P. 1
Miljogranskning - Hållbart universitet

Miljogranskning - Hållbart universitet

|Views: 19|Likes:
Published by Jonathan Sundqvist
C-uppsats antagligen. Vad har hänt sen dess? Benchmarking.
C-uppsats antagligen. Vad har hänt sen dess? Benchmarking.

More info:

Categories:Types, Research, Science
Published by: Jonathan Sundqvist on Jul 06, 2010
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

07/06/2010

pdf

text

original

Det Hållbara Universitetet?

En granskning av Lunds universitets miljöarbete

Utgiven av Hållbart Universitet mars 2003 Första reviderade upplagan Redaktör: Anna Havula Skribenter: Annah Carlzzon, Emma Eurenius , Matilda Gradin, Anna Havula, Thea Ohlander och Marika Strindberg Layout och framsida: Ana Gil Solá

Tack till: Kerstin Gustafsson, Carola Jarnung, Joe Strahl och David Lindegren, samt alla medverkande i miljögranskningen. Rapporten kan även hämtas på Hållbart Universitets hemsida: www.af.lu.se/foreningar/hallbartuni

Hållbart Universitet AF-borgen (våning 4) Sandgatan 2 223 50 Lund hallbartuni@af.lu.se www.af.lu.se/foreningar/hallbartuni

2

Förord
Lunds universitet är arbetsplats för tiotusentals personer av vilka majoriteten, studenterna, har hela sitt yrkesliv framför sig. När studenterna examineras och kommer ut i arbetslivet har de vitt skilda yrken, men de kommer alla att påverka samhällsutvecklingen på ett eller annat sätt. Universitetet har en unik möjlighet att ge sina studenter insikt och kännedom om hur de kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Utbildning är nyckeln till förändring, men för att universitetet ska vara en trovärdig föregångare krävs det att dess egen påverkan på omgivningen präglas av hållbarhet. I denna granskning undersöker vi hur Lunds universitet har lyckats med att uppnå sitt mål att bli Det hållbara universitetet, som miljöpolicyn heter. Vi anser att det är synnerligen positivt att universitetet har antagit denna och syftet med granskningen är att skapa konstruktiv diskussion och handling för att på lokal nivå uppnå den hållbara utveckling som världen så starkt behöver. Vi lägger härmed fram vår replik och inväntar med spänning på svar.

Anna Havula Redaktör

3

Sammanfattning
En granskning av miljöarbetet vid Lunds universitet har genomförts för att dokumentera hur arbetet med dessa frågor har framskridit de senaste åren. 1997 genomfördes en liknande granskning där det fastslogs att ett av de största problemen med miljöarbetet vid universitet var den otydliga ansvarsfördelningen. Detta problem kvarstår i allra högsta grad idag. En miljöpolicy antogs av universitetsstyrelsen 1998 där man bl. a. utsåg prefekten vid varje individuell institution som miljöansvarig. Fortfarande finns det ett antal institutioner där man inte tycks känna till detta faktum, och vid de institutioner där ett ansvarstagande för miljöarbetet finns uppger man att detta är mycket lågprioriterat. Detta beror på att ingen extra tid avsätts för arbetet, och att ekonomiska medel saknas. De miljökrav som Lunds universitet ställer, och säger sig vilja uppfylla, förväntas förverkligas utan öronmärkta pengar och på tid som lånas från övrig verksamhet. Majoriteten av de tillfrågade institutionerna/enheterna hävdar att de har ett bra miljöarbete, dock pekar denna granskning på motsatsen. Ett stort antal institutioner arbetar för att minska sin avfallsmängd med återvinning, men man noterar samtidigt att energiförbrukningen samt pappersanvändningen ökar. Inte heller finns det reglerat att miljöhänsyn skall tas i institutionernas upphandlingar. I de allra flesta fall anges bristen på tid och resurser som den största hämmaren av miljöarbetet vid Lunds universitets institutioner idag. Någon miljöutbildning för samtliga anställda inom universitetet har inte skett, inte heller finns det en praktisk miljöutbildning som samtliga studenter har möjlighet att delta i. Detta är av högsta relevans för att uppfylla visionen om ett miljöuniversitet, att direkt och aktivt nå fram till universitetets största miljöpåverkan: de elever som utbildas där. Slutligen är det också av yttersta vikt att miljöfrågornas betydelse förankras i ledningen för att en seriös attityd till dessa frågor skall anammas i organisationen. Genom ekonomiskt stöd, praktiska lösningar och en tydligare ansvarsfördelning kan Lunds universitet ta ett stort steg framåt i rätt riktning, mot ett hållbarare universitet.

4

Innehållsförteckning
1. INLEDNING .................................…....................................…… 6 1.1 Lunds universitet och miljön .............................................…….. 6 1.2 Genomförande av granskningen ..............................................… 6 2. BAKGRUND .............................................................................… 8 2.1 Operation miljögranskning 1995 ........................................……. 8 2.2 Miljöutredning 1997 ................................................................… 8 2.3 Miljöpolicy 1998 ...................................................................….. 8 3. GRANSKNINGSRESULTAT ..............................……….....…. 10 3.1 Miljöledning ............................................................................... 10 3.2 Energi ......................................................................................... 11 3.3 Resor och transporter .............................................................… 12 3.4 Hantering av avfall...................................................................... 13 3.5 Restaurangverksamhet ...........................................................…. 15 3.6 Inköp ........................................................................................... 16 3.7 Utbildning ...............................…................................................ 16 4. ANALYS ...................................................................................... 18 KÄLLFÖRTECKNING .................................................................... 21 BILAGOR ........................................................................................ 22 1. Sammanställning av enkät .....................................………........... 22

5

1. Inledning
1.1 Lunds universitet och miljön
”Låt oss med förenade ansträngningar åstadkomma att LU blir en föregångare i miljöarbetet!”1 Så lät det 1998 då universitetsstyrelsen fastställde miljöpolicyn Det hållbara universitetet för Lunds universitet och antog visionen att bli ett miljöuniversitet. Men hur har miljöarbetet egentligen utvecklats under de fem år som förflutit sedan dess? Lunds universitet har genom sin omfattande verksamhet och roll i samhället en betydande påverkan på miljön. Genom universitetet förmedlas attityder och inställningar som studenter tar med sig vidare ut i livet. En miljöanpassning av verksamheten är nödvändig för att uppnå trovärdighet i ambitionen att bli en föregångare i miljöarbetet. Universitetsstyrelsen antog genom miljöpolicyn ett antal mål som skall uppnås under tidsperioden 1998-2005. Syftet med denna miljögranskning är att undersöka hur väl miljöpolicyn efterlevs i praktiken och huruvida de uppsatta miljömålen har uppnåtts.

1.2 Genomförande av granskningen
För att utreda Lunds universitets miljöarbete intervjuade vi 15 institutioner/enheter. Vid dessa institutioner/enheter läser över 10 000 av Lunds universitets totalt ca 34 000 studenter2. Valet av institutioner/enheter gjordes för att täcka in så många studenter som möjligt. I huvudsak tillfrågades de miljöansvariga, men vi hänvisades i vissa fall till andra personer som ansågs kunna svara på våra frågor. Intervjuerna genomfördes under tidsperioden september 2002- mars 2003. Vi genomförde granskningen med utgångspunkt i en enkät vilken innefattar kategorierna energi, resor, inköp, avfall, miljöansvar och planer inför framtiden, hinder i miljöarbetet samt miljö inom utbildning och forskning3. Vi ställde frågor till enheterna utifrån denna enkät, och jämförde de svar vi fick med de uppsatta målen i Lunds universitets miljöpolicy. Våra frågor berör inte alla mål som universitetsstyrelsen satt upp utan ett urval gjordes utifrån representativitet och mätbarhet. Av de sammanlagt 42 mål som finns i policyn har vi tittat på 16 stycken. Detta innebär att bilden inte blir fullständig och därmed kanske inte helt rättvisande. Under 2002 genomförde vi även en utvärdering av några av universitetets kaféer för att se huruvida de tar miljöhänsyn i sin verksamhet. Denna utvärdering användes för att undersöka de mål i miljöpolicyn som berör restaurangverksamhet.
1 2

Det hållbara universitetet. Mål för miljöarbetet vid Lunds universitet s. 3 http://www.lu.se/lu/pres/index.html 3 Se bilaga 1

6

Utöver våra egna undersökningar använde vi oss av Lunds universitets miljöredovisning för 20024, samt miljöstatistik för Lunds universitet5, vars information vi jämförde med våra granskningsresultat. För att få en helhetsbild av miljöarbetet förde vi samtal med universitetets miljöchef Kerstin Gustafsson och miljösamordnare Carola Jarnung. Vidare gav oss samtal med Lunds universitets förre miljösamordnare och miljöpolicyns författare Joe Strahl, samt miljöutredningens författare David Lindegren kompletterande information om Lunds universitets miljöarbete sedan 1997.

Institutioner/enheter som har granskats: • Designcentrum • Ekologihuset • Ekonomisk-historiska institutionen • Elektrosektionen vid LTH • Etnologiska institutionen • Företagsekonomiska institutionen • Institutionen för psykologi • Internationella institutet för industriell miljöekonomi (IIIEE) • Jubileumsinstitutionen vid BMC • Juridiska institutionen • Kemicentrum • Lingvistiska institutionen • Nationalekonomiska institutionen • Statsvetenskapliga institutionen • Teologiska institutionen

4 5

Redovisning av myndighetens miljöutredning/betydande miljöaspekter, miljöpolicy och övergripande miljömål http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm

7

2. Bakgrund
2.1 Operation miljögranskning 1995
Flera utredningar om miljöarbetet vid Lunds universitet har genomförts. Den första studentgenomförda miljögranskningen Operation miljögranskning utfördes 1995 av Hållbart Universitet. Rapporten summerar att ”arbetet med miljöfrågor i den administrativa verksamheten på Lunds universitets institutioner befinner sig i ett inledningsskede och endast de mest basala miljöåtgärderna har vidtagits”6.

2.2 Miljöutredning 1997
År 1997 gavs Internationella institutet för industriell miljöekonomi (IIIEE) uppdraget att genomföra en omfattande utredning kring universitetets fysiska miljöpåverkan. I miljöutredningen fastslås bland annat att ”Redan från början bör det slås fast att orsaken till universitetets miljöproblem inte står att finna i ett fåtal verksamheter med kraftig miljöbelastning. Istället är det många vardagliga aktiviteter med relativt blygsam påverkan som sammantaget skapar problem”7. Vidare konstaterar utredningen att ”På det hela taget visar miljögenomgången på allvarliga brister vad avser miljöledning vid Lunds universitet. Såväl lokalt som centralt är ansvarsfördelningen otydlig och på ett flertal områden, t ex kemikaliehanteringen, finns ingen funktion eller person som påtar sig ett övergripande miljöansvar”8. Utredningen föreslog bland annat att ett miljöledningssystem skulle införas och att en miljöpolicy med tydliga mål skulle upprättas.

2.3 Miljöpolicy 1998
Regeringen utsåg 1997 Lunds universitet till pilotmyndighet för införandet av ett miljöledningssystem. I februari 1998 antog universitetsstyrelsen miljöpolicyn Det hållbara universitet. Mål för miljöarbetet inom Lunds universitet. Miljöpolicyn har flera tydliga mål med klara tidsramar för när de ska vara uppnådda. Samtliga mål ska vara uppnådda senast 2005. Införandet av ett miljöledningssystem är enligt policyn ett ”högprioriterat projekt”9. ”Detta innebär att miljöarbetet kontinuerligt ska förbättras, att anställda och studenter skall ges miljöutbildning och stöd i praktisk miljöhandling samt att en tydlig ansvarsfördelning angående
6 7

Operation miljögranskning - miljögranskning av Lunds universitet Lunds universitet och miljön s.6 8 ibid 9 Det hållbara universitetet. Mål för miljöarbetet inom Lunds universitet s. 5

8

miljöfrågor skall utarbetas.”10 Slutligen betonas att det är ett krav att alla personer verksamma inom universitetet skall arbeta för att uppfylla miljöpolicyn.

