Professional Documents
Culture Documents
Kursen: AKUTSJUKVRD
MODUL 8
Kapitel 6 - Endokrina sjukdomar (s.123)
TERMINOLOGI
Endokrinologi
definition
Endokrina systemet
definition
funktioner
Endokrina krtlar
(krtlar med intern sekretion)
definition
struktur
o
o
o
o
o
o
o
o
Hormoner
definition
P a g e |2
definition
struktur
Exokrina krtlar
(krtlar med extern sekretion)
- svettkrtlarna
- krtlar i den gastrointestinala kanalen
- ronspottkrtel etc
INSTUDERINGSFRGOR
1. Beskriv kroppens hormonbildande krtlar och celler
Mnniskokroppen r en komplex biologisk "mekanism" vars struktur omfattas av celler
d.v.s. den grundlggande enheten i kroppen; flera celler som specialiserades fr en viss
roll/ funktion i kroppen bygger upp vvnaderna; vissa grupper av vvnader med
gemensamma funktioner och syfte skapar organsystemen, och alla organsystemen
omfattar mnniskokroppen.
Bland dessa system finns endokrina systemet som innebr en stort och avancerat
ntverk av glandulae (krtlar) och delar av krtlar som producerar hormoner, vilka
reglerar vissa interna kroppsfunktioner, inklusive tillvxt och metabolism.
Hormoner innebr sekretioner omfattande kemiska signaler som produceras av
endokrina krtlarna, med roll i att styra en serie av kroppens funktioner.
Nota bene(!)
Det finns en stor skillnad mellan endokrina och exokrina
systemen, d.v.s. mellan endokrina och exokrina krtlarna.
Endokrina krtlarna och sina delar som bygger upp det endokrina systemet innebr
specialiserade organen med intern sekretion (enligt det latinska "endo-" = i, in, inuti,
inre), med andra ord det betyder att dessa hormoner verfrs internt, d.v.s. insndras ut
i kroppens system genom anvndandet av blodcirkulationen. Hormoner r i verkligheten
en substans som spelar rollen av kemisk regulator och mediator (meddelare) mellan det
endokrina systemet och hela kroppen.
De bestr av:
hypothalamus (hypotalamus)
epifhys eller corpus pineale (tallkottkrtel)
hypofys eller glandula pituitaria
thyreoidea (skldkrtel)
parathyreoidea eller glandula parotis (biskldkrtel)
thymus (brss)
glandula suprarenalis (binjurar)
endokrin pancreas - Langerhanska arna
i bukspottkrteln
gonader:
- ovarium, ovaria (ggstockar hos kvinnor)
- test, testes (testiklar hos mn)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
P a g e |3
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
P a g e |4
andra sida:
Exokrina krtlarna innebr delarna omfattande det exokrina systemet som utsndrar
sekretioner externt (enligt det latinska "exo-" = ut, extern, yttre) d.v.s. till eller p ytan
av ett organ genom en dukt (ductus, ledning, kanal, etc).
Bl.a. bestr de av:
salivkrtlarna (spottkrtlarna)
svettkrtlarna
krtlar i den gastrointestinala kanalen
ronspottkrtel, etc.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
P a g e |5
P a g e |6
ven vid vila behver kroppen energi fr dess vitala (basala, grundlggande) funktioner
ssom andning, blodcirkulation, upprtthlla hormonniver, reparation och regeneration
(tillvxt) av celler. Antalet kalorier som anvnds av kroppen fr att utfra dessa
grundlggande funktioner kallas basal metabolism.
Metabolabehov (energikonsumtion) skiljer i olika system/ organ: 19 % anvnds av
nervsystemet, 29 % anvnds av levern, 10 % av hjrtat, 7 % av njurarna, 18 % av musklerna.
Basalmetabolismen i normala vuxna r ca 70 kcal/ timme (ca 65-70% av den totala
energikostnaden).
Faktorer som pverkar basalmetabolismen (-mnesomsttningen) r:
lder
kn
fysisk kondition
kroppslngd/
kroppsstorlek
vikt
miljfaktorer
som
direkt
pverkar
livsmedel
fysisk aktivitet
P a g e |7
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
P a g e |8
P a g e |9
(2) Hypofys mellanloben r den intermedira loben som syntetiserar och utsndrar:
2.1. melanocytstimulerande hormonen = stimulerar produktion av melanin
***
THYREOIDEA
Fr hyperthyreos och hypothyreos sjukdomars beskrivning, behver man frst frklara
vad menas med skldkrteln, dess funktionsstt samt dess relation med hypothalamus och
deras inflytande p hela kroppssystemet.
Definition:
Thyreoidea (skldkrteln) r en fjrilsformade krtel som ligger vid basen av halsen,
strax nedanfr adamspplet, och som har en enorm inverkan p kroppens hlsa. Varje
aspekt av kroppens mnesomsttning regleras av skldkrtelhormoner.
Om skldkrtelns funktioner r veraktiva medfr det tyreotoxikos/hypertyreos
sjukdom. Skldkrteln fungerar under normala parametrar orsakar det hypotyreos
sjukdom.
