DEN NYA

VRLDSORDNINGENS

NTVERK
AV LARS ADELSKOGH
DEL ETT (AV TV)
"Enstaka dd av tyranni kan skyllas den fr tillfllet rdande
opinionen, men ett stndigt kande frtryck, som inletts vid en
urskiljbar tidpunkt och inte gr att stoppa, hur ministrar r byts ut,
visar alltfr tydligt en medveten, systematisk plan att frslava
oss." Thomas Jefferson
STRVAN EFTER VRLDSHERRAVLDE
P 1900-talet yppas fr frsta gngen i historien mjligheten att samla
alla vrldens lnder och folk under en enda vrldsmakt, en vrldsstat eller
vrldsregering. Det r knappast en lngskt tanke att just detta r vad en
liten grupp ytterligt maktgiriga mnniskor drmmer om som sitt yttersta
ml. Vi vet av historien att det tidigare har funnits sdana mnniskor. Vi vet
att det endast var den tidens begrnsade resurser och kunskaper som
hindrade mn som Alexander och Djingis Khan (Temudjin) att ervra hela
vrlden: viljan saknade de i alla fall inte. I vr tid kunde Lenin och Hitler
mer realistiskt planera fr vrldservring. Srskilt anmrkningsvrt r att
av de fyra nmnda makthungriga endast Alexander fddes till makt,
rikedom och drmed resurser att realisera drmmen. Svl Temudjin som
Lenin och Hitler fddes i enkla frhllanden och mste sjlva sl sig fram
p vgen mot maktens tinnar. Antag att exempelvis Lenin och Hitler kom
till makten icke enbart av egen kraft, genom den egna gruppens,
bolsjevikernas respektive nazisternas, tgrder. Antag att de bda fick
betydande, fr maktvertagandet avgrande hjlp frn finansmagnater.
Oerhrt rika och hgt kultiverade mn, som inte ville solka sina namn
genom att ppet liera sig med oborstade politiska banditer men som grna
utnyttjade dessa fr sina egna syften. Numera vet vi att det var just s det
gick till.
Ingen ensam mnniska har hittills frmtt samla s stor rikedom och
makt att hon ensam skulle kunna genomfra vrldsherravldet eller
vrldsstaten. Mn, som ruvat p sdana planer, har hittills tvingats ska
samarbete med andra, likasinnade. Sdant samarbete mste givetvis hllas
hemligt fram till dess planerna skall frverkligas. S uppstr
konspirationer, och vi knner ngra sdana frn historien, till exempel flera
frn romarriket. De uppstr aldrig i sm, obetydliga nationer. Fr att ha
utsikt att lyckas mste de ta kontroll ver ngon stormakt, som r eller kan
bli den ledande i vrlden.

P 1900-talet har mnga tnkare ifrgasatt den hrskande eliten och dess
ansprk. Gaetano Mosca har sagt: "Alla politiska regimer behrskas
ndvndigtvis av ... en organiserad minoritet som styr en desorganiserad
majoritet ... Den frstnmnda klassen, som alltid r den minst talrika,
fyller alla politiska funktioner, monopoliserar makten och tnjuter de
frmner makten medfr, medan den andra, talrikaste klassen styres och
leds av den frstnmnda p ett stt som nu r mer eller mindre lagligt, nu
mer eller mindre godtyckligt och vldsamt." Noam Chomsky har sagt
att"de som tillhr den specialutbildade klassen fr lov att skta den
offentliga frvaltningen tack vare att de underordnar sig dem som har den
verkliga makten i vra samhllen, dominerande affrsintressen... Dessa
ideer ... har en omissknnlig likhet med Lenins tanke om ett elitens parti
som leder massorna till ett bttre liv de inte sjlva kan frestlla sig eller
bygga..."
Det har inte saknats kritiska rster mot den nya vrldsordningen. I The
Open Conspiracy, Blue Prints for A World Revolution propagerade den
bermde brittiske frfattaren H. G. Wells fr vrldsregering. G. K.
Chesterton analyserade hans verk och skrev: "Internationalismen r i alla
hndelser fientlig mot demokratin... Det enda sant folkliga styrelseskicket
r lokalt och grundat p lokalbefolkningens kunskap... Att gra all politik
kosmopolitisk
r
att
skapa
en
aristokrati
av
globetrotters." Konsumentkmpen Ralph Nader vittnade infr en
underkommitt
i
amerikanska
representanthuset
om
att
GATT formaliserade en vrldsekonomi, som domineras att jttelika bolag,
utan ngon motsvarande demokratisk rttsordning, som kunde stlla denna
ekonomiska makt till ansvar."
ILLUMINATERNA
I nyare tid kan den konspirativa strvan efter vrldsherravlde tydligt
sknjas frn 1700-talet och framt. r 1717 organiserades i England det
politiskt inriktade frimureriet. Logernas slutenhet mot omvrlden och deras
koncentration av inflytelserika mn, som stod under tystnads- och
lydnadsplikt gentemot sina stormstare, gjorde frimureriet till en idealisk
struktur fr infiltration och maktvertagande.
1700-talet knnetecknades av en kamp, som utspelades mellan
rosenkreuzare och politiska ventyrare om det frimureriska logesystemet.
Rosenkreuzarna, som frvaltade arvet frn Pytagoras och gnostikerna, ville
att frimureriet skulle frbli en uteslutande andlig rrelse fr mnniskans
frigrelse.
Andlighetens fiender ville frvandla frimureriet till ett redskap fr sin
strvan till vrldsherravlde.
Den 1 maj 1776 bildades i bayerska Ingolstadt en frimurarorden, som
ngra r senare kallade sig Illuminaterna (av det latinska ordet illuminati,
"de upplysta"). Ledd av juridikprofessorn Adam Weishaupt fick den en
hpnadsvckande snabb utbredning och hade inom tio r lagt under sig

stora delar av frimureriet i Europa. Illuminaternas politiska program

omfattade fem punkter, som tillsammans utmynnade i det hgrande mlet:
novus ordo saeclorum, den nya vrldsordningen, en vrldsstat (Weishaupt
anvnde uttrycket "vrldsrepublik") styrd av enbart illuminater och med
alla andra mnniskor som illuminaternas undergivna slavar. Detta politiska
program och medlen att frverkliga det hlls strngt hemliga fr alla
utomstende liksom ven fr de egna brderna i lgre grader. Endast de
hgsta gradernas invigda fick veta sanningen. Hemligheterna kom nd ut
genom att den bayerska regeringen rannsakade illuminaternas arkiv,
beslagtog viktiga dokument och publicerade dem i tv bcker.
I den nya republik, som var rsbarn med illuminaterna, Amerikas frenta
stater, var ledarna splittrade i sin hllning till illuminaterna. Washington
och Franklin var avgjorda motstndare, Jefferson och Hamilton var
positiva. Men alla var de frimurare. Av de 56 mn, som undertecknade den
amerikanska oavhngighetsfrklaringen 1776, var det endast tv som icke
var frimurare. I sammanhanget skall framhllas att mnga, som i brjan var
positiva till illuminaterna och rentav gick med i orden, senare
genomskdade den, lmnade den och blev avgjort fientliga i stllet. En
sdan var den store diktaren och naturforskaren Johann Wolfgang von
Goethe
Viktigast att frst om illuminaterna r att de utgr utgngspunkten och
grundstrukturen fr den strvan mot att upprtta en vrldsdiktatur som
under 1900-talet samordnats genom en rad sinsemellan beslktade
organisationer. En del av dessa r mycket hemlighetsfulla, andra r mer
ppna, ngra har ett slags officiell status. Men de gr alla tillbaka p
Weishaupts illuminater, vilket framgr av dels vilka som r de agerande
individerna och/eller finansierande fretagen, dels av dessa individers
personliga relationer med varandra (ofta slktingar, ingifta eller beroende),
dels av hur det ursprungliga fempunktsprogrammet genomfrs, dels av de
agerande individernas egna uttalanden och medgivanden. Andra tydliga
tecken p ett inbrdes sammanbang och gemensamt ursprung r bruket av
vissa symboler, dribland symboliska tal ssom 3, 13, 33 och 666. Det kan
visas att ocks grupperingarna har ett organiskt samband med varandra, det
vill sga: de yngre sammanslutningarna har uppsttt ur ldre, ungefr som
celler frkar sig genom delning. Och urcellen, tminstone betrffande de
senaste 223 ren, r Illuminatorden. Trffande kallade den brittiska
tidningen Economist illuminaterna fr "alla ntverks moder". Utan tvivel
var professor Weishaupt ett geni ifrga om organisations- och
manipulationsfrmga. Vi lmnar nu illuminaterna och gr ver till
nutiden.
Illumina'torden grundades 1776 av jur. prof. i Ingolstadt A. Weishaupt.
Uppfostrad av jesuiter hade denne dock tidigt kommit i strid med dessa,
och fylld med regiriga planer ville han upprtta en orden, vilken med
jesuiterna som frebild skulle kmpa fr andlig frihet. Srsk. ville den

vnda sig till unga akademiker, som skulle f sin utbildning, obehindrade
av alla traditionella band. I. hade 3 huvudgrader, som sedan bestodo av
flera undergrader: 1} frberedelsen el. plantskolan, 2) mureriet, det
symboliska och skotska, 3} mysterierna. I 1:a huvudgraden ville man f in
ungdomen s fort som mjligt fr att uppfostra den till sedlig fullkomning
och vidsynt bildning. I. anslt sig mycket nra till frimureriet och vrvade
sina anhngare huvudsakl. i dess kretsar; flera tyska hertigar och prinsar
slto sig ocks till den. Den fick dock snart ven fiender, icke minst bland
rosenkreutzarna, vilka jmte jesuiterna kraftigt bidrogo till ordens fall.
Redan 1784 utfrdade kurfurst Karl Theodor av Bayern ett frbud mot
hemliga sllskap. En strtflod av skrifter, huvudsakl. frf. av
rosenkreutzare, anfll I. och pdiktade den allehanda politiska
frbrytelser. Weishaupt mste fly, och medl. hktades el, frsvunna. 1906
grundades en ny illuminatorden i Tyskland, som utgav sig fr att vara en
forts. av den gamla, utan att dock ngra verkliga freningsband dem
emellan finnas. Efr.B.
Ur Svensk Uppslagsbok band 14, Malm 1950 av Efraim Briem, professor
och frimurare

BILDERBERGGRUPPEN
Tnk dig att s dr 120 av vrldens mest bermda filmstjrnor var
samlade ngra dagar varje r p ngot avsides liggande lyxhotell, under ett
massivt polis- och skerhetspdrag, s att inga utomstende skulle f se en
skymt av celebriteterna. Vilken journalist eller fotograf skulle d inte
riskera att bryta nacken fr att komma ngon av bermdheterna inp livet
fr en intervju eller ett foto? Vad hller de p med egentligen tillsammans?
Ett sdant mte hlls faktiskt ngra dagar varje r, i maj eller juni. Men
det handlar inte om de mest bermda filmstjrnorna, utan om vra mest
inflytelserika makthavare: stats- och regeringschefer, topparna inom EUkommissonen och NATO, framstende politiker, finansmagnater och
megabankirer, storbolagschefer, ledande tidningsgare, chefredaktrer fr
de strsta dagstidningarna, fackfreningspampar. Kort sagt: ett tvrsnitt
genom makteliten. Och det intressanta r att mrklggningen i
massmedierna r i stort sett hundraprocentig. Det r som om dessa rliga,
hemliga mten fr planetens maktelit aldrig hade gt rum. De flesta
mnniskor har aldrig hrt talas om dem. Den nyligen
fullbordade Nationalencyklopedin nmner dem inte med ett enda ord. Och
nd har de hllits, p ett undantag nr, regelbundet varje r sedan 1954.
Jag syftar p Bilderberggruppen.
Namnet kommer av Hotell Bilderberg i nederlndska Oosterbeek, dr
gruppen officiellt samlades frsta gngen 28-30 maj 1954. Den frste
ordfranden var prins Bernhard av Nederlnderna, men initiativtagaren var
den polske socialisten Joseph Retinger. Retinger bodde i London, dr han,
mitt under andra vrldskriget, lyckades ordna informella mten mellan
representanter fr mnga lnders regeringar. Detta frvnade mnga
bedmare, eftersom inte ens den brittiska regeringen hade mjlighet att
arrangera ngot sdant. Under lsningens gng kommer nog den

uppmrksamme lsaren att frst hur detta var mjligt. Retinger var
frimurare av 33:e graden, den hgsta.
I den mn bilderbergare uttalar sig offentligt, hvdar de naturligtvis att
gruppen inte har ngon makt. Det r bara en ofrarglig diskussionsklubb,
heter det. Tillrckligt mycket har lckt ut under ren fr att ge den rakt
motsatta bilden: det r hr de verkliga besluten fattas, de beslut som berr
hela planeten. Det var till exempel p Bilderberggruppens mte i
Garmisch-Partenkirchen 1955, som man frst beslt om de tv
Romfrdragen, som bildade grunden till EEC, ursprunget till EU. Detta
framgr av det hemliga mtesprotokoll, som forskaren Robert Eringer kom
ver (se min artikel i NEXUS Nya Tider, nr 1, 1998). Detta medgav ven
George McGhee, som satt i Bilderberggruppens styrkommitt. EEC
bildades ett och ett halvt r senare, i maj 1957. Ocks de senare etapperna i
EEC-EG-EU-projektet frbereddes inom Bilderberggruppen eller ngon
dottergrupp, innan de frelades de folkvalda politikerna fr att verkstllas
av dem, s att den demokratiska fasaden kunde upprtthllas. Projektet EUs
inre marknad, till exempel, utarbetades inom dottergruppen Europeiska
Runda Bordet fr Industriidkare (ett namn som inte valts p mf, vilket vi
snart skall se) i form av en hemlig vitbok, som frelades EUkommissionen. EU-kommissionen bara verkstllde vitbokens instruktioner.
Om detta berttade Pehr G. Gyllenhammar, som lnge var Runda Bordets
ordfrande, i Sveriges Radio i januari 1994, sedan han avgtt som Volvochef.
Bilderberggruppen r en avskjutningsramp fr politikens karrirraketer.
Bill Clinton, Tony Blair, Gerhard Schrder, Denis Healey, Mary Robinson,
Gerald Ford, Henry Kissinger och mnga andra presidenter,
premirministrar och andra viktigare ministrar var bilderbergare lngt innan
de fick sina maktpositioner. Srskilt Bill Clintons karrir r mycket
intressant som belysning av hur den dolda makten utvas, s jag
terkommer
till
honom
strax.
NATOs
fem
senaste
generalsekreterare Josef Luns, Peter Carrington, Manfred Wrner, Willy
Claes och Javier Solana har alla varit bilderbergare.
Vad Bilderberggruppen skapar kan den ocks frgra. I maj 1989
meddelade den amerikanska populistiska veckotidningen Spotlight, som
mnga gnger lyckats penetrera bilderbergmten, att det just avslutade
mtet p La Toja utanfr Spanien hade beslutat att Margaret Thatcher
skulle avlgsnas frn sin post som Storbritanniens premirminister p
grund av hennes "vgran att uppge den brittiska suverniteten till frmn
fr den europeiska superstat som skall brja framtrda efter 1992". Det var
just vad som senare hnde, nr hon under pgende mbetsperiod 1990
avlgsnades av sina egna, det brittiska konservativa partiet. Det var
ingenting mindre n en kupp det hemliga brdraskapet gjorde fr att jmna
vgen fr Europas Frenta stater.
Bilderbergarna driver ofta fram sina projekt genom att hantera kriser,
som de sjlva skapar. Ett exempel r ett av deras lsklingsprojekt, en