10

Det hållbara universitetet. Mål för miljöarbetet inom Lunds universitet s. 5

9

3. Granskningsresultat
3.1 Miljöledning
Mål: Senast 2000-06-30 skall minst hälften och senast 2003-12-31 skall alla enheter ha antagit en egen miljöpolicy och ett eget miljömålsdokument i institutionsstyrelsen (eller motsvarande) samt börjat vidta åtgärder för att efterleva policyn och uppfylla sin egna miljömål. Mål: Senast 2000-12-31 skall minst tio enheter vid Lunds universitet ha kommit så långt i sitt miljöarbete att de kan bli certifierade enligt en standard för miljöledningssystem alternativt blivit miljödiplomerade. Diagram 1. Fråga 17 (se bilaga)
Finns det några mål och / eller en handlingsplan för arbetet med interna miljöfrågor?

Ja 33%

Målen har inte uppnåtts. Endast 33 procent av de tillfrågade svarade att de hade några mål och/eller en handlingsplan för arbetet med interna miljöfrågor. Av universitetets samtliga institutioner/enheter är det bara några få som har antagit en miljöpolicy11.

Miljöarbetet tycks överlag vara lågprioriterat. Endast 20 procent av de tillfrågade sa att de planerade någon form av miljöledningsarbete12. Av samtliga institutioner/enheter på Lunds universitet är det 14 stycken som har påbörjat någon form av miljöledningsarbete13.
Nej 67%

Miljösamordnaren och miljöchefen har tagit fram ett internt system för miljödiplomering för Lunds universitets institutioner. Hittills har dock inga institutioner diplomerats. Mål: Ett förslag till ansvarsfördelning i miljöfrågor skall ligga färdigt senast 1998-12-31 för att börja tillämpas senast 1999-12-31.

11

Följande institutioner/enheter har enligt miljösamordnaren Carola Jarnung antagit en miljöpolicy: Kemiska institutionen, Institutionen för teknik och samhälle, Internationella institutet för industriell miljöekonomi, Campus Helsingborg, samt Konsthögskolan, Teaterhögskolan och Musikhögskolan i Malmö. 12 Se bilaga 1, fråga 18 13 Följande institutioner/enheter har enligt miljösamordnaren Carola Jarnung påbörjat någon form av miljöledningsarbete: Institutionen för datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Institutionen för elektrisk mätteknologi, Institutionen för elektrovetenskap, Campus Helsingborg, Internationella miljöinstitutet, Kemiska institutionen, Jubileumsinstitutionen, Fysiska institutionen, Institutionen för fysiologiska vetenskaper, Institutionen för teknik och samhälle, samt Konsthögskolan, Teaterhögskolan och Musikhögskolan i Malmö.

10

Ansvaret för institutionernas miljöarbete delegerades år 2000 till varje institutions prefekt eller motsvarande. Denna har ansvaret att uppfylla målen i universitetets miljöpolicy. Följaktligen kan detta mål i miljöpolicyn sägas vara uppfyllt. Men hur fungerar ansvarsfördelningen vid institutionerna? Diagram 2. Fråga 16
Finns det någon med ett övergripande ansvar för institutionens arbete med miljöfrågor?
Nej 27%

Ja 73%

På de flesta institutioner/enheterna är man medveten om att det finns en miljöansvarig. Det är dock anmärkningsvärt att man på 27 procent av de tillfrågade institutionerna/enheterna är omedveten om detta. Vår uppfattning av situationen är att flertalet miljöansvariga inte bedriver något aktivt miljöarbete och att de har en bristfällig överblick över arbetet.

Lunds universitet har en miljöchef och en miljösamordnare. Dessa har inget formellt ansvar för miljöarbetet vid universitetet, utan har framför allt en skyldighet att påtala om brister i miljöarbetet. De har inga befogenheter att ställa krav på institutionernas/enheternas miljöarbete, deras uppgift är framför allt att motivera, engagera och informera universitetets olika enheter om miljöfrågor.

3.2 Energi
Mål: Energiförbrukningen ska minskas med 10 procent till 2005-12-31. Anledningen till att energiförbrukningen måste minskas är att den ger upphov till stora luftutsläpp. Tillsammans utgör elförbrukning och fjärrvärme/kyla över 55 procent av universitetets totala utsläpp av koldioxid14. Diagram 3. Fråga 1
Gör ni något för att minska energiförbrukningen vid institutionen?
Nej 20%

Ja 80%

Hela 80 procent av de tillfrågade institutionerna/enheterna säger sig göra något för att minska energiförbrukningen. Arbetet för att minska energiförbrukningen tycks vara omfattande och borde följaktligen leda till en minskning av energiförbrukningen.

14

http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm

11

I Tabell 1 kan vi emellertid se att energiförbrukningen i sin helhet ökade med 1,9 procent och elförbrukningen ökade med 3 procent mellan 1999 och 2001. Således har inte målet uppnåtts, situationen har snarare förvärrats. Vi kan även se att flera institutioner/enheter som säger sig göra något för att minska sin energiförbrukning i själva verket har ökat den15. Resultatet är anmärkningsvärt då det enligt miljöpolicyn ska ske en stor minskning av energiförbrukningen. Även om universitetet på senare år expanderat borde en ökning av energiförbrukningen rimligtvis inte tillåtas. Tabell 1. Energi- och elförbrukning 1999-2001
År Energiförbrukning i kWh/kvm Elförbrukning i kWh/kvm 1999 162 154 2001 165 159 Procentuell förändring + 1,9 +3

Källa: http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm

3.3 Resor och transporter
De allmänna målen är att minska volymen på transporter och resor, samt öka andelen miljövänliga transporter och resor. Dessa mål ska uppnås med hjälp av de mer specifika mål som följer nedan. Mål: Universitetet ska verka för flera miljövänligare alternativ för de anställda i deras pendlingsresor. Diagram 4. Fråga 3
Gör ni något för att effektivisera transporterna och välja de bästa ur miljösynpunkt?
Ja 27%

De universitetsanställdas pendlingsresor står för uppemot 20 procent av hela universitetets utsläpp av koldioxid16. Trots det gör en klar majoritet av de tillfrågade institutionerna/enheterna inget för att uppnå målet i miljöpolicyn. Centralt har dock en satsning på tjänstecyklar gjorts.

