Veckans tanke

19 JULI 2010




Ln pIacerare som i dag I∏per en 2-™rig amerikansk
statsnbIigatinn ocl l™IIer den liII f∏rfaII f™r en ™rIig
genomsnillIig avIaslning p™ 0,6 µrncent. Del är en
histnriskt I™g nch aIdrig tidigare
nnterad niv™ ÷ inle ens under Iel-
manl∏slen 2008. Ocl della lrols all m™nga redan
l∏glidIigl lar d∏df∏rIIaral de gIobaIa Iriserna.
Oplimislen sIuIIe i aIIa faII säga all 0,6 procenl är
fyra g™nger mer än vad en japansI obIigalion ger
(0,15 procenl) med samma I∏plid.
Ln pIacerare som i dag I∏per en 2-™rig amerikansk
statsnbIigatinn ocl l™IIer den liII f∏rfaII f™r en ™rIig
genomsnillIig avIaslning p™ 0,6 µrncent. Del är en
histnriskt I™g nch aIdrig tidigare
nnterad niv™ ÷ inle ens under Iel-
manl∏slen 2008. Ocl della lrols all m™nga redan
l∏glidIigl lar d∏df∏rIIaral de gIobaIa Iriserna.
Oplimislen sIuIIe i aIIa faII säga all 0,6 procenl är
fyra g™nger mer än vad en japansI obIigalion ger
(0,15 procenl) med samma I∏plid.

M™nga använder "backsµegeIn" f∏r all sIapa biI-
den av vad som b∏r vara en rimIig ränleavIaslning.
Den säger all f∏r 30 ™r sedan I™g en 2-™rig USA-rän-
la p™ leIa 15 µrncent: f∏r 20 ™r sedan p™ 8 µrncent:
f∏r 10 ™r sedan p™ 6 µrncent. ¨BacIspegeIn¨ g∏r all
m™ngas avIaslningsf∏rloppningar sjäIvIIarl lamnar
belydIigl l∏gre än l ex dagens 0,6 procenl.
M™nga använder "backsµegeIn" f∏r all sIapa biI-
den av vad som b∏r vara en rimIig ränleavIaslning.
Den säger all f∏r 30 ™r sedan I™g en 2-™rig USA-rän-
la p™ leIa 15 µrncent: f∏r 20 ™r sedan p™ 8 µrncent:
f∏r 10 ™r sedan p™ 6 µrncent. ¨BacIspegeIn¨ g∏r all
m™ngas avIaslningsf∏rloppningar sjäIvIIarl lamnar
belydIigl l∏gre än l ex dagens 0,6 procenl.

Men del är ju inle ¨bacIspegeIn¨ som
ger oss reIevanl informalion om vad
som är en rimIig avIaslning. Vi m™sle
isläIIel rikta bIicken Iram™t ocl se ul
genom vindrulan: s~êí=®ê=îá=ÉÖÉåíäáÖÉå=é™=î®Ö\
Men del är ju inle ¨bacIspegeIn¨ som
ger oss reIevanl informalion om vad
som är en rimIig avIaslning. Vi m™sle
isläIIel rikta bIicken Iram™t ocl se ul
genom vindrulan: s~êí=®ê=îá=ÉÖÉåíäáÖÉå=é™=î®Ö\

M™nga är obeIväma ocl ovana med all ränlorna Iig-
ger p™ s™ I™ga niv™er. Ln av dem som oroas är RiIs-
banIen som i ansIulning liII sill senasle besIul Ion-
slalerade all ränlan nu är Òé™=î®Ö=ìéé=ãçí=ãÉê=åçêã~J
ä~= åáî™Éê¨, borl fr™n Irisniv™n. Men fr™gan vad som
är normaIl sIa ju avg∏ras av f∏rvänlade eIonomisIa
ocl finansieIIa omsländigleler fram™l i liden
M™nga är obeIväma ocl ovana med all ränlorna Iig-
ger p™ s™ I™ga niv™er. Ln av dem som oroas är RiIs-
banIen som i ansIulning liII sill senasle besIul Ion-
slalerade all ränlan nu är Òé™=î®Ö=ìéé=ãçí=ãÉê=åçêã~J
ä~= åáî™Éê¨, borl fr™n Irisniv™n. Men fr™gan vad som
är normaIl sIa ju avg∏ras av f∏rvänlade eIonomisIa
ocl finansieIIa omsländigleler



fram™l i liden ÷ inle
av lislorien. Del finns ingel m™I f∏r ränlan.

I USA är besIedel fr™n cenlraIbanIen Ied lydIigl: Éå=
ê®åíÉÜ∏àåáåÖ=Ñáååë=àìëí=åì=áåíÉ=Éåë=é™=ê~Ç~êëâ®êãÉå.
Ieds m™I är all forlsälla l™IIa ränlan inom inlervaIIel
0-0,25 procenl. I sin senasle anaIys Ionslalerar Ied
all den eIonomisIa liIIväxlen ser ul all bIi n™gol sva-
gare jämf∏rl med den prognos man Iade fasl f∏r lre
m™nader sedan ocl all arbelsI∏slelen biler sig fasl
p™ obeIväml l∏gre niv™er. Ied g∏r samlidigl sam-
ma IägesanaIys som InlernalioneIIa vaIulafonden
IMI: åÉÇ™íêáëâÉêå~=Ñ∏ê=íáääî®ñíÉå=Ü~ê=∏â~í=áÖÉå.

Om man ulg™r fr™n Ieds prognoser med bI a en liII-
växl som änd™ Iigger ∏ver lrend under 2011 ocl
2012 ocl f∏rs∏Ier räIna fram en oplimaI slyrränla
bIir sIulsalsen: cÉÇ= â~å= î®åí~= ®åÇ~= íáää= OMNO= áåå~å=
ê®åí~å=ÄÉÜ∏îÉê=äóÑí~ë=Ñê™å=Ç~ÖÉåë=MJMIOR=éêçÅÉåí.
Ränlans I™ga niv™ ÷ även f∏r I∏plider Iängre än bara
lv™ ™r ÷ beror inle bara p™ Ied. LnIigl Ieds anaIys
uppIever inveslerare värIden snm nsäker ocl del p™-
g™r därf∏r en IIykt tiII säkra µIaceringar. Acceplan-
sen är m a o l∏g f∏r en I™g avIaslning i ulbyle mol
all Iunna Iänna sig säIer p™ all f™ liIIbaIa pengarna.
Rekordlåg ränta – onormalt eller helt normalt?

TiII ränlebiIden l∏r del viIliga faIlum all
USA:s inIIatinn är kvar i en nedµressad
trend. I sina prognoser räInar Ied med
all infIalionen de närmasle 2,5 ™ren Iigger
IIarl under den niv™ som cenlraIbanIen
Iänner sig beIväm med. Del g™r faIlisIl all ulifr™n
Ieds penningpoIilisIa disIussioner nolera en smy-
gande rädsIa f∏r all priserna liII ocl med sIuIIe
Iunna b∏rja faIIa, aIIls™ deIIatinn. DefIalion bIir yl-
lersl besvärIig i en miIj∏ där lusl™II ocl slaler sIa
f∏rs∏Ia banla ned sina enorma sIuIdberg. Ln dofl
av Iapan g∏r sig obelagIigl p™mind.

InfIalionsIägel laIar s™Iedes f∏r all USA:s cenlraIbanI
lar slorl landIingsulrymme all Iunna forlsälla med
sin I™gränlepoIiliI ell bra lag liII. Aven LuropeisIa
cenlraIbanIen, BanI of LngIand ocl BanI of Iapan
siller i samma ränleb™l. Del g∏r all ulsiIlerna f∏r en
l∏g nomineII ränleavIaslning p™ Iorl ocl medeIfri-
sliga pIaceringar är yllersl begränsad.

En I™g inIIatinn ger dnck änd™ µntentiaI I∏r h∏g
reaI ränteavkastning. Men f∏r all f™ en reaI avIasl-
ning fram∏ver som rimmar med lislorien m™sle vi
sannoIiIl g™ in i en defIalionsmiIj∏. Därf∏r laIar
även den reaIa miIj∏n f∏r all vi m™sle acceplera Iäg-
re avIaslning fram∏ver.

M∏jIiglelen liII l∏gre avIaslning
i denna miIj∏ bIir därf∏r bernen-
de av viIjan att ∏ka risken. Ge-
nom all binda upp pIaceringen
p™ l ex Iängre I∏plider eIIer pIace-
ra pengarna i värdepapper med
l∏gre risI (ocl med/ulan vaIu-
larisI) ∏Iar m∏jIiglelen liII l∏gre avIaslningsni-
v™er. Men med l∏gre risI f∏Ijer ocIs™ en ∏Iad san-
noIiIlel f∏r f∏rIusler. AIlernalivel bIir all Iram∏ver
tyvärr beh∏va acceµtera en mer I™gavkastande miI-
j∏: ÇÉí=Ääáê=ÇÉí=Òåó~Ò=åçêã~ä~=Ó=çÅÜ=®ê=áåíÉ=çåçêã~äíK
=
oçÄÉêí=_ÉêÖèîáëíI=robert.bergqvist@seb.se=MTMJQQR=NQMQ

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful