0

Lägre skatter –
större jämlikhet
2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 1
Innehåll
medarbetare
1 Vd har ordet sid 3

2 Sammanfattning sid 4

3 Inledning och bakgrund sid 5

4 FÖRMÖGENHETSFÖRDELNINGEN sid 7

5 VEM ÄR FÖRMÖGEN I SVERIGE? sid 10 Arvid Malm, Chefekonom

5:1 Skatternas effekter sid 12
5:2 Fastigheter och förmögenhet sid 14
5:3 Förmögenhet och inkomst – en närmare titt sid 15

6 analys och slutsatser sid 11

7 APPENDIX: ATT MÄTA FÖRMÖGENHET sid 18

7 KÄLLOR sid 18
Henrik RS Olsson, Utredare
8 Detta är skattebetalarna sid 19

Helena Olsson, Nationalekonom

Antina-Maria Hessel, Presschef

Rapporter som belyser skatt från olika håll på Skattebetalarnas Förening

”Lägre skatter – större jämlikhet” är den sjunde i en serie rapporter om

skatterna och samhället som Skattebetalarnas Förening ger ut.

Nina Ämting, Original och repro

på Done AB

Postadress: Box 3319, 103 66 Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: 08-613 17 00, fax: 08-613 17 60,
e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: www.skattebetalarna.se, ansvarig utgivare: Robert Gidehag,
rapportförfattare: Svend Dahl, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done,
tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: 978-91-86654-50-4

2 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 1 Vd har ordet

Det är svårt att jobba sig rik

I
dag finns det fler skäl än den berömda svenska hos grannarna i min bostadsrättsförening när
avundsjukan till att fundera över grannens familjerna åkt utomlands. Enkelt uttryckt, kon-
konsumtion. sumtionen tycks ha kopplats loss från inkomsterna
på ett helt nytt sätt. Men det sker bara för delar av
Låt oss ta ett exempel: familjen Andersson, i befolkningen, för andra inte. Därför ökar också
ett radhusområde i en av tillväxtregionernas för- skillnaden i konsumtionsstandard mellan männi-
orter. Han banktjänsteman på mellannivå och hon skor mycket snabbare än i inkomst.
lärarinna på mellanstadiet. Precis som alla andra Det som beskrivs ovan är en av de mest proble-
lägger de varje månad en stor del av inkomsten på matiska bitarna i den svenska välfärdsmodellen
räntor, amorteringar, mat och andra ganska basala och som det talas tyst om. Den svenska inkomst-
utgifter. Det är vad de flestas löner efter skatt räck- fördelningen är i ständig fokus för utjämningsde-
batten och på detta område har också utjäm-
”För stora grupper är det problema- ningen gått mycket långt. Nästan ingen kan
på allvar påverka sin ekonomi med lönekar-
tiskt att skaka fram 30 000 för en riär. Men vad gäller förmögenheter ser bilden
helt annorlunda ut. För det första, ytterst få
oväntad utgift.” har en förmögenhet att tala om.
För stora grupper är det problematiskt att
er till i Sverige. Så ser det oftast ut i den svenska skaka fram 30 000 för en oväntad utgift. Detta är
medelklassen. naturligtvis en allvarlig brist i den svenska trygg-
Men i oktober, lagom till höstens och vinterns heten. För det andra är de förmögenheter som
mörker, köper familjen en hemmabio som installe- trots allt finns extremt ojämnt fördelade, även i
ras i radhuset. När inte filmtittandet räcker för att ett internationellt perspektiv. För det tredje upp-
pigga upp i den slaskiga årstiden åker Anderssons kommer de slumpmässigt, inte sällan av tursamma
till Thailand i två veckor. Allt som allt en konsum- bostadsaffärer (vilket är förklaringen till familjens
tionsutgift på över 100 000 kronor. Hur går detta Anderssons excesser ovan).
till, undrar många. Kanske framförallt alla de med
liknande inkomster som ändå inte har denna möj- Dessa tre egenskaper hos den
lighet. svenska förmögenhetsfördelning-
en hänger intimt samman med
För en ekonom är detta ganska spännande i ett den utjämningspolitik, främst via
lite större perspektiv. Inkomststatistiken talar sitt skattesystemet, som i decennier
tydliga språk, de flestas inkomster ligger inom ett har gett Sverige världens jäm-
snävt intervall. Vi skall inte ha råd att göra som fa- naste inkomstfördelning. Sam-
miljen Andersson ovan. Endast en mycket liten elit bandet mellan inkomst, egen
kan ur sin löpande ekonomi finansiera en resa för ansträngning, och förmö-
en hel familj till Thailand och en hemmabio. genhet har nästan helt
Ändå ser vi dagligen bevis på motsatsen. Utan- kopplats ur. Är det verk-
för mitt fönster rullar stora stadsjeepar, hemmabio ligen en rimlig politik
blir allt vanligare och allt som oftast är det släckt för rättvisa?

