frfattningar.
[7]
Regeringsdepartementen var sex till antalet, nmligen departementet fr civilfrvaltningen (Libu ), fr
finanserna (Hubu ), fr riter och ceremonier (Libu ), fr krigsvsendet (Bingbu ), fr
lagskipningen (Xingbu ) samt fr allmnna arbeten (Gongbu ).
[8]
ver hela regeringsmaskineriet stod censurstyrelsen, som hade verinseende ver folkets seder, ver tjnstemnnen
och ministrarnas uppfrande. Den kunde ven gra framstllningar till kejsaren om den fann att han i sitt
regeringsstt eller i sitt privata liv avvek frn rikets gamla lagar och seder. Vidare fanns ett "framstllningarnas
palats", ett slags kassationsdomstol, som till stora sekretariatet avgav de berttelser, som ingick frn provinserna, och
de klagoml, som anfrdes ver fllda domar.
[9]
Qing-dynastins hjdpunkt under Qianlong-kejsaren
Qianlong-kejsaren
Yongzheng-kejsaren eftertrddes av sin son Qianlong (17221795),
under vars regering riket och dynastin ndde sin hgsta blomstring.
Uppror i olika provinser slogs ned och ett framgngsrikt krig frdes
med mongolerna. Detta medfrde stadga t kinesernas vlde i
Tarimbckenet, dr furstarna i Chotan, Jarkand och Kashgar tagit parti
fr mongolerna.
r 1769 besegrades Burma efter ett mngrigt krig och blev
tributpliktigt. 17871789 gick det p samma stt fr Annam. r
17871792 frdes ett krig med Nepal med samma resultat. Rikets
gamla indelning i 13 provinser ndrades till den nnu bestende i 18
provinser. Genom en beskickning under lord Macartney skte
engelsmnnen frgves att f sina handelsfrbindelser med Kina
utvidgade (1793).
[10]
Det svenska ostindiska kompaniet, som 1732 ppnat direkt frbindelse
med Kina, utvecklade en livlig och vinstgivande verksamhet. Mnga
spr har i den svenska litteraturen frn denna tid lmnats av denna
frbindelse genom resebeskrivningar (av Osbeck, Ekeberg, Wallenberg, Torn) och genom i arkiv bevarade
anteckningar (srskilt av Braad). I slutet av 1700-talet torde den svenska exporten frn Kina ha varit en av de mest
betydande.
Qingdynastin
6
Nedgngen under Jiaqing och Daoguang
Qianlong avsade sig regeringen 1795 fr att inte regera lngre n farfadern Kangxi. De mnga krigen hade bragt
rikets finanser i oordning och gjort nya skatter ndvndiga. Oviljan hrver bidrog till de uppror, som infll under
den fljande kejsaren, Jiaqing (regent 17951820). Det farligaste av dessa framkallades av ett hemligt sllskap,
Bailianjiao ("den vita lotus-sekten"), vars ml var att frdriva den manchuiska dynastien och vars medlemmar tv
gnger gjorde attentat mot kejsarens liv.
[11]
Dessutom led rikets kustprovinser och skeppsfarten mycket av plundringar frn kinesiska sjrvare, som var vl
organiserade och slutligen steg till ett antal av 70000 man. Mot utlandet visade sig regeringen vermodig: en rysk
ambassadr avvisades 1806 vid grnsen, eftersom han inte ville knfalla infr ett med guldtyg belagt bord, och
engelske ambassadren lord Amherst fick ej tilltrde till Peking 1816, drfr att han vgrade att underkasta sig en
hyllningsceremoni infr kejsaren. r 1815 frjagades alla katoliker. Kejsarens styre i frening med de svra
landsplgor (missvxt, versvmningar, och liknande), som intrffade under hans regering, gjorde honom
impopulr.
[12]
Det frsta opiumkriget
Jiaqing-kejsaren eftertrddes av Daoguang (reg. 18201850), som stod infr en rad inrikespolitiska och
utrikespolitiska utmaningar. Den viktigaste tilldragelsen under hans regering var det s kallade opiumkriget mot
engelsmnnen 18401842. Dessa hade sedan 1670 sttt i frbindelse med Kina genom ostindiska kompaniet, till vars
monopol handeln med Kina hrde. Sedan 1693 var huvudstet fr engelsmnnens handel Guangzhou, dr ven andra
frmmande nationer (fransmn, sterrikare, hollndare, danskar och svenskar) hade handelsfaktorier. Europernas
stllning i Kina var denna tid i mnga avseenden ofrdelaktig, och endast utsikten till vinst kunde locka dem till
landet. Varken den ovannmnda ambassaden under lord Macartney eller den under lord Amherst lyckades t
engelsmnnen utverka strre frihet i Kina eller utvidgad handelsrtt.
1834 utgick Brittiska Ostindiska Kompaniets monopol p den kinesiska handeln; denna blev fri, och lord Napier
sndes till Kina fr att ha verinseende ver den engelsk-kinesiska handeln och utva jurisdiktion ver de i Kina
bosatta engelsmnnen. De kinesiska myndigheterna var emellertid missnjda ver, att en utlndsk mbetsman med
s vidstrckt myndighet anstlldes inom deras land, och Napier samt hans eftertrdares upptrdande bidrog att
frvrra saken, till dess kineserna avbrt all handelsfrbindelse med England.
Brittiska opiumskepp.
Den viktigaste importartikeln till Kina, p vilken engelsmnnen
frtjnade ofantligt, var opium, en av Brittiska Indiens
huvudprodukter, vars frbrukning grep alltmer kring sig, i synnerhet i
Kinas kustprovinser. S infrdes mellan 1827 och 1828 inte mindre n
9535 kistor opium men och 26818 kistor 1835-36. Kinesiska
regeringen hade redan p 1700-talet vidtagit tgrder fr att bekmpa
denna fr befolkningen i alla avseenden skadliga konsumtion, men
detta ledde endast till en vidstrckt, av England understdd smuggling.
Qingdynastin
7
Lin Zexu.
