Svenska Pistolskytteförbundet

SKJUTHANDBOK
13:e omarbetade upplagan
Uppdaterad 2010-01-01

Beställes från Svenska Pistolskytteförbundet

Grafisk form, layout, sättning och repro: Annette Hofvander, Text å Form AH AB Foto: Ulf Hansson, Text & Bild © Svenska Pistolskytteförbundet Tryck: 08 Tryck AB, Bromma 2009

Förord
Svenska Pistolskytteförbundets Skjuthandbok, upplaga13, är fastställd att gälla från och med den 1 januari 2010. Enligt de nya rutiner som fastställdes av Förbundsmötet 2007 kommer varje upplaga av skjuthandboken att gälla under två år. Kretsar, föreningar och enskilda medlemmar i förbundet är skyldiga att följa skjuthandbokens föreskrifter. Andemeningen med skjuthandboken är att det som föreskrivs eller uttryckligen anges som tillåtet skall följas. Skjuthandboken får inte användas på ett sätt som strider mot denna uppfattning. Åtgärder som strider mot andemeningen måste godkännas av Förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har (direkt eller genom sina organ Verkställande utskottet och Regelkommittén) tolkningsföreträde avseende tillämpningen av skjuthandboken. December 2009 Svenska Pistolskytteförbundet

Med stor tacksamhet har Svenska pistolskytteförbundet av Erland Ullman som gåva mottagit två pistoler som med framgång använts av Torsten Ullman i internationella sammanhang (Fripistolen från Granada 1933 och Silhuettpistolen från Berlin 1936). Då Förbundet sedan tidigare äger Fripistolen från Berlin 1936 kommer det att förvalta en fullständigt unik samling av oskattbart historiskt och kulturellt värde. Förbundet har ett ansvar mot såväl donatorn som medlemmarna att denna samling bibehålls intakt och förvaras på ett sätt som möjliggör att den kan förevisas intresserade pistolskyttar. Svenska pistolskytteförbundet förbinder sig därför att under inga omständigheter avyttra någon av dessa pistoler. Skulle Svenska pistolskytteförbundet upplösas skall Förbundsstyrelsen säkerställa att samlingen förblir intakt och förvaras enligt ovan. (Foton på pistolerna – se omslagets insida).

Skjuthandbok

Svenska Pistolskytteförbundet

Innehåll
Del A Allmänna bestämmelser _____________________ 27
A.1
A.1.1 A.1.2 A.1.3 A.1.4

Verksamhet ________________________________________ 28
Skytteverksamhet _______________________________________28 Andra skytteformer _____________________________________28 Säkerhet ______________________________________________28 Medaljer, märken och plaketter ____________________________28

Del B Säkerhet ______________________________________ 29
B.1
B.1.1 B.1.2 B.1.2.1 B.1.2.2 B.1.2.3 B.1.2.4
B.1.2.4.1

Personlig säkerhet och ansvar ____________________ 30
Grundregler ____________________________________________30 Enskild skytts ansvar ____________________________________30 Allmänt ________________________________________________30 Laddning och patron ur____________________________________31 Visitation efter skjutning ___________________________________31 Förvaring och transport av vapen och ammunition ______________31
Referenser ____________________________________________________ 31

B.1.3

Föreningsstyrelses ansvar _______________________________32

B.2
B.2.1 B.2.1.1 B.2.1.2 B.2.1.3 B.2.1.4 B.2.2 B.2.2.1 B.2.2.2 B.2.2.3 B.2.2.4 B.2.2.5

Skjutsäkerhet ______________________________________ 33
Skjutbanesäkerhet ______________________________________33 Allmänt ________________________________________________33 Kulfång ________________________________________________33 Mål och målanordningar ___________________________________33 Samtidig skjutning på olika avstånd __________________________35 Säkerhet vid fältskjutning och övrigt skytte utanför skjutbana __35 Allmänt ________________________________________________35 Riskområde i terräng _____________________________________35 Skydd för markörer _______________________________________38 Skydd för utomstående____________________________________38 Övriga bestämmelser _____________________________________39

B.3
B.3.1 B.3.2 B.3.2.1 B.3.2.2 B.3.2.3 B.3.2.4 B.3.3 B.3.4 B.3.5 B.3.6 B.3.7

Påföljder ___________________________________________ 40
Allmänt _______________________________________________40 Påföljder för skytt _______________________________________40 Överträdelser ___________________________________________40 Varning ________________________________________________40 Diskvalificering __________________________________________40 Avstängning ____________________________________________41 Påföljder för funktionärer ________________________________41 Överklagande __________________________________________41 Protest ________________________________________________42 Anmärkning____________________________________________42 Omprövning av påföljd __________________________________42

B.4

Olycka _____________________________________________ 43

Innehåll

Skjuthandbok

Del C Tävling ________________________________________ 45
C.1
C.1.1 C.1.2 C.1.3 C.1.4 C.1.5

Representationsbestämmelser ___________________ 46
Medlemskap ___________________________________________46 Dubbelanslutning _______________________________________46 Byte av förening ________________________________________46 Tillfällig föreningstillhörighet _____________________________46 Lagrepresentation ______________________________________46

C.2
C.2.1 C.2.2 C.2.3 C.2.4 C.2.5 C.2.5.1

Vapen, ammunition och övrig utrustning _________ 47
Allmänna bestämmelser _________________________________47 Vapen _________________________________________________47 Ammunition____________________________________________47 Utrustning _____________________________________________48 Vapen och ammunitionskontroll ___________________________48 Procedur för att kontrollera att ammunition i vapengrupp A uppfyller energikravet. _________________________48

C.3
C.3.1 C.3.1.1 C.3.1.2 C.3.1.3 C.3.1.4 C.3.1.5 C.3.2 C.3.3 C.3.3.1 C.3.3.2 C.3.3.3 C.3.4 C.3.4.1 C.3.4.2 C.3.4.3 C.3.4.4 C.3.4.5 C.3.5 C.3.5.1 C.3.5.2 C.3.5.3
C.3.5.3.1 C.3.5.3.2 C.3.5.3.3

Grundläggande bestämmelser för tävlingar ______ 50
Olika slag av tävlingar ___________________________________50 Rikstävling _____________________________________________50 Nationell tävling _________________________________________50 Landsdelstävling _________________________________________50 Kretstävling _____________________________________________50 Föreningstävling _________________________________________50 Bestämmelser för skyttar vid tävlingar _____________________50 Bestämmelser för priser och medaljer ______________________51 Medaljer _______________________________________________51 Hederspriser ____________________________________________51 Magnumfält _____________________________________________51 Bestämmelser för vissa tävlingar __________________________52 Allmänt ________________________________________________52 Inbjudan, målförutsättningar ________________________________52 Särskilda bestämmelser för nationell tävling och landsdelstävling ___52 Särskilda bestämmelser för kretstävling _______________________52 Särskilda bestämmelser för föreningstävling ___________________52 Bestämmelser för mästerskapstävlingar ____________________53 Omfattning precisionsskjutning ______________________________53 Omfattning fältskjutning ___________________________________53 Särskilda bestämmelser för svenskt mästerskap ________________53
Precisionsskjutning______________________________________________ 53 Fältskjutning ___________________________________________________ 53 Magnumfältskjutning ____________________________________________ 53

C.3.5.4
C.3.5.4.1 C.3.5.4.2

Särskilda bestämmelser för landsdelsmästerskap _______________53
Precisionsskjutning______________________________________________ 54 Fältskjutning ___________________________________________________ 54

C.3.5.5
C.3.5.5.1 C.3.5.5.2

Särskilda bestämmelser för kretsmästerskap___________________54
Precisionsskjutning______________________________________________ 54 Fältskjutning ___________________________________________________ 54

C.3.5.6

Bestämmelser om _______________________________________54

4.2.1.5.7 C. ____________________ 65 C.4.3.1.2 C.4.1.4.4.5.3.2 C.4.3.6 C.5 C.2 Bestämmelser för standardmedaljen i guld.4.3 C.4 C.1.2.2 C.3 C.4 C.4.5.4.3.2 C.Svenska Pistolskytteförbundet C.3.6 C.1.1.5.1 C.12 Allmänna bestämmelser för tävlingar_____________ 56 Allmänt _______________________________________________56 Genomförande __________________________________________56 Tävlingsgrenar __________________________________________56 Ansvar Tävlingsledning____________________________________56 Funktionärer allmänt ______________________________________56 Tävlingsjury ____________________________________________57 Bestämmelser för vapenkontroll ___________________________57 Allmänna bestämmelser ___________________________________57 Utrustning i vapenkontroll __________________________________57 Kontrollplatsen __________________________________________58 Kontrollens utförande _____________________________________58 Anvisningar för kontrollvägning______________________________59 Organisation av tävlingar ________________________________60 Allmänt ________________________________________________60 Organisation ___________________________________________________ 60 Organisationens omfattning _______________________________________ 60 Ansvar _______________________________________________________ 60 Skjutledare ____________________________________________________ 61 Inbjudan ______________________________________________________ 61 Press ________________________________________________________ 61 Föranmälan ___________________________________________________ 61 Expeditionstjänst under tävling_____________________________________ 61 Resultatgivning _________________________________________________ 62 Resultatlista ___________________________________________________ 62 Prisutdelning___________________________________________________ 62 Inställd tävling__________________________________________________ 63 C.5.1.5.1 C.3 Bestämmelser för rekord i precisionsskjutning ______________55 Individuellt______________________________________________55 Lag ___________________________________________________55 Bestämmelser___________________________________________55 C.4.3.9 C.1.5 C.1 C.5 C.8 C.4.1.1.1.4.9 Bestämmelser för standardmedalj ________________ 64 Bestämmelser för standardmedalj i brons och silver __________64 Beräkning av antalet standardmedaljer _______________________64 SM och landsdelsmästerskap _____________________________________ 64 Fältskjutning ___________________________________________________ 64 Magnumfältskjutning ____________________________________________ 64 Precisionsskjutning______________________________________________ 65 Snabbskjutning _________________________________________________ 65 Nationell Helmatch ______________________________________________ 65 Militär snabbmatch ______________________________________________ 65 Skidskytte och springskyttetävling __________________________________ 65 Luftpistol ______________________________________________________ 65 C.6.11 C.4.1.8 C.6 C.1.1.5.1 C.4.3.1 C.3.1.1.1.3.1.3.1.5.4 C.1.1.4 C.5.4.5.1.2 C.1 C.1 C.3.3.5.3.6.1 Beräkningsmetod ________________________________________65 Exempel på beräkning av antalet standardmedaljer.4.1.1.1.1.4.1 C.3.6.3.1.4.1.5.1.3 C.1.4.1.2 Precision och fältskjutning ________________________________________ 54 Magnumfältskjutning ____________________________________________ 55 C.1.1.5.6.2.4 C.4.5.2.5 C.4.4.7 C.5 C.1.2.1 C.10 C.4.4. samt i guld med överstycke med krans ___________________________________66 .5.2 C.4.1.3.1.1.2.3.1 C.3 C.3.6.3 C.3.5.2 C.1.4.

3.3 D.3.2.1 D.3 D.2 D.3 D.3.3 D.5.4 D.1 D.2.2.1.8 D.3.3.5 D.9 Vapengrupper specifika bestämmelser ___________ 75 Vapengrupp A __________________________________________75 Vapengrupp A1 _________________________________________77 Vapengrupp A2 _________________________________________77 Vapengrupp A3 _________________________________________77 Vapengrupp B __________________________________________77 Vapengrupp C __________________________________________78 Vapengrupp R __________________________________________79 Vapengrupp M __________________________________________79 Vapengrupp L __________________________________________79 D.5 D.5.4 D.5.5.2.1.5 D.1 D.3 D.1 D.2 D.5.2 D.7 D.5.5.2.7 D.3.9 D.10 D.2.1 D.6 D.3. provskott/visning av mål _____________________84 För tidiga/sena skott ____________________________________84 Vapenfel och eldavbrott __________________________________84 .2.2.11 D.2.4 D.2 D.2 D.5.3.5.12 Klassindelning _____________________________________ 71 Allmänt _______________________________________________71 Allmänna regler ________________________________________71 Sammanslagning av klasser ______________________________71 Handicapskjutning ______________________________________72 Klass 1 ________________________________________________72 Klass 2 ________________________________________________73 Klass 3 (Riksmästarklass) ________________________________73 Juniorklass ____________________________________________73 Damklass ______________________________________________74 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) ___________________________74 Ungdomsklasser________________________________________74 Klassindelning i skidskytte och springskytte ________________74 D.4 D.5 D.2.1 C.4 Grunder ____________________________________________ 70 Fältskjutning ___________________________________________70 Tävlingsformer _________________________________________70 Särskilda tekniska bestämmelser __________________________70 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar____________70 D.6 D.7 D.6 D.3.3.8 D.5.2 D.2.5.8 Utrustning _________________________________________ 80 Genomförande _____________________________________ 81 Omfattning ____________________________________________81 Kommandoord _________________________________________81 Skjutställning __________________________________________81 Exempel på skjutställningar ________________________________82 Färdigställning __________________________________________83 Skjutställning Vet Ä _______________________________________83 Antal skott per serie _____________________________________84 Tid per serie ___________________________________________84 Förberedelse.2.1 D.2.1.5.2 Standardmedalj i guld _____________________________________67 Standardmedalj i guld med överstycke med krans _______________67 Del D Fältskjutning _________________________________ 69 D.3 D.3.2.1.3.Innehåll Skjuthandbok C.5.

13.3 D.7.13 Fel på målanordning ____________________________________85 Markering inkl.5.13 D.7. kikarmarkering ____________________________85 Allmänt ________________________________________________85 Fel antal skott ___________________________________________86 Tolkar och tolkning _______________________________________86 Resultatberäkning ______________________________________87 Särskiljning ____________________________________________87 Särskjutning ___________________________________________88 D.7.10 D.3 Anvisningar för banläggning _____________________104 Svårighetsgrad ________________________________________104 Skjutavstånd vid fältskjutning____________________________104 Skjuttider vid fältskjutning ______________________________105 .8.8 D.2 D.4 Mål _________________________________________________ 90 Allmänt _______________________________________________90 Målförutsättningar allmänt _______________________________95 Målrekommendationer ___________________________________95 Exempel på rörliga mål ____________________________________95 Skjuttid.6 D.7.6.5.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ____________ 97 Tävlingsfunktionärer ____________________________________97 Allmänt ________________________________________________97 Tävlingsledare fältskjutning ________________________________97 Säkerhetsansvarig _______________________________________97 Banläggare _____________________________________________97 Skjutstationschef/Skjutledare _______________________________98 Skjutledare.8.5.1 Planläggning ______________________________________101 Skjutbanans mått ______________________________________101 Utrustning ____________________________________________101 Rekognoscering _______________________________________101 Patrullväg ____________________________________________102 Tidsåtgång ___________________________________________102 Starttider _____________________________________________102 Skjutplatser ___________________________________________102 Haltpåle ______________________________________________102 Samlingsplats.1 D.10 D.5 D.1 D.6.1.2 D.8.1 D.2 D.2 D.5.9 D.8 D.3 D.7.Svenska Pistolskytteförbundet D.1. transporter ______________________________103 Upprop _______________________________________________103 Målsäkring ____________________________________________103 Målgrupper ___________________________________________103 Förutsättningar ________________________________________103 Antal träff per figur ______________________________________103 D. alternativ ____________________________________100 Markörchef ____________________________________________100 Patrullchef_____________________________________________100 Patruller/Skjutlag ______________________________________100 Säkerhet _____________________________________________100 Banbesiktning __________________________________________100 D.7.8.1.12 D.10.8.9.7.9.1.2 D.7.1.8.11 D.1 D.7 D.8.7.7.5.5 D.5.1 D.1.8.9.8.4 D.3 D.6.4 D.8.6 D.8.5.1 D.7 D.3 D.3.9 D.8 D.3.1.9 D.11 D.5.1 D.7.12 D.8.7 D.10.2 D. skjutavstånd____________________________________96 D.10.8.6.6.7.1.6 D.3 D.8.

3.5.5.2.3 E.9.5.5.5.4 E.5.5 E.1.3 E.10 E.2.5.3.5 E.1 Klassindelning ____________________________________113 Allmänt ______________________________________________113 E.2.1.11 E.8 E.7 E.2. provskott/visning av mål ____________________118 För tidiga/sena skott ___________________________________118 Vapenfel och eldavbrott _________________________________118 Fel på målanordning ___________________________________118 Markering inkl.1 D.5.3.3.5 Vapengrupp A och R ____________________________________105 Vapengrupp B __________________________________________106 Vapengrupp C__________________________________________107 Stationsförutsättningar _________________________________107 Exempel på stationsuppbyggnader _______________________108 Del E E.1 E.5.3.2 E.5.13 Utrustning ________________________________________116 Genomförande ____________________________________117 Omfattning ___________________________________________117 Kommandoord ________________________________________117 Skjutställning _________________________________________118 Hands-Up station _______________________________________118 Antal skott per serie ____________________________________118 Tid per serie __________________________________________118 Förberedelse.10.3.2 E.2.8 Vapengrupper specifika bestämmelser __________114 Vapengrupp M _________________________________________115 Vapengruppen är indelad i följande 8 undergrupper: _________115 Vapengrupp M1 ________________________________________115 Vapengrupp M2 ________________________________________115 Vapengrupp M3 ________________________________________115 Vapengrupp M4 ________________________________________115 Vapengrupp M5 ________________________________________115 Vapengrupp M6 ________________________________________115 Vapengrupp M7 ________________________________________115 Vapengrupp M8 ________________________________________115 E.2 E.3.4 E.2.3.10.3 E.1 E.3.1.5.4 Magnumfältskjutning ________________________111 Grunder ___________________________________________112 Magnumfältskjutning ___________________________________112 Tävlingsformer ________________________________________112 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________112 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________112 E.3 E.1.2 D.2.5.5.9.9 E.3 D.9.5.1 E.3.5 E.1 E.3 E.2 E.4 E.6 E.1 E.4 D.3.Innehåll Skjuthandbok D.12 E.1 E.2 E.3.2.5.5.10. kikarmarkering ___________________________119 Allmänt _______________________________________________119 Fel antal skott __________________________________________119 Tolkar och tolkning ______________________________________119 Resultatberäkning _____________________________________120 Särskiljning ___________________________________________120 Särskjutning __________________________________________121 .9.6 E.1 E.5.7 E.2.2 E.3.3.9.

1 E.12 E.7.9.4 E.6.1.3 E.7 E.11 E.7.1 E. skjutavstånd___________________________________126 E.8.1.9.8.8 E.2 E.1 E.6 E.1.5 E.1.3 E.1 E.1.1 F.8 E.7.6.2 F.9 E.8.8 E.8.1.1 E.1 F.3.1.7.7 E.2 E.9.2 E. transporter ______________________________133 Upprop _______________________________________________133 Målsäkring ____________________________________________133 Målgrupper ___________________________________________133 Förutsättningar ________________________________________133 Antal träff per figur ______________________________________133 E.9.3 E.1 Planläggning ______________________________________131 Skjutbanans mått ______________________________________131 Utrustning ____________________________________________131 Rekognoscering _______________________________________131 Patrullväg ____________________________________________132 Tidsåtgång ___________________________________________132 Starttider _____________________________________________132 Skjutplatser ___________________________________________132 Haltpåle ______________________________________________132 Samlingsplats.7.7.3 F.2 E.Svenska Pistolskytteförbundet E.8.9.7.1.7 E.6 E.6.8.3.4 Precisionsskjutning _________________________137 Grunder ___________________________________________138 Precisionsskjutning ____________________________________138 Tävlingsformer ________________________________________138 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________138 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________138 .8.3 E.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________127 Tävlingsfunktionärer ___________________________________127 Allmänt _______________________________________________127 Tävlingsledare fältskjutning _______________________________127 Säkerhetsansvarig ______________________________________127 Banläggare ____________________________________________127 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________128 Skjutledare.4 E.1.7.6 E. alternativ ____________________________________130 Markörchef ____________________________________________130 Patrullchef_____________________________________________130 Patruller/Skjutlag ______________________________________130 Säkerhet _____________________________________________130 Banbesiktning __________________________________________130 E.4 Mål ________________________________________________122 Allmänt ______________________________________________122 Målförutsättningar allmänt ______________________________126 Målrekommendationer __________________________________126 Skjuttid.1 E.1.8.7.1.5 E.9 E.8.7.7.8.7.8.8.13.2 E.10 E.4 Anvisningar för banläggning _____________________134 Svårighetsgrad ________________________________________134 Skjutavstånd vid magnumfältskjutning ____________________134 Skjuttider vid magnumfältskjutning _______________________135 Vapengrupp M _________________________________________135 Stationsförutsättningar _________________________________135 Del F F.8.1.3 E.13 E.8.6.

2.5. kikarmarkering ___________________________152 Allmänt _______________________________________________152 Fel antal skott __________________________________________152 Tolkar och tolkning ______________________________________152 Resultatberäkning _____________________________________155 Särskiljning ___________________________________________155 Individuell tävling _______________________________________155 Lagtävling _____________________________________________155 Särskjutning __________________________________________156 .5.5.3 F.7 F.4 F.7 F.2 F.5.2 F.9 F.Innehåll Skjuthandbok F.5.4 F.2.2.5.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________145 Vapengrupp A _________________________________________145 Vapengrupp A1 ________________________________________147 Vapengrupp A2 ________________________________________147 Vapengrupp A3 ________________________________________147 Vapengrupp B _________________________________________147 Vapengrupp C _________________________________________148 Vapengrupp R _________________________________________148 Vapengrupp M _________________________________________148 Vapengrupp L _________________________________________148 F.5 F.5.3.7 F.13 Utrustning ________________________________________149 Genomförande ____________________________________150 Omfattning ___________________________________________150 Kommandoord ________________________________________150 Laddningsförfarande _____________________________________150 Skjutställning _________________________________________150 Antal skott per serie ____________________________________151 Tid per serie __________________________________________151 Förberedelse.4 F.3.11 F.2.2.10 F.1 F.3 F.2.6 F.10.2.12.3 F.5.3.8 F.2.5.2 F.5.11 F.4 F.2.2.1 F.1 F.12 F.12.8 F.3.10.5 F.8 F.3.3.1 F.3 F.6 F.3 F.9 F.10.3.5 F.5.5.6 F.12 Klassindelning ____________________________________139 Allmänt ______________________________________________139 Allmänna regler _______________________________________139 Sammanslagning av klasser _____________________________140 Handicapskjutning _____________________________________140 Klass 1 _______________________________________________142 Klass 2 _______________________________________________142 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________142 Juniorklass ___________________________________________143 Damklass _____________________________________________143 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) __________________________144 Ungdomsklasser_______________________________________144 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________144 F.5 F. provskott/visning av mål ____________________151 För tidiga/sena skott ___________________________________151 Vapenfel och eldavbrott _________________________________151 Fel på målanordning ___________________________________151 Markering inkl.10 F.3.1 F.5.2 F.1 F.5.2.5.3.2.5.2.5.5.2 F.5.2 F.

3 F.7.4 Klassindelning ____________________________________169 Allmänt ______________________________________________169 Allmänna regler _______________________________________169 Sammanslagning av klasser _____________________________169 Handicapskjutning _____________________________________170 .1.2 G.7 F.1 F.1.12 F.6.7 F.8. transporter ______________________________164 Upprop _______________________________________________164 Målsäkring ____________________________________________164 Målgrupper ___________________________________________164 Förutsättningar ________________________________________164 F.2 F.8.7.1.3 G.1 G.3 F.8.7.7.1.7.3 F.8.2 F.8.7 F.1.1.9 G.6 F.11 F.2.13 Planläggning ______________________________________162 Skjutbanans mått ______________________________________162 Utrustning ____________________________________________162 Rekognoscering _______________________________________163 Patrullväg ____________________________________________163 Tidsåtgång ___________________________________________163 Starttider _____________________________________________163 Skjutplatser ___________________________________________164 Haltpåle ______________________________________________164 Samlingsplats.8.7. alternativ ____________________________________160 Markörchef ____________________________________________160 Patrullchef_____________________________________________160 Patruller/Skjutlag ______________________________________160 Säkerhet _____________________________________________161 Banbesiktning __________________________________________161 F.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________159 Tävlingsfunktionärer ___________________________________159 Allmänt _______________________________________________159 Tävlingsledare banskjutning _______________________________159 Säkerhetsansvarig ______________________________________159 Banläggare ____________________________________________159 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________160 Skjutledare.1 G.6.2 F.7.8.7.1.8.2 G.2 F.1.8.1.10 F.1 F.4 Anvisningar för banläggning _____________________165 Grunder ___________________________________________168 Snabbskjutning________________________________________168 Tävlingsformer ________________________________________168 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________168 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________168 Del G Snabbskjutning ______________________________167 G.1.6.7.1.7.2 G.4 Mål ________________________________________________157 Allmänt ______________________________________________157 Målförutsättningar allmänt ______________________________157 Målrekommendationer __________________________________158 Skjuttid.9 F.6.6 F.3. skjutavstånd___________________________________158 F.8.2.3 F.8.8.7.7.1.5 F.6 F.8 F.Svenska Pistolskytteförbundet F.8 F.8 F.1 G.1 F.3 G.1 F.8.4 F.5 F.2.4 F.2.

3 G.5 G. skjutavstånd___________________________________186 .5.2.1 G.9 G.4 G.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________174 Vapengrupp A _________________________________________174 Vapengrupp A1 ________________________________________175 Vapengrupp A2 ________________________________________175 Vapengrupp A3 ________________________________________175 Vapengrupp B _________________________________________175 Vapengrupp C _________________________________________176 Vapengrupp R _________________________________________177 Vapengrupp M _________________________________________177 Vapengrupp L _________________________________________177 G.10.8 G.5 G.5.5.5.5 G.5.3 G.5.6.2.5.6 G.3.6 G.7 G.5.5.4 G.3.3.5.2.1 G.12 G.2. provskott/visning av mål ____________________180 Inskjutning ____________________________________________180 För tidiga/sena skott ___________________________________180 Vapenfel och eldavbrott _________________________________180 Fel på målanordning ___________________________________181 Markering inkl.5.1 G.2.2 G.7 G.8 G.5.13 Utrustning ________________________________________178 Genomförande ____________________________________179 Omfattning ___________________________________________179 Kommandoord ________________________________________179 Laddningsförfarande _____________________________________179 Skjutställning _________________________________________179 Färdigställning _________________________________________179 Antal skott per serie ____________________________________180 Tid per serie __________________________________________180 Förberedelse.3.3.4 Mål ________________________________________________185 Allmänt ______________________________________________185 Målförutsättningar allmänt ______________________________185 Målrekommendationer __________________________________186 Skjuttid.6.5.3.10.11 G.5.6.1 G.2 G.8 G.1 G.11 G.6 G.3.6.2 G.2.3 G.7 G.1 G.3.10.3.10 G.5.5.6.4 G.6 G.10 G.5.1 G.3 G.5.12 Klass 1 _______________________________________________171 Klass 2 _______________________________________________172 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________172 Juniorklass ___________________________________________172 Damklass _____________________________________________172 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) __________________________173 Ungdomsklasser_______________________________________173 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________173 G.Innehåll Skjuthandbok G.2 G.2. kikarmarkering ___________________________181 Allmänt _______________________________________________181 Fel antal skott __________________________________________181 Tolkar och tolkning ______________________________________181 Resultatberäkning _____________________________________184 Särskiljning ___________________________________________184 Särskjutning __________________________________________184 G.3 G.2.2.3.5 G.5.9 G.

10 G.8 H.4 H.8.5 G.5 G.8.7.1.1 G.7.1 G.1.9 H.11 G.7.2 H.2.2.6 G.1.1.1.2.8.1.8.8 G.3 G. alternativ ____________________________________188 Markörchef ____________________________________________188 Patrullchef_____________________________________________188 Patruller/Skjutlag ______________________________________188 Säkerhet _____________________________________________188 Banbesiktning __________________________________________188 G.7 G.7.2.2.7.6 G.7.7.1 H.2 H.8.1 H.8 G.4 G.10 Klassindelning ____________________________________195 Allmänt ______________________________________________195 Allmänna regler _______________________________________195 Sammanslagning av klasser _____________________________195 Handicapskjutning _____________________________________196 Klass 1 _______________________________________________197 Klass 2 _______________________________________________198 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________198 Juniorklass ___________________________________________198 Damklass _____________________________________________198 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) __________________________199 .1 G.8.2 G.3.3 H.3 G.3 G.12 G.8.7.2.7 G.8.4 Anvisningar för banläggning _____________________192 Grunder ___________________________________________194 Nationell helmatch _____________________________________194 Tävlingsformer ________________________________________194 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________194 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________194 Del H Nationell helmatch __________________________193 H.5 H.6 H.8.8.9 H.7.1 H.2 H.4 G.1.1.1.2.1.2.3 H.8.1.Svenska Pistolskytteförbundet G.8 G.7.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________187 Tävlingsfunktionärer ___________________________________187 Allmänt _______________________________________________187 Tävlingsledare Snabbskjutning_____________________________187 Säkerhetsansvarig ______________________________________187 Banläggare ____________________________________________187 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________187 Skjutledare.7.7.2 G.8.7 H.9 G. transporter ______________________________191 Upprop _______________________________________________191 Målsäkring ____________________________________________191 Målgrupper ___________________________________________191 Förutsättningar ________________________________________191 G.1.2.2.13 Planläggning ______________________________________189 Skjutbanans mått ______________________________________189 Utrustning ____________________________________________189 Rekognoscering _______________________________________190 Patrullväg ____________________________________________190 Tidsåtgång ___________________________________________190 Starttider _____________________________________________190 Skjutplatser ___________________________________________190 Haltpåle ______________________________________________191 Samlingsplats.7 G.2 G.8.

6.5.8 H. kikarmarkering ___________________________208 Allmänt _______________________________________________208 Fel antal skott __________________________________________208 Tolkar och tolkning ______________________________________208 Resultatberäkning _____________________________________211 Särskiljning ___________________________________________211 Särskjutning __________________________________________211 H.7 H.1.11 H.2 H.6 H.3 H.5.5.3 H.2 H.1 H.5.6.3.5.4 Mål ________________________________________________212 Allmänt ______________________________________________212 Målförutsättningar allmänt ______________________________212 Målrekommendationer __________________________________214 Skjuttid.6 H.12 Ungdomsklasser_______________________________________199 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________199 H.5.6.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________200 Vapengrupp A _________________________________________200 Vapengrupp A1 ________________________________________201 Vapengrupp A2 ________________________________________201 Vapengrupp A3 ________________________________________201 Vapengrupp B _________________________________________201 Vapengrupp C _________________________________________202 Vapengrupp R _________________________________________203 Vapengrupp M _________________________________________203 Vapengrupp L _________________________________________203 H.2.6.2.2 H.5.7 H.5.8 H.5.5.3.12 H.3.6 H.7.10.1 H.3 H.5.5 H.1.5.3 H.5.5.Innehåll Skjuthandbok H.7.3.10 H.5.1 H.1 H.1 H.3.4 H.1.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________215 Tävlingsfunktionärer ___________________________________215 Allmänt _______________________________________________215 .5.5.6.5.5 H.3 H.1 H.5.2 H.2.10. skjutavstånd___________________________________214 H. provskott/visning av mål ____________________207 Inskjutning ____________________________________________207 För tidiga/sena skott ___________________________________207 Vapenfel och eldavbrott _________________________________207 Fel på målanordning ___________________________________208 Markering inkl.2 H.3.3.2 H.10.5.5.3 H.3.1 H.4 H.9 H.2.1.5 H.3 H.4 H.2.7 H.1 H.5.11 H.5.3.13 Utrustning ________________________________________204 Genomförande ____________________________________205 Omfattning ___________________________________________205 Delmoment A __________________________________________205 Delmoment B __________________________________________205 Delmoment C __________________________________________205 Kommandoord ________________________________________205 Delmoment A __________________________________________205 Delmoment B __________________________________________206 Delmoment C __________________________________________206 Skjutställning _________________________________________207 Antal skott per serie ____________________________________207 Tid per serie __________________________________________207 Förberedelse.

2.1.4 H.2 H.2.1.8.7.2 I.9 Anvisningar för banläggning _____________________220 Del I I.8 H.4 I.3 H.8.7.1 I.1 Tävlingsledare banskjutning _______________________________215 Säkerhetsansvarig ______________________________________215 Banläggare ____________________________________________215 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________215 Skjutledare.1.8.7.8.1.3 H.7.2.2.2.11 I.1 I.4 Militär snabbmatch __________________________221 Grunder ___________________________________________222 Militär snabbmatch _____________________________________222 Tävlingsformer ________________________________________222 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________222 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________222 I.1.3.Svenska Pistolskytteförbundet H.1.8.1 H.8.1.3 I.2 I.7 H.12 H.4 H.1 I.2.12 Klassindelning ____________________________________223 Allmänt ______________________________________________223 Allmänna regler _______________________________________223 Sammanslagning av klasser _____________________________223 Handicapskjutning _____________________________________224 Klass 1 _______________________________________________224 Klass 2 _______________________________________________224 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________225 Juniorklass ___________________________________________225 Damklass _____________________________________________225 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) __________________________226 Ungdomsklasser_______________________________________226 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________226 .13 Planläggning ______________________________________217 Skjutbanans mått ______________________________________217 Utrustning ____________________________________________217 Rekognoscering _______________________________________218 Patrullväg ____________________________________________218 Tidsåtgång ___________________________________________218 Starttider _____________________________________________218 Skjutplatser ___________________________________________218 Haltpåle ______________________________________________219 Samlingsplats. alternativ ____________________________________216 Markörchef ____________________________________________216 Patrullchef_____________________________________________216 Patruller/Skjutlag ______________________________________216 Säkerhet _____________________________________________216 Banbesiktning __________________________________________216 H.7 H.2.5 H.8.7.11 H.2 H.2 H.5 H.5 I.3 H.2.1.8.1.8.1.10 H.7.8 I.7.2.1.2.10 I.8.7.7.7.2.8.8.9 H.8 H.6 I.7 I.6 H.6 H.8 H.8.2 I. transporter ______________________________219 Upprop _______________________________________________219 Målsäkring ____________________________________________219 Målgrupper ___________________________________________219 Förutsättningar ________________________________________219 H.9 I.3 I.2.