Robert Gidehag
vd för Skattebetalarna

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 3

2 Sammanfattning
Utjämnade inkomster – ojämna
förmögenheter
Det är svårt att ”bli rik på hederligt arbete” i Sve-
rige, för att citera näringsminister Maud Olofsson.
I den här rapporten pekar vi på både dagens situa-
tion och de bakomliggande orsakerna.
Vi visar för det första att den jämna inkomstför-
delningen i Sverige jämfört med andra länder är as-
socierad med en ojämn förmögenhetsfördelning.
Vi visar också att mer än fyra av tio ”förmögna”
hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjä-
nade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i
arbetsinkomst.
Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögen-
het och fastighetsvärden är betydligt starkare än
kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögen-
het i samma grupp.
4 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009
Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill
spara ihop en lite större summa måste hitta andra
vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lot-
terier eller fastigheter.
Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre
skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda en
”förmögenhet” genom vanligt arbete.
Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier
eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs
som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom ar-
bete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för
mycket energi läggs på finans- och bostadsmark-
naden och alltför lite på ”hederligt arbete”. Genom
att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan
vi råda bot på det problemet.
 3 Inledning och bakgrund

Inkomstfördelningen
Att Sverige har en internationellt sett jämn in- len nedan visar har Sverige och Danmark värl-
komstfördelning känner de flesta till. Som tabel- dens lägsta inkomstspridning:

Tabell 1: Inkomstojämlikhet
Sammanfattningsmått från 2000-talets mitt (OECD, 2009)

Ginikoefficient Interdecilratio Interdecilratio

P90/P10 P50/P10

Nivå Rang Nivå Rang Nivå Rang

Danmark 0,23 1 2,72 1 1,75 3

Sverige 0,23 2 2,79 2 1,72 1
Luxemburg 0,26 3 3,25 8 1,86 10
Österrike 0,27 4 3,27 10 1,82 7
Belgien 0,27 9 3,43 14 1,97 14
Tjeckien 0,27 5 3,20 5 1,74 2
Finland 0,27 7 3,21 6 1,86 11
Nederländerna 0,27 8 3,23 7 1,86 12
Slovakien 0,27 5 3,26 9 1,86 13
Frankrike 0,28 13 3,39 13 1,82 8
Island 0,28 12 3,10 4 1,76 4
Norge 0,28 11 2,83 3 1,77 5
Schweiz 0,28 10 3,29 11 1,83 9
Ungern 0,29 14 3,36 12 1,78 6
Australien 0,30 16 3,95 15 2,09 18
Tyskland 0,30 15 3,98 16 2,08 17
Korea 0,31 17 4,73 24 2,50 27
OECD-genomsnitt 0,31 .. 4,16 .. 2,09 ..
Kanada 0,32 18 4,12 17 2,14 20
Grekland 0,32 21 4,39 21 2,18 21
Japan 0,32 20 4,77 25 2,43 26
Spanien 0,32 19 4,59 23 2,32 23
Irland 0,33 22 4,41 22 2,29 22
Nya Zeeland 0,34 23 4,27 19 2,06 16
Storbritannien 0,34 23 4,21 18 1,99 15
Italien 0,35 25 4,31 20 2,11 19
Polen 0,37 26 5,63 26 2,42 25
USA 0,38 27 5,91 27 2,69 29
Portugal 0,42 28 6,05 28 2,35 24
Turkiet 0,43 29 6,49 29 2,67 28
Mexico 0,47 30 8,53 30 2,86 30

Källa: OECD (2009)

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 5

3 Inledning och bakgrund

Tabell 2. Totala inkomster för hela befolkningen över 18 år.

