You are on page 1of 10

Moder Jord, del 1

En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 1(9)


TIDEN

Frutsttning
Tnk er att ni har en vandring p 8,3 km framfr er som motsvarar
4,6 miljarder r till en samlingspunkt kallad nutid, en vg vars
tidsskala har gjorts om till lngden 8,3 km.
Vi tnker oss att ni har frflyttats tillbaks i tiden vid vandringens start.
Jorden har just bildats och bestr av gldande material som samlar p
sig alltmer i sin frd runt solen. Rymden r full av sm kroppar, korn
och stoft som ansamlas i de planeter som bildas. Jorden r allts 4,6
miljarder r gammal vilket kan jmfras med universum som r runt
13 miljarder r gammalt.
Geologer och paleontologer och har under senaste rhundradet funnit
mycket av intresse. Ett klassiskt forskningsomrde finns inom
geologin och utgr frn att nmnda tidsskala mtt i lngdenhet
bildligt talat finns vertikalt riktad i vr berggrund.
Vid studier lngt tillbaks i tiden mste man anvnda indirekta metoder.
Naturen kan till exempel ge information kring spren av tidigare
vxtliv, djurliv och klimat.
Den ldsta metoden r att ta prover i sediment vid studie av en viss
plats tillbaka i tiden. Lagerfljden r kronologiskt skiktad dvs.
tidsordnad. De ldsta lagren ligger djupast och de yngre hgre upp. Vi
har allts tillgng till arkiv p vissa stllen i marken.
Vandringen
G nu p er resa frn dtid till nutid, var lika uppmrksamma som fysiker,
paleontologer och geologer r nr de studerar frstenade och sedimenterade
rester av frhistoriskt liv.

Exempel p en fossiliserad fisk som man funnit i ett sediment frn yngre krita
99,6 milj r gammalt (180 m frn samlingspunkten, nutid).

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 2(9)
TIDEN
Prekambrium perioden proterozoikum epoken
Ni har nu gtt hela 1984 m (jorden r ca 1 miljard r gammal) innan
minsta liv kan uppbringas.
ldsta antydan till vxter och djur finns i detta svrforskade lager som
i geologisk period (lager) benmns prekambrium proterozoikum.
Det rr sig om encelliga alger (antydan till vxter) och en blgrn
encellig bakterie (antydan till liv) som kallas fr mikrofossiler. Dessa
r ett frsta svrtolkat liv. Forskarna vet inte om algerna och
bakterierna kom hit eller bildades hr. Denna enkla livsform startade
fotsyntesprocessen som omvandlar solljus till bland annat syre.
Atmosfren det vill sga lufthavet skapas under de kommande
rmiljarderna.
Jorden r fortfarande helt steril och obeboelig drfr att den
bombarderas av stoft, korn och strre himlakroppar men ocks farlig
strlning frn solen.
Hopp nrmare nutid
Den moderna mnniskans nrmaste utvecklingsgren (anfader) Homo
Sapiens vandrade in i Asien och Europa frn Afrika fr grovt 100000
r sedan rknat frn nutid. Det motsvarar sista 0,361 m p er 8300 m
vandring.
Samtidigt med att Homo Sapiens spred sig in i nya kontinenter frn
Afrika sger forskningen att Homo Erectus eller den "upprttgende"
mnniskan, sedan lnge levande vergngsformer, redan levde i
Afrika, Asien och Europa ocks komna frn Afrika! Det hade de gjort
fr 1,7 milj r sedan rknat frn nutid. Det motsvarar sista 3,1 m p er
8300 m vandring.
Homo-Sapiens-Sapiens den tnkande mnniskan har daterats till
90000 r frn nutid. Det motsvarar sista 0,162 m p er 8300 m
vandring. Detta fynd har gjorts i mellanstern! (Not: har ni lst er
bibelhistoria!?)
I Europa upptcktes det frsta fyndet av Homo-Sapiens-Sapiens i Cro
Magnon i Frankrike Cro Magnon Mnniskan. Det fyndet har
daterats till 50000 r frn nutid, sista 90mm p er 8300 m vandring.