1 I.10.7 I.7.1.9 I.7.5.7.3 I.5.1.4 Mål ________________________________________________238 Allmänt ______________________________________________238 Målförutsättningar allmänt ______________________________239 Målrekommendationer __________________________________239 Skjuttid.2 I.6 I.1 I.6.8 I.7.1 I.1 I.3.8 I.5. provskott/visning av mål ____________________233 Inskjutning ____________________________________________233 För tidiga/sena skott ___________________________________233 Vapenfel och eldavbrott _________________________________233 Fel på målanordning ___________________________________233 Markering inkl.5 I.1 I.7.3 I.5.2 I.5.6 I.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________227 Vapengrupp A _________________________________________227 Vapengrupp A1 ________________________________________228 Vapengrupp A2 ________________________________________228 Vapengrupp A3 ________________________________________228 Vapengrupp B _________________________________________228 Vapengrupp C _________________________________________229 Vapengrupp R _________________________________________230 Vapengrupp M _________________________________________230 Vapengrupp L _________________________________________230 I.10 I.6 I.3.3 I.3.1.5.5.4 I.12 I.3 I.1.3. skjutavstånd___________________________________239 I.1.3.10.7.5.5.5 I.2 I.6.5.13 Utrustning ________________________________________231 Genomförande ____________________________________232 Omfattning ___________________________________________232 Kommandoord ________________________________________232 Laddningsförfarande _____________________________________232 Skjutställning _________________________________________232 Färdigställning _________________________________________232 Antal skott per serie ____________________________________233 Tid per serie __________________________________________233 Förberedelse.Innehåll Skjuthandbok I.1 I.3 I.11 I.7.2 I.1.3.6.7.10.5.2.6.7.5.3.7 I.3.5.5 I.3.5.1.5.6 I.4 I.5. alternativ ____________________________________241 Markörchef ____________________________________________241 Patrullchef_____________________________________________241 .5 I.7 I.3.1 I.4 I.5.6.4 I.3 I.8 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________240 Tävlingsfunktionärer ___________________________________240 Allmänt _______________________________________________240 Tävlingsledare banskjutning _______________________________240 Säkerhetsansvarig ______________________________________240 Banläggare ____________________________________________240 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________240 Skjutledare.1. kikarmarkering ___________________________234 Allmänt _______________________________________________234 Fel antal skott __________________________________________234 Tolkar och tolkning ______________________________________234 Resultatberäkning _____________________________________237 Särskiljning ___________________________________________237 Särskjutning __________________________________________237 I.5.1 I.7 I.5.1 I.2 I.

1.1.2.10 I.8.8.8.3.1.2.2.3.1 Patruller/Skjutlag ______________________________________241 Säkerhet _____________________________________________241 Banbesiktning __________________________________________241 I.6 I.4 J.8.1.3.2.7 J.2.3.2 J.2.1.5 I.1 I.7 I.8.2 J.2 J.2.9 I.2.11 J.2.2.3 I.8.3.1.Svenska Pistolskytteförbundet I.8 J.6 J.8 I.13 Planläggning ______________________________________242 Skjutbanans mått ______________________________________242 Utrustning ____________________________________________242 Rekognoscering _______________________________________243 Patrullväg ____________________________________________243 Tidsåtgång ___________________________________________243 Starttider _____________________________________________243 Skjutplatser ___________________________________________243 Haltpåle ______________________________________________244 Samlingsplats.2 J.2 I.1 J.1.1 J.3.2.1.2. transporter ______________________________244 Upprop _______________________________________________244 Målsäkring ____________________________________________244 Målgrupper ___________________________________________244 Förutsättningar ________________________________________244 I.2.1 J.10 J.3 J.1 J.7.3.2 I.8.2 Skidskytte och springskytte ________________247 Grunder ___________________________________________248 Skidskytte och springskytte _____________________________248 Skidskytte _____________________________________________248 Springskytte ___________________________________________248 Tävlingsformer ________________________________________248 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________248 Allmänt _______________________________________________248 Säkerhet ______________________________________________248 Individuell tävling ______________________________________________ 248 Stafettävling __________________________________________________ 248 J.2.8.2.8.8 I.9 J.1 J.2.1.2 J.4 I.2 J.8.3 J.1.4 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________249 J.7.1 J.1.8.1.7.12 Klassindelning ____________________________________250 Allmänt ______________________________________________250 Allmänna regler _______________________________________250 Sammanslagning av klasser _____________________________250 Individuell tävling _______________________________________250 Stafettävling ___________________________________________250 Handicapskjutning _____________________________________250 Klass 1 _______________________________________________250 Klass 2 _______________________________________________250 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________250 Juniorklass ___________________________________________250 Damklass _____________________________________________250 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) __________________________251 Ungdomsklasser_______________________________________251 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________251 .9 Anvisningar för banläggning _____________________245 Del J J.8.11 I.12 I.3 I.5 J.8.1 J.

2 J.5.3.1 J.5.12.9 J.5.11.13 Lagtävling _____________________________________________257 Stafettävling ___________________________________________257 Särskiljning ___________________________________________257 Individuell Tävling _______________________________________257 Lagtävling _____________________________________________257 Stafettävling ___________________________________________257 Särskjutning __________________________________________257 .3.5.1 J.1.4 J.2.3.5.5.7 J.6.3 Placering ____________________________________________________ 257 J.3 J.5.2 Individuell tävling _______________________________________251 Stafettävling ___________________________________________251 J.1 Kommandoord ________________________________________256 Laddningsförfarande _____________________________________256 Skjutställning _________________________________________256 Antal skott per serie ____________________________________256 Tid per serie __________________________________________256 Förberedelse.8 J.1.2.2 Utrustning ________________________________________254 Genomförande ____________________________________255 Omfattning ___________________________________________255 Individuell tävling _______________________________________255 Start ________________________________________________________ 255 Skjutning_____________________________________________________ 255 J.5.1.2 J.1.2 J.1.2 J.5.5.3.Innehåll Skjuthandbok J.1 J.7 J.5 J.12.12 J.3.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________252 Vapengrupp A _________________________________________252 Vapengrupp A1 ________________________________________252 Vapengrupp A2 ________________________________________252 Vapengrupp A3 ________________________________________252 Vapengrupp B _________________________________________252 Vapengrupp C _________________________________________252 Vapengrupp R _________________________________________253 Vapengrupp M _________________________________________253 Vapengrupp L _________________________________________253 J.12.3.5.5.5.8 J.1.5 J.2 J.11.5.3.2 Skjuttillägg ___________________________________________________ 257 J.10 J.5 J.5.1.5.5.5.3 J.1 J.11.1 J.3.1 Löptiden _____________________________________________________ 257 J.1.5.2 J.3 J.3 J.1.3.5.12.1.3 J.3.1.1 J.1.11.5.5.4 J.1.4 J.5.11 J. provskott/visning av mål ____________________256 Inskjutning ____________________________________________256 För tidiga/sena skott ___________________________________256 Vapenfel och eldavbrott _________________________________256 Fel på målanordning ___________________________________256 Markering inkl.1 J.5. kikarmarkering ___________________________256 Resultatberäkning _____________________________________256 Individuell Tävling _______________________________________256 J.5.5.3.5.3.4 Lagtävling _____________________________________________255 Stafettävling ___________________________________________255 Skidskytte ____________________________________________________ 255 Springskytte __________________________________________________ 255 Start ________________________________________________________ 255 Skjutning_____________________________________________________ 255 J.5.11.2.1.5.3 J.6 J.1 J.3.11.1 J.12.5.6 J.5.3 J.5.5.

11 J.1 J.2 J.2 Mål ________________________________________________258 Allmänt ______________________________________________258 Gamla olympiska skidskyttetavlan grovkaliber _________________258 Olympiska skidskyttemål finkaliber __________________________259 Tryckt 5-prickstavla _____________________________________________ 259 Fallmål ______________________________________________________ 259 J.1 J.2.2 J.4 J.1.6.3 J.1.8.7.4.1 J.9 J.2 Anvisningar för banläggning _____________________263 Grunder ___________________________________________266 Luftpistolskjutning _____________________________________266 Tävlingsformer ________________________________________266 Del K Luftpistolskjutning __________________________265 .7.6.7.Svenska Pistolskytteförbundet J.13 J.14 Planläggning ______________________________________262 Skjutbanans mått ______________________________________262 Utrustning ____________________________________________262 Stafettävling __________________________________________262 Rekognoscering _______________________________________262 Patrullväg ____________________________________________262 Tidsåtgång ___________________________________________262 Starttider _____________________________________________262 Skjutplatser ___________________________________________262 Haltpåle ______________________________________________262 Samlingsplats.7.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________261 Tävlingsfunktionärer ___________________________________261 Allmänt _______________________________________________261 Tävlingsledare fältskjutning _______________________________261 Säkerhetsansvarig ______________________________________261 Banläggare ____________________________________________261 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________261 Skjutledare.7 J.6.1.8.1.7.6 J.1.2 J.6.6.8.7.7.8.3 J.7.3 J.6.8.8 J.6.8 J.2 J.7.4 J.2 J.7.1.1.8 J.1. transporter ______________________________262 Upprop _______________________________________________262 Målsäkring ____________________________________________262 Målgrupper ___________________________________________262 Förutsättningar ________________________________________262 J.1.2.5 J.5 J.6 J.6.2 J.9 K.1 Målförutsättningar allmänt ______________________________260 Individuell tävling _______________________________________260 Stafettävling ___________________________________________260 Målrekommendationer __________________________________260 Skjuttid.7 J.7.1.8.2.2.3.3 J.4 J.1.8.8.8.1 J.1 J.8.6.7 J.6.8. alternativ ____________________________________261 Markörchef ____________________________________________261 Patrullchef_____________________________________________261 Patruller/Skjutlag ______________________________________261 Säkerhet _____________________________________________261 Banbesiktning __________________________________________261 J.1. skjutavstånd___________________________________260 Individuell tävling _______________________________________260 J.1 J.8.1 K.1.1.8.7.8.6.6 J.1 K.12 J.10 J.1 J.

5.5.2 K.4 K.1 K.2 K.3.2.11 K.2. provskott/visning av mål ____________________273 Inskjutning ____________________________________________273 För tidiga/sena skott ___________________________________273 Blindavfyring ___________________________________________274 Vapenfel och eldavbrott _________________________________274 Fel på målanordning ___________________________________274 Markering inkl.3.5 K.1 K.2.1 K.5.2.3 K.1 K.1.1 K.6 K.5.5.10 K.8 K.5.5.2.7.3.5.5 K.4 K.1 K.10 K.1.9 K.2 K.3.2 K.1 K.1 K.2.3 K.2 K.7 K.6 K.2.5.8 K.3 Utrustning ________________________________________271 Genomförande ____________________________________272 Omfattning ___________________________________________272 Herrar och herrjuniorer ___________________________________272 Damer och damjuniorer __________________________________272 Kommandoord ________________________________________272 Laddningsförfarande _____________________________________272 Skjutställning _________________________________________272 Exempel på skjutställningar _______________________________273 Antal skott per serie ____________________________________273 Tid per serie __________________________________________273 Förberedelse.1.5.10.7 K.7 K.5.3. kikarmarkering ___________________________274 Allmänt _______________________________________________274 Fel antal skott __________________________________________274 Tolkar och tolkning ______________________________________274 .2.5.1 K.2.10.2.6.2.2 K.5.6 K.12 Klassindelning ____________________________________267 Allmänt ______________________________________________267 Allmänna regler _______________________________________267 Sammanslagning av klasser _____________________________267 Handicapskjutning _____________________________________267 Klass 1 _______________________________________________267 Klass 2 _______________________________________________267 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________268 Juniorklass ___________________________________________268 Damklass _____________________________________________268 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) __________________________268 Ungdomsklasser_______________________________________269 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________269 K.5.2.10.3 K.5.3.3.4 K.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________270 Vapengrupp A _________________________________________270 Vapengrupp A1 ________________________________________270 Vapengrupp A2 ________________________________________270 Vapengrupp A3 ________________________________________270 Vapengrupp B _________________________________________270 Vapengrupp C _________________________________________270 Vapengrupp R _________________________________________270 Vapengrupp M _________________________________________270 Vapengrupp L _________________________________________270 K.5 K.5.5.9 K.1.2.3 K.3.8 K.3 K.4 K.3.5.5 K.4 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________266 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________266 K.5.Innehåll Skjuthandbok K.3.

8 K.1.2 K.8.7.1.11 K.7 K.8.6 K.4 K.6 K.7.3 L.5.12 K.6.6.8.5.8.1.1.2.11 K. skjutavstånd___________________________________279 K.8 K.9 Anvisningar för banläggning _____________________284 Del L L.2 L.1.5 K.7.1 L.2 L.3 K.1 K.8.4 K.2 K.6.4 Falling target ________________________________285 Grunder ___________________________________________286 Falling target __________________________________________286 Tävlingsformer ________________________________________286 Särskilda tekniska bestämmelser _________________________286 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar___________286 L.2 K.5 K.7.1.6.7.7.7.10 K.1.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________280 Tävlingsfunktionärer ___________________________________280 Allmänt _______________________________________________280 Tävlingsledare banskjutning _______________________________280 Säkerhetsansvarig ______________________________________280 Banläggare ____________________________________________280 Skjutstationschef/Skjutledare ______________________________280 Skjutledare.8.1 L.8.8.8.3 K. alternativ ____________________________________281 Markörchef ____________________________________________281 Patrullchef_____________________________________________281 Patruller/Skjutlag ______________________________________281 Säkerhet _____________________________________________281 Banbesiktning __________________________________________281 K.8 K.2 K. transporter ______________________________282 Upprop _______________________________________________282 Målsäkring ____________________________________________282 Målgrupper ___________________________________________283 Förutsättningar ________________________________________283 K.13 Resultatberäkning _____________________________________277 Särskiljning ___________________________________________277 Särskjutning __________________________________________277 K.1 K.7 K.7.1 K.1 K.8.4 Mål ________________________________________________278 Allmänt ______________________________________________278 Målförutsättningar allmänt ______________________________278 Målrekommendationer __________________________________279 Skjuttid.Svenska Pistolskytteförbundet K.7.8.13 Planläggning ______________________________________282 Skjutbanans mått ______________________________________282 Utrustning ____________________________________________282 Rekognoscering _______________________________________282 Patrullväg ____________________________________________282 Tidsåtgång ___________________________________________282 Starttider _____________________________________________282 Skjutplatser ___________________________________________282 Haltpåle ______________________________________________282 Samlingsplats.1.3.3 K.7.1.1 Klassindelning ____________________________________287 Allmänt ______________________________________________287 .7.8.1.7.7 K.6 K.8.12 K.1.3 K.5.1.9 K.

2.6 L.5.1 L.5.3 L.2 Mål ________________________________________________295 Allmänt ______________________________________________295 Målförutsättningar allmänt ______________________________295 .2.1 L.1 L.1 L.12 Allmänna regler _______________________________________287 Sammanslagning av klasser _____________________________287 Handicapskjutning _____________________________________287 Klass 1 _______________________________________________287 Klass 2 _______________________________________________287 Klass 3 (Riksmästarklass) _______________________________288 Juniorklass ___________________________________________288 Damklass _____________________________________________288 Veteranklass (Vet Y och Vet Ä) ____________________________288 Ungdomsklasser_______________________________________289 Klassindelning i skidskytte och springskytte _______________289 L.5.2.5.4 L.5.11 L.2.5.3 L.2.5 L.5 L.6 L.11 L.3.1.1.2.6.3.7 L.5.3.8 L.7.9 L.3.3 L.5.2 L.3.2 L.5.6 L.8 L. provskott/visning av mål ____________________293 Inskjutning ____________________________________________293 För tidiga/sena skott ___________________________________293 Blindavfyring ___________________________________________294 Vapenfel och eldavbrott _________________________________294 Fel på målanordning ___________________________________294 Markering inkl.1 L.2.10 L.2.7 L.8 L.5.4 L. kikarmarkering ___________________________294 Resultatberäkning _____________________________________294 Särskiljning ___________________________________________294 Särskjutning __________________________________________294 L.3.12 L.1.4 L.1 L.5.5.5.2.2.Innehåll Skjuthandbok L.3.5.6.5 L.3.3.5.5.2.10 L.9 L.6.1 L.13 Utrustning ________________________________________291 Genomförande ____________________________________292 Omfattning ___________________________________________292 Grundomgång _________________________________________292 Finalomgång ___________________________________________292 Individuell tävling _______________________________________292 Kommandoord ________________________________________292 Laddningsförfarande _____________________________________293 Skjutställning _________________________________________293 Exempel på skjutställningar _______________________________293 Antal skott per serie ____________________________________293 Tid per serie __________________________________________293 Förberedelse.9 Vapengrupper specifika bestämmelser __________290 Vapengrupp A _________________________________________290 Vapengrupp A1 ________________________________________290 Vapengrupp A2 ________________________________________290 Vapengrupp A3 ________________________________________290 Vapengrupp B _________________________________________290 Vapengrupp C _________________________________________290 Vapengrupp R _________________________________________290 Vapengrupp M _________________________________________290 Vapengrupp L _________________________________________290 L.5.3 L.5.4 L.5 L.3.2.5.7 L.1 L.3 L.5.2 L.6 L.2 L.

7.8.3.7.8.9 Anvisningar för banläggning _____________________300 Del M PPC __________________________________________301 Del N Bilagor _______________________________________303 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Märken.4 Målrekommendationer __________________________________295 Skjuttid.8 L.2 L.7.1 L.2 L.7.8. transporter ______________________________298 Upprop _______________________________________________298 Målsäkring ____________________________________________298 Målgrupper ___________________________________________299 Förutsättningar ________________________________________299 L.8.7.10 L.5 L.9 L.1.1.13 Planläggning ______________________________________298 Skjutbanans mått ______________________________________298 Utrustning ____________________________________________298 Rekognoscering _______________________________________298 Patrullväg ____________________________________________298 Tidsåtgång ___________________________________________298 Starttider _____________________________________________298 Skjutplatser ___________________________________________298 Haltpåle ______________________________________________298 Samlingsplats.1 L.7.4 L. alternativ ____________________________________297 Markörchef ____________________________________________297 Patrullchef_____________________________________________297 Patruller/Skjutlag ______________________________________297 Säkerhet _____________________________________________297 Banbesiktning __________________________________________297 L.7 L.3 L.8.7.4 L. skjutavstånd___________________________________295 L.6 L.7 L.7 L.5 L.1.1.7.6.12 L.7.1.7.8 L.8. medaljer och plaketter ____________________________304 Utredning vid olyckshändelse med vapen och ammunition _______323 Försäkringar ___________________________________________324 Exempel på skjutvarning ochkungörelse _____________________326 Exempel på skriftlig förutsättningvid pistolfältskjutning___________327 Protokoll från tävling där rekordresultat tangerats eller överträffats _328 Köp och förvaring av vapen ochammunition___________________329 Handlingsregler för pistolskytte-föreningar vid utfärdande av intyg för ansökan om vapenlicens __________________________334 Del O Sökord _______________________________________335 .7.3 L.8.1 L.6.8.1.2 L.6 L.8.8.8.3 L.8.Svenska Pistolskytteförbundet L.7.3 L.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter ___________296 Tävlingsfunktionärer ___________________________________296 Allmänt _______________________________________________296 Tävlingsledare Falling target_______________________________296 Säkerhetsansvarig ______________________________________296 Banläggare ____________________________________________296 Skjutledare ____________________________________________296 Skjutledare.8 L.1.8.1.11 L.

209. 182. 275 Kantskott inåtriktad tolkning ______________________ 154. 228 Mått i vapengrupp B och C ____________________ 78. 236. 202. 210. 175. 235. 146. 209. 197 Tolkar utan glaskropp _______________________________ 153. 176. 148. 183. 171. 170. 182. 229. 196 Inåtriktad tolk _________________________________ 153.5 mm) ___________________________________ 274 Tolkar med glaskropp _______________________________ 153.5 mm ____________________________________ 275 . 201. 276 Utåtriktad tolk _________________________________________________ 275 Kantskott utåtriktad tolkning ______________________________________ 276 Skjuttid vapengrupp A och R _____________________________________ 105 Skjuttid vapengrupp B __________________________________________ 106 Skjuttid vapengrupp C __________________________________________ 107 Skjuttid vapengrupp M __________________________________________ 135 Tolkar för fältskjutning ____________________________________________ 86 Maximalt skjutavstånd __________________________________________ 104 Tolkar för magnumfältskjutning ____________________________________ 119 Maximalt skjutavstånd __________________________________________ 134 Anvisningar för handicaptolk _____________________________ 141.Skjuthandbok Bild 1: Bild 2: Bild 3a: Bild 3b: Bild 4: Bild 5: Bild 6: Bild 7: Bild 8: Bild 9: Bild 10: Bild 11: Bild 12: Bild 13: Bild 14: Bild 15: Bild 16: Bild 17: Bild 17a: Bild 18: Bild 19: Bild 20: Bild 21: Bild 22: Diagram 1: Diagram 2: Diagram 3: Diagram 4: Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 6a Tabell 7 Tabell 7a Riskvinklar metallmål ____________________________________________ 34 Riskvinklar vid samtidig skjutning på olika avstånd _____________________ 35 Riskområde i öppen terräng _______________________________________ 36 Riskområde i skogsterräng ________________________________________ 37 Kontroll av avtrycksvikt ___________________________________________ 58 Kontroll av upphakningsmotstånd __________________________________ 59 Placering av kontrollvikt __________________________________________ 60 Standardmedalj ________________________________________________ 64 Standardmedalj guld med överstycke med krans _______________________ 66 Mått i vapengrupp A _____________________________ 76. 235 Tolkar utan glaskropp (4. 235 Tolkar med glaskropp (4. 209. 182. 252 Mått vapengrupp R ______________________________________________ 79 Knästående ___________________________________________________ 82 Knästående ___________________________________________________ 82 Sittande på stol_________________________________________________ 82 Liggande skjutställning ___________________________________________ 83 Färdigställning _________________________________________________ 83 Tolk för fältskjutning _____________________________________________ 86 Tolk för magnumfältskjutning _____________________________________ 120 Handicaptolk sedd från undersidan ________________________ 141.

Svenska Pistolskytteförbundet Del A Allmänna bestämmelser Del A Allmänna bestämmelser .

A.3 Säkerhet Pistol och revolver måste från säkerhetssynpunkt handhas med stor försiktighet. märken och plaketter För att väcka intresse för pistolskytte och vidmakthålla skjutskickligheten har förbundet instiftat medaljer och märken.1. Bestämmelserna för dessa kompetensprov (märkesserier) framgår av Bilaga 1.1. varvid det är av största vikt att säkerhetsbestämmelserna noga iakttas. 28 . Allmänna bestämmelser Skjuthandbok A.1.1.1 A.Del A. A.2 Andra skytteformer Vid utövande av andra än ovan angivna skytteformer gäller skjuthandbokens bestämmelser i tillämpliga delar.4 Medaljer.1 Verksamhet Skytteverksamhet Skytteverksamheten utövas i form av: Banskjutning • Precisionsskjutning • Snabbskjutning • Nationell helmatch • Luftpistolskjutning • PPC • Militär snabbmatch • Falling target Fältskjutning • Fältskjutning • Magnumfältskjutning Skid-/springskytte • Skidskytte • Springskytte A. Det är därför av största vikt att säkerhetsbestämmelserna tillämpas vid all skjutning och således även under träningsskjutning och vid all hantering av vapen. För kvalifikation för sådana gäller olika kompetensprov.

Svenska Pistolskytteförbundet Del B Säkerhet Säkerhet Del B .

Har skjutledare inte utsetts av arrangören. Det som sägs om skjutbanor gäller inte skjutbanor som tillhör Försvarsmakten. innan du lämnar över till eller tar emot vapnet från annan samt före vapenvård och annan hantering.1 Enskild skytts ansvar Allmänt Ett vapen skall alltid bäras och hanteras oladdat med propp/bricka isatt när det inte används i ett skjutmoment.1 Personlig säkerhet och ansvar Dessa bestämmelser gäller för allt skytte inom Svenska Pistolskytteförbundet. Se till att vapen och ammunition är inlåsta och oåtkomliga för minderåriga (och andra obehöriga) när du inte är närvarande. 30 . Kontrollera alltid att vapnet är oladdat efter skjutning.1 Grundregler Rikta aldrig ett vapen mot någon person eller annat som kan skadas. Laddning får inte äga rum förrän skytt befinner sig på plats varifrån skjutning skall äga rum. I övrigt tillämpas SäkB Civilt skytte. Ett vapen definieras som laddat när • En skarp patron finns i patronläge eller trumma • En pistol har ett påfyllt magasin i vapnet • En revolver har en påfylld trumma Påfyllt magasin eller enstaka patron får inte införas i vapnet (inklusive trumma) förrän laddning anbefallts. Utgå från att varje vapen är laddat. Undantag skall göras då eldavbrott uppstått och vapnet skall överlämnas till stationschefen för kontroll av om omskjutning får ske. Försäkra dig om att varje vapen som inte är under din direkta uppsikt och kontroll förvaras på ett säkert och lagenligt sätt. Hantera aldrig vapen eller ammunition om du är påverkad av alkohol eller andra droger. B. Kontrollera alltid vad som finns bakom målet.2 B. Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare. Kulfånget skall även ta upp rikoschetter. Mellan kommando ”PATRON UR” och ”LADDA” skall vapnet alltid vara försett med isatt säkerhetspropp/bricka.1. Det som sägs om tävlingsledare gäller i tillämpliga delar för ledare av annan skjutning än tävling. Kontrollen utförs genom att man förvissar sig om att vapnet är proppat. Detta är den viktigaste regeln för att undvika olyckor med vapen.1. B. Förhindra olycksfall med barn och vapen. Där gäller Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI) och lokala bestämmelser. Vid tävling och organiserad träning får laddning inte ske utan kommando.2. Var vaksam på i vilken riktning pipans mynning pekar. Säkerhet Skjuthandbok B.Del B. SäkI tillämpas också när i tjänst varande personal ur försvarsmakten deltar. Rikta inte vapnet förrän du är helt övertygad om målet. Observera att ett vapen även vid maximal rekyl och vid eventuell justering skall peka i säker riktning. Det bästa sättet att undvika att mynningen pekar i farlig riktning vid förflyttning är att förvara vapnet i hölster eller väska. skall skyttarna själva utse sådan.1.

skall skjutningen omedelbart avbrytas. Vapnet får därför inte ändras från sitt modellenliga utförande avseende konstruktionsdetaljer som påverkar hållfasthet.3 Visitation efter skjutning Håll upp vapen och magasin i axelhöjd. Är faran överhängande skall den enskilde ropa ”Avbryt” och avbryta pågående skjutning. samt försetts med propp/bricka. justera o dyl. Var och en som upptäcker fara skall snarast rapportera detta till funktionär. Funktionärs direktiv skall åtlydas. Uppstår riskabelt fel under pågående skjutning. Patron ur genomföres efter kommando av skjutledare (så snart det kan ske säkert). B. Den visiterande anger genom en klapp på axeln att visitationen är klar. Använd aldrig annan ammunition än den vapnet är avsedd för. Att patronläget är tomt tydliggörs genom isatt säkerhetspropp/ bricka.1. Kontrollera att vapnet är i sådant tekniskt tillstånd att skjutning kan ske utan risker för skytten eller någon i skyttens närhet.2. B. Hörselskydd skall användas vid allt skytte och i närhet av skjutplatsen.2. 31 .) förrän skjutledaren givit sin tillåtelse eller kommenderat ”LADDA”. Gå aldrig framför skyttar på skjutplats. Före skjutning skall skytt kontrollera att loppet är urdraget och fritt från främmande föremål. trumma och magasin är tomma.1. för att vapenvakt saknas).4 B. Patron ur utförs med vapnet framför kroppen och i skjutriktningen.1 Förvaring och transport av vapen och ammunition Referenser Bestämmelser om förvaring och transport av vapen och ammunition finns i Vapenlagens (1996:67) 5:e kapitel och Vapenförordningens (1996:70) 9:e kapitel.ex.1.2 Laddning och patron ur Laddning utförs med vapnet framför kroppen och i skjutriktningen.4. Rikspolisstyrelsen (RPS) har utarbetat föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPS FS 2009:13 FAP 551-3). t. Se även Bilaga 7 Köp och förvaring av vapen och ammunition. låda. Vid anbefallt avbrott i skjutning skall ”Patron ur” göras. Ögonskydd (skyddande glasögon) bör användas vid allt skytte. B. Använd inte ammunition som är skadad. Vid skjutning på bana skall visitation utföras innan vapnet bortföres från skjutplatsen (t. Då någon ropar ”Avbryt” skall all pågående skjutning omedelbart avbrytas. Finns skjutbänk på skjutbana skall vapnet i stället läggas där. vars ursprung är osäkert eller handladdad ammunition om osäkerhet råder om dess egenskaper. Hölstrat/ohölstrat eller vapen i väska eller liknande skall bäras/förvaras med isatt säkerhetspropp/bricka och urtaget magasin så att det är uppenbart för omgivningen att vapnet är oladdat. Observera att revolver (trumman) skall kontrolleras innan propp/ bricka sätts i. Fingret hålls hela tiden utanför varbygeln.1.2. helautomatisk funktion (sprutning).Svenska Pistolskytteförbundet Vapen får inte hölstras/nedpackas eller bortföras från skjutplats förrän patron ur genomförts och vapnet visiterats. Vid skjutning på bana får skytt under pågående markering inte hantera sitt vapen (lyfta.2.ex. så att den visiterande kan kontrollera att patronläge. säkerhet eller avsedd funktion.

Del B. Vid större tävlingar kan föreningsstyrelse delegera ansvaret till en organisationskommitté eller tävlingsledning som därvid övertar säkerhetsansvaret. 32 . Denna utser i regel en tävlingsledare och övriga funktionärer. Det åligger föreningsstyrelse att själv eller genom sin banchef (skjutledare) utfärda instruktion för användande av egen skjutbana eller annan plats där skjutning får äga rum. Föreningen utser funktionärer och ansvarar för att dessa är väl förtrogna och utbildade för sina uppgifter från säkerhetssynpunkt. samt att vid behov erforderligt antal kvalificerade biträden ställs till dessas förfogande.1. Säkerhet Skjuthandbok B.3 Föreningsstyrelses ansvar Föreningsstyrelse är ansvarig för säkerheten vid de skjutövningar som framgår av respektive förenings skjutprogram.

5 m från målets överkant. Skjutbana får användas endast efter tillstånd från polismyndigheten. Bestämmelser för hur skjutbana skall vara byggd (byggas) bland annat från säkerhetssynpunkt finns i Kommunförbundets (SKL) Måttbok.Svenska Pistolskytteförbundet B. aktuell upplaga samt i Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte (SäkB Civilt Skytte).1.5m.3 Mål och målanordningar Mål får placeras högst 5 m hitom kulfångets bas.2. Vid skjutning i inomhushallar är det viktigt att ventilationsanläggning fungerar och används på rätt sätt.1. Detta måste beaktas inte minst vintertid då marken kan vara frusen och när kulfångsgruset bakom tavelcentrum blivit sönderskjutet. Mål av metall ger upphov till rikoschetter som inte uppfångas av kulfånget på en normal skjutbana. Ett kulfång är inte dimensionerat för grova riktfel eller vådaskott och inte heller för rikoschetter större än cirka 300 streck (15 grader).5 m över tavlan (uppställda mål) och i sida skall det vara minst 3 m från kulfångskanten till närmaste mål. Används målställ av metall skall den sida som vänder mot skytten vara inklädd med 5 cm trä eller motsvarande.1.2. att målen placeras framför/i 33 .2.2.ex. som anger var närmaste tillgängliga telefon finns. B.2. Vid alla skjutningar skall första förband eller annan lämplig förbandsmateriel finnas tillgänglig. väl synligt.: • skjutledare och banchef • vilka vapentyper banan är godkänd för • på vilka tider skjutning är tillåten • i vilken utsträckning skjutning på olika avstånd får äga rum samtidigt • på vilken plats och i vilken riktning riktövningar (blindavfyringar) får äga rum • åtgärder för markörers säkerhet. För annat skytte än det som ryms inom tillstånd för skjutbana se B. För skjutbanor som tillhör Försvarsmakten gäller andra bestämmelser (Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI) och lokala bestämmelser). t. Polismyndigheten skall i samråd med Statens Skytteombud (SSO) besiktiga och godkänna en bana. Mål skall vara fäst vid målställ av sådant material att det inte ger upphov till rikoschetter. t.2 B.1 Skjutsäkerhet Skjutbanesäkerhet Allmänt En skjutbana är en anläggning särskilt anordnad för skjutning med eldvapen.1 B. I höjd skall avståndet till kulfångets krön vara minst 2.5m. Det skall gå att med lätthet sticka in ett armeringsjärn cirka 0. som skall vara lucker till ett djup av 0. inklusive vistelse i markörgrav • tillåtna måltyper • placering av mål • avspärrningar • rapporteringsrutiner • olycksfallsberedskap B.2 Kulfång Ett kulfång för pistolskytte skall ha en lutning på ca 30 grader och bestå av finkornig sand/grus. Om tillståndet och instruktionen för banan medger skytte mot metallmål krävs normalt att speciella åtgärder vidtas.2. Anslag skall finnas. Höjden skall vara 2. I föreningens instruktion för skjutbanan ges ytterligare anvisningar för banans användande.ex.