Daoguang-kejsaren beslt att genast gra slut p all opiuminfrsel och
snde till Guangzhou guvernren Lin Zexu, som i mars 1839 fordrade
att allt opium i de engelska magasinen och p de engelska skeppen i
hamnen skulle utlmnas. Den dvarande engelske residenten dr,
Elliot, uppmanade de engelska kpmnnen att efterkomma denna
begran och lovade dem ersttning av den engelska regeringen. ver
20000 kistor opium till ett vrde av 75 miljoner kronor utlmnades
och uppbrndes. D samtidigt engelsmnnen vgrade utlmna en
landsman, som i ett slagsml ddat en kines, utfrdade den kinesiska
regeringen ett frbud mota att slja livsmedel till engelsmnnen svl i
Macao som i Kanton.
Engelsmnnen blev tvungna att lmna Macao och bege sig till
Hongkong, dr kineserna angrep den engelska flottan och frskte
frstra den. D frklarade engelsmnnen (1840) krig. Deras flotta
blockerade Bocca Tigris (Kantonflodens mynning), frstrde Xiamen
och seglade till Peiho-flodens mynning fr att verlmna den engelska
regeringens depescher till kejsaren i Peking. Guvernren i Guangzhou hade vgrat ta emot dem. Kejsaren lovade
snda en kommissarie till Guangzhou fr att frhandla om fred, p villkor att den engelska flottan drog sig tillbaka
dit. Amiral Elliot gick med p detta och frhandlingarna brjade i slutet av november, men drogs ut p lngden av
kineserna.
Brittiska krigsskepp attackerar kinesiska djonker,
januari 1841.
Sedan Elliots eftertrdare, commodore Bremer, i januari 1841 intagit
forten vid Bocca Tigris och i vrigt tillfogat kineserna stor skada, slts
20 januari ett preliminrfrdrag, enligt vilket Kantons hamn ter
ppnades samt engelsmnnen fick Hong-kong och 6 miljoner dollar i
skadeersttning. Tillika skulle en reglering av bgge makternas
frhllanden till varandra ga rum. Men d detta frdrag nnu 24
februari icke blivit antaget av kinesiska regeringen, brjade
fientligheterna nyo.
nnu en gng ingicks vapenvila, men d kineserna inte gjorde allvar
med fredsunderhandlingarna, utan sammandrog en hr, ryckte
verbeflhavaren ver den engelska landhren i Kina, sir Hugh Gough,
mot Guangzhou och slog 25 mars en ver 50000 man stark kinesisk hr. Han stod i begrepp att storma staden,
medan engelska flottan ervrade forten och uppbrnde de kinesiska fartygen, d Kina ter gjorde fredsanbud och 27
maj antog de frra fredsvillkoren med ngra modifikationer. D engelsmnnen 5 juni hade mottagit nstan hela
skadeersttningen, drog de sig tillbaka till Hongkong; men det visade sig, att Kina inte heller denna gng menade
allvar med fredsfrslagen, och engelsmnnen sg sig tvungna att g mera kraftigt till vga.
Engelska flottan lmnade 21 augusti 1841 Hongkong, ervrade Xiamen, besatte den mitt emot denna stad liggande
lilla n Gulangyu, intog under loppet av hsten, vintern och vren flera orter samt 19 juni 1842 Shanghai. D den
slutligen i augusti hotade Nanjing, sg Kina sig tvunget att ing fred. Denna slts 29 augusti i Nanjing p de villkor,
att hamnarna Guangzhou, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai skulle vara ppna fr alla nationer och att
frmmande konsuler skulle f bostta sig dr. Engelsmnnen skulle dessutom erhlla Hong-kong samt 21 miljoner
dollar i krigsomkostnader.
I juli 1843 trdde det nya handelssystemet i kraft, och 9 oktober samma r gjordes till fredsfrdraget det tillgg, att
europeiska kpmn skulle f arrendera och bebygga jord i de nmnda fem hamnarna. r 1844 slts en liknande
verenskommelse med USA, och samma r ingicks en handels- och vnskapstraktat med Frankrike (ratificerad 25
Qingdynastin
8
augusti 1845), vari det bland annat bestmdes, att missionrer skulle f uppfra kyrkor och skolor i de ppnade
hamnstderna och att de kristna skulle ha fri religionsvning. 1847 slt den svenske affrsmannen Carl Fredrik
Liljevalch ett frdrag med Kina, det kallade Frdraget i Kanton.
Xianfeng-kejsarens regeringstid
Daoguang eftertrddes av sin son, som besteg draktronen som Xianfeng-kejsaren (reg. 18501861). Hans regering
oroades av en mngd upprorsfrsk, riktade mot manchudynastin.
Taipingupproret
Hong Xiuquan
Lmningar av det ovannmnda sllskapet Bailianjiao och flera
liknande sllskap slt det s kallade trefaldighetsfrbundet. Under detta
frenade sig anhngarna av Taiping ("allmn jmlikhet"), en religis
sekt, som stiftats av en byskollrare Hong Xiuquan, som tillhrde
hakka-folket som ofta besatt hga mbeten under Han-, Tang- och
Song-dynastierna.
[13]
Hans lra var en blandning av kristendom, buddhism och egna
uppfunna religionsbegrepp. Bland hans lrare i kristendom var ven
den svenske missionren Theodor Hamberg. Sekten utmrkte sig till en
brjan genom att frstra andra gudabilder och tempel. Taipings
anhngare var underkastade strng disciplin och fick ej begagna opium
eller alkohol, all egendom var gemensam, och mnga av lrorna
prglades av en kristlig anda.
Redan 1851 slog Taipings anhngare kejserliga trupper och Hong
Xiquan lt utropa sig till kejsare med namnet Tianwang, "himla-konung". Hong Xiquan gjorde vren 1852 ett
ervringstg mot norr och intog Wuchang vid Yangtze-floden, varigenom han kom i besittning av en stor del av
denna flod, och upproret spred sig ver flera provinser. Han kontrollerade nu nstan hela omrdet sder om Yangtze.
Rekonstruktion av Hong Xiuquans tron
I februari 1853 drog de upproriska in i det ervrade Nanjing, som
befstes och gjordes till residens fr deras dynasti. Efter denna tid drog
sig Taipings ledare tillbaka inom sitt palats murar, medan hans
generaler fortsatte striden. Hade han nu i stllet snabbt marscherat mot
Peking, r det ej omjligt, att manchudynastin strtats som nu istllet
fick nu tillflle att samla sina krafter. Med vxlande framgng
kmpade regeringens och Taiping-trupperna i en mngd strider,
varunder landet svrt hrjades.