Nej 73%

Mål: Andelen tjänsteresor som företas med flyg inom Sverige bör minska. Andelen sådana resor till eller från Stockholm via flyg bör minska med 10 procent fram till slutet av år 2003. Dessa resor bör företas med annat mer miljöanpassat resmedel.
15 16

Exempelvis psykologiska och etnologiska institutionerna. Se http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm Siffran gäller för år 2000. Se http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm

12

Diagram 5. Fråga 4c
Tas miljöhänsyn i val av färdsätt vid institutionens upphandling av tjänsteresor?
Ja Nej

Flygresorna bör minska på grund av att flygets miljöpåverkan är avsevärt större än om resan företas med buss eller tåg. Av de tillfrågade institutionerna/enheterna säger sig 80 procent inte ta någon hänsyn till miljön i val av tjänsteresor. Målet i miljöpolicyn har inte heller uppnåtts.

Som det syns i Tabell 2 ökade antalet antal resta Km/anställd genom inrikesflyg med 37 procent under 2001, samtidigt som tågresandet minskade med 3 procent. Det tycks således inte finnas någon medvetenhet hos de tillfrågade institutionerna/enheterna om att de bör ta hänsyn till miljön i val av tjänsteresor. Av bekvämlighetsskäl väljs ofta flyg framför tåg. Tabell 2. Lunds universitets anställdas tjänsteresor Transportsätt År 2000 År 2000, universitetets totala Km/anställd luftutsläpp av koldioxid (kg) Tåg 634 21 Inrikes flyg 649 621 000
Källa: http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm

År 2001 Km/anställd 616 887

Procentuell förändring av Km/anställd -3 + 37

3.4 Hantering av avfall
Miljömål: Avfallet minskas med 10 procent mellan 1999-01-01 och 2005-12-31 räknat i vikt. Diagram 6. Fråga 10

Gör ni något för att minska mängden och bättre kontrollera avfallet?
nej 13%

87 procent av de tillfrågade institutionerna/enheterna säger sig göra något för att minska avfallsmängden. Lika stor andel säger sig göra något för att minska papperskonsumtionen17.
ja 87%

Målet att minska avfallsmängden med 10 procent har emellertid inte uppnåtts. Även om

17

Se bilaga 1, fråga 8.

13

det farliga avfallet18 sammanlagt har minskat med 35 procent, har pappersavfallet och det kemiska avfallet ökat. Tabell 3. Avfallsmängder vid Lunds universitet Avfallstyp År 2000 (ton) År 2001 (ton) Hushållsavfall 2600 Finns ej angivet Pappersavfall 320 360 Kemiskt avfall 23,0 27,9 Elektronikavfall 15,5 6,0 Riskavfall 13,8 9,5 Lysrör 5,5 1,0
Källa: http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start.htm

Procentuell förändring +12,5 +18 - 61 - 31 - 82

Mål: Alla enheter skall ha ett väl fungerande system för pappersåtervinning senast 1998-12-31. Mål: Alla enheter skall även ha ett fungerande system för ytterligare en avfallsfraktion (t e x glas eller kartonger) senast 1999-12-31. Mål: Minst 50 procent av enheterna skall senast 2005-12-31 delta i ett fungerande system för kompostering. Samtliga tillfrågade institutioner/enheter har ett väl fungerande system för pappersåtervinning och för ytterligare en avfallsfraktion. Det är emellertid endast en av femton av tillfrågade institutioner/enheter som har ett fungerande system för kompostering av biologiskt köksavfall. Diagram 7. Fråga 12
Följande återvinningssystem finns på de undersökta institutionerna
100% 100% 100%

100% 80% 60% 40% 20% 0%

87% 67%

7%

glas och flaskor papper aluminiumburkar batterier lysrör kompostering

Farligt avfall delas in i kategorierna riskavfall, kemiskt avfall och övrigt farligt avfall. Se http://www.lu.se/bygg/Miljo/avfall/faravfall/start.htm

18

14

De två första målen för återvinningssystem har uppnåtts. Ett väl fungerande system för pappersåtervinning var emellertid till stor del uppfyllt redan år 199519. Vidare är det intressant att samtidigt som återvinningssystemen för papper har förbättrats, har mängden pappersavfall ökat (se Tabell 3).

3.5 Restaurangverksamhet
Mål: Minst en restaurang som bedriver sin verksamhet i fastigheter som universitetet hyr eller äger skall strikt följa riktlinjer uppställda av ett ekologiskt odlingskontrollorgan (t ex KRAV) vid slutet av år 2000. Mål: Nya restaurangavtal skall innehålla moment som innebär en mer miljöanpassad verksamhet samt ett ökat utbud av mat som uppfyller riktlinjer uppställda av ett ekologiskt odlingskontrollorgan. Inte en enda restaurang vid universitetet har godkänts av ett ekologiskt odlingskontrollorgan. För att bli godkänd av t ex KRAV ska restaurangerna erbjuda ett ekologiskt sortiment. Tabell 4. Undersökning av universitets restauranger Restaurang Ekologiskt sortiment Kompost Juridicum Nej Nej Kårhuset Nej Ja UB2 Nej Nej Ekologihuset Ja: mjölk Nej BMC (Olles fik) Nej Nej Ekonomicentrum Nej Nej

Resultatet av vår miljögranskning av sex serveringar vid universitetet tyder på att miljö är en lågprioriterad fråga (se Tabell 4). Variationen mellan de olika serveringarna på miljöområdet är liten och på frågan om vilka miljöförbättrande åtgärder personalen önskade få göra svarade flera att de hade för lite tid att tänka på det. Ett problem är att det inte finns någon med ett övergripande ansvar för att restaurangerna ska bli mer miljöanpassade. Enligt miljöchefen finns miljökrav i de kontrakt som sluts med företagen som driver restaurangerna vid universitetet. Dessa följs emellertid inte i verkligheten. Upphandlingschefen som förhandlar kontrakten hävdar att frågan är efterfrågestyrd, trots att målen finns med i universitetets miljöpolicy. Följaktligen har inte målen uppfyllts.

