You are on page 1of 22

P a g e |1

Kursen: AKUTSJUKVRD

GRUPP VO: VT15-VT16

Namn: MONICA-ANGELA HANSEN

MODUL 8
Kapitel 6 - Endokrina sjukdomar (s.123)
TERMINOLOGI
Endokrinologi
definition

Den vetenskap som studerar de medicinska aspekterna av


endokrina systemet (hormoner), sjukdomar och tillstnd
som associeras med hormonell obalans, och drtill ven
anvndningen av syntetiska eller naturliga hormonella
lkemedel.

Endokrina systemet
definition

En komplex ntverk av krtlar och delar av krtlar som


producerar hormoner, vilka reglerar vissa interna
kroppsfunktioner, inklusive tillvxt och metabolism.

Roll i att kontrollera fljande processer och system:

funktioner

Endokrina krtlar
(krtlar med intern sekretion)

definition

struktur

tillvxt och utveckling


homeostas (stabilt och konstant intern tillstnd gentemot
omgivningen i ett biologiskt system; intern balans)
metabolism
(mnesomsttning;
reglerar
kroppens
energiniver)
fortplantning
respons p stimuli (svaret/ reaktionen till stress och eller
skada)

Delar omfattande endokrina systemet som utsndrar


hormoner internt, anvndande blodstrmmen (blodloppet)
Bestr av:
o

cykel stimulerar hypofys fram- och baklober, och som


fljaktligen indirekt pverkar hela endokrin systemet; den
ocks gr kopplingen och underlttar kommunikationen mellan
nerv- och endokrina systemen)

o
o
o
o
o
o
o
o

Hormoner
definition

hypotalamus (hypothalamus = del av hjrnan som i feedback

tallkottkrtel (epifys, epyphysis)


hypofys (hypophysis, glandula pituitaria)
skldkrtel (tyreoidea)
biskldkrtel (glandula parotis, paratyreoidea)
brss (tymus, thymus)
binjurarna (glandula suprarenalis)
bukspottkrtel (endokrin pancreas/Langerhanska ar)
gonader
- ggstockar (ovaria) hos kvinna
- testiklar (testis, testes) hos man

Kemiska signaler (endokrina sekretioner) producerats av


endokrina krtlarna, vilka styr en serie av kroppens
funktioner
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |2

definition

Delar omfattande exokrina systemet som utsndrar


sekretioner externt, till eller p ytan av ett organ, genom
en dukt (ductus, ledning, kanal)

struktur

Bestr av: - salivkrtlarna (spottkrtlarna)

Exokrina krtlar
(krtlar med extern sekretion)

- svettkrtlarna
- krtlar i den gastrointestinala kanalen
- ronspottkrtel etc

INSTUDERINGSFRGOR
1. Beskriv kroppens hormonbildande krtlar och celler
Mnniskokroppen r en komplex biologisk "mekanism" vars struktur omfattas av celler
d.v.s. den grundlggande enheten i kroppen; flera celler som specialiserades fr en viss
roll/ funktion i kroppen bygger upp vvnaderna; vissa grupper av vvnader med
gemensamma funktioner och syfte skapar organsystemen, och alla organsystemen
omfattar mnniskokroppen.
Bland dessa system finns endokrina systemet som innebr en stort och avancerat
ntverk av glandulae (krtlar) och delar av krtlar som producerar hormoner, vilka
reglerar vissa interna kroppsfunktioner, inklusive tillvxt och metabolism.
Hormoner innebr sekretioner omfattande kemiska signaler som produceras av
endokrina krtlarna, med roll i att styra en serie av kroppens funktioner.
Nota bene(!)
Det finns en stor skillnad mellan endokrina och exokrina
systemen, d.v.s. mellan endokrina och exokrina krtlarna.
Endokrina krtlarna och sina delar som bygger upp det endokrina systemet innebr
specialiserade organen med intern sekretion (enligt det latinska "endo-" = i, in, inuti,
inre), med andra ord det betyder att dessa hormoner verfrs internt, d.v.s. insndras ut
i kroppens system genom anvndandet av blodcirkulationen. Hormoner r i verkligheten
en substans som spelar rollen av kemisk regulator och mediator (meddelare) mellan det
endokrina systemet och hela kroppen.
De bestr av:

hypothalamus (hypotalamus)
epifhys eller corpus pineale (tallkottkrtel)
hypofys eller glandula pituitaria
thyreoidea (skldkrtel)
parathyreoidea eller glandula parotis (biskldkrtel)
thymus (brss)
glandula suprarenalis (binjurar)
endokrin pancreas - Langerhanska arna
i bukspottkrteln
gonader:
- ovarium, ovaria (ggstockar hos kvinnor)
- test, testes (testiklar hos mn)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |3

ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |4

andra sida:
Exokrina krtlarna innebr delarna omfattande det exokrina systemet som utsndrar
sekretioner externt (enligt det latinska "exo-" = ut, extern, yttre) d.v.s. till eller p ytan
av ett organ genom en dukt (ductus, ledning, kanal, etc).
Bl.a. bestr de av:
salivkrtlarna (spottkrtlarna)
svettkrtlarna
krtlar i den gastrointestinala kanalen
ronspottkrtel, etc.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |5

Beroende p deras funktion kan krtlarna ocks indelas i


sekretoriska krtlar, som r krtlarna med extern (yttre) och intern (inre)
sekretion
icke-sekretoriska krtlar, som inte avsndrar ngot (t.ex. lymfkrtlarna)

2. Beskriv versiktligt hur hormoner styr tillvxten i kroppen


Hypofysen anses att vara den styrning krteln som reglerar aktiviteten i hela
krtelsystemet arbetande p feedback principen. Hypofys kommunicerar stndigt med
hypothalamus vilket frmedlar kommunikationen mellan nervsystemet och endokrina
systemet.
Hypofys omfattar tre lober: framloben, intermedirloben och bakloben.
Hypofys framloben producerar olika hormoner, varav ett av dem r STH (somatotropin
eller tillvxthormon) som r den ansvariga hormonen fr tillvxtprocessen i kroppen
(grekiska "soma" = kropp).
(a) hypofysens hypofunktion leder till allvarlig atrofi, involution (apoptos,
tillbakabildning, regression), metabolastrningar, temperatur rubbningar, blodtryck och
kn dysfunktioner:

- frnvaro av framlobens hormon STH under barndomen + brist p t.ex.


gonadotropiner (knshormoner: ovaria/ testes) => dvrgvxt
- brist p baklobens hormon ADH (antidiuretiskhormon s.k. vasopressin) => diabetes
insipidus produceras i hypofys bakloben) => patologisk dehydrering