V V V V Q c c Q Metallmål V = 5.2. Från c’s skärningspunkt mot Q är Q parallell med V. Skjutplats Bild 1: Riskvinklar metallmål 34 . Skytten kan välja varifrån inom skjutplatsen han vill skjuta.2 Riskområde i terräng tas ut.Del B. Även dessa skall kläs in med virke. alternativt att fullt riskområde enligt B.2.och skidskytte skall placeras omedelbart i anslutning till kulfånget. Fallmål för spring. Säkerhet Skjuthandbok en speciell låda eller ram.7° (100 streck) Q = 57° (1000 streck) c = 200 m vinkelrätt mot skjutgränsen. Riskavstånd (för återstuds) hitom och vid sidan av målet vid skjutning mot mål av metall är 15 m. Skjutning mot metallmål.

För skjutning på mark tillhörande försvarsmakten gäller Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI) och lokala bestämmelser. Tillstånd att avlysa allmän väg och allmänt vattenområde meddelas av länsstyrelsen.4 Samtidig skjutning på olika avstånd Skjutning får inte samtidigt förekomma på olika avstånd. För skjutning inom detaljplanerat område krävs tillstånd från polismyndigheten enligt Ordningslagen (1993:1617 3:6).2.2 Riskområde i terräng Riskområde är ett område inom vilket skador kan uppstå vid skjutning.2. De gäller också vid sådant skytte på skjutbana som inte ryms inom gällande tillstånd för banan. 35 . Finns tätare bebyggelse i närheten av riskområdets gränser. Ett grundläggande krav för att få bedriva skjutning i terräng är att markägarens tillstånd inhämtas. Riskområdet är dimensionerat så att personal utan skyddsutrustning inte skadas utanför området.2 B. Bild 2: Riskvinklar vid samtidig skjutning på olika avstånd.ex.1 Säkerhet vid fältskjutning och övrigt skytte utanför skjutbana Allmänt Dessa bestämmelser gäller för skytte på annan plats än på skjutbana.2. bör riskerna för sådana fel beaktas. Under skjutning får ingen uppehålla sig i inom riskområdet.Svenska Pistolskytteförbundet B. Områdets begränsningslinjer benämns riskgränser. B.2.1. B. såvida inte särskilda säkerhetsåtgärder vidtagits. Säkerhetsavståndet i sidled mellan de yttersta skyttarna i två skjutlag som skjuter på olika avstånd skall minst vara lika med avståndet i djupled mellan skjutlagen.2. i sida och längd. Riskområdets uppbyggnad vid skjutning framgår av Bild 3a Riskområde i öppen terräng och Bild 3b Riskområde i skogsterräng. Härvid skall så kallat fullt riskområde tas ut. om inte skjutbanans bredd medger att så kan ske med betryggande säkerhet för de olika skjutlagen.2. t. Angivna mått på riskområde är inte bestämda med tanke på grova riktfel och vådaskott. Tillståndet bör vara skriftligt.

Del B. Skjutplats Bild 3a: Riskområde i öppen terräng.4° (200 streck) mot vatten eller is. 1080 m mot metall. 720 m mot övrig mark. 22. Amax = största skjutavståndet l (riskavstånd för fullträff bortom målet = 1440 m mot vatten och is.8° (400 streck) mot övrig mark.7° (100 streck). sten och tjälad mark. Säkerhet Skjuthandbok V l V Skjutgräns vänster Skjutgräns höger Q1 Q1 Amax Mgr B Mgr A Amin V (riskvinkel för sidspridning) = 5. 36 . betong. Amin = minsta skjutavståndet. Q1 (riskvinkel för studs) = 11.

7° (100 streck) Q1 (riskvinkel för studs) = 11. 37 . 720 m mot övrig mark. sten och tjälad mark. 22. Amax = största skjutavståndet l (riskavstånd för fullträff bortom målet = 1440 m mot vatten och is. betong. Skjutplats Bild 3b: Riskområde i skogsterräng.8° (400 streck) mot övrig mark. Q2 (riskvinkel för studs i skog) = 57° (1000 streck) C (riskavstånd i sida för studs) = 200 m Amin = minsta skjutavståndet.Svenska Pistolskytteförbundet V l V Skjutgräns vänster c Q2 Skog Skjutgräns höger c Skog Q2 Q1 Amax Mgr B Mgr A Amin V (riskvinkel för sidspridning) = 5.4° (200 streck) mot vatten eller is. 1080 m mot metall.

är riskområdet i höjd 17 m. Finns risk att träff sker i metall. Observera att skjutgräns beräknas med beaktande av samtliga målgrupper och samtliga skjutplatser. Avstängningsbom med varningsanslag skall uppsättas på varje avstängd väg och täcka vägens hela bredd. avstängningsbommar/-bockar. hög höjd). t. rikoschett är svårbedömt och kan vara upp till 150 m. Visad röd signal innebär ”Eldförbud”. För teckensignalering skall i markörskyddet finnas en röd skärm (semafor. På allmän eller enskild väg tillkännages avspärrningen dessutom genom att på bommen sätta upp vägmärket ”Fordonstrafik förbjuden”. Skjutledare (stationschef) och markörer skall under skjutningen stå i ständig förbindelse med varandra. metall. B. Säkerhet Skjuthandbok Mått för 9/39B. is. För säkerhetspost skall finnas skriftlig instruktion. 38 . Riskområdet får reduceras om markens nivå bortom målen når över gränserna för beräknat riskområde i höjd och sida och efter bedömd rikoschett (t.2.2.4 Skydd för utomstående Genom avspärrning och/eller övervakning i samband med skjutning skall obehöriga förhindras att beträda eller vistas inom riskområde. Förbindelsen ordnas i allmänhet med tecken. vägmärken samt på särskilt viktiga platser också med säkerhetsposter med uppgift att förhindra passage in i riskområdet Säkerhetspost bör stå i telefonförbindelse med skjutledaren eller stationschef. betong. bestäms bortre gränsen av maximiskottvidden (Dmax) till omkring 1800 m. Visas röd signal under pågående skjutning innebär detta ”Avbryt skjutningen omedelbart”. grusgrop. Riskområdet i höjd p. markörskyddens läge och innebörden av röd skärm (lykta). B. i mörker lykta) som kan ses från skjutplatsen.eller ljudsignalering. betong. Innebär avspärrningen även gångtrafik uppsätts även vägmärket ”Gångtrafik förbjuden”. sten eller frusen mark är riskområdet 25 m och finns risk för träff i vatten eller is är riskområdet i höjd 34 m.2. Trafikanter som behöver passera riskområdet skall beredas tillfälle att passera vid uppehåll i skjutningen. Om mål placeras så att risk finns att kulorna inte alls träffar marken i närheten av målet. l anges för riskfall I-III. Riskområdet kan reduceras om ett betryggande kulfång finns i skjutriktningen.a. Även riskvinkel i höjd är 57°. om markörerna befinner sig i markörskydd.ex. på backkrön. Vid skytte mot mål av metall är riskvinkeln (Q) och riskavståndet (c) lika som vid skjutning mot skog. Dessa åtgärder kompletteras genom erforderliga varningsmeddelanden. Markörskydd skall vara belägna snett hitom eller vid sidan av målen så att föremål i närheten inte åstadkommer rikoschetter eller splitter som kan skada markörerna.g.ex. vilka även kan behöva kungöras i lokala media. Samtliga skyttar skall före skjutmomentet uppmärksammas på om det finns personal i målterrängen. Avspärrningen utförs med varningsanslag. sten eller frusen mark. Om målet befinner sig på samma nivå som skjutplatsen eller lägre och risk inte finns att kulor träffar vatten.2.Del B. I brådskande fall skall säkerhetspost själv kommendera ”Avbryt” eller vidta andra åtgärder för eldens snabba inställande. c = 200 m. Erfordras uppgifter om hållfasthet och utformning av markörskydd skall Statens Skytteombud kontaktas.3 Skydd för markörer Markörskydd belägna innanför riskområdet skall vara tillräckligt hållfasta för att tåla upprepade träffar.

2.5 Övriga bestämmelser Då luftledningar lätt kan skadas vid träff. även av rikoschett eller splitter. utsätta vakt vid den nedfallna ledningen samt anmäla förhållandet till ägaren. Första förband skall finnas på varje skjutstation och vid tävlingsexpedition/motsvarande. Om ledning.Svenska Pistolskytteförbundet B. måste belägenheten av sådana noga observeras vid planläggning av skjutning så att dessa inte hamnar inom riskområdet. fallit ned åligger det stationschef (annan funktionär) att omedelbart inställa skjutningen. 39 . som för livsfarlig spänning. Personal som arbetar på expedition eller vid skjutstation skall veta hur sjuktransport tillkallas – var närmaste telefon finns.2.

Del B. Säkerhet

Skjuthandbok

B.3
B.3.1

Påföljder
Allmänt
Dessa regler gäller skyttar som deltar i tävling eller träning som anordnas med stöd av Svenska Pistolskytteförbundets bestämmelser. Den som bryter mot bestämmelserna kan drabbas av påföljd. Detsamma gäller funktionär vid träning eller tävling. Dessutom finns regler om uteslutning av medlem m.m. i förbundets stadgar. Beslut om påföljd kan överklagas. Den som är missnöjd med beslut av funktionär eller tävlingsledning kan lämna in protest.

B.3.2
B.3.2.1

Påföljder för skytt
Överträdelser
Den skytt som överträder bestämmelserna kan drabbas av påföljderna varning, diskvalificering eller avstängning. Det är angeläget att skyttetävlingar och träning sker enligt givna bestämmelser och att säkerheten fyller högt ställda krav. Ansvaret för detta ligger hos tävlingsledning och funktionärer samt på deltagande skyttar. Vid allvarliga förseelser skall tävlingsledning och funktionärer besluta om de påföljder som är motiverade. Å andra sidan är det inte rimligt att bestraffa enklare misstag och oavsiktliga förseelser som inte är allvarliga. Då är det däremot av största vikt att funktionär eller annan, som upptäcker förseelsen, omedelbart påpekar misstaget för skytten för att undvika fortsatta felaktigheter.

B.3.2.2

Varning
Om en skytt inte rättar sig efter en funktionärs påpekande eller bryter mot bestämmelser på ett sätt som inte är ursäktligt – men å andra sidan inte så allvarligt att det är motiverat med en strängare påföljd – skall han varnas. Exempel på beteende som kan föranleda varning: • vårdslös/oförsiktig hantering av vapen • mindre allvarliga brott mot tävlingsbestämmelser • enstaka brott mot säkerhetsbestämmelse om brottet inte medfört någon allvarlig risk för skytten eller annan Beslut om varning fattas i omedelbar anslutning till förseelsen och kan fattas av funktionär eller tävlingsledning. Beslutet skall meddelas skytten muntligt och dessutom skriftligt om han begär det. Beslutet antecknas på skjutkortet. Skyttens förening skall skriftligen underrättas om beslutet och anledningen till detta. Beslutet kan överklagas av skytten.

B.3.2.3

Diskvalificering
Exempel på beteende som kan föranleda diskvalificering: • beteende som föranlett mer än en varning • ohörsamhet mot funktionär eller olämpligt uppträdande mot funktionär eller annan • lämna osanna uppgifter eller vilseleda eller försöka vilseleda funktionär eller tävlingsledning • allvarligt brott mot tävlingsregler t.ex. användning av otillåten ammunition eller ha lägre tryck än tillåtet på avtryckaren • vara tydligt påverkad av alkohol, narkotika eller annan drog

40

Svenska Pistolskytteförbundet • • bryta mot säkerhetsbestämmelser på ett sätt som innebär allvarlig risk för skytten eller annan skytt som under tävling, efter ”Patron ur” och visitation och före ”Ladda”, påträffas med laddat vapen skall diskvalificeras med omedelbar verkan.

Beslut om diskvalificering skall fattas i omedelbar anslutning till förseelsen och kan fattas av skjutstationschef, tävlingsledning eller tävlingsjury. Beslut om diskvalificering får inte fattas efter det att tävlingen avslutats. Beslutet innebär att skytten omedelbart skall avbryta tävlingen och inte får delta vidare även om tävlingen pågår mer än en dag. Detta gäller då skytten gjort sig skyldig till förseelse där säkerheten har åsidosatts. I andra fall får skytten fortsätta tävla i andra vapengrupper utom den där han blev diskvalificerad. Beslutet skall delges skytten muntligt omedelbart och dessutom skriftligt innan tävlingen avslutas. Det skriftliga beslutet skall också sändas till skyttens förening senast inom en vecka från det beslutet fattades. Beslutet skall innehålla uppgift om orsaken till beslutet och uppgift om möjligheten att överklaga.

B.3.2.4

Avstängning
Den som begått brott, diskvalificerats för allvarlig förseelse eller på annat allvarligt sätt brutit mot föreskrifter om skytte och därigenom skadat skyttesportens anseende, kan avstängas under viss tid från att delta i tävlingar och träning. Avstängning får ske under högst ett år men kan förlängas vid upprepade brott eller förseelser. Beslut om avstängning fattas av styrelsen i skyttens förening. Den som avstängts skall överlämna sitt pistolskyttekort till styrelsen. Beslutet skall delges skytten omedelbart muntligt om så är möjligt och dessutom skriftligt inom en vecka från det att beslutet fattades. Beslutet skall innehålla uppgifter om orsaken till beslutet och skyttens möjlighet att överklaga.

B.3.3

Påföljder för funktionärer
En funktionär som inte följer tävlingsbestämmelserna och tävlingsledningens anvisningar skall omedelbart fråntas sitt uppdrag och ersättas av annan. Beslutet träder i kraft omedelbart. Funktionären skall delges beslutet omedelbart muntligen och dessutom skriftligen inom en vecka. Beskedet skall innehålla uppgift om orsaken till beslutet och om funktionärens rätt att överklaga. Detta skall meddelas av tävlingsledaren.

B.3.4

Överklagande
Beslut om varning, diskvalificering, avstängning eller funktionärs skiljande från uppdrag får överklagas av den som beslutet gäller till kretsstyrelsen i den krets inom vilken beslutet fattades. Överklagande skall vara skriftligt och ha inkommit till kretsstyrelsen inom tre veckor räknat från den dag, då delgivning av beslutet skett. Överklagande, som inkommit för sent, skall lämnas utan avseende. Överklagandet skall innehålla de invändningar, som klaganden har över beslutet, och den ändring av beslutet som han önskar. Kretsstyrelsen skall behandla ärendet så snart ske kan och senast inom tre veckor från det ärendet kommit styrelsen tillhanda. Den klagande bör – om han så önskar – också muntligen få redovisa sina synpunkter inför styrelsen. Kretsstyrelsen skall delge klaganden beslutet skriftligen så snart ske kan och senast inom tre veckor från det beslutet fattades. Beskedet skall innehålla styrelsens 41

Del B. Säkerhet

Skjuthandbok

beslut med motivering, samt upplysning om att klaganden kan överklaga beslutet till förbundsstyrelsen enligt förbundets stadgar.

B.3.5

Protest
Skytt, som inte är nöjd med skjutledarens beslut eller annat förhållande vid tävlingen, har rätt att lämna in protest till den som fattat beslutet eller till tävlingsledningen. Protesten skall lämnas innan skytten lämnar skjutstationen! Protesten skall antecknas på skjutkortet. Om protesten lämnas in för sent skall den avvisas. Protest mot fel i protokollföringen, t.ex. räknefel eller skrivfel, får lämnas in senare, dock senast innan, eller (om möjlighet saknats tidigare) i samband med prisutdelningen. Den som har tagit emot en protest skall snarast överlämna den till tävlingsjuryn om sådan är utsedd, eller i annat fall till tävlingsledningen. Beslut av tävlingsjury eller tävlingsledning får inte överklagas. Vid svenskt mästerskap kan dock beslutet överprövas av förbundsstyrelsens närvarande representanter före tävlingens slut. Vid tävling om svenskt mästerskap eller landsdelsmästerskap får arrangören ta ut en protestavgift av den som anmäler en protest innan protesten prövas. Avgiften får inte vara högre än halva startavgiften för den kategori av tävlande som protesten gäller. Avgiften skall kvitteras av mottagaren och antecknas på skjutkortet. Om protesten bifalls skall avgiften återbetalas. I annat fall tillfaller den arrangören.

B.3.6

Anmärkning
Tävlingsdeltagare och lagledare har rätt att, i andra fall än som gäller rena tävlingsresultat, anmärka mot något som rör tävlingen. Anmärkning skall vara skriftlig och lämnas till tävlingsjuryn eller tävlingsledningen snarast möjligt efter kännedom om skälet till anmärkningen. Om möjligt skall juryn eller tävlingsledningen besluta i fråga om anmärkningen före tävlingens slut. I andra fall får anmärkningen överlämnas till den arrangerande föreningens (i förekommande fall kretsens) styrelse. Om förhållandet som ledde till anmärkningen blev känt först efter tävlingens slut (prisutdelningen) får anmärkning i stället lämnas till den arrangerande föreningens (kretsens) styrelse. Sådan anmärkning skall ha kommit in inom en månad efter tävlingens slut. För sent inkommen anmärkning skall avvisas.

B.3.7

Omprövning av påföljd
Vid uppenbart utebliven (ev. felaktig) påföljd vid tävling eller eljest, som kan antas skada skyttesporten på något sätt har förbunds- och kretsstyrelsen rätt att: 1. Varna skytt, funktionär eller förening 2. Vid allvarligare förseelse avstänga skytt/funktionär för viss tid, dock högst ett år såvida inte villkoren för uteslutning föreligger. 3. Skytt, funktionär eller förening skall vid bestraffning meddelas genom rekommenderat brev med upplysning om att om bestraffningen ej godtas, skall överklagande ske till SPSF inom en månad från det att det rekommenderade brevet avsändes. Överklaganden till förbundet skall adresseras till kretsstyrelsen som sedan snarast översänder det till förbundet med kretsstyrelsens kommentar.

42

Svenska Pistolskytteförbundet

B.4

Olycka
Se Säk B Civilt skytte.

43

Skjuthandbok

44

Svenska Pistolskytteförbundet

Del C

Tävling Tävling

Del C

45

Del C. Tävling

Skjuthandbok

C.1
C.1.1 C.1.2

Representationsbestämmelser
Medlemskap
Se normalstadgar för pistolskytteföreningar § 2 Medlemskap.

Dubbelanslutning
Skytt får under ett och samma kalenderår vara medlem i flera pistolskytteföreningar men får under kalenderåret i externa tävlingar inte representera mer än en förening i varje disciplin. Tillåtelse att delta i mästerskap i annan förening än den hon/han sålunda representerar avgörs av denna förening. Hinder föreligger inte heller för skytt att vid korporationstävling representera vederbörlig korporation. Vid byte av bostadsort gäller dock bestämmelserna nedan. Medgivande för skytt att i skidskytte, springskytte, magnumfältskytte, PPC eller luftpistolskytte representera annan förening än moderföreningen kan lämnas av styrelsen i den krets vari moderföreningen ingår efter det moderföreningens mening inhämtats.

C.1.3

Byte av förening
Skytt, som på grund av ombyte av bostadsort under löpande kalenderår önskar övergå från en pistolskytteförening till en annan, får, utan hinder av bestämmelserna ovan, både representera den nya föreningen och den krets denna förening tillhör, och delta i den nya föreningens alla tävlingar från och med den dag, då anmälan om övergången enligt nedan gjorts av den nya föreningen. Skytt skall redovisas i den förening, han/hon representerat den 31 december. Skytts övergång till ny förening skall av denna inom åtta dagar skriftligen anmälas till den förening, som skytten tidigare tillhört. I anmälan skall dag för inträdet i den nya föreningen anges. Den gamla föreningen skall omedelbart till den nya översända uppgift om skyttens klassificering, utmärkelsetecken och skjutresultat under året.

C.1.4

Tillfällig föreningstillhörighet
Förening kan på villkor, som denna själv bestämmer, tillåta skytt, som tillfälligt vistas på föreningens verksamhetsort, att delta i föreningens tävlingar.

C.1.5

Lagrepresentation
Ordinarie deltagare i ett lag kan vara reserv i ett ”högre” lag men resultatet kan endast räknas i ett av lagen.

46

ex.2. Här nämnd trimning bör utföras av vapentekniskt utbildad personal. Efter trimning skall vapnet alltid provskjutas för kontroll av bland annat den halvautomatiska funktionen. Viss trimning av vapen får ske. t.2.Svenska Pistolskytteförbundet C. Vapen för Förbundets verksamhet Följande mått gäller som minimimått för vapen som får användas för de tävlingsgrenar som ingår i SPSF verksamhet: Dimension Minsta mått* Piplängd 70 mm (2. s.).75”).1 Vapen.2. 47 . Delar som påverkar vapnets säkerhet får inte heller ändras eller demonteras. form eller vinkel ändras – ändringar som skulle minska säkerheten hos vapnet. Magnumladdad ammunition får användas vid tävling där enligt inbjudan magnumladdad ammunition får eller skall användas. I automatpistoler skall halvautomatisk funktion erhållas.5") Längd 150 mm Höjd 110 mm Bredd 25 mm Kapacitet 5 patroner * En tolerans på 5%. derringers och andra minimala skjutvapen med undermåliga eller inga riktmedel.3 Ammunition Ammunitionen skall utgöras av patron.5 mm (2. Vapen som är uppenbart olämpliga för tävlingsskytte. fickpistoler. vid av förbundet anordnade tävlingar samt vid tävlingar som anordnats med förbundets godkännande eller som i föreskriven ordning anmälts till förbundet.k.2 C. ammunition och övrig utrustning Allmänna bestämmelser Vapen och ammunition skall vara i sådant tekniskt tillstånd att skjutning kan ske utan risker för skytten eller någon i skyttens närhet. får inte användas inom förbundets verksamhet. C.22 utgörs av s. Projektiler med annan funktion än fullkulans är inte tillåtna. C. där komponenterna är sammansatta till en enhet där tändmedlet (tändhatten) är centralt placerat (centralantändning) eller vid kal . Denna får dock endast omfatta putsning av glidytor.2 Vapen Vid skjutning om Svenska Pistolskytteförbundets märken och standardmedaljer.k. Ammunitionen skall ha sådana egenskaper att en säker och riskfri funktion erhålls. tillämpas på samtliga mått utom kapacitet. får endast användas pistol och revolver med tillhörande ammunition samt övrig utrustning som uppfyller bestämmelserna i detta kapitel. Montering av mikrometerriktmedel får inte ske så att vapnets hållfasthet påverkas. ingreppsytor. kantantändning. Vapen får därför inte ändras från sitt modellenliga utförande vad avser konstruktionsdetaljer som påverkar hållfasthet. säkerhet och avsedd funktion. Projektilen skall utgöras av en fullkula av bly (motsv. På skjutbana får magnumladdad ammunition endast användas om banan ur säkerhets.och bullersynpunkt är godkänd för denna ammunitionstyp. För PPC 63.) eller med kärna av bly (motsv. fjäderlägen etcetera för att minska onormal friktion och får inte medföra att ingreppsytans storlek. avrundat till hela millimetrar.

Nedanstående formel gäller för beräkning av anslagsenergi: E= m x v2 2000 I formeln är E anslagsenergin i Joule.1 Procedur för att kontrollera att ammunition i vapengrupp A uppfyller energikravet.3. Om arrangören vill (och har kapacitet till det). Alternativt (och i banskjutning) förfars på följande sätt: Patronerna samlas in i lämpliga askar/påsar som märks med patrull/skjutlag. att den inte erbjuder skytten någon otillbörlig fördel framför övriga skyttar. Om inte kravet uppfylls får skytten välja om han vill använda den sista patronen att ersätta den vägda kulan eller en av patronerna i provskjutningen i en ny beräkning.4 Utrustning Utrustning för skytte får endast vara så utformad.1. Energikravet skall kontrolleras med skyttens eget vapen i det tillstånd det hade vid det tillfälle ammunitionen blev uttagen för kontroll. mätt med kronograf placerad 2 meter framför vapnets mynning. bör genomföras vid kretsmästerskap och nationell tävling och kan genomföras vid övriga tävlingar i vapengrupp A. patron ur” på aktuella skyttar. En patron sparas till senare. Utrustning.2. C.2. så att kontrollen kan genomföras omedelbart efter det att skytten har slutfört tävlingen i fältskjutning alternativt sista serien i banskjutningen.2. kan kontrollen fullföljas direkt på fältskyttestationen. Kontrollen är slumpmässig på så sätt att det inte är nödvändigt att kontrollera alla skyttar.5. Genomsnittsvärdet av de kontrollerade patronerna skall vara lika med eller över kravet. placerad eller använd. Kontroll skall genomföras vid svenskt mästerskap och landsdelsmästerskap.2. plats samt skyttens namn. C. Alla patronerna i vapnet lämnas till kontrollanten. Endast godkänt vapen och godkänd ammunition får användas. Valet av kontrollstation kan variera från patrull till patrull och på samma sätt kan valet av kontrollserie variera från skjutlag till skjutlag. Kontroll genomförs på slumpvis vald station under fältskjutning eller slumpvis vald serie i banskjutning (av alla typer). m är kulans massa (vikt) i gram och v2 är kvadraten av kulornas medelhastighet i m/s. Det åligger skytt att före tävling förvissa sig om innebörden av bestämmelserna i detta kapitel. Kontrollant (stationschef/skjutledare) skall vänta tills skyttarna har laddat (vid fältskjutning efter kommandot ”Alla klara” men före kommandot ”10 sek kvar”) innan det kommenderas ”Ammunitionskontroll. En kula plockas ur för viktkontroll. I vissa fältskyttepatruller bör/kan alla skyttar kontrolleras. som inte står i överensstämmelse med andan i dessa bestämmelser är förbjuden. C. Ammunitionskontroll utförs som stickprovskontroll i samband med laddning.3. 48 .5 Vapen och ammunitionskontroll Om vapenkontroll är anbefalld åligger det skytt att i god tid före tävling låta kontrollera sitt vapen.Del C. Sådan stickprovskontroll skall genomföras vid SM och landsdelsmästerskap. bör genomföras vid kretsmästerskap och nationell tävling och kan genomföras vid övriga tävlingar i vapengrupp A. Övriga 3-4 patroner skjuts i kronograf . Tävling Skjuthandbok Patroner eller vapen laddade med svartkrut får inte användas vid skjutning i av SPSF sanktionerade tävlingsgrenar.3. Anslagsenergin på två meters avstånd från mynningen skall uppfylla kraven i D. Skytt som har ammunition som inte håller kravet diskvalificeras i enlighet med B. Arrangören tar stickprov.

49 . Felmarginalen på mätutrustning (kronograf och våg) antas vara så liten att den inte kommer att ha någon påverkan på mätresultatet (under förutsättning att utrustningen används i enlighet med bruksanvisningen).Svenska Pistolskytteförbundet Vägrar en skytt att lämna ifrån sig vapen och ammunition till den som är ansvarig för kontrollskjutningen blir vederbörande automatiskt diskvalificerad. Det vilar ett stort ansvar på skytten som själv måste säkerställa att energikravet uppfylls under alla de olika väderförhållanden och temperaturvariationer som kan inträffa.

Skytt. C. och i vilken skyttar tillhörande samtliga kretsar inom landsdelen får delta. som begagnar sig av annan skytts deltagarkort. Skytt skall genomföra tävling med ett och samma vapen.1.3. varnas eller avstängas från tävlingen. som anordnas av krets eller förening (föreningar) på uppdrag av eller efter godkännande av förbundsstyrelsen.1. C. som angivits på det utsända deltagarkortet eller vid startplats anslagen startlista. som med förbundets medgivande anordnas av krets eller förening (föreningar) och i vilken skyttar tillhörande samtliga till förbundet anslutna föreningar får delta. krets.Del C.och säkerhetsregler till efterrättelse eller på annat sätt avsiktligt överträder gällande föreskrifter för tävlingen. som anordnas av Svenska Pistolskytteförbundet eller av krets eller förening (föreningar) på uppdrag av förbundsstyrelsen såsom tävling på hemortens banor eller särskild tävling på viss ort och omfattande deltagare från hela riket. som skjuter mer än det anbefallda antalet skott utan att ofördröjligen anmäla sitt fel.1 Rikstävling Rikstävling är sådan tävling. som anordnas av krets eller förening (föreningar) inom kretsen på uppdrag av eller med medgivande av kretsstyrelsen. Den avser att nominera mästerskytten (mästerskyttarna) för året inom förbundet vid tävling om svenskt mästerskap (SM) eller inom landsdel.3 Landsdelstävling Landsdelstävling. Vid föranmälan gäller den tid. För att få delta i tävling skall skytt inneha pistolskyttekortet (gäller ej föreningstävling). förutom för dessa.1. 50 . Tävling Skjuthandbok C. och i vilken skyttar tillhörande samtliga föreningar inom kretsen får delta. C.1. Erlagda avgifter och insatser återbetalas inte.4 Kretstävling Kretstävling är sådan tävling. kan av tävlingsledningen tillrättavisas.3 C. C.3.1.5 Föreningstävling Föreningstävling är sådan tävling.3. förening eller annan särskild enhet.2 Bestämmelser för skyttar vid tävlingar Skytt skall för att få delta i tävling infinna sig till densamma på bestämd tid och plats.1 Grundläggande bestämmelser för tävlingar Olika slag av tävlingar Följande slag av tävlingar anordnas: • RIKSTÄVLINGAR • NATIONELLA TÄVLINGAR • LANDSDELSTÄVLINGAR • KRETSTÄVLINGAR • FÖRENINGSTÄVLINGAR Mästerskapstävling kan ingå i ovan angivna tävlingar. C. som anordnas av till förbundet ansluten förening för föreningens egna medlemmar eller. I kretstävling får efter kretsstyrelsens beslut även föreningar från angränsande kretsar delta.3. C. även för skyttar tillhörande annan förening (vissa andra föreningar) inom såväl egen som annan krets. som inte ställer sig givna ordnings.2 Nationell tävling Nationell tävling är sådan tävling.3.3.3.

Minst 50 % av startavgifterna bör återgå till skyttarna i form av priser. Om hederspriser ej utgår skall detta anges på tävlingsinbjudan. C. Tre deltagare: Guldmedalj till segraren.1 Bestämmelser för priser och medaljer Medaljer Antalet medaljer till de främsta i individuella mästerskap reduceras när antalet deltagare i en vapengrupp är lägre än fem enligt följande: Fyra deltagare: Guldmedalj till segraren och Silvermedalj till tvåan. skjuttider o. dessa utdelas oberoende av huruvida insats erlagts eller inte och om insatspris erhållits • prislista grundas på slutresultatet efter eventuell särskjutning.3 C. För klass 1 och 2 kan. Två eller en deltagare: Ingen medalj utdelas. statyetter. Värde på hederspris bör inte vara mindre än anmälningsavgift till tävlingen.3. Anmärkning som framställs mot markeringen efter det att skyttarna lämnat skjutstationen. delas medaljer ut till de som deltagit. Om så sker skall dessa tillfalla minst en fjärdedel av de i tävlingen deltagande.3.3. Summan av gjorda insatser skall oavkortat utgå i form av kontantpriser.3 Magnumfält Vid nationella tävlingar skall minst de tre bästa skyttarna inom varje vapengrupp tilldelas graverade priser i form av medaljer. upptas inte till behandling.3.och klubbmästerskap då resp. C. Upptas i samband med tävling. C.s.2 Hederspriser Arrangör avgör om hederspriser utgår. Om tävlingsarrangör ordnar särskild skjutning med insats fördelas insatserna efter arrangörens bestämmande. Bestämmelsen gäller även för lag i juniorklass. insatser bör erläggandet av dessa senare vara frivilligt. Regeln gäller endast vid krets. Vid fördelning av priser observeras att: • om möjligt alla med samma poäng (antal träff) som siste pristagaren erhåller pris • om hederspriser förekommer.3. förutom anmälningsavgift. pokaler eller liknande. I vissa tävlingar kan penningpriser vara lämpliga.Svenska Pistolskytteförbundet Eventuell anmärkning mot protokollföring skall ofördröjligen göras av skytten. Om antalet startande lag i vapengrupp eller klass är mindre än fem reduceras antalet mästerskapstecken i samma ordning som i individuell tävling. särskilt i tävlingar ingående i serie (motsvarande). om dessa medgivits delta vid mästerskapstävlingar. särskild prislista uppgöras för kvalificeringsskjutningen. Vid samtliga juniormästerskap skall medaljer delas ut till de 3 bästa. Det strider mot god skytteanda att obehörigt skaffa sig eller lämna upplysning om målspel. Är deltagarantalet färre än 3. avläsaren eller protokollskontrollanten till stationschefen (sektionschefen).3.3. styrelse bestämt att deltagarantalet för egen klass får vara färre än 5.v. 51 .

3.4.4. genom särskild inbjudan. skall se till. Resultatlista skall vara godkänd av styrelsen för den krets inom vilken tävlingen gått. där de granskas av särskilt utsedd(-a) person(-er). som har för avsikt att anordna kretstävling.3. skall insända ansökan härom till vederbörlig kretsstyrelse på tid. vilka arrangören förvissat sig om har e-postadress eller möjlighet att läsa resultat via länk på förbundets hemsida. Till de föreningar. C. Föreningen (kretsen) skall.4 C. bringa tävlingsbestämmelserna till allmän kännedom.Del C. Efter tävlingen skall resultatlista tillställas samtliga i tävlingen deltagande föreningar. C. Med ledning av inkomna ansökningar bestämmer förbundsstyrelsen tävlingsdagar.3. att sådan tävling inte anordnas samma dag som nationell tävling eller landsdelstävling äger rum inom närliggande krets. Tävling Skjuthandbok C. som med eget yttrande vidarebefordrar densamma. respektive kretsar och förbundet. landsdelstävling eller kretstävling äger rum på närbelägen plats.2 Inbjudan. C. eventuellt upptäckta fel meddelas dock.4. 52 . Ansökan från förening skall insändas till vederbörande krets. C. som av denna föreskrivs.4 Särskilda bestämmelser för kretstävling Vid fastställande av dag för kretstävling tillses.5 Särskilda bestämmelser för föreningstävling Förening som avser att anordna föreningstävling som inte är begränsad till föreningens egna medlemmar. Inget godkännande sänds tillbaka. sedan godkännande erhållits. För övriga nationella fältskjutningar insänds sistnämnda handlingar till kretsstyrelsen.3. att tävlingen inte anordnas samma dag som nationell tävling.3.1 Bestämmelser för vissa tävlingar Allmänt Skytt får inte utföra övningsskjutning på tävlingsbanan den närmaste timmen före tävling. Inbjudan till nationella tävlingar skall insändas för kännedom. minst 6 veckor före fastställd tävlingsdag till förbundet insända förslag till inbjudan för godkännande.3 Särskilda bestämmelser för nationell tävling och landsdelstävling Ansökan om tillstånd att anordna nationell tävling och landsdelstävling skall ha inkommit till förbundsstyrelsen före den 1 oktober året innan tävlingen är avsedd att äga rum. Förening. Tävlingsprogrammet redovisas på Förbundets hemsida. behöver resultatlista ej skickas.4. Efter tävlingen skall av kretsen godkänd resultatlista tillställas samtliga i tävlingen deltagande föreningar och kretsar samt förbundet. som införs i pressen eller/och tillställs föreningarna eller vissa sådana. För SM och landsdelsmästerskap i fältskjutning skall även insändas målförutsättning och stationsbeskrivning. målförutsättningar Förening (krets) som anordnar SM-tävling eller landsdelsmästerskap skall i god tid.4.3. Skjutledare och banläggare samt de övriga personer som tillhör förening(-ar) som arrangerar tävling i fältskjutning får delta i tävlingen.

Antalet startande i en vapengrupp/klass skall vara lägst 5. Till andra omgången hänförs den bästa sjättedelen (avrundas uppåt) av skyttarna i första omgången i respektive vapengrupp.3. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande förening/krets kan förbundsstyrelsen tvingas begränsa antalet starter per skytt eller antalet deltagare i vapengrupperna. landsdels. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande förening/krets kan förbundsstyrelsen tvingas begränsa antalet starter per skytt eller antalet deltagare i vapengrupperna. Antalet medaljer reduceras därvid. Vid uttagning till andra omgången gäller dock att samtliga skyttar med samma poäng som den siste av de enligt dessa bestämmelser uttagna får delta.3.4 Särskilda bestämmelser för landsdelsmästerskap Skjutningen utförs enligt bestämmelserna för tävling om svenskt mästerskap.3.1 Bestämmelser för mästerskapstävlingar Omfattning precisionsskjutning Skjutningen utförs i två omgångar med totalt tio precisionsserier enligt bestämmelserna för pistolskyttemärket.3.3.3. 53 .Svenska Pistolskytteförbundet C. Undantag skall medges för juniorklass även om denna inte har 5 startande.3 Magnumfältskjutning C.3 C. Första omgången skjuts av samtliga skyttar.2 Omfattning fältskjutning Svenskt mästerskap.3. C. C.3.3.3. C.1 Särskilda bestämmelser för svenskt mästerskap Precisionsskjutning Vid tävling om svenskt mästerskap i precisionsskjutning äger endast kvalificerade skyttar rätt att delta. Svenskt mästerskap genomförs i vapengrupperna M1 – M6.5. styrelse.5 C.2 C. Vid tävlingen skall vapengruppindelning tillämpas enligt kapitel F.5.5.3. Tävlingen är öppen för alla magnumfältskyttar. Före första och andra omgången medges fem provskott under en tid av sex minuter. De 10 bästa i första omgången äger alltid rätt att delta i andra omgången. Antalet startande i en vapengrupp/klass skall vara lägst 5.och kretsmästerskap i fältskjutning skall omfatta minst 48 skott.5. Fältskjutning Vid tävling om svenskt mästerskap i fältskjutning äger endast kvalificerade skyttar rätt att delta.5. Undantag skall medges för juniorklass även om denna inte har 5 startande. Antalet startande i en vapengrupp skall vara lägst 5. I första omgången skjuts sju serier och i andra omgången tre serier. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande förening/krets kan förbundsstyrelsen tvingas begränsa antalet starter per skytt eller antalet deltagare i vapengrupperna.5.3.5.3. Undantag från regeln om lägst 5 startande kan medges av resp. Vid tävlingen skall vapengruppindelning tillämpas enligt kapitel D. Markering sker efter sista provskottet.

5. Reserv får inte inträda i tävlingen efter det att första skottet avlossats.1 Bestämmelser om Precision och fältskjutning Vid SM i precisions.6 C. Kretsstyrelsen äger dock meddela andra regler i följande hänseenden: • Antalet deltagare i andra omgången kan bestämmas annorlunda än vad som föreskrivits i C.5.1 Skjuthandbok Precisionsskjutning Vid tävling om landsdelsmästerskap i precisionsskjutning äger de i tävlingen deltagande kretsarna bestämma om skyttar tillhörande andra klasser än riksmästarklassen skall få delta. Fältskjutning Vid tävling om kretsmästerskap i fältskjutning äger respektive krets bestämma om skyttar tillhörande andra klasser än riksmästarklassen skall få delta.5.3. två skyttar i Dam C. Reserv får inte skjuta före ordinarie lagmedlem.2 C. C och R.5. Därvid skall kretsstyrelsen meddela regler för antalet deltagare i sista omgången.3.1. • Förening får delta med flera lag i varje vapengrupp samt härutöver anmäla lag inom mästerskapsklasserna Dam C. Dock får reservens resultat endast räknas i ett lag. C.6. av vilka fyra serier i första omgången och två i andra. • I såväl precisions. 54 . C.4. Jun C och Vet C. I fältskjutning dessutom i vapengrupp R.och fältskjutning tävlar föranmälda föreningslag om medaljer enligt följande. En och samma skytt kan vara anmäld som reserv i flera lag. samt klasserna Damer C. Fältskjutning Vid tävling om landsdelsmästerskap i fältskjutning äger de i tävlingen deltagande kretsarna respektive kretsen bestämma om skyttar tillhörande andra klasser än riksmästarklassen skall få delta.3.3. • Lag består av tre skyttar i vapengrupperna A.5. vilka inträda i anmäld ordning.5.3. Jun C och Vet C.4. Lagets sammansättning skall vara föranmäld liksom reserverna. Arrangör har rätt att ange klockslag för när ändring senast får ske.5 Särskilda bestämmelser för kretsmästerskap Skjutningen utförs enligt bestämmelserna för tävling om svenskt mästerskap. Tävling C.Del C. C.2 C. Juniorer C och Veteraner C.5.3. C.5.5. men får ändras senast dagen före tävling. B. • Avvikelse från bestämmelserna skall delges tävlingsdeltagarna före tävlingens början.som fältskjutning utdelas förbundets medaljer inom var och en av vapengrupperna A.3.3. B.5. Första tävlingsskott i respektive vapengrupp är gräns för tävlingens start. • Skjutningen kan begränsas till sex serier.1 Precisionsskjutning Vid tävling om kretsmästerskap i precisionsskjutning äger respektive krets bestämma om skyttar tillhörande andra klasser än riksmästarklassen skall få delta. Till varje lag får två reserver anmälas.

3. Reserv får inte inträda i tävlingen efter det att första skottet avlossats.3.6 Bestämmelser för rekord i precisionsskjutning Svenskt rekord kan noteras endast vid • Svenskt mästerskap • Landsdelsmästerskap • Kretsmästerskap C. Till varje lag får två reserver anmälas.6. 4.Svenska Pistolskytteförbundet C.1 Individuellt Svenskt rekord noteras i precisionsskjutning avseende 10 serier i vardera vapengrupp A. Laget består av 3 skyttar.6. Överträffas eller tangeras gällande rekord skall protokoll enligt Bilaga 6 omedelbart upprättas av tävlingsledaren. C.2 Lag Svenskt rekord noteras i precisionsskjutning avseende 7 serier per lagmedlem (3 respektive 2 st) i vardera vapengrupp A.3.3 Bestämmelser 1.6. 2. Svenskt rekord införs i förbundets meddelanden.3. men får ändras senast dagen före tävling. C. kretsstyrelse till förbundet. kretsstyrelse att utfärda bestämmelser. Första tävlingsskott i respektive vapengrupp är gräns för tävlingens start. varav en får vara provskottsserie.3. 6. 55 . även för damer. Arrangör har rätt att ange klockslag för när ändring senast får ske. Dock får reservens resultat endast räknas i ett lag. veteraner (VY och VÄ) och juniorer. veteraner (VY och VÄ) och juniorer. förutom i öppen klass. även för damer. förutom i öppen klass. vilka inträda i anmäld ordning. B och C. En och samma skytt kan vara anmäld som reserv i flera lag. Protokollet skall justeras av jurymedlemmarna och därefter snarast insändas till förbundet för godkännande. Lagets sammansättning skall vara föranmäld liksom reserverna. Omedelbart efter det att rekordresultatet uppnåtts skall skyttens vapen inlämnas till tävlingsledningen för kontroll. C. För rekord inom landsdelar och kretsar åligger det landsdels AU resp. I vapengrupp C noteras rekord. 5. Mot varje tavla (spegel) får ha skjutits högst två serier.3. Protokoll avseende sådant rekord insänds av AU resp. Dessa rekord registreras vid förbundets kansli och meddelas årligen på förbundsmeddelande. B och C.6.5.2 Magnumfältskjutning Vid SM i magnumfältskjutning tävlas i vapengrupperna M1 – M6. I vapengrupp C noteras rekord.

1. PPC. utan att för den skull vara osportslig. Kombinerad tävling omfattar i regel ett eller flera moment i banskjutning och fältskjutning varvid resultaten sammanräknas. Anpassning får ske till den nivå som tävlingen gäller.1. Föreskrifterna är tvingande och skall följas om inte särskilda förhållanden. namnbricka.Del C. Målens placering och synlighet även under varierande belysningsförhållanden samt eldställningarnas beskaffenhet skall vara så likartade som möjligt. En tävling på riksnivå kräver absolut följsamhet till gällande tävlingsbestämmelser.(mål-) kontroll skall vara tillförlitlig samt markering och protokollföring felfri. C. magnumfältskjutning. Om deltagarantalet är litet.4 Funktionärer allmänt Tävlingsledare skall ge funktionärer erforderliga skriftliga instruktioner och förvissa sig om att de uppfattat dessa på ett riktigt sätt.4. visselsignaler) skall vara lika från fall till fall och följa texten i de skriftliga instruktionerna.ex. skjutställningar och deras åtgärder på och i närheten av skjutplatsen skall granskas och vid behov rättas. Härvid tillses särskilt att skytt skjuter med kontrollerat vapen i anmäld vapengrupp. Skyttar tillhörande samma vapengrupp skall såvitt möjligt skjuta under likvärdiga förhållanden.4. snabbskjutning. sportsligt och rättvist sätt och enligt SPSF: s bestämmelser.3 Ansvar Tävlingsledning Tävlingsledning har ansvar för att tävlingen genomförs på ett säkert. Under inga omständigheter är det dock tillåtet att bortse från säkerhetsbestämmelser. C. militär snabbmatch). C. Därför krävs en klart angiven rutin. Funktionär bör vid större tävling vara försedd med igenkänningstecken.4 C. skidskytte. 56 . springskytte samt som kombinerad tävling.1. Kommandon (befallningar. C. Falling target. Tävling Skjuthandbok C.4. t.4. medan en tävling på klubbnivå kan tillåtas ha förenklade regler. Funktionär får inte inlåta sig i diskussion med skyttarna. Tavel.3.1.4.2 Tävlingsgrenar Tävling kan arrangeras som banskjutning (precisionsskjutning. Uppstår meningsskiljaktigheter skall den tävlande hänvisas till expeditionen eller tävlingsledaren. kan någon form av handicapbestämmelser tillämpas. fältskjutning. En anmärkning mot tävlingsledning kan leda till att en eller flera ledamöter befinns vara ansvariga för regelbrott. luftpistolskjutning. exempelvis brist på funktionärer vid smärre tävlingar motiverar avsteg. Skyttarnas utrustning. nationell helmatch. Särskilt säkerhetsbestämmelserna i Del B skall noga beaktas.1 Allmänna bestämmelser för tävlingar Allmänt Denna del innehåller anvisningar i fråga om anordnande och genomförande av tävlingar.1 Genomförande Tävlingsdeltagarna har rätt att förvänta att genomförande och övervakning sker med lika stor noggrannhet på en mindre tävling som på en större. Märkning av tavlor och figurer skall vara så tydlig att alla skyttar utan tvekan kan uppfatta sina mål. Grundläggande bestämmelser finns i C.

Om så är fallet skall tävlingsledningen utse ersättare. Vapen som överlämnas till vapenkontrollant skall vara tömt. Vapenkontroll enligt nedanstående bestämmelser skall utföras vid alla mästerskap.5 kg). Vid andra tävlingar kan tävlingsjury utses.4. Annan skytt får därvid inte störas.Svenska Pistolskytteförbundet Skjutledaren skall välja sådan plats att han lätt överblickar hela skjutlaget. Ett jurysammanträde skall snabbt kunna sammankallas och beslut fattas omgående under hela tävlingen.01 kg.4.4. som kretsstyrelsen godkänt. Vapenkontrollant skall direkt påtala brott mot säkerhetsföreskrifterna samt vid grova överträdelser göra anmälan till tävlingsledningen. såvida inte ögonblicklig rättelse är nödvändig av säkerhetsskäl eller då skytt håller på att göra sådant fel. Kontrollanten skall förvissa sig om att vapnet är oladdat innan kontrollen utföres.1 Bestämmelser för vapenkontroll Allmänna bestämmelser Vapenkontroll har till ändamål dels att trygga säkerheten och dels att fastställa att de tävlandes vapen uppfyller gällande vapenbestämmelser. I sistnämnda fall skall rättelse lugnt och bestämt begäras. Under pågående skjutning får skytt inte störas. Juryn skall bestå av tre i skyttefrågor väl förfarna personer. Tillverkningstolerans – 0.1. tillverkningstolerans + 1. Kontrollvikten får inte vara försedd med trissa Märklack eller märklappar (nummersignaler) Startlista (i förekommande fall) Penna Eventuellt verktyg (för eget behov eller utlåning) Stadigt bord och stol 57 . C. Säkerhetspropp/ bricka skall vara isatt och slutstycket framfört/trumman insvängd. Juryn skall behandla och besluta i samtliga ärenden som inlämnats till juryn. nationella tävlingar och övriga tävlingar som fyller kraven för standardmedaljens utdelande. C. Behörig att tjänstgöra som vapenkontrollant är den som genomgått av förbundet/krets anordnad och godkänd kurs för vapenkontrollanter. Kontrollen skall utföras så att vapnet inte tar skada.0 mm Skjutmått (motsvarande) för övriga mått Våg Kontrollvikt för avtryck 1 och 1. som kan medföra bestraffning. Stickprov eller kontroll av samtliga vapen kan dessutom utföras under tävlingen eller omedelbart efter det att skytten slutfört tävlingen. Magasinet skall överlämnas separerat från pistolen.2. Beslut fattas genom röstning varvid det alternativ som minst två juryledamöter väljer skall gälla. C.36 kg (för luftpistol 0. får anlitas.2. Huvuduppgiften är att tillvarata de tävlandes intressen under tävlingarna.2 C. Även annan erkänt vapenkunnig person. Alla vapen skall kontrolleras före starten.2 Utrustning i vapenkontroll • • • • • • • • • Rektangulär låda 300 x 150 x 50 mm (för luftpistol 420 x 200 x 50 mm).5 Tävlingsjury Tävlingsjury skall utses vid alla mästerskap och större nationella tävlingar.4. Juryledamot får ej vara med och fatta beslut i egen sak. främst protester från de tävlande mot domslut. För notering av rekordresultat skall efterkontroll alltid utföras.

Gör patron ur. Tävling Skjuthandbok C. • Inga skyttar eller störande moment tillåts bakom kontrollanten. Kontrollera (okulärt) vapnets tekniska tillstånd beträffande sprickor.2. Vapnet återlämnas med isatt säkerhetspropp/bricka Bild 4: Kontroll av avtrycksvikt. Se Bild 6. 58 . Vapenkontrollanten skall placeras så att han/hon ostört och utan påverkan kan utföra kontroll och fatta beslut. Se Bild 4 och Bild 5.3 Kontrollplatsen Platsen för vapenkontroll skall vara tydligt utmärkt på tävlingsplatsen. Kontrollera avtrycket samt på revolver hanens upphakningsmotstånd.4. Kontrollera att vapnet inte har ändrats från sitt modellenliga utförande vad avser konstruktionsdetaljer som påverkar hållfasthet. pipvikt och riktmedel sitter fast. Vid kontrollvägning av vapen med rak avtryckare placeras kontrollviktens bygel mitt på avtryckaren. onormal friktion eller trimning och att kolvdelar. Gör typkontroll. C. säkerhet och avsedd funktion. Ta emot vapnen från en enda riktning. Kontrollera mått och vikt. • Ordna köns riktning.2.Del C.4 Kontrollens utförande • • • • • • • • • Ta endast emot ett vapen med isatt säkerhetspropp/bricka. Märk godkänt vapen.4. Utförs med kontrollvikt.

Kontrollanten bestämmer var kontrollvikten skall placeras.4. Vapnet skall hållas med pipan i lodrätt läge.Svenska Pistolskytteförbundet Bild 5: Kontroll av upphakningsmotstånd.2. Vapnet lyfts försiktigt med pipan i lodrätt läge. Kontrollanten skall under vägning ha båda armbågarna stödda av underlaget. Vikten får inte lyftas till avtryckaren Vapnet får inte lutas för att kunna lyfta vikten Kontrollviktens bygel placeras på mitten av avtryckaren. Placera inte vikten på avtryckaren mot annan del än den spetsiga delen av bygeln eller den med friktionsmaterial försedda delen av bygeln. C. 59 . Se Bild 6.5 Anvisningar för kontrollvägning • • • • • • • • Kontrollvikten skall stå på ett stadigt underlag. Om fastställt tryck inte innehålls måste skytten göra nödvändig justering innan ny kontrollvägning sker.

bestående av representanter från arrangerande krets eller förening.4.Del C. berörs inte här.1. C.4.1 C.3.4. Den bestämmer tid och plats för tävlingen.3 .4. fastställer programmet. utser tävlingsledare.1. Organisationens omfattning Organisationsplanen grundar sig på • uppskattat antal deltagare • uppskattad tidsåtgång per skjutlag • tid till förfogande för genomförande av tävlingen • behov av och tillgång till funktionärer Ansvar Organisationskommittén (tävlingsledningen) är ansvarig för att åtaget tävlingsuppdrag fullgörs på ett ändamålsenligt sätt. som är väl förtrogna med de aktuella uppgifterna. utfärdar inbjudan.1 Organisation av tävlingar Allmänt Organisation av mycket stora tävlingar.3.3. Tävlingsorganisationen får inte vara ett självändamål så att tävlingsdeltagarnas berättigade intressen åsidosätts.2 C.3. t. svenskt mästerskap.1.3 C. En tävling är inte bara en spännande kamp om framskjutna placeringar utan även en fritidsverksamhet för deltagarnas nytta och nöje. som har ansvaret 60 C. Organisation Vid större tävlingar bör en organisationskommitté utses.ex. Vid mindre tävlingar utses en tävlingsledning.4. bestående av personer. Tävling Skjuthandbok Bild 6: Placering av kontrollvikt.

Press Är tävling av sådan omfattning att kontakt med pressen är påkallad.4.3. vid mindre tävlingar anmälningstidens början och slut själva tävlingsdagen (tiden bör i regel vara 2 till 4 timmar).1. och övriga funktionärer av särskild vikt samt erforderliga specialutskott. Vid SM får ändring göras intill dag före tävlingsdagen. som inbjuds till tävlingen. lagtävlingar. där sådan finnes.1. skall detta markeras med tyd61 C. serie-. vid behov skiss över vägen till samlingsplatsen. om vilka tävling skall äga rum. • hur eventuell förplägnad är ordnad. För tids vinnande kan skyttarna själva ifylla sina skjutkort.4. I god tid skall han därför undersöka och avhjälpa eventuella bristfälligheter på skjutbaneanläggningar.Svenska Pistolskytteförbundet för tävlingens tekniska genomförande. med tillägg av en eller möjligen två reserver. samkväm mm. expeditionslokalen och anordningarna i övrigt vara anpassade efter det beräknade antalet deltagare. som kan innebära risker.1. Referat av större tävlingar bör intelefoneras till TT samt insändas till främst lokalpressen. kulfång eller andra skyddsanordningar. Föranmälan Föranmälan måste i regel tillämpas vid större tävlingar.3. • tävlingsexpeditionens och/eller skjutledarens adress och telefonnummer. Den kan kombineras med efteranmälan eventuellt mot förhöjd avgift.7 C. • de vandrings-. vid större tävlingar den dag. skottantal mm. lag-.1. som sorterar under tävlingsledningen eller direkt under tävlingsledaren.8 . då denna utgår.6 C. eller andra priser. Anmälan på tävlingsplatsen kan i allmänhet användas vid mindre tävlingar.4.3. Härigenom förbättras möjligheterna att tävlingsreferaten blir sakkunniga och intressanta.4 Skjutledare För varje särskild tävling (skjutplats) skall finnas en skjutledare. måste personalstyrkan. deltagande skjutklasser.1.4. När så är möjligt bör dock skyttarna beredas tillfälle att föranmäla sig till önskad starttidpunkt. • vilka föreningar och eventuellt andra organisationer. så att irriterande köbildning undviks. Presstjänsten fungerar i regel säkrast om någon ur tävlingsledningen utses att personligen kontakta pressen och sända in resultatlista med kort referat från tävlingen. • anvisningar för resor till och från tävlingen. skall sådan åtgärd vidtas senast i samband med utsändande av inbjudan. Om olika vapengrupper skall anmälas vid olika bord. I bestämmelser för lagtävlingar bör alltid föranmälan av skyttarnas namn krävas.3. C. Han skall vara insatt i samtliga tekniska detaljer och är närmast ansvarig för att allt görs för att förebygga olyckshändelser vid skjutningen. Pressmän bör inbjudas att följa förberedelsearbetet för större tävling. • tävlingsprogram. • avgifter enskilt och i lag. • om anmälningstiden utgår före tävlingsdagen skall det anges om efteranmälan mottas eller inte. Expeditionstjänst under tävling Då anmälningar och inbetalning av avgifter mm. • tid och plats för prisutdelning.5 C. mottas tävlingsdagen.3. • anmälningstiden.4. Inbjudan Inbjudan som utsänds 3-4 veckor före tävling bör innehålla uppgift om • dag och samlingsplats för tävlingen.

Lämplig typ av papper är t. För att vinna tid kan prisutdelningen vid större tävlingar försiggå vid flera bord samtidigt. bör de olika arbetsoperationerna uppdelas. då det är fråga om priser av brukskaraktär. Resultaten kan dessutom meddelas i högtalare. precisionstävling. Tävling Skjuthandbok liga anslag för att underlätta för skyttarna att hitta rätt. Särskilt betydelsefullt är att vandringspriser. Persondatorer kan användas i resultatredovisningen. fältskjutning etc. C. skyddspapper för målning. kvitteras av den som hämtar priset. Vid tävling av större omfattning bör resultatet föras på stor tavla vid skjutplatsen. inte minst i lagtävlingar.1. • antalet startande per klass eller mästerskap • fullständig resultatförteckning över samtliga individuella tävlingar uppställda klassvis • redovisning av i förekommande fall erlagd frivillig insats resultat av mästerskapsoch lagtävlingar samt tävlingar om vandrings.10 Resultatlista Fullständig resultatlista skall av tävlingsledningen uppgöras snarast efter tävlingen. som inte avhämtas av vederbörlig vinnare. Ett egentillverkat program skall vara grundligt utprovat innan man använder det vid tävling. 62 . Resultaten anslås fortlöpande. C. Vid behov uppsätts tält eller regnskydd.och kretstävlingar skall resultatlistan insändas även till förbundet och respektive kretsar. Vid nationella. Den som är kunnig kan dessutom använda sig av de databashanterare och registerprogram som är vanliga. På särskild plats anslås resultaten individuellt och i lag.Del C. Ett flertal lämpliga program finns på marknaden.9 Resultatgivning För att resultaten skall kunna anslås så fort som möjligt. landsdels.4. Vid fältskjutning bör etikett med namn och resultat klistras upp på ett papper indelat i fält för träffantal och klasstillhörighet. Utdelning av heders-.och seriepriser. Sedan den godkänts utsänds den snarast och senast inom en vecka till samtliga i tävlingen deltagande föreningar. exempelvis ett för varje vapengrupp.1.3. så att publik och deltagare lätt kan följa tävlingens gång.11 Prisutdelning Prisutdelning skall vara väl förberedd. serie. Tävlingsresultaten skall före prisutdelningen vara noga kontrollerade. Resultatlistan skall bland annat innehålla uppgift om • dag och plats för tävlingen • tävlingens karaktär t. Vid banskjutning bör listor över resultaten i varje skjutlag anslås snarast möjligt. vandrings-.3. Hederspriser kan antingen vara av tävlingsledningen fördelade till pristagarna eller väljas av dessa.och lagpriser samt medaljer och plaketter bör om möjligt ske samma dag som tävlingen ägt rum.3.ex. Det senare förfarandet bör endast komma ifråga. C. åtminstone till de främsta pristagarna.ex.4. • vilka som uppfyllt fordringarna för förbundets standardmedalj i silver respektive brons.4. Senast inom 14 dagar översänds den till arrangerande förenings pistolskyttekrets för kontroll.1. På anslagstavlan kan lämpligen anges antalet skyttar i varje klass. För att underlätta arbetet inom sekretariatet kan vid lagtävlingar utan föranmälda skyttar respektive lagledare inlämna sina lagdeltagares resultat för kontrollräkning.

C.Svenska Pistolskytteförbundet Om priser som inte avhämtats skall tillfalla arrangerande förening (krets). Prisutdelning till dessa skall avse resultat efter det totala antalet serier.12 Inställd tävling Om tävling inställs av orsak som arrangören inte kunnat råda över har denne rätt att innehålla högst en tredjedel av anmälningsavgiften. 63 . dock lägst 30 kronor.3.4.1. bör detta anges i inbjudan. Om någon tävlingsarrangör vill spara tid genom att lämna ut priser efter första omgången i precisionsskjutning får detta ske om priser reserverats för det antal skyttar som kvalificerat sig till andra omgången.

en magnumfältskjutning.1.Del C.2 C. riksmästarklass. PPC enligt bestämmelserna för respektive tävlingsform. Dam C.5. Ä) C och Jun C ) Fältskjutning Samtliga deltagare som fullföljt tävlingen sammanförs oavsett klasstillhörighet vapengruppsvis (A. Tävlingsomfattning. en springskyttetävling och en skidskyttetävling per år. Tävling Skjuthandbok C.1. B.5. en snabbskjutning. en tävling i nationell helmatch.5.1 Bestämmelser för standardmedalj i brons och silver Svenska Pistolskytteförbundets standardmedalj utdelas vid kretstävlingar.1. Precisionsskjutning: Minst 6 serier enligt bestämmelserna för pistolskyttemärket.1 C. C.5. 64 C. Sådana erövrade medaljer gäller inte som delkvalifikation för märkesprov. nationella tävlingar och rikstävlingar i av förbundet sanktionerade tävlingsgrenar.5. Magnumfältskjutning: Minst 8 skjutstationer med 6 skott vid varje station.1. Vid föreningstävling får medaljen utdelas endast vid en precisionsskjutning. C och R) utom vid SM och landsdelsmästerskap där separat standardmedaljberäkning skall ske för varje mästerskap i vapengrupp C.1. Nationell Helmatch enligt bestämmelserna för respektive tävlingsform. Snabbskjutning 6 serier om vardera 5 skott. Magnumfältskjutning Deltagarna sammanförs vapengruppsvis.1. en fältskjutning. Fältskjutning: Minst 6 skjutstationer med 6 skott vid varje skjutstation. deltagande i SM eller för erövrande av standardmedaljen i guld eller guld med överstycke med krans. Standardmedalj utdelas i samtliga klasser. Vet (Y resp.1.och springskyttetävling enligt bestämmelserna för respektive tävlingsform.3 . Skid.1 Beräkning av antalet standardmedaljer SM och landsdelsmästerskap Vid SM och landsdelsmästerskap skall alltid standardmedaljberäkning ske separat för varje mästerskap i vapengrupp C (Öppen C. en PPC-tävling. Militär snabbmatch enligt bestämmelserna för respektive tävlingsform. Under föregående år erövrade medaljer i det antal som framgår av klassindelningen kvalificerar skytt till riksmästarklass och deltagande i SM. Standardmedalj i brons och silver graveras på frånsidan med tävlingsgren i vilken den erövrats och utlösts. en tävling i militär snabbmatch. landsdelstävlingar.5 Bestämmelser för standardmedalj Bild 7: Standardmedalj C.

1.Svenska Pistolskytteförbundet C. B och C) utom vid SM och landsdelsmästerskap där separat standardmedaljberäkning skall ske för varje mästerskap i vapengrupp C.1.2 Beräkningsmetod Sammanslagning av klasser får inte ske om inte förutsättningen (svårighetsgrad) varit densamma för alla i gruppen. Vapengrupp A Silver Brons 277 267 323 312 461 445 Vapengrupp B Silver Brons 282 273 329 319 470 455 Vapengrupp C Silver Brons 283 276 330 322 471 460 Antal serier Sex Sju Tio • • • • C.1.5.5.6 C.och springskyttetävling i klasser) samt de som uppnått samma poängtal/sluttid som dessa.4 Precisionsskjutning Samtliga deltagare som fullföljt tävlingen sammanförs oavsett klasstillhörighet vapengruppsvis (A. Berättigad till standardmedaljen i silver respektive brons är den bästa niondelen respektive bästa tredjedelen av antalet skyttar i varje av ovanstående grupper (för skid.1.1.1. 7 som 10 serier enligt tabellen.2.1. som i fältskjutning får skjuta med stödhand. C.1 Vid fältskjutning gäller samma träffantal Vid poängfältskjutning gäller samma antal poäng.5. undantag skytt som under ett föregående år fyllt 65 år.5. Med denna lista som utgångspunkt beräknas antalet medaljer. Luftpistol Deltagarna sammanförs i två olika klasser beroende på antalet skjutna skott (40 eller 60). träffade figurer och poäng. Standardmedalj i precisionsskjutning kan erövras även genom att uppnå fasta poängkrav.1. Alla deltagare sammanförs vapengruppsvis på en gemensam resultatlista.1. Poängkrav gäller för såväl 6. B och C). 65 .5. Nationell Helmatch Samtliga deltagare som fullföljt tävlingen sammanförs oavsett klasstillhörighet vapengruppsvis (A. Exempel på beräkning av antalet standardmedaljer.1.1.1. Skidskytte och springskyttetävling Deltagarna sammanförs klassvis. (Annars är risken stor för felberäkning). Vid magnumfältskjutning gäller samma antal träff.5 C. delar med 10 och multiplicerar värdet med antal skjutna serier.1.7 C. Vid mästerskapstävling beräknas antalet standardmedaljer enligt resultat efter grundomgången. Se dock ovan vad gäller SM och landsdelsmästerskap.5.5. Vid beräkningen avrundas till närmast lägre hela tal.9 C. Militär snabbmatch Samtliga deltagare som fullföljt tävlingen sammanförs oavsett klasstillhörighet vapengruppsvis (A. B och C). B och C). olika för de tre vapengrupperna.5.8 C.1. Vid fler än tio serier utgår man från kraven för tio serier. Snabbskjutning Samtliga deltagare som fullföljt tävlingen sammanförs oavsett klasstillhörighet vapengruppsvis (A.

Berg 46/21 B 6.resp.1 ovan). Nilsson 47/21 S 4. Skatebo 47/20 S 5. Vinde 43/20 B 9.som bronsmedaljer ökat jämfört med den preliminära beräkningen. Pettersson 47/21 S 3. Karlsson 48/21 S 2. 66 . bronsmedalj. Söderbo 39/19 Exemplet visar att såväl antalet silver. Carman 43/20 B 10. 35 deltagare sammanlagt i vapengruppen 35÷3 = 11. Fall 40/20 14. Holmberg 41/20 B 12.5.9 avrundas till 3 = Preliminära antalet silvermedaljörer Då kan den gemensamma resultatlistan se ut så här: 1. Tävling Skjuthandbok Juniorer. C.8. Bild 8: Standardmedalj guld med överstycke med krans. Söderman 42/20 B 11. Olsson 46/21 B 7. Vid SM och landsdelsmästerskap skall damer och veteraner bilda egen grupp för beräkning av standardmedaljer. samt i guld med överstycke med krans Erövrade standardmedaljpoäng i samtliga Förbundets grenar får räknas för erövrande av dessa medaljer. Observera att antalet träffade figurer inte ligger till grund för beräkningen! (Vid poängfältskjutning gäller totalpoängen träff + träffade figurer) Sedan medaljerna på ovanstående sätt beräknats.1. Damer och Veteraner inräknas i vapengrupp C endast om de skjutit med samma förutsättning som övriga C-skyttar (VÄ se dock punkt D.Del C. Markera medaljerna med S eller B enligt exemplet. uppdelas skyttarna åter i respektive klasser då resultatlistan utskrivs. Bergman 45/21 B 8. Sålunda har även nr 4 och nr 12 fått silver. Lundman 41/19 B 13. Detta beror på att de uppnått samma antal träff som ”ordinarie” medaljör.2 Bestämmelser för standardmedaljen i guld.6 avrundas till 11 = Preliminära totala antalet medaljörer (brons + silver) 35÷9 = 3.

Blankett för meritförteckning tillhandahålls av kansliet. 800. 200.5. Standardmedalj i guld registreras centralt. C. 1600. Medaljen beställs på samma sätt som standardmedalj i guld. 600. Poängen för standardmedalj registreras hos vederbörlig förening. 500. För erhållande av standardmedalj i guld krävs 50 poäng.Svenska Pistolskytteförbundet C. 400. Poängregistrering sker i vederbörlig förening. 300.1 Standardmedalj i guld Poängberäkning för standardmedalj i guld räknas från 1 januari 1989.5. 150. 1000. 67 . Med stöd av styrkt meritförteckning beställs medaljen hos förbundskansliet. Samtliga standardmedaljpoäng summeras.2 Standardmedalj i guld med överstycke med krans Får löses vid uppnådda 100.2. Medaljen tillhandahålls enbart i förgyllt kontrollerat silver. 1200. 1800 och 2000 poäng med ingraverat poängtal. 1400. En standardmedalj i brons ger en poäng och en standardmedalj i silver ger två poäng.2.

Skjuthandbok 68 .

Svenska Pistolskytteförbundet Del D Fältskjutning Fältskjutning Del D 69 .

Skjutningen utförs i patruller.1 D. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering. på varierande sätt. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande.2 D. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots. Fältskjutning Skjuthandbok D. D.1.1 Grunder Fältskjutning är skjutning på korta tider mot i terrängen.3 D. Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Då medlem har behov av att vid tränings.1. Särskilda tekniska bestämmelser Ej tillämpligt. anordnade mål.Del D. 70 .1. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan.1.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass.4 Tävlingsformer Ej tillämpligt.

D. med hänsyn till den verksamhet klubben bedriver.2. C. B.2 eller 3 alltefter kompetens inom vapengrupperna A. damer och veteraner gäller dessutom särskilda regler (ålder och kön). 2. • Föreningen skall besluta om medlemmarnas klasstillhörighet och underrätta dem om detta. 3 Veteranklass Yngre Veteranklass Äldre Vapengrupper A. Vapengrupper sammanslås inte. landsdels. Utländsk medborgare med tidigare erfarenhet av pistolskytte men som inte erövrat något av förbundets skyttemärken. 2. Skytt hänförs till viss klass oavsett i vilken vapengrupp kompetensfordringarna uppfyllts.Svenska Pistolskytteförbundet D. C. • Klassificering av skyttar sker vid inskrivning i förening och vid årsskifte. B. För att få delta i tävling skall skytten inneha Pistolskyttekortet. C. R C C C C D. start i klass Vet Y och klass 3 C är inte tillåten). • tävla i (öppen) klass 1. För juniorer. Klass 1 sammanslås inte med annan klass. R A. C eller R men i samma tävling inom vapengrupp C får skytten endast starta i en klass i fältskjutningar (t. förutom i den egna klassen.och veteranklass har möjlighet att vid alla tävlingar: • tävla inom den egna klassen. om skytt får börja vid annan ålder.22. 3 Vet Y Vet Ä Benämning Klass 1 Klass 2 Klass 3 Juniorklass Damklass 1.2. I regel får skytt tidigast efter fyllda 13 år börja skjuta med vapen i högst kaliber . landsdelstävling och kretstävling i viss klass är mindre än fem.ex.1 Klassindelning Allmänt I fältskjutning hänförs skytt till någon av följande klasser (skytt kan tillhöra olika klasser (2 eller 3) i precisions. Placering i klass 3 (riksmästarklass) sker enligt nedan. B. får klassen sammanslås med närmaste klass inom vapengruppen.3 Sammanslagning av klasser Om deltagarantalet vid nationell tävling. Föreningsstyrelse bestämmer.22 från och med det år han/hon fyller 18 år. R A.2 D. dam. • vid SM.respektive fältskjutning): Klass 1 2 3 Jun Dam 1. B.2. 71 .eller kretsmästerskap får en arrangör medge start. Skytt får skjuta med grövre kaliber än . inplaceras av föreningsstyrelse i skjutklass motsvarande vederbörandes kvalifikationer. Skytt i junior-. För uppflyttning till och kvarstående i klass 3 gäller kvalificering endast i fältskjutning.2 Allmänna regler Klassindelningen baseras på skyttarnas kompetens. Nedan följer en översikt över olika möjligheter i vapengrupp C. även i öppen klass.

ex. Möjlighet finns även att endast träffar inom en begränsad del av hela figurens träffyta räknas som träff för de högre klasserna. Man kan t. tar pistolskyttekort mm. År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket. Vid föreningstävlingar kan man slå ihop vapengrupperna till en gemensam grupp. bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt). År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket. b eller s) 72 . I klass 1 ingår nybörjarskyttar skyttar utan märke (1u). Fältskjutning Kategori/Klass Dam C 1-3 Junior C 1-3* Veteran Y och Ä C** herrar Veteran Y och Ä C** damer Skjuthandbok Sammanslås med endera av dessa tre klasser C1 C2 C3 C 1 eller Dam 1 C 2 eller Dam 2 C 3 eller Dam 3 C1 C2 C3 Dam 1 Dam 2 Dam 3 * Herr. B 1. klistra mindre olikfärgade figurer på större figurer. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt).2. Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid. Lämpligen väljs därvid stationer med de kortaste skjuttiderna. D.4 Handicapskjutning Handicap vid mindre tävlingar i fältskjutning kan åstadkommas genom att skilda avstånd och/eller tider används för olika klasser. 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”. Junior kan fritt välja att tävla i juniorklassen. Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1.5 Klass 1 År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket. varvid vapengrupperna A. Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt. R 1 respektive Dam 1 (eventuellt med tillägg av märkesklass u. Klassen benämns A 1. D. B och R på vissa stationer kan ha längre skjuttider. men vid mindre än 5 deltagare uppdelas veteranerna i damer och/eller öppen klass enligt tabellen.2. År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt (klass 2).Del D. C 1. klass C1-3 eller motsvarande damklass. I övriga vapengrupper får klass 2 och 3 slås samman. Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt.och damjuniorer tävlar i samma klass. ** Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u.

• Juniorklassen. C 3. Junior kan alltså fritt välja att tävla i: • Klass 1. • Vid rikstävling. • För att få tävla i juniorklass krävs att skytten har genomfört godkänd utbildning för pistolskyttekortet.7 Klass 3 (Riksmästarklass) I klass 3 riksmästarklass i precisions. en standardmedalj i brons i aktuell gren. Skytten är klass 2-skytt i övriga tävlingar under året och blir riksmästare kommande år. • Att delta i juniorklass är frivilligt. R 2 respektive Dam 2.2 eller 3 vilket som är tillämpligt. Riksmästare är normalt kvalificerad att delta i SM öppen klass. B 2. Klassen benämns A 2. Sådan skytt kan sedan inte återgå till klass 1.eller veteranklasserna. B 3. Klass 1 skytt som i antal standardmedaljer uppfyllt fordringarna för SM-klass får även starta på SM. vapengrupp C.respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling.2. eller motsvarande damklass.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons. inte i dam-. • Juniorklass ordnas vid riks-. R 3 respektive Dam 3. Skytt som ej kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning och fältskjutning samt övriga skyttar berättigade att deltaga i SM meddelas årligen genom särskilt meddelande från förbundet på förslag från respektive förening. • I juniorklass tävlas med vapen kaliber .eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver. Klassen benämns A 3. • Herr. samt vid ytterligare en tävling. 73 . nationell.8 Juniorklass Skytt är junior till och med det år han/hon fyller 20 år. landsdels. C 2. nationell-. Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass. D. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan.och damjuniorer tävlar i samma klass. Beslut om klasstillhörighet skall fattas av skytten i samverkan med föreningen senast vid årets ingång. nationell-.Svenska Pistolskytteförbundet Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2.och kretstävling. • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons. Observera att skytten inte är riksmästare utan att kvalifikationen endast gäller rätt till SM-start. även om han/hon meriterat sig för och tävlat i klass 2 eller riksmästarklassen. D. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande krets kan förbundsstyrelsen tvingas att begränsa deltagarantalet.22.6 Klass 2 I klass 2 ingår: • Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3. landsdels.2.2. landsdels. D. junior. Väljs klass 3 skall skytten tillhöra denna klass hela året (på alla tävlingar) och rapporteras som riksmästare.

Skytt som ej kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år.2. Dam. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. För att delta i yngre veteranklass i SM skall skytt lägst tillhöra klass 2 samt under närmast föregående år ha uppfyllt fordringarna för minst en standardmedalj i brons i respektive gren. precisions. Fältskjutning • Skjuthandbok För att delta i juniorklass vid SM skall skytten under kalenderåret fylla lägst 15 år samt senast under ett föregående kalenderår ha erövrat och löst pistolskyttemärket i brons samt även uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver.och/eller fältskjutning. B och R har rätt att använda stödhand på samtliga stationer.2. Veteranklasser får sammanslås. Klasstillhörighet enligt kompetens. I damklass tävlas med vapen i kaliber .11 D. 74 . I sådant fall överförs: • veteran i klass 2 till klass C 2 respektive Dam 2 • veteran i klass 3 till klass C 3 respektive Dam 3. Damklasser får sammanslås. D.12 Ungdomsklasser Ej tillämpligt. • I veteranklass tävlas med vapen i kaliber . För äldre veteraner gäller inga särskilda kvalificeringskrav för SM.Del D. vapengrupp C. Vet Ä är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 65 år. Klasserna benämns Dam 1. precisions. som under ett föregående år minst fyllt 55 år. Skytt som ej kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Vet Y är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 55 år. I sådant fall överförs: • Dam i klass 3 till klass C 3 • Dam i klass 2 till klass C 2 • Dam i klass 1 till klass C 1 För att få delta i damklass i SM skall skytt under närmast föregående år ha uppfyllt fordringarna för minst en standardmedalj i brons i respektive gren.22.2. • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer. äger rätt att tävla i veteranklass. vapengrupp C. D.9 Damklass • • • Att delta i damklass är frivilligt.10 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) • Att delta i veteranklass är frivilligt.22. Dam 2 och Dam 3. Klassindelning i skidskytte och springskytte Ej tillämpligt.2.och/ eller fältskjutning. D. Vet Ä som deltar i öppen klass i vapengrupperna A.

Kolv 75 .Svenska Pistolskytteförbundet D. Se Bild 9.4 mm (. Mynningsbroms Dimensioner Hylsfångare Avtryckarstopp D.44 och . Vapnet skall ha fungerande säkringsanordning enligt följande: Aktiv säkring: Manuellt påverkad med funktion att i säkrat läge spärra avfyringsmekanismen och/eller slagstiftet Eller Manuellt påverkad anordning som har avspännande funktion på hane eller slagstift. Passiv säkring: Anordning som utan aktiv åtgärd passivt spärrar avtryckare.3 Vapengrupper specifika bestämmelser Vikt Visirlinje Pipans centrumlinje Riktmedel max 1400 g inklusive eventuell pipvikt och tomt magasin max 220 mm räknat från siktet (siktbladet) och fram till kornets högsta punkt skall passera över hudvecket mellan tumme och pekfinger på skjuthanden när vapnet hålles i normalt avfyringsläge. Skall kunna skjutas med mantlad ammunition. Mikrometersikte är tillåtet. b. Alt. Stoppar avtryckarens rörelse bakåt efter det att hane eller slagstift frigjorts.3.6-11. t. Det åligger skytt att själv förvissa sig om att aktuellt vapen är hänförligt till A-vapen. Tjänstevapen och övriga grovkalibriga pistoler av tjänstevapenkaraktär. är inte tillåtna vid mörkerskjutning.30-. a. Den enskilde skytten är skyldig att förvissa sig om att hans ammunition uppfyller kraven.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). eller annan anordning med liknande funktion är inte tillåten.0 mm på samtliga mått. fiberoptiska och tritiumbelagda dito. Tumhylla och handstöd är inte tillåtna. skall vara öppna. Tillverkningstolerans + 1. Vid kontroll av vapnet skall detta ske utan eventuell hylsfångare. Kaliber Piplängd Säkring Alt. Är tillåtet.ex. 7.45 gäller att längdmåttet 300 mm får överskridas inom godkänd piplängd. Korn och sikte får vara ställbara i höjd och sida.1 Vapengrupp A Grovkalibriga pistoler. Om osäkerhet föreligger klassas vapnet till vapengrupp B. För revolvrar med kaliber . Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 300 x 150 x 50 mm. Mörkerriktmedel. Är tillåten. slagstift eller annan del i avfyringsmekanismen och som kopplas bort när skytten greppar vapnet (greppsäkring) eller påverkar avtryckaren.

T. Ammunitionen skall skjutas i skyttens eget vapen. Är inte tillåten. Vapen/ammunition avsedda för . för 9 mm kort (380 ACP) gäller 210 Joule och för 9 mm Browning long (9 mm m/07) gäller 285 Joule som lägsta anslagsenergi. om fästet väger mindre än 50 g och är en del av vapnets modellenliga utförande. Bild 9: Mått i vapengrupp A. Motsvarande modeller som är utrustade med ställbara riktmedel hänförs till A3.Del D. Som pipvikt räknas inte yttre fäste på pipa för främre riktmedel (korn) eller fäste och styrning av rekylfjäder och rekylfjäderstång. 76 . A2 och A3.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten.65 Browning (32 ACP) gäller 150 Joule. Avtryck Pipvikt A-vapen som i originalutförande har fasta riktmedel och inte hänförs till A2 klassas till A1. Magnum. Vapengruppen kan i vissa tävlingar indelas i följande 3 undergrupper: A1. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). .32 magnum (. Undantag: För patron 7.ex: Neuhausen Long Sport eller Llama 87.38 special ingår ej oavsett kultyp.32 HR) och . Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet. Fältskjutning Ammunition Skjuthandbok Ammunitionen skall ha en anslagsenergi av lägst 420 Joule mätt 2 meter framför mynningen.32 SWL.

Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Inget krav på säkringsanordning.65x21 mm. P 226. P 228 PP PPK Kaliber 9 mm 7.65 mm Beteckning SIG9 PP PPK D. 9x19 mm G9 m/40 m/39 P08 D. Förutsättningen är att skytt skall starta i vapengrupp A respektive R först. 77 . Walther Manurhin. m.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Vapengrupp B Grovkalibriga pistoler och revolvrar.30-. m.3.3.fl.6-11.fl.2 Vapengrupp A1 Fabrikat FN-Browning Husqvarna Glock Husqvarna VKT (Lahti) Walther ”Parabellum. Modell P 225. Skytten skall således inte få en otillbörlig fördel av att först gå ett B-varv med sitt A-vapen för att sedan starta med samma vapen på samma bana i vapengrupp A.65x21 mm.4 mm (. Magnum.3. Luger” (Diverse tillverkare) Modell Pistol m/07 17 (Pistol 88) 19 (Pistol 88B) m/40 L35 L35 P38. Se Bild 10.4 D.Svenska Pistolskytteförbundet D. Detsamma gäller revolver. HP (Pistol m/39) P08 Kaliber 9x21 mm Beteckning m/07 9x19 mm 9x19 mm 7. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Säkring Kolv Ammunition 7. 9x19 mm 7.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten.5 Vapengrupp A3 Alla övriga vapen som uppfyller kraven ovan.3.65 mm 7.3 Vapengrupp A2 Fabrikat SIG-Sauer Walther Manurhin. Är tillåten om den är fast monterad. Avtryck Pipvikt A-vapen och revolver får användas i vapengrupp B. Mantlad eller omantlad blykula i enhetspatron med centralantändning.

.Del D. Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Inget krav på säkringsanordning.6 Vapengrupp C Finkalibriga pistoler och revolvrar.22.22 long rifle (22LR) med omantlad blykula. Endast kantantänd patron . Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck 5. Bild 10: Mått i vapengrupp B och C.6 mm. Se Bild 10. Fältskjutning Skjuthandbok D. Är tillåten om den är fast monterad.3. 78 .

7 Vapengrupp R Grovkalibriga revolvrar. Vidare gäller att kontrollvikten skall kunna anbringas mot den spända hanen (vapnet med mynningen nedåt.3. Är tillåten om den är fast monterad. Magnum. (Denna kontroll kan även utföras med en fjädervåg eller liknande). Se Bild 11.45 gäller dock max 165 mm (6. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).8 D. Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck Bild 11: Mått vapengrupp R. Magnumladdad ammunition är inte tillåten.44 och . *) För revolver kaliber .3. Mantlad eller omantlad blykula i enhetspatron med centralantändning.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan exklusive trumman (kammarstycket): max 153 mm (6”). 79 .Svenska Pistolskytteförbundet D.4 mm (.30-.3. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd 7.9 Vapengrupp M Ej tillämpligt.5”).eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. vertikalt) utan att hanen faller fram. D. Vapengrupp L Ej tillämpligt.6-11. Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet. Inget krav på säkringsanordning.

Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna.4 Utrustning Glasögon får användas. 80 . Fältskjutning Skjuthandbok D. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. Bländarskiva får användas. avsedd att skydda handen. Skjuthandske. Samtliga funktionärer och åskådare inom 25 m från eller i samma rum som skjutplats skall använda hörselskydd. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. I glasögon får inte diopterhål tas upp. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat.Del D. Vid tävling får skygglapp användas. Radio. Hörselskydd skall användas.

alternativt valfri skjutställning. som lämpligen kan användas i förekommande fall. dels av exempel på kommandoord. Stickprovskontroll Om NEJ upprepa efter c:a10 sek.5. Utdrages under 3 sek. Kommandoserien fullföljs även om någon skytt avlossar skott före eld. (Vid rörliga mål påbörjas eldgivningen då figurerna visas). Skyttarna visar upp tomt magasin och vapen med säkerhetspropp/-bricka isatt. 10 sekunder före ELD eller den tidpunkt då rörliga figurer skall visas. Används vid fasta mål. Vid varje skjutstation skjuts sex (6) skott.ex. sittande och liggande skjutställning med eller utan stödhand. t.5. D. Vid fältskjutning utan stödhand får den fria handen inte användas som hjälp vid vapnets normala hanterande. knästående.Svenska Pistolskytteförbundet D. 3 sekunder före seriens början. Ca 30 s före ”ALLA KLARA”. Utgångsställning 45o skall vara intagen. I regel kompletterat med anvisningar om kontroll av markering och protokollskrivning. 81 . Revolver skall dock kontrolleras innan propp/bricka sätts i. Kommandoord Patrullen framåt Inta platserna vid nummerpålarna Ordna för skjutning Jag visar målen LADDA! Kontroll av antal skott i magasin + patronläge ALLA KLARA? 10 SEKUNDER KVAR! Då rörliga mål förekommer. för spännande av hane på revolver. Anvisning När patrullen är samlad vid haltpålen FÄRDIGA! ELD! (endast vid fasta mål) ELD UPPHÖR! PATRON UR! PROPPA VAPEN! KONTROLL AV VAPEN OCH MAGASIN! MARKERA! D. Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen.5.3 Skjutställning Fältskjutning sker i stående. Kommandoordet skall även användas vid skjutning mot rörliga figurer efter den sista visningen. Används vid fasta figurer.5 D.2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas.1 Genomförande Omfattning Fältskjutning består i regel av sex (6) till tio (10) skjutstationer. Efter skjuttidens slut.

Bild 12: Knästående Bild 13: Knästående Om sittande skjutställning avses skall detta vara på bänk.” Skjutställningen kan då se ut enligt Bild 12 eller Bild 13 nedan. stödhand tillåten. Bild 14: Sittande på stol. Sittplatsen skall konstrueras så att skyttar inte störs vid annan skytts rörelse. 82 .” Skjutställningen kan då se ut enligt Bild 14 nedan. Fältskjutning Skjuthandbok Skjutning med stödhand innebär. stol. Det kan exempelvis anbefallas: ”Sittande på stolarna. Om skytt otillåtet använder stödhand på en station skall avdrag göras med alla träffarna på denna station. Om stödhand anges i förutsättningen för skjutning äger skytten att efter eget val skjuta med eller utan stödhand. D. jordvall eller liknande.5. Minst ett knä i marken. att den fria handen får utnyttjas för stöd. Vid skjutning i knästående kan exempelvis anbefallas: ”Knästående.Del D.3. Stödhand tillåten.1 Exempel på skjutställningar Andra skjutställningar än stående med eller utan stödhand skall klart beskrivas.

83 . Exempel på kommando: ”Liggande. tjock granrismatta (jfr gevärsskytte).2 Färdigställning Utgångsställning med armen i 45° vinkel (mot lodlinjen) användes enligt nedan.3. Bild 16: Färdigställning. med stöd vid släntens topp.” Om liggande skjutställning förekommer skall detta anges i inbjudan. D.Svenska Pistolskytteförbundet Vid liggande skjutställning gäller framstupa läge. t.5. Stöd för vapnet får tas mot plankan. eftersom liggande placering uppåt då är möjlig.5.3 Skjutställning Vet Ä Skytt som under ett föregående år fyllt 65 år får skjuta med stödhand på samtliga skjutstationer i samtliga vapengrupper. Släntläge bör i första hand väljas.ex. Bild 15: Liggande skjutställning. Markunderlaget skall vara sådant att kläderna inte nedsmutsas. D.3.

• Om anbefalld utgångsställningen är 45° och skytt uppenbart inte iakttar föreskriven utgångsställning avräknas den bästa av skyttens träffar.Del D.6 D. säkring) och gör ett avfyringsförsök vid sidan av målet. Förberedelse. Skytt.5. Om skytt till följd av inträffat vapenfel inte kan fortsätta med tilldelad patrull äger han inte på nytt starta i samma tävling och inte heller fortsätta med senare patrull. provskott/visning av mål Målen visas när skyttarna intagit sina platser För tidiga/sena skott Om skytt avlossar skott före kommandot ”LADDA” eller efter ” PATRON UR” skall skytten diskvalificeras. • Om skytt avlossar skott efter kommandot ”Ladda” men före kommandot ”Eld” avdras det antal av de för skytten bästa träffarna som svarar mot antalet skott avgivna före eldkommandot.5 D.och säkerhetsanordning) eller inte hinns med. vådaskott förorsakat av förändringar på vapnets avfyrings. görs avdrag i det fasta målet med det antal bästa träffar som svarar mot antalet för sent avgivna skott. Eldavbrott Om skytt vill skjuta om vid eldavbrott skall denne omedelbart sänka vapnet i skjutriktningen samt sträcka upp den fria handen.7 Antal skott per serie Vid fältskjutning skall antalet skott vara sex (6) vid varje station. Tid per serie Ej tillämpligt. • Vid skjutning mot rörliga mål. Reservvapen får inte användas. äger inte rätt att återfå erlagda avgifter och insatser. Ingen annan åtgärd får vidtas av skytten. Efter ”Eld upphör” anmäler skytten ”Eldavbrott”.5. görs inte avdrag för den som under skjutmomentet skjutit före eller efter visningstiden. Om inget fel syns tar skjutstationschefen emot vapnet med mynningen riktad rakt fram (utan att röra mekanism eller ev. Fältskjutning Skjuthandbok D.5.5.5. Avlossat skott får inte ersättas. Skjutstationschefen eller medhjälpare skall med lätthet kunna se att skytten håller armen för högt eller att armen är på väg upp för tidigt eller är uppe.4 D. Vid eldavbrott med revolver görs inte avfyring. berättigar inte till omskjutning. • För den som skjutit efter ”Eld upphör” då fasta figurer förekommer.8 Vapenfel och eldavbrott Allmänt Skott som genom skyttens eget förvållande misslyckas (t. Skjutmomentet är påbörjat då ”10 sekunder kvar” kommenderats. som till följd av vapenfel inte kan fullfölja påbörjad tävling. Om synbart matnings.ex. Om vapnet inte avfyras kontrollerar stationschefen att vapnet är osäkrat (gäller de vapen som har säkring). Därefter kontrolleras att magasinet är fullt infört varefter pi84 .eller utkastningsfel upptäcks (exempelvis patron eller hylsa fastnat) får omskjutning ske. utan det kontrolleras att hanen är i framfört läge. D.

Patronen skall ha ett märkbart anslag. Övriga skyttar får enligt tävlingsledningens bestämmande tillåtas att gå fram till målen. Han har därvid förbrukat sin rätt till omskjutning på stationen. Sluten markering skall dessförinnan utföras. D. Träff av rikoschett räknas som bomskott. Eventuell särskjutning räknas som separat start. Fortsatt skjutning får därefter inte ske förrän skjutledaren/skjutstationschefen förklarat att vapnet ånyo är funktionsdugligt. I revolver skall en patron ha märkbart anslag. Vid eldavbrott på pistoler med double-action funktion görs inte avfyring. Vid fel på mål och/eller målanordning för enskild skytt anbefalls omskjutning för dem som drabbas. sedan målen kontrollerats och resultatet antecknats. Kritning bör utföras med färgad krita.5.Svenska Pistolskytteförbundet stolmagasinet tas ur och det kontrolleras att max 5 patroner finns i detta. Om vapnet avfyras eller om i revolver/pistol med double-action ingen patron har märkbart anslag får omskjutning inte ske. utan skjutstationschefen kontrollerar att hanen är i framfört läge och att vapnet inte är säkrat. varefter omskjutning omedelbart utförs av berörd skytt. Omskjutning på grund av eldavbrott får göras 1 gång under en tävling (start). Vid fältskjutning räknas träff endast i den tryckta målytan (tapeten).1 Allmänt 85 . som målen markeras. Skulle vapnet under pågående skjutning bli helautomatiskt skall skytten utan order omedelbart avbryta skjutningen och göra patron ur.10. Skytt har rätt att åtgärda eldavbrott inom skjuttiden oavsett orsak.5.ex. På framsidan görs en ring runt skjutresultatet på den station där eldavbrottet inträffat. Godkänd omskjutning skall noteras på baksidan av skjutkortet (t. Vid tävlingar skall kulhålen. Omskjutning får ske. helst fetkrita. förrän målen markerats och resultaten noterats. D. De får dock inte gå närmare dessa än två meter.5. Utmatad patron tas om hand och kontrolleras. Vid poängmål räknas kulhål till det högre värdet så snart ringens ytterkant är tangerad. Kulhål som tangerar målytans begränsning räknas som träff (kantskott). Sluten markering sker för den skytt som haft eldavbrott. Härigenom underlättas bedömningen om täcklappar fallit eller skjutits bort. kikarmarkering Av stationschef utsedd funktionär eller särskilt anmodad skytt skall tydligt och snabbt ange resultatet efter hand. Därefter förfars enligt ovan. ”station 3 eldavbrott” samt skjutstationschefens signatur). Markering genomförs.9 Fel på målanordning Vid fel på mål och/eller målanordning eller felaktigt målspel anbefalls omskjutning på skjutstationen för samtliga skyttar. Omskjutning görs även då skjutledare av säkerhetsskäl eller av annan orsak avbrutit skjutningen. För kontroll av resultaten skall en eller flera skyttar övervaka markeringen och en skytt följa protokollförarens notering av resultaten. först kritas och därefter klistras. I tveksamma fall skall av förbundet godkänd fältskyttetolk användas.10 Markering inkl. D.

dock högst det antal.3 11.32 .4 10.65 mm .5 7.40. Vid fältskjutning skall förbundets fältskyttetolkar användas Vid en och samma tävling skall tolkar av samma typ användas. Har skytt av misstag skjutit för många skott.10.22 7.6 8. Bild 17: Tolk för fältskjutning.357.41.45 Tolkmått i mm A1) 4.0 9. .32 WC 9 – . . 10 mm .10.8 B1) 5. Om det utan skyttens förvållande finns för många träff på egen tavla eller figur och man inte genom kulhålets utseende kan avgöra vilken träff som härrör från annan skytt.4 Mått A och B gäller med en tolerans av +0/-0. skall han omedelbart göra anmälan om detta till skjutledaren (stationschefen).41 . varvid motsvarande antal träff av högsta värde för skytten skall avdras.8 8.3 Tolkar och tolkning Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro.5. 86 .44 .38.4 10.2 Fel antal skott Skott på fel tavla eller figur räknas som bomskott. dels för att utröna om mer än en kula gått igenom samma kulhål.9 7.32 WC .22.Del D. som skall tolkas. 5.6 mm . som motsvarar det egna skottantalet vid serien eller skjutstationen ifråga (vid ringat mål motsvarande antal träff av högsta valör).45 Kultyp Ogival Ogival Wadcutter Varierande Varierande Varierande Varierande Märkning .05 Anvisningar för tolkning vid fältskjutning • Ta reda på vilken kaliber träffarna har och välj rätt tolk enligt Tabell 1.5.0 11. Tabell 1 Tolkar för fältskjutning Pos.44 . 9 mm .65 –. får inte vidröras före tolkning.1 10. äger skytten som sitt resultat tillgodogöra sig de bästa träffarna.5 9. Fältskjutning Skjuthandbok D. Kulhålstolk används dels för att fastställa om ett kulhål tangerat figurs ytterkontur. . D.32 – 7. • Kulhål.357 10 – .0 8. 1 2 2B 3 4 5 6 1) Kaliberbeteckn.

skall figurpappen lossas från pinnen innan tolkning sker. där det av förutsättningarna tydligt framgår att målen är poängmål för särskiljning.12 Särskiljning Särskiljning vid lika antal träff äger rum enligt följande: 1. skall antingen särskjutning ske tills särskiljning erhållits. fri från trasiga kanter. D. att kulhålets största mått får uppgå till högst följande värde för att skottet skall få räknas som träff: Vapengrupp A. • Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål förfars på följande sätt: – Håll figuren (målet) vågrätt. D. – Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ände och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur figuren. I övriga fall tilldelas de skyttar som inte kan åtskiljas samma placering. då tolken tenderar att pressas ut från målytan (tapeten). 3. d.44 och .s. Varje träffad figur ger en poäng och varje träff. så att jämn anliggning erhålls. som skall tolkas. Om två kulor passerat genom ett hål.Svenska Pistolskytteförbundet • Om en figurpinne helt eller delvis befinner sig bakom det kulhål. Tolkning av ovala kulhål För tolkning av ovala kulhål gäller. – Om kulhål vid kantskott bryter figurpappens ytterkant. Pappen skall inte slätas ut före mätningen.v. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används. lottning utföras. Vid poängmål räknas det högre värdet. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på figurens baksida (utgångssidan). Avläsning sker alltid vinkelrätt mot målytan. lossnar tolken lättare ur detta. Största antalet träff på sista stationen. Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar. eller då särskjutning inte kan eller inte anses böra ske.5. • Om mätflänsens kant tangerar målytan räknas kulhålet som träff. där pappen (fastän utböjd) är hel. – För in tolken på sätt som ovan nämnts i de kulhål. kan användandet av tolk försvåras eller omöjliggöras.11 Resultatberäkning Vid tävling i poängfältskjutning skall resultatet anges i poäng. Vid sådana fall måste förstoringsglas användas. en poäng. Lottning skall fortsättningsvis användas endast som grund för fördelning av eventuella hederspris. B och R 11 mm Vapengrupp C 7 mm För kaliber .s. 87 .v. så att tolkkroppens mätfläns ligger an mot målytan. 2. Vid behov kan tolken stödjas.45 14 mm Ovala kulhål mäts från den punkt där tydligt märke (intryckning) syns i pappen till den punkt på kulhålets motsatta sida.5. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula. Ovala kulhål tolkas genom anläggning av token mot innersta delen av kulhålet. Största antalet träffade figurer. Högsta antal poäng i eventuellt förekommande ringad(e) figur(er). – Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet. Resultatet anges i sammanräknad poäng. Kan särskiljning ändå inte erhållas. näst sista stationen o. • För in tolken försiktigt.

s. Skytt. näst sista stationen o. Skyttarna B och C fortsätter särskjutningen om andra och tredje plats. Vid tävling om föreningsmästerskap bör sådan särskjutning ske. 3.eller kretsmästerskap skall i fältskjutning vid lika högsta antal träffar (lika antal poäng i poängfältskjutning).och snabbskjutning samt skjutning mot precisionstavla sker särskiljning i första hand efter placering i fältskjutningen. Särskjutning 4.s. Särskiljningsreglerna tillämpas om två eller flera av dessa skyttar har lika antal träff. EXEMPEL 1 5 skyttar deltar i särskjutningen. som i särskiljningsomgång uppnår lägre träffantal än det högsta i omgången. i särskilt angivet poängmål för särskiljning 2. bestämmer resultatet av särskjutningen även skyttarnas inbördes placering efter medaljörerna. Fältskjutning Skjuthandbok Särskiljning vid poängfältskjutning om flera har samma poäng (antal träffar + antal träffade figurer) äger rum enligt följande: 1. detta då D har träffat fler figurer i särskjutningen (oavsett på vilken station de tappat sin träff under huvudtävlingen). Är antalet deltagare i särskjutningen flera än tre. därefter i snabbskjutningen och om särskiljning likväl inte uppnås efter placeringen i skjutning mot precisionstavla. Vid särskiljning räknas den första 6-skottsserien i särskjutningen som station 11 (förutsatt att tävlingen består av 10 stationer) nästa 6-skottsserie som station 12 och så vidare. särskjutning om samtliga medaljer äga rum. d.5.Del D. I övriga fall tilldelas de skyttar som inte kan åtskiljas samma placering. Högsta antal poäng (träff + träffade figurer) på sista. D. Detta förutsatt att tillräckligt antal skyttar finns kvar så att medaljörerna kan koras. Ny särskjutning genomförs mot samma mål.13 Särskjutning I fältskjutning sker särskjutning i erforderligt antal omgångar.v. Lottning Lottning skall fortsättningsvis användas endast som grund för fördelning av eventuella hederspris. Resultat: Skytt A 6/3 Skytt B 5/3 Skytt C 5/3 Skytt A är segrare. Vid tävling om svenskt mästerskap. 88 . I kombinerad tävling bestående av fält. Även segraren i nationell fältskjutning utses i förekommande fall efter särskjutning. men på kortare tid. varje omgång omfattande en eller flera skjutstationer enligt arrangörernas bestämmande.v. får inte fortsätta skjutningen. Särskjutningen sker mot ett mål med 3 figurer. Högsta antal poäng i ringad figur. Alla har 58 träff i huvudtävlingen. Resultatet av särskjutning avgör även i vilken ordning hederspriser skall fördelas mellan de skyttar som deltar i särskjutningen. landsdels. Resultat: Skytt A 6/3 Skytt B 6/3 Skytt C 6/3 Skytt D 5/3 Skytt E 5/2 Skytt D blir fjärde och skytt E femte man. intill dess att medaljörerna utsetts.