19

Operation Miljögranskning.

15

3.6 Inköp
Mål: Lunds universitets inköp av miljöanpassade produkter skall öka under tiden 19982005. Mål: I nya ramavtal som universitetet tecknar under åren 1999-2005 skall en ökad hänsyn till miljöfrågor tas. Icke-precisa formuleringar beträffande miljö i tidigare ramavtal skall ersättas med starkare och mer precisa formuleringar när de förnyas. Diagram 8. Fråga 5
Har institutionen/enheten fastställt miljökriterier som används vid egna/lokala inköp?
Ja 13%

Nej 87%

Lunds universitets inköp uppgår till omkring 1 miljard kr/år20. De flesta institutioner/enheter har emellertid inga speciella miljökriterier för sina inköp. Utan sådana är det svårt att uppnå målen. Mycket av universitetets inköp sker centralt. Enligt Miljöredovisningen 2002 medverkar miljögruppen21 i stora upphandlingar, vilket sägs leda till att miljöhänsyn tas i dessa.

Det är svårt att kontrollera om målen uppnåtts, då målen inte specificerar med hur mycket inköp av miljöanpassade produkter ska öka. Vi har inte heller funnit någon statistik att använda som jämförelse till dagens situation.

3.7 Utbildning
Mål: före slutet av år 2002 skall alla heltidsanställda vid Lunds universitet ha deltagit i en miljöutbildning bestående av två halvdagar. Miljöutbildning för de anställda kunde enligt miljöutredningen 1997 vara en del av en informations- och utbildningsstrategi för miljöarbetet22. Ingen utbildning för de heltidsanställda har dock genomförts och ingen verkar heller vara på väg. Däremot har de miljöansvariga på varje institution (d.v.s. prefekterna) fått en timmes utbildning om miljöbalken och arbetsmiljölagstiftning, men detta kan knappast sägas uppfylla målet. Mål: Nya heltidsstuderande antagna för studier under höstterminen 1999 och framåt skall erbjudas en kort (1-2 dagar), praktisk miljöutbildning under tiden de studerar vid Lunds universitet.
20 21

Kerstin Gustafsson, miljöchef vid Lunds universitet Miljöchefen, miljösamordnaren och tre personer till ingår här. 22 Lunds universitet och miljön s.9

16

Studenterna är sannolikt Lunds universitets största miljöpåverkan. Därför är det av stor vikt att studenter får kunskaper om vilken miljöpåverkan de kommer att ha i sitt framtida yrkesliv, samt hur de kan bidra till en hållbar utveckling. Än så länge erbjuder Lunds universitet ingen kort praktisk miljöutbildning för sina studenter. Universitetets miljöredovisning för 2002 hävdar emellertid att målet är helt uppnått på grund av att det finns många miljörelaterade kurser vid universitetet och för att Hållbart Universitet och Miljövetenskapligt Centrum har arrangerat en för allmänheten öppen föreläsningsserie om olika aspekter på hållbar utveckling. Vi anser inte att detta innebär ett uppfyllande av miljömålet. Diagram 9. Fråga 24, 21 och 25
De tillfrågade institutionerna anger att de:

Av de tillfrågade institutionerna/enheterna har 67 procent kurser eller utbildningar med miljöanknytning och bedriver miljörelaterad forskning. Endast 7 procent angav sig ha gjort en genomgång för att se om en ökad integrering av miljöfrågor i utbildningarna är önskvärd.

80% 60% 40% 20% 0%

67%

67%

7%

har gjort en genomgång av kursutbudet för att se om en ökad integrering av miljöfrågor är önskvärd Har några kurser/utbildningar med miljöanknytning Bedriver någon miljörelaterad forskning

17

4. Analys
Lunds universitet är långt ifrån att uppnå målet att bli ett miljöuniversitet. Det bristfälliga miljöarbetet vid universitetet tycks bero på att det varken avsätts tid eller pengar för att ta itu med miljöarbetet. Kunskap verkar inte vara det stora hindret på vägen, utan det är snarare så att ambitioner och insikt hindras av ett system som inte ger utrymme för ett utvecklat miljöarbete. Det är uppseendeväckande att de granskade institutionerna/enheterna tror sig vara duktiga på miljöarbete. Exempelvis säger de sig försöka minska förbrukningen av energi och papper, när de i själva verket ökar sin förbrukning av desamma. När det gäller vissa miljöfrågor upplever vi en total ignorans, t ex när det handlar om att ta hänsyn till miljön i val av resor. Utan en systematisk integrering av miljöhänsyn i beslut och rutiner är det svårt att utveckla miljöarbetet. Införandet av ett miljöledningssystem vore ett steg i rätt riktning och borde inte vara ett omöjligt uppdrag. T ex har Mälardalens högskola sedan flera år tillbaka ett väl fungerande miljöledningssystem. Det är positivt att ett internt miljöledningssystem har tagits fram, institutionerna/enheterna borde emellertid uppmärksammas i mycket högre utsträckning på att det är deras ansvar att aktivt arbeta med miljöfrågor. Det är viktigt att varje institution/enhet förstår sin egen påverkan och sätter individuella mål som anpassas efter de egna förutsättningarna. Genom att se de individuella resultaten blir det också lättare för varje institution/enhet att hitta kraft och inspiration till fortsatt arbete. Ansvarsfördelningen är ett stort problem. Prefekten har ansvaret för miljöarbetet vid varje institution och har fått sitt uppdrag efter bara en timmes miljökurs och utan att få öronmärkt tid för detta arbete. Brist på resurser anges som det vanligaste hindret i miljöarbetet23. De anställda har blivit ålagda att leva upp till miljökrav genom miljöpolicyn, men förväntas klara av det på tid lånad från övrig verksamhet. Föga förvånande har det medfört att endast en bråkdel av institutionerna/enheterna har antagit en egen miljöpolicy. Positivt är att Lunds universitet har tillsatt en miljöchef och en miljösamordnare för att uppmuntra institutionerna/enheterna till miljöarbete. Dock kan man kritisera att dessa har väldigt lite befogenheter och inte har någon beslutsfattande ställning. De har heller inte rätt att ställa några krav på verksamheten. Detta får en att undra om en miljöchef tillsatts endast för syns skull. Vi tycker att det är av stor vikt att en miljöchef har en funktion där hon inte bara fungerar som inspiratör. Det bör finnas en deltidstjänst vid varje institution/enhet som ansvarar specifikt för miljöarbetet. Om institutionen/enheten har svårt att finansiera en tjänst för en miljöansvarig anser vi att det borde ligga i universitetsstyrelsens intresse både att finansiera detta arbete och att ställa krav på

23

Se bilaga 1, fråga 20.