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 3(9)
TIDEN
Prekambrium perioden arkeikum epoken
Ni har nu gtt s lngt som 5539 m (ca 3,1 miljarder r), ni har
vandrat en s lng strcka i steril, farlig och obeboelig milj.
Nu r ni tillbaks 1,5 miljarder r rknad frn nutid (2761 m). Men
hr finner forskarna en viktig vndpunkt fr skapelsen jorden och
blivande liv: ozonskiktet bildas. Atmosfren bestr fortfarande av
giftig gas men ozonskiktet skyddar mot UV-strlningen. Vid denna
tidpunkt utvecklas de encelliga algvxterna med cellkrnor snabbt,
klorofyllkorn och mitokondrier dvs. cellernas frbrnningsfabriker.
Mitokondrierna skter energiomsttningen och klorofyllkornen
tillverkar energirikt brnsle och byggmaterial fr liv.
Perioden r fortfarande prekambrium, men epoken kallas arkeikum.
Hopp framt
Homo Erectus vergngsformer som levde parallellt med Homo
Sapiens blev efter hand utkonkurrerade!
En knd variant Homo Neanderthalensis tror man konkurrerades bort
av den moderna Cro Magnon mnniskan i Europa fr ca 40 000 r
sedan, sista 72 mm p er 8300 m vandring. (Not: historiens strsta
etniska rensning i Europa under p stenldern?)
Plst romanfrfattare
Den knda frfattarinnan till bokserien Grottbjrnens folk Jean M Auel
skriver om mnniskor frn denna tid. Sista delen av bokserien r upplagd att bli
vldigt intressant om hon skriver en lika initierad som den frsta.
Mycket intresserad av tantsex som hon r, spekulerar hon frejdigt i huruvida
Homo Neanderthalensis beblandades med Cro Magnon Mnniskan. (Not:
spekulationer av sdant slag frekommer inte not1) i vetenskapliga
sammanhang. Men beblandningen frefaller trolig)

Stenldersfynd frn Willendorf, Barcelona


/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 4(9)
TIDEN
Prekambrium perioden hadeikum epoken
Ni har nu gtt 6676 m (ca 3,7 miljarder r) ), fortfarande har ni
vandrat i steril, farlig men mindre och mindre obeboelig milj.
Nu har jorden 0,9 miljarder kvar av sin evolution till nutid (1624
m) och hr finner forskarna ett frsta stadium av liv i denna period
och det som blir brjan till nsta tidsperiod: det frsta flercelliga
djuret, det ldsta djurfossilet. Men det r ett enkelt djur, en slags
gelklump, frmodligen enklare n en manet.
Hopp framt
En andra kronologiskt skiktad vertikalt riktad tidsskala har man
funnit i borrkrnor av is frn Antarktis och Grnland. Med dem gr
inte att urskilja enskilda r men utvecklingen i grova drag syns och
hur ett rtusende frhller sig till ett annat gr att urskilja.

I figuren ovan visas en rekonstruerad temperatur ver Antarktis


baserat p borrkrnor av is. Vi ser temperaturavvikelsen runt nutida
temperatur de sista 425000 ren till idag. Det framgr lngvariga tider
med nedisningar avbrutna av korta vrmetider. Intressant att notera r
hur uppvrmningen i slutet av varje nedisning verkar gtt frbi snabbt,
utom de senaste 13000 ren fram till nutid! De motsvarar de sista
23 mm av er vandring! Hr brjar Sapiens liv i Skandinavien nr
isen slpper sitt mngtusenriga grepp ver landskapet not2).
(Frga: har ni haft nrkontakt med en Glacir, kanske i kombination
med att den kalvar i en glacirsj, s kan ni frestlla er scenariot:
mycket vatten, isigt, stenigt, sterilt, vilt och obeskrivligt vackert)
Mitt i detta flyttade Cro Magnon Mnniskan, den tidiga
stenldersmnniskan in i Skandinavien frn det sydliga Europa.
Frestll er vad hon sg genom att skala bort all vxtlighet i
landskapet omkring er. Tanke: invandrare r vi allihop)