P a g e |10
Skldkrtelns funktionsstt
Hastigheten med vilken T4 och T3 frigrs i blodfldet kontrolleras av hypofysen och
hypothalamus som involveras i en feedback regimen fr att kunna reglera hela systemet
som en kta termostat.
Definition:
Tyreotoxikos innebr en kondition som orsakas av en hg thyreoideahormon
koncentration i blodfldet, ngot som kan frekomma p grund av:
o thyroidit = en kad thyreoideaproduktion orsakat av destruktion av
skldskrtelnceller ("thyroidit" => inflammerad/frstorad skldkrtel), eller
o hypertyreos = kad thyreoideahormon produktion d.v.s. trijodothyronin T3
och thyroxin T4 i blodomlopp.
Basedows- eller Graves sjukdom = autoimmun form av tyreotoxikos med diffus struma
Toxisk multinodullr struma = toxisk knlstruma; forma av struma med klumpar/ sm knlar
Toxiskt adenom = primr d.v.s. oberoende form av tyreotoxikos med toxisk uninodulr struma
Gestationell hyperthyreos (sllsynt)= sekundr form av hypertyreos som uppstr vid graviditet
Tecken
- palmarerytem (patologisk rodnad p handflatan)
- svettiga och varma handflator
- fin tremor (hr: en viss inre darrning som oftast ven medfr handdarrningar)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
P a g e |11
Symtom
Komplikationer:
hjrtproblem
skelettproblem: osteoporos (benskrhet)
gonproblem: endokrin oftalmopati t.ex. exoftalmus (utstende gon), rda och
svullna gon, ljusknslighet, oskrpa eller dubbelseende, om den inte behandlas kan
leda till synfrlust/ blindhet)
hudproblem: rd, svullen hud, ibland tyroid dermopati ofta p smalbenen och ftter
(pretibialt myxdem = infiltrativ hudsjukdom)
tyreotoxisk kris (livshotande hlsotillstnd som frknippas med obehandlad eller
underbehandlad hypertyreos d.v.s. giftstruma)
Behandling:
syftet: att komma fram till remission d.v.s. eutyreoid tillstnd (thyreoidea minskning
och normal hormonproduktion)
behandlingsmetoder:
o antithyreoidea droger (thyreostatika) = frstahandsbehandling
o radioaktiv jod (administrerat som dryck; nr operationen inte r mjlig)
o kirurgi (sllan), srskilt p unga patienter
P a g e |12
Epidemiologi:
- incidens mer hos kvinnor n hos mn
- kar med ldern (vanligast runt 60 rs)
- den vanligaste orsaken fr hypothyreos r geografiska omrdet med brist p jod
- i omrden dr brist p jod r inte ett problem, uppstr vanligt hypotyreos med
autoimmun och iatrogenisk form (iatrogenisk sjukdom = typ av sjukdom som orsakas
av lkemedel eller lkare)
- strlbehandling (nr den anvnds fr att behandla cancer i huvud och hals)
- lkemedel t.ex. litium som administreras vid olika psykiatriska sjukdomar
P a g e |13
myxedema (myxdem) = svr hypotyreos form som leder till myxdem koma; det
kan vara letalt
infertilitet = lga niver av skldkrtelhormon kan stra ovulationen, som negativt
pverkar fertiliteten.
kongenitala missbildningar = hg risk i barn till kvinnor med obehandlad
skldkrtelsjukdom (kan leda till allvarliga intellektuella och utvecklingsproblem)
P a g e |14
P a g e |15
KVINNAN:
Kvinnans knskrtlar kallas fr ggstockar eller ovarier (lat. "ovarium"/plural, "ovaria")
som har dubbel funktion nmligen:
(1) exokrin funktion, som serverar till fortplantning och genomfrs genom produktion av
oocyten (ggcellproduktion, lat. "ovum"), den s kallade ovulationen (gglossning,
oogenes eller gametogenes)
(2) endokrin funktion, som realiseras genom inresekretion av knshormonen:
- strogen produceras av mogna ovariefolliklarna och pverkar aktiviteten i
hypofys, centrala nervsystemet, brstkrtlar och ovarier, men har ocks en
lgre metabolisk verkan (bland annat, befrmjar natrium- och
vattenretention i kroppen)
- progesteron produceras av corpus luteum (gulkroppen) och placenta
(moderkakan), och har inflytande p ggets nidation (implantation) och
graviditeten underhll, minskar frekvensen och intensiteten av
livmodersammandragningar, svl stimulerar utsndringen av kolostrum
(rmjlk)
MANNEN:
Mannens knskrtlar kallas fr testiklar eller testes (lat. "test"/plural, "testes") och har
en dubbel funktion (p samma stt som kvinnliga knskrtlarna) nmligen:
(1) exokrin funktion, vilken serverar till fortplantning, och genomfrs av sdesblsan
(vesicula seminalis) genom spermatogenes nmligen spermieproduktion eller
spermatozoproduktion (spermatozo = sdesceller)
(2) endokrin funktion, vilken utfrs av interstitiella vvnaden som utsndrar
androgenhormon (det manliga knshormonet) eller testosteron, och vilket ansvarar fr de
sekundra knsegenskaperna i mannen
P a g e |16
P a g e |17
D kas glykemi faktorn (glukos nivn) i blodet medan cellerna bervas brnsle.