18

att miljöarbetet genomförs. Det är viktigt att universitetsstyrelsen visar att de anser att miljön är en aktuell och viktig fråga, både genom finansiellt stöd och genom sin attityd till miljöarbetet. Även energibesparingen skulle underlättas om institutionerna/enheterna bedrev ett aktivt miljöarbete. Med en egen miljöpolicy och en aktiv miljöansvarig skulle rutiner för energibesparingen kunna införas. Problemet utgörs till stor del av att ansvaret idag är delat. Institutionerna/enheterna ska minska sin energianvändning, men det är fastighetsägarens (Akademiska Hus eller Statens Fastighetsverk) uppgift att installera teknik som minskar energiförbrukning, t ex rörelsedetektorer och timers. Här finns stora möjligheter till samarbete mellan institutioner/enheter och fastighetsägare för att minska energiförbrukningen och således spara såväl energi som pengar. Som det fungerar idag ingår energin i hyran. Om hyran istället till viss del baseras på den faktiska energiåtgången så ser man snabbt resultat när man minskar sin energiförbrukning. Det är viktigt att man ser att miljöinvesteringarna inte bara innebär kostnader utan också leder till besparingar. Miljöhänsyn vid upphandling av resor verkar i stort sett obefintlig. Det finns en central resesamordnare, men denne har inget ansvar för att se till att de universitetsanställdas tjänsteresor i första hand företas med det mest miljöanpassade alternativet. Detta är märkligt eftersom ett av miljömålen säger att tjänsteresorna med flyg till Stockholm skall minska med tio procent. Medvetenheten om målet att minska tjänsteresor som företas med flyg måste ökas och incitament för att detta ska ske bör införas. T ex vore ett samarbete med SJ och Skånetrafiken önskvärt. Det är också viktigt att det betonas att man bör utnyttja befintlig teknik som t ex videokonferenser när så är möjligt, för att minska resandet i tjänsten. Många av de anställda vid universitetet cyklar till och från jobbet. Lunds universitet har även köpt in tjänstecyklar som används till tjänsteärenden. Idag när den lokala kollektivtrafiken är så väl utbyggd utgör denna också ett praktiskt alternativ till mindre miljöanpassade färdsätt. Universitetet borde utnyttja detta för att uppnå det miljömål som innebär att universitetet skall verka för flera miljövänligare alternativ för de anställda i deras pendlingsresor. Flera institutioner/enheter vid universitetet återvinner idag flera avfallsfraktioner. Detta är förvisso bra och innebär att dessa mål är uppfyllda men ett väl utbyggt återvinningssystem borde kunna finnas vid alla institutioner/enheter idag. Det viktigaste är ju dock att mängden alstrat avfall minskar och vi anser att man bör prioritera detta i första hand. Att kompostering saknas på de flesta ställen vid universitetet beror på att det inte finns något fungerande övergripande system för detta. Ett sätt för universitetet att uppnå sitt mål att hälften av enheterna skall delta i ett fungerande system för kompostering 2005, är att sluta ett avtal med kommunen om hantering av komposterbart avfall. Detta kan då tas om hand centralt och då också ge andra möjligheten att använda sig av komposteringen.

19

Målen som rör universitetets inköp är väldigt diffust uttryckta och resultaten som eftersträvas är inte kvantitativt mätbara. För att kunna avgöra om dessa mål uppnåtts krävs en kvalitativ bedömning, vilket bäddar för subjektiva tolkningar. Att minst en servering på universitetet skulle ha varit certifierat av KRAV eller något liknande organ senast år 2000 är ett tydligt mål som inte alls är omöjligt att uppnå. Idag drivs de flesta serveringar av utomstående företag och det är alltså vid upphandlingarna som höga miljökrav måste ställas. Ansvaret för att detta ska ske måste förtydligas. Nya avtal för serveringarna skrevs hösten 2002, men inte heller vid denna upphandling tog man hänsyn till det uppsatta målet att få en restaurang miljöcertifierad. Målet att alla heltidsanställda vid Lunds universitet skall ha deltagit i en miljöutbildning bestående av två halvdagar är inte uppfyllt, men man kan ifrågasätta målets relevans. Är det verkligen viktigt att alla anställda genomgår en utbildning? Vi ser hellre att en mer gedigen miljöutbildning av vissa nyckelpersoner, framför allt de miljöansvariga, prioriteras. Det vore synnerligen önskvärt att målet som innebär att alla heltidsstudenter skall delta i en praktisk miljöutbildning uppfylls. En sådan utbildning skulle innebära en möjlighet att nå ut till de studenter som annars inte skulle ha kommit i kontakt med dessa frågor och även vara ett forum för intresserade att få ytterligare information. Universitetet kan på detta sätt visa att miljöfrågan tas på allvar och att man vill arbeta aktivt för en ökad miljömedvetenhet. FN har kommit överens om att man bör ”Integrate sustainable development into educations systems at all levels of order to promote education as a key agent for change”24. Vi håller med om detta och anser att det är av stor vikt att universitetet ser till att hållbar utveckling integreras i alla utbildningar. Antagandet av en policy förpliktigar att man ser till att den efterlevs, men med den nuvarande takten förblir visionen om att vara ett miljöuniversitet blott en vision. Tiden är inne för universitetsstyrelsen att se till att de förändringar som är nödvändiga för att uppnå målen i miljöpolicyn kommer till stånd.

