You are on page 1of 6

Indisk konst

indisk konst: Bljande linjer och mjuka vergngar mellan angrnsande delar gr att den indiska konsten grna
beskrivs som dynamisk i kontrast mot till exempel den
vsterlndska och den mesopotamiska, som ofta upplevs
som statiska eller vilande. Det nns ocks en brande, abstrakt manlig princip p vilken gurativa, kvinnliga element verkar. Den indiska konsten dansar och dess rika
dekoration r snarare en manifestation av en gudomlig rikedom n uttryck fr skulpturalt verd.

1 Sten- och bronslder

Statyett frn stra Ganges- dynastin, 1200-talet, nu p


Metropolitan Museum of Art, New York. Den indiska konsten rr
sig inte med samma tabun som i vstvrlden. Erotiska motiv har
lnge varit vanliga.

I den indiska konsten nns inte den vsterlndska uppdelningen mellan olika konstarter. Den indiska historien
r en 3 000 r lng fljd av mktiga riken som tskiljs
av perioder av upplsning. Alla de folkgrupper som producerat konst p den indiska kontinenten under denna tid
har anammat den mycket uttrycksfulla indiska konsttraditionen men de har ocks tillfrt element utifrn till denna
tradition och ven spridit den utanfr Indiens grnser.
Unikt fr den indiska konsten r den sjlvklara freningen mellan arkitektur, skulptur och dans och de stndigt
nrvarande, religisa och specikt indiska aspekterna av
mnniskans existens och tillvaro som gr sig gllande i
konsten. Den indiska konsten r lika srprglad som inklusiv - frn Harappakulturen till Anish Kapoor terkommer de unika balansen mellan traditionsbundenhet och
stndig dynamik; mellan nrvaro och myt. Hur gamla de
indiska konstverken n r tycks de alltid levande och vitala.

Statyett frn Mehrgarh, dagens Baluchistan, Pakistan, ca 3 000


f.Kr.

De ldsta spren av mnsklig aktivitet i Indien utgrs


av fynd efter homo erectus frn 700 000 r sedan. Den
paleolitiska mnniskans frsta grottbilder pminner starkt
om de som hittats i Kaukasus och Levanten och har daterats till omkring 9000 f.Kr. Det nns ocks klippmlningar i Vindhyabergen som daterats till ungefr 8000-5000
f.Kr. som liknar de starkt stiliserade frn hllristningarna
I samma mn som den unga manliga kroppen r den gre- svensk bronslder. Mjligen har den stenlderskultur som
kiska konstens ideal r den unga kvinnliga normgivande i d utvecklades i Indien p omvgar givit upphov till kul1

turerna i Mesopotamien och Egypten. Keramikfynd frn


5000-3000 f.Kr. utgr de ldsta spren av konstnrlig
verksamhet p den indiska kontinenten. Den fljer i grova
drag fyra stilperioder: tre ldre brokiga beslktad med
den mesopotamiska och persiska och en yngre med graverad dekor.

MAURAYA- OCH SUNGAPERIODERNA

prsterskapet.
Skriften frn Harappakulturen har nnu inte dechirerats, och mycket lite r drfr knt om den litteratur som
r knd.

2 Den vediska tiden


1.1

Harappakulturen
Harappakulturen upplstes omkring 2000-1700 f.Kr.
frmodligen till fljd av en kombination av klimatfrndringar och invasioner av indoariska folkgrupper. Dessa
folkgrupper etablerade sig omkring 1500-500 f.Kr. bland
annat i norra Indien och utvecklade en kultur som brukar
kallas den vediska. Deras kultur r i princip endast knd
genom Vedaskrifterna. I dessa beskrivs ett samhlle som
fredrog frgngliga material som tr och lera och uppfrde befsta stder med breda gator och rikt dekorerade
byggnader.
Omkring 500 e.Kr. hade mngden av mindre riken enats
under ngra f strre makthavare. Dessa riken understdde buddhismen och jainismen som blev viktiga fr konsten under den period som fljde.

3 Mauraya- och Sungaperioderna

Staty frn Harappa

Den mellersta av dessa ldre keramikstilar har ftt sitt


namn efter fyndorten i Harappa i Indusdalen i dagens
Pakistan dr en s kallad hgkultur fanns omkring 2500
f.Kr. I den s kallade Harappakulturen producerades
skulpturer i terrakotta, kalksten och brons av hrskare och
prster som uppvisar gemensamma drag med den samtida kulturen i Mesopotamien men med betydligt rikare
detaljering; mycket realistiska skulpturer av mnniskokroppen i dansliknande poser; och sigillstenar med djurmotiv - element som kom att bli utmrkande fr den indiska konsten under de fljande 4 000-5 000 ren. Ocks
votivgvor i terrakotta, keramik med geometriska mnster samt vapen och smycken i dla metaller ar hittats.

Den stora stupan i Sanchi med skulpturerad portik, frsta eller


andra seklet e.Kr. Relikerna efter tv av Buddhas frmsta lrjungar, Sariputra och Maudgalyayana ligger begravda i templets
mitt.

Efter Alexander den stores flttg enade Chandragupta


norra Indien, och hans sonson Ashoka lade under sig de
centrala delarna av landet, buddhismen blev statsreligion nr Asoka konverterade. Den lilla konst som nns beArkitekturen i stderna Harappa och Mohenjo-Daro upp- varad frn denna tid bestr av en frening av inhemska
frdes i soltorkat och brnt tegel. Varken kolonner eller och importerade inuenser och har undantagslst en divalv anvndes, och om dessa byggnader verhuvudtaget rekt anknytning till arkitekturen.
var dekorerade mste de ha varit bemlade. Inga fynd tyder heller p att ngra palats eller tempel uppfrdes. En
centralt placerad borg tyder p en stark centralmakt, och 3.1 Arkitektur
man har antagit att de sanitetsanlggningar med vattenledningar, avlopp och bad som har hittats anvnts ritu- Palatsarkitekturen uppvisar direkta persiska inuenser
ellt bde av befolkningen som helhet och av det styrande liksom de ediktpelare med djurkapitl som Ashoka lt

3
sterut med monsunen under romersk tid. De nomadfolk
(se nsta stycke) som vertog makten efter indo-grekerna
var mycket inspirerade av dem inom konst, arkitektur och
ven vetenskap.

5 Kushan- och Guptadynastierna


Sanchi, elevation

uppfra intill de buddhistiska templen och stuporna. Denna konst r i allmnhet statisk och emblematisk - strng
symmetri styr ver dynamik. Under Sungariket utvecklades stupan frn de ursprungliga gravkullarna till den symboliska kultbyggnad den blivit.

3.2

Skulptur

I skulpturen frn Mauryaperioden omkring 200-100 f.Kr.


r stilblandningen mellan indiskt och mesopotamiskt ptaglig: persiska och mer genuint indiska drag blandas eller lyckas samexistera till en konst dr gestalterna bde
tycks hlla fast kropparna i de rektangulra stenblocken
och tycks vilja rra sig genom sin nt skulpterade muskulatur.
Under den efterfljande Sungaperioden omkring 50-100
e.Kr. blev skulpturen mer dynamisk och rrlig. I toranas,
monumentala portar, frn perioden framstlls scener ur
Buddhas liv med stor berttargldje i en myllrande ora
av mnniskor, djur och vxter. Bde den religisa symboliken och den med skulptur rikt dekorerade arkitekturen
blev typisk fr den indiska konsten nda fram till modern
tid.

Staden Mathura blev under Kushandynastin ett viktigt


buddhistiskt kulturcentrum under det frsta seklet i vr
tiderkning. Bde jainistiska och buddhistiska monument
i rd sandsten med rik skulptural utsmyckning som idag
ses som klassiskt indisk har grvts fram. I nordvstra Indien kring Taxila och Peshawar gjorde sig ett vsterlndskt
inytande pmint; den frra staden var i mycket en typisk
grekisk polis.

5.1 Skulptur
Under denna period utvecklades den klassiska buddhastatyns tv viktigaste grundtyper: Mathurastilens stende
Buddha i kungasonens gestalt och Gandharastilens Buddha sittande i lotusstllning p den s kallade lejontronen.
Den senare typen, som spred sig mot Kina, uppvisar srprglat indiska drag med parallella veck i kldnader och
reliefartad rumsuppfattning dr den tidigare, som kring
sekelskiftet 1900 blev populr i Europas konsthistoria,
rymmer ptagliga hellenistiska drag med omsorgsfullt
studerade veckbildningar och skulpturer som nrmar sig
rundskulptur. En blandstil med mjukare, mer rytmisk ornamentik n Mathurabuddhan uppstod p Deccanplatn
i stderna Amaravati och Nagarjunikonda i Andhrariket.
Den stil spred sig mot Sri Lanka, Siam och Indonesien.

5.2 Arkitektur

Den indo-grekiska perioden

Efter Alexanders dd var kontakten omfattande mellan


Mauryariket och den hellenistiska vrlden. I brjan av
100-talet f.Kr. tycks grekisktalande kungar i Baktrien
(i nuv. Afghanistan) ha ervrat nordvstra Indien. Indogrekernas mycket eklektiska och religist toleranta instllning skapade en fascinerande blandkultur, ngot som
bland annat kan ses p deras mynt. Grekerna introducerade skickligt gjorda portrtt p kungarna och ett myller
av grekiska, persiska och indiska gudabilder. Flera grekiska gudar verlevde lnge i indisk frkldnad, som den
Heraklesgur som blev Vajrapani, Buddhas beskyddare.
Se greko-buddhistisk konst.
Sannolikt r att indo-grekerna var frst med att framstlla Buddha som en mnniska; mnga av de frsta Buddhabilderna liknar antingen den afghano-grekiske kungen
Demetrios I eller den romerske kejsar Augustus. ven
om det indo-grekiska vldet snart fll samman frnyades
nmligen kontakterna genom grekiska sjfarare som for

Den arkitektur som nns bevarad r uppfrd i sten. De


ldsta bevarade buddhistiska templen r de s kallade
Chaitya-hallarna i Bhaja och Karli - Chaityahallen i Bhaja
nra Bombay r ett klipptempel med en treskeppig huvudhall med avslutande absid och ttakantiga kolonner
som huggits direkt ur klippan.

6 Guptariket
Guptariket brukar betraktas som den indiska konstens
blomstringstid. Lrda, frfattare och konstnrer samlades
kring kulturcentra som Pataliputra, Ujjayini, Kannauj och
Nalanda som tnjt beskydd av visa och starka hrskare som hade enat hela Indien till ett rike dr shivaism,
jainism och buddhism tillts samexistera. Den mycket
komplexa hiduistiska ikonogran med sitt gytter av attribut och symboler tillkommer under perioden. Den indiska konsten frn denna period rymmer bde formell
fullndning i proportioner och komposition och dynamik

8 DEN ISLAMISKA TIDEN


templets grundform med rektangulr cella, ppen frhall
och platt tak gav plats t de drygt 80 000 hinduistiska
gudarna. Med tiden utvecklades denna grundform med
terrasser, stupor, trappor och sidokapell mot det torn,
sikhara, som blivit typisk fr de hinduistiska templen.
I norra Indien hittade det hiduistiska templet en mycket
speciell form: Enorma tempelkomplex i Bhuvaneshvara
och Konarak i sandsten som krns av torn med konvex
prol och ondliga rader av skulpturer och reliefer med
ofta ppet erotiska akter, mituna, som tnktes gestalta
freningen mellan vrldssjlen och individens sjl.

6.4 Litteratur

7 Medeltiden

Muralmlning frn Ajantagrottorna, Maharashtra, 500-tal.

Efter Guptarikets sammanbrott omkring 600 e.Kr. fljde en 600-rig period av splittring i den indiska historien
som medfrde dels att konsten blev mer mngfasetterad
n ngonsin tidigare, dels att hinduismen brjade dominera landet. Freningen mellan dans, skulptur och arkitektur fortsatte till den grad att det ena nu blir svrt att
skilja frn det andra.

i introducerandet av nya motiv, som alltid i den indiska


7.1
konsten med en sjlvklar utgngspunkt i dansen.

Arkitektur och skulptur

Templen i Mamallipuram som uppfrdes under


Pallavadynastin p 600-talet utgr en typisk indisk
6.1 Skulptur
skulpturtckt arkitektur som huggits direkt ur klippan, s
Buddhastatyn utvecklades mot sin klassiska fullndning, kallade raths. Scener ur Vedabckerna terges i reliefer
en balans mellan realism och andlig uttryckskraft, i tv som myllrar av liv.
parallella skolor. Den ldre Mathuraskolan arbetade i rd Samma struktur terkommer i det sydindiska
sandsten och modellerade fram tta veck som bildar gra- Kailasatemplet och Elephantagrottorna utanfr Bombay
ska mnster p skulpturens yta. Sarnathskolan anvnde tillgnade Shiva. De fristende Shivaskulpturerna i brons
gulgr sandsten och hittade ett betydligt mjukare uttryck som Cholaskolan producerade under denna tid r fr
dr Buddhas drkt utgr en knappt mrkbar, sljliknande mnga vsterlnningar synonymt med indisk, hinduistisk
drapering kring den upplystes kropp.
konst. En sknare balans mellan stillhet och rrelse;
sensualitet och andlighet; formell tydlighet och episk
innerlighet r svr att tnka sig.

6.2

Mleri

6.3

Arkitektur

De dravidiska klipptemplen runt Madras, Tanjore och


I muralmlningarna i Ajantagrottorna har reliefkonsten Tiruchirapalli fljer ocks den samma trend med rikt utfrn tidigare epoker verfrts till den plana ytan. Mycket smyckad monumentalarkitektur. Speciellt fr denna ardetalj- och folkrika scener i klara frger nrmast imiterar kitektur r porttornen, s kallade gopura, och kolonnerna
som helt tcks av skulpturer och reliefer. De kan ses
relieferna och terger ofta vardagen under Guptatiden.
som den indiska skulpturens hgsta manifestationer - mer
skulptur p en byggnad kan man svrligen tnka sig.

Stupan ck under Guptaperioden spridning ver Asien. I 8 Den islamiska tiden


nuvarande Pakistan, Burma och Indonesien uppfrdes de
strsta stuporna under denna tid, och norrver kom den Norra Indien enades ter igen p 1200-talet, denna gng
att utvecklas till pagoden.
under islamiska sultaner. Fr konsten innebar det att
Samtidigt med den buddhistiska blomstringen brjade skulpturen frsvann frn arkitekturen. Istllet kom isladen hinduistiska konsten att utvecklas. Det hinduistiska miska mosaiker och portmotiv att dominera.

8.1

Arkitektur

Med Delhi som huvudstad visade sig stormogulerna vara mycket ivriga byggare. De anvnde ofta delar frn raserade hinduistiska tempel till sina ambitisa byggprogram som inkluderade mosker, mausoleer, palats och
inte minst befstningar. Den mest uppenbara nrvaron av
den islamiska tidens konst i Indien nns idag i Agra, dr
mausoleet efter shah Jahans favorithustru Mumtaz Mahal str som ett bevis fr den islamiska konstens estetiska
vrden, svl som fr dess storslagenhet. Taj Mahal r
i frsta hand en arkitektonisk artefakt, men inne i denna vldiga mosk i vit marmor och ven i omgivningarna
nns ven andra former av konst. Vggdekorationerna r
i sig ett exempel p detta.