(b) hypofysens hyperfunktion medfr metabola (mnesomsttning) rubbningar:


- verproduktion av STH under barn- och ungdomsren => gigantism (storvuxenhet)
- verproduktion av STH hos vuxna => akromegali (onormal tillvxt av hnderna,
ftterna och ansiktet: nsa, lppar, underkke)

Hypofys samverkar i feedback regim med thyreoidea (skldkrteln) och det r


anledningen vilket hypofys pverkas av en hyper- eller hypofunktion av skldkrteln.
(c) thyreoidea hypofunktion leder till hypothyreos
- hypofunktion under barndomen => kretinism d.v.s. fysisk och psykisk hmmad
utveckling => dvrgvxt + intellektuell utvecklingsstrning
- hypofunktion hos vuxna => bl.a. myxdem, vervikt/ obesitas, obstipation
(frstoppning), bradykardi, menstruation rubbningar, fokusering svrigheter,
lngsamma rrelser, muskel atrofi, svaghet, trtthet kronisk syndrom, lg
metabolism (Levaxin) etc

3. Beskriv vad som pverkar metabolismen (mnesomsttningen)


Definition:
Metabolism innebr en vital biokemisk process som omfattar ett kontinuerligt utbyte
av mnen och energi mellan organism och milj. Under denna komplexa process r
nringsmnena i livsmedel blandade och kombinerade med syre O2 (oxidationsprocess) fr
att frigra energin (d.v.s. kalorier) som kroppen behver fr att fungera.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |6

ven vid vila behver kroppen energi fr dess vitala (basala, grundlggande) funktioner
ssom andning, blodcirkulation, upprtthlla hormonniver, reparation och regeneration
(tillvxt) av celler. Antalet kalorier som anvnds av kroppen fr att utfra dessa
grundlggande funktioner kallas basal metabolism.
Metabolabehov (energikonsumtion) skiljer i olika system/ organ: 19 % anvnds av
nervsystemet, 29 % anvnds av levern, 10 % av hjrtat, 7 % av njurarna, 18 % av musklerna.
Basalmetabolismen i normala vuxna r ca 70 kcal/ timme (ca 65-70% av den totala
energikostnaden).
Faktorer som pverkar basalmetabolismen (-mnesomsttningen) r:

lder

- normalt sjunker metabolismen med ldern

kn

- metabolismen r hgre hos mn n i kvinnor

fysisk kondition

- mnesomsttning intensifieras med minskande/


snkande fitness

kroppslngd/
kroppsstorlek

- mnesomsttningen beror direkt av kroppslngd/


kroppsstorlek

vikt

- metaboliska hastighet kar med vikten

individens morfofunktionella parameter

- d.v.s. strukturella och funktionella parameter

olika fysiologiska och/


eller patologiska tillstnd
hos denna individ

- fysiologiska, t.ex. vid menstruation period, smn,


menopaus, andropaus, stress, etc;

- frhllandet muskler-fett-skelett pverkar direkt


mnesomsttningen (t.ex. skillnaden mellan man och
kvinnan)

- patologiska: olika sjukliga kondition, syndrom,


sjukdomar)
- leder till pfrestningar
mnesomsttningen

miljfaktorer

som

direkt

pverkar

- miljtemperatur: fr kallt, fr varmt;


- miljklimat: hjd, luftfuktighet, atmosfrstryck etc

livsmedel

konsumeras cirka 10 % av totala energin fr


matspjlkningsprocessen, absorption och assimilering
av mat efter intag

fysisk aktivitet

- motion, i vila, smn


- energi som frbrukas r direkt proportionell (kar)
mot arbetsintensiteten och representerar den mest
fluktuerande (frnderliga, rrliga, instabila) delen av
energikonsumtion
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |7

Metabolismen kan ven kallas fr biotransformation (d.v.s. en serie av kemiska


omvandlingar som sker i kroppen, t.ex. genom enzymatisk aktivitet, fermentering etc).
METABOLA FASER:
Metabolism innefattar tv processer samtidigt motsatta nmligen:

1. KATABOLISM (nedbrytning process) = alla biokemiska reaktioner som degraderar (bryter


ner) cellulra komponenter (cellsbestndsdelar) i enklare mnen; det genererar
anvndbar energi, t.ex. ATP (adenosintrifosfat = som anvnds av musklerna fr att dra sig
ihop)
2. ANABOLISM (assimilering; absorption; sammansttning process) = alla biokemiska
processer som medfr nringsmnens syntes p cellulr niv (digestion, absorption,
biokemisk omvandling). De vanliga nringsmnena (proteiner, polysackarider och lipider)
bryts ner till molekyler fr att kunna anvndas av cellerna (cellmetabolism).
Anabola processer sker i tv stadier:
(a) matsmltning mnesomsttning = process som uppstr i tunntarmen, och varigenom fdan
(som redan blivit bolus) bryts ner av magsyra och digestionsenzymer till nringsmnen vilka
absorberas i blodloppet fr att kunna transporteras till cellerna i hela kroppen;
(b) den kta mnesomsttning = process som sker p cellniv dr olika metaboliter frn det
tidigare stadiet bryts ner till enklare intermedira substanser; i detta stadie genom oxidation
(cellandning) producerats p samma stt koldioxid CO2 och vatten H2O medan resten av
energi slpps ut i omgivningen som vrme.

ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |8

4. Beskriv versiktligt vilka uppgift har det endokrina systemet


Endokrina systemet innebr en organiserad helhet som bestr av krtlar vilka
tillverkar hormoner.
Det spelar roll i att pverka och reglera somliga kroppsfunktioner och processer som:
o tillvxt och utveckling (komplex process av tillkomst och systemisk evolution)
o homeostas (stabilt och konstant intern tillstnd gentemot omgivningen i ett biologiskt
system; tillstnd som upprtthller intern balans i kroppen)
o metabolism (mnesomsttning; reglerar kroppens energiniver)
o fortplantning
o respons p stimuli (d.v.s. svaret eller reaktionen till inre/ yttre pfrestande faktorer
ssom stress och/eller skada)

5. Beskriv versiktligt vad gr hypofysen


Definition:
Hypofys (glandula pituitaria) r
en rtstor krtel som ligger i det
undre
hjrnbihanget
(d.v.s.
hypothalamus) p mellanhjrnans
nedre
yta,
och
vilken
(tillsammans med hypothalamus
som gr kopplingen mellan
nervsystemet
och
endokrina
systemet) styr resten av krtlarna
i en feedback regimen. Med andra
ord: hypothalamus stimulerar
eller
inhiberar
hypofysens
funktion.
Struktur:
Hypofys har tre lober: framloben,
mellanloben, bakloben varav:
(1) Hypofys framloben (adenohypofysen) reglerar flera fysiologiska processer (inklusive
stress, tillvxt, fortplantning och laktation).
1.1. somatotropin STH (tillvxthormon) = stimulerar kroppens tillvxt
1.2. gonadotropiner:

