P. 1
nöjesjägare

nöjesjägare

|Views: 21|Likes:
Published by Ebbe_Cederblad_3153

More info:

Published by: Ebbe_Cederblad_3153 on Apr 03, 2010
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as TXT, PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

04/03/2010

pdf

text

original

7/Mar/2010 19:23 Nöjesjägare

En taleskvinna för Svenska Jägarförbundet, Anja Kjellsson, framhåller med stolth et att andelen kvinnor i Svenska Jägarförbundet har öket med 73% under de senast e tio åren och nu uppgår antalet kvinnor till omkring 13.500 av Jägarförbundets ca 130.000. Anledningen till varför de går med i Svenska Jägarförbundet sägs var a att kvinnor i Jägarförbundet är särskilt intresserade av djur och natur enligt jaktvårdskonsulenten Anja Kjellsson. -Ur ett projektarbete i journalistik höstterminen 2005 vid Södertörns högskola: "Varje år börjar allt fler kvinnor i Sverige jaga. Umgänget, dramatiken och naturen lockar. Möt kvinnorna som trivs i skogen, som fascineras av jaktens spänning och som älskar att skjuta." -Den ingressen kanske bättre speglar vad intresset för naturen går ut på: -"och som älskar att skjuta." -Vidare ur projektarbetet:: "17 tjejer skjuter vilt Mörkret ligger kvar över åkrarna och skogen när jägarna anländer till den röda ladan. Klockan är åtta och det är lördag morgon, tre dagar innan Lucia. Utanför den stora porten ligger granris. Doften av glögg och brinnande ljus möter i dörr en. Brandalsunds kvinnliga jaktlag ska ut på jakt. De åtta hundarna springer glatt kring benen, nosar och är nyfikna på dagens komm ande äventyr. På ett av styckningsborden i ladan ligger en rödvitrutig duk. Skålar me d mandariner, pepparkakor och termosar står tillsammans med en brinnande luciakron a klädd i lingonris. Det ryker från glöggmuggarna och de pratande munnarna. På väg gen hänger troféer och ett stort uppstoppat hjorthuvud stirrar ut över rummet. Jaktlaget bildades 1997 då den dåvarande markägaren gick i konkurs och sålde mar ken till Stockholms stad. Kommunen beslutade att marken skulle arrenderas ut till et t kvinnligt jaktlag och kom i kontakt med Ewa Klingspor som idag är jaktledare i laget. Hon samlade ihop ett tiotal damer och jaktlaget blev det första av sitt slag i landet. Idag består det av totalt 17 kvinnor, varav de flesta är i medelåldern. De jagar minst två gånger i veckan.-

-PANG! Skottet ljuder över nejden. - Det är en träff, ett smaldjur tror jag. Ewas uppspelta röst sprakar ur radion.

- Nu ligger det. Wachteln skäller. Den har fått upp ett rådjur igen. - Kristina var beredd, uppmanar Kattis som går i drevet. Hon har sett att djuret , som wachteln jagar, springer mot åkern där Kristina sitter i ett torn. Men djuret vä nder tillbaka in i skogen och hunden tröttnar efter en stund. Ewa blåser av jakten och beger s ig ner på åkern där hennes fällda rådjur lagt sig till vila. Hundarna och några från drevet går också ut på åkern för att möta Ewa. -Det är en bock. Utan horn. Den ljusbruna pälsen glänser. Kristina och Kattis hjälps åt att hålla hundarna i styr. Ewa snittar upp magen p å djuret och öser ut allt innehåll på marken. Hundarna blir som tokiga. - Ett leverskott, det blir ingen lever till middag idag, säger Ewa. Kattis tar hand om en del inälvor i en plastpåse. Dem ska hon ha till hundmat. - Det är så roligt när det skjuts, och hundarna blir så glada, utbrister Kattis. Hundarna hoppar och viftar på svansarna. Ewa är en mycket duktig skytt och den i jaktlaget som fäller flest djur. - Jakten kräver en närvaro och koncentration som gör att man glömmer bort alla a ndra problem. Blandningen av spänning och allvar är det som fascinerar mig, säger Ewa . Tillsammans vänder jägarna rådjuret så att det ligger på magen. Blod rinner ut. De spänner ett koppel kring rådjurets hals och släpar det upp mot vägen. Den frosti gt ljusbeigegröna åkern får en mörkröd stringa.""Etiska problem Något jag funderat på i början av arbetets gång var hur jag skulle skriva för at t inte uppröra människor som tycker det är obehagligt med vapen och döda djur. Det har varit li te av en utmaning att försöka få folk som inte jagar, eller som inte har någon erfarenhet av jakt eller naturupplevelser, bli lockade till att läsa mina artiklar. Många tycker att jakt kan vara motbjudande, att det handlar om att döda djur. Fö r att komma undan det har jag försökt att visa alla delar av jakten, spänningen, hundarna, u mgänget, allvaret, vilt- och skogsvården."-Kvinnor som jagar i Sverige är som framgår redan av projektarbetet medelålders damer och inte sällan ur högre samhällsskikt, kvinnor med maktställning i näring slivet, i stat och kommun. För dem syns det inte otänkbart att använda rätten at t bära vapen som ett eftersträvansvärt mål i jämställdhetsdebatten, att synas me d en Beretta Perennia för 32.500 med silverbeslag eller en Browning Bar Long tra c för 24.995, tillhörande jaktkostymering för är också ett måste för att begeist ras av naturen. Det är djupt olustigt att se utspökade kvinnor i medelåldern hyc kla ett naturintresse och använda det hyckleriet som ursäkt för att bedriva ren nöjesjakt men det är vad som sker på utarrenderad och avstäng mark, det kan röra sig om hundratals jägare män och kvinnor, utstyrda båda till fots och till häst i pråliga jägarkostymer, jägarhattar och skallande hornsignaler. Att Sverige dessutom har begåvats med en miljöminister som tillstyrker både okon trollerad vargjakt och senast nu en helt onödig lodjursjakt visar på nödvändighe ten att se upp Med Svenska Jägarförbundets lobbying ända inunder källaren i riks daghuset, stryk framför allt kvinnliga jägare men också manliga som kandiderar f

ör en riksdagsplats. red: "saknar debattvinkel"-spolad Sanningen om vindkraften, -en dyster läsning Näringsminister Maud Olofsson vill att det ska byggas 2000 fler vindkraftverk i Sverige fram till år 2020. Riksdagen har satt upp ett mål att det år 2015 ska vara möjligt att bygga vindkr aft för en produktion på 10 TWh. Det motsvarar en utbyggnad på exempelvis 2000 v indkraftverk på 2 MW. Energimyndigheten har föreslagit att det ska planeras för 30 TWh vindkraft. Den verkliga utbyggnaden kommer att ske med såväl mindre och s törre vindkraftverk och sannolikt både till lands och till havs. "Pressmeddelande 4 mars 2010 Miljödepartementet Klartecken för 1101 vindkraftverk som ger upp till 12 TWh förnybar el i Markbygd en i Piteå Regeringen har beslutat tillåta Markbygden Vind AB att anlägga och driva upp til l 1 101 vindkraftverk med en totalhöjd på högst 200 meter inom Markbygdenområdet i Piteå kommun. Fullt utbyggt kommer vindkraftverken att producera upp till 12 TWh el årligen, vilket är fyra gånger mer än dagens svenska vindkraftproduktion och motsvarar vad två kärnkraftreaktorer i Ringhals (R1+R2) i genomsnitt produce rat under perioden 2005-2008."Ur information från "Vindkraft Norr, Statkraft och SCA: "Sex vindparker med bra förutsättningar Våra sex planerade vindparker ligger alla i skogslandskap med lite bebyggelse. D en största delen är SCA mark men även ett fåtal andra fastighetsägare blir berör da. Varje vindpark omfattar mellan 300-3000 hektar med ca 10-240 vindkraftverk. Det enskilda vindkraftverket blir 100-115 meter högt med ett vingspann på 90 met er. Våra bedömningar och konkreta vindmätningar visar att områdena har bra förutsätt ningar för vindkraft. Vindförhållandena är goda och stora kraftledningar finns i närheten vilket innebär lättare anslutning och begränsade kraftöverföringsförlu ster. Till vindparkerna behöver vi förstärka befintliga vägar och anlägga nya i och ti ll områdena. Vi tittar även på lämpliga placeringar av transformatorstationer oc h byggnader för service." Ur ett informationsmöte i norr: "Informationsmöten om läget i vindkraftprojektet Ett 80-tal intresserade kom till våra informationsmöten i Albacken (2 mars) och Ramsele (3 mars) för att höra mer om läget i projektet. Våra sex tillståndsökningar godkändes vid årets början av Länsstyrelsernas miljö prövningsdelegation. Samtliga tillstånd har också överklagats, och vi har börjat sätta oss in i detaljerna för att se om och hur vi kan hitta lösningar. Tidplan en framöver beror på tillståndsprocessen och vi räknar med att projektet blir ca 6 12 månader försenat. Många frågor bland åhörarna ledde till bra diskussioner som fortsatte i fikapaus en. (Bilden är från mötet på Faxen i Ramsele.)"

Näringsministern sprider budskapet att satsningen på vindkraftsel kommer att bid ra till en säker elförsörjning. Men i verkligheten är annorlunnda. Vindkraften fungerar inte per automatik: elproduktionen varierar kraftigt beroende på hur det blåser eller inte blåser, därför krävs tillgång till reglerkraft som i dag är optimalt anpassad till vattenkraften. Varifrån skall då reglerkraften tas som skall reglera vindkraftselen från 2000 tvåhundrameter höga vindkraftverken tas? Från dem själva med risk för en alltför låg verkningsgrad, eller från oljeeldade eller värre: koleldade kraftverk som inte finns idag? Hur kommer konsumenterna att märka av satsningen på vindkraft? I Sverige inte alls kanske eller genom att det blir dyrare, elbolagen behöver in te koppla in den genererade elen på nätet, de är bara intresserade av att ta ut så högt pris som möjligt, det gör de genom att hålla elproduktionen nere så mycket som möjligt, -jämför med vad som hänt denna kalla vinter då det varit brist på el genom (o)planerade avstängningar av kärnkraftverkenkan för reparationer som borde ha skett på sommaren i stället för som nu på vintern. Därför kommer den genererade vinkraftselen att gå på export, i Sverige kommer den att bli för dyr, eftersom elbolagen kan ta ut ett högre pris på exporten, men bristen på el kommer att bestå och konsumenten i Sverige kan inte räkna med några framtida glädjefakturor från elkraftsbolagen. ecwho -

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->