8.2

Mleri

Miniatyrmleriet introducerades i Indien frst som en


rent persisk freteelse som avbildade motiv ur den persiska konsten men snart kom ven indiska motiv att behandlas, i synnerhet i mlarskolorna i det hinduistiska
Rajasthan som lnge motstod de islamiska mogulvldet.
Till skillnad frn den ofta realistiska, indiska skulpturen
r ofta miniatyrmleriet ptagligt tvdimensionellt med
rena frgplan och en ofta uttrycksfull och naiv form. Liksom skulpturen r den rika indiska mytologin med sina
mnga erotiska berttelser populra motiv.

Kolonialtiden
Engelsk arkitektur i Indien och indisk arkitektur i
Storbritannien
Indisk litteratur p engelska

10

Det moderna Indien

Indisk lm och teater


Anish Kapoor
Arkitektur: modernismen och Le Corbusier

11

Se ven

Vedisk matematik

12

Kllor

C. Sivaramamurti: Indian Painting. NBT, India 2002.

13

13
13.1

TEXT- OCH BILDKLLOR, BIDRAGSGIVARE, OCH LICENSER

Text- och bildkllor, bidragsgivare, och licenser


Text

Indisk konst Klla: https://sv.wikipedia.org/wiki/Indisk_konst?oldid=30030447 Bidragsgivare: FredettaMH, Alers, Elinnea, Rudolf


1922, Robbot, Fenix, Lamr, Thuresson, Iq666, Staan Jacobson, Caesar, Ettrig, Chrizz, Guaca, Grillo, Timon, Yvwv, Betongfejset, Nicke
L, Petter Strandmark, Pjred, RobotQuistnix, Boivie, YurikBot, Andejons, Sannab, Grillbot, Sponsianus, Kurtan, Lokal Prol, Thijs!bot,
WeRon, Bruno Rosta, JAnDbot, Doddebot, CommonsDelinker, Rei-bot, Hejkompis, LA2-bot, Diupwijk, Grundin, Luckas-bot, Sertion,
Tostarpadius, Innocent bot, RedBot, (bot), Hejboten, TjBot, EmausBot, Dnm, WikitanvirBot, Maundwiki, Dexbot, Kefas.se,
YFdyh-bot, LarskeBot, Addbot, NirmosBot och Anonyma: 8

13.2

Bilder

Fil:Ajantamural.jpg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/ce/Ajantamural.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: ? Originalkonstnr: ?


Fil:Ganga_Mahabalipuram.jpg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3f/Ganga_Mahabalipuram.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: ? Originalkonstnr: ?
Fil:Loving_couple_mithuna-_13th_century_India.png
Klla:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fb/Loving_
couple_mithuna-_13th_century_India.png Licens: CC BY 2.0 Bidragsgivare: Flickr Originalkonstnr: Rosemanios from Bejing
(hometown)
Fil:Mohenjo-daro_Priesterknig.jpeg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/df/Mohenjo-daro_Priesterk%C3%
B6nig.jpeg Licens: CC BY-SA 1.0 Bidragsgivare: world66.com Originalkonstnr: Mamoon Mengal
Fil:Question_book-4.svg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/64/Question_book-4.svg Licens: CC-BY-SA-3.0
Bidragsgivare: Created from scratch in Adobe Illustrator. Originally based on Image:Question book.png created by User:Equazcion. Originalkonstnr: Tkgd2007
Fil:Sanchi2.jpg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c8/Sanchi2.jpg Licens: CC BY-SA 2.5 Bidragsgivare: ? Originalkonstnr: ?
Fil:Sanchi3.jpg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Sanchi3.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: ? Originalkonstnr: ?
Fil:Statuette_Mehrgarh.jpg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/23/Statuette_Mehrgarh.jpg Licens: CC BY-SA
1.0 Bidragsgivare: ? Originalkonstnr: ?
Fil:Wiki_letter_w.svg Klla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6c/Wiki_letter_w.svg Licens: CC BY-SA 3.0 Bidragsgivare: Eget arbete; Wikimedia Foundation Originalkonstnr: SVG Jarkko Piiroinen; rights, design and origin Wikimedia Foundation

13.3

Innehllslicens

Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0