You are on page 1of 6

Republiken Kina (19121949)

1
Republiken Kina (19121949)
Fr de stater och omrden som benmns Kina, se Kina (olika betydelser).
Republiken Kina
kinesiska:

Zhnghu mngu

19121949


Flagga Vapen
Nationalsng: Republiken Kinas nationalsng
Huvudstad Peking (191228)
Nanking (192837)
Chongqing (193745)
Nanking (194549)
Sprk kinesiska
Bildades 1 januari 1912
bildades genom revolution
bildadesur Qingdynastin
Upphrde 30 september 1949
upphrdegenom revolution
uppgick i Folkrepubliken Kina, Taiwan
Republiken Kina (19121949)
2
Republiken Kina r en kinesisk stat som grundades 1912, och som frn slutet av 1920-talet behrskade strre delen
av det kinesiska fastlandet. Sedan 1949, efter att Folkrepubliken Kina vunnit kinesiska inbrdeskriget, r statens
reella jurisdiktion begrnsad till Taiwan och ngra nrliggande mindre ar, och har sedan 1970-talet oklar politisk
status.
Grundandet
Republiken Kinas flagga
191228.
Republiken Kina skapades ur Xinhairevolutionen (1911-1912) d kejsarhuset strtades.
1911 utsgs revolutionsledaren Sun Yat-sen till provisorisk president av de upproriska
och 1912 abdikerade kejsarhuset och den siste kejsaren Puyi. Samma r avgick Sun
Yat-sen som president och istllet utsgs Yuan Shikai till president. I det frsta valet,
som hlls 1913, valdes det nationalistiska Guomindangpartiet till styrande parti.
Parlament infrdes frst i mars 1912 men det skts t sidan genom en ny frfattning
1914.
Yuan Shikais presidentskap 19121916
Han lyckades senare f sig sjlv utnmnd till president p livstid och 1915 brjade hans privatsekreterare Liang Shiyi
i hemlighet bedriva propaganda fr monarkiens terupprttande och Yuans upphjande p kejsartronen. Offentligen
tog Yuan dock i det lngsta avstnd frn denna rrelse, som fr vrigt i en mycket spridd och verkningsfull broschyr
bekmpades av den lrde reformvnnen Liang Qichao.
Japan, Storbritannien och Ryssland avlt den 28 oktober 1915 p diplomatisk vg en vnskaplig varning i den
allmnna fredens intresse, ppekande, att folkmeningen torde vara delad i frgan och att inre oroligheter drfr vore
att befara. Emellertid intrffade bestllda petitioner i mngd i Peking frn olika delar av riket, och i november
hnskt regeringen frgan till ett slags skenomrstning ute i provinserna, vilken enhlligt utfll till monarkins
frmn. Senaten erbjd presidenten drefter kejsarvrdigheten och i ett edikt av 11 december 1915 frklarade han sig
i princip villig att mottaga anbudet samt uppdrog t ministerier och mbetsverk att vidtaga de ndiga
frberedelserna.
Meningen var att trontilltrdet skulle ga rum i februari 1916. I december 1915 utbrt dock ett uppror mot
monarkirrelsen i provinsen Yunnan under ledning av general Cai E. Upproret vann med std av Liang Qichaos
agitation snabb anslutning ver hela sdra Kina och inte heller p de nordliga provinserna kunde Yuan Shikai rkna.
Han lt d i en proklamation av 21 mars 1916 meddela, att han annullerat sitt accepterande av tronerbjudandet, och
22 april omgav han sig med framstegsvnliga ministrar.
Hans stllning var emellertid nu ohllbar. Uppmaningar till avgng instrmmade frn alla hll. I Guangzhou valde en
provisorisk militrregering 11 maj vicepresidenten Li Yuanhong till president. Mitt under dessa stormiga dagar
insjuknade Yuan Shikai och avled 6 juni i uremi. I enlighet med hans sista regeringshandling, ett ddsmandat,
manande till fred och ordning, vertogs regeringsmakten samma dag av Li Yuanhong. Som frste minister
(statssekreterare) kvarstod general Duan Qirui.
Krigsherrarnas epok 19161928
Republiken Kina (19121949)
3
Kinas historia tidsaxel
Frhistorisk tid
Xiadynastin 20701600 f.Kr.
Shangdynastin 16001046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046256 f.Kr.
Vstra Zhoudynastin 1046771 f.Kr.
stra Zhoudynastin 770256 f.Kr.
Vr- och hstperioden 770481 f.Kr.
De stridande staterna 481221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. 206 f.Kr.
Vstra Handynastin 206 f.Kr. 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 923
e.Kr.
stra Handynastin 25220
De tre kungadmena 220280
Jindynastin 265420
De sexton kungadmena 304439
De sydliga och nordliga dynastierna
420589
Suidynastin 581618
Tangdynastin 618907
De fem dynastierna och De tio rikena
902979
Liaodynastin 9161125
Jindynastin 11151234
Songdynastin 9601279
Yuandynastin 12711368
Mingdynastin 13681644
Qingdynastin 16441911
Republiken Kina 1912
Andra sino-japanska kriget 193745
Kinesiska inbrdeskriget 192749
Taiwan 1945
Folkrepubliken Kina 1949
redigera
[1]
Republiken Kina (19121949)
4
Den femfrgade
Beiyang-stjrnan som alla
militra uniformer hade
fre 1928.
Kort efter Xinhairevolutionen hade Yuan Shikai utnmnt militrguvernrer (dujun,
) som fick i uppdrag att utva bde militr och civil makt ver sina jurisdiktioner.
[2]
Detta var en tillfllig tgrd som syftade till att bereda marken fr civilt styre, men p
grund av det instabila politiska lget i republiken utvecklades militrguvernrerna till
krigsherrar med starkt regionalt inflytande. Efter Yuan Shikais dd delades den politiska
makten i Kina upp mellan dessa krigsherrar, som bildade olika koalitioner och ibland
utkmpade korta krig mot varandra. Alla krigsherrar nominellt beknde sig till
centralregeringen i Peking och bar liknande militra uniformer.
Tvrtemot syftet med upproret och mot vad tidigare uppror mot kejsarna (frmst boxarupproret) syftat till och haft
fr stndpunkter, blev republiken till en brjan nnu mer beroende av utlnningar. Det berodde p att regeringen var
tvungen att ta stora ln p utlndska banker. Vidare visade vstvrlden att man inte lngre rknade med Kina som en
ledande nation genom att landet inte fick ut ngot av freden i Versailles efter frsta vrldskriget, trots att Kina sttt
p den vinnande sidan. I stllet fick Japan, som ocks var p vinnarsidan, ta ver de tyska kolonierna p det
kinesiska fastlandet. Detta inledde det japanska intrnget i Kina, liksom en kinesisk studentdemonstration kallad
Fjrde maj-rrelsen. Rrelsen fick den kinesiska regeringen att inte skriva under Versaillesfrdraget.
Inbrdeskriget
Under 1920-talet skakades landet av inre splittringar mellan kommunister och nationalister och r 1926 brt sedan
inbrdeskriget ut. Efter Sun Yat-sens dd 1925 vertog Chiang Kai-shek ledarskapet fr nationalistpartiet
Guomindang (formell ordfrande frn 1938) och enade under fljande r strre delen av Kina under sin ledning.
Japansk invasion och andra vrldskriget
Situationen frvrrades efter 1931 d japanerna tog kontroll ver Manchuriet. r 1941 slt sig Kina till de allierade
under Andra vrldskriget och man terfick de japanska besittningarna efter krigets slut.
Inbrdeskriget efter Japans kapitulation
Fr Republiken Kinas fortsatta historia p Taiwan, se Taiwan.
r 1949 besegrades nationalisterna av kommunisterna under Mao Zedong som utropade Folkrepubliken Kina.
Guomindangpartiet flydde d till Taiwan.
Referenser
Noter
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Kinas_historia& action=edit
[2] [2] Pye (1971), s. 12.
Tryckta kllor
Lilla uppslagsboken, Frlagshuset Norden AB 1972.
Diktter, Frank. (2008) (p eng). The age of openness: China before Mao. Berkeley: University of California
Press. Libris 11458066 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 11458066). ISBN 978-0-520-25881-5 (pbk. : alk. paper)
Eastman, Lloyd E. (1990) (p eng). The abortive revolution: China under nationalist rule, 1927-1937. Harvard
East Asian monographs, 0073-0483 ; 153. Cambridge, Mass.: Council on East Asian Studies, Harvard University.
Republiken Kina (19121949)
5
Libris 5114419 (http:/ / libris.kb. se/ bib/ 5114419). ISBN 0-674-00176-1
Pye, Lucian W. (1971) (p eng). Warlord politics: conflict and coalition in the modernization of republican
China. Praeger library of Chinese affairs. New York .... Libris 16941 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 16941)
Artikelkllor och frfattare
6
Artikelkllor och frfattare
Republiken Kina (19121949) Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=22233241 Bidragsgivare: Bero, C.Nilsson, Ettrig, Fenix, Herr Anonymus, Icea, Isthmus, J 1982, Kung Midas,
MagnusA, Michin, Mr Bullitt, Muneyama, Oskila, Papper, Pralin, Saftgurka, Tommy Kronkvist, Yvwv, 10 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:China Qing Dynasty Flag 1889.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:China_Qing_Dynasty_Flag_1889.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Asa1996bhk,
Benlisquare, BrokenSphere, Douglas the Comeback Kid, Gryffindor, Homo lupus, Hoshie, JanceyN, MAXXX-309, Mattes, Ninane, Tn4196, 5 anonyma redigeringar
Fil:Flag of the People's Republic of China.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_People's_Republic_of_China.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Drawn by User:SKopp, redrawn by User:Denelson83 and User:Zscout370 Recode by cs:User:-xfi- (code), User:Shizhao (colors)
Fil:Flag of the Republic of China.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_China.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:SKopp
Fil:Republic of China National Emblem.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Republic_of_China_National_Emblem.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Sekisama
Fil:Republic of China (orthographic projection).svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Republic_of_China_(orthographic_projection).svg Licens: Creative Commons
Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: PhiLiP
Fil:Flag of the Republic of China 1912-1928.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_China_1912-1928.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Dapete, Ericmetro, Homo lupus, Ianbu, KOKUYO, Kaikidaisakusen, Kibinsky, Ms2ger, Nightstallion, R-41, SiBr4, Sl, Wrightbus, 5 anonyma redigeringar
Fil:Beiyang star.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Beiyang_star.svg Licens: Public domain Bidragsgivare: AnonMoos, Ericmetro, Fry1989, High Contrast, Jarekt,
Kwasura, Mattes, Mike1979 Russia, R-41, VIGNERON
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/