You are on page 1of 5

Socialdepartementet

Enheten fr familj och sociala tjnster

Stockholm 2015-11-27

Remissvar p slutbetnkandet Barns och ungas rtt vid tvngsvrd. Frslag till ny LVU (SOU 2015:71)
UNICEF Sverige vlkomnar slutbetnkandet av utredningen om tvngsvrd fr barn och unga som
genomsyras av ett starkt barnrttsperspektiv. Barnet och barnets rttigheter stts i fokus och blir
utgngspunkten fr de lagndringar som fresls. Mnga av frslagen tar ett tydligt avstamp i FN:s
konvention om barnets rttigheter (barnkonventionen) och dess grundlggande principer. Synsttet p
barnet har frndrats och barn ses som en aktr snarare n ett objekt. Srskilt positivt r att barns rtt till
delaktighet och inflytande s tydligt lyfts fram som en rd trd i betnkandet.
Fljande remissvar utgr frn en helhetssyn p slutbetnkandet utifrn barnkonventionens grundprinciper
snarare n att kommentera varje enskilt frslag. Vi har ocks valt att srskilt uppmrksamma frslag som
tydligt lyfter fram barnrttsperspektivet och som drmed r av vikt att belysa. Vi vill ven ptala en del
brister i frslagen frn utredningen dr vi menar att man inte ntt nda fram med att uppn ett reellt
barnrttsperspektiv.
Rtt till delaktighet
Betnkandet betonar ett antal principiellt viktiga omrden dr barns rtt till delaktighet och inflytande r
srskilt omnmnda. Detta frhllningsstt r helt i linje med barnkonventionens grundlggande princip om
rtt till delaktighet som stipuleras i artikel 12. Vad gller tillmpningen av artikel 12 vill vi dock pminna om
att FN:s barnrttskommitt betonar att rttigheten gller bde ldre och yngre barn. Barnkonventionen
anger ingen minimilder fr barn att uttrycka sina sikter, utan alla barn som kan bilda en sikt har rtt att
fritt uttrycka sig i alla frgor som berr dem. Kommittn avrder drmed frn att stta ldersgrns bde i
lagen och i praktiken utan i stllet utg frn en individuell bedmning utifrn mognad och lmplighet.1
Betnkandet och lagfrslagen br drmed ha en starkare insikt och ett strre resonemang kring detta.
UNICEF Sverige freslr att lagfrslagen i strre utstrckning mjliggr fr bde ldre och yngre barn att ges
mjlighet att utifrn mognad och lmplighet komma till tals i beslut som berr dem.
Vi ser mycket positivt p att frslaget betonar betydelsen av reell delaktighet och inflytande med barnet i
fokus. Barns rtt till delaktighet i frslagen strcker sig lngre n sjlva beslutsprocessen och betonar ven
vikten av delaktighet av vrdens utformning och dess genomfrande svl som uppfljning. Det vlkomnar vi
srskilt.
Barns rtt till delaktighet strks ytterligare i rttsprocessen genom kad mjlighet att delta i muntliga
frhandlingar. Det r positivt att utredningen framhver behovet av trygga former och rtt kompetens och
instllning frn ansvariga vuxna som en lsning fr kat deltagande, snarare n att lgga fokus p barns
olmplighet att delta i processen. Dagens rttssystem har nnu inte ett tillrckligt barnrttsperspektiv, men
med utvecklandet av barnvnliga metoder och hjd kompetens kring barns deltagande kan detta
mjliggras.
Frslagen att umgngesrtten ska utg frn barnets behov och vilja r en stark skrivning och stter ett tydligt
fokus p barnet snarare n att utg uteslutande frn frldrar och vuxnas perspektiv. Detta ser vi mycket
positivt p.

FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 12 (CRC/C/GC/12)

2 (5)
Att ordningsregler p HVB-hem ska tas fram i samverkan med boende, baserad p demokratiska vrderingar
och mnskliga rttigheter, r ett annat tydligt exempel p barns delaktighet vrt att nmnas.
Rtt till information
En viktig frutsttning fr att barn ska vara delaktiga och en aktiv aktr r att information grs tillgnglig fr
dem. Barn har rtt att bde f och ge information. Vi vlkomnar betnkandets betoning p rtt till
information som en frutsttning fr uppfyllandet av barns rttigheter inom tvngsvrden. De som omfattas
av tvngsvrd mste f information om vad vrden innebr, varfr man vrdas, processen och vad man har
fr rttigheter i vrden. Vi ser srskilt positivt p att frslaget betonar betydelsen av rtt till anpassad
information till berrda, (bde barnet och vrdnadshavare), samt myndighetsutvarens skyldighet att se till
att innehllet och betydelsen av informationen har uppfattats och frsttts.2 Barns rtt till information
mste ocks glla under hela processen och prglas av kontinuitet.
Att det nya lagfrslaget har lagt srskilt fokus p att vara pedagogiskt utformat med en tydlig rttighetslista
r ngot vi vlkomnar. Vrt att pminna att lagtexten dock nd br kompletteras med information
anpassad efter lder och mognad till barn fr att tydliggra begrepp, beslutsfattande och vriga processer.
Utver ett tydligt syfte med lagen och dess grundlggande rttigheter anser vi att det saknas ett
tydliggrande kring vart man kan vnda sig om man inte fr sina rttigheter tillgodosedda (se vidare under
avsnittet Klagoinstans).
UNICEF Sverige freslr att rttighetslistan i lagfrslaget kompletteras med information till barn anpassad
efter lder och mognad.
Rtt till std utan vrdnadshavarens samtycke
UNICEF Sverige tillstyrker betnkandets frslag att barn under 15 r som r i behov av std ges rtt till
regelbunden kontakt med en kontaktperson utan vrdnadshavarens samtycke. Detta r ett tydligt frslag dr
man lyfter barnrttsperspektivet och stter barnets rttigheter framfr vrdnadshavarens och dr barnets
rst vger tyngre n vrdnadshavarens.
Vi tillstyrker ven frslaget att barn ver 16 r ges rtt till vrd utanfr hemmet, utan vrdnadshavares
samtycke, om barnet sjlv samtycker. Detta skulle dock kunna strkas ytterligare genom utka rtten till att
glla alla barn utifrn enskild individuell bedmning av socialnmnden och barns samtycke baserat p lder,
mognad och lmplighetskriterier. (Se resonemang frn FN:s barnrttskommitt kring artikel 12 ovan).
Barnets bsta
Vi vlkomnar att principen kring barnets bsta fr en framtrdande roll i lagfrslaget och inte enbart uttrycks
i en portalparagraf3, utan ven stipuleras som ett srskilt rekvisit vad gller beslut kring vrdens
upphrande4 . De rekvisit som omnmns r ej uttmmande men ger en bra vgledning fr beslutsfattare. Att
barnets instllning nmns som ett av de grundlggande huvudrekvisiten ser vi som srskilt positivt och viktigt
att lyfta fram sett utifrn ett barnrttsperspektiv. Detta bekrftas ven i barnrttskommittns allmnna
kommentar nr 145, dr ytterligare vgledning kan inhmtas vid beslutsfattande.
Rttsprocessen
Vad gller rttsprocessen och de frfattningsfrslag som lagts fram ser vi positivt p att utredningen betonar
betydelsen av att strka kunskapen om barns rttigheter inom domstolsvsendet och bland offentliga
bitrden. Detta r en frutsttning fr rttsskerheten och efterlevandet av barns rttigheter. Vi
rekommenderar att kompetensutbildningen grs obligatorisk och fokuserar p bde kunskap om barns
rttigheter samt hur man samtalar med barn och bedmer deras utsagor. Anvndningen av

3:4 Frslag till lag (2017:00) med srskilda bestmmelser om vrd av barn och unga
1:2 Frslag till lag (2017:00) med srskilda bestmmelser om vrd av barn och unga
4
11:2 Frslag till lag (2017:00) med srskilda bestmmelser om vrd av barn och unga
5
FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 14 (CRC/C/GC/14)
3

3 (5)
specialistyttranden av sakkunniga br anvndas i strre utstrckning n vad det grs idag fr att ge kad
professionalitet.
UNICEF Sverige freslr att kompetensutveckling kring barns rttigheter inom domstolsvsendet grs
obligatorisk och inkluderar srskild utbildning kring bemtande och samtal med barn.
Vi delar utredningens resonemang kring att tgrder mste sttas in fr att gra domstolarna mer anpassade
till att hra barn och gra det faktiskt mjligt fr dem att delta och hras efter lmplighet och mognad (se
ovan under Rtt till delaktighet).
Vi vlkomnar frslagen om att samtliga beslut vid tvngsvrd r verklagningsbara och att barns rtt till ett
eget offentligt bitrde i samtliga renden lagstadgas. Att barn har ett eget bitrde, skilt frn
vrdnadshavarens, vid beslut kring umgnge, r ett tydligt exempel p hur lagen utgr frn ett
barnrttsperspektiv i praktiken.
Klagoinstans
Fr att rttigheter ska vara meningsfulla mste det finnas effektiva rttsmedel till upprttelse vid
krnkningar av rttigheter.6 Barns srskilda beroendestllning gr det svrare fr dem att f tillgng till
upprttelse och drfr mste staten skerstlla att det finns anpassade frfaranden fr barn att f klaga.
Inspektionen fr vrd och omsorg (IVO) har idag ansvar fr tillsyn av tvngsvrden och barn ges viss
mjlighet att framfra klagoml vad gller boende och bemtande. Detta frfarande r dock inte
heltckande utan det saknas fortfarande en oberoende offentlig instans som kan agera fr barnets rkning
och stdja barnet i enskilda renden. Vi delar drmed utredningens frslag att regeringen br utreda
inrttandet av en operativ barnombudsfunktion dit barn kan vnda sig om de upplever att deras rttigheter
krnks. Mandatet br inte begrnsas enbart till den sociala barn- och ungdomsvrden utan snarare anta ett
brett helhetsgrepp fr samtliga barns rttigheter. Detta fr att undvika att vissa frgor hamnar mellan
stolarna eller att barn slussas vidare till olika myndigheter och funktioner utan tydligt ansvar eller kompetens
kring barns rttigheter. Fljande frslag lyfts ven fram i rekommendationerna frn FN:s barnrttskommitt
till Sverige som regeringen har tagit sig att tgrda.7
UNICEF Sverige freslr att regeringen br utreda inrttande av en operativ barnombudsfunktion dit barn
kan vnda sig om de upplever att deras rttigheter krnks. Detta br omfatta rttigheter inom tvngsvrden
svl som vriga omrden.
Krav p vrdens kvalitet
Utredningen lgger fram ett flertal frslag p frbttringar samt frtydligande kring vrdens kvalitet. Detta
ser vi positivt p. Vi delar lagfrslagets srskilda frtydliganden att vrden ska prglas av trygghet, omtanke
och respekt fr den enskilda personen. Att s kallade mjuka vrden omnmns i lagtext r av stor betydelse
fr dess erknnande i utformandet av vrden samt fr uppfljning av vrdens kvalitet.
Krav p samverkan mellan myndigheter r ocks en viktig frutsttning fr hg kvalitet inom vrden.
Ansvarsfrdelningen br dock frtydligas fr att frhindra att barn faller mellan stolarna.
UNICEF Sverige freslr att ansvarsfrdelningen mellan myndigheter br frtydligas i lag eller freskrifter fr
att skerstlla att barn i utsatta situationer inte faller mellan stolarna.
Vi delar utredningens frslag om att lagstifta kring srskilda kompetenskrav p anstllda inom vrden som
ett led i att strka vrdens kvalitet p liknande stt som gjorts i hlso- och sjukvrdslagen8. Att stta tydligare

FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 5 (CRC/GC/2003/5)


Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte rapport p.14 (CRC/C/SWE/CO/5)
8
Hlso- och sjukvrdslagen (1982:763) 2a
7

4 (5)
krav p utredning, dokumentation, underlag och uppfljning av beslut r ocks viktiga tgrder fr att ka
rttsskerheten, transparensen och bidra till en kad frstelse fr den enskilde.
Isolering och avskiljning
Vad gller bestmmelserna kring isolering av barn p srskilda ungdomshem noterar vi att detta har ersatts
med s kallade avskiljningsbestmmelser. Detta r ett steg i rtt riktning, med starka begrnsningar och
regleringar fr isolering av barn. UNICEF Sverige anser dock att detta br avskaffas i sin helhet d det strider
mot barnkonventionen. FN:s barnrttskommitt har uttryckt en stark avrdan frn anvndningen och explicit
rekommenderat Sverige att upphra med behandlingsmetoden och istllet utveckla och infra alternativa
metoder.9
Infr beslutet att barnkonventionen ska bli lag ser vi det ven av att yttersta vikt att svensk lagstiftning s
lngt som mjligt str i verenskommelse med barnkonvention fr att undvika att stora ndringar mste
infras i ett senare skede.
UNICEF Sverige avstyrker frslagen p avskiljningsmetoder och frslr istllet att utveckla och infra
alternativa metoder frenliga med barnkonventionen.
Rtt till utbildning
Vi ser positivt p att utredningen har lyft fram betydelsen av att strka placerade barns rtt till utbildning
eftersom resultat visar att placerade barn har en betydligt lgre utbildningsniv n vriga barn, trots
likartade kognitiva frutsttningar.10 De tgrder som fresls i utredningen r dock ngot svaga, och
tydligare skrivningar behvs med betoning p srskilda insatser och resurser fr att skerstlla att placerade
barn fr samma frutsttningar fr utbildning som vriga barn. Detta r srskilt viktigt eftersom skolan har
en central roll fr barns utveckling och fr att bryta negativa mnster och socialt utanfrskap. tgrder som
behver prioriteras utver skolresultaten r aktiva insatser mot mobbning, hg frnvaro och lnga uppehll
under utbildningen.
UNICEF Sverige freslr att det lagstiftas om srskilda insatser och resurser inom utbildningsomrdet fr att
skerstlla att placerade barn fr lika rtt till utbildning och utveckling som vriga barn.
Rtt till hlsa
Vi vlkomnar att barns rtt till hlsounderskningar grs obligatoriska infr placering, genomfrande och vid
avslutande av vrden. Hlsovrden ska prglas av kontinuitet och tydliga krav p dokumentation.
Rtt till fritid
Vi ser positivt p att barns rtt till en fritid str srskilt uttryckt i lagfrslaget som drmed frtydligar och
faststller att barnkonventionens bestmmelse kring rtt till en meningsfull fritid gller fr alla barn och r
en viktig del av barns utveckling.
Barn som fr vrd enligt LVU och r aktuella fr utvisning
Frgan kring barn som omfattas av tvngsvrd men samtidigt r aktuella fr utvisning enligt utlnningslagen
har inte berrts nrmare i utredningen, d detta ej var del av direktivet. Det kan dock inte anses rimligt att
barn utvisas under pgende samhllsvrd, utan barnets bsta mste alltid prvas och komma i frmsta
rummet i dessa situationer. FN:s barnrttskommitt delar ocks denna uppfattning och rekommenderar
srskilt Sverige att skra att inget barn ska utvisas tillsammans med vrdnadshavare som barnet
omhndertagits ifrn, samt att beslut mste fattas enligt principen om barnets bsta.11

Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte rapport p. 25-26 (CRC/C/SWE/CO/5)
Socialstyrelsen. ppna jmfrelser (2011)
11
Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte rapport p. 49-50 (CRC/C/SWE/CO/5)
10

5 (5)
Vi anser att det otydliga rttslget som uppkommer i denna situation br utredas d nuvarande reglering
inte r frenlig med ett barnrttsperspektiv och barnets bsta. Vi rekommenderar att detta grs omgende
s att lagen kan str i verenskommelse med barnkonventionen som svensk lag.
UNICEF Sverige freslr att regeringen utreder och tydliggr lagregleringen kring barn som fr vrd enligt
LVU och r aktuella fr utvisning och dess frenlighet med barnets bsta och vriga bestmmelser i
barnkonventionen.
vrigt
Utredningen och dess frfattningsfrslag r mycket ambitist utformade och kommer att krva en
omfattande kraftsamling av mnga aktrer fr att f genomslag i praktiken. Resurser, ekonomiska svl som
personella, mste avsttas. Dessutom mste utbildning och kompetenshjande insatser genomfras p bred
front.
Trots att utredningen har varit tydlig med att det frebyggande arbetet och frslag till tgrder inte har
ingtt i uppdraget r det viktigt att betona dess betydelse fr att minska risken fr barns behov av samhllets
vrd. Forskning r eftersatt inom detta omrde samt utvrdering och uppfljning p effekterna av vrden
behver ocks prioriteras.
Vi noterar ven att utredningen har freslagit mnga vidareuppdrag och drmed skjuter upp vissa delar av
utredningen. Detta frlnger processen ytterligare och behver noga fljas upp, och resurser avsttas
specifikt fr detta, fr att skerstlla dess genomfrande.
Under utredningens gng har det fattats andra beslut kring lagversyn som r relevanta fr detta omrde.
Regeringen har till exempel tillsatt en utredare fr att se ver hur socialtjnstlagen ska ses ver och
regeringen har i tillggsdirektiv till barnkonventionsutredningen beslutat att barnkonventionen ska
inkorporeras i svensk rtt. Vi anser att det r av srskild vikt att en samtliga frslag harmoniseras.

UNICEF Sverige

Vronique Lnnerblad
Generalsekreterare

Underlaget r framtaget av Karin dquist Drackner, barnrttsjurist UNICEF Sverige. Fr kontakt och eventuella
frgor: karin.odquist@unicef.se