Decil Decilgränser, kronor Motsvarar månadsinkomst Motsvarar nettoinkomst/mån

(avser bruttoinkomst) brutto (ca*)
1 1 – 82 400 1 – 6 867 kr 1 – 6 058 kr
2 82 401 – 126 000 6 868 – 10 500 kr 6 059 – 8 827 kr
3 126 001 – 166 900 10 501 – 13 908 kr 8 827 – 11 255 kr
4 166 901 – 203 100 13 909 – 16 925 kr 11256 – 13 405 kr
5 203 101 – 236 400 16 926 – 19 700 kr 13 406 – 15 380 kr
6 236 401 – 273 300 19 701 – 22 775 kr 15 381 – 17 571 kr
7 273 301 – 313 000 22 776 – 26 083 kr 17 572 – 19 887 kr
8 313 001 – 363 600 26 084 – 30 300 kr 19 888 – 22 765 kr
9 363 601 – 455 600 30 301 – 37 967 kr 22 766 – 26 808 kr
10 455 601 – 37 968– kr 26 808 – kr
Decil Decilgränser, kronor Motsvarar nettoinkomst/mån Motsvarar nettoinkomst/mån
(avser bruttoinkomst) (ca) (ca)

Källa: Riksdagens utredningstjänst (2009) och egna beräkningar

*Antar genomsnittlig kommunal- och landstingsskatt

Att den rikaste tiondelen av Sverige börjar vid bekräftar bilden av att inkomstfördelningen är
38 000 kronor i månaden i inkomst, samtidigt som mycket sammanpressad.
medianen ligger på cirka 19 700 kronor i månaden

Vad betyder ”Ginikoefficient”?

Ginikoefficienten är ett statistiskt mått på spridning som utvecklades av den italienske
statistikern Corrado Gini.
Ginikoefficienten varierar mellan 0 och 1. Enkelt uttryckt betyder ett värde på 0 total
jämlikhet, medan ett värde på 1 motsvarar maximal spridning. Att Sverige har en Giniko-
efficient på 0,23 betyder med andra ord att svenska inkomster är mer jämnt fördelade än
inkomsterna i Kanada, där Ginikoefficienten är 0,32.
Ibland uttrycks Ginikoefficienten som ett ”Giniindex”. Då har helt enkelt Ginikoeffi-
cienten multiplicerats med 100 för att förbättra läsbarheten.
Hur ser då den jämna inkomstfördelningen ut i praktiken? I tabell 2 visar vi hur in-
komsterna fördelar sig i Sverige för alla invånare över 18 år. Observera att vi först vid den
femte till sjätte decilen börjar vi komma in på totalinkomster som motsvarar genom-
snittslönen för en heltidsarbetande undersköterska eller fritidspedagog.

6 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 4 Förmögenhetsfördelningen

Att förmögenhetsfördelningen är betydligt mer statera. I tabell 3 visar vi fördelningen av förmö-

ojämn än inkomstfördelningen är enkelt att kon- genhet för Sveriges befolkning.

Tabell 3. Fördelning av nettoförmögenhet i Sverige år 2007

(1000-tals kr)

Decil Netto Reala Finansiella Samtliga till- Skulder Netto-

förmögenhet i tillgångar tillgångar gångar förmögenhet
intervallet
1 < -84 169 34 203 504 -301
2 -84 – 0 70 16 87 116 -29
3 0–0 0 0 0 0 0
4 0 – 20 20 13 33 24 9
5 20 – 68 54 43 98 58 40
6 68 – 207 194 99 293 166 127
7 207 – 475 466 155 621 291 330
8 475 – 905 785 226 1 011 339 672
9 905 – 1 760 1 243 380 1 624 354 1 269
10 1 760 < 3 228 1 388 4 617 502 4 114

Källa: SCB/HEK (2008)

Det är tydligt att spridningen är betydligt större
vad gäller förmögenhet, jämfört med inkomstför-
delningen.
Det gäller även i den övre halvan av fördelning-
en. Medianpersonen i Sverige har med andra ord
en medianförmögenhet på cirka 70 000 kronor,
medan den tiondel som tjänar mest har över 4 mil-
joner kronor i nettoförmögenhet.
Vad som är mindre känt är att Sveriges fördel-
ning av förmögenhet är ovanligt ojämn jämfört
med i många andra länder.
Enligt den internationella Luxembourg
Wealth Survey, där rikedomsfördelningen i sex
olika europeiska länder och USA jämförs, är
Sverige det undersökta land där förmögenhe-
terna är mest ojämlikt fördelade i stort, d.v.s.
Sverige har den högsta ginikoefficienten för
förmögenhet.

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 7

4 Förmögenhetsfördelningen

Figur 1. Gini-index över förmögenhetsfördelning

(Högre = Större koncentration)

Sverige  

USA  (SCF  2001)  

USA  (PSID  2001)  

Tyskland  

Canada  

Finland  

Storbritannien  

Italien  

0   10   20   30   40   50   60   70   80   90   100  
Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006)

Bara USA ligger dessutom högre än Sverige när som ägs av den rikaste procenten bland hushål-
det gäller andelen av den samlade förmögenheten len.