D de upproriska i januari 1862 brjade belgra Shanghai,
medelpunkten fr den kinesisk-europeiska handeln, och drigenom
hotade Storbritanniens och Frankrikes intressen, frenade sig dessa
makter om att komma den kinesiska regeringen till hjlp. Under vrens
lopp frdrev en brittisk-fransk armkr Taiping frn Ningbo och
Shanghai, medan brittiska och franska officerare, bland annat den
sedan s ryktbare "Gordon pascha", tog beflet ver kinesiska
truppavdelningar, och engelske kaptenen Osborne organiserade en
flottavdelning fr att tjnstgra p floderna. 18631864 ervrades alla
Taipings fasta orter.
Qingdynastin
9
Staden Nanjing hll ut lngst, men fick efter en lngvarig belgring ge sig den 19 juli 1864, efter att Hong Xiuquan
hade brnt upp sig sjlv tillsammans med sina kvinnor och skatter. Resterna av Taipingsekten plgade sedan landet
som rvare, men under loppet av 1865 undertrycktes sekten helt och hllet.
[14]
Andra opiumkriget
Under tiden hade kinesiska regeringen haft att utkmpa ven ett krig mot Storbritannien och Frankrike. De med
dessa makter avslutna traktaterna blev ej samvetsgrant iakttagna (exempelvis hade Kanton ej blivit ppnat), och bde
kejsaren och folket var ogynnsamt stmda mot utlnningarna.
Anledningarna till krigets utbrott var avrttningen av en fransk katolsk missionr, Auguste Chapdelaine (juni 1856)
samt tagandet av ett handelsfartyg, "Arrow", vars kinesiska besttning av vicekungen i Guangdong, Ye Mingchen,
fngslats under anklagelse fr lagbrott, trots att fartyget frde engelsk flagg (denna nedhissades och skymfades i
flera mandariners nrvaro i Kantons hamn, 8 oktober 1856).
Portrtt av Ye Mingchen
Vicekungen avvisade den engelske konsuln Parkes' krav p upprttelse
fr skymfen samt p att frdragsenligt f prva de mot engelska
understar, matroserna p "Arrow", framstllda anklagelserna. Tvisten
franledde vpnat ingripande av engelske amiralen sir M. Seymour,
varigenom denne (29 okt.) tilltvingade sig tilltrde till Kanton, och
ministren Palmerston beslt i samfrstnd med franska regeringen att
betrakta dessa hndelser som krigsanledning.
Kriget frklarades av Storbritannien och Frankrike 1857, Kanton
intogs 5 januari 1858, och den brittisk-franska flottan seglade till
Beihe, frstrde ngra mindre fstningsverk och snde i maj 1858 en
flottilj av kanonbtar uppfr Beihe-floden till Tianjin. 8 juni brjade
fredsunderhandlingar, och 13, 15, 26 och 27 juni slt Kina frdrag med
Ryssland, USA, Storbritannien och Frankrike.
Kristendomen skulle tolereras i hela riket, konsulat upprttas i Kina,
diplomatiska agenter ha rtt att infinna sig och bo i Peking, nya hamnar
ppnas fr handeln, segel-farten p Yangtze-floden bli fri och
frmlingar, frsedda med sin regerings pass, f resa i det inre av Kina. Ngot frut (28 maj 1858) slt Ryssland en
separattraktat med Kina, d det erhll det kinesiska, p vnstra Amurstranden liggande Amurlandet. Kina visade sig
emellertid ej mna hlla de ingngna frbindelserna, utan rustade sig till ett nytt krig och brjade fientligheterna med
att beskjuta en del av den brittisk-franska flottan p Beihe-floden.
[15]
De allierade makterna frstrkte sina stridskrafter, och landsatte vid Beihes mynning 1 augusti 1860 25500 man,
ervrade flera fsten dr, slog kineserna vid Pa-li-kao och inryckte 13 oktober i Peking, dr britterna och
fransmnnen intog och p ett vandaliskt stt utplundrade kejsarens sommarpalats Yuanmingyuan. D de fann vidare
motstnd fruktlst, ppnade kineserna underhandlingar, vilka i slutet av oktober ledde till fred (undertecknad av
kejsaren 2 november) p samma villkor som i frdraget 1858, men med kad krigsskadeersttning (60 miljoner franc
till Storbritannien och 30 miljoner till Frankrike). De brittiska och franska sndebuden tog i mars 1861 sin bostad i
Peking och i juli ven USA:s.
[16]
Qingdynastin
10
Qing-dynastins officiella flagga 1862-91 Qing-dynastins officiella flagga 1890-1912 Det ervrade Dagu-fortet, augusti 1860
Tongzhi-restaurationen
Under Xianfengs son Tongzhi (regent 18611875) frdes regeringen av tv Xianfengs nkor Ci'an (stra
kejsarinnan) och Cixi (vstra kejsarinnan), Tongzhis mor, varjmte hans farbror prins Gong vid deras sida framstod
som den egentlige regenten. Under Tongzhi-kejsarens regeringstid intrdde Kina i en period av relativ stabilitet,
varfr eran ofta kallas Tongzhi-restaurationen.
[17]
Under loppet av f r slt prins Gong handelstraktater och trdde i diplomatisk frbindelse med en stor del av de
europeiska staterna. Den amerikanske diplomaten Anson Burlingame stlldes 1868 i spetsen fr en stor kinesisk
ambassad fr att bringa Kina i nrmare frbindelser med Europa, beskte Washington, London, Paris, Haag,
Stockholm, Kpenhamn, Berlin och Petersburg samt bragte verallt nya handelsfrdrag till stnd eller reviderade
frut ingngna.
Emellertid rdde ven efter Taiping-upprorets undertryckande (1865) oro i landet. Ett nytt uppror, kallat Nianfei
hrjade i flera provinser och kunde frst 1870 fullstndigt undertryckas, och nnu farligare rrelser uppstod bland
muslimerna i Yunnan och dunganerna i Dzungariet.
[18]
Den kinesiska befolkningens hat mot utlnningar fortfor nnu att ofta ge sig luft i blodiga vldsgrningar, srskilt
mot missionrerna, men regenten, prins Gong, strvade redligt att hlla de ingngna frdragen, varigenom folkhatet
riktades mot honom. En del av 1865 var han till och med avsatt frn sitt mbete. Han knt inte bara nya frbindelser
med frmmande stater, utan infrde ven europeiska inrttningar i Kina S inrttades 1868 i Peking ett polytekniskt
institut, med franska och tyska lrare; utlndska fretag som Det Store Nordiske Telegraf-Selskab tillts bygga
telegraffrbindelser till Japan, Ryssland och Indien, och nya hamnar ppnades. 1873 vertog den unge kejsaren
Tongzhi sjlv regeringen, men dog redan 12 januari 1875.
Guangxu-perioden
Han eftertrddes av den 1872 fdde prins Zaitian (Guangxu, regent 18751908), en kusin till sin fretrdare. Under
hans omyndighet frdes regeringen till en brjan av de bda ovannmnda kejsarinnorna, men efter 1881, d Ci'an
dog, av Cixi ensam. De sista spren av de mnga upproren under den fregende tiden utplnades med Jakub begs
dd (1877), d st-Turkestan ter frenades med Kina Kulja, som ryssarna besatt, terlmnades mot ersttning 1881.
Frhllandet till utlndska makter blev bttre, sedan Kina upprttat sndebudsplatser i Petersburg, Berlin, London,
Paris, Washington, Burma och Tokyo. Ett dekret av 30 juni 1875 frbjd att kalla utlnningarna "barbarer" eller att
ofreda kristna missionrer och de av dem omvnda eller att frgripa sig p deras kyrkor. Fr de vergrepp, som icke
desto mindre frekom, gjorde regeringen urskter och gav ersttning. P detta stt tillfredsstlldes Japan (1874) fr
plundringar av japaner p Formosa, England (1876) fr mordet p resanden Margary och Tyskland samma r fr ett
sjrvaranfall p ett tyskt fartyg, dock frst sedan det snt en flotta till de kinesiska farvattnen.
I USA, dit kineser i mngd emigrerat, uppstod vid samma tid en stark protestrrelse, i synnerhet i Kalifornien, mot
deras inflyttning, och 1882 antog kongressen en lag, som fr 20 r frbjd denna invandring. Presidenten, som icke
ville framkalla repressalier mot amerikanerna i Kina, godknde den dock icke, men 1884 utfrdades ett sdant
Qingdynastin
11
frbud p tio r, och 1892 blev det ytterligare skrpt.
Fransk-kinesiska kriget
Frankrikes ervring Bc Ninh, 1884
Av svrare beskaffenhet blev en tvist med Frankrike, vilket hll p att
bemktiga sig Annam och Tonkin, som kineserna ansg st under
Kinas verhghet. Fransmnnen intog Rda flodens delta, frdrev de
kinesiska trupperna frn Sn Ty och Bc Ninh och tvang Annam till
underkastelse. Regeringen uppdrog nu t vicekungen Li Hongzhang att
underhandla med fransmnnen om dessa frhllanden, men d han
insg, att Kina ingenting kunde gra dremot, lovade han, genom
frdraget i Tianjin (1884), att kineserna skulle utrymma Tonkin. Men
ofrmodat anflls fransmnnen 23 juni samma r vid Bc L av
reguljra kinesiska trupper. Detta ansgs i Frankrike som traktatsbrott, och en fransk flotta under amiral Courbet
sndes mot Kina, intog Fuzhou och frstrde flera krigsskepp, som lg dr, samt uppbrnde arsenalen. Dessutom
satte fransmnnen sig fast p Formosa, varefter flera strider utkmpades dels dr, dels p grnsen mot Tonkin, dr
fransmnnen led ett knnbart nederlag vid Lng Sn (mars 1885). Franska regeringen slt nu under brittisk
bemedling fred i Tianjin 9 juni 1885, vari Kina medgav t Frankrike verhgheten ver Annam samt rtt att infrliva
Tonkin som fransk koloni.
[19]
Moderniseringsstrvanden
Vapensmedjan i Fuzhou.
Dessa motgngar vertygade en mngd klarsynta kineser, att man
mste ska infra i Kina europeiska uppfinningar. I norra Kina skapade
Li Hongzhang en krigsflotta och brjan till ett kustfrsvar; i sdra Kina
infrde vicekonungen Liu Mingchuan (i Fujian och det drmed
frenade Formosa) europeisk post och telegraf; han anlade industriella
verk och grep sig an med jrnvgsbyggande. Men finansiella
svrigheter och motstnd frn det konservativa partiet, som hade sitt std i kejsarinnan Cixi, tvingade honom att avg
(1891), och samma r frstrdes den redan frdiga jrnvgen Shanghai-Wusong.
[20]
En mot de kristna riktad fientlig rrelse i Yangtze-dalen, anstiftad enligt pstende av ett hemligt sllskap Gelaohui,
blev genom de utsnde ambassadrernas energiska ingripande snart kvvd (1891), men rrelsen skulle snart ter
bryta ut.
Korea-frgan och det sino-japanska kriget
Vid denna tid brjade Korea-frgan trda i frsta rummet i Kinas yttre politik. Korea var ett kinesiskt lydland,
sprrat fr andra makter, men redan 1876 hade Japan genom en traktat tillfrskrat sig rtt att driva handel i ngra av
dess hamnar. Japanerna drog sig dock snart koreanernas hat, och 1882 och 1884 utbrt mot dem riktade upplopp,
som mste nedsls av kinesiska trupper; ven Japan hade snt trupper dit. D lugnet 1885 var terstllt och de bda
makterna terkallade sina trupper, ingick de en verenskommelse att, om ett inskridande mot Korea ter blev
ndvndigt, skulle den ena makten i god tid drom underrtta den andra.
1894 utbrt ett allvarligt bondeuppror i Korea, lett av Tonghak-sekten och riktat mot regeringen, som leddes av
drottningen, vars frmste rdgivare var det kinesiske sndebudet i Seoul, Yuan Shikai. D regeringstrupperna blivit
slagna av de upproriska, ditsnde Kina 3000 man under general Yi och underrttade drom Japan.
