P. 1
Att Använda GNU/Linux

Att Använda GNU/Linux

|Views: 695|Likes:
Published by laogong88
Handbok för GNU/Linux
Handbok för GNU/Linux

More info:

Published by: laogong88 on Jan 18, 2010
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

10/22/2011

pdf

text

original

Ordet distribution är kritiskt för att förstå GNU/Linux-världen. Det är
sant att det finns ett projekt som heter GNU och det är sant att det finns
en kärna som heter Linux, ett fönstersystem som kallas X, och ett par
olikadesktop-system,mendetanvändarenuppleverärislutändennäs-
tan alltid en distribution.
Med en distribution menas vanligen ett körbart system, d.v.s. en
uppsättning program levererade på något digitalt medium, som när de
installeras på en dator formar ett fullständigt fungerande operativsy-
stem och inkluderar ett antal standardapplikationer som utför sådant
som en normal användare vill kunna göra. Om du för första gången
skall installera GNU/Linux är det fråga om att du måste välja en dis-
tribution, i annat fall är det svårt eller omöjligt att komma igång med
operativsystemet.

Förväxla inte distributionen med ”Linux” (vilket enbart är kärnan),
lika lite som du förväxlar den med något annat.
Distributionernas historia började i februari 1992 med MCC Interim

Linux1

, och följdes snart av bland annat TAMU Linux2

och Softlanding
Linux Systems Linux, SLS Linux, som sattes samman av Peter MacDo-
nald.

Syftet med dessa första distributioner var klart och tydligt: de var
avsedda för människor som inte ville bygga ihop sitt eget operativsy-
stem från grunden, utan helst ville installera det färdigbyggt, så som

1

MCC utläses Manchester Computing Centre, England

2

TAMU efter Texas Agricultural and Mechanical University

Kapitel 4 Distributionerna

flera andra operativsystem installeras. Innan distributionerna dök upp
fanns inga sådana möjligheter — den som ville köra Linux fick bygga
det själv — men det är då värt att betänka att Linux 0.12 (som var den
version som användes i de första distributionerna) inte bestod av sär-
skilt många delar. Den mängd program som fanns till denna version
av Linux var inte heller särskilt stor. Att bygga ett helt operativsystem
själv med Linux som bas var faktiskt inte särskilt svårt, och hjälp fanns
att få.

Den tidiga distributionen SLS Linux underhölls inte, och av den an-
ledningen tog Patrick Volkerding SLS och skapade en egen variant som
han därefter underhöll. Denna släpptes den 17 juli 1993 och finns än
idag under namnet Slackware Linux. Volkerding underhåller fortfaran-
de Slackware, numera i samarbete med andra entusiaster.

En annan person som inte kunde stå ut med SLS var Ian Murdock.
Denne startade därför ytterligare ett projekt baserat på SLS, som fick
namnet Debian. Detta namn var en sammanslagning av hans frus namn
Debra, och hans eget, Ian. Detta är den näst äldsta distributionen, och
började utarbetas den 16 augusti 1993.

Därefter började allt fler distributioner introduceras i en strid ström.

I detta kapitel kommer några vanliga distributioner och deras re-
spektive meriter att presenteras. Detta brukar vara en het potatis, och i
princip skulle det kunna finnas lika många olika distributioner som det
finns tekniskt kunniga GNU/Linux-användare, men majoriteten har
ändå valt någon av de som presenteras här. Det vore orätt att tala om
dessadistributionersför-ochnackdelar,eftersomalladistributionerhar
en egen grundtanke och är i princip perfekta för det som de är avsedda
för.

Flera datortidningar gör ofta stort nummer av att lista hundratals
olika underliga linuxdistributioner och deras respektive karakteristika,
men sådana sammanställningar ger sällan någon vettig information.
Det är bättre att gå djupt in på några vanliga distributioner och de prin-
ciper de bygger på, så att du förstår några övergripande huvudidéer
bakom dem alla. För en fullständig listning av alla existerande distri-
butioner hänvisas till webbsidan Distrowatch.3

Du bör ha en ganska klar uppfattning om vad du vill att din dis-
tribution skall kunna och vilka principer den skall bygga på innan du
skaffar dig ett installationsmedia; läs därför gärna igenom de avsnitt
som behandlar respektive distribution åtminstone översiktligt.

3

Se: http://www.distrowatch.com/

130

4.1 Hur distributionerna fungerar

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->