gemensam europeisk valuta och en europeisk centralbank. Minns du

George Soros? Mngmiljardren och valutahandlaren, som hsten 1992
hrdspekulerade mot flera vsteuropeiska valutor och frskte kncka bde
det brittiska pundet och den svenska kronan? P ngra dagar sg han 180
miljarder kr ur Sverige och samkade drigenom hela svenska folket en
oerhrd skada. I Storbritannien var finansministern Norman Lamont
skenbart huvudmotstndaren, som "hjltemodigt frsvarade pundet". Efter
denna allvarliga kris fick vi hra att det enda frsvar Europas stater kunde
stta upp mot dylika valutahajar var en gemensam valuta och centralbank.
Vad vi dremot inte fick hra r att bde Soros och Lamont r
bilderbergare. Soros r ven frimurare (logen Magisterium) och har ppet
donerat miljontals dollars till organisationer, som har till syfte att driva
propaganda och korridorpolitik fr legalisering av narkotika.
Vi har vl alla som barn fngslats av Kasperteaterns skdespel och med
de andra smttingarna jublat nr Kasper pucklat p den elaka Krokodilen. I
upphetsningen fll det oss aldrig in att fundera p om Kasper och
Krokodilen kunde vara dockor p vardera handen av en och samma
regissr. Vi fr nog lra oss att skda igenom kulisserna, fasaderna,
myterna, lgnerna och sedan rsta bort politiker som tar order av hemliga
brdraskap. Endast s fr vi en framtid vrdig fria mnniskor.
RUNDA BORDET
Givetvis uppstod Bilderberggruppen inte ur intet. Dess frhistoria gr
tillbaka tminstone till 1890-talet.
Cecil Rhodes hette en engelsman, som gjorde sig en sagolik frmgenhet
p diamantbrytning i Sydafrika. Men trots att hans privata inkomst i slutet
av 1800-talet uppgick till fr den tiden enorma en miljon pund per r, var
hans konton nstan alltid vertrasserade. Han pljde nmligen ner sina
pengar i ett antal storslagna projekt, som de flesta mnniskor idag inte har
en aning om. nd har ett av dessa projekt, som fortfarande lever vidare,
ftt ett inflytande ver det totala skeendet p vr planet som knappast kan
verskattas. Jag syftar p Runda Bordet.
Runda Bordet brjade som en mycket exklusiv frimurarloge. Cecil
Rhodes, som sjlv var frimurare, invigde denna nya loge tillsammans med
sina vnner William Stead, Reginald Balliol Brett (lord Esher) och Alfred
Milner den 5 februari 1891 i London.
Rhodes dog 1902, men i en rad testamenten hade han frordnat hur
Runda Bordet skulle verka. Logen skulle utgra krnan i ett vxande
ntverk. Detta skulle ha till sitt yttersta syfte att upprtta en vrldsstat med
en vrldsregering, som skulle domineras av Storbritannien och Frenta
staterna. Rhodes hngav sig t verspnda fantasier om hur "den engelska
rasen" skulle hrska ver alla andra folk. Om man i ngon sdan text av
Rhodes byter ut "engelsk" mot "tysk", fr man ett dokument, som Adolf
Hitler utan vidare skulle ha kunnat stta sitt namn under. Inom Runda
Bordet rdde det dock frst oenighet om huruvida Storbritannien skulle

underordna sig Frenta staterna eller tvrt om Storbritannien skulle vara

den dominerande parten.
Efter Rhodes' dd vertog Alfred Milner ledningen ver Bordet, blev
dess stormstare. Milner var stormstare ven i det "officiella' brittiska
frimureriet, som idag har c:a 700 000 medlemmar, alla mn. r 1916 blev
Milner ledamot av Arthur Balfours krigskabinett. Premirminister Balfour
var medlem av Bordet ven han. Det r drfr inte s svrt att inse vem det
var som egentligen styrde regeringen. Ingen bestrider heller att Milner hade
ett enormt starkt inflytande ver Storbritanniens utrikespolitik vid denna
tid.
Amerikanen Carroll Quigley var professor i historia vid universitetet i
Georgetown. Han gnade en stor del av sin historikergrning t att forska
om Runda Bordet, dess frgreningar och dess inflytande. I en bok han gav
ut 1966 p ansedda Macmillans frlag skrev han:
"Det finns faktiskt, och det har under en generation funnits ett
internationellt engelskvnligt ntverk, som i viss mn opererar p det stt
de hgerradikala anser att kommunisterna agerar. Detta ntverk, som vi
kan identifiera som Runda Bordets grupper, har faktiskt inget emot att
samarbeta med kommunisterna eller med ngon annan grupp, och gr det
ven ofta. Jag knner till detta ntverks operationer, eftersom jag har
studerat det i tjugo r och fick tillstnd att under tv r i brjan av 1960talet studera dess handlingar och hemliga arkiv. Jag hyser ingen motvilja
emot ntverket eller emot de flesta av dess syften, och jag har under en stor
del av mitt liv sttt det nra... Jag har rest invndningar, bde nyligen och
tidigare, mot en del av dess politik... men allmnt sett bestr min
huvudsakliga invndning i att det nskar frbli oknt, medan jag anser att
dess roll i historien varit tillrcklig betydelsefull fr att det skall bli knt.
" (C. Quigley, Tragedy and Hope, s. 950)
Tragedy and Hope r en bok om 1900-talets historia. Hr och var i sin
framstllning visar Quigley Runda Bordets agerande och inflytande. Det
str fullt klart att Runda Bordet bestmde Storbritanniens politik d freden
efter frsta vrldskriget skulle slutas i Versailles, liksom det bestmde
imperiepolitiken ifrga om Irland, Indien, Palestina och mnga andra
lnder. Om Quigley alls kritiserade Bordet, var det mycket mttfullt och vl
inlindat. Men det blev nd fr mycket fr ntverket. Hemligheten var ju
rjd. Trots art boken hll p att bli en bstsljare, drogs upplagan in frn
bokhandeln och makulerades, tryckpltarna frstrdes. (En piratupplaga,
utgiven med Quigleys tillstnd, finns dock alltjmt att tillg.) Professor
Quigley, som tydligen var en hederlig forskare och vlmenande mnniska,
fick se sin karrir frstrd. I en bok han senare skrev hade han ingen
anledning att skrda orden:
"Bilden r skrmmande, ty en sdan makt r fr stor fr att tryggt kunna
anfrtros en ensam grupp, vilka ml denna n har... Ingen nation som
vrderar sin skerhet borde tillta vad Milners grupp stadkom det vill
sga att en liten grupp mn skulle utva en sdan makt inom frvaltningen

och politiken, skulle f en nstan fullstndig kontroll ver utgivningen av

dokument som beskriver deras verksamhet, skulle kunna va ett sdant
inflytande ver de informationsvgar som skapar den allmnna opinionen
och skulle kunna s fullstndigt monopolisera historieskrivningen och
-undervisningen om sin egen tid. " (C. Quigley, The Anglo-American
Establishment, New York 1981, s. 197)
Inemot r 1915 hade Runda Bordet "grupper" frutom i Storbritannien
ven i Sydafrika, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Indien och Frenta
staterna. I Frenta staterna hette det inte Round Table Group utan Inquiry
Group. Denna loge bestod av sju mn ledda av verste Edward Mandell
House. verste House var en nra personlig vn med och rdgivare t
president Woodrow Wilson. George Sylvester Viereck, som skrev en bok
om de bda mnnens vnskap, ansg att det var House som styrde Wilson.
Runda Bordets viktigaste agenter och finansirer i USA var Carnegie
United Kingdom Trust, bolag och truster omkring familjerna Rockefeller, J.
P Morgan och Whitney liksom andra, som var knutna till internationella
bankirer i London, dribland Rothschilds och Lazard Frres (Brothers).
Runda Bordet hade ocks nra band med andra hemliga sllskap inom
makteliten, dribland andra grenar av frimureriet, och i USA den s kallade
Skull and Bones Society (Ddskalle-och-benknotor-sllskapet) vid Yaleuniversitetet, dr den frre amerikanske presidenten George Bush och ven
hans far Prescott Bush varit medlemmar. Skull and Bones r egentligen
kapitel 322 av en tysk hemlig orden (frmodligen tckorganisation fr
illuminaterna), som r 1832-33 infrdes i USA av general William
Huntington Russell och Alphonso Taft, som sedermera blev krigsminister
under president Ulysses S. Grant. Orden r starkt rasistisk och byggdes upp
p inkomster av olaglig narkotikahandel.
Tiden omedelbart efter frsta vrldskriget var ett skede av intensivt
arbete p nsta fas i brdraskapets plan. Fredskonferensen i Versailles
styrdes av Runda Bordet. Den brittiska delegationen bestod av Milners mn
och den amerikanska delegationen dominerades av verste House och hans
Inquiry Group. Vid sidan om de officiella frhandlingarna trffades de bda
grupperna den 30 maj 1919 p Hotel Majestic i Paris. Dr kom de verens
om att bilda tv nya dotterorganisationer till Bordet p var sin sida om
Atlanten. Den brittiska, som grundades vid detta tillflle, fick namnet
Institute for International Affairs (Institutet fr internationella frgor). r
1926 blev den Kungliga Institutet (Royal Institute for International Affairs,
frkortat RIIA), nr den brittiske monarken blev dess officiella chef. Den
amerikanska motsvarande sammanslutningen grundades frst 1921 och fick
d namnet Council on Foreign Relations (Utrikespolitiska rdet, frkortat
CFR. Strax efter art CFR grundats togs den lpande frvaltningen ver av
verste House och hans vnner, dribland Rockefellers och i synnerhet
John Pierpoint Morgan. CFRs grundare och frste president var John W.
Davis, J. P. Morgans egen advokat. Grundare och frste vicepresident var
Paul Cravath frn en advokatfirma som fretrdde Morgan och CFRs frste

ordfrande var Morgans kompanjon Russell Leffingwell. J. P. Morgan sjlv

var medlem i moderorganisationen Runda Bordet redan r 1899.
verste House var en nyckelperson bakom planeringen av den Nya
Vrldsordningen. Han skrev en roman, Philip Dru: Administrator, som
utkom 1912. Boken utgavs anonymt, men senare medgav House att han var
frfattaren. Philip Dru: Administrator r mycket avsljande lsning. Boken
handlar om en konspiration, som omfattar bde regerings- och
oppositionspartierna och utnyttjar dem fr att skapa en vrldsregering.
Vidare sgs att det i planen ingr att f en president vald genom att anvnda
"bedrgeri ifrga om hans verkliga sikter och avsikter". Boken plderar
fr en progressiv inkomstskatt (en av illuminaternas fem punkter) och en
centralbank. House propagerade vidare fr en vrldsarm och ett enda
vrldsomfattande ekonomiskt system, styrt av en anglosaxisk finansoligarki
(oligarki = fmannavlde). P maktpyramidens topp tnkte han sig ett rd
av tolv mn lett av en vrldsdiktator. Dr har vi talet 13 igen. Det
samhllsskick, som skulle rda i denna framtida vrldsdiktatur, var enligt
House "socialismen ssom Marx drmde om den".
r 1945 hade det ursprungliga Runda Bordet tv huvudsakliga
avlggare: Kungliga institutet fr internationella frgor (RIIA) i Chatham
House i London (med frgreningar i andra delar av vrlden), och RIIAs
motsvarighet i Frenta staterna, Utrikespolitiska rdet (CFR) i New York
(med grenar verallt i USA och numera ven i Kanada). Efter kriget skulle
ytterligare tre tillkomma: Bilderberggruppen (Bil) 1952-54, Romklubben
1968 och Trilaterala kommissionen (TC) 1972-73. Drmed skapades ett
hgeffektivt ntverk fr manipulation, ett ntverk som utgr ett mycket
betydande inslag i den hemliga vrldsregeringen en regering som r lngt
mktigare n ngon folkvald myndighet.
Medlemmarna i dessa organisationer finns inom den globala eliten ssom
politiker och dessas "rdgivare", personer inom bankvsendet, oljebolagen,
andra transnationella fretag, massmediegare och -direktrer, journalister,
militrer, jurister och professorer. De arbetar inom befintliga organisationer,
infiltrerar sina inflytelseomrden och befordrar s den globala elitens
planer. De flesta av deras kolleger och underordnade vet mycket litet om
vad som pgr eller hur de utnyttjas. Liksom med Runda Bordet finns det
bestmda yttre och inre cirklar av medlemmar i dessa tckorganisationer.
Det finns en elit, en krna som arbetar p heltid fr saken. Nrmast utanfr
denna krna finns en krets av medlemmar, som knner planerna och arbetar
inom sina egna organisationer fr att genomfra sin del av dem. Drnst
kommer den stora cirkeln av medlemmar, som inte r medvetna om det
verkliga och fullstndiga innehllet i planerna men som r nyttiga ssom
manipulerare i mindre skala. Lngt ifrn alla medlemmar av dessa
organisationer r medvetna manipulerare.