24

WSSD Plan of implementation. Se www.johannesburssummit.org

20

Källförteckning
Litteratur: • Hållbart Universitet. Operation miljögranskning - miljögranskning av Lunds universitet, 1995. • Jarnung, C. Redovisning av myndighetens miljöutredning/betydande miljöaspekter, miljöpolicy och övergripande miljömål, 2002. • Lindegren, D. et al. Lunds Universitet och miljön, 1997. • Strahl, J. Det hållbara universitetet. Mål för miljöarbetet inom Lunds universitet, 1998.

Internetsidor: • Lunds universitets hemsida: www.lu.se/lu/pres/index.html (2003-03-29) • Byggnadsenhetens hemsida: http://www.lu.se/bygg/Miljo/miljostatistik/start/htm (200303-29), http://www.lu.se/bygg/Miljo/avfall/faravfall/start.html (2003-03-29) • World Summit on Sustainable Development, 2002. Plan of implementation. www.johannesburgsummit.org (2003-03-29)

21

Bilaga 1, Sammanställning av enkät
1. Energi
En minskad energikonsumtion gynnar generellt sett miljön. Vi kan göra mycket för att effektivisera vår energianvändning, exempelvis genom att byta ut energislösande anläggningar och apparater mot effektivare alternativ. Fråga 1. Gör ni något för att minska energikonsumtionen? 2. Vad gör ni? a. Installerar lågenergilampor (lampor, lysrör) vid byten av glödlampor. b. Släcker belysningen i ett rum som kommer att lämnas tomt en längre tid. c. Vid inköp av elektrisk kontorsutrustning tas hänsyn till produktens energiförbrukning. d. Kontorsapparaterna har vilofunktion. e. Annat Svar: ja Svar: nej 11 10 12 3 15 4 5 3 11 Svar utelämnat 1 -

Kommentarer 1. Redan gjort/Kan ej bestämma allt själva/Gör inget konkret/Har automatiska ljusbrytare. Huvudansvaret ligger hos Akademiska hus/Välplanerat hus/Inget systematiskt/Hyresvärdens uppgift/Nya strömbrytare. Nya kopieringsmaskiner med snabbuppvärmning som medger att man ställer dem i viloläge25 2a. Mycket är gjort/Sköts centralt/Sjukhuset bestämmer/Finns överallt i huset/Har inga glödlampor/Inte alltid/Hyresvärdens uppgift 2b. Mer än vi gjorde förut/Automatisk släckning/Sporadiskt/Rörelsedetektorer i korridor 2c. Begränsad skillnad mellan olika alternativ/Varje forskarlag ansvara själva för inköp av elapparatur/Det mesta är ”Svanmärkt” 2d. Alla/En del/På datorer 2e. Nattvakten stänger av ev. påslagen apparatur. Värmen stängs av på kvällen, sätts på på morgonen/Byter ut gamla kylskåp/Gamla energikrävande dragskåp byts ut. Rörelsedetektorer för belysning i hörsal

25

Ett urval av relevanta kommentarer. Har återgivits ordagrant eller omformulerats något i syfte att öka tydligheten hos budskapet.

22

2. Resor
Transporter med bil och lastbil orsakar utsläpp som påverkar miljön och samhället negativt. Att minska utsläppen måste därför ses som en viktig målsättning. Fråga 3. Gör ni något för att effektivisera transporterna och välja de bästa alternativen ur miljöhänsyn? 4. Vad gör ni? a. Anställda på …i tjänsten. institutionen/enheten uppmuntras aktivt till någon form av samåkande/kollektivåkande… … privat. b. Anställda på institutionen/enheten uppmuntras aktivt på något sätt att färdas med cykel i tjänsten samt till och från arbetet. c. Miljöhänsyn tas i val av färdsätt vid institutionens/enhetens upphandling av tjänsteresor. d. Annat Svar: ja 3 5 Svar: nej 12 10 Svar utelämnat -

1 6

14 9

-

3

11

1

Kommentarer 3. Få resor/Samåkning på hemsida finns men utnyttjas dåligt/Cyklar/Reser mindre tack vare videokonferenser 4 a, b. De flesta åker kollektivt, samåker eller cyklar/Reser mindre i tjänsten. Cykling uppmuntras/ Tävling om vem som cyklar oftast till jobbet/Funderar på att inskaffa tjänstecyklar 4 c. Väljer billigaste alternativet/Väljer helst tåg av miljö- och ekonomiska skäl

3. Inköp
Den senaste tiden har genom medveten offentlig upphandling betydande framsteg gjorts på miljöområdet. Man har satt upp miljökriterier för upphandlingen och har på så sätt skapat en ”grön marknad”. Fråga 5. Tar ni miljöaspekter i beaktande a. Generellt. vid era egna/lokala inköp? b. för förpackningar Svar: ja 9 3 Svar: nej 4 8 Svar utelämnat 2 4
23

c. för städ-/rengöringsartiklar d. för kontorsmaterial e. Annat 6. Har institutionen/enheten fastställt miljökriterier som används vid egna/lokala inköp? 7. Om svar ja på fråga 6, vilka kriterier? 8. Gör institutionen något för att minska papperskonsumtionen vid institutionen? 9. Om svar ja på fråga 8, a. Använder konsekvent vad gör ni? dubbelsidig kopiering. b. Använder elektronisk post istället för fax och brev. c. Något annat.

