Pyha- Hakki Nationalpark

METSAHALLITUS
FORSTSTYRELSEN

Pyha-Hakki var en kand sevardhet redan 1956, da

nationalparken grundades. A.r 1982 forstorades parken,
och nu ar arealen 12 km2 Landskapet har drag av det
karga Suomenselkaomradets flacka och forsumpade
vattendelarbygder. Terrangen viixlar meUan moskogar,
oppna mossar, tata karr och tallmyrar.
,

Pyha-Hakki
nationalpark

Stigar och service

Fran huvudinformationen gar ett utprickat nat av
tigar till parkens centrala delar. Vid stranden intill sjon
otajarvi finns ett kokskjul. Vintertid gar ett skidspar
eUan parkeringsplatsen och Iso Kotajarvi. Genom
ationalparken gar vandringsleden "Keski-SuomenMaataura" fcln Vtitasaaritill Saarijarvi.Norr om Kotajarvi
orgrenar sig en sid9rutt till Kannonkoski. Man kan inte
'vematta i nationalparken. Uppvarmda stugor for inkvarering arTIilikkastuga (avsclnd 8 km, bokning dn. (014)
291298, Haarajarvi stuga (avsclnd 7 km, bokning dn.
014) 451551), Kallio Camping (15 km i riktning mot
titasaari,dn. (014) 537200) ochAhvenlampi Camping
avsclnd 25 krn, i Saarijarvi, dn. (~)l4) 439 583).

510~km 4
13

__ 13~

23../

iYY-A-SKY=- LA

-KommunikationerLandsvagen Saarijarvi-Viitasaari gar igenom parken.

Det finns bussforbindelse till parken Fran Saarijarvioch Viitasaarihillen. For dem som ror sig med personbil finns det parkeringsplats. En annan korbar vag
foljer en bit langs parkens vastgrans. Du kan ocksa.
bekanta dig med parken genom att vandra eUer skida
langs straten Maakuntaura.

Tillaggsinformation
Forststyrelsen, Vastra Finlands parkomrade,
Informationen
i Pyha-Hakki nationalpark,
tfn. (014) 430 677 (sommartid).
Nationalparken Seitseminens natururn,
tfn. (03) 442 7240 (vintertid).
Text: HeUevi Salonen Finnish
Bilder: Kari Eischer, Leena Narhi och HeUevi Salonen

Oy Edita Ab, Helsingfots 1997

10 000 st.

Livet i urskogen

Statliga gamla
skogar
Pyha-Hakki ar kant for sina
. urskogar med valdiga tallar och
torrfuror samt dunkla granbestand som aldrig kant yxans
hU~~~rmar och skogsbrander

"J

,)..<-. -lfir~I'I'd I;:;'

~~1111lJf~p\r ill ",II' -

--1'--

.,~.. ~~
'- .~-,~~~
~ .~
(
"'.' ):':fii..JM'1t~iIP'b4'

- ~~

har format dem under arhund~adens l~pp. Elden har harjat

'~-"~Yd."""
.
overallt 1 parken. De senaste
"'1A~~~~I.
skogsbranderna i~traffade pa
,~~~lllifL\\I\<.,~J,.,~LJ'!lj.
/'1,1 I. / ,
1850-talet samt ar 1900. Bran'\RI'~~W~\~i~J~{,;,Yi~.""."._
dernas inverkan kan fortfarande skonjas
Myrarna
i de klara granserna mellan skogsbestanden, granens
knapphet och brandlyrorna pa de stora, skoldDrygt half ten av parkens areal bestar av myrar.
barkade tallarnas stambasar.
Myrarna ar for det mesta sma och karga, men ocksa
mer vidstrackta myrar samt sarskilt naringsrika bioKarga, grovstammiga, talldominerade moar och
friska grandominerade momarker ar de vanligaste
toper patraffas. Parken ligger pa gransen mellan zonerskogstyperna. Tradbescandets mede1alder pa tallna for hogmossar resp. flackmyrar. Detta medfor att
moarna ar ofta over 250 ar, men det finns enskilda
myrarna har drag av bada typerna.
trad Fran sma plantor till valdiga 500-ariga furor. De
Merparten av myrarna ar tallmyrar. Av dessa ar risurgamla furoma dor langsamt och blir staende som
myrarna och lagstarrmyrarna de vanligaste typerna. Pa
silvergraa torrfuror, tills de till sist faller omkul1.
rismyrarna vaxer stadiga tallar medan tallarna pa lagsLikald.riga tallbestand pitraffas endast pa nagra fa
tarrmyrarna ar tvinvuxna, och inslaget av torrtrad ar
stort.
Den karga, hogmossartade Riihineva ar till storskarga moar, dar de senaste skogsbranderna harjat.
Lovtrad finns det mycket sparsamt. Granen overtar
ta deleri en lagstarrmyr.
.
smaningom de moar som annu ar talldominerade
Av de oppna mossarna ar en del utdikade. De bIoefter skogsbranderna.
ta flackmossarna samt de torrare och mycket karga
Pa de friska markerna har det stallvis uppkommit
lagstarrmossarna ar de vanligaste typerna pa de oppna
mossar, som ar i naturtillstand. De bada namnda tytata och dunkla "kallargranbestand" med murkna
lovtradsstubbar
och omkullfallna stammar, s.k.
perna forekommer framst pa moss en Kotaveva, som
lagor. Dessa skogar har uppnatt det stabilaste staligger i de vasdiga delarna av parken. I dess struktur
och artsammansattning finns en tydlig pragel av flackdiet, klimax, i sin utveckling. Klimaxstadiet bibehalls tills skogens utveckling borjar pa nytt efter
myrarna.
en haftig storm eller skogsbrand. Det storsta enhetGrankarr, dar det vaxer gran, men ibland ocksa
bjork och andra lovtrad, patraffas invid backar, i smala
liga skogsomradet, Mastomaki, finns mitt i parken.
Man far en inblick i omradet genom att folja
svackor mellan momarker samt som ett storre, enhetutfardsstigen runt Mastomaki.
ligt omrade parkens ostra delar.

':.r~~>"-;" ~~~

De allmannaste fage1arterna i Pyha-Hakki ar

bofink, lovsangare, tradpiplarka, svartvit flugsnappare, rodstjart, talgoxe, gok och bergfink. Pa myrarna
forekommer bl.a. gluttsnappa, angspiplarka, gularla,
enkelbeckasin och tofsvipa. De vanligaste daggdjuf(~na ar alg, hare, ekorre och skogssork.
Gamla, stora trad, torrfuror och murkna lovtradsstubbar samt de speciella fuktighets- och ljusforh:illandena i tata granbestand och grankarr kan erbjuda
existensmojligheter aven at sallsynt flora och fauna.
Det finns rikligt med halbyggare i parkens skogar,
speciellt rodstjartar, mesar, svartvita flugsnappare och
storre hackspettar. Aven den sallsynta flygekorren trivs
i ihaIiga trad. I parken trivs ocksa olika ugglearter samt
duvhokar och korpar, vilka foredrar gamla skogar och
odemarker.
Vissa insektarter, som blivit allt sallsyntare da de
gamla skogarna forsvinner, har hittat en tillflyktsort i
Pyha-Hakkis urskogar. Sadana sallsyntheter ar b1.a.
den osdiga glansspinnaren och skalbaggar, som lever i
granlagor.
De tata, dunkla granbestanden och grankarren med
lagor och gamla lovtrad ar svamparnas och tickornas
rike. Naringsamnena som frigors frin den formultnande veden livnar ocksa ett mangsidigt lav- och mossamhalle. Utpraglade urskogsarter ar t. ex. lunglaven och
den nordliga anistickan.

Finlands nationalparker
Nationalparkerna ar naturskyddsomdden avsedda
som allmanna sevardheter. De utgor prov pa de mest
vacdefulla sardragen i Finlands natur. Deras viktigaste uppgift ar art skydda ursprunglig oeh sarskilt for
Finland typisk natur.
I vissa nationalparker bevarar man aven traditionella
landskap, odlings- oeh angsmarker, oeh byggnader. TIll
dessa hor t ex gamla svedjebruk oeh angar. Nationalparkerna tjanar dartill forskning, undervisning oeh
rekreation.
I nationalpark<:rna rar man rora sig frirt till fots, pa
skidor eller med roddbat eller kanot, forutom pa vissa
kansliga, avgransade omraden. For besokarna finns det
bl a utfardsstigar, kokplatser oeh taltplatser. Informationstavlor oeh naturstigar hjalper besokaren att studera naturen. Vissa nationalparker har guider oeh en del
ert naturum. Det finns 31 nationalparker i Finland oeh
deras sammanlagda areal ar ea 7 300 km2 Storsta
delen av nationalparkerna forvaltas av Forststyrelsen
medan Pyhatunturi, Pallas-Ounastunturi oeh Koli
forvaltas av Skogsforskningsinstitutet.

Pyha- Hakkis naturstigar

Nationalparkerna 1997
'

':", :::::'

'

.,

. . ..

..

.....

',',

,'

,'

..

Bast bekantar man sig med nationalparken langs de

utpriekade stigarna som borjar vid huvudinformationen. Lings stigarna finns numrerade informationstavlor. Stigen runt Mastomaki (3 km; gula fyrkanter)
berattar narmast om parkens gamla skogar, stigen till
Kotaneva (6,6 km; roda fyrkanter) igen forevisa myrnatur.

...
....
,

'

Mastomaki naturstig
DLEMMENJOKI

'l

UNTURI

D URHO KEKKONENS
NATIONALPARK

1. Forutom de gamla skogarna ar myrama sarskilt

typiska for naturen i Pyha-Hakki.
2. Sarpraglade for Riihineva ar lagstarrmyrarna med
laga starrvaxter oeh tvinvuxna tallar.

PYHATOTUR(
OULANKA

DC]
RIISITUNTURI

3. I Pyha-Hakkis skogar patraffas overallt brandlyror

som teeken pa skogsbrander som harjat under
arhundradens lopp. Typiskt for en naturskog ar art
tallar dott av hog alder, sk torrfuror.
4. Typiska vaxter i ert grankarr ar gran, bjork, blabar,
hjortron, krustatel, klotstarr, bjormossa samt stjarnvitmossa.
5. I denna torrfura finns manga boMl -boplatser for
urskogens djur.

Nationalparkens
ordningsregler:

6. Svampar, tiekor oeh manga skalbaggslarver bryter

ner bade scaende oeh omkullfallna doda trad.

Tillater
art rora sig till fots oeh pa skidor
att ploeka bar oeh svamp
art gora upp eld vid kokskjulet intill sjon Kotajarvi

7. Denna urskog ligger pa en bordig plats oeh har

darfor utveeklats till en tat oeh dunkel granskogett
eldorado for svampar oeh tiekor.
8. En karrartad myr en mellanform av grankarr oeh
tallmyr.

Forbjuder
art skrapa ner naturen, ploeka vaxter, skada
naturen samt att stora djurlivet
att halla hundar oeh katter losa
art kora motordrivna fordon utanfor vagarna
att sla lager
art fiska oeh jaga

9. En skogsbrand dodar lart granarna, medan de fiesta

tallar blir vid liv. Granen erovrar mark, dar det inte pa
lange varit skogsbrander.
10. Ljusa momarker dar det vaxer tallar med skoldbark
ar den mest karakteristiska landskapsbilden i PyhaHakki.
Metsahallitus Forststyrelsen

Kotaneva naturstig
11. Hit" vaxer nationalparkens kanske storsta levande
trad. Tradet ar nastan 500 ar gammalt.
12. Terrangen i Pyha-Hakki skiftar mellan myrar och
skogar. I de enhetligare skogsomradena forekommer
myrarna i smala svackor.
13. En storm fallde dessa stammar ar 1978. Ioppningarna har det redan vuxit upp nya plantor.
14. En likaldrig, parkartad tallskog har uppkommit
efter en skogsbrand pa 1850-talet .
.15. Tradlosa, artfattiga lagsrarrmossar ar karakteristiska
for Pyha-Hakki.
16. Fuscum-tallmyren ar en mycket karg myr. Typiska
element ar tjocka tuvor av rostvitmossa och laga, tvinvuxna tallar.
17. I nordvast syns den tradlosa moss en Kotaneva.
Mossens centrum ar blotare an kanterna, detta ar
typiskt for en flackmyr. Vid mossen finns en informationspunkt som berattar mera om myrar.
18. Trasket Rupilampi vaxer smaningom igen av de
gungande mossflo~tarna.
19. Detta ar parkens virkesrikaste och bordigaste
skogsbestand.

D
Ii)
C

20. Omika grankarr hor till de frodigaste myrtyperna

i Finland. Den har har fungerat som ang at ett narbelaget torp.

parkering, toalett
koksjul, toalett
badsUille
punkt vid naturstig
stig
vandringsled

21. Rismyren med dess st:itliga tallbest:ind och. _

doftande getpors (skattram) ar den vanligaste myrtypen i parken.
Kartor
Grundkarta 1:20 000, nummer 224411,224412
3222 03
Karta over vandringleden Keski-Suomen
Maakuntaura, 1:20 000, Viitasaari-Saarijarvi

informationen

vag
nationalparkens
grans

och

Metsahallitus Forststyrelsen 1997