Amerikanen
Gurudas,
som
skrivit en av de bsta, mest
avsljande bckerna om den nya
vrldsordningen, Treason:
The
New World Order, sger att de som
arbetar
fr
den
nya
vrldsordningens infrande grovt
kan indelas i fyra kategorier: 1)
gare av och direktrer fr
storbolag och storbanker osv, 2)
chefer fr underrttelse- och
skerhetstjnster,
3)
opportunistiska
maktmnniskor
inom politik, massmedier och
fackfreningar, 4) vlmenande men
godtrogna
idealister
(oftast
akademiker), som uppriktigt tror
att vrldsregering r lsningen
(professor Quigley var en sdan
tills han kom till insikt). Ngra f,
verkliga nyckelpersoner agerar i flera kategorier (t.ex. George Bush: 1, 2
och 3).
Bill Clintons karrir r mycket belysande. I slutet av 1960-talet studerade
han historia och statskunskap vid universitetet i Georgetown. Hans lrare i
nutidshistoria var den tidigare nmnde professor Quigley. Quigleys
frelsningar om maktens hemliga ntverk, som han gnat 20 rs
forskning, mste ha fascinerat Clinton. Det var detta ntverk han mste
komma in i, om han ville n maktens hgsta tinnar. Troligen var det
Quigley som hjlpte unge Clinton att f ett Rhodesstipendium vid Oxforduniversitetet. Runda bordets grundare Cecil Rhodes hade nmligen avsatt
en del av sin enorma frmgenhet till stipendier fr unga begvade mn
(numera ven kvinnor), som p detta stt vill bli infrda i den nya
vrldsordningens "tnkande". Till Bilderberggruppens mte i maj 1991 i
tyska Baden-Baden var en amerikansk guvernr inbjuden. Utanfr sin
hemstat Arkansas var han praktiskt taget oknd. Knappt tv mnader senare
var han utsedd till demokraternas presidentkandidat och ytterligare sexton
mnader senare var han USAs president: William Jefferson Clinton. Undra
sedan p att den nytilltrdde presidenten i tidskriften Newsweek i mars
1993 berttade att professor Quigley var den mnniska som betytt mest fr
att forma hans politiska vrldsbild.
RIIA
RIIAs tre presidenter r numera lord Carrington, f.d. konservativ minister
(dribland utrikesminister), f d generalsekreterare fr NATO, medlem av
Trilaterala
kommissionen
och
sedan
1991
ordfrande
fr

Bilderberggruppen; lord Callaghan of Cardiff; tidigare premirminister

(labour) och utrikesminister, bilderbergare; och lord (Roy) Jenkins of
Hillhead, medlem och en av grundarna av Trilaterala kommissionen,
tidigare finansminister (labour). Socialdemokraten lord Jenkins har varit
president fr Europeiska kommissionen och r liksom den konservative
frre premirministern Edward Heath (bilderbergare och trilateralist ven
han) en lidelsefull anhngare av Europeiska unionen. RIIAs ordfrande r
frre (konservative) parlamentsledamoten Christopher Tugendhat,
styresman fr Ditchley-stiftelsen, som enligt mnga forskare r en
tckorganisation fr den nya vrldsordningen. Lord Tugendhat betecknar
Europeiska unionen som "den mest hoppingivande och vlgrande
politiska utveckling som genomfrts i denna del av vrlden i detta
rhundrade ... det r ett djrvt och delt fretag, som jag r stolt ver att
kunna tjna". Institutet nmner "presidenter och premirministrar fr
Frenade kungariket och andra samvldeslnder" som sina
"hederspresidenter". Presidenter, premirministrar och politisk elit frn hela
vrlden talar vid Institutet, ofta i skydd av den hemlighet som "Chatham
House-regeln" ger dem. Denna regel lyder:
"Nr ett mte eller en del drav hlls enligt Chatham House-regeln, fr
deltagarna fritt anvnda den information de ftt men inte rja vare sig
talarnas eller de vriga deltagarnas identitet eller tillhrighet, ej heller
yppa att informationen erhllits under ett mte vid Institutet. "
Institutet r ytterst hemlighetsfullt och lmnar inte ut ngra namn p
individer som r medlemmar. Fr att bli medlem mste man fresls av tv
medlemmar, som vl knner kandidaten, men inte ens d r det skert att
denne godknns i urvalsproceduren. Institutet finansieras idag, liksom frn
starten, av stora globala bolag och banker. Dess "energi- och miljprogram"
betalas
av
stora
oljebolag,
koloch
elproducenter
och
atomenergimyndigheten. Viktigare bolag, som r medlemmar av RIIA, r
Morgan Guaranty Trust Company of New York (J. P Morgan), S. G.
Warburg Group plc (innan det togs ver), Barings plc (fre dess gtfulla
storkrasch), brittiska utrikes- och samvldesministeriet, frsvarsministeriet,
Frenta staternas ambassad, Rio Tinto Zinc Corporation (Rothschild),
Anglo-American Corporation of South Africa, British Petroleum, Shell
International, Bank of England, Barclays Bank, Lloyds Bank, National
Westminster Bank, Lazard Brothers, TSB Group, Abbey National, Midland
Montagu, Coopers and Lybrand, Unilever, British American Tobacco
Industries, British Aerospace, tidskriften Economist, Gerard Atkins & Co
Ltd, John Swire and Sons Ltd, och Ente Nazionale Idrocarburi (ENI).
vriga medlemsorganisationer utgr en lng lista p vrldens ledande
fretag, massmedier och opinionsskapare. Engelska statskyrkan finns med,
liksom Afrikanska nationalkongressen (ANC) och Amnesty International.
Medieorganisationer som stder RIIA r bland andra ABC News
International Inc, CBS News, NBC News Worldwide Inc, brittiska Channel
Four TV och Independent Television News (ITN), Fuji Television,

tidskrifter och dagstidningar som Spiegel, European, Financial Times,

Guardian, Independent och Independent on Sunday, Observer, Daily
Telegraph, Times, Scotsman, Yorkshire Post, Reuters (den internationella
telegrambyrn), New York Times, Washington Post, Wall Street Journal,
Reader's Digest (Det Bsta) och BBC World Service, BBC Monitoring
Service och BBC Radio. Undra sedan p att massmedierna aldrig nmner
ngot om RIIA och dess oerhrda inflytande.
Brittiska labourpartiets internationella avdelning r organisationsmedlem
liksom brittiska landsorganisationen Trades Union Congress (TUC).
Detsamma gller mnga andra fretag och sammanslutningar ssom Chase
Manhattan Bank (den efterkrigstida fusionen av Rockefellers Chase Bank
och Rothschilds och Warburgs Bank of Manhattan), Morgan- och
Warburgfretag och -sammanslagningar, N. M. Rothschild and Sons Ltd, J.
Henry Schrder, Ford Motor Company och Hambros Bank Ltd.
Skapandet av ett Europas Frenta stater under central kontroll r ett
betydande steg p vgen mot den nya vrldsordningens ml. Drfr stds
RIIA ocks av Kommissionen fr de europeiska gemenskaperna,
Europaparlamentets brittiska kontor, European Policy Advisors (UK) Ltd,
Europeiska runda bordet fr industriidkare (dr Pehr G. Gyllenhammar var
ordfrande) samt Europeiska teruppbyggnads- och utvecklingsbanken
ledd av frimuraren Jacques Attali (se NEXUS Nya Tider, nr 2,1998).
Institutet fungerar som elitens privata forum fr utbredning av dess ideer
om den nya vrldsordningen. Utvalda personer, som har inflytande inom
medierna, politiken, utbildningsvrlden och nringslivet, fr hra
frelsningar, som ska pverka dem i nskad riktning. RIIA r i sjlva
verket en lobbyorganisation fr den nya vrldsordningen och ett medel
(utanfr det "officiella" regeringsmaskineriet), med vilket avtal kan trffas
och hndelser ordnas utan allmnhetens eller folkvalda frsamlingars
vetskap.
CFR (UTRIKESPOLITISKA RDET)
CFR r Kungliga institutets amerikanska motsvarighet. Den enda viktiga
skillnaden dem emellan r att CFRs medlemsmatrikel r allmnt tillgnglig
och att en del medlemmar blivit s bekymrade ver vad de ftt se och hra
att de talat ut mot organisationen, inte mnga men ngra. De flesta av de
"hemligheter", som kommit fram i Storbritannien, r sdana man avsiktligt
lckt fr att undergrva en politiker, person eller grupp. Denna allmnna
regel gller ocks i USA, men i de brittiska maktkretsarna har man haft
lngre tid p sig att fullnda metoderna fr ttning av lckor. Sedan CFR
grundades 1921 har varenda amerikansk president utom Ronald Reagan
varit medlem. Men s var ocks Reagan president endast till namnet.
Vicepresidenten, CFR-medlemmen George Bush, sktte mbetet t honom.
CFR dirigerar Frenta staternas politik, vilken parti som officiellt n
sitter vid makten. I en artikel i septembernumret 1992 av tidskriften New
American ppekade Robert W. Lee att sedan CFR grundades r 1921, har

tminstone 14 av 18 amerikanska utrikesministrar varit CFRare, dribland

Lawrence Eagleburger, som var utrikesminister d artikeln trycktes. Den
nuvarande utrikesministern Madeleine Albright r medlem inte bara i CFR
utan ven i Bilderberggruppen och Trilaterala kommissionen.
De senaste tta cheferna fr CIA, George Bush inrknad, hade varit
medlemmar av CFR, och under det senaste fyrtiotalet r har fljande
demokratiska och republikanska president- eller vicepresidentkandidater
varit (eller blivit) CFRare: Dwight D. Eisenhower, Adlai Stevenson, John F.
Kennedy, Henry Cabot Lodge, Richard Nixon, Hubert Humphrey, Edmund
Muskie, George McGovern, Jimmy Carter, Walter Mondale, Gerald Ford,
Nelson Rockefeller, George Bush, Michael Dukakis, Geraldine Ferraro och
Bill Clinton.
CFR OCH FN:S TILLKOMST
Det var Utrikespolitiska rdet, som skapade Frenta nationerna
(eftertrdaren till Nationernas frbund). FN-stadgan antogs officiellt av
representanter fr femtio nationer vid ett mte i San Francisco den 26 juni
1945. Men detta var endast den fr allmnheten synliga hjdpunkten i ett
fixande, som i flera r pgtt bakom kulisserna under CFRs ledning. I sin
bok The Shadows of Power: The Council on Foreign Relations and the
American Decline, som utkom 1988, avsljade James Perloff bakgrunden
till FNs tillkomst:
"7 januari 1943 bildade utrikesminister Cordell Hull en styrkommitt
bestende av honom sjlv, Leo Pasvolsky, Isaiah Bowman, Sumner Welles,
Norman Davis och Morton Taylor. Med undantag av Hull sjlv tillhrde
alla dessa mn CFR. Denna grupp av mn, som senare blev knd som den
informella planeringsgruppen, utformade det ursprungliga frslaget till
Frenta nationerna. Det var Bowman - en av CFRs grundare och medlem i
verste Houses gamla 'Inquiry' - som frst lade fram idn. De kallade in
tre advokater, alla CFRare, som avgjorde att den var frfattningsenlig.
Sedan dryftade de den med Franklin D. Roosevelt den 15 juni 1944.
Presidenten godknde planen och kungjorde den fr allmnheten samma
dag."
USA-delegationen vid den sammankomst dr FN grundades var som ett
CFR i miniatyr. Dri ingick Isaiah Bowman, Hamilton Fish Armstrong,
Sumner Welles, Norman H. Davis, James T Shotwell och Leo Pasvolsky.
De var alla medlemmar av CFR. Allt som allt ingick 74 CFR-medlemmar i
delegationen. Detta var det redskap varmed Frenta nationerna
manipulerades fram.
I sammanhanget br nmnas att president Franklin D. Roosevelt var
frimurare av 32:a graden. Vicepresident Harry S. Truman, som tog ver
presidentskapet r 1945 efter Roosevelts dd, var frimurare av 33:e graden.
I juni 1941, dagarna efter Tysklands anfall p Sovjetunionen, fllde
vicepresident Truman fljande minnesvrda ord, som r mycket avsljande
om det strategiska tnkande som ligger bakom arbetet p den nya

vrldsordningen och om illuminaternas vrdering av mnniskoliv: "Om vi

ser att Tyskland hller p att vinna, br vi hjlpa Ryssland och om
Ryssland hller p att vinna, br vi hjlpa Tyskland, fr att p s stt lta
dem dda s mnga som mjligt. " (Citerat av prof. Noam Chomsky i hans
bok Man kan inte mrda historien, Gteborg 1995, sidan 503.)
USAs delegation vid konferensen i San Francisco rknade ocks John J.
McCloy, CFRs ordfrande ren 1953-70, ordfrande fr Fordstiftelsen och
styrelseordfrande i Rockefellers Chase Manhattan Bank samt vn och
rdgivare till nio presidenter frn Roosevelt till Reagan. John Foster Dulles,
som var med om att grunda CFR, stdde Hitler och var USAs
utrikesminister 1953-59. John J. McCloy var finansrdgivare t Benito
Mussolinis fascistiska regering, och han spelade en viktig roll fr
Nazitysklands framvxt genom sitt inflytande ver Harrimans och Bushs
bank, som finansierade Hitler. P inbjudan av Rudolf Hess och Hermann
Gring satt McCloy i Hitlers egen loge under 1936 rs olympiska spel i
Berlin. McCloy blev senare medlem av Bilderberggruppens styrkommitt,
den samling av 39 (13+13+13) mn som styr Bilderberggruppen.
FN skvallrar om sitt ursprung ocks genom sitt emblem, som erbjuder
flera exempel p frimurarsymbolik och -talmystik. Tv kvistar med vardera
13 blad flankerar en vrldskarta som r genomkorsad av ett grad-nt, s att
33 flt bildas. Det internationella frimureriet har 33 grader.
EUROPEISKA UNIONEN
Planen att upplsa alla Europas nationer och erstta dem med en enda
kontinentstat gr minst 700 r tillbaka i tiden. Detta var ett av
tempelriddarnas ml. Medlet var att sl under sig penninghandeln och
bankvsendet i hela Europa och s gra nationerna beroende av
tempelriddarnas vernationella makt. Tempelriddarna byggde upp sin
penningmakt under tv hundra r, men misslyckades skndligen med sina
planer. Pven Clemens V och Frankrikes kung Filip den skne gjorde
gemensam sak mot tempelriddarna, och r 1314 avrttades deras ledare
Jacques de Molay jmte ett stort antal riddare. Mnga verlevande
tempelriddare flydde till Skottland, dr de omgrupperade under ett nytt
namn, frimureriets skotska rit. Frimureriets skotska rit har idag mnga
medlemmar p hga maktstllningar i vrlden, icke minst i USA och
Storbritannien. Detta frimureri knnetecknas bland annat av de 33
invigningsgraderna. Bland amerikanska presidenter, som innehaft 33:e
graden i skotska riten, kan nmnas Harry S. Truman, George Bush och
William Clinton. Clinton blev frimurare redan som gosse (Jacques Molay's
Order for Boys). Hans styvfar Wo Vaught har 32:a graden.
Som EUs skapare p 1900-talet framstr tre mn: Jean Monnet, greve
Richard N. Coudenhove-Kalergi och Joseph Retinger. Retinger (33:e
gradens frimurare) grundade en organisation, som hette Europarrelsen och
skulle driva propaganda om centralt styre av Europa. Monnet var fdd i
Frankrike men flyttade till Kanada r 1910, vid drygt 20 rs lder. Dr gick

han in i den internationella storbanken Lazares Frres. Han blev, liksom

senare Retinger, betrodd hos presidenter och premirministrar och fick
mycket vinstgivande internationella handelskontrakt under frsta
vrldskriget. Efter kriget blev han ledamot av de allierades hgsta
ekonomiska rd och blev rdgivare t gruppen omkring lord Milner och
verste House. Det var denna grupp, som frberedde Versaillesfrdraget
och skapandet av Nationernas frbund. r 1919 utnmndes han till vice
generalsekreterare fr NF. ter igen ser vi hur allt sker inom en mycket
liten krets mn. r 1925 flyttade han tillbaka till Amerika och blev vice
ordfrande i styrelsen fr ett bolag som gdes av Bank of America. Monnet
r mest knd fr den plan fr skapandet av den europeiska superstaten som
br hans namn. Monnetplanen innebr att nationernas suvernitet
undergrvs gradvis med ekonomiska och finansiella medel. Han frstod att
Europas folk aldrig frivilligt skulle verge sina nationella identiteter. Drfr
fick man tillgripa det som brukar kallas de sm stegens tyranni eller
rttare sagt: med de sm stegen mot tyranniet. Frst kol- och stlunionen
med sex medlemslnder (1952), sedan europeiska ekononomiska
gemenskapen EEC (1957), presenterat ssom enbart en ekonomisk
sammanslutning av suverna nationer. Sedan stryks ordet ekonomiska ur
benmningen och frn 1970-talet har vi Europeiska gemenskapen (EG).
Sedan Maastrichtfrdraget 1992, som frvandlade "gemenskapen" till
"unionen", EG blev EU. S planen att stlla hela unionen under en enda
centralbank, ECB, en plan som frverkligades den 1 maj 1998, exakt 222 r
efter illuminatordens grundande 1 maj 1776 (222 r tredjedelen av 666 och
666 r tredjedelen av 1998 - knappast tillflligheter, frimurarna r mycket
svaga fr talmagi). Tempelriddarnas gamla plan att bankvgen skapa den
europeiska superstaten r p vg att frverkligas.
Frimuraren greve Coudenhove-Kalergi frberedde allt detta med den
rrelse han grundade, Pan-Europa-rrelsen. Om detta skrev han i Wiens
frimurartidning redan p 1920-talet, och det finns ett brev frn 1925 dr
stormstaren fr storlogen i Wien dr Richard Schlesinger uppmanar alla
Europas frimurare att stdja broder Coudenhove-Kalergis rrelse (brevet
finns avtryckt p s. 334 i Jri Linas bok Under Skorpionens tecken (andra
uppl., Stockholm 1999).
I sin sjlvbiografi berttar Coudenhove-Kalergi hur frimurarbankirer
redan 1924 stdde hans rrelse:
"I brjan av 1924 fick vi ett telefonsamtal frn baron Louis de
Rothschild. En vn till honom, Max Warburg i Hamburg, hade lst min bok
och ville lra knna oss. Till min stora frvning erbjd sig Warburg p
stende fot att sknka oss 60 000 guldmark fr att finansiera rrelsen de
frsta tre ren... Max Warburg, som var en av de mest distingerade och
klokaste mn jag ngonsin kommit i kontakt med, hade till princip att
finansiera dessa rrelser. Han frblev uppriktigt intresserad av PanEuropa-rrelsen i hela sitt liv. Max Warburg arrangerade sin resa 1925 till
Frenta staterna s, att han kunde presentera mig fr Paul Warburg och

Bernard Baruch. "

P tal om "att finansiera dessa rrelser" finns anledning att terkomma
till dessa mn. I del 2 av denna artikelserie skall vi se vilka som
finansierade de s.k. ryska revolutionerna 1917, ett gigantiskt "socialt
experiment", som till sist skulle kosta 62 miljoner ryssar, ukrainare,
kaukasier, balter etc. livet. Det var ingen revolution av det ryska folket. Det
var en kupp mot det ryska folket, en kupp som finansierades och leddes av
bankirer i New York, London, Berlin och Stockholm. Rysslands historia
under 1900-talet erbjuder ett enda oavbrutet exempel p hur den nya
vrldsordningen brdraskap systematiskt bryter ner en nation som gr
motstnd mot dess planer. Den som tror att brdraskapets olika projekt,
som exempelvis EEC-EG-EU r "fredsprojekt", frvxlar ml och medel.
Mlet r centralisering av all makt p planeten. Medlet r ibland fred, men
nr det gynnar planerna bttre r medlet revolutioner och krig. Det sista
kvarvarande argumentet fr EU - att organisationen r ett fredsprojekt - fll
slutgiltigt i mars 1999, d de mktigaste av EUs medlemslnder utan
krigsfrklaring och i strid med vedertagen internationell rtt anfll
Jugoslavien, en suvern stat som inte utsatt ngot EU-land fr aggression.
Ett av syftena med fjrde balkankriget frn mars till juni 1999 var att
driva fram bildandet av en Europa-arm enligt principen "funktionen
skapar organet". Detta frskte Monnet och hans sammansvurna
genomfra redan r 1952. De krvde att nationerna avrustade och en enda
"gemensam" krigsmakt skapades. Representanter fr kol- och stlunionens
sex medlemslnder undertecknade avtalet, men det kom inte till utfrande,
d Frankrikes parlament avvisade det. Kom detta ihg: mlet r inte fred,
mlet r makt, och ibland r medlet fred, ibland krig.
TRILATERALA KOMMISSIONEN (TC)
Den 23 och 24 juli 1972 var 17 mn samlade p megabankiren David
Rockefellers gods vid Tarrytown i delstaten New York fr enskilda
verlggningar. Dessa resulterade i bildandet av en ny organisation fr
frmjandet av den nya vrldsordningen, Trilaterala Kommissionen. Namnet
kommer av det latinska ordet fr "tresidig" och syftar p de tre polerna i
den industrialiserade vrldens ekonomi Nordamerika, Vsteuropa och
Japan. Organisationen var hemlig fram till vren 1973. Kommissionen
kallar till medlemmar ett drygt hundratal individer frn vart och ett av de
tre omrdena. Redan detta urval r avsljande fr hur man ser p vrlden.
Som om ngot annat n kade motsttningar och konflikter kan bli
resultatet, nr strre delen av mnskligheten r utestngd: steuropa, s
gott som hela Asien, hela Afrika och Latinamerika. En permanent
uppdelning av vrlden i en liten industrialiserad del och resten som skall
fungera som rvaruleverantr. Den kommande vrldsordningens finansiella
struktur vill man se nnu mer segregerad. Man tnker sig fem-sex
"krnlnder" (frebilden till det ursprungliga EG) med hela den vriga
vrlden passivt undergiven.

De 17 mn som i juli 1972 grundade TC r numera alla identifierade

(grundarmedlemmen George Franklin Jr berttade om detta i en
tidningsintervju). En av de viktigaste deltagarna var dr Zbigniew
Brzezinski, som d var professor vid Columbia University men som
Rockefeller utnmnde till direktr fr den nya kommissionen. Rocky hade
blivit frtjust i Zbig efter att ha lst dennes bok Between Two Ages:
America's Role in the Technetronic Era (1970). I denna bok ser Brzezinski
fram mot en kommande vrld, dr nationerna utplnats och vi alla frenats
i en enda vrldsstat. Denna styrs naturligtvis av de superrika, som hller
alla oss andra i schack med elektroniska och andra futuristiska medel.
Andra exempel p Brzezinskis "fina ideer" kan du lsa om i artikeln om
HAARP i NEXUS Nya Tider, nr 1 1999.
Redan 1973 satte sig TC mlet att snarast mjligt stta en av de egna
medlemmarna som president i Vita huset. Det uppndde man redan 1976,
d Jimmy Carter blev vald till USAs president. Det r inte rtt uttryckt att
Carters regering ("administration" p amerikanska) stod under inflytande
av TC. Den var Trilaterala kommissionen. Alla viktiga poster i den besattes
med trilateralister. Den ledande trilateralisten, dr Brzezinski blev Carters
rdgivare i nationella skerhetsfrgor, liksom Kissinger hade varit t
president Nixon (Kissinger var fr vrigt med p mtet i juli 1972).
Sedan Carter har alla amerikanska presidenter varit trilateralister utom
outsidern Reagan, som fick finna sig i att ta trilateralisten Bush (som han
personligen avskydde - Bush hade offentligt frolmpat Reagan) till
vicepresident fr att alls bli vald. Givetvis var bde president William
Clinton och vicepresident Gore trilateralister nr de tilltrdde 1993.
Utrikesminister Madeleine Albright, r trilateralist, liksom frsvarsminister
William Cohen (var det redan som senator p 80-talet).
Trilaterala kommissionen r ppnare n Bilderberggruppen, vilket gr
den lttare att genomskda. Bland annat ger den ut en serie utredande
skrifter, dr den nrmare frklarar sina syften. TCs sikt om hur vrlden
borde styras (av TC sjlv) r en egen ideologi, som kan kallas trilateralism.
TCs skrift The Crisis of Democracy (Demokratins kris, som frfattare str
Crozier, Huntington och Watanuki) hvdar vissa nyckelideer: det
demokratiska politiska systemet har inte lngre ngon mening; ideerna om
jmlikhet och individens rtt innebr problem fr maktutvningen;
medierna r inte tillrckligt lydiga mot makteliten; centralregeringens
auktoritet och makt mste strkas. Hr kommer ngra direkta citat ur denna
avsljande skrift:
"Medierna har slunda blivit en sjlvstndig kraft. Vi bevittnar nu en
avgrande frndring hos yrkeskren. Det vill sga, medierna tenderar att
reglera sig sjlva p sdant stt att de motstter sig ptryckningar frn
finans- och statsintressena. " (The Crisis of Democracy, s. 35)
Vidare: "Ngot liknande verkar nu behvas i avseende p medierna... det
finns ocks ett behov av att tillfrskra staten rtten och frmgan att
undanhlla information vid kllan." (s. 82). Frfattarna hvdar sedan

vidare att om journalisterna inte anpassar sig till dessa nya, mer inskrnkta
ramar, s "kan alternativet mycket vl bli statlig reglering."
Fram till fr ngra r sedan var Peter Wallenberg den ende svenske
trilateralisten. Efter det mte som TCs europasektion hll 6-8 november
frra ret i Stockholm r bilden en annan. Fljande svenska trilateralister r
knda: Carl Bildt, Carl-Johan berg, Erik Belfrage, Bjrn Svedberg med
flera. En fullstndigare frteckning ger jag i min artikel "Trilaterala
kommissionen i Sverige",NEXUS Nya Tider, nr 1, 1999.
TC har srskilt drivit projekt fr att avveckla den nationella
sjlvstndigheten ifrga om ekonomi, frsvar, livsmedelsfrsrjning och
energi till frmn fr vernationella organisationer, sdant som brukar
kallas internationalisering eller globalisering. Med "tstramning" som
frevndning har kommissionen bemdat sig om att undergrva
nationstaternas frmga till social omsorg, nringspolitik och frsvar. TC
lanserade tidigt det samlande begreppet "kontrollerat ekonomiskt
snderfall" fr detta. TC uttalar sig konsekvent fr mer reglering av
nationella, demokratiskt styrda samhllsinstitutioner och mindre eller
obefintlig reglering av de transnationella storbolagen. Det vergripande
mlet fr all denna strvan r vrldsstaten. Det r svrt att se att detta
tillgodoser ngra andra intressen n ett antal superrika familjers.
ndock: det gr inte allt vl i hnder fr TC. MAI (NEXUS Nya Tider, nr
1 1998 och nr 1 1999) havererade, frmst tack vare det massiva motstndet
frn engagerade vanliga medborgare. Det finns en mjlighet att Europeiska
centralbanken och euron blir ett fiasko, som leder till EUs upplsning.
Hoppas kan man alltid... Sjlve Zbigniew Brzezinski misstrstade en gng:
"Jag hyser inga illusioner om att vrldsregeringen framtrder i vr
livstid... Vi kan inte verg till vrldsregering i ett enda snabbt steg...
Frutsttningen fr en slutgiltig och kta globalisering r en fortskridande
regionalisering, ty drigenom gr vi mot strre, stabilare, mer
samarbetande enheter. "
Med "regionalisering" menar Brzezinski hr inte detsamma som det som
fr nrvarande r p modet inom EU: splittring av nationstaterna i mindre
enheter "regionernas Europa" enligt det klassiska receptet "sndra och
hrska", utan bildandet av kontinentomspnnande block ssom EU,
NAFTA fr Nord- och Sydamerika och APEC fr Stillahavsregionen.
Denna plan och process, som Brzezinski beskrev, var tydligen knd fr
Sovjetunionens grymme diktator Josef Stalin, eftersom han skrev fljande:
"Dela upp vrlden i en grupp regioner ssom ett vergngsstadium p
vgen till vrldsregering. Folken kommer att visa sig mer beredda att
uppge sin nationella lojalitet till frmn fr en obestmd regional lojalitet
n fr en vrldsmyndighet. Senare kan regionerna sls samman att bilda
en enda vrldsdiktatur. " (J. Stalin, Marxismen och den nationella
frgan, 1942)
ATT TNKA KLART OM DEN NYA VRLDSORDNINGEN

Det finns mnga hinder mot att tnka klart om den nya vrldsordningen.
En del mnniskor reagerar spontant med "Snt dr tror jag inte p. Det dr
r bara konspirationsteorier." Som om vrlden rttade sig efter vad vi tror.
Vi behver frst att vi mste g frn konspirationsteorier till
konspirationsfakta. Man kan i och fr sig ifrgastta om "konspiration" r
rtta ordet. S mnga ppna, icke hemlighllna fakta finns tillgngliga, s
mnga medgivanden har gjorts av maktspelarna sjlva, s mnga exempel
p hur de ledande massmedierna mrklagt omfattande brottslighet i
samband med nya vrldsordningen finns dokumenterade, att det inte lngre
gr att avfrda detta skeende med ytliga och okunniga floskler. Hr fljer
endast ett litet exempel p "konspirationen i ppen dag".
I september 1995 stod den kommunistiske ex-diktatorn Gorbatjov och
hans stiftelse som vrdar fr ett vrldsforum i San Francisco. Detta forum
skulle frmja en ny vrldsordning och ett rd av "visa mn" som skulle lsa
vrldsproblemen. Gorbatjov-stiftelsens chef Jim Garrison yttrade i San
Francisco Weekly 31 maj-6 juni 1995 att det yttersta syftet med mtet var
att forma "nsta skede i den mnskliga utvecklingen... under de kommande
tjugo till trettio ren kommer vi till sist att f en vrldsregering. Det r
ofrnkomligt."
Vad det handlar om ifrga om dem som frnekar fakta om nya
vrldsordningen r psykologiska frsvarsmekanismer (vill inte att vrlden
skall vara sdan), ideologiskt betingad frblindelse (avvisar fakta som inte
kan passas in i en enkelsprig marxistisk eller lika enkelsprig liberal
vrldsbild) och opportunistiskt tnkande (vill inte tnka i banor som kan
skada karriren), vilket allt r raka motsatsen till rligt sanningsskande
och rttsinne.
Wilhelm von Humboldt iakttog att vetenskapliga revolutioner vanligen
gr igenom tre stadier. Frst frnekar auktoriteterna det revolutionerande
nya. Sedan erknner man dess verklighet men frnknner det all betydelse.
Slutligen erknner man dess stora betydelse men hvdar "det dr har vi
alltid vetat". Betrffande insikten om nya vrldsordningen kan detta
modifieras s: Mnga r p vg in i andra stadiet: "Jovisst,
Bilderberggruppen och Trilaterala kommissionen existerar, men de r bara
ofrargliga diskussionsklubbar." Nr ytterligare fakta trngt igenom,
tvingas man erknna de globala elitorganisationernas oerhrda makt, men
hos dem som har mycket att frlora trder det opportunistiska tnkandet in
och avgr att den nya vrldsordningen med dess allt hftigare globalisering
av allt mnskligt samhlle r ngot mycket positivt. De som inte har s
mycket att frlora, kan kosta p sig att se klarare p saken. Och dessa r de
flesta mnniskor och en allt strre del av medborgarna i takt med att
medelklassen sjunker ner till underklass och den tidigare underklassen blir
en verklig fattigklass.
Det gller att klart inse detta: den nya vrldsordningens maktspelare vill
inte vrt bsta, de flesta mnniskors bsta. De r intresserade av makt och
pengar. De vill omge sig med ett tunt skikt av hgt kvalificerade

medarbetare. I takt med den allt snabbare automatiseringen blir det skiktet
tunnare och antalet "verfldiga mnniskor" allt strre. Maktspelarna ser
oss som "ondiga tare", som helst borde elimineras. Som Henry Kissinger
sade en gng p tal om framtidens vrld: "Det blir inte s mnga kvar, men
de fr det mycket bra."
Den nya vrldsordningen r en komplott mot mnskligheten, mot alla
sant mnskliga vrden. Fakta om denna kan vi ta emot p tv stt. Vi kan
sjunka ner i modlshet, vilket r exakt vad makten vill. Vi kan nnu mer
bestmt och beslutsamt st upp fr sanning och rtt, frihet och
medmnsklighet. Vi skapar vr verklighet, om vi vill. Vi r mnga, nya
vrldsordningens herrar och tjnare r f. Vi har tillsammans enorma
resurser till kreativitet, lsningar p problem, mjligheter som vi i vr
undervrdering av oss sjlva inte prvar. Res dig upp frn knstende, knn
i ditt hjrta att du r en oddlig sjl, hvda din gudomliga rtt till frihet och
mnniskovrde! Mot en sdan anda hos en vxande massa frmr den nya
vrldsordningen absolut ingenting.
I nsta nummer gr vi vidare med information om hur den nya
vrldsordningens hantlangare vllar krig och revolutioner. Denna artikel
har sammanstllts av information som hmtats frmst ur fljande bcker:
David Icke, ...och sanningen ska gra er fria (1998) Gurudas, Treason:
The New World Order (1996) Antony Sutton: Trilaterals over
America (1995) Jri Lina, Under Skorpionens Tecken (2:a upplagan 1999).
Copyright by Lars Adelskogh 1999.
Frst publicerad i NEXUS Nya Tider nr 5 1999.
Utlagd p internet den 14 februari 2007.
Senast ndrad den 6 mars 2008.

