You are on page 1of 13

JAGETS FÖRSVAR

försvarsmekanismer

När vi blir frustrerade eller känner att vår
psykiska balans är hotad vill vi skydda oss
själva.
 Detet, överjaget och omgivningen hamnar ofta i
konflikt och då ska jaget återfå balansen
 Hur då?

JAGETS FÖRSVARSMEKANISMER
Genom att använda omedvetna
försvarsmekanismer kan vi:
-behålla den psykiska balansen
-bevara självkänslan
-skydda oss mot omedvetna inre konflikter (hålla
koll på ångesten)
 Även om de är omedvetna kan vi efteråt inse att
vi har använt dem

BORTTRÄNGNING
Vi gömmer (”glömmer”) bort tankar, känslor och
minnen som är jobbiga. Vi förpassar dem till det
omedvetna. Det sker dock inte medvetet.
 Det bortglömda finns dock kvar och påverkar oss
 Ex. Kerstin är inte så bra i matte. När det är dags
för matteprov så förklarar hon för läraren att
”hon helt enkelt glömt” att det var prov så hon
kan inte göra det den dagen eftersom hon inte
tränat…

FÖRNEKANDE
Påminner om bortträngning, man försöker hålla
verkligheten borta från medvetandet
 Man vägrar se verkligheten som den är när den
är hotande
 Ex. Rolf kommer ofta försent till jobbet. Nu börjar
kollegorna oroa sig för han luktar sprit när han
väl dyker upp… Men enligt Rolf har han inga
problem med alkoholen, även om det händer att
han tar sig ett glas ibland…

REGRESSION
Här går man tillbaka till beteenden man haft
tidigare i livet, man blir på ett sätt barn på nytt
 Ofta i situationer där vi känner oss hjälplösa som
när vi är sjuka och måste få hjälp av andra
 Ex. När Runes föräldrar höll på att skilja sig när
han var sju år började han helt plötsligt att kissa
i sängen igen om nätterna

PROJICERING
Då flyttar man över sina känslor på andra när
man själv inte orkar med dem.
 Ex. Kerstin som är dålig i matte pluggar nästan
aldrig. Enligt henne är det matteläraren som är
dålig… och boken är usel… för att inte tala om
klassen….

FÖRSKJUTNING
När vi känner aggression mot en person som vi
inte kan visa det för (en sjuk person, någon vi är
rädd för, beroende av) och riktar det mot någon
annan som inte har med det att göra.
 Ex. Bengt har varit på lönesamtal. Det gick inte
som han önskat. När han kommer hem till sin
familj skäller han ut barnen för att de inte städat
sina rum

RATIONALISERING
Vi rättfärdigar våra känslor och beteenden med
förnuftiga förklaringar. Vi ljuger för oss själva för
att må bättre. Bortförklaringar – ”surt sa räven
om rönnbären”.
 Ex. Barbro är med i idol. Hon blir utröstad i
första omgången. Hon förklarar resultatet med att
hon inte tog tävlingen på allvar, att programmet
egentligen är skitdåligt plus att hon ändå inte har
tid att vara med eftersom hon har så mycket att
göra.

REAKTIONSBILDNING
Vi gör det motsatta till vad vi verkligen känner
 Kärlek – avsky, illvilja – omsorg, rädsla –
dumdristighet, osäkerhet – kaxighet
 Ex. Familjen Fjönåker gillar inte sina nya
grannar. Men varje gång de träffas vid
postlådorna så är de sååå trevliga mot dem

ISOLERING
När vi skiljer känslan från tankarna
 En situation kan väcka svåra känslor som vi
lägger undan och fortsätter att göra det som
förväntas av oss
 Ex. Linda jobbar som brandman. Vid en brand
räddar hon en liten flicka som påminner om
hennes egen dotter. Först blir hon ledsen, men
sedan fortsätter hon att bekämpa branden.

KOMPENSATION
När vi misslyckas med något och försöker stärka
vår självkänsla genom att lyckas med något
annat
 Ex. Kerstin fick underkänt på matteprovet. Men
när hon kommer hem bakar hon en jättegod tårta
som hon får beröm för från övriga familjen

När omedvetna konflikter från barndomen
skapar ångest som inte kan hanteras ens med
försvarsmekanismer uppstår psykiska
störningar. Ångesten visas i symtom som Freud
kallade neuroser