Sledes nr glykemi index (som mter med glukomtaren) r hgre n normala vrden
(hyperglykemi) kan det orsaka skador p sm blodkrlena (i gon, njurar, hjrta,
nervsystemet), ngot som associerar diabetes med en kad risk fr hjrt-krlsjukdom,
njursjukdom, synfrlust (t.ex. glaukom) och neurologiska besvr.
En persistent (kronisk) tillstnd av hyperglykemi kan leda till prediabetes kondition
eller ven till diabetes, ngot som allts kan definiera diabetes som ett kroniskt tillstnd
av hyperglykemi.
Diabetes finns i tre former:
(1) diabetes mellitus juvenil (latinska juvenilis = ungdomlig) eller diabetes typ 1
(2) diabetes mellitus frvrvad eller diabetes typ 2
(3) gestational diabetes (dr latinska gestatio = graviditet)
Diabetes typ 1
Diabetes typ 2
Gestational diabetes
Form: insulinberoende
Form: insulinresistent
Form: tillfllig
Symtom:
sker pltsligt
okontrollerbar trst, kad aptit
(ihllande knsla av hunger),
fatigue (utmattning, trtthet);
frekvent miktion (urinering),
oberttigad viktminskning, ben
domningar (knselbortfall) och
Symtom:
sker inte pltsligt, kan frbli
frnvarande fr mnga r,
sjukdomen manifesteras p ett
stillatigande stt
frekventa infektioner, fatigue
(utmattning)
trtthet,
den
frekvent miktion, trst, ihllande
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
frekventa
hypoglykemiska
kriser (lg glukos niv)
hunger,
dimsyn,
erektil
dysfunktion (hos mn), smrta
och domningar i benen.
hypoglykemiska attacker saknas
(med undantag nr patienten fr
injicerbart insulin eller behandlas
med orala lkemedel mot
diabetes).
Behandlingsform:
administrering av insulin och
konstant
vervakning
av
blodsockerniver (anvndning av
glukomtaren ca 4 gnger/dag)
fr att ta reda p den ndvndiga
mngden insulin.
Behandlingsform:
i den inledande fasen av
sjukdomen: srskild kost och att
gra regelbunden motion; intag
av
orala
lkemedel
vilka
stimulerar mngden insulin som
produceras
i
pankreas;
vervakning av blodsockerniver
bara 1 - 2 gnger per dag;
i avancerade stadier (nr
pankreas frlorar frmgan att
utsndra insulin) kommer att
administreras injicerbart insulin.
kan hllas under kontroll med
hjlp av orala lkemedel och
srskild med en hlsosam livsstil.
P a g e |18
Profylax (prevention)
kan frebyggas genom att utrota
triggerfaktorer och att anta en
hlsosam livsstil: att upprtthlla
en normal kroppsvikt, flja en
balanserad
kost
och
ett
regelbundet trningsprogram, att
lra sig stresshanteringstekniker
P a g e |19
17. Beskriv versiktligt vilken behandling som finns att erbjuda vid
diabetes mellitus
Behandling fr diabetes mellitus innefattar:
insulin (livslngt insulin terapi endast hos patienter med diabetes typ-1, och ibland
fr allvarliga fall med typ-2)
typer av insulinadministrering:
- snabbverkande (korttidsverkande/ mltidsinsulin) insulin: med hjlp av
insulinsprutor, pennor, kontinuerligt med pump; det kan administreras s.k.
(subkutant), i.m. (intramuskulrt), i.v. (intravenst); t.ex. Humulin,
Novolin, Apidra, Humalog, Novolog
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande
P a g e |20
P a g e |21
P a g e |22
att aldrig ge dryck till en medvetsls (risk fr aspiration); att ge sirap, honung, sirap
eller flytande socker (endast om patienten r medveten)
glukos i.v. 30 % (300 mg/ml) tills patienten vaknar (ca 10-80 ml)
ev. att ge patienten 200 ml mjlk och en smrgs (nr r fullt vaken)
att kontrollera patientens aktuella hlsotillstnd (anamnes, medicinering, symtomen,
frndringar i kliniska statusen)
ev. infusion med glukos (koncentration av 5 till 10 %)
korttid vervakning p avdelningen
(c) egenvrd:
- att ndra levnadsvanorna
- i allmnhet att frmst ndra kostvanorna: sm och regelbundna mltider, intag av
lngverkande kolhydrater i dagliga kosten, att inte skipa mltid
- motionera regelbunden
- inte ta fr hga insulindos (hos diabetiker); tta blodsockerkontroller hemma
- att upprtthlla kommunikationen med vrdpersonalen
- att undvika s mycket s mjligt pfrestande faktorer.
***
***
***
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande