1 2 .

Droger och krafter
" J a g har ätit ä g g ! " sade A l i c e , som aldrig brukade narras, " m e n små flickor äter också ägg, lika väl som ormar." " D e t är visst en osanning igen!" sade D u v a n , " m e n om det är sant, så är de också ett slags ormar." Carroll, Alice i underlandet

D e t synes s v å r t a t t f ö r n e k a a t t det finns m å n g a paralleller o c h likheter m e l l a n mystiska tillstånd o c h s å d a n a s o m f r a m k a l l a s a v d r o g e r . D e t s a m m a bör s ä g a s b e t r ä f f a n d e detta s o m a n g å e n d e d e s l a g a v mystik s o m p å s t å s k u n n a eller inte k u n n a f r a m k a l l a s : a l l a d e s s a k a n befinnas v a r a olika v a r a n d r a i ett eller a n n a t a v s e e n d e . D e t finns m å n g a av mystiska tillstånd, av meditation eller andning andra förberedande övningar, många olikheter slag eller

mellan

system eller i n o m s a m m a s y s t e m ; e n stor m ä n g d d r o g e r m e d olika effekt, o c h e n stor m ä n g d tillstånd s o m s a m m a d r o g k a n f r a m k a l l a hos olika m ä n n i s k o r eller hos s a m m a
1

A t t samma droger påverkar människor mycket olika framgår klart av Glaridge 1972 (särskilt kapitel 6 ) . Huxley talar för det mesta om meskalin och L S D , droger som brukar ha mycket olika effekter.

människa vid siga och

olika

tidpunkter.

1

Ändå

finns

det på

åtminsallvar

tone a l l m ä n n a likheter p å d e t fysiologiska, b e t e e n d e m ä s erfarenhetsmässiga planet som inte k a n förnekas. L å t m i g n ä m n a ett p a r e x e m p e l p å v a r j e . P å d e t fysiologiska p l a n e t f ö r e k o m m e r ofta a t t p u l s e n s h a s t i g h e t g å r n e d , mjölksyrekoncentrationen i b l o d e t sjunker o c h a n d ningshastigheten minskar och att koldioxidkoncentrationen stiger. Men droger kan också öka andningstakten eller f r a m k a l l a a l t e r n e r a n d e tillstånd i v i l k a a n d n i n g s t a k t e n stig e r o c h sjunker. På b e t e e n d e n i v å n f ö r e k o m m e r i b å d a tillstånden okänslighet för utifrån kommande stimuli (t ex ö k a t elektriskt m o t s t å n d i h u d e n ) , i n å t v ä n d h e t o c h t r a n s liknande beteende. P å e r f a r e n h e t s n i v å n finns e n r a d likheter, a v v i l k a n å g r a förefaller o k o m p l i c e r a d e ( f ö r n i m m e l sen a v ljus, rörelse, l j u d ) , a n d r a m y c k e t s v å r a a t t b e s k r i v a e x a k t . H u x l e y h a r fäst u p p m ä r k s a m h e t e n v i d flera a v d e s s a likheter Han fane i The Doors av of Perception i och Heaven Sacred and Hell 1963). ( j a g h ä n v i s a r till d e n k o m b i n e r a d e u p p l a g a n från kritiserades Smith Zaehner har Mysticism och (1961), till vilken j a g å t e r k o m m e r . (1964), anfört

and Pro-

Åtskilliga a n d r a ,

t ex H

diskuterat liknande

Zaehner klagar över att Huxley antar att alla former av mystik är "i grund och botten en och samma" (Zaehner 1 9 6 1 , s x ) , men han tycks själv anta att effekterna av droger väsentligen är en och samma. Även om man inskränker sig till svampar är verkningarna förvånansvärt skiftande (Heim 1 9 6 3 ) . Zaehner själv tog upp två eller tre slag av mystik. Så gjorde inte de senare buddisterna. I kinesiska Mahayana-texter innehåller listan på samadhis eller yogiska tillstånd 156 nummer. Andra texter säger emellertid att dessa är endast några få av de 60000 eller 77 000 000 miljoner kotis (var och en tio miljoner) som man kan uppleva (Lancaster 1 9 7 5 ) . I taoismen har särskilda tillstånd (åtminstone i Watsons översättning av C h u a n g T z u ) färgrika n a m n : Jordmönster, V e r k av instängd dygd, Himmel och jord, D e n godes verk, Stor rymd där ingenting vinner, V e r k av de balanserade andedragen, som ännu inte har kommit fram ur min källa (Watson 1964, s 9 3 - 9 4 ) . En del av dessa namn påminner om de spratt som D o n Juan spelade Castaneda (t ex Castaneda 1972, s 2 4 7 - 2 5 0 ) .

erfarenheter.

1

E n del n a t u r v e t a r e , s o m tydligen ä r o b e k a n t a m e d m e d i t a tion, h a r o b s e r v e r a t paralleller m e l l a n v e r k n i n g a r n a a v v i s s a droger och av s k stimulusdeprivation, dvs tillstånd där e x t e r n a stimuli ä r drastiskt r e d u c e r a d e o c h s o m ger p a r a l leller till vissa slags m e d i t a t i o n . I Yogasutra anbefalls t ex pratyahara, "tillbakadragande av sinnena". I Zazen däre m o t utesluts inte e x t e r n a stimuli. Inte b a r a förekommer

ofta en g a n s k a stor m ä n g d l j u d , i b l a n d o r g a n i s e r a d e , t ex g o n g g o n g e r o c h klockor, u t a n d e u t ö v a n d e blir o c k s å s l a g n a med en käpp. G l a r i d g e beskriver p s y k o l o g i s k a test d ä r s t i m u l u s d e p r i v a tion f r a m k a l l a s experimentellt " g e n o m att försökspersonerna p l a c e r a s i l j u d i s o l e r a d e r u m a v s k u r n a från m ä n s k l i g kont a k t o c h får s k y g g l a p p a r för ö g o n e n och h a n d b o j o r , och allt d e t t a isolerar h j ä r n a n från e n stor m ä n g d a v d e n i n f o r m a tion s o m ä r n ö d v ä n d i g för a t t d e n skall f u n g e r a riktigt. D e n o r m a l a effekterna a v s t i m u l u s d e p r i v a t i o n p å m i n n e r starkt o m v e r k n i n g a r n a a v L S D . I n d i v i d e n förlorar k ä n s l a n för tid, v i s a r d å l i g koncentration o c h m e n t a l kontroll o c h h a r synvillor a v olika s l a g " ( C l a r i d g e 1972, s 1 1 4 ) . P a r a l l e l l e n m e d en mystiker s o m isolerar sig i en m ö r k g r o t t a (vilket inte är sällsynt i H i m a l a y a t r a k t e r n a ) är slåe n d e . O c k s å e n herdes r e l a t i v a isolering k a n b a n a v ä g e n för mystiska visioner. "Dålig koncentration och mental kontroll", s o m o m n ä m n s av C l a r i d g e , synes s t å i konflikt m e d att i system s o m y o g a ett " t i l l b a k a d r a g a n d e a v s i n n e n a " anses l e d a till k o n c e n t r a t i o n . H u r e g e n d o m l i g t det ä n låter Smith (1964, s 522) utförde ett litet experiment som visade att många försökspersoner inte kunde skilja mellan en redogörelse för en religiös upplevelse under inflytande av droger och en utan deras inflytande. Naturligtvis utesluter inte, som Smith påpekar, denna deskriptiva likhet möjligheten att de två slagen av upplevelse är helt olika. Liknande experiment visar att en del beskrivningar lämnade av schizofrena och av personer som har tagit hallucinogena droger inte kan skiljas från varandra (Claridge 1972, s 1 1 9 - 1 2 0 ) . Återigen innebär inte förhållandet att saker och ting inte kan skiljas från varandra att de inte är olika varandra.
1

ä r d e n n a skillnad e n d a s t skenbar o c h k a n helt b e r o p å kulturella v ä r d e r i n g a r . F ö r e n v ä s t e r l ä n d s k n a t u r v e t a r e ä r det koncentration a t t t ex l ä g g a pussel, vilket k o m m e n t a r e n till Yogasutra skulle b e t r a k t a s o m viksipta, " f ö r s t r ö d d h e t " . D e t är s å d a n koncentration som kan påverkas av stimulusdeprivation. E n del a v d e likheter s o m h a r diskuterats h ä r ä r m y c k e t a l l m ä n n a o c h förefaller v a g a , p å v å r k u n s k a p s n u v a r a n d e nivå och formulerade inom våra nuvarande ramar (vilka obestridligen inte ä r särskilt v ä l a v p a s s a d e för e n s å d a n u p p g i f t ) . M e n a n d r a ä r g a n s k a b e s t ä m d a och p r e c i s a . D e flesta b e h ö v e r k l a r g ö r a s ytterligare. D e t finns d e s s u t o m likheter, inte b a r a m e l l a n b e s k r i v n i n g a r a v erfarenheter u t a n o c k s å m e l l a n tolkningar eller doktriner s o m ges a v traditionella e x p e r t e r . M a n m å s t e k o m m a i h å g att t o l k n i n g a r o c h d o k triner a l d r i g ä r helt enkelt " f r a m k a l l a d e a v d r o g e r " eller e n b a r t b a s e r a d e p å erfarenhet. D e sammanhänger också m e d a n d r a traditionella b e g r e p p i en civilisation. Sinnesförn i m m e l s e r existerar inte i ett v a k u u m u t a n tolkas alltid m e d a n v ä n d n i n g av de traditionella b e g r e p p s o m finns i en kultur. D e t ä r lärorikt att i ljuset a v d e t t a j ä m f ö r a D o n J u a n s doktriner om a t t se och stoppa världen m e d d e n b u d d i s t i s k a doktrinen om sunyata, " t o m h e t " , s o m i sin tur liknar de spekulationer o m "icke-varande" som behandlades ovan ( k a p i t e l 5 ; jfr o c k s å D e i k m a n 1963, s 3 3 7 ) . V i k a n inte p å kunskapens nuvarande nivå a v g ö r a huruvida de underligg a n d e e r f a r e n h e t e r n a ä r d e s a m m a eller inte. M e n d e p a r a l leller s o m j a g skall a n g e u t a n v i d a r e a n a l y s k a n v i s a a t t d e t å t m i n s t o n e finns en m ö j l i g h e t a t t s k i l l n a d e r n a i stort sett ä r k u l t u r b e t i n g a d e eller h a r k a r a k t ä r a v " ö v e r b y g g n a d " . A t t D o n J u a n s läror inte helt enkelt ä r d r o g f r a m k a l l a d e blir allt tydligare i C a s t a n e d a s p u b l i k a t i o n e r . D o n J u a n s läror sysslar m e d ett sinnestillstånd s o m n å s g e n o m specifik u n d e r v i s n i n g o c h ö v n i n g a r , t ex j a k t . D r o g e r k a n tillgripas s o m ytterligare h j ä l p m e d e l n ä r s å ä r n ö d v ä n d i g t . B r u k e t a v d r o g e r förefaller g a n s k a viktigt i Castanedas t v å första böcker, m e n i sin tredje b o k s ä g e r h a n : " D e t v a r helt enkelt m i n brist p å känslighet s o m g j o r d e att j a g a n v ä n d e d e m "

( C a s t a n e d a 1972, s 1 3 ) . D r o g e r h a r alltså en p l a t s i l ä r a n - m e n den är u n d e r o r d n a d . D e t b u d d i s t i s k a m a d h y a m i k a - s y s t e m e t h ä v d a r att verkligheten ytterst är sunya, " t o m " , en doktrin s o m till sin n a t u r ä r svår att uttrycka a d e k v a t eller tolka meningsfullt m e n s o m h a r gett u p p h o v till en o m f a t t a n d e litteratur, ä l d r e o c h n y a r e . Sunyatas n a t u r är inte ett ä m n e för ren s p e k u l a t i o n : d e n k a n fattas i o c h g e n o m m e d i t a t i o n . " D e t v o r e ett m i s s t a g " , s ä g e r Conze ( 1 9 6 2 , s 2 4 4 ) , " a t t b e h a n d l a m a d h y a m i k a filosofernas u p p f a t t n i n g a r s o m o m d e v o r e resultatet a v filosofiska r e s o n e m a n g , n ä r de i s j ä l v a verket h ä r r ö r från urg a m l a m e d i t a t i v a processer g e n o m vilka intuitionen a v det a b s o l u t a faktiskt f ö r v e r k l i g a s . " Sunyata är följaktligen inte e n teori. D e n b e t r a k t a s t v ä r t o m s o m s l u t p u n k t e n p å a l l a teorier ( M u r t i 1955, s 1 6 0 - 1 6 4 ; jfr o c k s å s 60 o v a n ) . T v å citat får illustrera hur d e s s a idéer anses h ä m t a d e från erfarenheten. D e t första b e s t å r av de första s u t r o r n a i Prajnaparamitahrdayasutra, populär i Japan under namnet Shingyo (efter S u z u k i 1 9 6 0 , s 2 6 ) :

N ä r Bodhisattva Avalokitesvara var sysselsatt m e d att utöva den djupa Prajnaparamita, såg han att det finns fem skandhas, o c h h a n såg att de till sin natur är t o m m a . O Sariputra, formen är här tomhet, tomheten är form; formen är inget annat än tomhet, tomheten är inget annat än form; det som är form är tomhet, det som är tomhet är form. D e t s a m m a kan sägas om förnimmelse, tanke, vilja och medvetande.

Det

andra

citatet

är

från

en

kinesisk

Ch'an-mästare, "insikts-

Yung-chia Ta-shih

( p å japanska Y o k a D a i s h i ) , som dog Cheng-tao Ke,

713 e K r . D e t är h ä m t a t ur h a n s vägens sång" (Suzuki 1960, s 9 0 ) :

M e d a n m a n är i en drömvärld spåras klart varats sex vägar, M e n efter uppvaknandet är endast stor tomhet...

I sina u n d e r v i s n i n g a r talar D o n J u a n ofta om att se, ett erfarenhetstillstånd s o m k a n u n d e r l ä t t a s a v b r u k e t a v d r o g e r s å s o m h a n föreskriver det, m e n s o m o c k s å s p e g l a r h a n s traditionella å s k å d n i n g s o m v ä l k a n karakteriseras s o m m y s tisk. C a s t a n e d a försöker l ä r a sig s e o c h ber g å n g p å g å n g D o n J u a n f ö r k l a r a v a d seende betyder. T r o t s att e n v e r b a l förklaring u p p e n b a r l i g e n inte t j ä n a r m y c k e t till, s v a r a r D o n J u a n på dessa frågor m e d stort t å l a m o d . I ett avsnitt i The Teachings of Don Juan, d ä r h a n blir g a n s k a utförlig, s ä g e r han: " N ä r man ser finns det inte längre några bekanta drag hos världen. Allt är nytt. Ingenting har någonsin hänt förr. Världen är otrolig!" "Varför säger du otrolig, Don J u a n ? V a d gör den otrolig?" "Ingenting är längre bekant. Allt man ser på blir till ingenting! Igår såg du inte. Du tittade på mitt ansikte, och eftersom du tycker om mig märkte du att j a g glödde. J a g var inte otäck, som vakten, utan vacker och intressant. Men du såg mig inte. J a g blev inte till ingenting inför dina ögon. Och ändå var du duktig. Du tog det första riktiga steget mot att se. Det enda felet var att du koncentrerade dig på mig, och i det fallet är j a g inte bättre än vakten. Du gav efter i båda fallen och såg inte." "Försvinner saker och ting? Hur blir de till ingenting?" "Saker och ting försvinner inte. De upplöses inte, om det är vad du menar, de blir bara till ingenting och ändå finns de där fortfarande." "Hur är det möjligt, Don J u a n ? " " D u är så förbaskat envis med att prata", utbrast Don Juan med allvarlig min. " J a g tror inte att vi fattade ditt löfte riktigt rätt. Kanske det du verkligen lovade var att aldrig någonsin sluta prata" (Castaneda 1971, s 194-195, svensk översättning Samtalen med Don Juan, AWE-Gebers, Stockholm 1974). I en senare bok av Castaneda, The Journey to Ixtlan

( 1 9 7 2 ) blir det u p p e n b a r t a t t e n a v d e viktigaste s a t s e r n a i D o n J u a n s kunskap är tanken att " s t o p p a världen". D o n J u a n säger faktiskt: " A l l t j a g h a r s a g t till d i g att g ö r a ä r en teknik för att stoppa världen" (Castaneda 1972, s 13). Slutligen lyckas C a s t a n e d a själv " s t o p p a v ä r l d e n " : h a n ser