Qingdynastin
12
Amiral Ding Ruchang kapitulerar till Japan efter
slaget vid Weihaiwei, 1895
Detta land protesterade mot, att Kina i nmnda notifikation kallat
Korea sin vasallstat, och skickade likaledes trupper till Chemulpo samt
frklarade 14 juli 1894, att det skulle anse vidare kinesiska
truppsndningar som en fientlig handling. 23 juli besatte japanska
trupper palatset i Seoul och gjorde slut p drottningens regemente; 25
juli skt en japansk kryssare ett kinesiskt transportfartyg i sank, och l
augusti frklarade Japan krig mot K. Efter en rad japanska segrar, som
vckte oro i Europa och framkallade en intervention till K:s frdel,
ndgades Kina sluta freden i Shimonoseki 17 april 1895 samt drvid
bl. a. avst Liaodong, Formosa och Pescadoresarna samt erknna Koreas sjlvstndighet, men p grund av
interventionen terfick det Liaodong fre ratifikationen.
Accelererad imperialism
Tysk vykort frn Jiaozhou.
Det visade sig nmligen snart, att makterna ville ha betalt fr den tjnst
de gjort Kina efter freden i Shimonoseki. Ryssland utverkade sig rtt
att dra den transsibiriska jrnvgen till Vladivostok tvrs igenom
kinesiska Manchuriet, Frankrike vann genom konventionen 20 juni
1895 rektifikation av grnsen i Mekongdalen samt vissa jrnvgs- och
bergsbrukskoncessioner i Yunnan och i Jiangxi. Denna konvention
framkallade en stark konflikt mellan Kina och Storbritannien, som
ansg sina rttigheter ver Burma ha krnkts genom det franska
grnsfrdraget. Efter lnga underhandlingar blev detta frdrag ven
betydligen modifierat till Englands frmn (4 februari 1897).
Tyskland, som nnu ingenting ftt fr sin hjlp, begagnade sig av den omstndigheten, att tv tyska katolska
missionrer mrdats i Juye, till att (november 1897) snda en eskader till Jiaozhou-bukten och tvinga Kina att p 99
r till Tyskland bortarrendera denna bukt och landet kring densamma. Drav tog sig Ryssland anledning att p 25 r
arrendera Port Arthur och sdra spetsen av Liaodong-halvn, varefter England frskaffade sig rtt att erhlla
Weihaiwei (2 april 1898) fr samma tid, som Ryssland skulle inneha Port Arthur (senare fick det ven ett stycke av
fastlandet norr om Hongkong), och Frankrike fick (i april 1898) p 99 r viken Guangzhouwan p halvn mitt emot
Hainan, vartill fljande r lades ett par ar, som behrska inloppet till denna vik. ven Italien framstllde liknande
arrendekrav (p Sanmen-viken i Zhejiang), men fick avslag. Det var tydligt att dessa tgrder skulle reta opinionen
emot utlnningarna och emot de utlndska reformerna.
Qingdynastin
13
De "hundra reformdagarna"
Kang Youwei
Det sino-japanska kriget verkade som en vckelse inom Kina och 1895
bildades i Peking en frening, Qiangxuehui, vars ledare var Kang
Youwei, en ledamot av akademien, och vars ml var att arbeta fr
landets modernisering, fr anlggande av jrnvgar, infrande av ett
modernt undervisningsvsen och vetenskap, uppsttande av tidningar
och s vidare. Till detta reformprogram slt sig den unge
Guangxu-kejsaren, som blivit myndig 1887, men frst i februari 1889
vertagit regeringsmakten.
I september 1898 skedde en palatsrevolution i Peking, om vilken
allmnheten fick underrttelse i ett dekret samma mnad, som
frkunnade, att den reformvnlige kejsaren avsttt regeringsmakten till
kejsarinnan Cixi, som nu fr tredje gngen blev landets regent. Fem
ledare av reformpartiet avrttades, och Kang Youwei rddade sig
endast genom att hastigt fly ut p ett engelskt krigsskepp.
Reaktionen segrade nu fullstndigt i norra Kina, medan det sdra
pverkades mindre. Utom dessa landvinningar underhandlade
makterna med varandra om att uppdela Kina i "intressesfrer": England
fordrade fretrdesrtt p handeln i Yangtze-kiangs bcken, Ryssland i
Manchuriet och s vidare.
Hremot inlade USA sin protest i en cirkulrnot till stormakterna (1900) och yrkade p upprtthllandet av den s
kallade ppna drrens politik, det vill sga lika mjligheter fr alla makter att handla verallt i Kina. England ansg
denna politik frdelaktigast fr sig, medan Rysslands och Frankrikes fredrog intressesfrpolitiken. Det amerikanska
frslaget fick godknt av Tyskland i ett frdrag (i oktober 1900), vilket medfrde seger fr den ppna drrens
politik.
Boxarupproret
Ett sllsynt oarrangerat fotografi av boxare i Tianjin
Oviljan mot utlnningarnas egenmktiga
upptrdande samt olyckliga ekonomiska
frhllanden till fljd av flerrig missvxt i
Shandong framkallade slutligen det s
kallade boxarupproret, som utbrt i
Shandong p vren 1900 och snart spred sig
ver hela norra Kina. Dess upphovsman var
en p Tysklands begran avsatt fre detta
guvernr i Shandong, Li Bingheng. Han
organiserade bildade ynglingar frn
verklassen i kompanier, som t, sov och
exercerades under en anfrare, vilken de var
skyldiga obrottslig lydnad. ppet frkunnades, att ndamlet var att ta upp striden mot utlandet och dess inflytande i
Kina. Freningen kallade sig Yihetuan ("frivillig fosterlndsk frening"). Av engelsmnnen, som sg deras vningar,
kallades dessa boxerdrill, varav uppstod den europeiska benmningen "boxare".
I maj 1899 iakttogs de frsta av dessa skarors vningar, och snart brjade fljderna av rrelsen visa sig, genom
angrepp mot dem som byggde jrnvgar och telegrafer, mot missionrer och omvnda, varvid ldre personer av de
lgre klasserna ofta gjorde gemensam sak med de entusiasmerade ynglingarna. De utlndska sndebuden mrkte
Qingdynastin
14
faran och gjorde ptalade den, men vid hovet hade rrelsen mktiga fresprkare i ngra prinsar, srskilt prins Duan,
och man tillt boxarskaror att ge gymnastiska frevisningar infr detsamma. I slutet av maj 1900 mste de utlndska
ingenjrer, som var sysselsatta med jrnvgsbyggandet, fly till Hankou, jrnvgsstationerna frstrdes, och de
kristna, bde infdingar och missionrer, mrdades. Sndebuden lt 31 maj 340 sjsoldater frn de europeiska
krigsfartygen vid Dagu komma till Peking till deras skydd. D det blev knt, att kejsarinnan frbjudit trupperna att
skjuta p boxarna, begrde sndebuden frstrkningar frn Dagu (8 och 9 juni). Hovets terkomst till Peking trots
sommarhettan och prins Duans utnmning till president i utrikesministeriet (Zongli yamen) kade oron.