1.3.1. prolaktin PRL (luteotropin) = laktogenhormon, stimulerar laktation


1.3.2. follikelstimulerande hormon FSH (follitropin) = stimulerar follikelmaturation
(mognads-process), strogen- samt spermieproduktionen
1.3.3. luteiniserande hormon LH = framkallar ovulationen (gglossningen) och
strogen och progesteronproduktionen hos kvinnor, stimulerar testiklarnas
produktion fr testosteron hos mn

1.3. thyreoideastimulerande hormon TSH (tyreotropin) = stimulerar skldkrteln fr


att utsndra thyroxin (T4) ochtrijodothyronin (T3) i blodstrmmen.
1.4. adrenokortikotropiskt hormon ACTH (kortikotropin) = befrmjar fristtningen av
glukokortikoider och androgener frn binjurebarken (adrenal krteln)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |9

(2) Hypofys mellanloben r den intermedira loben som syntetiserar och utsndrar:
2.1. melanocytstimulerande hormonen = stimulerar produktion av melanin

(3) Hypofys backloben (neurohypofysen) r funktionellt kopplad till hypotalamus och


utsndrar de fljande hormoner med motsvarande funktioner:
3.1. oxytocin = initierar frlossningen, stimulerar laktation)
3.2. vasopressin (antidiuretisk hormon) = som stimulerar vattens resorption och
reglerar vatten balans i kroppen)

***

THYREOIDEA
Fr hyperthyreos och hypothyreos sjukdomars beskrivning, behver man frst frklara
vad menas med skldkrteln, dess funktionsstt samt dess relation med hypothalamus och
deras inflytande p hela kroppssystemet.
Definition:
Thyreoidea (skldkrteln) r en fjrilsformade krtel som ligger vid basen av halsen,
strax nedanfr adamspplet, och som har en enorm inverkan p kroppens hlsa. Varje
aspekt av kroppens mnesomsttning regleras av skldkrtelhormoner.
Om skldkrtelns funktioner r veraktiva medfr det tyreotoxikos/hypertyreos
sjukdom. Skldkrteln fungerar under normala parametrar orsakar det hypotyreos
sjukdom.

Skldkrteln producerar tv huvudsakliga hormoner, thyroxin (T4) och trijodothyronin


(T3) vilka pverkar varje cell i kroppen, och som konsekvens har stor inflytande p
kroppens metabolism, temperatur, vikt, puls, och reglerar proteinproduktion. Dessutom
producerar den calcitonin, en hormon som reglerar calcium halt i blodet vilket motverkar
effekterna av parathormonen (PTH).
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |10

Skldkrtelns funktionsstt
Hastigheten med vilken T4 och T3 frigrs i blodfldet kontrolleras av hypofysen och
hypothalamus som involveras i en feedback regimen fr att kunna reglera hela systemet
som en kta termostat.

Hypotalamus stimulerar hypofysen att frigra TSH (thyreoideastimulerande hormon),


s att hypofysen utsndrar TSH men mngden beror p hur mycket T4 och T3 cirkulerar
redan i blodet. Sledes:
- om det inte finns tillrckligt med T4 och T3 i blodet hjs TSH, och tvrtom
- om det finns fr mycket cirkulerande T4 och T3, minskas TSH nivn
Slutligen reglerar skldkrteln sin hormonproduktion, baserande p mngden av TSH
den tar emot:
- om skldkrteln r sjuk och veraktiv, kommer b-TSH nivn i att ligga under normal
- om sjuka skldkrteln inte kan gra tillrckligt med skldkrtelhormon, fortstter
b-TSH att vara hg.

6. Beskriv versiktligt till utfrligt sjukdomen hyperthyreos

Definition:
Tyreotoxikos innebr en kondition som orsakas av en hg thyreoideahormon
koncentration i blodfldet, ngot som kan frekomma p grund av:
o thyroidit = en kad thyreoideaproduktion orsakat av destruktion av
skldskrtelnceller ("thyroidit" => inflammerad/frstorad skldkrtel), eller
o hypertyreos = kad thyreoideahormon produktion d.v.s. trijodothyronin T3
och thyroxin T4 i blodomlopp.

Vid hypertyreos pskyndar (snabbar upp) kroppens biokemiska processer (d.v.s. en hg


metabolism) ngot som vanligt fr patienten att uppleva nervositet, ngest, takykardi,
handtremor, verdriven svettning, viktminskning, smnproblem, bland andra symptom.
Orsaker/ typer av hyperthyreos:

Basedows- eller Graves sjukdom = autoimmun form av tyreotoxikos med diffus struma
Toxisk multinodullr struma = toxisk knlstruma; forma av struma med klumpar/ sm knlar
Toxiskt adenom = primr d.v.s. oberoende form av tyreotoxikos med toxisk uninodulr struma
Gestationell hyperthyreos (sllsynt)= sekundr form av hypertyreos som uppstr vid graviditet

Andra orsaker/ trigger (risk) faktorer, tecken, symtom

- heredo-colaterala antecedentia (slkthistoria)


- iatrogeniska (d.v.s. framkallade av medicinering eller lkare)
- verdriven jodintag (frn olika jod-innehllande kllor ssom kost, lkemedel eller
andra preparat)
- trauma (d.v.s. olika skador, inklusive kirurgiska
- rkning (srskilt fr thyroid-associerade oftalmopati)
- svra pfrestningar etc

Tecken
- palmarerytem (patologisk rodnad p handflatan)
- svettiga och varma handflator
- fin tremor (hr: en viss inre darrning som oftast ven medfr handdarrningar)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |11

- takykardi, palpitationer, arytmirubbningar


- hrfrtunning eller diffus alopeci (lat. "alopecia" eller gr. "alopekeia" = hravfall)
- urtikaria (fr. "urticaire", resp. lat. "urtica" = nssla, att irritera)
- hudpruritus (hudklda utan mrkbara frndringar; lat. "pruritus" = klda)
- livliga, kraftiga reflexer (p.g.a. ngest)
- struma (frstorad skldkrtel)
- proximal myopati, nmligen muskulrsvaghet associerad med muskulr atrofi (dvs. frlust
av muskelmassa), tyngdknsla i kroppens rrelser
- gynekomasti (godartad frstoring av manliga brst resulterat frn en proliferation)

Symtom

- kad eller minskad aptit


- viktminskning trots en kad aptit, eller viktkning
- nervositet, irritabilitet
- svaghet och trtthet
- diarr utan eller med steatorr (d.v.s. fettrik avfring, verskott av fett i avfringen)
- svettningar
- tremor (darrningar)
- koncentrationssvrigheter
- ngest (i olika fall ven psykos)
- vrme intolerans
- frlust av libido (frnvaro av sexuellaptit)
- oligomenorr (glesa menstruationer) eller amenorr (frnvaro av tre eller fler
menstruationer hos i vrigt fertila kvinnor)

Komplikationer:
hjrtproblem
skelettproblem: osteoporos (benskrhet)
gonproblem: endokrin oftalmopati t.ex. exoftalmus (utstende gon), rda och
svullna gon, ljusknslighet, oskrpa eller dubbelseende, om den inte behandlas kan
leda till synfrlust/ blindhet)
hudproblem: rd, svullen hud, ibland tyroid dermopati ofta p smalbenen och ftter
(pretibialt myxdem = infiltrativ hudsjukdom)
tyreotoxisk kris (livshotande hlsotillstnd som frknippas med obehandlad eller
underbehandlad hypertyreos d.v.s. giftstruma)
Behandling:
syftet: att komma fram till remission d.v.s. eutyreoid tillstnd (thyreoidea minskning
och normal hormonproduktion)
behandlingsmetoder:
o antithyreoidea droger (thyreostatika) = frstahandsbehandling
o radioaktiv jod (administrerat som dryck; nr operationen inte r mjlig)
o kirurgi (sllan), srskilt p unga patienter

7. Beskriv versiktligt till utfrligt sjukdomen hypothyreos


Definition:
Hypothyreos innebr en sjukdom som orsakas av en dysfunktionell (underaktiv)
skldkrtel som i detta fall producerar en lg thyreoideahormon produktion. Nr
skldkrteln inte producerar tillrckligt med thyreoideahormon, kan balansen av
biokemiska reaktioner i kroppen vara upprrd, nmligen en lg mnesomsttning och som
konsekvens det kan medfra tillhrande komplikationer.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |12

Epidemiologi:
- incidens mer hos kvinnor n hos mn
- kar med ldern (vanligast runt 60 rs)
- den vanligaste orsaken fr hypothyreos r geografiska omrdet med brist p jod
- i omrden dr brist p jod r inte ett problem, uppstr vanligt hypotyreos med
autoimmun och iatrogenisk form (iatrogenisk sjukdom = typ av sjukdom som orsakas
av lkemedel eller lkare)

Orsaker/ typer av hypothyreos:


Vanliga orsakar
Hashimotos thyroidit = en autoimmun och inflammatorisk form av hypotyreos
(vanligen) dr antikropparna som slpptes av immunsystemet drabbar skldkrtelns
frmga att producera rtt mngd hormoner. Detta tillstnd framkallas av virus eller
bakterier eller av genetisk brist i sammankoppling med olika riskfaktorer.
Hyperthyreos behandling =i vissa fall kan behandlingen leda till permanent hypotyreos
Tyreoidektomi (kirurgisk frfarande varigenom hela eller en stor del av skldkrteln tas bort
och vilken kan minska eller stoppa hormonproduktionen => leder till livslngbehandling)
Iatrogenisk hypothyreos som orsakas av:

- strlbehandling (nr den anvnds fr att behandla cancer i huvud och hals)
- lkemedel t.ex. litium som administreras vid olika psykiatriska sjukdomar

Mindre ofta orsakar


Kongenital (medfdd) hypothyreos
Hypofys strning = hypofysen kan inte producera tillrckligt thyreoideastimulerande
hormon (TSH) oftast p grund av en godartad tumr som ligger i hypofysen
Graviditet (postpartum hypotyreos)
Jod brist
verdriven jod intag
Riskfaktorer
kn (predominant hos kvinnor n hos mn)
lder (vanligen ver 60 r)
har en autoimmun sjukdom
heredo-colaterala antecedentia (slkthistoria) som hnvisar till skldkrtelsjukdom
och/eller andra autoimmuna och kronisk inflammatoriska sjukdomar
radioaktiv jod behandling eller antithyreoidea lkemedel (thyreostatika)
strlning (nacke eller vre brstet)
kirurgi (partiell eller total tyreoidektomi)
om nyligen varit gravid eller ftt barn inom de senaste sex mnaderna
Komplikationer
- struma (frstorad skldkrtel p.g.a. konstant stimulering fr att upprtthlla
normal thyreoideahormon balans)
- hjrtproblem: nedsatt pumpfrmga hjrta + hyperkolesterolemi => hjrtsjukdom
(t.ex. frstorat hjrta och hjrtsvikt)
- andningsproblem: andningssvrigheter, dyspn
- matsmltningsproblem: lg matspjlkning, obstipation, ileus paralytisk etc
- psykiska problem ssom depression som frvrras ver tiden, saktade mentala
funktioner, och s vidare
- periferneuropati = skador p perifera nerver som br information frn hjrnan och
ryggmrgen till resten av kroppen)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |13

myxedema (myxdem) = svr hypotyreos form som leder till myxdem koma; det
kan vara letalt
infertilitet = lga niver av skldkrtelhormon kan stra ovulationen, som negativt
pverkar fertiliteten.
kongenitala missbildningar = hg risk i barn till kvinnor med obehandlad
skldkrtelsjukdom (kan leda till allvarliga intellektuella och utvecklingsproblem)

Tecken och symtom vid subklinisk (debutande) hypothyreos och hypotyreos


- symtom utvecklas gradvis ver tiden:
- trtthet, utmattning
- kad knslighet fr kallt
- frstoppning och/ eller andra matsmltningsproblem (uppblsthet, kronisk
inflammation i magtarmkanalen etc)
- nedsatt njurfunktion
- generaliserat dem
- uttorkning (torr hud, skra naglar, hrtunning, hravfall, alopecia areata)
- viktkning
- svullet ansikte
- heshet
- muskelsvaghet
- frhjda kolesterolhalten i blodet
- muskelvrk, mhet och stelhet
- smrta, stelhet eller svullnad i lederna
- tyngre n normalt eller oregelbundna menstruationer
- lngsam hjrtrytm
- struma
- depression
- glmska (frsmrat minne) etc
Tecken och symtom vid myxdem (allvarlig/ avancerad hypothyreos)
- lgt blodtryck
- bradykardi
- minskad andning
- minskad kroppstemperatur
- oknslighet
- koma
- dd (det kan vara fatalt i extrema fall)
Behandling
Hypothyreos kan inte botas utan endast symtomen kan behandlas. I detta fall, i dess
frsk att underltta hypothyreos symtom kan allopatiska medicinen nu erbjuda endast
en unik behandlingsform, d.v.s. lkemedel.
Lkemedel:
- dagliga anvndningen av den syntetiska skldkrtelhormon levotyroxin (d.v.s.
Levotyroxin, Euthyrox, Levothroid, Synthroid m.m.) innehllande thyroxin.
Naturlig behandling:
Men den bsta behandlingen som kan erbjudas och utan biverkningar r administrering
av naturliga skldkrtelhormonextrakt frn grisskldkrteln som innehller bde
thyroxin och trijodothyronin, medan den syntetiska formen innehller endast thyroxin
och har mnga sidoeffekter/ anvndningsriskfaktorer.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |14

8. Beskriv versiktligt vad struma r


Definition:
Struma (atoxisk struma) = r inte en sjukdom, men en kondition (symtom, tecken) som
indicerar en utvidgad tyreoidea vars funktion inte verkar att vara pverkad, dock krteln
brjar att breda ut sig i storlek fr att kunna kompensera en eventuell brist eller
verproduktion av thyreoideahormon.
Frekomst:
Den kan frekomma vid antingen hypotyreos eller tyreotoxikos.
Typer av struma:
den kan pverka skldkrteln generellt eller fokalt, genom t.ex. frekomst av en
klump (lite knl)
frutom detta, kan struma ocks klassificeras
- struma p.g.a. jod brist
- multinodulr (knl) struma
- kronisk autoimmun thyroidit
- p.g.a. tumr
- vid graviditet

9. Beskriv versiktligt vilken pverkan p kroppen adrenalin har?


Exempel
Definition
Adrenalin (epinefrin) = hormon som produceras av adrenal medulla (d.v.s. binjuremrgen
= den inre delen av binjuren dr epinefrin och norepinefrin produceras) som spelar roll i
reglering av det autonoma (vegetativa) nervsystemet.
Funktioner
- energisk = slpptes i larmsituationer som rdsla, ilska, utmaningar
- stimulerande (krlsammandragande verkan) = kar: blodtryck, hjrtfrekvens och
hjrtminutvolym => kad knsla av muskelstyrka och aggressivitet
- vasodilaterande (krlvidgande verkan)= verkan p de vaskulra glatta muskulaturen
(blodkrlen)
- roll i lipolys (fettmetabolism) => stimulerar glykolys (glukosmetabolism: glukos och
glukagon bildning ndvndigt fr skelettmuskler ) => inhiberar insulin produktion

10. Beskriv vilka knskrtlar mannen och kvinnan har


Definition:
Gonaderna (d.v.s. knskrtlarna) r gametproducerande krtlar som finns bde hos
kvinna och man, och vilka utsndrar hormoner som pverkar:
knsorganens utveckling under puberteten
sekundra knsegenskaperna (fysiska karaktrsdrag) som gr skillnaden
mellan man och kvinna t.ex. tonhjd fr rst, och kroppens form och storlek
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |15

KVINNAN:
Kvinnans knskrtlar kallas fr ggstockar eller ovarier (lat. "ovarium"/plural, "ovaria")
som har dubbel funktion nmligen:
(1) exokrin funktion, som serverar till fortplantning och genomfrs genom produktion av
oocyten (ggcellproduktion, lat. "ovum"), den s kallade ovulationen (gglossning,
oogenes eller gametogenes)
(2) endokrin funktion, som realiseras genom inresekretion av knshormonen:
- strogen produceras av mogna ovariefolliklarna och pverkar aktiviteten i
hypofys, centrala nervsystemet, brstkrtlar och ovarier, men har ocks en
lgre metabolisk verkan (bland annat, befrmjar natrium- och
vattenretention i kroppen)
- progesteron produceras av corpus luteum (gulkroppen) och placenta
(moderkakan), och har inflytande p ggets nidation (implantation) och
graviditeten underhll, minskar frekvensen och intensiteten av
livmodersammandragningar, svl stimulerar utsndringen av kolostrum
(rmjlk)
MANNEN:
Mannens knskrtlar kallas fr testiklar eller testes (lat. "test"/plural, "testes") och har
en dubbel funktion (p samma stt som kvinnliga knskrtlarna) nmligen:
(1) exokrin funktion, vilken serverar till fortplantning, och genomfrs av sdesblsan
(vesicula seminalis) genom spermatogenes nmligen spermieproduktion eller
spermatozoproduktion (spermatozo = sdesceller)
(2) endokrin funktion, vilken utfrs av interstitiella vvnaden som utsndrar
androgenhormon (det manliga knshormonet) eller testosteron, och vilket ansvarar fr de
sekundra knsegenskaperna i mannen

11. Nr, p ett ungefr, sker puberteten?


Puberteten (latinska "pubertas" - pubertet) r perioden i livet som sker mellan
barndom och ungdom, och innebr perioden nr de fysiska, mentala och sexuella
utvecklingen sker hos individen.
NORMALA PUBERTET brjar vanligtvis runt om 10-11 r hos flickor, och lite senare,
kring 11-12 r hos pojkar. I allmnhet varar puberteten till 14-15 r.
FRTIDIG PUBERTET = pubertet som installeras fre 9 r hos flickor och fre 10 r hos
pojkar, och vilket manifesterar genom snabb sexuell utveckling, hgre hjd n barnen i
samma lder, snabb utveckling av brst hos flickor, tidig tillvxt av penis och testiklarna
hos pojkar.
SEN PUBERTET = r motsatsen till frtidig pubertet, och intrffar vid 15-16 r; barnen
som diagnosticerats med denna kondition mste flja en mnatlig injicerbar behandling
till normala pubertet.

12. Beskriv versiktligt vilken funktion har testosteron


Testosteron r det s kallade "manliga hormonet" (eftersom det finns bde hos mn
och kvinnor, nd r predominant hos mn). Det innebr ett knshormon som produceras
av testiklarna vilka orsakar utvecklingen av manliga sexuella egenskaper och stimulerar
aktiviteten hos de manliga sekundra knsegenskaperna.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |16

Testosteron r den mest potenta (kraftigt verkande) av alla naturligt frekommande


androgener. Androgenhormon orsakar utvecklingen av specifika manliga sexuella
egenskaper t.ex. djup rst och ansiktshr (mustasch, skgg, tjocka gonbryn),
framstende kkar, breda axlar etc; de ocks frstrker muskeltonus (muskelspnningen)
och benmassan.

Frdelar och nackdelar:


Hga niver av testosteron tycks att frmja en god hlsa hos mn, exempelvis att
snka risken fr hgt blodtryck och hjrtinfarkt.
andra sidan, korrelerar hga testosteronniver ocks med riskabelt uppfrande, en
markant tendens till impulsivitet, inklusive kad aggressivitet och rkning, vilket kan
avlysa (annullera) de ovanstende benmnda hlsofrdelarna.

13. Beskriv versiktligt funktionen av progesteron och oestrogen


(strogen)
Progesteron och strogen produceras under endokrina (inresekretion) aktiviteten utfrs
av kvinnliga knshormoner som heter ovarier, det vill sga ggstockar.
Kvinnliga knshormoner funktion:
strogen r tillverkat av mogna ovariefolliklarna; en sida utvar det ett direkt
inflytande p hypofys krteln, CNS (centrala nervsystemet), samt p kvinnans knsorgan
(ggstockar och brstkrtlar) och ansvarar av kvinnans specifika knsegenskaper; andra
sidan pverkar det indirekt mnesomsttningens verkan (exempelvis p natrium- och
vattenretention i kroppen)
Progesteron r producerat av gulkroppen (corpus luteum) och moderkakan (placenta);
det spelar roll i ggets nidation (implantation), underhller graviditeten, frsvagar
frekomsten och styrkan vid livmoderkontraktioner, och stimulerar laktation processen
(rmjlk/ kolostrum produktion)

14. Beskriv versiktligt till utfrligt vad innebr sjukdomen diabetes


mellitus
Diabetes (eller diabetes mellitus, dr mellitus = honungsst) r en metabolisk
strning varigenom kroppen inte kan ordentligt lagra och anvnda den energi som finns i
livsmedel.
Med andra ord r diabetes ett tillstnd som pverkar kroppens frmga att anvnda
glukos som "brnsle". Glukos r ett nringsmne som innehlls av kolhydrater t.ex. brd,
flingor, pasta, ris, potatis, frukt och vissa grnsaker. Glukos syntetiseras i levern (genom
glykolys) och ifrn ditt transporteras glukos genom blodomloppet till resten av kroppen
fr att driva cellulra processer. Fr att f glukos in i cellerna behver kroppen insulin.
Insulin = ett hormon d.v.s. en typ av kemisk budbrare som produceras av speciella
beta celler i endokrina pancreas (i bukspottkrtelns Langerhanska ar). Insulin reglerar
blodsockret genom att stimulera eliminering av glukos frn blodet och dess absorption i
muskler, lever och fettceller dr det kan lagras fr energiproduktionen.
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

Vid diabetes mellitus:

P a g e |17

producerar kroppen inte (tillrckligt med) insulin


eller
cellerna svarar inte korrekt (normalt) till insulin

D kas glykemi faktorn (glukos nivn) i blodet medan cellerna bervas brnsle.
Sledes nr glykemi index (som mter med glukomtaren) r hgre n normala vrden
(hyperglykemi) kan det orsaka skador p sm blodkrlena (i gon, njurar, hjrta,
nervsystemet), ngot som associerar diabetes med en kad risk fr hjrt-krlsjukdom,
njursjukdom, synfrlust (t.ex. glaukom) och neurologiska besvr.
En persistent (kronisk) tillstnd av hyperglykemi kan leda till prediabetes kondition
eller ven till diabetes, ngot som allts kan definiera diabetes som ett kroniskt tillstnd
av hyperglykemi.
Diabetes finns i tre former:
(1) diabetes mellitus juvenil (latinska juvenilis = ungdomlig) eller diabetes typ 1
(2) diabetes mellitus frvrvad eller diabetes typ 2
(3) gestational diabetes (dr latinska gestatio = graviditet)
Diabetes typ 1

Diabetes typ 2

Gestational diabetes

Form: insulinberoende

Form: insulinresistent

Form: tillfllig

Etiologi (orsaker och faktorer):


autoimmun sjukdom nmligen
beta-cellerna
i
pancreas
attackeras av kroppens eget
immunsystem,
ngot
som
reducerar insulinproduktion och
som
eftert
leder
till
hyperglykemi;
som
resultat
produceras insulin inte alls eller i
otillrckliga mngder.
den autoimmuna orsaken kan
snarare uppst p.g.a. infektion
(t.ex. infektion orsakad av
cytomegalovirus).
uppstr srskild i barn och
ungar
vanligtvis finns det en srskild
genetisk kombination av bda
frldrarna plus verkan av
triggerfaktorer
frn
miljn
(ssom kall klimat, kall vder) fr
att aktivera de ansvariga gener
som initierar sjukdomen.

Etiologi (orsaker och faktorer):


frvrvad sjukdom, konsekvens
av
en
ohlsosam
livsstil;
frekomst p.g.a. stndigt och
hgt intag av socker i alla former,
ngot som leder till en verdriven
produktion av insulin, och i tiden
till insulinresistens, d.v.s. att
insulinreceptorcellerna har blivit
resistenta (mindre knsliga) mot
insulin och drfr kan de inte
lngre eliminera glukos frn
blodet; detta leder till kronisk
hyperglykemi och till nnu strre
krav p insulinproduktion.
frekommer oftast i vuxna
genetisk predisposition: starka
heredo-kollaterala
faktorer
(d.v.s. sjukdomar eller besvr hos
familjen och slkt) plus liv
relaterade
triggerfaktorer
(ldrande, olmplig och inaktiv
livsstil, ohlsosam kostregim,
obesitas/ metabola sjukdomar)

Etiologi (orsaker och faktorer):


uppstr vid graviditetsperiod
och frsvinner vanligtvis efter
barns fdelse; i sdant fall finns
det en kad risk att utveckla Dtyp 2

fetma r inte associerad med Dtyp 1

fetma (obesitas) r associerad


med D-typ 2

Symtom:
sker pltsligt
okontrollerbar trst, kad aptit
(ihllande knsla av hunger),
fatigue (utmattning, trtthet);
frekvent miktion (urinering),
oberttigad viktminskning, ben
domningar (knselbortfall) och

Symtom:
sker inte pltsligt, kan frbli
frnvarande fr mnga r,
sjukdomen manifesteras p ett
stillatigande stt
frekventa infektioner, fatigue
(utmattning)
trtthet,
den
frekvent miktion, trst, ihllande
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

dimsyn; hga niver av glukos


frorsakar allts snabb andning,
torr hud, karakteristisk stark lukt
av aceton andedrkt och nausea
(illamende) eventuellt emesis
(krkningar)

frekventa
hypoglykemiska
kriser (lg glukos niv)

hunger,
dimsyn,
erektil
dysfunktion (hos mn), smrta
och domningar i benen.
hypoglykemiska attacker saknas
(med undantag nr patienten fr
injicerbart insulin eller behandlas
med orala lkemedel mot
diabetes).

Behandlingsform:
administrering av insulin och
konstant
vervakning
av
blodsockerniver (anvndning av
glukomtaren ca 4 gnger/dag)
fr att ta reda p den ndvndiga
mngden insulin.

Behandlingsform:
i den inledande fasen av
sjukdomen: srskild kost och att
gra regelbunden motion; intag
av
orala
lkemedel
vilka
stimulerar mngden insulin som
produceras
i
pankreas;
vervakning av blodsockerniver
bara 1 - 2 gnger per dag;
i avancerade stadier (nr
pankreas frlorar frmgan att
utsndra insulin) kommer att
administreras injicerbart insulin.
kan hllas under kontroll med
hjlp av orala lkemedel och
srskild med en hlsosam livsstil.

kan inte kontrolleras utan


insulin injektion
Profylax (prevention)
kan inte frebyggas (oknda
rot orsaker)

P a g e |18

Profylax (prevention)
kan frebyggas genom att utrota
triggerfaktorer och att anta en
hlsosam livsstil: att upprtthlla
en normal kroppsvikt, flja en
balanserad
kost
och
ett
regelbundet trningsprogram, att
lra sig stresshanteringstekniker

15. Beskriv versiktligt orsakerna till diabetes mellitus


(a) diabetes typ 1 (d.v.s. juvenildiabetes/ insulinberoende diabetes), frekommer hos
barn och ungdomar.
Sjukdomen orsakas av:
- en autoimmun sjukdom, vilket innebr att immunsystemet angriper sina egna
insulinproducerande celler och frstr dem. Som ett resultat kan endokrina pancreas
(d.v.s. bukspottkrtelns Langerhans ar) inte lngre utsndra insulin, ngot som leder till
ett patologiskt tillstnd av hyperglykemi (i detta fall patienter kommer att krva livslngt
insulinbehandling)
- en viss genetisk konstellation av bda frldrarna i samband med andra
riskfaktorer frn miljn (ssom kall klimat, kall vder) som aktiverar de ansvariga gener
vilka initierar sjukdomen
(b)diabetes typ 2 (d.v.s. frvrvad diabetes) intrffar vanligen hos personer ver 40 r,
r den vanligaste formen av diabetes och orsakas av:
- rftliga faktorer som aktiveras av andra triggerfaktorer, ssom:
- verdriven konsumtion av socker och sockerartade produkter
- vervikt, obesitas (fetma) = predominant
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |19

- ohlsosam livsstil/dliga levnadsvanor: brist p sjlvdisciplin, ohlsosamt


och/eller obalanserad nrande, brist p motion/ stillasittande liv, lngvarig/kronisk stress
etc.
- hos dessa patienter kan bukspottkrteln inte producera tillrckligt mngd insulin
eller insulin som redan producerats kan inte anvndas p ett effektivt stt => resultatet
r ett kroniskt tillstnd av hyperglykemi som krver en ny livsstil, nya hlsosamma
levnadsvanor och en moderat lkemedel behandling med insulin
- i fall patienterna inte vill frndra och frbttra deras levnadsvanor, med tiden
frvrras deras kondition, situation som med tiden kan leda till injicerbart insulin
behandling (likadant som diabetes typ 1)
(c) komplikationer uppstr vldigt snabbt om riskfaktorer inte elimineras och om
blodsockret inte r vl kontrollerad, sledes patienten kan uppleva
- hjrtkrlsjukdomar (ateroskleros, hypertoni, ischemisk hjrtsjukdom, arteriopati)
- nervskador (diabetesneuropati)
- njursjukdomar (diabetesnefropati)
- gonsjukdomar (diabetesretinopati)
- olika besvr som drabbar gummin, tnderna, knsorganena och andra organ

16. Beskriv symtomen vid diabetes mellitus


Vanliga symtom vid diabetes mellitus r:
- mer n hlften av patienterna har inga symtom, sledes ges diagnosen endast i
nrvaro av kroniska komplikationer av diabetes eller som ett resultat av
laboratorietester som utfrts under andra sjukdomar
- polyuri (tta/frekventa urintrngningar) och i stora mngder
- polydipsi (verdriven trst)
- stndig knsla att vara hungrig
- bensr (arteriella och/ eller vensa som kan leda till inflammatorisk cellulit, nekros,
ven till amputation)
- svr srlkning
- domningar eller stickningar i armar och ben
- tta infektioner
- synstrningar (eg. glaukom, katarakt etc)

17. Beskriv versiktligt vilken behandling som finns att erbjuda vid
diabetes mellitus
Behandling fr diabetes mellitus innefattar:
insulin (livslngt insulin terapi endast hos patienter med diabetes typ-1, och ibland
fr allvarliga fall med typ-2)
typer av insulinadministrering:
- snabbverkande (korttidsverkande/ mltidsinsulin) insulin: med hjlp av
insulinsprutor, pennor, kontinuerligt med pump; det kan administreras s.k.
(subkutant), i.m. (intramuskulrt), i.v. (intravenst); t.ex. Humulin,
Novolin, Apidra, Humalog, Novolog
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |20

retardverkande (lngtidsverkande) insulin: anvnds som basinsulin, t.ex.


Lantus, Levemir
- mellanliggande alternativ (medellngtidsverkande) insulin: basinsulin form
som anvnds i synnerligen under natten
- blandinsulin (kombination mellan snabb- och medellngtidsverkande insulin)
- tabletter: pancreas stimulerandelkemedel (t.ex. Minidiab); lkemedel som
kar upptaget av glukos till levern; lkemedel som minskar glukos absorption
i tarmkanalen (t.ex. Glucophage)
andra lkemedel: anvnds fr att behandla ev. komplikationer som associeras med
diabetes, ssom: blodtryckssnkande lkemedel t.ex. angiotensin converting
enzyme
(ACE)-hmmare,
angiotensin
II-receptorblockerare
(ARB);
antiinflammatoriska lkemedel: aspirin; lipidsnkande lkemedel: statiner etc.
egenvrd:
o kolhydratrkning
o frekvent blodvervakning socker (glykosmttare)
o undvika socker och sockerartade livsmedel
o ta hlsosam och balanserad kost (i huvudsakligen grnsaker, frukter och
fullkorn)
o bibehlla en hlsosam vikt
kirurgisk behandling:
o regelbunden motion
o konstgjord bukspottkrtel
o pankreas transplantation
o -celltransplantation (transplant av Langerhanska ar celler)
o stamcellstransplantation

18. Beskriv nr insulin skall ges till en patient och varfr


Insulin
= hormon som produceras i pancreas (bukspottkrteln) av
Langerhans cellar, vilken reglerar mngden glukos i blodet.
Vid brist p insulin: = det administreras djur-deriverade eller syntetisk form av
insulin
Syftet med insulinbehandling r att upprtthlla blodsockerniver inom
normalomrdet (normalvrden).
Insulinterapi administreras:
- till alla patienter med typ-1 diabetes eftersom r en autoimmun form av diabetes =>
livslngt insulinterapi (insulinberoende)
- till en del av patienter med diabetes typ-2, eftersom r en frvrvad typ av diabetes
som orsakas av patientens fel livsstil
Vid diabetes typ-2 krvs insulinbehandling om:
patienten inte vill gra frndringar i sin livsstil fr att fr att avlgsna de
utlsande faktorerna (att undvika socker och sockerartade livsmedel, hlsosam
och balanserad kost, daglig och regelbunden motion, sjlv disciplinering,
undvika stressen och andra pfrestande triggerfaktorer, etc)
blodsockerniverna oscillerar (fluktuerar) under hela dagen
patienten har nefropati problem: korticoadrenal krtlarna frmr inte lngre
kompensera bristen p blodsockret
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |21

19. Beskriv symtomen vid hypoglykemi samt omhndertagande tgrder


vid ett hypoglykemi (hypoglykemi anfallet)
Definition:
Hypoglykemi (nr det gller blodstatus) = lg glukos niv i blodet
Hypoglykemi (anfall) = tillstnd som uppstr vid vrden under 3 mmol/L, nr
bukspottkrteln eller korticoadrenal krtlarna inte lngre frmr kompensera bristen p
glukos i blodet (blodsockret).
Tecken och symtom:
Insulinknning (moderat hypoglykemi anfall):
- hunger, oro och ngest, irritabilitet, svaghet, svettning, tremor (skakningar,
darrningar), palpitationer (hjrtklappning), nausea (illamende), pallor (hudblekhet),
synstrning;
- huvudvrk, sluddrigt tal, mild konfusion (frvirring), onormalt beteende,
minnesstrningar, kollaps (medvetslshet, svimning), kramper och hypoglykemis koma
(eftersom hypoglykemi svlter ocks hjrnan av glukos energin som r essentiell fr
korrekt hjrnfunktion)
- blodsocker hjer inte snabbare fr att patienten ter mer (!)
Insulinkoma (svr hypoglykemi):
- hypoglykemiska koma
- ibland dd
Orsaker:
anvndandet av lkemedel som minskar glukoshalt i blodet (t.ex. insulin)
vissa leversjukdomar
gastrektomi (kirurgisk frnvaro av magscken)
tumrer (som orsakar verskott av insulin)
prediabetes tillstnd
under fastetid (fasta hypoglykemi)
efter mltid (reaktiv hypoglykemi)
oregelbundna mltider
Omhndertagande tgrder:
Syftet:
- att lugna ner symtomen
- att behandla den bakomliggande orsaken
(a) om personen r alert (vaken), ska det upprepas till symtomen upphr:
Varianter: - 2-4 sockerbitar (2-4 tsk socker), eller
- ca. 150 ml juice, eller
- ca. 300 ml mjlk
Behandling av reaktiv hypoglykemi innebr att:
- ndra kost
- tillgg av mer lngverkande kolhydrater
- intag av flera sm mltider under dagen
(b) om personen inte r alert (vakenhetssnkt) - L-ABCDE tgrder
- att ringa 112
- att krossa en sockerbit och lgga den under tungan (till ambulansen kommer)
ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |22

att aldrig ge dryck till en medvetsls (risk fr aspiration); att ge sirap, honung, sirap
eller flytande socker (endast om patienten r medveten)
glukos i.v. 30 % (300 mg/ml) tills patienten vaknar (ca 10-80 ml)
ev. att ge patienten 200 ml mjlk och en smrgs (nr r fullt vaken)
att kontrollera patientens aktuella hlsotillstnd (anamnes, medicinering, symtomen,
frndringar i kliniska statusen)
ev. infusion med glukos (koncentration av 5 till 10 %)
korttid vervakning p avdelningen

(c) egenvrd:
- att ndra levnadsvanorna
- i allmnhet att frmst ndra kostvanorna: sm och regelbundna mltider, intag av
lngverkande kolhydrater i dagliga kosten, att inte skipa mltid
- motionera regelbunden
- inte ta fr hga insulindos (hos diabetiker); tta blodsockerkontroller hemma
- att upprtthlla kommunikationen med vrdpersonalen
- att undvika s mycket s mjligt pfrestande faktorer.

20. Beskriv versiktligt till utfrligt vilka sena komplikationer en person


med diabetes mellitus kan f?
Diabetes gr blodsockret hgre n normalt. Efter mnga r kan fr mycket socker i
blodet orsaka problem i kroppen. Det kan skada gon, njurar, nerver, krl, hud, hjrta
och blod.
Lngsiktiga komplikationer av diabetes kan vara:
a) retinopati (gonproblem): nedsatt syn/synstrningar, srskilt p natten (nokturn
synstrningar); ljus kan anstrnga gonen; blindhet, etc
b) ftterna och hud problem: sr och infektioner; med tiden, gangrn => amputation
(trna, foten eller benet; infektion (=> smrta, klda i ftterna, benen och andra
omrden); hudtransplantation (p.g.a. inflammatorisk cellulit), etc
c) neurovaskulra problem:
- oscillerande
blodtryck
eller
ven
hypertoni;
dislipidemi
(hyperkolesterolemi, hypertriglyceridemi) => hjrtkrlsjukdomar =>
hjrtinfarkt, stroke => neurologiska problem, etc
- neuropati: nervskador (smrta, stickningar, frlust av knsla, erektion
problem) => neuropsykiatriska sjukdomar (t.ex. demens) etc
d) matspjlkning problem: smltsvrigheter; svljningssvrigheter; obstipation, atonisk/
adynamisk ileus etc
e) nefropati (njurproblem): nedsatt njurfunktion; dem; njurskador => njurinsufficiens
=> dialys eller njurtransplantation.

***

***

***

ENDOKRINA SJUKDOMAR|MonicaAngelaHansen,studerande

You might also like