5 12 3

8 2 12

2 1 -

11 9 15

4 6 -

-

Kommentarer 5a. Försöker/Kopieringsmaterial/Följer ramavtal 5b. Sker centralt 5c. Sköts centralt/Upphandlad tjänst 5d. ”Svanmärkt” papper/Ej klorblekt papper 5e. Kontorsutrustning, dvs. kopieringsmaskiner etc. 6. Vaktmästarens ansvar 7. Ramavtal som sluts centralt av universitetet 8. Använder datorer. Minskar kopierandet. Varje forskarlag har egen ”kopieringsbudget” 9a. Inte konsekvent/Dubbelsidig datautskrift 9c. Minskar kopiering/Återanvänder papper som kladdpapper

4. Avfall
Avfallsberget blir ett allt större problem, dels i form av de miljöskadliga ämnen som läggs på deponi, dels som resursslöseri. För en hållbar utveckling krävs en cyklisk materialhantering, dvs. en övergång till ett kretsloppssamhälle. Fråga 10. Gör ni något för att minska mängden och bättre kontrollera avfallet? 11. Om ja, vad? 12. Finns det fungerande a. glas? återvinnings-system för… Svar: ja 13 Svar: nej 2 Svar utelämnat -

13

1

1

24

b. glasflaskor? c. papper? d. aluminiumburkar? e. batterier? f. lysrör? 13. Används det engångsmuggar i fikarummet för personalen? 14. Har ni kompost?

13 15 12 15 15 1 1

1 3 14 14

1 -

Kommentarer 11. Använder inte engångsmaterial i köket/Returstation/Källsortering/Miljöstationer på varje våningsplan som töms 2 ggr dagligen av miljövårdare./Papper. Alla har speciella papperskorgar med en minimal soppåse. 12a. På gång/Vill ha men sjukhuset säger nej 12d. Används ej så mycket 13. Egna muggar/ Engångsmuggar endast vid besök/Plastmuggar i automater och kafé/Sällan 14. Ej möjligt på sjukhus/Ingen som tar hand om det/Inget fungerande system i kommunen

5. Annat område
Fråga 15. Finns det något annat område, inom den administrativa delen av verksamheten, där institutionen/enheten idag arbetar med miljöfrågor/har ett miljötänkande? (inga ja/nejsvar?) Kommentarer 15. Ska ta fram ett ledningssystem för hälsa-miljö-säkerhet/Alla/Har återvinningssystem för datorer etc./Återanvänder tonerkassetter

6. Miljöansvar och frågor inför framtiden
Fråga 16. Finns det någon med ett övergripande ansvar för institutionens/enhetens arbete med miljöfrågor? 17. Finns det några mål och/eller en handlingsplan för arbetet med interna miljöfrågor? 18. Vad har ni för planer/idéer för ert framtida miljöarbete? Kommentarer Svar: ja 10 4 Svar: nej 5 11 Svar utelämnat -

25

16. Prefekten/ Miljöansvarig och miljösamordnare finns på varje avdelning. 17. Har gjort en ”miljöpärm” 18. Tre av de femton tillfrågade svarade på denna fråga. En svarade att hela organisationen håller på att ses över inklusive miljö- och lokalfrågor. Två svarade att utarbetandet av en ny hälsamiljö-säkerhetsplan har påbörjats.

7. Hinder i miljöarbetet
Fråga 20. Anser ni att det vid er institution/enhet, för att utveckla det interna miljöarbetet, finns: a. tillräckliga kunskaper b tillräckliga resurser c. fungerande ansvarsfördelning d. möjlighet att påverka e motivation bland anställda f. motivation bland studenter Kommentarer 20b. Ingen finansiering fås för miljöarbete 20d. Möjlighet att påverka finns via miljösamordnaren 20e. Motivation finns men ingen drivande person 20f. Studenterna sköter sig/Studenterna slänger avfallet i fel korgar Svar: ja 12 Svar: nej Svar utelämnat 3 -

5 9 13 9 7

9 4 6 5

1 2 2 3

8. Miljö inom utbildning och forskning
Fråga Svar: ja Svar: nej Svar utelämnat 5 -

21. Har institutionen några kurser/utbildningar med 10 miljöanknytning? 22. Om svar ja på fråga 21, hur många poäng omfattar sammanlagt de kurser med miljöanknytning som ges vid institutionen? 23. Om svar ja på fråga 21, vilka kurser? 24. Har man vid institutionen gjort en genomgång av 2 10

3

26

kursutbudet med syfte att se om en (ökad) integrering av miljöfrågor är önskvärd? 25. Bedriver institutionen någon miljörelaterad forskning? 10 5 26. Om svar ja på fråga 25, vad för forskning? 27. Hur stor andel av antalet arbetstimmar som läggs på forskning är miljörelaterad forskning? 28. Bedriver institutionen någon ämnesöverskridande forskning 11 4 i samarbete med andra institutioner inom universitetet/högskolan rörande miljöfrågor? Kommentarer 21. Svar : 1-80 poäng beroende på institution 23. ex : Miljöredovisning i magisterkurs i redovisning, investeringskalkyler för miljöinvestering/ I stort sätt samtliga kurser/MICLU-kurser och LUMES/Mark- och miljörätt/ Radiofysik/ Psykologprogrammet/EKH 418 Tillväxt och miljö/Masterutbildning, Naturvetare/MEK, MKU 26.Miljöredovisning, Förpackningsforskning (SCA)/Arbetsmiljöforskning /Riskmätning/Human-ekologi/Långsiktig energianvändning, långsiktig växthusgasemissioner. Naturresursutnyttjande i U-länder. 27. Svar : 0-100 procent beroende på institution/enhet 28. Miljöinstitutet/Samarbete med miljöpsykologiska enheten på LTH

-

-

27

Hållbart Universitet är Lunds universitets miljöförening. Föreningen grundades 1995 och
var under sina första år en paraplyorganisation för alla olika miljöföreningar som verkade vid Lunds universitet. Idag är våra medlemmar miljöintresserade studenter från universitets alla olika institutioner. I den nuvarande organisationsformen är vi starkare och tillsammans med våra olika bakgrunder och kunskaper är vi en tvärvetenskaplig progressiv kraft! Föreningen arbetar efter mottot "tänk globalt, agera lokalt" och har såväl lokala som internationella frågor på vår dagordning. Hållbart Universitet agerar på nationell och internationell nivå genom sitt medlemskap i Svenska Ekodemiker, som är ett nätverk för föreningar som arbetar för hållbar utveckling vid universitet och högskolor i hela Sverige.

Hållbart Universitet AF-borgen (våning 4) Sandgatan 2 223 50 Lund hallbartuni@af.lu.se www.af.lu.se/foreningar/hallbartuni

28

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->