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 5(9)
TIDEN
Kambrium perioden, ldre kambrium epoken
Ni har nu gtt 7326 m (ca 4,1 miljarder r) och vandrat i mindre
steril, farlig och mer och mer beboelig milj.
Nr jorden bara har 0,54 miljarder r kvar till nutid (974 m) finner
forskarna ett pltsligt myller av liv i de sediment och fossila lager som
fljer uppt.
Detta har gett uttrycket den kambriska explosionen. Man brjar
finna havslevande, skal- och skelettfrsedda mobila djur!
Hopp framt
Eoner, Eror, Perioder, Epoker blir till ldrar och tider
De historiska kllorna kan styrka eller ifrgastta andra fakta. Det
har ofta i ett europeiskt perspektiv talats om en mild bronslder, en
mild medeltid och en kylig jrnlder. Den s kallade Lilla istiden som
kulminerade under 1600-talet r knd inte minst i svensk historia
genom Karl den X Gustafs tg ver Blten. Huruvida denna kyligare
period var vrldsomspnnande eller regional r oklart not3).

Borrkrnor, tidsskala, medeltemperatur, modern tid frn Kristus. Tre av


varandra oberoende observationer sammanfaller nr vi noterar:
Observerade mtta temperaturer senare tid frn 1880 r inritade med rtt.
Temperaturen visas som en avvikelse frn genomsnittet fr perioden
1961-1990. ven ett utjmnat temperaturfrlopp r inritat. Enligt
rekonstruktionen har flertalet r under de senaste 2 000 ren varit
kallare n idag. Vi ser att de lgsta temperaturerna upptrdde under 1500
och 1600 talet. I slutet av vikingatiden var temperaturklimatet
ungefr som perioden 1961-1990. Under 1990-talet och in i detta

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 6(9)
TIDEN
rhundrade har vi levt i en ovanligt varm period som stadigt blir
varmare.
Trias perioden, Yngre trias epoken
Ni har nu gtt 7939 m (ca 4,4 miljarder r) och vandrat in i en milj
som nu myllrar av liv, vid denna tid har forskarna daterat de frsta
landlevande dggdjuren som antagligen utvecklats ur tidiga reptiler,
allts fr 0,2 miljarder r sedan (361 m frn vandringens slut). Det
r mycket varmt och fuktigt. Dinosaurier (reptiler) har funnits i 25
milj r (45 meter) och det vxer s det knakar sedan 200 milj r (360
m) tillbaks dr den frsta trdliknande vxten har daterats, allts fr
0,43 miljarder r sedan (de sista 773 metrarna)
Fossila brnslen
Fossila brnslen kol, olja och gas har bildats av plant- och vegetationsrester frn
de perioder och eror ni passerat och kommer att passera p er vandring i vre
Palezoicum perioden genom erorna Devon, Karbon och Perm. Den rika
vegetationen p lmpliga platser t.ex. i rikligt frekommande trsk hamnade i
vatten och frhindrades frn att oxideras. Geologiska processer gjorde att dessa
vxtrika lager hamnade djupt ner i marken under hgt tryck, korrekt
frutsttning fr bildande av biofossilerna kol, olja och gas.
Under Kambriumperioden var koncentrationen CO2 i atmosfren runt 7000 ppm
men efter Karbonperioden snktes den till 300 ppm p grund av den yppiga
grnskan d och idag r den 380 ppm (parts per million). Ofattbara mngder
koldioxid bands allts upp i dessa lager under tre perioder: den frsta karbon-
perm fr 320-280 milj. r sedan, den andra jura-krita fr 170-120 milj. r sedan
och den tredje tertir fr 65-2 milj. r sedan.

Man kan frestlla sig t.ex. Jura tiden

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 7(9)
TIDEN
Tertir perioden, Pliocen epoken
Ni har nu gtt 8294 m (ca 4,596 miljarder r), vandrat in i en milj
som liknar dagens och nu inhyser Australopithecus den frsta knda
homoniden Lucy i Afrika daterad att ha existerat fr cirka 3,5
miljoner r sedan (6,3 m frn vandringens slut). Mnniskoapor
bestende bl.a. av dvrgchimpans, schimpans och gorilla hade d
existerat i c:a 20 milj. r (36 m). Australopithecerna tros utgra ett
mellanled i utvecklingen frn mnniskoapor till mnniskor.
Miljn frn Kambrium fram till dagens Kvartr

Avvikelserna frn dagens medeltemperatur har som vi redan sett


inte varit mer n en 0,5 grader upp eller 1,0 grad ned frn noll under
de senaste 2000 ren. Dagens 0,5 grader r det hgsta ngonsin
noterade av mnniska. Om mnniskan gr slut p allt fossilt brnsle
som finns visar geologin att atmosfren skulle kunna terg till ca
3000 ppm vilket skulle kunna motsvara en tergng till en global
medeltemperatur p runt 22 grader not4). Ofattbart varmt, fuktigt,
mycket vatten och frdelaktigt fr vxtlivet som det var under t.ex.
/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 8(9)
TIDEN
Kambrium, Devon eller Jura perioderna. Frbrukningen av fossiler
gr vldigt fort med dagens trender.
Kvartr perioden, Pleistocen epoken
Ni har gtt 8297 m (ca 4,598 miljarder r), och trffar nu Homo
Erectus, fregngare till den moderna mnniskan. De frsta fynden
berknas vara 1,7 miljoner r gamla (3,1 m frn vandringens slut).
Men d har redan den frsta arten i slktet Homo d.v.s. det
vetenskapliga namnet p slktet kta mnniskor Homo Habilis eller
den hndiga mnniskan redan levt i ca 0,6 miljoner r (1,1 m).
Homo Erectus var betydligt lngre till vxten n sin fregngare.
Hjrnvolymen kade hos Erectus i frhllande till Habilis. Skelettet r
mycket likt den nutida mnniskans. Det var den frsta mnniskoarten
som vandrade ut ur Afrika till bde Europa och Asien som redan
nmnts. De frsta tecknen p att Erectus anvnt sig av elden visar sig
under denna tid i avlagringar som r c:a 0,5 milj r gamla.
Flera fynd av Habilis har gjorts i stafrika och man anser att
mnniskoslktet har sitt ursprung dr. Homo Habilis var liten till
vxten (c:a 130 cm) men hjrnvolymen var strre n hos
Australopithecus. De frsta enkla stenredskapen tillverkades av
Habilis. Frn sm stenar, endast upp mot fem centimeter stora,
knackades flisor loss s att man fick en vass egg. Den vanligaste
definitionen p vad som skiljer mnniskorna frn djuren r just detta
att mnniskan har redskap, verktyg som de tillverkar, anvnder och
br med sig.
Framtida klimat
De senaste av raden redskap mnniskan anvnder frbrukar fossila
brnslen i en ofattbar takt. Koldioxiden som bands upp i karbon-perm
320-280=40 milj, jura-krita 170-120=50 milj och tertir 65-2=63 milj.
r ger sammantaget 153 miljoner r (276 m) av kolsyreassimilation
hos levande frodig grnska som mnniskan kan komma att slppa loss
under de kommande 50? ren (0,4 mm) i vrsta fall. Landlevande
dggdjur hade inget eller knappt livsrum under Juraperioden innehllande ett
vldigt specialanpassat liv typ Dinosaurier, de flesta tros ha varit amfibier med
fyra ben anpassade till trsk. Under Juraperioden var globalmedeltemperatuen
runt 20 grader. Mnniskans utveckling tog fart sista delen av kvartrperioden

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En vandring i
En uppsats av Lars Snsterd 2008 9(9)
TIDEN
som haft en global medeltemperatur av cirka 15 grader, runt noll grader i
den norra hemisfren. Man kan rkna mnga procent fel hr men nd ha
rtt resonemang med detta geologiska synstt.

Kvartr perioden, Holocen epoken


Tiden efter senaste nedisning med ldrar: sten, brons och jrn samt
tider: forntid, medeltid och ny tid.
Var hlsad du levande gren av slktet Homo-Sapiens-Sapiens du
skapelsens krona du guds avbild du vetande mnniska.
Funderingar
Vgens lngd r 4,6 miljarder r 8300 m, men man fr g s lngt som 8293,7
m fr att mta homoniden Australopithecus i Afrika 3,5 milj r sedan 6,3 m
frn vandringens slut. Nsta mte sker med Homo Habilis i Afrika fr 2,3 milj
r sedan 4,2 m frn vandringens slut. Ttt i slag fljer Homo Erectus i Afrika
och senare i Asien 1,7 milj r sedan 3,1 m frn vandringens slut, Homo
Sapiens Afrika, Europa och Asien 0,2 milj r sedan 0,361 m frn vandringens
slut och till sist den vetande mnniskan Homo-Sapiens-Sapiens hela vrlden
0,09 milj r sedan de sista 0,162 m p er 8300 m vandring.
Evolutionen av mnniskan har allts skett i ett rasande tempo under de sista
0,08% av jordens existens och skenar bokstavligt idag!
Religisa fundamentalister som tror p intelligent design hvdar att mnniskan
pltsligt fanns p jorden. Ett resultat av en skapande gud och inget annat. Men
en skapande gud kan ha haft evolutionen som redskap. Det borde inte finnas
motsttning mellan religion och vetenskap.
Om mnniskan skall verleva mste nsta evolutionsfas innehlla en
ny komponent av vetenskapligt baserad framsynt agerande. r den
visionra mnniskan redan r hr?

Satellitbild av gryning ver USA

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd
Moder Jord, del 1
En uppsats av Lars Snsterd 2008 En vandring i 10(9)
TIDEN
Slutord och fortsttning
Lite kring not 1), not 2), not 3) och not 4) ovan:
1. Senare vetenskap kring gener har bevisat att spekulationerna
kring beblandning var korrekta p tal om sexualitetens vsen!
2. Mnga fakta pekar p att vi r p vg mot en ny istid. Man fr
inte blunda fr att mnniskans verksamhet kan ha haft en
frdrjande effekt p en katastrof som naturen hade i beredskap
t mnniskor p nordlig breddgrad.
3. Global medeltemperatur r egentligen inget relevant begrepp i
det kaotiskt betingade vdersystem som vi frsker modellera.
Global medeltemperatur berknas baklnges ur global
energibalans utgende frn klimatmodeller och kan inte mtas
eller verifieras. Global medeltemperatur utnyttjas trots det fr
att beskriva klimatml. De som inte frstr pekar p mtningar
fr att falsifiera vlgrundade teorier om global uppvrmning.
Temperaturanomalier kan mtas till exempel som yttemperaturer
p jordytan. Dessa visar p mycket oroande trender som finns p
grund av den s kallade vxthuseffekten.
4. Sambanden mellan koldioxidhalt i atmosfren och jordens
uppvrmning r uppenbarligen inte sjlvklar! Koldioxidhalten
varierar av naturliga skl, verkan och orsak tl att diskuteras.
Vxthuseffekten r dremot odiskutabel och den kning av co2
halten som sker idag r rent ut sagt skrmmande!

Detta r ngot som jag ska fortstta att grva i kring temat Moder
Jord.

Det finns mnga intressanta berttelser gmda i sediment och iskrnor


bevisade av senare rs forskning inom omrdena historia, religion,
fysik och geologi om bland annat naturligt orsakade katastrofer under
mnniskans tidslder.

/conversion/tmp/scratch/371518601.doc
17/11/13 /Lars Snsterd