En mngd utlnningar samt tusentals kineser som sades ha samrre med fienden ddades. Upproret kvstes mycket
vldsamt med hjlp av utlndska soldater. Kina fick eftert betala ett stort skadestnd till de berrda lnderna.
Rysk-japanska kriget
Slaget vid Ulsan
De utlndska trupperna i utrymdes frn Peking och i oktober 1902 frn
Shanghai, varefter hovet tervnde till Peking den 7 januari 1902. I
november 1901 avled Li Hongzhang, varefter Yuan Shikai utnmndes
till vicekung i Zhili och till handelsminister
Boxarupproret framkallade 1902 ett stort uppror i sdra Kina, dr en
person Hung-ming utgav sig fr att vara en ttling av Taipingupprorets
ledare och han vann stor uppslutning, men hans frsk till resning
slogs ner.
I utrikespolitiken blev nu frgan om Manchuriet den mest brnnande.
Ryssland visade ingen vilja att utrymma omrdet, och samtidigt
frskte man vinna fasta stdjepunkter i Korea. P grund av detta
ingick Japan och Storbritannien ett frbund i slutet av januari 1902
med syfte att bevara Manchuriets och Koreas integritet. Ryssland och Frankrike frklarade sina intressen i Kina
identiska, men genom det s kallade Manchufrdraget (8 april 1902) lovade dock Ryssland att inom 18 mnader
utrymma Manchuriet.
Den kraft, varmed de genom boxarupproret avbrutna jrnvgs- och telegrafanlggningarna upptogs av Yuan Shikai,
framkallade ny konkurrens mellan makterna om koncessioner. Nu nr enigheten verkade bruten ansg sig Ryssland
kunna vgra utrymma Niuzhuang och den mellersta delen av Manchuriet p utsatt tid och freslog i stllet Kina nya
villkor, med protester frn Japan och USA satte stopp fr detta.
P dessa makters frslag och till ett vrn mot den befarade ryska annektionen ppnade Kina stderna Mukden,
Ta-tung-kou och Andong i Manchuriet fr alla utlnningar i augusti 1903 trots Rysslands protester. Mellan Japan
och Ryssland frhandlades samtidigt i Petersburg om alla tvistepunkterna mellan dem. Dessa frhandlingar avbrts
genom rysk-japanska kriget, som brjade 8 februari 1904. Kina fick vid dess brjan av Japan det lftet att, om det
iakttog strng neutralitet, skulle hela dess statsomrde, utom Manchuriet, skonas frn kriget och efter dess slut inga
landavtrdelser fordras av detsamma. I freden i Portsmouth (3:e art.) bestmdes ocks, att hela Manchuriet, utom den
av Ryssland 1898 arrenderade delen, som vertogs av Japan, skulle terlmnas till Kina att frvaltas med full
suvernitet.
Den sena reformrrelsen
De japanska segrarna under detta krig terverkade som en vckelse p Kinas folk. Reformpartiet fick ny vind i
seglen, dess ledare var Yuan Shikai, men ven nkekejsarinnan Cixi slt sig till detsamma. Den nya andan visade sig
redan i den bojkott av amerikanska varor, som 1905 etablerades som svar p skrpningen i USA av
invandringsfrbudet mot kineser, och i det allmnna kravet (1906), att Kina skulle sjlvt bygga sina jrnvgar och
inte lmna utlnningar koncession p dem.
Qingdynastin
15
Kejsaren medgav i september 1906 i princip ndvndigheten av att infra en folkrepresentation, s snart reformer
inom frvaltningen och finansvsendet skapat en fast grund fr en sdan, och parlamentet skulle sammantrda 1916.
Under tiden skulle i varje provins ett "folkrd" inrttas. En omlggning av centralfrvaltningen genomfrdes 1906,
varvid bland annat den dittills iakttagna regeln, att av regeringskollegiernas medlemmar ena hlften skulle vara
kineser, den andra manchuer, upphvdes.
Studiekommissioner sndes till Europa fr att studera dess frfattning och frvaltning, skolfrgor, handelsordning
med mera, och resultatet av dessa studier ledde till flera reformer, bland annat tgrder mot opiummissbruket,
frndringar undervisningsvsendet, omorganisation av armn och flottan och utkast till en ny strafflag.
Mot utlandet upptrdde regeringen med stor sjlvstndighet. Suverniteten i Manchuriet upprtthlls strngt, ven
mot Japan upptrdde regeringen med kraft. Hela Kina jublade, d ett japanskt fartyg, som skte smuggla in vapen,
beslagtogs (1907), och d japanerna protesterade blev svaret en bojkott av japanska varor. Fr att tydliggra att Kina
i detta reformarbete inte var i beroende av utlandet, upphvdes 1908 ett beslut frn 1899, enligt vilket de utlndska
missionrerna fick prefekts eller guvernrs rang.
Den nya administrationen var i hgsta instans delad p ett flertal rd och ministerier enligt ett beslut frn 6 november
1906. Det hgsta rdet (Junjichu)och det stora sekretariatet (Neige) fortsatte att vara de hgsta regeringsorganen (se
ovan).
Den gamla indelningen i sex ministerier upphvdes och de nya ministerierna var fr
1. utrikes renden (Waiwubu )
2. den civila tjnsten (Libu )
3. den inre frvaltningen (Minzhengbu ),
4. finanserna (Duzhibu )
5. ceremonier (Libu )
6. krigsrenden (Lujunbu )
7. rttsvsendet (Fabu )
8. jordbruk, industri och handel (Nonggongshang bu )
9. kolonierna (lydlnderna, Lifanbu )
10. hovet (Neiwubu )
11. kejserliga arkiven (Zongrenbu )
12. den allmnna undervisningen (Xuebu )
13. kommunikationsvsendet (Youchuanbu ).
Dessutom fanns astronomiska byrn (Qintianjian ), vetenskapsakademien (Hanlinyuan), fr vrd av den
klassiska litteraturen censorskollegiet (Duchayuan ), under vilket censorer i provinserna lod, dess
medlemmar hade rtt att i varje rende gra frestllningar hos kejsaren, kejserliga stallen (Luanyiwei )
och revisionsdomstolen (Daliyuan ). Riksrdet (Huiyi zhengwuchu ), som sammantrder
endast vid vissa tillfllen, bestr av statsrdets medlemmar, medlemmarna i storsekretariatet och ministeriernas
presidenter.
[21]
1908 dog Guangxu-kejsaren och en dag senare avled nkekejsarinnan Cixi, som i 50 r varit den bestmmande viljan
inom regeringen. Den nye kejsaren Puyi fddes 1906 och regeringen frdes av hans far, prins Chun. I oktober 1909
utfrdade denne ett dekret, som nrmare bestmde, hur de bda kamrarna skulle sammansttas i den blivande
representationen. I samma mnad sammantrdde frsta gngen de folkvalda rden i de olika provinserna.
Qingdynastin
16
Qing-dynastins fall
Efter undertryckandet av Kang Youweis reformrrelse och tumultet i samband med boxarupproret stod den
kejserliga Qing-regeringen under hrt tryck att genomfra politiska reformer. Regeringens reformansatser efter
tronskiftet 1908 var dock trevande och gav inte intryck av uppriktighet. Yuan Shikai avskedades frn alla sina
mbeten i januari 1909, och den lnge i utsikt stllda riksfrsamling, som skulle frbereda tillkomsten av en
frfattning och ppnades 3 oktober 1910, kom snart i konflikt med regeringen, vilken frgves skte lugna
reformvnnerna genom att 4 november samma r utlova upprttandet av ett parlament inom tre r.
Befolkningens stora massa var tmligen likgiltig fr politiska frgor, men gav regeringen skulden fr den nd, som
versvmningar och hungersnd vllat, samt fr de kade ekonomiska brdor, som blivit en fljd av
skadestndsutbetalningarna fr boxarupproret och av de utlndska lnens amortering. Regeringens maktlshet mot
utlndsk inblandning kade dess impopularitet, vilken ven sammanhngde med att dynastin och de inflytelserika
hovkretsarna var av frmmande, manchurisk, hrkomst.
En militrrevolt i Wuchang den 10 oktober 1911 blev startskottet till en landsomfattande revolution som i februari
1912 tvingade den siste kejsaren, Puyi, att abdikera varp Republiken Kina utropades.
Referenser
Den hr artikeln r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Kina
[22]
, 19041926.
Denna artikel innehller kinesisk text.
Utan std fr viss teckenkodning kan frgetecken, boxar eller andra symboler visas i stllet fr ngot av de korrekta kinesiska
skriftsprken. Har du problem med detta br du installera std fr kinesiska tecken.
Noter
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Kinas_historia& action=edit
[2] [2] Hs, ss. 103-105.
[3] [3] Hs (1983), ss. 110-113.
[4] Fr en engelsk versttning av Kangxis heliga edikt, se William Milne. Sacred Edict: Containing Sixteen Maxims of the Emperor Kang-Hi.
(http:/ / books. google. com/ books?id=VQJEAAAAIAAJ& printsec=frontcover& dq=sacred+ edictThe) Shanghai, 1870.
[5] [5] Hs (1983), ss. 114-116.
[6] [6] Rawski (1998), ss. 96, 134.
[7] [7] Bartlett (1991); Hs (1983), ss. 47-51.
[8] [8] Hs (1983), s. 51.
[9] Fr en mer detaljerad framstllning, se William Frederick Mayers, The Chinese Government: A Manual of Chinese Titles, Categorically
Arranged and Explained, with an Appendix. (http:/ / books. google. com/ books?id=lSsMAAAAYAAJ& printsec=frontcover& dq=mayers+
chinese+ government& lr=& as_brr=1#PPP1,M1) 3 upplagan, redigerad av G.M.H. Playfair. Shanghai: Kelly & Walsh, 1897.
[10] [10] Hs (1983), ss. 155-163.
[11] [11] Hs (1983), ss. 123-130.
[12] [12] Hs (1983), ss. 163-166.
[13] [13] Spence (1996), s. 26.
[14] [14] Hs (1983), ss. 226-251.
[15] [15] Hs (1983), ss. 209-211.
[16] [16] Hs (1983), ss. 212-219.
[17] [17] Wright, 1957.
[18] [18] Hs (1983), ss. 253-256.
[19] [19] Hs (1983), ss. 325-327.
[20] [20] Hs (1983), ss. 278-291.
[21] Brunnert, S., V. V. Hagelstrm, och N. Th. Kolesoff, Present Day Political Organization of China, versatt till engelska av Andrei
Terent'evich Biel'chenko och Edward Eugene Moran (Shanghai: Kelly and Walsh Limited, 1912; nytryck, Oxford: Routledge, 2007)
[22] http:/ / runeberg.org/ nfbn/ 0053.html
Qingdynastin
17
Skriftliga kllor
Bartlett, Beatrice S. (1991) (p eng). Monarchs and ministers: the Grand Council in Mid-Ch'ing China,
1723-1820. Berkeley: Univ. of California Press. Libris 5005621 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 5005621). ISBN
0-520-06591-3
Gascoigne, Bamber; Eklf Margareta (1974) (p und). Kina: Kejsare, dynastier och konstskatter. Stockholm:
Bonnier. Libris 1303498 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 1303498)
Hs, Immanuel C. Y. (1983) (p eng). The rise of modern China. New York: Oxford U.P. Libris 4608813 (http:/ /
libris. kb. se/ bib/ 4608813). ISBN 0-19-503218-7
Rawski, Evelyn Sakakida. (2001[1998]) (p eng). The last emperors: a social history of Qing imperial
institutions. Berkeley: University of California Press. Libris 11705313 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 11705313).
ISBN 0-520-22837-5 (pbk.)
Rowe, William T. (2009) (p eng). China's last empire: the great Qing. Cambridge, Mass.: Belknap. Libris
11699632 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 11699632). ISBN 0-674-03612-3 (hbk.)
Spence, Jonathan D. (1996) (p eng). God's Chinese son: the Taiping heavenly kingdom of Hong Xiuquan.
London: HarperCollins. Libris 8272721 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 8272721). ISBN 0-00-255584-0
Spence, Jonathan D. (1999) (p eng). The search for modern China. New York: Norton. Libris 4885662 (http:/ /
libris. kb. se/ bib/ 4885662). ISBN 0-393-97351-4 (pbk)
Wright, Mary Clabaugh (1957) (p eng). The last stand of Chinese conservatism: the t'ung-Chih restoration,
1862-1874. Stanford studies in history, economics, and political science, 99-0704716-3 ; 13. Stanford, Calif.:
Stanford U.P. Libris 1005302 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 1005302)
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Qingdynastin.
Artikelkllor och frfattare
18
Artikelkllor och frfattare
Qingdynastin Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=27365961 Bidragsgivare: Abu Ahmad, Ace90, Aloxinus, Bero, Boivie, Bredman, C.Nilsson, D.O.G., Dieselmotorvagnar,
Dirrival, Ettrig, Fenix, Hejkompis, Herr X, Idrougge, Inteloutside2, Ion-5, Isthmus, J 1982, Jason33, Josve05a, Jssfrk, Kerdan, Kigsz, Lavallen, Lokal Profil, Ludde23, Markus a, MickeH,
Mollberg, Mr Bullitt, Nadasurf, Ntb, Oshifima, Pieter Kuiper, Pjred, Ptunen, Rotsee, Sjunnesson, Tommy Kronkvist, Tooga, Tostarpadius, Tudro, WeRon, Wolfgangus Mozart, Yiwa, Yvwv, 21
anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
File:Daicing gurun.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Daicing_gurun.svg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Hariboneagle927, Lokal Profil
Fil:Blank.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Blank.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bastique, Chlewey, ChrisDHDR, Ghouston, It Is Me Here, Jed, Paradoctor,
Patrick, Penubag, Perhelion, Rocket000, Roomba, Timeroot, Tintazul
Fil:Flag of the Republic of China 1912-1928.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_China_1912-1928.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Dapete, Ericmetro, Homo lupus, Ianbu, KOKUYO, Kaikidaisakusen, Kibinsky, Ms2ger, Nightstallion, R-41, SiBr4, Sl, Wrightbus, 5 anonyma redigeringar
Fil:China Qing Dynasty Flag 1889.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:China_Qing_Dynasty_Flag_1889.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Asa1996bhk,
Benlisquare, BrokenSphere, Douglas the Comeback Kid, Gryffindor, Homo lupus, Hoshie, JanceyN, MAXXX-309, Mattes, Ninane, Tn4196, 5 anonyma redigeringar
Fil:Qing-Empire1.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Qing-Empire1.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Louis le Grand
Fil:Qing-Expansion3.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Qing-Expansion3.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Albamhandae, Gryffindor, Louis le Grand, 1
anonyma redigeringar
Fil:Album of the Yongzheng Emperor in Costumes 2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Album_of_the_Yongzheng_Emperor_in_Costumes_2.jpg Licens: Public
Domain Bidragsgivare: Andres rojas22, BrightRaven, Gryffindor, PericlesofAthens, 1 anonyma redigeringar
Fil:Portrait of the Qianlong Emperor in Court Dress.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Portrait_of_the_Qianlong_Emperor_in_Court_Dress.jpg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Daderot, Gryffindor, Leyo, Louis le Grand, Qingprof, 2 anonyma redigeringar
Fil:Opium ship of English.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Opium_ship_of_English.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Djembayz, Olivier, Pieter Kuiper,
Shizhao, Smuconlaw, Vmenkov
Fil:Lin Zexu 1.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lin_Zexu_1.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Most likely Lamqua (active 1830-60) or Tinqua (active 1840-70)
Fil:Destroying Chinese war junks, by E. Duncan (1843).jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Destroying_Chinese_war_junks,_by_E._Duncan_(1843).jpg Licens: Public
Domain Bidragsgivare: Edward Duncan (18031882)
Fil:Hong Xiuquan.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hong_Xiuquan.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AxelBoldt, Dr. Meierhofer, MtBell, 1 anonyma
redigeringar
Fil:Heavenly king's throne.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Heavenly_king's_throne.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Gisling
Fil:Ye Mingchen.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ye_Mingchen.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Amban, Dirrival, Hekerui, Pieter Kuiper, Zolo, 2 anonyma
redigeringar
Fil:China Qing Dynasty Flag 1862.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:China_Qing_Dynasty_Flag_1862.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Anime Addict AA,
BrokenSphere, Cambalachero, CommonsDelinker, Douglas the Comeback Kid, Fry1989, Gryffindor, Homo lupus, Ilmari Karonen, Joey-das-WBF, Kibinsky, Maximaximax, Nut1917, Shizhao,
Wikipediohacker, , 5 anonyma redigeringar
Fil:Upper North Taku Fort.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Upper_North_Taku_Fort.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Brad101, Delian, Hoary,
Infrogmation, Kingruedi, Olivier, Pinkville, Schekinov Alexey Victorovich, TheGrappler, Trelio, Wst, 3 anonyma redigeringar
Fil:Taking-of-bac-ninh.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Taking-of-bac-ninh.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Colporteur, Evrik, JJ Georges, Man vyi, Olivier,
Paris 16, Popolon, 1 anonyma redigeringar
File:Foochow Arsenal.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Foochow_Arsenal.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Ahbon?, GnuDoyng, Pinkville, Takabeg, Vantey
Fil:Weihaiwei surrender.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Weihaiwei_surrender.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Elgewen, Hiart, Lotje, MChew, Man vyi,
Mbdortmund, PaweMM, Pibwl, Smalljim, - , 2 anonyma redigeringar
Fil:SMS Deutschland + SMS Gefion2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SMS_Deutschland_+_SMS_Gefion2.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Albertomos,
Ambross07, Claude Nipce, Croquant, Herrick, J JMesserly, Kresspahl, Millevache, Olivier, PMG, Stunteltje, Tony Wills, 1 anonyma redigeringar
Fil:Kang-youwei2-large.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kang-youwei2-large.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Itsmine, Stevenliuyi, Tryptophan
Fil:Boxer tianjing.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Boxer_tianjing.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: BrokenSphere, Eubulides, Igno2, Jmabel, Mosesofmason,
Olivier
Fil:Battle off Ulsan.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Battle_off_Ulsan.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Nakamura Factory of Haibara, Tokyo
Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred Chess
Image:It- .png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:It- .png Licens: oknd Bidragsgivare: Arlas! it
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/