Figur 2. De förmögnaste 1 procent av hushållens andel av den samlade

förmögenheten

USA  (SCF  2001)  

USA  (PSID  2001)  

Sverige  

Canada  

Tyskland  

Finland  

Italien  

Storbritannien  

0%   5%   10%   15%   20%   25%   30%   35%  

Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006)

Sverige är också det land i undersökningen där vill säga att hushållets tillgångar är mindre än dess
störst andel av hushållen är nettoskuldsatta, det skulder.

8 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 4 Förmögenhetsfördelningen

Figur 3. Andel av hushållen med negativ nettoförmögenhet

Sverige  
Canada  
USA  (SCF  2001)  
USA  (PSID  2001)  
Finland  
Storbritannien  
Tyskland  
Italien  

0%   5%   10%   15%   20%   25%   30%  

Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006)

LWS visar också att Sverige är det undersökta land Vi tycker att förmögenheternas fördelning borde
där mediannettoförmögenheten är lägst. diskuteras mycket mer. Inte minst som det mycket
I den fördelningspolitiska debatten har länge in- väl kan finnas ett samband mellan liten spridning i
komsternas fördelning länge debatterats hårdast. inkomster och stor spridning i förmögenheter.

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 9

5 Vem är förmögen i Sverige?

Sverige har alltså relativt ojämlikt fördelad förmö-
genhet. Men hur ser då de förmögna i Sverige ut?
Svaret kan även det vara överraskande. Att fyra av
tio ”förmögna” hushåll tjänar mindre än snittinkom-
sten i Sverige är till exempel knappast uppenbart.
I det här avsnittet av rapporten studerar vi alltså
”de förmögna”. Med det menar vi de svenska hus-
håll som hade en beskattningsbar förmögenhet
innan förmögenhetsskatten avskaffades.
Det är naturligtvis inte det enda sättet att stu-
dera förmögenheter. I avsnitt 2 använde vi oss till
exempel av SCB-underökningen HINK (numera
HEK). Men att studera enbart de med en beskatt-
ningsbar förmögenhet ger oss ändå en bra bild
av den del av befolkningen som i något avseende
kan sägas vara ”förmögen”. Totalt rör det sig om
ungefär 300 000 hushåll, en knapp tiondel av alla
hushåll i landet.

Vad menas med ”beskattningsbar förmögenhet”?

När vi talar om ”hushåll med beskattningsbar förmögenhet” menar vi de hushåll som fick
betala förmögenhetsskatt år 2006, det sista år som förmögenhetsskatten togs ut.
I praktiken betydde det en förmögenhet större än 1,5 miljoner kronor för enskilda och
större än 3 miljoner kronor sammanlagt för gifta par.

10 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 5 Vem är förmögen i Sverige?

Det överraskar nog ingen att förmögna hushåll är uppdelat på två grupper: ”samtliga hushåll 18
har högre inkomster i genomsnitt än snitthushål- till 64 år” och ”förmögna” hushåll i samma ålders-
let. Figur 4 visar hur medelinkomsten utvecklat sig grupp. Med förmögna hushåll avses de hushåll
under åren 1996 till och med 2006. Diagrammet som haft en beskattningsbar förmögenhet.

700  000  

600  000  

500  000  

400  000  
Samtliga  hushåll  
300  000   Förmögna  hushåll  

200  000  

100  000  

0  
1996   1998   2000   2002   2004   2006  

Källa: SCB (2009)

Som väntat ser vi här ett samband mellan inkomst
och beskattningsbar förmögenhet. Det genom-
snittliga förmögna hushållet har högre inkomster
än snittet för samtliga hushåll.
Men genomsnittsinkomsten berättar inte hela
historien. Den påverkas lätt kraftigt av enskilda
extrema värden. Personer med stora inkomster
snedvrider lätt bilden.
För att komma runt det problemet kan vi till ex-
empel titta på hur många av de förmögna hushål-
len som tjänade mer pengar på arbete än genom-
snittshushållet.
Resultatet här är betydligt mer förvånande.
En majoritet av de förmögna tjänar visserligen
bättre än genomsnittet. Men övervikten är rela-
tivt liten, bara knappt 10 procent. Fyra av tio bland
de ”förmögna” har med andra ord lägre arbetsin-
komster än snitthushållet i Sverige.
Frågan är därför hur många av de ”förmögna”
som arbetade ihop sina förmögenheter.

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 11

5 Vem är förmögen i Sverige?

Figur 5. Andel av de förmögna hushållen som tjänat bättre respektive

sämre än medianhushållet de senaste tio åren

40,1%  

Arb.ink.  i  decil  1-­‐5  

Arb.ink.  i  decil  6-­‐10  

59,9%  

Källa: LINDA (2009)

5.1 Skatternas effekter

Vad är det då i praktiken som gör att förmögenhet
blivit så pass frikopplat från inkomst? I Sveriges
fall har flera teorier förts fram, men att Sveriges
höga marginalskatter spelar roll finns det mycket
som pekar på.
I praktiken innebär höga marginalskatter just
att hushållen får mindre marginaler. Mindre mar-
ginaler betyder mindre sparande i hushållen, och
en mindre ”buffert”. Det är i regel just den ”buffer-
ten” som blir grundplåten i en förmögenhet som
jobbas ihop (Cagetti, 2003).
När marginalskatterna når så pass höga nivåer
som femtioprocentig inkomstskatt (plus löne-
skatter) avskräcker dessutom skatten många med
lite högre inkomster (32 000 i månaden och uppåt)
från att jobba fler timmar eller kräva högre lön. Istäl-
let blir ledighet och längre semester eller andra skat-
tefria förmåner bra alternativ till löneökningar.

12 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 5 Vem är förmögen i Sverige?

Tabell 4. Hushållens nettosparande i Sverige och OECD som andel av

disponibel inkomst
1960–69 1970–79 1980–89 1990–97
Sverige 6,1% 4,0% 1,1% 5,4%
OECD 9,7% 12,1% 11,2% 9,8%
OECD Europa 12,0% 13,6% 11,6% 10,9%

Källa: Henrekson (2005)

Istället för att hantera osäkerhet genom ett eget
hushållssparande blir hushållen dessutom be-
tydligt mer beroende av de offentliga transfere-
rings- och bidragssystemen. När sparandet blir
en svårare väg att gå är det inte märkligt att sam-
bandet mellan arbetsinkomster och förmögenhet
försvagas.
Skulle det då i praktiken vara möjligt för en van-
lig löntagare som tjänade lite bättre att ”spara sig
förmögen”?
Om vi använder en löntagare med 34 000 i må-
nadslön som exempel betalar han eller hon i dag
ungefär 20 000 kronor i inkomstskatt och löne-
skatter varje månad.

Tabell 5. Förmögenhetsbildning i praktiken – ett enkelt exempel

År (årets slut) Scenario 1 – sparande 5000 kronor Scenario 2 – sparande 0 kronor
i månaden i månaden
1 61 680 0
2 125 087 0
3 190 269 0
…
13 951 398 0
4
1 1 039 717 0

Om skatterna vore ungefär 5 000 kronor lägre i
månaden som exempel, skulle det med fyra pro-
cents genomsnittlig avkastning ta ungefär 14 år att
”spara sig till miljonär” , förutsatt att löntagaren i
vårt exempel lade undan den sänkta skatten, utan
något annat sparande.
Att ”spara sig förmögen” är med andra ord långt
ifrån någon omöjlighet, särskilt inte om skatten
sänks. Det blir naturligtvis ännu enklare om det
finns något annat sparutrymme än det som ges av
skattesänkningar.
5 000 kronor lägre skatt i månaden kan låta myck-
et. Men bara sedan år 2006 har personen i vårt ex-
empel fått över 3 200 kronor lägre skatt varje månad.
Att definitionen av den som är förmögen i skat-
tehänseende historiskt ungefär motsvarat förmå-
gan att köpa en etta i Stockholm kontant är sedan
en separat diskussion.

1
Med förmögen avses här en miljon i tillgångar.

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 13

5 Vem är förmögen i Sverige?

5.2 Fastigheter och förmögenhet

Ett tecken på att spekulation i kapitaltillgångar, ex- lingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet.
empelvis fastigheter, är en bättre väg till rikedom Som vi visat tidigare i denna rapport tjänar nå-
än arbete är att kopplingen mellan förmögenhet got över 40 procent av de ”förmögna” hushållen
och taxeringsvärden är betydligt starkare än kopp- sämre än det genomsnittliga hushållet i Sverige.

Figur 6. Andel av de förmögna hushållen som har högre respektive lägre

taxeringsvärde för fastighet än medianhushållet

16%  

Tax.värde  i  decil  1-­‐5  

Tax.värde  i  decil  6-­‐10  

84%  

Källa: LINDA (2009)

Samtidigt har hela 84 procent av de förmögna hus-
hållen ett taxeringsvärde som är högre än genom-
snittet i Sverige.
Att associationen mellan taxeringsvärden och
förmögenhet är betydligt starkare än kopplingen
mellan arbetsinkomster och förmögenhet är inget
slutgiltigt bevis för att arbete inte är vägen till rike-
dom. Men vi får ändå en fingervisning om att höga
arbetsinkomster knappast är en förutsättning för
att bli förmögen. Åtminstone inte så länge man
äger ett värdefullt hus

14 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 5 Vem är förmögen i Sverige?

5.3 Förmögenhet och inkomst – en närmare titt

Att mer än fyra av tio förmögna hushåll i arbets- studerar vi därför hushållens arbetsinkomster och
för ålder tjänar mindre än snitthushållet berät- förmögenhet mer ingående, med hjälp av inkomst-
tar naturligtvis inte hela historien. Här nedanför och förmögenhetsmatriser.

Tabell 6. Sambandet mellan arbetsinkomst och beskattningsbar för-

mögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet
Beskattningsbar förmögenhet (fbesk)

Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10
inkomst Dec 1 12,2 14,5 17,2 10,4 6,1 7,4 8,7 6,6 7,5 12,9
CARBHL) Dec 2 9,2 11,7 11,5 6,6 5,5 6,4 6,1 5,7 6,9 8,6
Dec 3 11,5 11,1 9,9 6,4 5,5 5,5 6,2 5,9 4,5 6,8
Dec 4 11,7 9,3 10,3 6,1 5,9 5,1 3,5 3,3 4,9 3,2
Dec 5 16 16,5 11,9 8,2 5,9 5,1 5,6 4,1 6 3,8
Dec 6 13,5 12,1 11,6 9,6 7 5,8 7,2 7,4 6 5
Dec 7 7,9 6,9 8,6 8,3 8,1 7,7 6,5 7,8 6,2 5,1
Dec 8 6,4 6,1 7,2 9,7 9,8 9 7,2 8,3 5,7 5
Dec 9 5,3 6 5,2 10 13,6 12,3 12,7 14,2 11,1 9,3
Dec 10 6,3 5,8 6,7 24,7 32,8 35,7 36,2 36,7 41,3 40,3

Källa: LINDA

Tabell 6 illustrerar sambandet mellan arbetsin-
komst och förmögenhet år 2006. Av tabellen kan
vi till exempel utläsa att 12,2 procent av den tion-
del av de förmögna hushållen som har de lägsta
arbetsinkomsterna också tillhör den lägsta för-
mögenhetsdecilen, samtidigt som 40,3 procent
av den tiondel hushåll som har de högsta inkom-
sterna också tillhör de tio procenten som har störst
beskattningsbar förmögenhet.
Som framgår av en snabb blick på matrisen är
sambandet mellan vilken decil ett hushåll hör till
i inkomstfördelningen respektive vilken decil ett
hushåll hör till i förmögenhetsfördelningen stark
bara i de absolut högsta inkomstklasserna. Efter
det klingar relationen mellan arbetsinkomst och
förmögenhet snabbt av. Inte ens i den tiondel som
tjänar mest av de förmögna ligger en majoritet i
den högsta förmögenhetsklassen.
Riktar vi blicken utanför den tiondel som har
högst inkomster blir alltså relationen mellan ”för-
mögenhet” och arbetsinkomst mycket svag.
Vad beror det då på att så pass många ”förmög-
na” hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder
har inkomster under genomsnittet för hela befolk-
ningen i arbetsför ålder?
En möjlig förklaring är att de förmögnas in-
komster tidigare varit högre, men att de nu lever
på kapitalinkomster. Även om det nog är svårt
att leva på ett kapital på en och en halv till två
miljoner kronor kan det vara möjligt för vissa att
åtminstone trappa ner när det finns pengar på
banken.
Ett sätt att undersöka effekten av tidigare in-
komster är att jämföra de förmögnas ackumu-
lerade inkomster de senaste tio åren med hela
befolkningens inkomster. Som tidigare jämför vi
bara personer i arbetsför ålder. I matrisen nedan
ser vi resultatet:

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 15

5 Vem är förmögen i Sverige?

Tabell 7. Sambandet mellan ackumulerad arbetsinkomst och beskatt-

ningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar för-
mögenhet
Beskattningsbar förmögenhet (fbesk)

Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10
inkomst Dec 1 8,3 10,6 13,4 5 2,8 3 3,2 3,4 2,9 6,5
CARBHL) Dec 2 13,4 11,1 11,6 4,7 2,5 2,8 3,1 3,1 3,8 4,2
Dec 3 12,5 11,3 9,8 3,6 3,1 4,6 2,7 2,9 2,8 3,7
Dec 4 15,7 15,3 11,7 6,6 3,2 3,6 4,8 4,2 4,4 4,1
Dec 5 12,4 12,6 13,3 9,7 4,1 5,3 5,1 3,9 5 2,9
Dec 6 12,3 11,1 10,7 8,5 7,2 5,7 6 7,1 4,6 5,1
Dec 7 6,6 9 7,2 8,3 8,1 7,5 7 7,2 6,7 6,3
Dec 8 6 6,8 7,1 8,2 7,9 10,8 8,3 6,4 8,3 7,1
Dec 9 6,1 4,9 6,4 15,1 18,1 16,2 15,5 17,1 11,5 11
Dec 10 6,8 7,2 8,8 30,3 43 40,5 44,3 44,6 50,2 49,2

Källa: LINDA

Bland de förmögna finns det som matrisen visar
återigen ett relativt starkt samband mellan inkom-
ster och förmögenhet i den högsta inkomstdecilen,
även vad gäller ackumulerad inkomst.
Men bortsett från de förmögna som tjänar ab-
solut bäst är sambandet fortfarande svagt mellan
arbetsinkomst och förmögenhet bland en mycket
stor del av befolkningen med beskattningsbar för-
mögenhet.

16 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009


Analys och slutsatser
Som vi har sett har Sverige internationellt sett
ojämnt fördelade förmögenheter och mycket
jämnt fördelade inkomster.
Dessutom är det tydligt att en mycket stor an-
del av de ”förmögna” har normala inkomster,
eller rent av inkomster under genomsnittet för alla
hushåll. Fyra av tio av de förmögna hushållen tjä-
nar sämre än snitthushållet i Sverige.
Vi anser att det är tydligt att det inte finns någon
motsättning mellan jämnt fördelade inkomster
och ojämnt fördelad förmögenhet. Tvärtom kan
det vara så att jämnt fördelade inkomster och höga
marginalskatter gör så att färre har råd att spara.
När fler stängs ute från sparande blir förmögen-
hetsbilden mer ojämn.
Den traditionella svenska reaktionen på ojäm-
likhet har varit att beskatta ”de rika” extra hårt.
Som ett resultat har Sverige ganska få verkligt rika,
både när det kommer till inkomster och förmögen-
heter. När vi talar om de ”förmögna” i rapporten
går trots allt gränsen ungefär vid kostnaden för en
enrumslägenhet i Stockholm, inte vid prislappen
för en egen privatjet.
Därför blir också extraskatter på ”höginkomst-
tagare” och ”förmögna” i Sverige mest till sym-
bolhandlingar. Värnskatt och förmögenhetsskatt
drog tillsammans in några promille av offentliga
sektorns skatteintäkter.
Att beskatta förmögenhet i Sverige handlar i
praktiken om att försämra för dem man tycker har
för mycket, inte om att dra in pengar till offentlig
verksamhet.
Ojämlikheten i den svenska förmögenhets-
bilden beror alltså inte på att de rika har så pass
mycket – den beror på att människor med vanliga
inkomster har så pass lite. Och det problemet rå-
2
Så sparar svenskarna IV, Swedbank, Institutet för privatekonomi, mars 2009.
2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet
6 Analys och slutsatser
der vi knappast bot på med hjälp av ännu högre
skatter.
Förutom att ojämlikheten ökas så snedvrids
dessutom människors ansträngningar av dagens
situation. Det blir mer attraktivt att satsa på olika
former av spekulation, snarare än på sin karriär.
Det är inget fel med att satsa på till exempel fastig-
heter eller aktier. Men Sverige skulle kunna tjäna
på att göra det möjligt för fler att lägga undan en
större del av sin arbetsinkomst.
En rapport från Swedbank (2009) visar att en
dryg tredjedel av alla vuxna svenskar inte har nå-
got sparkapital överhuvudtaget, eller som mest
10 000 kronor. Samma rapport visar också att am-
bitionerna att spara är större än vad de flesta anser
sig ha råd att lägga undan.2 Det är problematiskt
med tanke på att många istället måste låna pengar
för tillfälliga oförutsedda utgifter, och riskerar att
hamna i skuldfällor.
Sverige beskattar låga inkomster relativt högt
i jämförelse med många andra länder. Om ex-
empelvis grundavdraget höjdes, skulle en del av
denna problematik kunna lösas.
På andra sidan av förmögenhetsfördelningen
skulle det gå att lägga undan mer pengar om skat-
ten på högre inkomster sänktes. Den statliga in-
komstskatten, inklusive den så kallade värnskat-
ten, gör idag att många välutbildade får ganska
små marginaler. Dessutom tjänar de mer på att
öka sin ledighet snarare än att jobba extra eller
satsa på karriären.
Därför är sänkta inkomstskatter viktigt både för
att hushållen ska få bättre buffertar och större var-
dagstrygghet och för att Sverige ska få en mindre
snedvriden och mer jämn fördelning av förmögen-
heterna.
17
7 Appendix

Att mäta förmögenhet

Förmögenheter är betydligt svårare att mäta än
inkomster. I huvudsak finns två metoder: register-
statistik och intervjuundersökningar. Båda har för-
och nackdelar. Registerstatistiken finns i dagsläget
bara att tillgå från tidigare år eftersom förmögen-
hetsskatten har avskaffats. Registerstatistiken om-
fattar också bara beskattningsbar förmögenhet och
inkluderar således inte tillgångar som inte har varit
beskattningsbara, såsom O-listade aktier, guld med
mera. Förmögenhetsvärdet kan också avvika från
marknadsvärdet, vilket är fallet med exempelvis
bostadsrätter. Intervjubaserad statistik kan fånga
detta men det finns inga garantier för att svaren är
ärliga och urvalet blir ofta för litet eftersom de störs-
ta förmögenheterna ägs av ett fåtal.
Statistiken omfattar inte pensionsrätter efter-
som dessa inte är direkt registrerade på individen.
Skulle pensionsrätterna räknas in skulle för mö-
genhetsfördelningen bli jämnare än vad den offi-
ciella statistiken ger vid handen. Det är dock inte
självklart att dessa borde räknas. Dels är det en
förmögenhet som hushållen saknar direkt tillgång
till, dels finns ett visst mått av politisk osäkerhet
när det gäller pensionerna.
Värt att framhålla är att förmögenhetsfördel-
ningen varierar med konjunkturen. Under perio-
der av god börstillväxt ökar spridningen, för att
minska i sämre tider. Detta beror på att den finan-
siella förmögenheten är koncentrerad till ett rela-
tivt litet antal hushåll.

Källor
Cagetti, Marco, Wealth Accumulation over the Life Cycle and Precautionary Savings, Journal of
Business & Economic Statistics, Vol. 21, 2003

Henrekson, Entrepreneurship, A Weak Link in the Welfare State, Industrial and corporate change,
(2005)

Riksdagens utredningstjänst (RUT), Dnr 2009:1216, (2009)

Sierminska, Eva, Brandolini, Andrea and Smeeding, Timothy M, Comparing Wealth Distribution
Across Rich Countries, First Results from the Luxembourg Wealth Study, augusti 2006

Statistiska Centralbyrån, Hushållens Ekonomi 2007, december 2008

Swedbank, Så sparar svenskarna IV, Institutet för privatekonomi, mars 2009

Egna uttag ur databasen LINDA/SCB

18 Lägre skatter – större jämlikhet  |  2009

 8 Detta är Skattebetalarna

Skattebetalarnas Förening är en ideell och partipolitiskt oberoende organisation

med hundratusen medlemmar, som verkar för god hushållning med skatte-
medel, låga och synliga skatter samt rättssäkerhet för skattskyldiga.

Skatterna är ditt livs största utgift och investering. Men får du valuta för dina skatte­
pengar? Skattebetalarnas Förening är din röst, och ditt stöd, för att sprida kunskap
och skapa opinion i frågor om skatt. Vi har en intensiv dialog med politiker, medier
och andra opinionsbildare. Vi utreder och kartlägger hur stat, kommuner och lands-
ting kan bli effektivare. Vi granskar slöseri och ifrågasätter. Och vi lyfter fram
exempel på hur välfärdsfrågorna kan lösas på nya sätt. Vi arbetar också för att öka
rätts­säkerheten på skatteområdet.
Som medlem får du skattetips, tillgång till skatterådgivning, åtta nummer av tid­
ningen Sunt Förnuft, nyhetsbrev, bokrabatter och förmånliga erbjudanden om
privatvårds- och sakförsäkringar. Dessutom har du möjlighet att teckna vår Skatte­
processgaranti. Då vi arbetar utan vinstintresse går eventuellt överskott tillbaka in i
verksamheten. Välkommen som medlem!

Läs mer på www.skattebetalarna.se

2009  |  Lägre skatter – större jämlikhet 19

Det är svårt att ”bli rik på hederligt arbete” i Sverige, för att citera näringsmi-
nister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation
och de bakomliggande orsakerna.
Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört
med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning.
Vi visar också att mer än fyra av tio ”förmögna” hushåll där medlemmarna är i
arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i
arbetsinkomst.
Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden
är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i
samma grupp.
Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större
summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lot-
terier eller fastigheter.
Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan
leda till att fler kan bilda sig en ”förmögenhet” genom vanligt arbete.
Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastig-
heter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom
arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på fi-
nans- och bostadsmarknaden och alltför lite på ”hederligt arbete”. Genom att
sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet.

www.skattebetalarna.se