" v ä r l d e n s linjer" - en m ä r k l i g ny v ä r l d s o m inte k a n skildr a s m e d o r d . M e n j u s t i n n a n d e t t a h ä n d e r beskriver C a s t a n e d a sitt tillstånd p å f ö l j a n d e s ä t t : " J a g h a d e i n g a t a n k a r eller känslor. Allt h a d e stängts a v och j a g flöt fritt" ( C a s t a n e d a 1972, s 2 9 8 ) . Återigen tycks d e t t a likna den b u d d i s tiska u p p l e v e l s e n a v tomhet. D e t k a n o c k s å finnas likheter m e d " s j ä l e n s m ö r k a n a t t " hos kristna mystiker. Den samadhi) buddistiska är inte koncentrationen detsamma som på tomhet (sunyatanihilism (sunyatadrsti),

d e n filosofiska u p p f a t t n i n g e n att " i n g e n t i n g e x i s t e r a r " . D e t s e n a r e p å m i n n e r o m Nietzsches, H e i d e g g e r s o c h existentialisternas nihilism, s o m försöker g ö r a g ä l l a n d e a t t " i n g e n t i n g " " e x i s t e r a r " o c h s o m i b l a n d felaktigt liknas v i d B u d d h a s doktriner. D e n b u d d i s t i s k a litteraturen ä r m y c k e t uttrycklig p å d e n n a p u n k t . E n a n n a n kinesisk text, ö v e r s a t t a v L a m o t t e ( 1 9 7 0 , s 1 2 2 7 - 1 2 2 8 ) , låter B u d d h a s ä g a till A n a n d a : J a g betraktar en person som tror på doktrinen att ingenting existerar (sunyatadrsti) som obotlig. Om någon tror att det finns en personlighet, den må vara lika stor som Sumeruberget, förvånar det mig inte och j a g klandrar honom inte. Men om någon idiot tror på doktrinen att ingenting existerar, det må vara lika litet som sextondelen av ett enda hårstrå, kan jag inte gå med på det. F r å g a n s a m m a n f a t t a s i f ö l j a n d e vers a v S a n t i d e v a , översatt efter de la V a l l é e Poussin ( L a m o t t e 1970, s 1 2 2 9 ) : När begreppet tomhet accepteras, försvinner begreppet existens. Genom upprepandet av "ingenting existerar" försvinner senare också begreppet "icke-existens" självt. När en existens som har förnekats inte längre förnims, hur skulle man då kunna göra sig ett begrepp om en icke-existens som inte har något ytterligare stöd? Och när varken existens eller icke-existens längre uppfattas, när det inte finns något annat sätt, då når sinnet frid. Den tibetanske historikern Taranatha berättar att när

S a n t i d e v a h a d e k o m m i t till mitten a v d e n sista versen, steg h a n u p p i himlen o c h försvann - m e n inte förrän h a n s o r d h a d e n å t t sina å h ö r a r e . D e s s a u t t a l a n d e n å t e r s p e g l a s i d e n

b u d d i s t i s k a logiken i catuskoti, s o m j a g d i s k u t e r a d e i k a p i tel 2. S å d a n a uttryck, s o m sannerligen inte är l ä t t o l k a d e , v i s a r att termer s o m " t o m h e t " måste tolkas i ljuset av erfarenhet ( s u n y a t a s a m a d h i ) o c h i den filosofiska s p e k u l a tionens perspektiv ( s o m i H e i d e g g e r s f a l l ) . D e t r å d e r stort b e h o v a v m e r d e t a l j e r a d e studier a v s å d a n a likheter. D e b ö r företas i olika s a m m a n h a n g och från olika synpunkter o c h u t a n a t t s k i l l n a d e r n a n e g l i g e r a s . M y c ket a v d e t t a a r b e t e m å s t e utföras innan m a n k a n g e sig i n p å n å g o n a n a l y s eller teorikonstruktion. J a g tror att H u x l e y h a d e alldeles r ä t t n ä r h a n skrev a p r o p å d e t t a : " H u r o a n s e n ligt det ä n ä r m å s t e s a m l a r a r b e t e t g ö r a s i n n a n v i k a n g å v i d a r e till de h ö g r e v e t e n s k a p l i g a u p p g i f t e r n a klassificering, a n a l y s , e x p e r i m e n t och t e o r i b i l d n i n g " ( H u x l e y 1963, s 8 3 84). Ä v e n o m H u x l e y v a r d e n förste m o d e r n e författare s o m h ä v d a d e att det r å d e r ett s a m b a n d m e l l a n mystik o c h d r o ger, håller d e t n u p å att bli a l l m ä n t k ä n t a t t det religiösa b r u k e t a v d r o g e r ä r g a m m a l t o c h utbrett. O c k s å d e typer a v mystik s o m j a g speciellt h a r b e h a n d l a t h a r m e d d r o g e r att g ö r a . I Yogasutra ä g n a r P a t a n j a l i stor u p p m ä r k s a m h e t åt vissa ö v e r n a t u r l i g a krafter s o m kallas siddhi, " f u l l k o m n i n g " , eller vibhuti, " k r a f t " , s o m åtföljer ett h ö g r e tillstånd av koncentration (kallat samprajnata samadhi), dock inte det h ö g s t a ( a s a m p r a j n a t a samadhi). D e s s a krafter liknar de ö v e r n a t u r l i g a krafter s o m vi stötte på i s a m b a n d m e d tapas i det första avsnittet av kapitel 6. Yogasutra 4.1 r ä k n a r u p p olika m ö j l i g a skäl till att d e s s a krafter u p p t r ä d e r : födelse (janma), (tapas) uppnå droger och samadhi eller växter (osadhi), (samadhi). av mantras, Att ett man avsnitt asketism försökte ur Siva koncentration framgår

indirekt

Samhita ( V . 6 ) s o m citeras a v L i n d q u i s t ( 1 9 3 2 , s 1 9 3 - 1 9 4 ) . S i v a , den g u d o m l i g e asketikern, a v b i l d a s o c k s å m e d b l o m m o r från d e n h a l l u c i n o g e n a hår. Yogasutra n ä m n e r b l a n d d e s s a speciella krafter s o m yogin f ö r v ä r v a r : förståelse a v l e v a n d e varelsers r o p (jfr C a s t a n e d a s " s a m t a l " m e d p r ä r i e v a r g e n , C a s t a n e d a 1972, s 2 9 6 ) , daturaväxten (dhurdhura) i sitt

k u n s k a p o m t i d i g a r e födelser, k u n s k a p o m a n d r a s t a n k a r (jfr kapitel 6, avsnitt I), f ö r m å g a att bli osynlig o c h a n d r a krafter s o m a n n o r s t ä d e s i indisk litteratur o c h folklore är ä m n e t för fabler, s a g o r , l e g e n d e r o c h mytologier. I de flesta m o d e r n a v e t e n s k a p l i g a arbeten ser m a n n e d p å s å d a n a krafter, o c h det a n t y d s a l l m ä n t att P a t a n j a l i o c k s å själv g j o r d e det. M e n C o r r a d o P e n s a (1969) h a r v i s a t att e n s å d a n b e d ö m n i n g är en följd av m o d e r n a f ö r d o m a r o c h att siddhis eller vibhutis i s j ä l v a verket är en i n t e g r e r a n d e del av y o g a . U n d e r v e r k b e t r a k t a d e s o c k s å m e d misstro, å t m i n s t o n e till en b ö r j a n , i d e n m o d e r n a s t e av de v ä s t e r l ä n d s k a m o n o t e i s tiska religionerna, i s l a m (se t ex v o n Grünebaum 1961, s 9 1 - 9 7 ) . A t t inte tro p å u n d e r v e r k k a n o c k s å v a r a e n m o dern f ö r d o m , ä v e n o m det inte följer h ä r a v a t t u n d e r v e r k måste vara sanna. I buddismen kallas dessa krafter (red de abhijna la eller rddhi. Vasubandhus Abhidharmakosa Vallée Poussin,

1 9 2 3 - 1 9 3 1 , V I I , s 122, citerat i L a m o t t e 1944, s 3 8 3 , not I), g e r en u p p r ä k n i n g av fem s l a g s rddhi s o m i v i s s a a v s e e n d e n liknar P a t a n j a l i s lista i meditation Yogasutra: de som framkallas av (bhavanaja), de medfödda (upapattilabhika),

de s o m u p p n å s g e n o m trollformler aktiviteter

(vidya- eller mantrakrta) att

eller g e n o m v ä x t e r ( o s a d h i k r t a ) eller s o m f r a m k a l l a s g e n o m ( k a r m a j a ) . V a d B u d d h a f ö r b j ö d v a r inte d e s s a krafter u p p n å d d e s u t a n a t t d e v i s a d e s för l e k m ä n ( E l i a d e 1954, s 1 8 5 - 1 8 6 ; 1969, s 1 7 7 - 1 8 0 ; jfr d e n m u s l i m s k a attityden, o v a n s 8 0 ) . D e t s a m b a n d s o m a n s e s existera m e l l a n d e s s a krafter o c h vissa d r o g e r belyses v i d a r e a v a t t Cannabis sativa än i d a g k a l l a s siddhi i B e n g a l e n . U n d e r g ö r a n d e krafter är naturligtvis inte b e g r ä n s a d e till österlandet. D e uppenbarade ogillades ursprungligen i islam, men de sig snart ä n d å . N å g o t över ett sekel efter

M u h a m m e d s d ö d u p p k o m l e g e n d e r kring h o n o m : h a n g a v en troende ett trästycke o c h d e t f ö r v a n d l a d e s till ett s v ä r d , e n m o t s t å n d a r e k a s t a d e stenar p å h o n o m o c h h ä n d e r n a fört o r k a d e , ett ljus s t r å l a d e från h a n s m o r n ä r h a n föddes osv. L ä n g r e v ä s t e r u t h a d e k r i s t e n d o m e n i b ö r j a n en hel del underverk. D e kristna a p o l o g e t e r n a ( s o m inspirerade P a s c a l ,

s e o v a n s 3 6 ) förlöjligade M u h a m m e d för h a n s o f ö r m å g a att utföra s å d a n a u n d e r s o m K r i s t u s h a d e utfört. B a r t o l o m e u s a v E d e s s a skriver t e x : Muhammed skulle alltså vara Kristi jämlike, trots att han aldrig uppväckte några döda, inte heller som Kristus återkallade L a sarus till livet som hade varit död i fyra dagar, eller öppnade ögonen på en som var född blind, eller botade varje sjukdom och lyte eller renade de spetälska. Inga döva eller stumma helades av honom, aldrig hejdade han vindarnas kraft och de rasande vågorna, inte heller gick han någonsin på vatten som på torrt land. Han gick aldrig in till sina lärjungar genom stängda dörrar. Han var varken ofelbar eller odödlig eller en rättvis domare. Hur kan ni då förklara honom vara Kristi jämlike, eftersom han inte gjorde något av detta eller någonting som liknade det? Han hade ingen del i sanning eller rättvisa utan visade alla slags orättvisa genom att befalla att alla skulle avrättas som förnekade att han var Guds apostel. Och ändå påstår ni fräckt att Muhammed och Jesus Kristus stod på samma nivå! (von Grünebaum 1961, s 94-95). De första kristna hade enligt beskrivningarna många

u n d e r g ö r a n d e krafter, inte m i n d r e ä n t i b e t a n s k a l a m o r . P å v e r k a n p å a n d r a s t a n k a r hör till d e v a n l i g a s t e , b o t a n d e t a v s j u k d o m a r o c h t o m u p p s t å n d e l s e från de d ö d a t a l a s om g å n g p å g å n g . M e n det f ö r e k o m m e r o c k s å m e r sensationella krafter. N ä r M u c i u s ville b e s ö k a e n d ö e n d e bror föll n a t ten. S o m e n g o d kristen o c h ovillig att f ä r d a s n a t t e t i d k a l l a d e h a n p å solen: " I V å r H e r r e J e s u K r i s t i n a m n , a v b r y t din b a n a ett ö g o n b l i c k o c h v ä n t a tills j a g h a r n å t t b y n ! " O c h solen s t a n n a d e o m e d e l b a r t , tills d e n f r o m m e m a n n e n h a d e k o m m i t f r a m ( L u c i u s 1904, s 3 8 9 ) . Hur många av dessa underverk eller v i l k a underverk ö v e r h u v u d t a g e t s o m verkligen h a r ä g t r u m v e t v i inte. D e t finns seriösa forskare s o m g o d t a r n å g r a , o c h lika seriösa forskare s o m förkastar a l l a . D e s s u t o m beror u n d e r v e r k i viss m å n p å n a t u r v e t e n s k a p e r n a s utveckling, t y ett u n d e r v e r k ä r n å g o t s o m synes b r y t a m o t n a t u r l a g a r n a . D e t k a n l i g g a m e r i d e m , m e n det förefaller v a r a en rimligt försiktig inställning, p å v å r k u n s k a p s n u v a r a n d e s t å n d p u n k t , att u t g å från K o -

s a m b i s nyktra o m d ö m e b e t r ä f f a n d e yogiska krafter: " Y o g a är i n o m vissa g r ä n s e r ett b r a motionssystem i ett hett k l i m a t för personer s o m inte lever av a t t a n v ä n d a sina muskler i h å r t fysiskt a r b e t e . D e t m e s t a m a n k a n u p p n å g e n o m d e n ä r ett visst m å t t a v kontroll över n o r m a l t o k o n t r o l l e r a d e kroppsfunktioner s a m t g o d h ä l s a , m e n i n g a ö v e r n a t u r l i g a krafter" ( K o s a m b i 1965, s 1 0 5 ) . E t t s å d a n t p å s t å e n d e a n g å e n d e y o g a s fysiska element ( d e t rör inte de p s y k i s k a ) ger e n g o d u t g å n g s p u n k t , o c h för a t t g å l ä n g r e b e h ö v e r forskaren e m p i r i s k a bevis, erfarenhet o c h ett ö p p e t sinne. U p p g i f t e r o m m i r a k e l ä r g a n s k a v a n l i g a i d e stora religion e r n a , m e n a t t i t y d e r n a till d e m skiftar starkt. O m m a n g å r från väster till öster f ö r ä n d r a s o c k s å r e a k t i o n e r n a p å droger. I i s l a m b ö r j a d e v i s s a mystiker, m ö j l i g e n u n d e r indiskt inflytande, under 1200-talet att a n v ä n d a h a s c h i s h , kaffe o c h o p i u m s o m s t i m u l a n t i a ( M a s s i g n o n 1954, s 1 0 6 ) . D e rättt r o g n a o g i l l a d e d e t t a , liksom a t t b e t r a k t a v a c k r a y n g l i n g a r s o m h j ä l p till mystisk k o n t e m p l a t i o n . J a g h a r r e d a n h ä n v i s a t till Yogasutra och Abhidharmakosa, men det är dessutom 1932, v ä l k ä n t att y o g i e r n a senare a n v ä n d e bhang tiva), d a t u r a o c h a n d r a d r o g e r (se ( C a n n a b i s sa-

t ex L i n d q u i s t

s 1 9 4 - 1 9 8 ; jfr E l i a d e 1 9 5 1 , s 3 5 5 - 3 6 1 och 1969, s 3 3 8 ; s a m t A r b m a n 1922, s 3 0 0 - 3 0 2 ) . B u d d i s t e r n a , s o m inte u p p m u n t r a d e s ö k a n d e t efter u n d e r g ö r a n d e krafter s o m k a n a v v ä n d a u p p m ä r k s a m h e t e n från s t r ä v a n efter nirvana, beskriver d e m d o c k d e t a l j e r a t , s o m v i h a r sett (t ex L a m o t t e 1944, I , s 328—333; L i n d q u i s t 1 9 3 5 ; L a n c a s t e r 1 9 7 5 ) . I t a o i s m e n , särskilt i dess s e n a r e former, k ä n d e sig m y s t i k e r n a inte förh i n d r a d e a v religiöst, m o r a l i s k t eller socialt o g i l l a n d e o c h ä g n a d e sig o h ä m m a t å t e x p e r i m e n t m e d d r o g e r o c h k e m i s k a ä m n e n , särskilt cinnober (se t ex M a s p e r o 1950, s 9 6 - 9 8 ; W e l c h 1966, s 9 7 - 9 9 ; K a l t e n m a r k 1969, s 1 2 1 - 1 3 2 ) . Om vi vill följa P a t a n j a l i s l e d t r å d i Yogasutra o c h V a s u b a n d h u s i Abhidharmakosa, tycks det riskfritt att d r a slutt ex meditation. Att satsen att d r o g e r k a n b i d r a till vissa resultat, s o m o c k s å k a n u p p n å s m e d a n d r a träningsmetoder, d e s s a resultat ä r d e e n d a " m y s t i s k a " upplevelser s o m förek o m m e r följer inte alls o c h det förefaller inte ens sannolikt.

D e s s u t o m m å s t e m a n t a hänsyn till kulturella och i n d i v i d u ella faktorer, o c h e n p e r s o n s o m h a r e n n i r v a n a - l i k n a n d e u p p l e v e l s e efter a t t ha tagit en d r o g b e h ö v e r inte ha d e n n a u p p l e v e l s e därför a t t h a n t o g d r o g e n . H ä r liksom i a n d r a s a m m a n h a n g är ö v e r g å n g e n från post hoc inte a u t o m a t i s k . D e n n a slutsats ö v e r e n s s t ä m m e r m e d t e x C a s t a n e d a s åsikter s o m de k o m m e r till uttryck i h a n s tredje b o k ( 1 9 7 2 ) . C a s t a n e d a h a d e a n t a g i t att förnimmelsen a v e n i c k e - v a r d a g lig verklighet s o m h a n n å d d e k u n d e fås e n d a s t g e n o m att m a n förtärde d e tre s i n n e s p å v e r k a n d e v ä x t e r h a n a n v ä n d e . M e n i inledningen till sin tredje b o k s ä g e r h a n om d e s s a v ä x t e r : " D e v a r inte det v ä s e n t l i g a elementet i trollkarlens beskrivning a v v ä r l d e n u t a n b a r a e n h j ä l p att förstärka d e l a r a v beskrivningen s o m j a g a n n a r s v a r o f ö r m ö g e n a t t se. A t t j a g e n v i s a d e s m e d att h å l l a fast v i d m i n s t a n d a r d v e r s i o n a v verkligheten g j o r d e m i g n ä s t a n d ö v o c h b l i n d för D o n J u a n s syften. D e t v a r d ä r f ö r helt enkelt m i n brist p å k ä n s lighet s o m g j o r d e att j a g a n v ä n d e d e m " ( C a s t a n e d a 1972, s 13). D e t ä r inte f ö r v å n a n d e att det religiösa b r u k e t a v d r o g e r inte h a r gillats a v d e religiösa e t a b l i s s e m a n g e n . Institution a l i s e r a d e religioner ä g n a r inte så mycket intresse åt religiösa eller mystiska upplevelser s o m å t s a m h ä l l e t , etik, m o r a l o c h b e v a r a n d e t av status quo. E t t sätt att g ö r a etiska h a n d l i n g a r a t t r a k t i v a o c h t o m ö n s k v ä r d a är att v i s a a t t de är förtjänstfulla. D e p å s t å s följaktligen b i d r a till det h ö g s t a förverkl i g a n d e t a v d e t religiösa livet, s o m ofta b e t r a k t a s s o m e n mystisk vision. M e n b l o t t a i n t a g a n d e t a v e n d r o g k a n k n a p p a s t anses förtjänstfullt, så h u r skulle det k u n n a l e d a till ett s å d a n t u p p h ö j t tillstånd? D e t vore orättvist, m i n s t s a g t . D ä r a v m o r a l i s t e n s skillnad m e l l a n " l ä t t a " o c h " s v å r a " sätt ( s o m vi f a n n i E l i a d e s a r b e t e n ) . M o r a l i s e r a n d e a v d e t t a s l a g k o m m e r inte b a r a från institutionaliserade religioner. D e t finns o t a l i g a e x e m p e l . K a n t s etiska system ö v e r t a r den kristna inställningen att en h a n d ling ä r d y g d i g o m d e n h a n d l a n d e b e g å r d e n m o t sin n a t u r l i g a böjelse. I F S t o n e slog an en logisk m o t s v a r i g h e t i sin till propter hoc

Weekly: " J a g h a r s å roligt att j a g b o r d e a r r e s t e r a s . " N ä r F e l l i n i tillfrågades o m h a n t r o d d e att d r o g e r k u n d e b e r i k a d e n s k a p a n d e processen, s v a r a d e h a n : " D e t v o r e alldeles för lätt o m allt m a n m å s t e g ö r a v o r e att t a L S D för att bli visionär eller p r o f e t " ( C l a r i d g e 1972, s 1 1 1 ) . O c h H u x l e y skriver: " J a g ä r inte s å d å r a k t i g att j a g j ä m s t ä l l e r det s o m h ä n d e r u n d e r inflytandet av meskalin eller någon annan d r o g s o m r e d a n finns eller s o m k a n k o m m a att finnas i f r a m tiden m e d förverkligandet a v m å l e t o c h det yttersta syftet m e d m ä n s k l i g t liv: u p p l y s n i n g , d e n s a l i g g ö r a n d e v i s i o n e n " ( H u x l e y 1963, s 7 3 ) . Z a e h n e r skulle h a tyckt o m d e t t a . T r o t s d e s s a i n v ä n d n i n g a r tror j a g emellertid a t t ett visst k l a r g ö r a n d e ä r p å sin p l a t s h ä r . E n a n a l o g i k a n v i s a i vilken riktning m a n k a n finna det. I m å n g a religioner anses pilg r i m s f ä r d e r förtjänstfulla, delvis därför att de kräver en viss u p p o f f r i n g eller å t m i n s t o n e o b e h a g . M e n d e leder o c k s å till en viss p l a t s , v a n l i g e n ett otillgängligt ställe d ä r det finns ett t e m p e l eller n å g o n a n n a n helig b y g g n a d eller n å g o t a n n a t f ö r e m å l . M e d f ö r b ä t t r a d e v ä g a r o c h m o d e r n a transp o r t m e d e l h a r d e flesta o t i l l g ä n g l i g a platser blivit g a n s k a l ä t t a att n å . O c h d å finner v i att g a m l a tiders pilgrimer h a r f ö r v a n d l a t s till j e t p a s s a g e r a r e . D e t s v å r a sättet h a r blivit lätt. N u f ö r t i d e n flyger folk för att träffa sin g u r u o c h för att b e v i t t n a S a i B a b a s u n d e r v e r k , alldeles s o m d e flyger till G o a s stränder för att fälla syra. N ä r j a g besökte C a m u n d a t e m p l e t p å e n b e r g s t o p p n ä r a M y s o r e v a r det största nöjet för p i l g r i m e r n a s o m v a r s a m l a d e d ä r a n k o m s t e n a v e n lyxbil som medförde en berömd filmstjärna från Madras. N a t u r l i g t v i s är det fysiska resultatet, dvs att tillbedjarenresenären vistas p å e n viss p l a t s , alldeles d e t s a m m a , v a r e sig h a n m ä t t u p p a v s t å n d e t g e n o m att k a s t a sig r a k l å n g h e l a v ä g e n eller a n l ä n t m e d flyg. M e n f ö r v ä n t n i n g a r n a v ä x e r o c h d e n s u b j e k t i v a upplevelsen är i regel inte d e n s a m m a . D e n n a a n a l o g i visar a t t v i inte k a n e l i m i n e r a m ö j l i g h e t e n att k r o p p e n s och h j ä r n a n s tillstånd hos en u n g student s o m h a r tagit en d r o g är i r e l e v a n t a a v s e e n d e n d e t s a m m a s o m hos en B u d d h a . O c h ä n d å behöver d e r a s psykiska tillstånd (som k a n h a o c k s å a n d r a fysiska m o t s v a r i g h e t e r ) därför inte v a r a

identiska. D e t t a antyder att vissa tillstånd hos k r o p p e n o c h h j ä r n a n inte b e h ö v e r v a r a tillräckliga förutsättningar för att mystiska erfarenheter skall i n t r ä d a ; förberedelser o c h förväntningar spelar o c k s å in. Dessutom hade förmodligen psyket hos e n B u d d h a o c h e n m o d e r n s t u d e n t v a r i t olika o m ingen a v d e m h a d e m e d i t e r a t eller tagit e n d r o g . F ö r att v ä r d e r a psykiska tillstånd m å s t e m a n t a h ä n s y n till de kulturella s a m m a n h a n g e n , och naturligtvis de psykologiska, s o m d e s s u t o m p å intet sätt ä r inskränkta till mystiska eller religiösa f e n o m e n . A n a l o g i n m e d p i l g r i m s f ä r der f ö r e k o m m e r t ex i S n e l l g r o v e s k o n t r a s t e r a n d e beskrivn i n g a r av en r e s a till fots o c h en flygresa till N e p a l d a l e n : När man närmar sig till fots är ankomsten kulmen efter dagar av långsam färd med hela tiden stigande förväntan, och den känsla av lugn tillfredsställelse och lycklig uppfyllelse, som genomtränger en när man bestiger passet och ser dalen för sina fötter, tillhör säkerligen det allra finaste en människa kan u p p l e v a . . . Genom själva hastigheten berövas förväntan sin substans; detta är nu inget förlovat land, vars gränser till sist har nåtts genom ens eget tålamod och uthållighet, utan snarare ett illusoriskt drömland, underbart så länge visionen varar men som försvinner så snart planet landar och livet visar sig lika prosaiskt som någonsin (Snellgrove 1961, s 1). I d e t t a s a m m a n h a n g tar j a g inte u p p frågor s o m förtjänst o c h etiska p r o b l e m , ä v e n o m d e s s a o c k s å h a r e n psykisk v e r k a n . M e n a n a l o g i n m e l l a n e n p i l g r i m s f ä r d , e n utflykt o c h en mystisk r e s a ger å t m i n s t o n e ytterligare ett skäl för a t t understryka skillnaden m e l l a n en mystikers fysiska tills t å n d i den m å n det f r a m k a l l a s t ex av d r o g e r eller m e d i t a tion, o c h h a n s psykiska o c h s u b j e k t i v a tillstånd ( s o m givetvis o c k s å k a n h a fysiska m o t s v a r i g h e t e r ) . D e t v i s a r o c k s å att t r ä n i n g o c h förberedelse b i d r a r starkt till s j ä l v a erfarenheten - en o m s t ä n d i g h e t s o m m a n m å s t e ta hänsyn till n ä r m a n s t u d e r a r för en g u r u . I a l l m ä n h e t f ö r t j ä n a r p a r a l l e l l e r n a och s k i l l n a d e r n a m e l l a n d r o g f r a m k a l l a d e upplevelser o c h sinnestillstånd s o m n å s g e n o m m e d i t a t i o n eller a n d r a mystiska ö v n i n g a r ett mycket n ä r a s t u d i u m , b y g g t p å erfa-

renheter. Ä v e n o m s k i l l n a d e r n a visar sig v a r a g r u n d l ä g g a n d e , b e h ö v e r d e k ä n d a likheterna förklaras. Men man b ö r inte inbilla sig att betydelsefulla resultat n å s om inte m å n g a psykologiska o c h kulturella v a r i a b l e r tas m e d i b e r ä k n i n g e n o c h o m v i inte b ö r j a r förstå j u s t dessa erfarenheter.