DEN NYA
VRLDSORDNINGENS

NTVERK
AV LARS ADELSKOGH
DEL TV (AV TV)
"En avsljad frimurare r en frimurare bervad halva sin makt."
Leonid Ratajev, rysk polischef, 1912

Vem har egentligen rd med krig? Ocks de rikaste nationer har stndigt ont
om pengar, heter det, fr de mest ndvndiga behoven. Skolvsendet och
sjukvrden, socialfrskringarna och infrastrukturen, centralfrvaltningen och
kulturen, ingen sektor fr tillrckligt. Det rder stndig brist nda tills det r
dags att fra krig. D pltsligt finns det pengar! r det inte mrkligt?
BANKREVOLUTIONEN
Nr det stora europeiska kriget brt ut i augusti 1914, var finansiella bedmare eniga
om att det inte skulle pg mer n sex mnader. Drefter skulle de krigfrande
staterna gra bankrutt, hvdades det. Bedmningen var riktig, men endast inom en
mycket snv uppfattning av vad pengar r fr ngot. Vi vet ju att kriget rasade p allt
fler fronter i drygt fyra r, till vapenstillestndet i november 1918.
P 1700-talet inleddes tre betydelsefulla "tekniska" revolutioner. Den industriella
revolutionen och infrandet av nya, revolutionerande metoder inom jordbruket
beskrivs i alla historiebcker. Men den tredje revolutionen nmns sllan, trots att den
ftt minst lika stor betydelse fr vrlden av idag: bankrevolutionen eller skapandet av
krediter ur tomma intet.
Fram till slutet av 1600-talet var pengar reella vrden, nrmare bestmt kvantiteter av
vrdemetaller, t.ex. guldmynt och kopparpltar. Dessa var besvrliga att handskas
med vid strre affrer. Med tiden njde man sig med att deponera sina mynt och
pltar hos guldsmeden och i stllet handla med depositionskvittona. Mottagaren av ett
dylikt kvitto kunde ju g till guldsmeden nr han ville och hmta ut delmetaller till
det vrde som fanns angivet p kvittot. Allt oftare struntade man ocks i detta och lt
kvittot gra tjnst som fullgott betalningsmedel. S uppstod fregngarna till vr tids
sedlar, och varje guldsmed, som hade ett kraftigt kassavalv, kunde vara
"sedelutgivande bank".
Guldsmederna-bankirerna upptckte snart ett intressant faktum. Det var bara sllan,
som depositionskvittonas innehavare hmtade ut metallvrdena eller ens brydde sig
om att kontrollera att de fanns. Bankirerna vgade drfr utfrda "sedlar" till ett
mycket strre vrde n de hade tckning fr. S inleddes bankrevolutionen, som
enkelt uttryckt innebar upptckten att man kan skapa pengar ur ingenting och lura
folk att betala rnta p dessa obefintliga pengar. Nr Bank of England grundades r
1694, stod i det kungliga brev, som stadfste William Patersons och de andra
bolagsmnnens rtt att driva banken, att denna "har frmnen av rnta p alla
penningar som den skapar ur intet" ("hath benefit of interest on all moneys which it,
the bank, creates out of nothing"). I sin bok The Gods of Eden skriver William
Bramley:

"Vid denna tid brukade bankirer trycka sedlar till ett vrde, som var fyra till fem
gnger strre n vrdet av de delmetaller de hade i sin go. Bank of England
tryckte emellertid sedlar till svindlande 16 2/3 gnger det metallvrde banken gde.
Brittiska staten samtyckte till att lna dessa papperspengar och lta dem glla som
lagligt betalningsmedel vid sina inkp. Staten godtog denna plan, eftersom den inte
behvde betala igen sjlva lnet, endast
rntan p lnet. Skulle d inte Bank of
England frlora pengar p en sdan
verenskommelse?
Inte alls.
"De lnade sedlarnas nominella vrde
versteg mnga gnger vrdet p de
faktiska tillgngar sedlarna representerade.
Rntan p lnet efter bara ett r versteg
det totala vrdet p de delmetaller Bank of England gde! Nrmare bestmt hade
finansmnnen gemensamt skjutit till ett totalkapital p 72 000 pund i verkligt guld
och silver. Genom att utge sedlar, som sammanlagt representerade ett vrde som var
16 2/3 gnger strre n realkapitalet, kunde banken ge ln p sammanlagt 1 200 000
pund i papperspengar. rslnerntan var 8 1/3 procent eller 100 000 pund. Det
betydde allts en vinst p 28 000 pund eller 39 procent p ett enda r!" (Bramley,
anf. arb., s. 229f)
Penningvrdet vid denna tid var sdant att man fr 9 pund fick 1 kg ldigt guld.
VI TAR ARISTOTELES TILL HJLP
Fr att fullt frst innebrden av denna bankrevolution, som egentligen borde kallas
"infrandet av rntesvindeln", mste man inse skillnaden mellan tv diametralt
olika slags ekonomisk verksamhet, en skillnad, som den grekiske filosofen
Aristoteles (384-322 fvt) och mnga andra framstende tnkare understrukit. ena
sidan har vi sdan ekonomisk verksamhet, som bygger p verkliga naturliga vrden
och genom insiktsfullt arbete, ndamlsenlig tillmpning av naturlagarna, kar dessa
vrden.
Ett exempel. Med 10 kg sttlk, fyra strckrader jord p vardera 150 m, ngra
veckors arbete och tur med vdret erhller man en skrd p 500 kg god och nyttig
lk. Jord, arbete (skicklighet), kapital (sttlken) r verkliga vrden. Analogt gller
motsvarande
all
sdan
ekonomisk
verksamhet,
som
Aristoteles
kallade oikonomia (drav vrt ord "ekonomi"). Det grekiska ordet betyder
"hushllning", ty det handlar om att hushlla med ndliga resurser. Naturlagarna
stter hr bestmda grnser fr det mjliga.
Mot detta stllde Aristoteles chrematistik, ett ord som kan versttas med
"penninghantering". Det avser all verksamhet, som frutstter att penningen har en
egen vrdeskapande kraft. Sdana uttryck som finansbolagens lockande, "Lt
pengarna arbeta t dig!" suggererar oss att tro detta. Men r det sant? Ett naturligt

kapital, som sttlk, kan p fyra mnader vxa 50 gnger, som vi sg av exemplet.
delmetaller som guld, silver och koppar r verkliga vrden, d de har fysikaliska
och kemiska egenskaper, som gr dem nyttiga fr oss, och dessutom estetiska vrden,
som vi uppskattar, visserligen subjektivt och individuellt olika. Men vi knner inga
naturlagar, enligt vilka ett guldmynt ngonsin kar 50 gnger i vikt och blir en
guldtacka. Nr detta nd sker i bildlig mening genom rntesystemet, kan det endast
frklaras med att vi r utsatta fr en gigantisk svindel.
DE LDSTA EXEMPLEN P RNTESVINDELN
Lt oss ngot studera hur rntesvindeln frst uppstod. De ldsta exemplen har vi i
Mesopotamien. Fr fyra tusen r sedan var detta fortfarande ett mycket brdigt land,
som gav rikliga skrdar tack vare ett frgrenat system av bevattningskanaler. De
talrika smbrukarna hade emellertid svrt att f spannmlen att rcka till fr bde
utsde och livsmedel t familjen. Nr vren kom och det var dags att s, hade mnga
svltande familjer tit upp utsdet. Mesopotamiens bankirer stod emellertid till tjnst
med ln. Skerheten var jorden och den kommande skrden, och ur skrden togs
ocks rntan. I Sydlandet, Babylonien, var den lagstadgade rntan 30 procent p
pengar och 50 procent p spannml. I Nordlandet, Assyrien, verkar det inte ha funnits
ngon vre grns fr laglig rnta. Det betydde att bnderna ofta var djupt skuldsatta,
satt fast i en ond cirkel. Mnga gnger mste de ha gjort konkurs vilket p den tiden
betydde att de svalt ihjl med sina familjer. Det hrda trycket p bnderna drev dessa
till hnsynsls utsugning av jorden. Nr man idag frdas genom det gamla
Mesopotamien, nutidens Irak, kan man p en dagsresa utan vidare korsa trettio gamla
kanalbddar, alla numera uttorkade. I gryningssolen skiner det verallt som av frost,
men det r inte frost, det r salt, som med felaktiga, intensiva jordbruksmetoder i
forntiden trngt upp och lagt sig p jordytan. Jorden r fr all framtid frstrd. Det r
ett skakande exempel p vad vi mnniskor i vr livsokunnighet kan stadkomma.
Namnet p just denna form av livsokunnighet rchrematistik, vanfrestllningen att
pengar r ett vrde, som kan fs att vxa liksom en lk vxer i jorden. Undra p att
Aristoteles visar ppet frakt fr chrematistik. Men det r inte bara hellenens frakt
fr barbarernas frvnda metoder. Det r framfr allt en djup insikt i naturens lagar,
som samtidigt r lagarna fr varje livskraftigt och sunt balanserat mnskligt samhlle.
Mot fiktionen att pengar r ett vrde, som kan fs att vxa, stlls sanningen att detta
"vxande" endast r en omfrdelning. Detta betyder: vxer rikedomen fr de f,
mste armodet vxa fr de mnga. Rntesystemet kar ju inte de reella vrdenas
frekomst, endast kapitalgarnas ansprk p andel i dessa vrden. Ett exempel p
detta frn vr egen tid r frn Vsttyskland 1989. D berknade man att det ansprk
p utdelning av insatt kapital, som enbart landets miljardrer gde, tvingade 1,3
miljon lntagare att arbeta tre timmar extra varje dag, varje vecka, varje mnad, r
ut och r in. Och nu talar vi enbart om ett ttiotal miljardrer. De lngt fler
miljonrerna lmnas hr sido.
KAPITALISERING DEKAPITALISERING

Vi tervnder nu till Bank of England och "bankrevolutionen". Eftersom

rntesvindeln frutstter ett ftal vinnare och mnga frlorare, mste vi frga oss
vilka dessa var i 1690-talets England. Vinnarna var ju tydligtvis bolagsmnnen, som
kammade hem en ohygglig profit (flera hundra miljoner kr per r i dagens
penningvrde) p pengar, som aldrig hade funnits och aldrig kom att finnas. Vinnaren
var ocks kungen, Vilhelm av Oranien, som utfrdade det kungliga privilegiebrevet
till banken. Han var ivrig protestant och ville fra krig mot det katolska Frankrike.
"Vem har egentligen rd med krig?" frgade jag inledningsvis. I varje fall inte kung
Vilhelm inte frrn Bank of England pltsligt fanns dr 1694 och stllde upp med
de ndvndiga krediterna. Men vem fick till sist betala lnet? Vilhelm gjorde om
lnereversen till ett skattedekret och lt Englands redan hrt skattetyngda folk betala.
Vilket underbart system! Det mste ha framtiden fr sig! Det hade det ocks, vilket vi
strax skall
Om man kapitaliserar, det vill sga tvingar folk att hela tiden betala mer och mer i
rnta p obefintliga pengar, mste man med jmna mellanrum dekapitalisera, det vill
sga sl hela ekonomin snder och samman. Varfr? Drfr att vi mnniskor r
naturliga varelser, som lever under naturlagarnas obnhrliga vlde, och detsamma
gr allting annat i vr naturliga vrld. Det r ocks drfr som inga trd vxer upp i
himlen. Endast rntesystemet vxer i trots mot naturlagarna. Ett knt exempel r att
ngon stter in 1 re p bank r 0. r 2000 har kapitalet med rnta p rnta vuxit till
att motsvara tta tusen jordklot i solitt guld. Det finns institutioner som r ungefr s
gamla, till exempel romersk-katolska kyrkan, men intressant nog inga banker, trots att
rntesystemet r minst fyra tusen r gammalt. Vad beror det p? Det beror just p
dekapitaliseringen, systemets sjlvfrstrande kraft.
Det effektivaste sttet fr dekapitalisering r kriget. Det frvnar oss knappast att de
som ivrigast kapitaliserar, dvs de internationella storbankirerna, ocks r mycket
intresserade av att dekapitalisera, styra dekapitaliseringen s, att de uppnr maximalt
profitabel effekt fr sig sjlva. Att detta ocks innebr maximalt skadlig effekt fr de
flesta av oss andra, r inte svrt att frst. Nu kan vi besvara den inledande frgan.
"Vem har egentligen rd med krig?" Svaret r enkelt: De internationella
storbankirerna inte bara har rd, de mste ha rd med krig, ty kriget
dekapitaliseringen r helt enkelt ett ndvndigt inslag i rnteekonomins process.
Drfr ser vi dem stndigt i verksamhet med att finansiera krigfrande stater;
finansiera revolutioner, som ocks innebr dekapitalisering, och vidare kan verg i
krig; finansiera och bygga upp vapenindustrier, handla med vapen, kontrollera
massmedier och telegrambyrer som hetsar till krig, rttfrdigar krig och frklarar
varfr krig r ndvndigt osv.
DE INTERNATIONELLA BANKIRERNA
I samband med "bankrevolutionen" p 1700-talet uppstr ocks en annan ny
freteelse: de internationella storbankirerna. I sin bok Tragedy and Hope nmner
prof. Carroll Quigley ett antal srskilt mktiga bankirslkter, som han anser alla borde
knna till: Baring, Lazard, Erlanger, Warburg, Schrder, Seligman, Speyers,

Mirabaud, Mallet, Fould och framfr allt Rothschild och Morgan. Senare tillkom
slkten Rockefeller, varmed antalet blir 13. Quigley ppekar att dessa bankirer redan
frn brjan tydligt skilde sig frn det vanliga slagets bankirer. De viktigaste
punkterna: De var kosmopolitiska och internationella. De stod regeringarna nra och
lnade dem mycket stora pengar. De var starkt intresserade av att i hemlighet anvnda
sitt finansiella inflytande fr politiska ndaml (Quigley, anf. arb., s. 50ff).
Den mktigaste av dessa bankirslkter var ttlingarna till Mayer Amschel Rothschild
(ursprungligen Bauer, 1743-1812). Han har utpekats som finansir av Adam
Weishaupt och hans illuminater, och det var p hans slott i Wilhelmsbad som den
frimurarkongress hlls den 16 juli 1782, dr frimurarna och illuminaterna fullstndigt
allierades (Jri Lina, Under Skarpionens tecken, s. 34). Ocks enligt forskaren
Stephen Knight har de manliga medlemmarna av huset Rothschild varit frimurare i
generationer.
Hr skall jag inte g in i detalj p huset Rothschilds uppstigande till finansiell
vrldsmakt; jag hnvisar till en kommande artikelserie, Bankstervldet. Ngra
uppgifter skall jag dock lmna. Rothschilds byggde upp sin ofantliga frmgenhet p
bedrgliga spekulationer i samband med napoleonkrigen. Senare finansierade de,
vanligen genom bulvaner, alla viktigare krig. I Empire of the City skriver E. C.
Knuth, "Att huset Rothschild tjnat sina pengar i historiens stora krascher och
historiens stora krig, i just de skeden d andra frlorat sina pengar, r utom all
frga. "(Knuth, anf. arb. s. 71) Ett intressant exempel r amerikanska inbrdeskriget.
I sin auktoriserade biografi, The Rothschilds, the Financial Ruters of Nations, terger
John Reeves ett yttrande Benjamin Disraeli fllde vid brllopet mellan Lionel
Rothschilds dotter Leonora och James Rothschilds son Alphonse i London
1857, "Under detta tak r verhuvudena fr slkten Rothschild frsamlade ett
namn som r bermt i varje europeisk huvudstad och varje vrldsdel. Om ni s
nskar, skall vi dela Frenta staterna i tv delar, en fr dig, James, och en fr dig,
Lionel. Napoleon kommer att gra exakt och allt som jag skall rda honom. " Nr
sedan amerikanska inbrdeskriget brt ut fyra r senare, finansierades nordstaterna av
Rothschilds agent August Belmont (egentligen Schnberg) och sydstaterna av
brderna Erlanger, likaledes agenter fr och dessutom slktingar till Rothschilds.
I del ett av denna artikel berttade jag om det ntverk som uppstod kring den
exklusiva frimurarlogen Runda bordet: Kungliga institutet, Utrikespolitiska rdet,
Bilderberggruppen osv. Jag uppmanar nu mina lsare att lsa om denna frsta del av
artikeln, s att jag kan frutstta att vissa vsentliga fakta redan r knda, nr jag nu
lmnar ytterligare uppgifter.
Rothschilds hade ett allsmktigt inflytande ver Runda bordet frn frsta brjan. Inte
nog med att lord Rothschild var Cecil Rhodes' bankir och finansir, han var
detsamma fr lord Alfred Milner, som tog ver ledningen av Bordet efter Rhodes' dd
1902. Det var med Rothschilds pengar som Rhodes och Milner kunde bygga upp sitt
gruvbrytningsimperium i Sydafrika (DeBeers Consolidated Mines). Lord Rothschild
var ven tidigt medlem i Bordet.
I sin bok Tragedy and Hope avsljar prof. Quigley att den s.k. Balfour-deklarationen

var helt och hllet en affr inom Bordet. Brittiske utrikesministern Balfour var
medlem av Bordet, liksom Lionel Rothschild, till vilken utfstelsen gjordes.
Deklarationens frfattare var emellertid inte Balfour utan Runda bordets ledare,
stormstaren i brittiska frimureriet lord Alfred Milner. Lord Rothschild mste ha
blivit njd, eftersom han senare utsg Milner till styrelseordfrande fr Rio Tinto
Zinc. Det var Balfour-deklarationen r 1917, som mjliggjorde skapandet av staten
Israel med alla de krig och folkfrdrivningar det frt med sig.
Cecil Rhodes' stora plan var ju att driva fram en vrldsregering, ledd av
Storbritannien och Frenta staterna ("den engelska rasen"). Projektets finansirer
tolkade vl "den engelska rasen" som syftande p dem sjlva, en finansoligarki med
centrum i London City och ett underordnat centrum i New York. Men d gllde det
frst att eliminera alla konkurrerande makter. Medlet drtill var ett europeiskt storkrig
och de s.k. ryska revolutionerna.
FRSTA VRLDSKRIGET FRAMKALLAS
Det europeiska storkriget (1914-1918) utbrt, ytligt sett orsakat av konflikten mellan
tv allianssystem: trippelententen (Storbritannien, Frankrike och Ryssland) och
trippelalliansen (Tyskland, sterrike-Ungern och Italien; Italien bytte dock sida redan
i maj 1915). Rivaliteten var dock frmst ekonomisk och finansiell. Englands nedgng
som vrldsmakt hade brjat redan fre kriget; p stark uppgng var dremot svl
Tyskland som Ryssland. Tyskland var p god vg att bli en ekonomisk vrldsmakt.
Tyskland hade rentav skaffat sig kolonier i bde Afrika och Asien. (Det tyska
Tanganjika var en sprr mot Rhodes' plan p en obruten kedja av brittiska kolonier i
Afrika frn Kap till Kairo.) Tyskland var det strsta hindret fr genomfrandet av
Runda bordets plan om en vrldsstat styrd frn London och New
Carroll Quigley skriver, stdd p 20 rs forskning och tillgng till Bordets hemliga
arkiv,
"Ett inflytande, som arbetade fr att skapa och strka trippelententen, var det
internationella bankbrdraskapets. Detta var till stor del utestngt frn den tyska
ekonomiska utvecklingen men hade vxande frbindelser med Frankrike och
Ryssland. Blomstrande fretag som Suezkanalbolaget, Rothschilds koppargruvebolag
Rio Tinto i Spanien... skapade talrika otvungna frbindelser, som bde fregick och
strkte trippelententen. Rothschilds, nra vnner till Edward VII och Frankrike, var
frknippade med den franska investeringsbanken Banque de Paris et des Pays Bas.
Denna var i sin tur huvudinflytandet vid frsljningen av ryska statsobligationer fr
nio miljarder rubler fre 1914. Den mest inflytelserike av London-bankirerna, sir
Ernest Cassel, en stor och gtfull gestalt (1852-1921), hade kommit frn Tyskland till
England vid 17 rs lder, byggt upp en ofantlig frmgenhet, som han sknkte bort
med frikostig hand, var nra frbunden med Egypten, Sverige, New York, Paris och
Latinamerika, blev en av kung Edwards nrmaste personliga vnner och
arbetsgivare t den strste intrigmakaren vid detta skede, den allestdes nrvarande
mullvaden lord Esher [en av de fyra ursprungliga grundarna av Runda bordet.
L.A.]. Dessa p det hela taget tyskfientliga inflytanden kring kung Edward spelade

en betydande roll i att bygga upp

" (Quigley, Tragedy and Hope, s. 215f.)

trippelententen

och

strka

den...

Med p noterna var ven Runda bordets ledande representant p andra sidan Atlanten,
verste Edward M. House. Flera mnader fre vrldskrigets utbrott, den 29 maj 1914,
skrev House till USAs president Wilson: "s snart England ger sitt samtycke,
kommer Frankrike och Ryssland att kasta sig ver Tyskland och sterrike. " Vad
betydde hr "England"? Frimureriet, bankbrdraskapet eller Runda bordet? Hugget
som stucket!
FEDERAL RESERVE MANIPULERAS FRAM
Det gyllene tillflle till dekapitalisering, som frsta vrldskriget erbjd, skulle
emellertid inte ha fungerat utan Frenta staternas medverkan. Den blivande
ekonomiska vrldsmakten mste frst och frmst gra tjnst som penningspruta men
senare ocks som aktiv deltagare bdadera givetvis p den rtta sidan, ententen.
Men det fanns enorma svrigheter att vervinna fr dem som ville f USA att spruta
ur sig pengar och soldater. Lt oss frst se p det frsta problemet. I brjan av 1900talet hade USA ingen centralbank, varmed den federala regeringen kunde stta det
amerikanska folket i skuld. Fljaktligen var ocks statsskulden hgst obetydlig, r
1910 endast 12 dollars och 40 cents per medborgare. (Idag r den drygt 5000 gnger
strre.). Hgst p dagordningen stod drfr att skapa en centralbank och stta folket i
skuld fr att finansiera kriget samma recept som 1694 i England drnst att
manipulera in nationen i kriget.
Detta krvde omfattande frberedelser. Redan r 1902, samma r som lord Alfred
Milner tog ver Runda bordet, skickades Rothschild-agenterna Paul och Felix
Warburg frn Tyskland till Amerika fr att "omorganisera" USAs banksystem. En
tredje broder, Max, stannade kvar hemma i Hamburg fr att dr driva familjens bank.
I USA gifte sig Paul Warburg med Nina Loeb, dotter till Solomon Loeb, som
tillsammans med Abraham Kuhn grundat Rothschilds amerikanska bankfilial, Kuhn,
Loeb & Co. Felix fick det inte smre ordnat fr sig. Han blev gift med Frieda Schiff,
dotter till Jacob Schiff, som tagit ver ledningen fr Kuhn, Loeb & Co. Bda
brderna blev delgare i den bank de gift sig in i. Jacob Schiff hade tidigare anlnt till
USA frn tyska Frankfurt, dr familjen Schiff redan i brjan av 1800-talet hade delat
hus med Rothschilds. Jacob Schiff gifte sig med Loebs dotter Therese.
Brderna Paul och Felix Warburg skulle spela nyckelrollen i att "sknka" det
amerikanska folket en centralbank. Redan p 1890-talet hade storbankiren John
Pierpoint Morgan jr lrt sig hur man framkallar finansiell panik p konstlad vg.
Senator Robert Owen vittnade om hur omedelbart fre 1893 rs finanspanik det
utgtt ett cirkulr frn Nationella bankirfrbundet till alla anslutna bankirer. Dri
hade sttt: "Ni skall genast dra tillbaka en tredjedel av de medel ni har i omlopp och
terkalla hlften av era ln." Historikern Fredrick Lewis Allen avsljade 1949 att
1907 rs finanspanik hade framkallats av Morgan och att banker inom Morgankretsen drmed kunnat befsta sin dominans. Allen fortstter: "Den lxa man skulle
lra av 1907 rs panik var tydlig, men det skulle drja sex r innan den ledde till

lagstiftning. Frenta staterna var i allvarligt behov av ett centralbanksystem..." r

1907 brjade ocks Paul Warburg gna nstan all sin tid t att skriva och frelsa om
behovet av en "bankreform" fr det allmnna bsta. Hans arbetsgivare Kuhn, Loeb &
Co. hade tydligen s varma knslor fr detta "allmnna bsta", att man nd lt
honom behlla sin rsln frn banken p 500 000 dollars (med den tidens kpkraft!).
r 1910 organiserade Paul Warburg tillsammans med Nelson Aldrich (som senare
blev morfar till David och Nelson Aldrich Rockefeller) en hemlig resa fr den
amerikanska grenen av "bankirbrdraskapet" till Jekyl Island. Frank Vanderlip, som
deltog i mtet ssom John D. Rockefellers ombud, erknde senare att det var vid
detta mte som Federal Reserve System bildades. Den 22 december 1913 skedde det
officiellt genom beslut i amerikanska kongressen. Tidpunkten var noga vald. Mnga
kongressmn hade d redan kt hem fr att fira jul med familjen. Detta var den
synliga hjdpunkten i ett manipulerande som d pgtt i sex r.
Tv dagar senare, p julaftonen 1913, skrev Jacob Schiff till verste House: "Min
kre v. House. Jag vill sga ett ord till Er fr det tysta men otvivelaktigt effektiva
arbete Ni gjort till valutalagstiftningens fromma och gratulera Er fr den tgrd som
slutligen gjorts till lag. Jag nskar Er allt gott. Er frbundne Jacob Schiff. "
Hr pminner jag om att verste House ret innan, 1912, hade anonymt givit ut en
framtidsroman, Philip Dru: Administrator, som handlar om infrandet av en
marxistisk vrldsdiktatur. Dri hade han ocks talat fr infrandet av en centralbank
(se frsta delen av denna artikel).
Namnet till trots r USAs centralbank Federal Reserve inte i federal dvs statlig go.
Den r en kartell av privatbanker, varav Bank of New York r den viktigaste.
Liknande frhller det sig med centralbanker runt om i vrlden: Bank of England,
Deutsche Bank och givetvis den nya Europeiska Centralbanken (ECB), som
grundades den 1 maj 1998, exakt p 222-rsdagen av Illuminatordens grundande. De
r alla karteller av privatbanker. Detta innebr att nr staten eller den federala
regeringen sljer obligationer fr att exempelvis finansiera krig eller rustningar fr
krig, r det inte bara till de obligationskpande medborgarna som staten stter sig i
skuld, ty staten r endast en frmedlare av lnet. Det r centralbanken, dvs kartellen
av privatbanker, som ger krediterna, s att hela folket skuldstts via skattsedeln.
Formellt r det Frenta staternas regering, som utser presidenten fr Federal Reserve.
Jag ber er nu, kra lsare, att gissa vem det var USAs regering utsg att handplocka
mn till styrelseposterna i Federal Reserve 1913. Rtt svar: Edward Mandel House.
Det var vl inte s svrt att lista ut?
Nr det stora europeiska kriget sedan brt ut sju mnader senare, "s snart England
(ls: bankirbrdraskapet i London City) ger sitt samtycke" (House), kunde
obligationspressarna rulla. Det ena statslnet efter det andra gick till ententen trots att
Frenta staterna officiellt var neutralt. Det hjlpte fga att utrikesminister William
Jennings Bryan protesterade, "Pengar r det vrsta av alla kontraband." r 1920 och
tv r efter krigsslutet hade den amerikanska statsskulden 24-faldigats p 10 r.

FRENTA STATERNA MANIPULERAS IN I KRIGET

Det amerikanska folket hade inget reellt intresse av att delta i ett krig i det avlgsna
Europa, och om man nd gjorde det, s var det inte utan vidare givet att det skulle
ske p ententens sida. Nra hlften av amerikanska folket hade tyska rtter, och
folkopinionen 1914 var snarare pro- n antitysk. Tidigare hade det tyska inflytandet
varit nnu strre. Vid 1787 rs konstituerande frsamling fr den nyfdda republiken
hade frgan tagits upp, vilket som skulle bli Frenta staternas officiella sprk. Det var
med endast ngra f rsters vervikt som engelskan vann ver tyskan.
Dessutom hade president Wilson blivit omvald 1916 p slagordet "han hll oss
utanfr kriget". Nationen fick allts manipuleras in i kriget. Denna manipulation
samordnades genom tre lobbygrupper: Nationella frsvarsrdet, Marinfrbundet och
Frbundet fr framtvingandet av fred. I Nationella frsvarsrdet ingick Rothschilds
agent Bernard Baruch. Sedan USA vl gtt med 1917, blev Baruch chef fr
krigsindustristyrelsen och fick, med hans egna ord, "...frmodligen strre makt n
kanske ngon annan i hela kriget..." Marinfrbundet dominerades av J. P Morgan.
Bland ledarna fr Frbundet fr framtvingandet av fred mrktes J. P. Morgans
advokat Elihu Root, Rothschilds agent Perry Belmont och vr gamle bekant Jacob
Schiff frn Rothschilds Kuhn, Loeb & Co.
Sedan gllde det att hitta en frevndning fr krigsfrklaring mot Tyskland. Man
fastnade fr tyskarnas snkning av det amerikanska "passagerarfartyget" Lusitania
tv r tidigare, 1915. Problemet var att Lusitania var officiellt klassad som
"hjlpkryssare" och frde krigskontraband avsedda fr britterna, vilket var ett klart
neutralitetsbrott. Bevis fr detta fanns dokumenterat i amerikanska
utrikesdepartementet. Men president Wilson lt gmma undan dessa bevis. Vid
snkningen av Lusitania fljde tyskarna krigets lagar. I stllet var det kriminellt av de
amerikanska myndigheterna att tillta att ett fartyg frde flera hundra civila
passagerare som tckmantel fr vapentransport till en krigfrande part.
Fr att driva folkopinionen till att hata tyskar och sterrikare fabricerades mngder av
propagandalgner. I franska tidningar publicerades ett fotografi av mnniskomassor i
Berlin som pstods jubla vid underrttelsen om Lusitanias undergng. Fotot var i
sjlva verket taget frn de frsta mobiliseringsdagarna i augusti 1914. Det frekom
uppgifter om att tyskarna drev "likfabriker", dr man utvann smrjolja ur dda
soldaters kroppar. I mars 1916 meddelade den brittiska tidningen Daily Telegraph att
sterrikare och bulgarer hade gasat ihjl 700 000 civila serber. Efter kriget bad en
brittisk minister faktiskt de tidigare fienderna om urskt fr denna osmakliga lgn.
De internationella bankirerna har naturligtvis frsttt propagandans betydelse fr
"dekapitaliseringen" det profitabla kriget. Kent Cooper, som var styrelseordfrande
fr telegrambyrn Associated Press, skrev, "Fre och under frsta vrldskriget gdes
den ledande tyska telegrambyrn Wolff av huset Rothschild, som hade sitt centrala
hgkvarter i Berlin. En av de strsta delgarna i firman var kaiser Wilhelms
personlige bankir Max Warburg. Vad som faktiskt hnde i Tyska riket var att kaisern
anvnde Wolffs frmedling av 'nyhetstelegram' till de tyska tidningarna fr att piska
upp krigsstmningen... " I sin sjlvbiografi Barriers Down skrev Cooper,

"Internationella bankirer under huset Rothschild frvrvade intressen i de tre

ledande europeiska byrerna," (anf. arb. s. 21) med andra ord Reuters i London,
Havas i Frankrike och Wolff i Tyskland. I sin tur styrde dessa tre nyhetsfldet i hela
Europa.
En ytterligare bekrftelse p att frsta
vrldskriget framkallats fr bestmda syften
kom
1954.
En
amerikansk
kongresskommitt,
den
s.k.
Reecekornmitten fr granskning av skattebefriade
stiftelser, framlade d sitt betnkande. Man
hade
granskat
Carnegiestiftelsen
fr
internationell fred och funnit att den var en
organisation, som gnat sig t att framkalla
krig. Den ingick i ett ntverk av s.k.
skattebefriade stiftelser, vilket byggts upp av
familjerna Carnegie, Rockefeller och Ford.
Reece-kornmittens utredningschef Norman
Dodd omtalade vad en av hans utredare,
Kathryn Casey, funnit: Vid ett styrelsemte i
Carnegiestiftelsen hade man stllt sig
frgan: "Finns det ngot knt medel som r
effektivare n krig, om man vill frndra
livet fr ett helt folk?" Man avgjorde att det
inte fanns ngot, s fljdfrgan fr styrelsen
blev: "Hur drar vi in Frenta staterna i kriget?"Dodd fortsatte:
"Och sedan stllde de frgan: 'Hur fr vi kontroll ver USAs diplomatiska
maskineri?' Och svaret blev: 'Vi mste f kontroll ver UD.' Hr anknyter vi till det vi
redan hade funnit... att Carnegiestiftelsen genom en organisation den srskilt bildat
kontrollerade alla hgre tjnstestillsttningar i utrikesdepartementet. Vid ett
sammantrde ngon gng r 1917 hade styrelseledamterna vermodigt hyllat sig
sjlva fr klokheten i det ursprungliga beslutet, eftersom det redan var tydligt att
kriget fick en sdan inverkan att det skulle frndra livet i USA... De var rentav s
vermodiga att de frfattade och skickade ett telegram till mr Wilson med varningen
att han skulle se till att kriget inte avslutades fr snart." (Ur en intervju med Norman
Dodd i boken The Tax Exempt Foundations av William McIlhany II, 1980)
Dodd uppgav att Kathryn Casey funnit ocks andra detaljer, som handlade om hur
Carnegiestiftelsen arbetat fr att frhindra att livet i USA tergick till vad det hade
varit fre kriget. Att frndra mnniskornas levnads- och tnkestt var ju
huvudmotivet fr kriget. Dodd sade:
"... de drog slutsatsen att man fr att hindra en tergng mste kontrollera
utbildningen. Och sedan tog de kontakt med Rockefellerstiftelsen och frgade dess
styrelse: 'Vill ni taga er att frvrva kontroll ver utbildningen, d denna innefattar
mnen som har inrikespolitisk betydelse?' Och det ville man. Sedan avgjorde man

gemensamt att nyckelfrgan var undervisningen i Amerikas historia, och att denna
mste frndras. Drefter tog de kontakt med dem som d var de mest framstende
experterna p amerikansk historia och diskuterade med dem tanken p hur man
skulle frndra sttet att framstlla mnet." (Klla som ovan.)
DE "RYSKA" REVOLUTIONERNA
Med Frenta staterna vl med i kriget p rtt sida sg det ganska ljust ut fr
"bankirbrdraskapets" planer. Tyskland skulle besegras och, viktigast, krossas
ekonomiskt, s att det inte kunde st i vgen fr "det engelskvnliga ntverkets"
(Quigleys term) planerade nya vrldsordning. Men det fanns ett problem, och det var
inte litet: Ryssland, en verklig stormakt och blivande ekonomisk gigant. I brjan av
1900-talet var ekonomiska bedmare eniga om att Ryssland med sin hastiga
industrialisering, enorma rvarutillgngar, snabba befolkningstillvxt med flera
gynnsamma faktorer skulle vara vrldens dominerande makt inemot r 1950. P
lngre sikt var Ryssland ett nnu strre hinder fr genomfrandet av den angloamerikanska vrldshegemonin n Tyskland. Ryssland mste allts knckas. Men det
vldiga imperiet kunde inte utmanas p slagfltet, det var ju en allierad i kriget mot
Tyskland och Donaumonarkin. Utt mste skenet om Ryssland som vstmakternas
vapenbroder upprtthllas.
Vi, som str p trskeln till det tredje rtusendet och har facit fr det tjugonde
rhundradet, vet hur det gick med Ryssland. Den frstrelse av ett stort land med
mnga folk, som sattes igng r 1905, gick in i en ny fas 1917 och nnu idag inte har
avbrutits, r 1900-talets stora europeiska tragedi och den verkliga Frintelsen, med
minst 62 miljoner avsiktligt ddade mnniskor. Den som skriver detta, kan inte tnka
p detta ohyggliga utan att knna en djup sorg, som frvrras snarare n mildras av
vetskapen om att detta inte skedde bara genom hndelsernas mekaniska gng utan
framkallades med avsikt. Det torde vara 1900-talets vrsta kriminella handling.
Utrymmet rcker inte fr ngon mer intrngande behandling av mnet; den som vill
veta mera hnvisas till Jri Linas bok Under Skorpionens tecken Sovjetmaktens
uppgng och fall. Den r overtrffad i sitt slag och en av de bsta bckerna om Den
Nya Vrldsordningen ver huvud.
En ganska utbredd missuppfattning r att bolsjevikernas maktvertagande i Ryssland
i november 1917 var ett frtryckt folks resning mot tsarens tyranni. I sjlva verket
hade tsaren abdikerat redan i mars 1917 i samband med den s.k februarirevolutionen
och verlmnat makten t en liberal regering (den s.k provisoriska regeringen), vars
samtliga ministrar var frimurare (ldre uppgifter, av bland andra Dagens
Nyheters journalist Staffan Skott, om att samtliga utom utrikesminister Pavel
Miljukov var frimurare, kan nu rttas. Enligt nyligen offentliggjort arkivmaterial var
Miljukov generalsekreterare i Rysslands frimureri, som stod under Grand Orient.).
Denna regering fljdes av tre andra, varav de tv sista leddes av Alexander Kerenskij.
Kerenskij var stormstare i Rysslands Grand Orient. Denna frimurarorganisation, som
styrdes av Grand Orient de France i Paris, hade 28 loger i Ryssland. Nr
bolsjevikerna, ledda av frimurarna Lenin och Trotskij, tog makten den 8 november
1917, var det en fredlig maktvxling frimurarbrder emellan. Ngon stormning av

Vinterpalatset gde aldrig rum annat n i den senare sovjetiska mytologin. Beslutet att
verlmna makten till bolsjevikerna den 8 november fattades minst sex veckor
tidigare, eftersom planen vid det laget var knd i New York, Washington och London,
vilket bland andra professor Antony Sutton uppger i sin bok Wall Street and the
Bolshevik Revolution. Detta var ingen rysk revolution. Ryska folket hade ingenting
med dessa verksamheter att gra. Det var en kupp mot Ryssland och det ryska folket,
en kupp som finansierades och dirigerades av frimurarbankirer i London, New York,
Berlin och Stockholm.
REVOLUTIONERNAS FRHISTORIA
De tv ledande bolsjevikerna, Vladimir Iljitj Lenin (egentligen Uljanov) och Lev
Trotskij var bda hga frimurare. Lenin blev frimurare 1908. Trotskij blev frimurare
redan 1897, vid endast 18 rs lder. D hette han emellertid Leiba Bronstein. Fem r
senare antog han namnet Trotskij. Under de tv r Bronstein satt i fngelse i Odessa,
studerade han flitigt frimureriets hemligheter. Det var genom detta studium han kom
till bolsjevismen, medger motvilligt Internationales Freimaurer-Lexikon (1932, s.
204). Senare blev han medlem i Art et Travail, samma loge som Lenin tillhrde.
Lenin och Trotskij bevistade en internationell frimurarkongress i Kpenhamn 1910.
Enligt den sterrikiske statsvetaren dr Karl Steinhauser blev Trotskij medlem ven i
frimurarorganisationen B'nai B'rith.
Den som frde in unge Bronstein i frimureriet var Israel Gelfand (Helfand,
Helphand). Denne vxte upp i Odessa och tillhrde revolutionra grupper redan p
1880-talet. Gelfand antog det sjlvironiska namnet Alexander Parvus ("Alexander
den Lille") och blev en mycket framgngsrik bankir ytterligare en i raden av dessa
egendomliga mn, som p en gng r frimurare, bankirer och revolutionra
socialister. Genom Parvus kom Trotskij till insikt om att frimureriets verkliga strvan
bestr i att frinta nationstaterna med deras kulturer och i deras stlle upprtta en
vrldsstat.
ven Winston Churchill bekrftade att Lenin och Trotskij var frimurare och
illuminater (Illustrated Sunday Herald, den 8 februari 1920).
I sin exil i Tyskland utgav och finansierade Parvus flera tidskrifter. I tidskriften Aus
der Weltpolitik skrev han redan r 1895 att det i framtiden skulle bli ett krig mellan
Ryssland och Japan och att det ur detta krig skulle fdas en revolution. Var detta
frutseende eller vetskap om en plan? Nr det rysk-japanska kriget sedan kom 1904,
uppmanade han ryska soldater att skjuta sina officerare bakifrn.
Internationella bankirer finansierade starkt Japans krigsinsats viktigast var Jacob
Schiff, som lnade Japan 200 miljoner dollars. Samtidigt hade man avskurit Ryssland
frn alla krediter. I samband med Rysslands nederlag i kriget mot Japan ville de
internationella bankirerna stta i gng en "revolution" i Sankt Petersburg.
Huvudorganisatren Parvus fick tv miljoner pund frn Japan (Igor Bunitj, Partiets
guld, s. 33). Man satsade totalt 50 miljoner dollars p "revolutionen" r 1905 (Oleg
Platonov, Rysslands trnekrona Ryska folkets historia p 1900-talet, del 1, s. 171.)
Den frsta "revolutionra" aktionen var planerad till den 22 januari (9 januari enligt

gamla stilen) 1905. En obevpnad, fredligt instlld folkmassa, ledd av prsten Gapon,
ville uppvakta tsaren med en petition. I den officiella, tillrttalagda historien har man
hittills psttt att soldaterna framfr Vinterpalatset skulle ha oprovocerat ppnat eld
mot de fredliga demonstranterna. Sedan kommunistpartiets arkiv blivit tillgngligt fr
historikerna, vet vi nu bttre. Frimurarna Parvus och Pjotr (egentligen Pinchas)
Rutenberg hade i hemlighet placerat terrorister (framfr allt socialrevolutionrer) i
trden i Alexandrovsk-parken och befallt dem att skjuta mot soldaterna. Slunda
provocerade besvarade soldaterna elden. I denna provokation ddades 130 mnniskor
och srades 300. Tsaren blev djupt bestrt, uttryckte offentligt sympati med de
ddades och srades familjer. Den tilltnkta "revolutionen" kom av sig.
I stllet satte revolutionrerna i gng med en fruktansvrd terror mot alldeles
oskyldiga ryssar. Enbart ren 1905-06 krvde den revolutionra terrorn i Ryssland 20
000 offer i ddade och lemlstade. Inrikesminister Pjotr Stolypin ingrep resolut med
stndrtter. Sedan han ltit avrtta 600 terrorister, flydde resten i panik utomlands
(dr de hyllades som hjltar), och Ryssland fick en tids lugn. Men nu hade Stolypin
och hans medarbetare ftt korn p vad det var fr en mot Ryssland fientlig makt de
hade emot sig: det internationella frimureriet, nrmare bestmt Grand Orient de
France. En rysk polisagent, Aleksejev, sndes till Paris att infiltrera Grand Orient. r
1911 kunde han i en hemlig rapport uppge att Stolypin stod verst p listan ver
personer som Grand Orient planerade att likvidera. Den 1 september 1911 skts Pjotr
Stolypin (han hade d verlevat tio attentat vid ett av dessa ddades 27 personer)
av Mordekai Bogrov p operan i Kiev i tsarens nrvaro. Bogrovs kumpan Alexander
Kerenskij (egentligen Aaron Krbis) flydde hals ver huvud utomlands. Samme
Kerenskij blev i augusti 1917 Rysslands premirminister. Efter mordet p Stolypin
avtog tyvrr Rysslands motstndskamp mot det destruktiva och kriminella
frimureriet.
DET TYSKA STDET TILL BOLSJEVIKERNA
ven fr tyskarna stod det klart att de genom att finansiellt stdja bolsjevikerna
skulle kunna effektivt frsvaga Ryssland. ven kejsar Wilhelms rdgivare Walther
Rathenau var av samma sikt, liksom Tysklands ambassadr i Kpenhamn, greve
Ulrich von Brockdorff-Rantzau, som var 33:e gradens frimurare och illuminat. Det
var Brockdorff-Rantzau som slutligen avgjorde frgan med ett brev till tyske vice
statssekreteraren den 14 augusti 1915. r 1916 freslog Alexander Parvus (Israel
Gelfand) den tyska regeringen att ge Lenins parti ett n kraftigare std. I ett strngt
hemligt telegram till inrikesministeriet i Berlin den 2 april 1917 skrev von
Brockdorff-Rantzau:
"Vi mste genast frska att i Ryssland stadkomma ett s omfattande kaos som
mjligt. Samtidigt mste man undvika att synligt blanda sig i den ryska revolutionens
gng. Men i hemlighet borde man gra allt fr att utka motsttningarna mellan de
moderata och extrema partierna, ty vi r ganska intresserade av de sistnmndas
seger, eftersom statskuppen d bleve en oundviklighet."
Nr den frsta "ryska" revolutionen, den i mars 1917 (februari gamla stilen) utbrt,

befann sig Lenin i landsflykt i Schweiz. Han blev fullkomligt tagen p sngen och
vgrade frst tro p nyheterna, vilket visar att Lenin var en andraplansfigur utan
verkligt inflytande p hndelseutvecklingen. Den 4 april meddelade Lenin tyska
regeringen att han var beredd att tervnda till Ryssland. Hans resa godkndes av
kaiserns rdgivare, kanslern Bethmann-Hollweg (frimurare, medlem av bankirslkten
Bethmann i Frankfurt och kusin med Rothschilds), och statssekreterare Arthur
Zimmermann (frimurare). Dessa mbetsmn organiserade sedan Lenins resa
tillsammans med greve von Brockdorff-Rantzau och Parvus. Resan planerades att g
genom Sverige och Finland. I Petrograd skulle Lenin och hans flje av 32
revolutionra kumpaner frena sig med Trotskij, som var p vg frn USA. Fr
Lenins resa genom Tyskland iordningstlldes ett srskilt tg. Lenins resa ansgs s
viktig, att kronprinsens tg fick gra ett tv timmar lngt uppehll i Halle fr att lta
Lenins tg passera. I Berlin gjorde man ett uppehll varunder Lenin fick nya
instruktioner frn tyska UD. Den tyske kejsaren fick vetskap om denna operation,
som bekostades av hans regering, frst sedan Lenin anlnt till Ryssland.
Den 3 december 1917 skrev den tyske utrikesministern Richard von Kuhlmann till
kejsaren: "Frst nr bolsjevikerna brjade f penningbidrag av oss genom olika
kanaler och under olika frevndningar kunde de grunda sitt huvudorgan Pravda
och organisera en hetspropaganda och drigenom utvidga partiets mycket brckliga
bas."
SVERIGE SOM RESERVBAS
Konspiratrernas syfte var att i Ryssland infra det illuministiska styret efter modell
av Weishaupt och Marx. Om maktvertagandet i Ryssland misslyckades, hade man
en reservplan fr en kommunistisk bas. Denna bas var Sverige (Alexander
Solzjenitsyn, Lenin i Zrich, s. 168). De svenska socialisterna med frimuraren
Hjalmar Branting i spetsen gjorde sitt bsta fr att ge Lenin ett god start fr hans
planerade massterror mot hela det ryska folket. Man hjlpte Lenin och hans
medbrottslingar att utnyttja Sverige som basomrde. Man hjlpte till att organisera
bolsjevikernas fjrde partikongress, som hlls i Folkets hus i Stockholm i april-maj
1906. Branting hll dr hlsningstalet.
En fixare, som sktte kontakterna mellan de tyska finansirerna och bolsjevikerna,
var Olof Aschberg (egentligen Obadja Asch), som kallades bolsjevikernas bankir.
Han gde Nya Banken, som han grundat i Stockholm 1912. Om socialdemokraten
och frimuraren Olof Aschberg kan vidare omtalas att han p 1920-talet vistades i
Moskva, dr han samlade p sig hundratals mycket vrdefulla ikoner (de ldsta frn
1400-talet), som bolsjevikerna rvat frn ryska kloster och kyrkor. Senare fick
Aschberg tillstnd av folkkommissarien fr kulturfrgor, frimuraren Anatolij
Lunatjarskij (egentligen Bailich-Mandelstam) att fra sin kollektion ut ur landet och
hem till Stockholm. (O. Platonov, Rysslands trnekrona ryska folkets historia p
1900-talet, del 1, s. 764. 1997.)
I frbigende kan frgan stllas, huruvida de internationella toppilluminaterna
ngonsin vergivit planen om Sverige som reservland.

Sedan bolsjevismen nu havererat, framstr talrika ofrnuftigheter och naturvidriga

tgrder i vrt lands officiella politik n klarare som dikterade inte av omsorg om
landets och folkets vlgng utan av iver att genomfra illuminaternas
fempunktsprogram. (Se NEXUS Nya Tider, nr 4, 1999, s. 24).
BOLSJEVIKERNAS TERKOMST TILL RYSSLAND
Det var justitieminister Alexander Kerenskij i den provisoriska regeringen, som direkt
inbjd Lenin och Trotskij till Ryssland. Han lt premirminister furst Lvov och
utrikesminister Pavel Miljukov (alla tre frimurare) skicka motsvarande instruktioner.
Hur var detta mjligt? frgar du dig kanske. Lenin och Trotskij hade ju det uttalade
syftet att strta den borgerliga regeringen och infra sin egen kommunistiska regim.
nnu mrkligare blir det sedan ryska tidningar den 5 juli 1917 publicerade uppgifter
om att Lenin och bolsjevikerna finansierades av Tysklands regering. Ryssland var ju i
fullt krig med Tyskland. Genom ryska historikers insatser p 1990-talet vet vi numera
att den provisoriska regeringen mycket noga knde till hur Lenin och Trotskij
finansierades av tyskarna, men den vidtog inga som helst tgrder fr att stoppa dessa
landsfrrdare, inte frrn i augusti 1917 d det till Kerenskijregimens oerhrda
frlgenhet blev allmnt knt i Ryssland. Det mest sensationella var vl nd att den
provisoriska regeringens beskickning i Stockholm hjlpte bolsjevikerna att med
kurirpost smuggla en del av de tyska pengarna till Petrograd. (Hans Bjrkegrens
bok Ryska posten, s. 137.)
Dessa svrbegripliga sakfrhllanden blir med en gng begripliga, nr vi inser att
svl Kerenskij och hans frimurarregering som Lenin och hans bolsjeviker (dessa
kallade sig fortfarande socialdemokrater, frst 1918 bytte de namn till kommunister)
var marionetter som styrdes med trdar (ls: pengar) frn utlandet. Den provisoriska
regeringen fick sitta kvar endast s lnge toppilluminaterna ansg lmpligt. Nr tiden
var kommen fr Lenin att ta ver, fick Kerenskij och hans regering snllt avg.
En sdan toppilluminat var naturligtvis Jacob Schiff. Den 24 mars 1917
avsljade New York Times att Jacob Schiff hade finansierat spridandet av revolutionr
propaganda bland ryska krigsfngar redan under rysk-japanska kriget 1904-05.
Tidningen citerade ett telegram, dr Schiff hyllade Trotskij, "han var den vi hade
hoppats p och strvat efter alla dessa r". Det var ocks Schiff, som i januari 1916
ordnade s att Trotskij kunde komma till USA, och nr Trotskij i mars 1917 gav sig
av frn New York mot Ryssland hade han med sig en penninggva p 10 000 dollars
frn Schiff. I kanadensiska Halifax kvarhlls det fartyg Trotskij och hans
revolutionrer kamrater reste med. Det hade nmligen utfrdats en internationell
arresteringsorder p Trotskij. Men efter diplomatiska ptryckningar frn amerikanska
utrikesdepartementet fick Trotskij resa vidare p ett amerikanskt pass.
Londontidningen Times korrespondent i Washington Arthur Willert uppgav att
verste House sagt t honom att det var president Wilsons nskan att Trotskij skulle
friges. Det anmrkningsvrda i det som skedde framgr om man betnker fljande.
Storbritannien och dess dominion Kanada deltog vid denna tid i frsta vrldskriget p
Rysslands sida mot Centralmakterna. Bolsjevikerna Lenin och Trotskij gjorde ingen

hemlighet av sina planer att gripa makten i Ryssland och drefter villkorslst avsluta
kriget. Om s skedde, skulle Tyskland sluta separatfred med Ryssland och drmed
kunna fra ver tjogtals med divisioner till vstfronten och slunda frstrkt fortstta
kriget mot de vstallierade, dribland britter och kanadensare. Det skulle frlnga
kriget med flera mnader och medfra tiotusentals allierade soldaters dd. Det var
allts ingenting mindre n frrderi som House och hans kumpaner gnade sig t.
Rothschilds hjlpte till att finansiera bolsjevikernas maktvertagande via Jacob
Schiffs bank Kuhn, Loeb & Co. i New York. I en artikel i den amerikanska
tidningen New York American Journal av den 3 februari 1949 uppgav Jacob Schiffs
sonson John Schiff att farfar Jacob betalade de tv revolutionrerna 20 miljoner
dollars. Pengarna betalades ut av Kuhn, Loeb & Co:s advokat Elihu Root genom en
srskild krigsfond, vilket bekrftas av amerikanska kongressens handlingar av den 2
september 1919. Det var en fin investering, eftersom Lenin mellan 1918 och 1922
terbetalade Schiffs bank motsvarande 450 miljoner dollars. Man br betnka att
under samma tid miljoner mnniskor i Ryssland svalt till fljd av inbrdeskriget och
bolsjevikernas vansinniga ekonomiska tgrder, icke minst ifrga om jordbruket.
I amerikanska UD:s arkiv finns det ett dokument (nr 861.00/5339), vilket avsljar att
Jacob Schiff, som var en mycket inflytelserik person inom frimurarorganisationen
B'nai B'rith, och hans kumpaner Felix Warburg, Otto Kahn, Mortimer Schiff, Isaac
Seligman och andra redan i februari 1916 gjorde upp planer att strta den ryske
tsaren.
Givetvis var de internationella bankirerna och deras lakejer oerhrt rdda fr att
sanningen om deras std till Lenin och hans bolsjeviker skulle komma fram. Den 28
november 1917, bara tre veckor efter bolsjevikernas maktvertagande, skickade
verste House ett telegram till president Wilson, dr han entrget uppmanade honom
att tysta ner all kritik av bolsjevikerna: "Det r utomordentligt viktigt att sdan kritik
tystas." Detta telegram hemligstmplades, och innehllet blev knt frst sex r senare.
SLUTORD
mnet Den Nya Vrldsordningens Ntverk r nra nog outtmligt. Jag har inte haft
mjlighet att gra mer n att ta upp ngra borrkrnor hr och var fr att visa en totalt
annan verklighet n den vi fr oss itutad genom den tillrttalagda versionen av
historien. Den ryske filmregissren Stanislav Govoruchin sade i sin skakande
dokumentr om fosterlandets 1900-talshistoria, Vrt frlorade Ryssland, att
"Rysslands historia r skriven av dess mrdare". Detta kan ges en allmngiltig
innebrd. Vrldens historia r skriven av dess mrdare. Hur lnge skall vi tillta detta
att fortg? Den som vet men tiger gr sig medskyldig.
nnu fler fakta finns fr den som vill veta. Men att drunkna i detaljer r inte vr
uppgift. Vr uppgift r i stllet att genom sanningen f ett rttesnre i livet, f en
klarare uppfattning om rtt och ortt, och sedan mer beslutsamt n frut handla
drefter. Endast s kan vi bli fria, frn propagandamyterna frigjorda mnniskor.
Ngon gng mste vi lra oss att sluta upp att tro p alla dessa enfaldiga lgner, som
Den Nya Vrldsordningens herrar och undergivna tjnare bygger sin makt ver

sinnena p.
Vid sammanstllningen av artikeln anvnd litteratur
Gary Allen, None Dare Call It Conspiracy (1971)
Dr Smilja Avramov, Trilateralna komisija (1998)
William Bramley, The Gods of Eden (1993)
Gurudas, Treason - The New World Order (1995)
David Icke, ...och sanningen ska gra er fria (1998)
Jri Lina, Under Skorpionens tecken, andra uppl.(1999)
Eustace Mullins, The Secrets of the Federal Reserve (1993)
Eustace Mullins, The World Order, Our Secret Rulers (1992)
Dr Oleg Platonov, Ternovyj venets Rossii - Istorija russkogo naroda v XX veke, vol. 1
(1997)
Dr Oleg Platonov, Ternovyj venets Rossii - Tajnaja istorija masonstva 17311996 (1996)
Dr Carroll Quigley, Tragedy and Hope (1964)
Dr Antony Sutton, Trilaterals over America ( 1995)
Copyright by Lars Adelskogh 1999.
Frst publicerad i NEXUS Nya Tider, nr 6, 1999.
Utlagd p internet den 14 februari 2007.
Senast ndrad den 6 mars 2008.
"Frvrvet av nyttigheter r allts, som vi sagt, av tv
slag: det ena, som r ndvndigt och godtaget, har med
hushllning att gra; det andra, som har med handel
och beror p byte, betraktas rtteligen med ogillande,
d det icke uppkommer ur naturen utan ur mnniskors
vinster av varandra. Mycket illa ansett r ocks bruket
att taga rnta; och det dliga anseendet r fullt
berttigat, ty vinsten uppstr dr ur sjlva penningen,
inte som ett resultat av det som framstlldes med
penningen. Penningen avsgs vara ett medel fr
varubytet, medan dremot rntan utgr en kning av
sjlva penningen. Drav dess namn [det grekiska ordet
fr rnta, tokos, betyder "avkomma"], ty varje djur ger
avkomma som liknar det, och rntan r penning som
avlats av penning. Och drfr r av allt slags handel
detta det mest naturvidriga."
Aristoteles, Politiken, bok 1, kapitel 10.