Skyttarna A. C och E har fått 12 träff i särskjutningsomgången och fortsätter skjuta isär om medaljerna. Skytt B kommer på plats 4 (6 träff på station 12) Skytt F kommer på plats 5 (högre poäng än D) Skytt D kommer på plats 6 Omgångsresultatet avgör placering i särskjutningen. 89 . Skytt E blir fjärde man (högre poäng) Skytt B blir femte man EXEMPEL 3 träff/figur poäng särskjutning Skytt A 60/27 21 6/2 + 6/2 Skytt B 60/27 19 5/2 + 6/2 Skytt C 60/27 23 6/2 + 6/2 Skytt D 60/27 20 6/2 + 5/2 Skytt E 60/27 17 6/2 + 6/2 Skytt F 60/27 25 6/2 + 5/2 Arrangören beslöt att varje särskjutningsomgång skall bestå av 2 stationer. Resultat: Skytt A 5/4 15 poäng Skytt B 4/4 13 poäng Skytt C 6/4 19 poäng Skytt D 5/3 16 poäng Skytt E 4/4 15 poäng Skytt C är segrare Skyttarna A och D skjuter vidare om platserna 2 och 3. Resultatet per station används vid särskiljning. 5 skyttar deltar i särskjutningen.Svenska Pistolskytteförbundet EXEMPEL 2 Man kan även använda ringade mål vid särskjutningen. Man skjuter mot 4 ringade C 20.

s.6. Om mål som inte finns förtecknade i detta kapitel undantagsvis användes skall detta klart framgå av tävlingsinbjudan och skall vara godkänd av kretsstyrelse. Mellanrummet mellan figurerna i en målgrupp får inte vara mindre än halva bredden av den största figuren i målgruppen. Vid mästerskap. Så kallade jaktmål med oregelbundet utskjutande delar får inte användas.v.2. Maximala målavstånd framgår av D. Ett och samma skott skall inte kunna träffa mer än ett mål (även efter studs).6 D.3. Fältskjutning Skjuthandbok D. Risken för rikoschett kan undvikas genom inklädnad av målställ. Mål skall vara fäst vid målställ av sådant material att det inte ger upphov till rikoschetter. d. Människoliknande mål av icke-militär. SM.2 och Tabell 2.9.1. Målen kan bestå av: • antingen tryckt figurtapet uppfordrad på papp • eller figur tryckt direkt på pappen Minst 10 mm papp skall finnas utanför det egentliga målet. 90 . Beakta dock det utökade riskområde som tillkommer vid skjutning mot metallmål se B. Pappen skall vara av lämpligt material.Del D. kommersiell eller egen tillverkning får inte användas. Inte heller får en ”nära bom” träffa annan figur. Ej förtecknade fältskyttemål skall infogas i lämplig figurgruppstorlek. landsdelsmästerskap och kretsmästerskap skall av Förbundet godkänt målmateriel användas. I fältskjutning kan mål av metall användas under förutsättning att de är så uppställda att de faller omedelbart vid träff (fallmål).1 Mål Allmänt Som mål används företrädesvis tavlor och figurer enligt nedan. dock minst 10 cm.

5 30x27 35x31. C 15 D C 20 C 25 C 30 C 35 C 40 C 50 B 45 Mått 15x13.10 X X X X Diamanten 29.5 40x36 50x45 35x45 12 10 8 7 6 5 3 5 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X B 65 50x65 2 X X X B 100 55x100 1 X X X 1/7 20x26 9 X X X X Tunnan 40x50 4 X X X X Tunna D Bunkerspringa 16x20 49x13 11 V.3x17.3 11 X X X X Ovalen 30x15 H.11 V.11 H.Svenska Pistolskytteförbundet Neutrala fältskyttemål + motsvarande militära Militära figurer: (Måtten ej full lika de neutrala).5x21 9 X X X X 91 Blå . 1/2 1/1 Huvud Tvåfärg brun X X X X X X X Tvåfärg grön X X X X X X X Figurtyp Orange Svart Grön Gul X X X X X X X X X X X X X X X X Benämn.5 20x18 25x22.12 X X X X X Kvadraten 17.

9 11 13 4 6 8 9 6 8 6 8 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 1/3 1/4 1/6 1/8 1/4 h 1/6 h 1/4 v 1/6 v X 1/1 min.5 10x25 52x48 49X33 45x26 37x21 60x35 45x26 60x35 45x26 19x45 7. L2 30x70 7 X X X X L3 43x100 5 X X X X Bildäck sida 67x34 6 X Bildäck bakifrån 42x61 3 X 92 . 8 8.) Skjuthandbok Rubinen 37x50 5 X X X X X S25 S20 S 15 D S 10 D 1/3 1/4 rak 1/6 rak 1/8 1/4 höger 1/6 höger 1/4 vänster 1/6 vänster L1 25x62. Fältskjutning Neutrala fältskyttemål + motsvarande militära (forts.5 20x50 15x37.Del D.

5x29 12 X X X B-Oval 2 18x44 10 X X X Sexkant 1 Sexkant 2 Sexkant 3 B-Rondell 1 B-Rondell 2 B-Rondell 3 23x32 33x46 44x63 Ø 12 Ø 18 Ø 21 8 6 4 13 10 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X X 93 .Svenska Pistolskytteförbundet Fältskyttemål typ Holger Johansson Benämning Mått Figurgrupp 9 Svart X Orange X Grön X A-Rondell 1 Ø 22 A-Rondell 2 Ø 33 6 X X X A-Triangel 1 23x21 12 X X X A-Triangel 2 39x29 8 X X X B-Triangel 1 22x20 11 X X X B-Triangel 2 28x26 8 X X X A-Oval 1 A-Oval 2 A-Oval 3 14x20 19x26 24x39 12 9 8 X X X X X X X X X B-Oval 1 14.

Fältskjutning HJ Snabbmål Skjuthandbok 94 .Del D.

Detta får dock inte ske på bekostnad av säkerhet och sportslig rättvisa. mål. Möjligheterna att variera något eller några av målen jämfört med vanligen förekommande mål bör beaktas. Skjutställning med och utan stödhand bör vara lika fördelad på skjutstationerna. Visningstider. Flera mål kan monteras på samma påle vinkelrätt mot varandra I sidled rörliga mål. flytande e dyl. • Ringdiameter 1 40 mm Ringdiameter 2 110 mm • Svart färg: samtliga ringar.3. Även vid skjutning mot rörligt mål kan denna utgångsställning föreskrivas. D. En enstaka station bör inte ha så hög svårighetsgrad i förhållande till övriga stationer att den blir helt avgörande för tävlingen. avstånd och skjutställningar skall varieras. hängande i vajer.3 Målrekommendationer Rörliga mål bör eftersträvas. Vid poängfältskjutning bör såväl enkla som svåra mål förekomma på varje skjutstation.5 m/s).6. På vagn.Svenska Pistolskytteförbundet Tryckt 5-prickstavla • 5 tavelbilder i rad.3.5. Svårighetsgraden bör anpassas efter de deltagande skyttarnas genomsnittliga skicklighet. Vapnet får inte lyftas förrän vid kommandot ”Eld”. 95 . (Hastigheten bör inte överstiga 1. På station där skjutningen inleds mot fasta figurer skall utgångsställning alltid vara med vapnet snett riktat mot marken (45 grader).6. Hastigheten anpassas till figurstorlek och skjutavstånd. D. Mål av sådan svårighetsgrad att träffantalet mer bestäms av tur än skjutskicklighet får inte förekomma.2 Målförutsättningar allmänt Fältskjutning skall vara omväxlande. D.6.1 Exempel på rörliga mål • • • • • • • • • • Snabbt uppdykande – försvinnande Vippmål (vridbar stång med vinkelrätt eller snett påspikade ribbor på vilka figurerna är fästa) Långsamt uppdykande – snabbt försvinnande Svängande /gungande mål Mål omväxlande visat på ömse sidor om skydd Mål lodrätt uppdykande (från skyddsgrav) Mål uppdykande i fönster eller glugg Roterande mål (uppdykande) fästa på bjälke Framsvängande mål. • Träff: räknas i hela pricken 110 mm. Exempel på olika skjutställningar framgår av D. Om kombination av fasta och rörliga mål förekommer på en skjutstation bör visning av rörligt mål inleda och/eller avsluta skjuttiden.

Vid rörliga mål räknas tiden från det målen blir synliga tills de försvinner. I Tabell 2 angivna maxavstånd förutsätter viss skjuttid per skott.22.4 Skjuttid. räknas från kommandot ”Eld” till avslutande av kommandot ” Eld upphör”. kan tiden per skott minskas (se Diagram 1 till Diagram 4). Tidtagning skall ske med tidtagarur alternativt med automatiskt målstyrningssystem. Exempelvis får inte bunkerspringa vara rörlig. Skjuttiden kan delas upp i flera delar genom svängning av luckor (skivor).6. Tiden. som kontrolleras av skjutledaren eller den han utser därtill. I skärmen öppningar att skjuta igenom. 96 . Om målet placeras på väsentligt kortare avstånd. Kontrollera särskilt det självmarkerande målets funktion och att det är likformigt för alla skyttar. I djupled rörliga mål. Hela målställningen på vagn (-ar) gående på räls. S. Exempel på maxavstånd vid fältskjutning återfinns i Tabell 2. som täcker öppningarna. Visningssättet bör anpassas till målets art.) innan skott får avges mot övriga figurer. D.Del D. Förminskade figurer skall stå på avstånd som svarar mot deras storlek. Om träff krävs i självmarkerande figurer (ballong e dyl. Målen dyker upp vid skjuttidens början och försvinner (fälls) vid skjuttidens slut. Skytt får själv med klocka kontrollera sin skjuttid. Uppdykande mål får inte göras så höga att de vid visningen svajar. inte heller utdraget ”Eld upphör”/visselsignal. Fältskjutning • • Skjuthandbok Fasta mål stående bortom skärm.k. Detta skall vara utdraget under tre (3) sekunder och kan ersättas med visselsignal. skall beaktas att svårighetsgraden på det självmarkerande målet överensstämmer med anvisningarna i Tabell 2. Kommandoordet ”Eld” används inte vid rörliga mål. lerduvor splittras inte med säkerhet vid träff med kaliber . skjutavstånd Sambandet mellan skjutavstånd och skjuttid måste beaktas.

Svenska Pistolskytteförbundet D. organisation och genomförande av tävlingen. Bestämmelser och anvisningar som ges i hela detta kapitel skall följas. Svårighetsgraden skall vara sådan att inte någon enstaka skjutstation blir avgörande för tävlingens utgång. målanordningar och skjutställningar skapa en varierande fältskyttebana. D. Tävlingsledaren ansvarar för • att säkerhetsbestämmelserna följs • att skriftliga instruktioner upprättas för skjutstationschefer och markörchefer • att utse skjutstationschefer • att utse banläggare • att utse tävlingsexpedition.7. Banläggaren ansvarar för att: • rekognoscera den tilltänkta skjutterrängen • välja platser för skjutstationer.1 D.1 D. Svårighetsgraden kan med fördel vara lägre på de inledande och avslutande skjutstationerna. Banläggarens uppgift är att med stöd av bestämmelserna i detta reglemente och med hjälp av omväxlande målspel.7. skjutavstånd. Banläggaren bör även ge skyttarna möjlighet att på ett antal stationer själv fatta taktiska beslut om skottfördelning och i vilken ordning målen skall beskjutas.7.7. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • att utse tävlingsjury (3 personer) • att utse ammunitionskontrollant (i förekommande fall) • att ordna tydlig snitsling av patrullvägen • att i god tid kontrollera anordningarna på skjutstationerna • att vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion • att låta upprätta startlista • att efter skjutning låta städa skjutterrängen • att kontrollera eventuella skador som kan ha uppstått i skjutterrängen samt reglera dessa • att anordna sjukvårdsberedskap • att ordna avlysning. skjuttider.7.1.4 Banläggare Banläggaren lyder under tävlingsledaren. skjutvarning och avstängning enligt bland annat Säk B Civilt skytte • att utse säkerhetsansvarig D.1.7 D. 97 . Tävlingsledare fältskjutning Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering.2 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt Ej tillämpligt.1.1.3 Säkerhetsansvarig Säkerhetsansvarig skall före tävling personligen kontrollera samtliga skjutstationer ur säkerhetssynpunkt. Svårighetsgraden bör anpassas efter tävlingens storlek (status) och deltagarnas genomsnittliga skicklighet. målstorlekar.

Fältskjutning • • • • • • • • • • • • • • Skjuthandbok beräkna riskområden för skjutstationer i enlighet med Säk B Civilt Skytte. varnings. skyltar etc. • säkerheten i övrigt under hela skjutningen övervakas. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser. Skjutstationschef är skjutledare på stationen. markarbeten etc.Del D. och med dessa som grund bestämma patrullstig samt föreslå tävlingsledaren erforderliga avlysningar och andra säkerhetsåtgärder. kulfång eller andra skyddsanordningar. Har skjutledare inte utsetts skall skyttarna själva utse sådan. patrullstigen snitslas. • skyttar. att avståndet mellan yttre skyttarna är lika med avståndet mellan yttre figurerna att vid behov sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion D.1. upprätta målförutsättningar. till stationschefer överlämna underlag (förutsättning. Han skall kontinuerligt övervaka säkerheten på skjutplatsen och skyndsamt till tävlingsledaren rapportera uppkommen säkerhetsrisk. skisser etc. som kan innebära risker. • patron ur verkställts genom att visitera efter skjutning (innan vapnet bortförs från skjutplatsen). åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisade platser. identifiera behov av renovering av fasta målanordningar.) så att detta kan anskaffas i tid. Skjutstationschef lyder under tävlingsledaren. 98 . och anmäla behovet i tid till tävlingsledaren.2 meters avstånd mellan varandra för att eliminera problem med korsskjutning. Han skall vara väl insatt i gällande säkerhetsbestämmelser och är närmast ansvarig för att åtgärder vidtas för att förebygga olyckshändelser vid skjutningen. röjning.0-1. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande.) och försäkra sig om att denne förstått uppgiften. djup och naturliga höjdvariationer att eftersträva naturliga kulfång om så är möjligt att målgrupper placerade på olika skjutavstånd (djup) placeras i sidled så att de inte skymmer varandra att draglinor förläggs så att de ej blir synliga mot någon målgrupp eller något mål när de sträcks att målgrupperna alltid är parallellt placerade mot skjutplatsen att skjutplatsens bredd är sådan att skyttarna kan placeras med 1. • skyttarna åtlyder givna kommandon. Skjutledaren kontrollerar (låter kontrollera) under skjutning att: • banan är fri innan ladda kommenderas. • vapenvakt avdelas vid markering (i förekommande fall).5 Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall skjutledare utses. • vid uppkommen fara omedelbart kommendera ”Avbryt” och ”Patron ur”. I god tid skall han därför undersöka och avhjälpa eventuella bristfälligheter på skjutbaneanläggningar. Skjutledare skall överenskomma med den som anbefallt skjutningen att erforderliga avlysningar. virke.7.och avstängningsåtgärder vidtagits. • skyttarna hanterar vapnen korrekt och att de i övrigt följer gällande regler. Vinkeln mellan de yttre målgrupperna får ej överstiga ±30 grader. beräkna materielbehovet för tävlingen (målmateriel. Vid behov avbryter han skjutningen på stationen. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. att på varje tänkt skjutstation försöka utnyttja skjutterrängen avseende bredd.

• vid behov anvisa särskild plats för åskådare • tillämpliga bestämmelser efterföljs. vilket innebär 4 träff i 2 figurer. Bekräfta med signatur. • återlämna pärmen med skjutkorten till patrullchefen och anvisa väg till nästa skjutstation • vid uppkommen fara omedelbart kommendera ”Avbryt” och låta genomföra patron ur.och figurnummer samt erforderlig anteckning om protestens art. 99 . ”Patron ur” skall kontrolleras. placeras vid patrullstigen på sådan plats (om möjligt) att skyttarna från anslaget inte kan se mål eller målspel. • skjutmomentet genomförs enligt bestämmelserna i aktuellt kapitel. Skjutstationschef skall vara väl insatt i de bestämmelser och anvisningar som utfärdats av tävlingsledare och banläggare.ex. Därmed behöver resultaten inte läsas upp efter markering och tid sparas. Detta sker före kommandot ”ALLA KLARA”. • genomföra skjutmomentet i enlighet med förutsättningarna och/eller skriftlig instruktion • om verksamheten avbryts efter kommandot ”LADDA” men innan skjutmomentet är avslutat kommenderas ”Avbryt” samt därefter ”Patron ur”. så att patron ur verkställts. • när markering är klar. samt vid behov kontakta tävlingsledaren. OBS! Anmärkning. märks med patrull. • övriga funktionärer på stationen är väl insatta i sina uppgifter. Vid behov tas figuren/figurerna som givit anledning till anmärkning bort. (skäl till avbrott kan vara tekniskt eller säkerhetsmässigt. Denna orientering skall ord för ord följa den av banläggaren eller tävlingsledaren upprättade skriftliga instruktionen • låta visa målen • genomföra stickprovskontroll av laddat vapen. haveri på målanordning eller människor eller djur inom riskområdet) • se till att funktionärer eller skyttar aldrig vistas oskyddade framför laddade vapen • före markering ange vilka skyttar som skall kontrollera markering och protokollskrivning • anteckna skjutresultatet genom att ange antalet träff på varje mål. • visitation efter skjutning genomförs. som görs sedan skyttarna lämnat skjutstationen tas inte upp till behandling. anteckna detta på skjutkortet och bekräfta med signatur. t. • ge muntlig instruktion om förutsättningar och målspel samt eventuella kompletterande uppgifter om skjutningen (förutsatt att skriftliga förutsättningar inte delats ut vid startplatsen). Skjutstationschefen svarar för att anordningar och målspel fungerar Skjutstationschef ansvarar för att: • samtliga mål ställs upp så att de syns lika bra under hela tävlingen • mål och målgrupper märks ut enligt banläggarens anvisningar • skjutplatserna är tydligt utmärkta • ”Haltskylt”. då målgrupperna är skilda åt • om anmärkning (protest) görs. 2 + 2. Detta underlättar skrivningen. läsa upp resultaten. eventuellt med kompletterande anvisningar för skjutningen vid stationen. Figuren/figurerna sänds till tävlingsledningen för jurygranskning. När skyttarna får gå fram till figurerna bör skjutledaren repetera resultatet figur för figur.Svenska Pistolskytteförbundet Skjutstationschef har ansvaret för planering och organisation samt tävlingens genomförande på den egna skjutstationen.

3 Säkerhet Skyttarnas frihet att välja mål vid en station får inte medföra risk att skyttarna skjuter i kors mot i sidled starkt särade mål. 100 .7. – kommendera ”AVBRYT” om så påkallas av säkerhetsskäl.och säkerhetsföreskrifter efterföljs. målspel.8 Patrullchef Patrullchef lyder under tävlingsledare och skjutstationschefer. D. – övervaka skyttarna. D. anslag o. som inte bör vara större än som med hänsyn till skjutningens genomförande är oundgängligen nödvändigt.1 Banbesiktning Tävlingsledaren/banläggaren skall före tävling personligen kontrollera samtliga skjutstationer med hänsyn till skjutplatser.7. – kontrollera utgångsställning.v. märkning.2 Patruller/Skjutlag Fältskjutning anordnas med patruller. Patrullchefen skall under förflyttningen övervaka att ordnings.6 Skjutledare.1. att vapen medförs på anbefallt sätt och att vapen inte laddas eller hanteras på sådant sätt att fara uppstår. kommandoord. D. Fältskjutning Skjuthandbok D.7 Markörchef Markörchef lyder under skjutstationschef. • dessutom kunna biträda skjutstationschefen med att – sköta draglinor för målspel. patrullstig. Vid upprop skall arrangör meddela patrullen vem som utsetts till patrullchef. medför skjutkorten och tillser efter skjutning att resultaten uppläses för skyttarna.7.s.3.7. Detta system ställer lika stora krav på skjutledaren som systemet med fasta stationschefer.Del D. alternativ Vid mindre tävling och kretstävling (inklusive kretsmästerskap) kan funktionär leda patrull runt banan och agera som skjutledare vid samtliga stationer. Vid tävlingar med 200-300 deltagare bör 8-10 skyttar ingå i patrullerna. D. målens bakgrund.1. D.7. Detta förfarande får även tillämpas för arrangörspatruller vid övriga tävlingar. Markörchef ansvarar för att markering sker på ett korrekt sätt och skall vara insatt i skjuthandbokens bestämmelser samt gällande säkerhetsbestämmelser. De funktionärer som skall ha hand om respektive station bör då vara närvarande. exempelvis att skytt inte lämnar patrullvägen.7. Patrullchefen leder patrullen. Hans åligganden skall kortfattat meddelas honom vid starten. Markörchef skall: • tillse att samtliga kulhål kritas och klistras efter det att målen markerats och resultaten antecknats • vid behov reparera målen eller byta figurer.1. Skjutstationschef kan även vara markörchef.

Utrustning Målmateriel ses över och erforderlig materiel anskaffas såsom • Figurer • Nummerlappar för figurer • Täcklappar i erforderliga färger • Kritor (helst fetkritor) • Skjutkort • Pärmar för skjutkort • Förutsättningar • Tolkar • Tidtagarur • Kontrollvikter och kontrollåda • Märklappar för vapenkontroll • Förbandslåda • Verktyg och tillbehör för reparation av målmateriel • Skjuthandbok • Förteckning RM/SM klass Lokaler.8 D.ex.3 Rekognoscering Vid rekognoscering av bana skall banläggarens åtgärder i ordning vara: • sök lämpligt markområde • undersök om tillstånd kan erhållas från markägare • studera om säkerhetskraven allmänt sett kan tillgodoses • rekognoscera lämpliga skjutplatser med hänsyn till patrullernas förväntade storlek (minst 1 m lucka mellan skyttarna) • alternativa skjutplatser bör preliminärt rekognosceras (t.8. anskaffas för • tävlingsexpedition inklusive anmälan och jury • vapenkontroll • utspisning • toaletter Erforderliga parkeringsutrymmen rekognosceras och utmärks. med hänsyn till ändrade siktförhållanden) • lämplig startplats väljs bland annat med hänsyn till parkeringsmöjligheter • rekognoscera lämplig väg mellan stationerna • sista skjutstationens plats väljs så att gångvägen till målet/startplatsen (parkeringsplatsen) inte blir för lång (såvida inte fordon kan ställas till förfogande) • varierande målanordningar för de olika stationerna väljs preliminärt • första stationens mål bör inte ha för hög svårighetsgrad • överväg om stegringen och avvägningen av svårighetsgraden är lämplig • fastställ i princip målanordningarnas utseende • bestäm skjutplats och plats för målen varvid särskilt beaktas att målens bakgrund från de olika skjutplatserna är densamma och att målfronten är parallell med skjutplatserna • bestäm hur manöverlinorna skall dras för att minska risken att de träffas • gör upp anvisningar för röjning (efter markägarens tillstånd) och iordningställande av mål och stationsplatser i övrigt 101 .2 Planläggning Skjutbanans mått Ej tillämpligt.8. eventuellt tält.1 D.8. D.Svenska Pistolskytteförbundet D.

Patrullvägen skall vara så dragen att den inte till någon del ligger inom riskområdet.8. Vid haltpålen kan lämpligen stationens figurer ställas upp.8. Laddning får inte ske utan kommando.ex. Dessa bör vara placerade med minst 1 m lucka. rakt bakom nummerpålen. 102 . Laddning kommenderas först då skyttarna intagit skjutplatserna. Annat startmellanrum bestäms med hänsyn till tiden på den mest komplicerade stationen (flera rörliga mål.v. kontroll och protokollföring. Skyttens plats är. tid att återföra mål i utgångsläge o.8. omskjutning. Vid större tävlingar bör möjlighet till snabb kommunikation finnas mellan stationerna och startplatsen så att ändring av starttiderna kan ske för att undvika irriterande köbildningar på banan.8 Haltpåle Före skjutstation skall finnas en haltpåle så placerad. Visning av målen sker sedan skyttarna intagit skjutplatserna.6 D. Vid mindre tävlingar där skriftlig förutsättning inte utdelats. långa markörvägar. Vid behov förses figurerna med kompletterande anvisningar om vad som räknas som målyta.7 Starttider Patrullernas starttider bör vara anslagna på särskild tavla. att skyttarna därifrån inte ser målen. Fältskjutning • • Skjuthandbok kontrollera säkerheten med hänsyn till kulfång och eventuella risker för rikoschett bestäm avspärrningar och platser för förbudsskyltar D. D. Extra tidsmellanrum bör läggas in efter exempelvis var tionde patrull med hänsyn till oförutsedda fördröjningar. D.8.8. Skjutplatser Skjutplatserna bör vara noggrant iordningställda. Den bör om möjligt läggas så att skyttarna inte ser målen förrän vid den avsedda skjutplatsen. figurbyte. målreparation. När skyttarna tillåts gå fram till målen i samband med markering bör lämplig avspärrning anordnas 2 meter framför figurerna. t.4 Patrullväg Patrullvägen skall vara tydligt utmärkt med snitslar. D. Vid skjutplatserna bör finnas träfiberskivor e dyl. Skyttar ur patrullen kan hjälpa till vid markering.s. Detta bör om möjligt kontrolleras genom förövning med skyttar på aktuell station. Vid markering från flera målgrupper kan markör visa antal träff med nummerbricka.5 Tidsåtgång I regel erfordras 10 minuters startmellanrum mellan patrullerna. Normalt finns endast nummerpålar vid skjutplatserna.).Del D. såvida inte annat anbefalls. på vilka vapnen kan läggas. kan för stationen gällande förutsättning anslås vid haltpålen. så att samtliga skyttar i patrullen har likartat underlag. Förflyttning bör ske i lugn gångtakt.

Samtliga skyttar kan anpassa svårighetsgraden till sin egen förmåga.1 Antal träff per figur 103 .13 Förutsättningar Högsta antal träff per figur skall anges i stationsbeskrivningen. D.8. Målen ordnas så att skytten utan svårighet kan finna sitt mål. Anslaget bör placeras i mitten av målgruppen. Man bör vid regnväder vara beredd att byta figurerna oftare än annars. Regnskydd bör om möjligt finnas för figurerna.8.8. Sektioner skiljes genom skärmar som vid rörliga mål skall vara monterade på målanordningen. D.10 Upprop Upprop verkställs vid starten. I vissa fall kan det vara motiverat att förse figurerna med från skjutplatsen väl läsbara nummerlappar. Då så anses lämpligt kan transporter ordnas mellan samlingsplats före start och utgångspunkten för fältskyttebanan samt från sista målet åter till samlingsplatsen.8. Här kan anbefallas högst 4 träff i någon figur. samtidigt som de skickliga skyttarna får möjlighet att träffa många figurer.8.12 Målgrupper På samlingsplatsen bör sättet att utmärka figurernas plats inom målgrupperna vara exemplifierat.Svenska Pistolskytteförbundet D. Även valfri eldfördelning bör förekomma. vilket ger hög poäng.13. D. Exempelvis tre efter varandra uppdykande mål varav ett större som visas kort tid. Poängfältskjutning kan öka de mindre skickliga skyttarnas träffresultat.11 Målsäkring Vid planläggning tas hänsyn till att tävlingen skall kunna genomföras även vid dåliga väderleksförhållanden. Det bör säkerställas att målautomatik fungerar även vid ihållande regn. Det bör även finnas uppehållsplats för skyttarna samt plats för eventuell utspisning. Vid poängfältskjutning skall alltid eldfördelningen vara fri. Olika målgrupper bör tydligt utmärkas med anslag försett med bokstav eller siffra angivande målgruppens beteckning i enlighet med målbeskrivningen i förutsättningen. Fetkritor bör användas. Sex träff i en figur får räknas. Kontroll verkställs att vapnen är försedda med vederbörlig markering efter vapenkontrollen. Reservfigurer skall förvaras i plastsäckar eller dylikt.8. transporter Vid startplatsen (samlingsplatsen) skall finnas lokaler för sekretariat och vapenkontroll samt toaletter. Det är fördelaktigt att på någon eller några stationer överlåta åt skytten själv att bedöma hur många skott han skall avge mot de olika figurerna. D. Platsen för upprop av patrullerna bör vara särskilt markerad med nummerpålar.9 Samlingsplats. D. Funktionären kontrollerar namnen och stryker de som inte inställt sig. Samtidigt försäkrar sig funktionären om att uppgifterna på skjutkorten anger rätt vapengrupp.

C 15D. 1/6 1/7 figur. 1/8. Skyttar tillhörande olika vapengrupper bör gå i skilda patruller varvid förutsättningarna (skjuttider. L 2. skjutställning och skjuttid. S 20 vertikal. Nedanstående tabell anger maximalt tillåtet skjutavstånd till olika mål för de olika vapengrupperna. skjutavstånd och träffördelning) anpassas till respektive vapengrupp. 1/2 (halvfigur) C 50. 1/4. A-oval 2. I vissa fall kan skyttarna medges att starta i mer än en vapengrupp. Sexkant 1. Bunkerspringa vertikal. • Med stödhand kan en figur från en ett nummer högre grupp användas. 1/6 rak. 1/4 rak. Bildäck bakifrån Tunna. skjutavståndi meter för vapengrupp A+R B C 70 60 50 45 40 35 30 27 24 80 65 55 50 45 40 35 32 27 90 75 65 55 50 45 40 36 30 9 10 11 20 16 22 18 25 20 12 13 14 12 16 14 18 16 . 1/3 figur. D. B-oval 2. S 25 vertikal. Diamanten C 20. 1/4 profil. B-triangel 2. Alternativt kan skjutavståndet ökas med ett steg. Skjutställningen är stående utan stödhand.1 Anvisningar för banläggning Svårighetsgrad Svårighetsgraden vid tävling i fältskjutning bör avvägas så att tävlingen blir utslagsgivande och att skyttar oavsett vapengrupp får likvärdiga möjligheter. 1/4 v C 30. Fältskjutning Skjuthandbok D. Dock kan skyttar i vapengrupperna A och R ingå i samma patrull. C 40. S 15D. Rubinen C 35. Tabell 2 Maximalt skjutavstånd Figurerna indelas i grupper enligt nedan Grupp nr 1 2 3 4 5 6 7 8 Figurbeteckning B 100. Bildäck sida. A-rondell 2. 1/3 B 45. • Vid mörkerfältskjutning används figurer från en ett nummer lägre grupp (större figur). A-rondell 1.2 Skjutavstånd vid fältskjutning Skjutavstånd i förhållande till viss målstorlek kan endast bestämmas med hänsyn till viss vapengrupp. A-oval 1. Ovalen stående Tunna D20. Huvud. B-rondell 3.9. 1/4 h. L 3. L 1. B-oval 1 S 10D. Sexkant 2.9 D. A-oval 3. S 20 horisontal. Sexkant 3. 1/1 min C 25. S 25 horisontal.9. A-triangel 2. B-rondell 2. B-triangel 1. Alternativt kan skjutavståndet minskas med ett steg. Vid mästerskapstävlingar skall i så fall samtliga tävlande i en vapengrupp ha startat innan tävling för annan vapengrupp påbörjas. Kvadraten. I detta fall bör förutsättningarna ändras mellan vapengrupperna. A-triangel 1. Ovalen liggande Bunkerspringa horisontal. 1/1 (helfigur) B 65.Del D. 1/8 figur. 1/6 profil. B-rondell 1 104 Max.

9. Vid mörkerfältskjutning. Tillägg till skjuttiden: • Utgångsställning 45° 1. längre tid när omriktning sker i sida) Figurgrupp Diagram 1: Skjuttid vapengrupp A och R 105 .1 Skjuttider vid fältskjutning Vapengrupp A och R Diagrammet gäller utan stödhand.5-2 sek • Omriktning mellan målgrupper 1. Med stödhand.3 D. Skjuttid minst 2 sek/skott.5-2 sek (kortare tid när omriktning sker mellan målgrupper som står (efter varandra) i linje på djupet.Svenska Pistolskytteförbundet D.9. tag ett ”stegs” mindre figur eller längre avstånd.3. tag ett ”stegs” större figur eller kortare avstånd samt 30 % längre skjuttid.

Fältskjutning Skjuthandbok D.3. längre tid när omriktning sker i sida) Figurgrupp Diagram 2: Skjuttid vapengrupp B. tag ett ”stegs” mindre figur eller längre avstånd.75 sek/skott.2 Vapengrupp B Diagrammet gäller utan stödhand. Med stödhand.5-2 sek • Omriktning mellan målgrupper 1. 106 . tag ett ”stegs” större figur eller kortare avstånd samt 30 % längre skjuttid.Del D.5-2 sek (kortare tid när omriktning sker mellan målgrupper som står (efter varandra) i linje på djupet. Skjuttid minst 1. Tillägg till skjuttiden: • Utgångsställning 45° 1.9. Vid mörkerfältskjutning.

D.3.3 Vapengrupp C Diagrammet gäller utan stödhand.Svenska Pistolskytteförbundet D. längre tid när omriktning sker i sida) Figurgrupp Diagram 3: Skjuttid vapengrupp C.9.9. Vid mörkerfältskjutning. 107 .5 sek/skott. Tillägg till skjuttiden: • Utgångsställning 45° 1. tag ett ”stegs” större figur eller kortare avstånd samt 30 % längre skjuttid. Se Bilaga 5 Exempel på skriftlig förutsättning vid pistolfältskjutning. Skjuttid minst 1.4 Stationsförutsättningar Vid kretstävlingar och högre bör skyttarna vid starten tilldelas en skriftlig förutsättning upptagande • stationernas nummer • antal målgrupper och figurer • högsta antalet tillåtna träff per figur • målspel inklusive skjuttid • skjutställning • en kolumn där skytten kan notera sitt skjutresultat • anvisning kan även finnas om vilka skyttar som skall hjälpa till vid markering och protokollföring • målspelet bör beskrivas grafiskt.5-2 sek (kortare tid när omriktning sker mellan målgrupper som står (efter varandra) i linje på djupet. Med stödhand. tag ett ”stegs” mindre figur eller längre avstånd.5-2 sek • Omriktning mellan målgrupper 1.

5 sek Skjutning målgrupp A 6 x 1.Del D. 108 .0x45/45 = 6. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5 kolumn A+R.5x55/55 = 4.0 sek Skjutning målgrupp A 3 x 1. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. Stående. båda fasta. Utgångsställning 45o. 3 träff per figur. Två målgrupper: A =1/4 rak. Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Lyft 1. Tiderna kan ökas för att få en lättare skjutning) EXEMPEL 2 Vapengrupp C En målgrupp: A = L2.5 sek. Sammanlagd skjuttid 12 sek (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid. Sammanlagd skjuttid 6.5x25/45 = 5. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1. 30 (35) m. Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Lyft 2.5 sek Skjutning målgrupp B 3 x 1.5 Exempel på stationsuppbyggnader EXEMPEL 1 Vapengrupp C Två målgrupper: A =1/4 rak. Tiderna kan ökas för att få en lättare skjutning) Vapengrupp A Förkorta skjutavståndet till 30 respektive 45 m. I detta fall = nominell tid då figurerna står på maxavstånd. Stående utan stödhand. fast.0 sek.0x30/35 = 5.9. 1/3 = grupp 3).5 sek avrundas till 7 sek. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3.6 sek avrundas till 15 sek. Omriktning till målgrupp B 1. (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid. Max. Utgångsställning 45o. Max. B =1/3 figur 55(55) m. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. Beräkning av kortaste tillåtna skjuttid: Lyft 2. B =1/3 figur 45 (45) m. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1. Stående. Max.0 sek.5 sek Skjutning målgrupp B 3 x 2. (1/4 = grupp 5. Sammanlagd skjuttid 14. båda fasta. 6 träff per figur.0 sek Skjutning målgrupp A 3 x 2. Omriktning till målgrupp B 1.5x40/45 = 4. Utgångsställning 45°. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5 kolumn C för respektive figurgrupp.0 sek.1 sek. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5. 25 (45) m. 40(45) m. Fältskjutning Skjuthandbok D. 3 träff per figur.

Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Lyft 1. Faller sedan i bokstavsordning. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1. 35 (35) m.0 sek.0 sek Skjutning målgrupp A 2 x 2. 55 (55) m. Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Lyft 2. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5.5x30/30 = 3.0 sek.0 sek. Alla mål är uppe från början.5x55/55 = 3. Stående utan stödhand. C = Tunnan. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. Tiden kan ökas för att få en lättare skjutning) Vapengrupp A En målgrupp: A = L2. Max.0x25/35 = 8. 2 träff per figur. Stående utan stödhand. Utgångsställning 45o. 2 träff per figur. 20 (24) m.1 sek avrundas till 11 sek (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid. 6 träff per figur.3 sek. fast. Sammanlagd skjuttid 13 sek (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. Omriktning till målgrupp B 1 sek 109 .Svenska Pistolskytteförbundet (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid. Utgångsställning 45o. Faller sedan i bokstavsordning.6 sek. Tre målgrupper: A = 1/8 figur. 30 (30) m. Max. Stående. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5.5x45/45 = 3. Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Lyft 2.5 sek Skjutning målgrupp A 6 x 2. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1. Tiderna kan ökas för att få en lättare skjutning) Vapengrupp A Förkorta skjutavståndet till 20 respektive 35 m. Max. B = C35. Alla mål är uppe från början. 45 (45) m. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5. Tiden kan ökas för att få en lättare skjutning) EXEMPEL 3 Vapengrupp C Tre målgrupper: A = 1/8 figur. Omriktning till målgrupp C 1 sek Skjutning målgrupp C 2 x 1. 25 (35) m. Sammanlagd skjuttid 10. C = Tunnan 45 (45) m. Utgångsställning 45o. B = C35. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3.0x20/24 = 3.0 sek Skjutning målgrupp A 2 x 1. Omriktning till målgrupp B 1 sek Skjutning målgrupp B 2 x 1.

2 träff per figur. 4 mål: A = C25 + 1/8.7 sek. Stående utan stödhand.0 sek. C = S25 vertikal. Omriktning till målgrupp C 1. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1.3 sek avrundas till 16 sek (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid.5 sek.5 sek. Omriktning till målgrupp B 1. Sammanlagd skjuttid 15. framsvängande. B = C20. avrundas till 14 sek (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid. fast.0x45/45 = 4. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1.5 sek.0 sek Skjutning målgrupp C 3. 4 mål: . framsvängande. 26 (30) m. 36 (40) m. Omriktning till målgrupp C 1. Sammanlagd skjuttid 11. Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Skjutning målgrupp A 2. Stående utan stödhand. Tiderna kan ökas för att få en lättare skjutning) 110 Vapengrupp A Tre målgrupper. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1. 21 (25) m. fast. fast. 2 träff per figur. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. Omriktning till målgrupp B 1. Tiderna kan ökas för att få en lättare skjutning) A = C25 + 1/8.0 sek Skjutning målgrupp B 3. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. B = C20. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 1.0 sek.0 sek Skjutning målgrupp A 2.5 sek. 24 (27 + 24) m. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. 15 (20) m. Max.0x35/35 = 4. Max. Beräkning av kortast tillåtna skjuttid: Skjutning målgrupp A 1.0 sek. C = S25. Skjuttiden beräknas i förhållande till maxavståndet eller läses i Diagram 3. Tiderna kan ökas för att få en lättare skjutning) EXEMPEL 4 Vapengrupp C Tre målgrupper. Omriktning till målgrupp A 1. 30 (36 + 30) m.0 sek Skjutning målgrupp A 1.Skjuthandbok Skjutning målgrupp B 2 x 2. Omriktning till målgrupp A 1.2 sek.5 sek. Avstånd inom () är maxavstånd enligt Tabell 5. avrundas till 12 sek (Observera att detta är minsta tillåtna skjuttid.0 sek Skjutning målgrupp B 2. fast.0 sek Skjutning målgrupp C 2.0 sek.0 sek Sammanlagd skjuttid 13. Omriktning till målgrupp C 1 sek Skjutning målgrupp C 2 x 2.

Svenska Pistolskytteförbundet Del E Magnumfältskjutning Magnumfältskjutning Del E 111 .

1 E. På skjutbana får magnumfältskytte ske endast om Statens Skytteombud (SSO) uttryckligen godkänt banan för skytte med magnumladdad ammunition. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E.1 Grunder Magnumfältskjutning Magnumfältskjutning är precisionsskjutning mot fältskyttemål i terräng med grovkalibriga vapen. för att användas vid speciella skjutförhållanden.1.1. Skytten skall inneha pistolskyttekort. Specialladdning skall vara laddad i Specialhylsa och får inte laddas i Magnumhylsa.1. E. är inte tillåten. Det är tillåtet att spänna hanen mellan varje skott vid skytte med Double Actionrevolver. Skjutning från rullstol är tillåtet. Vid magnumfältskytte får patroner laddade med svartkrut inte förekomma. Märkt patron eller motsvarande.3 Tävlingsformer Ej tillämpligt. 112 .2 E. Vapengrupp 8 får skjutas med vapen som är avsedda för magnumpatroner.1.Del E. Precisionsmomentet– antal poäng i ringade figurer – tillmäts inom magnumfältskyttet mycket stor betydelse. Kornskydd är tillåtet att använda. medtävlare och funktionärer får dock inte äventyras. E. Skytten får inte utöva magnumfältskytte förrän det kalenderår skytten fyllt minst 18år. Säkerheten för skytten. Särskilda tekniska bestämmelser Magnumfältskyttets höga bullervärden kräver särskilt hänsynstagande vid skytte med magnumladdad ammunition på skjutbanor.4 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Handikappad skytt får beroende av handikappet använda den utrustning samt inta den skjutställning som han/hon finner behövligt för att kunna delta i tävlingen. Samtliga patroner vid en och samma tävling skall vara lika laddade. Antalet poäng skall i en väl avvägd bana vara den faktor som avgör placeringarna inom varje vapengrupp.

2 E.Svenska Pistolskytteförbundet E.1 Klassindelning Allmänt I magnumfältskjutning tillämpas ingen klassindelning.2. 113 .

Ammunition av magnumtyp är en patron där patronhylsans större volym tillåter en större krutladdning och därmed högre prestanda (hastighet) än en motsvarande standardladdning eller specialpatron med samma kaliber och kulvikt. eller annan anordning med liknande funktion är inte tillåten. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E. Inga fastställda regler. (Hanspänd revolver. I vapengrupperna 1-4 samt 6-8 skall riktmedlen vara öppna. Korn och sikte får vara ställbara i höjd och sida. Korn får inte placeras framför pipmynningen. inklusive eventuell pipvikt och tomt magasin.3 Vapengrupper specifika bestämmelser Vapenvikt I vapengrupperna 1-4 samt 6-8 är vapnets totalvikt. Trumma på revolver och magasin till pistol skall kunna påfyllas med sex (6) patroner. Mikrometersikte är tillåtet. vara tillverkat som en Single Actionrevolver. (Denna kontroll kan även utföras med en fjädervåg eller liknande). Vidare gäller för revolver att kontrollvikten skall kunna anbringas mot den spända hanen (vapnet med mynningen nedåt. I vapengrupp 5 (FRIGRUPP) är alla typer av riktmedel tillåtna utom riktmedel med projicerande strålar. såväl modellsom funktionsmässigt. exempelvis gummikolv. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).) För att ingå i vapengrupperna 2 och 4 skall vapnet i sitt fabriksmässiga grundutförande. Kolvens yta får förändras för att förhindra att den halkar i handen. Gäller ej vapengrupp 5 om optiska riktmedel används. Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet. begränsad till 2000 g och i vapengrupp 5 till 2500 g. (Han. Kolvens form får dock inte förändras. Är tillåten om den är fast monterad. exempelvis med hjälp av isoleringsband. Skall passera över hudvecket mellan tumme och pekfinger vid normal skjutställning. Max 305 mm (12”). Endast originalkolv eller motsvarande typ får användas.Del E. Sikte får inte placeras bakom uppfälld hane eller mantelns bakplan.) 114 Pipvikt Piplängd Pipans centrumlinje Riktmedel Visirlinje Mynningsbroms Dimensioner Kolv Avtryck Trumma och magasin Ammunition Single action Double action . Kolv med anatomisk utformning eller handstöd (på kolvens nedre del) är inte tillåten. vara tillverkat som en Double Actionrevolver. För att ingå i vapengrupperna 1 och 3 skall vapnet i sitt fabriksmässiga grundutförande. vertikalt) utan att hanen faller fram.och avtryckarspänd revolver. Skall motsvara normal fabriksladdning och i vapengrupperna 1-4 vara av magnumtyp. såväl modellsom funktionsmässigt.

41-.3. E. hänvisas till den vapengrupp.357 Magnum. som vapnet tillhör ENLIGT VAPNETS URSPRUNGLIGA FUNKTION ELLER MODELL.5 E.3.3 E.2.3. .5 tum).7 Vapengrupp M Grovkalibriga pistoler och revolvrar.3.40.41-. max piplängd 165 mm (6.40.8 Vapengrupp M8 Revolver .2. Vapengrupp M7 Revolver .Svenska Pistolskytteförbundet Vapen som ändras i sin funktion eller i sin mekanism. . förutom att kolven får modifieras/bytas och trycket trimmas.2.1 E. .6 E.3.38 Special.2.45 ACP och .3.44 Magnum. E.2 E. Vapengrupp M4 Double Action Revolver kaliber .44 Magnum. Vapengrupp M2 Double Action Revolver kaliber .44 Special.2 E.44 Magnum. Omodifierat standardvapen.2.357 Magnum.45 Colt. 115 .2.44-.2.3.38-. 9 mm-max.1 E.4 E. .3.2. .3.455.455 Vapengrupp M6 Pistol kaliber min 9 mm-max . Vapengrupp M3 Single Action Revolver kaliber .357 – .3. Vapengruppen är indelad i följande 8 undergrupper: Vapengrupp M1 Single Action Revolver kaliber . Vapengrupp M5 Frigrupp Pistol och Revolver kaliber min.

får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Kontroll av skyddet sker genom att lägga detta mellan två styva skivor. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Vid misstanke om regelbrott skall byxorna kontrolleras på samma sätt som beskrivits ovan. Skyddet får fästas på byxor. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Skyddet får inte vara formgjutet.Del E. exempelvis som påsytt skinn. Mellanrummet mellan skivorna får inte överstiga 30 mm. avsedd att skydda handen. Hörselskydd skall användas. 116 . Vid tävling får skygglapp användas. Byxtyget räknas in i skyddets tjocklek. får medföras och användas vid skjutmomentet i magnumfältskjutning. Skjuthandske. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. Ryggstöd.4 Utrustning Glasögon får användas. Bländarskiva får användas. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. I glasögon får inte diopterhål tas upp. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E. Vid magnumfältskjutning får skydd för krutgaser och tryckvåg användas. Radio. Samtliga funktionärer och åskådare inom 25 m från eller i samma rum som skjutplats skall använda hörselskydd. vars diameter inte överstiger 300 mm. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas.

(Vid rörliga mål påbörjas eldgivningen då figurerna visas). Alla poängmål skall alltid visas vid haltpålen. Kommandoserien fullföljs även om någon skytt avlossar skott före eld. dels av exempel på kommandoord. Poängmål skall alltid vara så utformat att högsta poäng erhålls i figurens centrum. I regel kompletterat med anvisningar om kontroll av markering och protokollskrivning. Anvisning När patrullen är samlad vid haltpålen. Används vid fasta figurer. Används vid fasta mål. Kommandoord Patrullen framåt Inta platserna vid nummerpålarna Ordna för skjutning Jag visar målen LADDA! Kontroll av antal skott i magasin + patronläge ALLA KLARA? 10 SEKUNDER KVAR! Då rörliga mål förekommer.5. Stationen får inte ha poängmål. Revolver skall dock kontrolleras innan propp/bricka sätts i. Vid SM skall antalet skjutstationer vara minst åtta (8).2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas.Svenska Pistolskytteförbundet E. Skyttarna visar upp tomt magasin och vapen med säkerhetspropp/-bricka isatt. FÄRDIGA! ELD! (endast vid fasta mål) ELD UPPHÖR! PATRON UR! PROPPA VAPEN! KONTROLL AV VAPEN OCH MAGASIN! MARKERA! 117 . Efter skjuttidens slut.5 E. 10 sekunder före ELD eller den tidpunkt då rörliga figurer skall visas. som lämpligen kan användas i förekommande fall. Stickprovskontroll Om NEJ upprepa efter ca10 sek. Skjuttiden skall vara väl tilltagen för att medge precisionsskjutning. E. Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen. Kommandoordet skall även användas vid skjutning mot rörliga figurer efter den sista visningen. Minst två av skjutstationerna skall ha ringade figurer där antal träff och poäng räknas. Ca 30 s före ”ALLA KLARA”. 3 sekunder före seriens början.1 Genomförande Omfattning Antalet skjutstationer bör vara minst åtta (8).5. Första skjutstationen skall ge skyttarna möjlighet till inskjutning. Utdrages under 3 sek.

men hanen får inte vara spänd. E. klick mm.) tillämpas inte inom magnumfältskytte.5 E. Vapenfel får avhjälpas under skjuttiden. hämtar vapnet. skall skytten stå upp och båda händerna skall vidröra huvudet. även om detta skulle hinnas med under skjuttiden. Revolver får ha trumman infälld.4 E. mätt 45° i skjutriktningen. 118 . E. • Om skytt avlossar skott efter kommandot ”Ladda” men före kommandot ”Eld” avdras det antal av de för skytten bästa träffarna som svarar mot antalet skott avgivna före eldkommandot. E. Förberedelse.5. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E. En klickad patron får inte ersättas med ny.5. • Vid skjutning mot rörliga mål (uppdykande/försvinnande eller fram-bortsvängande).5.7 Antal skott per serie Vid magnumfältskjutning skall antalet skott vid en och samma station vara sex (6). Regeln innebär att ingen kroppsdel (från skytten eller andra skyttar) under någon del av skjutmomentet får finnas framför mynningen. görs avdrag i det fasta målet med det antal bästa träffar som svarar mot antalet för sent avgivna skott. Vid fel på mål och/eller målanordning för enskild skytt anbefalls omskjutning för dem som drabbas. men någon patron får inte finnas i patronläget.5. E. Banan skall läggas med hänsyn till denna regel samt så att skyttarna skall kunna inta en valfri skjutställning. • För den som skjutit efter ”Eld upphör” då fasta figurer förekommer. Vid kommando ”Eld” böjer sig skytten ner.1 Hands-Up station När ”10 sekunder kvar” kommenderas. Pipa eller annan vapendel får stödjas mot kroppsdel.8 Vapenfel och eldavbrott Omskjutning vid funktioneringsfel (eldavbrott.9 Fel på målanordning Vid fel på mål och/eller målanordning eller felaktigt målspel anbefalls omskjutning på skjutstationen för samtliga skyttar.5. Skjutmomentet är påbörjat då ”10 sekunder kvar” kommenderats. slutför laddningen och påbörjar skjutningen.3 Skjutställning Vid skjutmomentet gäller 45° säkerhetsvinkel. Vapnet får läggas på patronask av normalstorlek. Tid per serie Ej tillämpligt. görs inte avdrag för den som under skjutmomentet skjutit före eller efter visningstiden. Pistol skall ha slutstycket i framfört läge med spänd hane.5. Nytt försök med klickad patron får göras.5. dock inte på bekostnad av säkerheten eller på sådant sätt att övriga skyttar störs. Vapnet skall vara laddat.3.6 E. Avlossat skott får inte ersättas.Del E. provskott/visning av mål Målen visas när skyttarna intagit sina platser För tidiga/sena skott Om skytt avlossar skott före kommandot ”LADDA” eller efter ”PATRON UR” skall skytten diskvalificeras.5.

varvid motsvarande antal träff av högsta värde för skytten skall avdragas.8 10. Vid poängmål räknas kulhål till det högre värdet så snart ringens ytterkant är tangerad. dels för att utröna om mer än en kula gått igenom samma kulhål.41. 9 mm . Kulhål som tangerar målytans begränsning räknas som träff (kantskott). . Tabell 3 Tolkar för magnumfältskjutning Pos. E. Kritning bör utföras med färgad krita.0 11. sedan målen kontrollerats och resultatet antecknats. 10 mm . Har skytt av misstag skjutit för många skott. som motsvarar det egna skottantalet vid skjutstationen ifråga (vid ringat mål motsvarande antal träff av högsta valör).45 Tolkmått i mm A1) B1) 8. 3 4 5 6 1) Kaliberbeteckn.10.Svenska Pistolskytteförbundet Sluten markering skall dessförinnan utföras.1 Allmänt E. skall han omedelbart göra anmälan därom till skjutledaren (stationschefen). .10.2 Fel antal skott Skott på fel tavla eller figur räknas som bomskott.38. kikarmarkering Av stationschef utsedd funktionär eller särskilt anmodad skytt skall tydligt och snabbt ange resultatet efter hand.1 9. dock högst det antal.41 .4 Mått A och B gäller med en tolerans av +0/-0. först kritas och därefter klistras. äger skytten som sitt resultat tillgodogöra sig de bästa träffarna. förrän målen markerats och resultaten noterats.3 Tolkar och tolkning Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro.5. Härigenom underlättas bedömningen om täcklappar fallit eller skjutits bort.45 Kultyp Varierande Varierande Varierande Varierande Märkning 9 – . Övriga skyttar får enligt tävlingsledningens bestämmande tillåtas att gå fram till målen. Träff av annan kaliber än den egna tillgodoräknas inte.3 11. E. I tveksamma fall skall av förbundet godkänd fältskyttetolk användas.44 . Omskjutning görs även då skjutledare av säkerhetsskäl eller av annan orsak avbrutit skjutningen. Vid tävlingar skall kulhålen.44 .10 Markering inkl.40. De får dock inte gå närmare dessa än två meter.4 10.4 10. Träff av rikoschett räknas som bomskott. Om det utan skyttens förvållande finns för många träff på egen figur och man inte genom kulhålets utseende kan avgöra vilken träff som härrör från annan skytt.5.05 Anvisningar för tolkning vid magnumfältskjutning 119 . Vid en och samma tävling skall tolkar av samma typ användas.357.5. För kontroll av resultaten skall en eller flera skyttar anmodas övervaka markeringen och en skytt att följa protokollförarens notering av resultaten. .357 10 – .5. Vid magnumfältskjutning räknas träff endast i den tryckta målytan (tapeten). helst fetkrita. Kulhålstolk används dels för att fastställa om ett kulhål tangerat figurs ytterkontur. som målen markeras. E.10.5 9.

5. Avläsning sker alltid vinkelrätt mot målytan. som skall tolkas. särskjutning 120 . – Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet. näst sista o. Bild 17a: Tolk för magnumfältskjutning. Magnumfältskjutning • • Skjuthandbok Ta reda på vilken kaliber träffarna har och välj rätt tolk enligt Tabell 3.Del E. Särskiljning Särskiljning vid lika antal träff sker enligt följande: 1. Kulhål. – Om kulhål vid kantskott bryter figurpappens ytterkant. så att tolkkroppens mätfläns ligger an mot målytan. Om två kulor passerat genom ett hål. • Om mätflänsens kant tangerar målytan räknas kulhålet som träff. högsta antal sammanlagda poäng i poängmålen 3.12 Resultatberäkning Ej tillämpligt.5. lossnar tolken lättare ur detta.s.v. • Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål förfars på följande sätt: – Håll figuren (målet) vågrätt. kan användandet av tolk försvåras eller omöjliggöras. högsta antal träff på sista skjutstationen. Vid behov kan tolken stödjas.11 E. Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. – Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ände och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur figuren. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på figurens baksida (utgångssidan). då tolken tenderar att pressas ut från målytan (tapeten).s. skall figurpappen lossas från pinnen innan tolkning sker. Vid poängmål räknas det högre värdet. 5. högsta antal poäng på sista skjutstationen. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används. E. som skall tolkas. så att jämn anliggning erhålls. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula. • För in tolken försiktigt. näst sista o. Vid sådana fall måste förstoringsglas användas. Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar. – För in tolken på sätt som ovan nämnts i de kulhål.v. • Om en figurpinne helt eller delvis befinner sig bakom det kulhål. största antal träffade figurer 2. får inte vidröras före tolkning. 4.

121 . Skjuttiden skall vara väl tilltagen. Figurer skall vara poängmål och antal träff per figur får vara högst en. särskjutning om mästartiteln äga rum. Vid magnumfältskjutning skall särskjutning ske på särskild skjutstation.5.Svenska Pistolskytteförbundet E. träffade figurer och poäng. Om vid sådana tävlingar andre och tredje pristagaren inte kan särskiljas enligt ovan tillämpas särskjutning även för dessa.13 Särskjutning Vid tävling om svenskt mästerskap eller om landsdels.eller kretsmästerskap i magnumfältskjutning skall vid lika högsta antal träffar. Vid särskjutningen tillämpas reglerna för särskiljning enligt ovan. Vid förnyad skjutning får avståndet ökas men skjuttiden får inte förändras.

Figurens ”centrum” bör kunna urskiljas. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E. som bowlingkäglor och lerduvor är inte tillåtna. Människoliknande mål av icke-militär.1. Fallmål av metall är tillåtna. De får inte påverkas av kulnedslag i närheten. Så kallade jaktmål med oregelbundet utskjutande delar får inte användas. bör undvikas. Ett och samma skott skall inte kunna träffa mer än ett mål (även efter studs). Splittermål.v.6. De får inte placeras på närmare avstånd än 25 m. Extremt oregelbundna figurformer. Figurernas form bör medge en rejäl riktpunkt mot en godtagbar och enhetlig träffyta. Målen placeras på sådant sätt att de faller vid träff.1 Mål Allmänt Som mål används företrädesvis tavlor och figurer enligt nedan. Figurens form skall inte orsaka att slumpen avgör om en dålig avfyring blir träff eller inte.3 måste beaktas. d. dock minst 10 cm. kommersiell eller egen tillverkning får inte användas. Mål skall vara fäst vid målställ av sådant material att det inte ger upphov till rikoschetter.s. 122 . Djurfigurer.6 E. Målen kan bestå av: • antingen tryckt figurtapet uppfordrad på papp • eller figur tryckt direkt på pappen Minst 10 mm papp skall finnas utanför det egentliga målet. Säkerhetsanvisningarna i B. SM. Mellanrummet mellan figurerna i en målgrupp får inte vara mindre än halva bredden av den största figuren i målgruppen.Del E. Ej förtecknade fältskyttemål skall infogas i lämplig figurgruppstorlek.2. Pappen skall vara av lämpligt material. Maximala avstånd framgår av Tabell 4. Riskvinkeln 1 000 streck (60°) får inte underskridas. avsedda för jakt. Träff räknas inom den yttre ringen om inte annat anges. Risken för rikoschett kan undvikas genom inklädnad av målställ. Vid mästerskap.och bågskytte får användas. Om mål som inte finns förtecknade i detta kapitel undantagsvis användes skall detta klart framgå av tävlingsinbjudan och skall vara godkänd av kretsstyrelse. Inte heller får en ”nära bom” träffa annan figur. Beskjutet fallmål som inte faller räknas som bom. som ”helikoptrar”. landsdelsmästerskap och kretsmästerskap skall av Förbundet godkänt målmateriel användas. exempelvis på påle eller upphöjd platta.

5 20x18 25x22. C 15 D C 20 C 25 C 30 C 35 C 40 C 50 B 45 Mått 15x13.5 40x36 50x45 35x45 12 10 8 7 6 5 3 5 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X B 65 50x65 2 X X X B 100 55x100 1 X X X 1/7 20x26 9 X X X X Tunnan 40x50 4 X X X X Tunna D Bunkerspringa 16x20 49x13 11 V.11 H.3x17.11 V.3 11 X X X X Ovalen 30x15 H. 1/2 1/1 Huvud Tvåfärg brun X X X X X X X Tvåfärg grön X X X X X X X Figurtyp Orange Svart Grön Gul X X X X X X X X X X X X X X X X Benämn.5x21 9 X X X X 123 Blå .12 X X X X X Kvadraten 17.5 30x27 35x31.Svenska Pistolskytteförbundet Neutrala fältskyttemål + motsvarande militära Militära figurer: (Måtten ej full lika de neutrala).10 X X X X Diamanten 29.

5 20x50 15x37. 9 11 13 4 6 8 9 6 8 6 8 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 1/3 1/4 1/6 1/8 1/4 h 1/6 h 1/4 v 1/6 v X 1/1 min.5 10x25 52x48 49X33 45x26 37x21 60x35 45x26 60x35 45x26 19x45 7. 8 8.) Skjuthandbok Rubinen 37x50 5 X X X X X S25 S20 S 15 D S 10 D 1/3 1/4 rak 1/6 rak 1/8 1/4 höger 1/6 höger 1/4 vänster 1/6 vänster L1 25x62. L2 30x70 7 X X X X L3 43x100 5 X X X X Bildäck sida 67x34 6 X Bildäck bakifrån 42x61 3 X 124 . Magnumfältskjutning Neutrala fältskyttemål + motsvarande militära (forts.Del E.

5x29 12 X X X B-Oval 2 18x44 10 X X X Sexkant 1 Sexkant 2 Sexkant 3 B-Rondell 1 B-Rondell 2 B-Rondell 3 23x32 33x46 44x63 Ø 12 Ø 18 Ø 21 8 6 4 13 10 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X X 125 .Svenska Pistolskytteförbundet Fältskyttemål typ Holger Johansson Benämning Mått Figurgrupp 9 Svart X Orange X Grön X A-Rondell 1 Ø 22 A-Rondell 2 Ø 33 6 X X X A-Triangel 1 23x21 12 X X X A-Triangel 2 39x29 8 X X X B-Triangel 1 22x20 11 X X X B-Triangel 2 28x26 8 X X X A-Oval 1 A-Oval 2 A-Oval 3 14x20 19x26 24x39 12 9 8 X X X X X X X X X B-Oval 1 14.

2 Målförutsättningar allmänt Magnumfältskjutning skall vara omväxlande. Vid skjutavstånd över 100 meter och vid skjutning mot poängmål. Detta får dock inte ske på bekostnad av säkerhet och sportslig rättvisa. Skjutavstånd över 180 meter är inte tillåtet. Möjligheterna att variera något eller några av målen jämfört med vanligen förekommande mål bör beaktas. Mål av sådan svårighetsgrad att träffantalet mer bestäms av tur än skjutskicklighet får inte förekomma.Del E. Visningstider. 126 .4 Målrekommendationer Ej tillämpligt. I Tabell 4 angivna maxavstånd förutsätter viss skjuttid per skott. bör skjuttiden inte understiga 60 sekunder. avstånd och skjutställningar skall varieras. Maximalt tillåtet skjutavstånd framgår av Tabell 4. Skjuttid. En enstaka station bör inte ha så hög svårighetsgrad i förhållande till övriga stationer att den blir helt avgörande för tävlingen.6. Maxavståndet bör användas sparsamt och när det förekommer skall skjuttiden vara rejält tilltagen. Svårighetsgraden bör anpassas efter de deltagande skyttarnas genomsnittliga skicklighet. skjutavstånd Sambandet mellan skjutavstånd och skjuttid måste beaktas. Kortaste tillåtna tid . E. mål. Se även Diagram 4.6.3 E.är 30 sekunder.6.förutom vid hands up-stationen . Magnumfältskjutning Skjuthandbok E.

målstorlekar.7.1. Bestämmelser och anvisningar som ges i hela detta kapitel skall följas. Banläggaren bör även ge skyttarna möjlighet att på ett antal stationer själv fatta taktiska beslut om skottfördelning och i vilken ordning målen skall beskjutas. Svårighetsgraden skall vara sådan att inte någon enstaka skjutstation blir avgörande för tävlingens utgång.1 E. E.Svenska Pistolskytteförbundet E.1 E. 127 .3 Säkerhetsansvarig Säkerhetsansvarig skall före tävling personligen kontrollera samtliga skjutstationer ur säkerhetssynpunkt. målanordningar och skjutställningar skapa en varierande fältskyttebana.4 Banläggare Banläggaren (vid fältskjutning/magnumfältskjutning) lyder under tävlingsledaren. med stöd av bestämmelserna i detta reglemente. skjuttider. Svårighetsgraden kan med fördel vara lägre på de inledande och avslutande skjutstationerna. organisation och genomförande av tävlingen. Tävlingsledare fältskjutning Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering.1. Banläggarens uppgift är att med stöd av bestämmelserna i detta reglemente och med hjälp av omväxlande målspel.7.1.7 E.7. Tävlingsledaren ansvarar för • att säkerhetsbestämmelserna följs • att skriftliga instruktioner upprättas för skjutstationschefer och markörchefer • att utse skjutstationschefer • att utse banläggare • att utse tävlingsexpedition.1.2 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt Ej tillämpligt. skapa en fältskyttebana.7. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • att utse tävlingsjury (3 personer) • att utse ammunitionskontrollant (i förekommande fall) • att ordna tydlig snitsling av patrullvägen • att i god tid kontrollera anordningarna på skjutstationerna • att vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion • att låta upprätta startlista • att efter skjutning låta städa skjutterrängen • att kontrollera eventuella skador som kan ha uppstått i skjutterrängen samt reglera dessa • att anordna sjukvårdsberedskap • att ordna avlysning. skjutvarning och avstängning enligt bland annat SäkI Friv Skytte • att utse säkerhetsansvarig E. Banläggarens uppgift är att. Banläggaren lyder under tävlingsledaren. Svårighetsgraden bör anpassas efter tävlingens storlek (status) och deltagarnas genomsnittliga skicklighet. skjutavstånd.7.

åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisade platser.2 meters avstånd mellan varandra för att eliminera problem med korsskjutning.och avstängningsåtgärder vidtagits. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser. 128 . kulfång eller andra skyddsanordningar. • skyttar.) och försäkra sig om att denne förstått uppgiften. • till stationschefer överlämna underlag (förutsättning. Har skjutledare inte utsetts skall skyttarna själva utse sådan. I god tid skall han därför undersöka och avhjälpa eventuella bristfälligheter på skjutbaneanläggningar. Han skall vara väl insatt i gällande säkerhetsbestämmelser och är närmast ansvarig för att åtgärder vidtas för att förebygga olyckshändelser vid skjutningen. Magnumfältskjutning Skjuthandbok Banläggaren ansvarar för att: • rekognoscera den tilltänkta skjutterrängen.) så att detta kan anskaffas i tid. markarbeten etc. djup och naturliga höjdvariationer • att eftersträva naturliga kulfång om så är möjligt • att målgrupper placerade på olika skjutavstånd (djup) placeras i sidled så att de inte skymmer varandra • att draglinor förläggs så att de ej blir synliga mot någon målgrupp eller något mål när de sträcks • att målgrupperna alltid är parallellt placerade mot skjutplatsen • att skjutplatsens bredd är sådan att skyttarna kan placeras med 1. • skyttarna åtlyder givna kommandon. skisser etc. Skjutledaren kontrollerar (låter kontrollera) under skjutning att: • banan är fri innan ladda kommenderas. • att på varje tänkt skjutstation försöka utnyttja skjutterrängen avseende bredd. Vinkeln mellan de yttre målgrupperna får ej överstiga ±30 grader. • skyttarna hanterar vapnen korrekt och att de i övrigt följer gällande regler. • identifiera behov av renovering av fasta målanordningar.1. virke. • patron ur verkställts genom att visitera efter skjutning (innan vapnet bortförs från skjutplatsen). och med dessa som grund bestämma patrullstig samt föreslå tävlingsledaren erforderliga avlysningar och andra säkerhetsåtgärder. röjning. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. • välja platser för skjutstationer. varnings. som kan innebära risker. • upprätta målförutsättningar. skyltar etc. • patrullstigen snitslas. • säkerheten i övrigt under hela skjutningen övervakas. och anmäla behovet i tid till tävlingsledaren. • att avståndet mellan yttre skyttarna är lika med avståndet mellan yttre figurerna • att vid behov sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion E. • vapenvakt avdelas vid markering (i förekommande fall). • beräkna riskområden för skjutstationer i enlighet med Säk B Civilt Skytte. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande.0-1. • beräkna materielbehovet för tävlingen (målmateriel. Skjutledare skall överenskomma med den som anbefallt skjutningen att erforderliga avlysningar.Del E. • vid uppkommen fara omedelbart kommendera ”Avbryt” och ”Patron ur”.7.5 Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall skjutledare utses.

OBS! Anmärkning. Detta underlättar skrivningen.och figurnummer samt erforderlig anteckning om protestens art. samt vid behov kontakta tävlingsledaren. haveri på målanordning eller människor eller djur inom riskområdet) • se till att funktionärer eller skyttar aldrig vistas oskyddade framför laddade vapen • före markering ange vilka skyttar som skall kontrollera markering och protokollskrivning • anteckna skjutresultatet genom att ange antalet träff på varje mål. • när markering är klar. Figuren/figurerna sänds till tävlingsledningen för jurygranskning. Vid behov tas figuren/figurerna som givit anledning till anmärkning bort. • återlämna pärmen med skjutkorten till patrullchefen och anvisa väg till nästa skjutstation • vid uppkommen fara omedelbart kommendera ”Avbryt” och låta genomföra patron ur. 2 + 2. ”Patron ur” skall kontrolleras. Skjutstationschef är skjutledare på stationen. • vid behov anvisa särskild plats för åskådare • tillämpliga bestämmelser efterföljs. När skyttarna får gå fram till figurerna bör skjutledaren repetera resultatet figur för figur. • visitation efter skjutning genomförs. Detta sker före kommandot ”ALLA KLARA”. Vid behov avbryter han skjutningen på stationen. 129 . märks med patrull. läsa upp resultaten. så att patron ur verkställts. Skjutstationschef skall vara väl insatt i de bestämmelser och anvisningar som utfärdats av tävlingsledare och banläggare.Svenska Pistolskytteförbundet Skjutstationschef lyder under tävlingsledaren. eventuellt med kompletterande anvisningar för skjutningen vid stationen.ex. vilket innebär 4 träff i 2 figurer. Skjutstationschefen svarar för att anordningar och målspel fungerar Skjutstationschef ansvarar för att: • samtliga mål ställs upp så att de syns lika bra under hela tävlingen • mål och målgrupper märks ut enligt banläggarens anvisningar • skjutplatserna är tydligt utmärkta • ”Haltskylt”. • ge muntlig instruktion om förutsättningar och målspel samt eventuella kompletterande uppgifter om skjutningen (förutsatt att skriftliga förutsättningar inte delats ut vid startplatsen). • skjutmomentet genomförs enligt bestämmelserna i aktuellt kapitel. t. Därmed behöver resultaten inte läsas upp efter markering och tid sparas. • övriga funktionärer på stationen är väl insatta i sina uppgifter. • om verksamheten avbryts efter kommandot ”LADDA” men innan skjutmomentet är avslutat kommenderas ”Avbryt” samt därefter ”Patron ur”. då målgrupperna är skilda åt • om anmärkning (protest) görs. Bekräfta med signatur. Denna orientering skall ord för ord följa den av banläggaren eller tävlingsledaren upprättade skriftliga instruktionen • låta visa målen • genomföra stickprovskontroll av laddat vapen. • genomföra skjutmomentet i enlighet med förutsättningarna och/eller skriftlig instruktion. placeras vid patrullstigen på sådan plats (om möjligt) att skyttarna från anslaget inte kan se mål eller målspel. Han skall kontinuerligt övervaka säkerheten på skjutplatsen och skyndsamt till tävlingsledaren rapportera uppkommen säkerhetsrisk. Skjutstationschef har ansvaret för planering och organisation samt tävlingens genomförande på den egna skjutstationen. som görs sedan skyttarna lämnat skjutstationen tas inte upp till behandling. (skäl till avbrott kan vara tekniskt eller säkerhetsmässigt. anteckna detta på skjutkortet och bekräfta med signatur.

2 Patruller/Skjutlag Magnumfältskjutning anordnas med patruller.och säkerhetsföreskrifter efterföljs.7 Markörchef Markörchef lyder under skjutstationschef.3 Säkerhet Skyttarnas frihet att välja mål vid en station får inte medföra risk att skyttarna skjuter i kors mot i sidled starkt särade mål.7. – övervaka skyttarna. Detta system ställer lika stora krav på skjutledaren som systemet med fasta stationschefer. att vapen medförs på anbefallt sätt och att vapen inte laddas eller hanteras på sådant sätt att fara uppstår.1. märkning. exempelvis att skytt inte lämnar patrullvägen. anslag o. som inte bör vara större än som med hänsyn till skjutningens genomförande är oundgängligen nödvändigt. målens bakgrund. Markörchef ansvarar för att markering sker på ett korrekt sätt och skall vara insatt i skjuthandbokens bestämmelser samt gällande säkerhetsbestämmelser. E.7. 130 .7.7. patrullstig.8 Patrullchef Patrullchef lyder under tävlingsledare och skjutstationschefer.1. – kontrollera utgångsställning. Hans åligganden skall kortfattat meddelas honom vid starten.1 Banbesiktning Tävlingsledaren/banläggaren skall före tävling personligen kontrollera samtliga skjutstationer med hänsyn till skjutplatser. E. Patrullchefen leder patrullen. • dessutom kunna biträda skjutstationschefen med att – sköta draglinor för målspel.v. kommandoord. Detta förfarande får även tillämpas för arrangörspatruller vid övriga tävlingar. målspel. E.6 Skjutledare.1.3. E. Patrullchefen skall under förflyttningen övervaka att ordnings. Vid tävlingar med 200-300 deltagare bör 8-10 skyttar ingå i patrullerna.Del E. – kommendera ” AVBRYT” om så påkallas av säkerhetsskäl. Skjutstationschef kan även vara markörchef. medför skjutkorten och tillser efter skjutning att resultaten uppläses för skyttarna.7. Markörchef skall: • tillse att samtliga kulhål kritas och klistras efter det att målen markerats och resultaten antecknats • vid behov reparera målen eller byta figurer.7.s. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E. De funktionärer som skall ha hand om respektive station bör då vara närvarande. E. alternativ Vid mindre tävling och kretstävling (inklusive kretsmästerskap) kan funktionär leda patrull runt banan och agera som skjutledare vid samtliga stationer. Vid upprop skall arrangör meddela patrullen vem som utsetts till patrullchef.

3 Rekognoscering Vid rekognoscering av bana skall banläggarens åtgärder i ordning vara: • sök lämpligt markområde • undersök om tillstånd kan erhållas från markägare • studera om säkerhetskraven allmänt sett kan tillgodoses • rekognoscera lämpliga skjutplatser med hänsyn till patrullernas förväntade storlek (minst 1 m lucka mellan skyttarna) • alternativa skjutplatser bör preliminärt rekognosceras (t. E. • bestäm hur manöverlinorna skall dras för att minska risken att de träffas 131 .8.1 E. med hänsyn till ändrade siktförhållanden) • lämplig startplats väljs bland annat med hänsyn till parkeringsmöjligheter • rekognoscera lämplig väg mellan stationerna • sista skjutstationens plats väljs så att gångvägen till målet/startplatsen (parkeringsplatsen) inte blir för lång (såvida inte fordon kan ställas till förfogande) • varierande målanordningar för de olika stationerna väljs preliminärt • första stationens mål bör inte ha för hög svårighetsgrad • överväg om stegringen och avvägningen av svårighetsgraden är lämplig • fastställ i princip målanordningarnas utseende • bestäm skjutplats och plats för målen varvid särskilt beaktas att målens bakgrund från de olika skjutplatserna är densamma och att målfronten är parallell med skjutplatserna • kontrollera att ett och samma skott inte kan träffa mer än ett mål (även efter studs) eller att en ”nära bom” inte träffar annan figur (mellanrummet mellan figurerna i en målgrupp får inte vara mindre än halva bredden av den största figuren i målgruppen dock minst 10 cm).2 Planläggning Skjutbanans mått Ej tillämpligt.8.ex. eventuellt tält.8.Svenska Pistolskytteförbundet E. anskaffas för • tävlingsexpedition inklusive anmälan och jury • vapenkontroll • utspisning • toaletter Erforderliga parkeringsutrymmen rekognosceras och utmärks. Utrustning Målmateriel ses över och erforderlig materiel anskaffas såsom • Figurer • Nummerlappar för figurer • Täcklappar i erforderliga färger • Kritor (helst fetkritor) • Skjutkort • Pärmar för skjutkort • Förutsättningar • Tolkar • Tidtagarur • Kontrollvikter och kontrollåda • Märklappar för vapenkontroll • Förbandslåda • Verktyg och tillbehör för reparation av målmateriel • Skjuthandbok Lokaler.8 E.

på vilka vapnen kan läggas. Skyttens plats är.7 Starttider Patrullernas starttider bör vara anslagna på särskild tavla. såvida inte annat anbefalls. målreparation. långa markörvägar. Vid skjutplatserna bör finnas träfiberskivor e dyl.8.8. E.). E. att skyttarna därifrån inte ser målen. Vid haltpålen kan lämpligen de målfigurer uppställas.Del E.8. Vid större tävlingar bör möjlighet till snabb kommunikation finnas mellan stationerna och startplatsen så att ändring av starttiderna kan ske för att undvika irriterande köbildningar på banan.ex. Alla poängmål skall alltid visas vid haltpålen.8. Patrullvägen skall vara så dragen att den inte till någon del ligger inom riskområdet. Visning av målen sker sedan skyttarna intagit skjutplatserna.s. Laddning får inte ske utan kommando.8. Laddning kommenderas först då skyttarna intagit skjutplatserna. Förflyttning bör ske i lugn gångtakt. 132 . Vid markering från flera målgrupper kan markör visa antal träff med nummerbricka. Skjutplatser Skjutplatserna bör vara noggrant iordningställda. Skyttar ur patrullen kan hjälpa till vid markering. Den bör om möjligt läggas så att skyttarna inte ser målen förrän vid den avsedda skjutplatsen. Normalt finns endast nummerpålar vid skjutplatserna. E. När skyttarna tillåts gå fram till målen i samband med markering bör lämplig avspärrning anordnas 2 meter framför figurerna. Vid behov förses figurerna med kompletterande anvisningar om vad som räknas som målyta.5 Tidsåtgång I regel erfordras 10 minuters startmellanrum mellan patrullerna. tid att återföra mål i utgångsläge o. omskjutning.4 Patrullväg Patrullvägen skall vara tydligt utmärkt med snitslar. figurbyte.8 Haltpåle Före skjutstation skall finnas en haltpåle så placerad. Annat startmellanrum bestäms med hänsyn till tiden på den mest komplicerade stationen (flera rörliga mål. Magnumfältskjutning • • • Skjuthandbok gör upp anvisningar för röjning (efter markägarens tillstånd) och iordningställande av mål och stationsplatser i övrigt kontrollera säkerheten med hänsyn till kulfång och eventuella risker för rikoschett bestäm avspärrningar och platser för förbudsskyltar E. som skall beskjutas vid stationen. kan för stationen gällande förutsättning anslås vid haltpålen.v.6 E. Extra tidsmellanrum bör inläggas efter exempelvis var tionde patrull med hänsyn till oförutsedda fördröjningar. t. så att samtliga skyttar i patrullen har likartat underlag. kontroll och protokollföring. Detta bör om möjligt kontrolleras genom förövning med skyttar på aktuell station. Vid mindre tävlingar där skriftlig förutsättning inte utdelats. Dessa bör vara placerade med minst 1 m lucka. rakt bakom nummerpålen.

E. transporter Vid startplatsen (samlingsplatsen) skall finnas lokaler för sekretariat och vapenkontroll samt toaletter. Det är fördelaktigt att på någon eller några stationer överlåta åt skytten själv att bedöma hur många skott han skall avge mot de olika figurerna. Då så anses lämpligt kan transporter ordnas mellan samlingsplats före start och utgångspunkten för fältskyttebanan samt från sista målet åter till samlingsplatsen.Svenska Pistolskytteförbundet E. Man bör vid regnväder vara beredd att byta figurerna oftare än annars.8. E. Målen ordnas så att skytten utan svårighet kan finna sitt mål.9 Samlingsplats. Samtidigt försäkrar sig funktionären om att uppgifterna på skjutkortet anger rätt vapengrupp. Anslaget bör placeras i mitten av målgruppen. I vissa fall kan det vara motiverat att förse figurerna med från skjutplatsen väl läsbara nummerlappar.8. Det bör även finnas uppehållsplats för skyttarna samt plats för eventuell utspisning. Olika målgrupper bör tydligt utmärkas med anslag försett med bokstav eller siffra angivande målgruppens beteckning i enlighet med målbeskrivningen i förutsättningen. E.8. Kontroll verkställs att vapnen är försedda med vederbörlig markering efter vapenkontrollen. E.8.8. E.11 Målsäkring Vid planläggning tas hänsyn till att tävlingen skall kunna genomföras även vid dåliga väderleksförhållanden. Funktionären kontrollerar namnen och stryker dem som inte inställt sig.1 Antal träff per figur 133 . Sektioner skiljes genom skärmar som vid rörliga mål skall vara monterade på målanordningen.8.10 Upprop Upprop verkställs vid starten. Platsen för upprop av patrullerna bör vara särskilt markerad med nummerpålar. Reservfigurer skall förvaras i plastsäckar eller dylikt.13.13 Förutsättningar Högsta antal träff per figur skall anges i stationsbeskrivningen.12 Målgrupper På samlingsplatsen bör sättet att utmärka figurernas plats inom målgrupperna vara exemplifierat. Fetkritor bör användas. Regnskydd bör om möjligt finnas för figurerna.

1/8 figur. S 25 horisontal. S 20 vertikal. A-triangel 1. Sexkant 1. B-rondell 3. Maximalt skjutavstånd Figurerna indelas i grupper enligt nedan: Grupp Figurbeteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 B 100. 1/4 rak. B-rondell 2.2 Tabell 4 Skjutavstånd vid magnumfältskjutning Skjutavstånd över 180 meter är inte tillåtet. Ovalen liggande Bunkerspringa horisontal. L 3.1 Anvisningar för banläggning Svårighetsgrad Svårighetsgraden bör avvägas så att tävlingen blir utslagsgivande och att skyttarna får likvärdiga möjligheter. B-oval 1 S 10D. C 15D. A-triangel 2. placerade intill varandra på 25 m avstånd. 1/3 figur. C 40.Del E. A-oval 1. Ovalen stående Max. B-oval 2. A-rondell 1. 1/1 (helfigur) B 65. Bildäck sida C 30.9. E. Vid mer än 8 skjutstationer får ytterligare en Hands Up-station ordnas. Rubinen C 35. Magnumfältskjutning Skjuthandbok E. S 20 horisontal. Sexkant 2. L 1. S 25 vertikal. Bunkerspringa vertikal. 1/1 min. Följande exempel kan vara vägledande vid utformningen av Hands Up-station: En ½ figur och en L2 figur. A-oval 3. B-rondell 1 36 32 12 13 134 . Max 5 träff per figur räknas. A-rondell 2. Skjuttid 15 sekunder. B-triangel 1. B-triangel 2 1/7 figur. skjutavstånd M 180 150 130 110 100 90 80 68 60 9 10 11 50 Tunna D20. Huvud. Skjutavståndet skall vara mycket kortare än normalt och skjuttiden skall vara jämförelsevis kort. Tävlingsarrangören skall tillhandahålla någon form av underlag som skyddar vapnet mot smuts. C 25. Bildäck bakifrån Tunna. Sexkant 3 B 45. A-oval 2. 1/4 profil.9 E. Kvadraten. vilket är det enda undantaget från de allmänna reglerna om skjuttider och skjutavstånd som förekommer inom magnumfältskyttet. L 2. En av skjutstationerna skall vara Hands Up-station. 1/2 (halvfigur) C 50. Diamanten C 20. 1/6 rak. Antal figurer på Hands Up-station får vara högst två.9. 40 S 15D. 1/6 profil.

För vapengrupp M gäller valfri skjutställning och cirka 10 sek/skott Tillägg till skjuttiden: • Omriktning mellan målgrupper 1.9.Svenska Pistolskytteförbundet E.4 Stationsförutsättningar Vid kretstävlingar och högre bör skyttarna vid starten tilldelas en skriftlig förutsättning upptagande • stationernas nummer • antal målgrupper och figurer • högsta antalet tillåtna träff per figur • målspel inklusive skjuttid • skjutställning • en kolumn där skytten kan notera sitt skjutresultat • anvisning kan även finnas om vilka skyttar som skall hjälpa till vid markering och protokollföring 135 .9.3.9.5-2 sek Figurgrupp Diagram 4: Skjuttid vapengrupp M. E.1 Skjuttider vid magnumfältskjutning Vapengrupp M Diagrammet gäller fri skjutställning.3 E.

Skjuthandbok 136 .

Svenska Pistolskytteförbundet Del F Del F Precisionsskjutning Precisionsskjutning 137 .

Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Skytt som är handikappad (även tillfälligt) kan av föreningsstyrelse medges att vid märkesprov använda de hjälpmedel som är betingade av skadan. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan.1.1 F. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering.1.Del F. Precisionsskjutning Skjuthandbok F.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass. Tävlingsformer Ej tillämpligt.1 F. Då medlem har behov av att vid tränings.2 F. Särskilda tekniska bestämmelser Ej tillämpligt. 138 .1.1.3 F.4 Grunder Precisionsskjutning är skjutning på bana mot pistoltavla på 25 m avstånd.

Svenska Pistolskytteförbundet

F.2
F.2.1

Klassindelning
Allmänt
I precisionsskjutning hänförs skytt till någon av följande klasser (skytt kan tillhöra olika klasser (2 eller 3) i precisions- respektive fältskjutning): Klass 1 2 3 Jun Dam1, 2, 3 Vet Y Vet Ä Benämning Klass 1 Klass 2 Klass 3 Juniorklass Damklass1, 2, 3 Veteranklass Yngre Veteranklass Äldre Vapengrupper A, B, C A, B, C A, B, C C C C C

F.2.2

Allmänna regler
Klassindelningen baseras på skyttarnas kompetens. För juniorer, damer och veteraner gäller dessutom särskilda regler (ålder och kön). Skytt hänförs till viss klass oavsett i vilken vapengrupp kompetensfordringarna uppfyllts. För uppflyttning till och kvarstående i klass 3 gäller kvalificering endast i precisionsskjutning. Skytt i junior-, dam- och veteranklass har möjlighet att vid alla tävlingar: • tävla inom den egna klassen. • tävla i (öppen) klass 1,2 eller 3 alltefter kompetens inom vapengrupperna A, B eller C men i samma tävling inom vapengrupp C får skytten endast starta i en klass i precision (t.ex. start i klass Vet Y och klass 3 C är inte tillåten). • vid SM, landsdels- eller kretsmästerskap får en arrangör medge start, förutom i den egna klassen, även i öppen klass under förutsättning att • det ena mästerskapet är avslutat (inklusive final) med en tidsmarginal av minst en timma till start i det andra mästerskapet. I regel får skytt tidigast efter fyllda 13 år börja skjuta med vapen i högst kaliber .22. Föreningsstyrelse bestämmer, med hänsyn till den verksamhet klubben bedriver, om skytt får börja vid annan ålder. Skytt får skjuta med grövre kaliber än .22 från och med det år han/hon fyller 18 år. För att få delta i tävling skall skytten inneha Pistolskyttekortet. Utländsk medborgare med tidigare erfarenhet av pistolskytte men som inte erövrat något av förbundets skyttemärken, inplaceras av föreningsstyrelse i skjutklass motsvarande vederbörandes kvalifikationer. Placering i klass 3 (riksmästarklass) sker enligt nedan. • Klassificering av skyttar sker vid inskrivning i förening och vid årsskifte. • Föreningen skall besluta om medlemmarnas klasstillhörighet och underrätta dem om detta.

139

Del F. Precisionsskjutning

Skjuthandbok

F.2.3

Sammanslagning av klasser
Om deltagarantalet vid nationell tävling, landsdelstävling och kretstävling i viss klass är mindre än fem, får klassen sammanslås med närmaste klass inom vapengruppen. Vapengrupper sammanslås inte. Klass 1 sammanslås inte med annan klass. Nedan följer en översikt över olika möjligheter i vapengrupp C. Kategori/Klass Dam C 1-3 Junior C 1-3* Veteran Y och Ä C** herrar Veteran Y och Ä C** damer Sammanslås med endera av dessa tre klasser C1 C 1 eller Dam 1 C1 Dam 1 C2 C 2 eller Dam 2 C2 Dam 2 C3 C 3 eller Dam 3 C3 Dam 3

* Herr- och damjuniorer tävlar i samma klass. Junior kan fritt välja att tävla i juniorklassen, klass C1-3 eller motsvarande damklass. ** Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer, men vid mindre än 5 deltagare uppdelas veteranerna i damer och/eller öppen klass enligt tabellen. I övriga vapengrupper får klass 2 och 3 slås samman.

F.2.4

Handicapskjutning
Vid förenings- och kretstävling får annan klassindelning tillämpas och handicaptolk användas. Handicapbestämmelser kan lämpligen användas vid mindre tävlingar, särskilt sådana inom förenings ram vid ringa antal deltagare. Handicap i form av tilläggspoäng bör inte utnyttjas. Vid tävling i precisionsskjutning mellan skyttar med vapen tillhörande olika vapengrupper kan man utjämna skillnaden i vapenspridning genom att använda handicaptolk. Förstoringsglaset på handicaptolkens bottensida är försedd med mätringar enligt bild 18. Genom att utnyttja mätringarna vid tolkning erhålls samma effekt som om tavlans ringdiametrar var något större.

140

Svenska Pistolskytteförbundet

Bild 18: Handicaptolk sedd från undersidan.

Anvisningar för användning av handicaptolk Vid sammanslagning av vapengrupper tolkas enligt Tabell 5 nedan Tabell 5 Anvisningar för handicaptolk Vapengrupp A Projektil Mantlad kula 7,65 mm 9 mm Mantlad kula 7,65 mm Omantlad kula 7,65 mm (.32) 9 mm (.38) Omantlad kula .38 wadcutter Tolk märkning H 9,65/Og Tolkning 19,65 mm Yttre ring 14,65 mm Inre ring 9,65 mm Mätfläns 9,65 mm Mätfläns 5,6 mm Mätfläns

B

H 9,65/Og

B

9,65/Og

B

9,65/WC .22

C

141

Del F. Precisionsskjutning

Skjuthandbok

F.2.5

Klass 1
År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket, tar pistolskyttekort mm. År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket. År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket. År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt (klass 2) Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt. Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1. Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt. Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3. I klass 1 ingår nybörjarskyttar skyttar utan märke (1u), bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt). • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt). • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u, 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”. Klassen benämns A 1, B 1, C 1 respektive Dam 1 (eventuellt med tillägg av märkesklass u, b eller s) Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2.

F.2.6

Klass 2
I klass 2 ingår: • Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3. Klassen benämns A2, B2, C2 respektive Dam 2

F.2.7

Klass 3 (Riksmästarklass)
I klass 3 riksmästarklass i precisions- respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling, nationell-, landsdels- eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver, samt vid ytterligare en tävling, en standardmedalj i brons i aktuell gren. • Vid rikstävling, nationell-, landsdels- eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons. • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons. Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass, inte i dam-, junior- eller veteranklasserna. Riksmästare är normalt kvalificerad att delta i SM öppen klass. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande krets kan förbundsstyrelsen tvingas att begränsa deltagarantalet. Klass 1 skytt som i antal standardmedaljer uppfyllt fordringarna för 142

Svenska Pistolskytteförbundet SM klass får även starta på SM. Sådan skytt får även frivilligt skjuta i klass 3 i övriga tävlingar. Beslut om klasstillhörighet skall fattas av skytten i samverkan med föreningen senast vid årets ingång. Väljs klass 3 skall skytten tillhöra denna klass hela året (på alla tävlingar) och rapporteras som riksmästare. Sådan skytt kan sedan inte återgå till klass 1. Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning och fältskjutning samt övriga skyttar berättigade att delta i SM meddelas årligen genom särskilt meddelande från förbundet på förslag från respektive förening. Skytt som inte kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. Observera att skytten inte är riksmästare utan att kvalifikationen endast gäller rätt till SM-start. Skytten är klass 2-skytt i övriga tävlingar under året och blir riksmästare kommande år. Klassen benämns A 3, B 3, C 3 respektive Dam 3.

F.2.8

Juniorklass
Skytt är junior till och med det år han/hon fyller 20 år. • Att delta i juniorklass är frivilligt. • I juniorklass tävlas med vapen kaliber .22, vapengrupp C. • Herr- och damjuniorer tävlar i samma klass. • Juniorklass ordnas vid riks-, nationell, landsdels- och kretstävling. • För att få tävla i juniorklass krävs att skytten har genomfört godkänd utbildning för pistolskyttekortet. • Junior kan alltså fritt välja att tävla i: • Klass 1,2 eller 3 vilket som är tillämpligt eller motsvarande damklass. • Juniorklassen även om han/hon meriterat sig för och tävlat i klass 2 eller riksmästarklassen. • För att delta i juniorklass vid SM skall skytten under kalenderåret fylla lägst 15 år samt senast under ett föregående kalenderår ha erövrat och löst pistolskyttemärket i brons samt även uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver.

F.2.9

Damklass
• • • Att delta i damklass är frivilligt. I damklass tävlas med vapen i kaliber .22, vapengrupp C. Klasstillhörighet enligt kompetens. Klasserna benämns Dam 1, Dam 2 och Dam 3. Damklasser får sammanslås. I sådant fall överföres: • Dam i klass 3 till klass C 3 • Dam i klass 2 till klass C 2 • Dam i klass 1 till klass C 1 För att få delta i damklass i SM skall skytt under närmast föregående år ha uppfyllt fordringarna för minst en standardmedalj i brons i respektive gren, precisions- och/ eller fältskjutning. Skytt som inte kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. Dam, som under ett föregående år minst fyllt 55 år, äger rätt att tävla i veteranklass.

143

Del F. Precisionsskjutning

Skjuthandbok

F.2.10

Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä)
• Att delta i veteranklass är frivilligt. • I veteranklass tävlas med vapen i kaliber .22, vapengrupp C. • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer. Vet Y är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 55 år. Vet Ä är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 65 år. Veteranklasser får sammanslås. I sådant fall överföres: • veteran i klass 2 till klass C 2 respektive Dam 2 • veteran i klass 3 till klass C 3 respektive Dam 3. För att delta i yngre veteranklass i SM skall skytt lägst tillhöra klass 2 samt under närmast föregående år ha uppfyllt fordringarna för minst en standardmedalj i brons i respektive gren – precisions- och/eller fältskjutning. Skytt som inte kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. För äldre veteraner gäller inga särskilda kvalificeringskrav för SM.

F.2.11 F.2.12

Ungdomsklasser
Ej tillämpligt.

Klassindelning i skidskytte och springskytte
Ej tillämpligt.

144

t. För revolvrar med kaliber . Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 300 x 150 x 50 mm. Mörkerriktmedel. Är tillåtet. Passiv säkring: Anordning som utan aktiv åtgärd passivt spärrar avtryckare.45 gäller att längdmåttet 300 mm får överskridas inom godkänd piplängd. Alt.3 Vapengrupper specifika bestämmelser Vikt Visirlinje Pipans centrumlinje Riktmedel max 1400 g inklusive eventuell pipvikt och tomt magasin max 220 mm räknat från siktet (siktbladet) och fram till kornets högsta punkt skall passera över hudvecket mellan tumme och pekfinger på skjuthanden när vapnet hålles i normalt avfyringsläge.44 och . Mikrometersikte är tillåtet.1 Vapengrupp A Grovkalibriga pistoler.3.6-11. Är tillåten.Svenska Pistolskytteförbundet F. Tjänstevapen och övriga grovkalibriga pistoler av tjänstevapenkaraktär vars anslagsenergi vid mynningen skall vara lägst 420 Joule. Den enskilde skytten är skyldig att förvissa sig om att hans ammunition uppfyller kraven.ex. Stoppar avtryckarens rörelse bakåt efter det att hane eller slagstift frigjorts. Vapnet skall ha fungerande säkringsanordning enligt följande: Aktiv säkring: Manuellt påverkad med funktion att i säkrat läge spärra avfyringsmekanismen och/eller slagstiftet Eller Manuellt påverkad anordning som har avspännande funktion på hane eller slagstift. Om osäkerhet föreligger klassas vapnet till vapengrupp B. 7. 145 . a. fiberoptiska och tritiumbelagda dito. Kaliber Piplängd Säkring Alt.4 mm (. är inte tillåtna vid mörkerskjutning. Mynningsbroms Dimensioner Hylsfångare Avtryckarstopp F. skall vara öppna.0 mm på samtliga mått. Korn och sikte får vara ställbara i höjd och sida. Det åligger skytt att själv förvissa sig om att aktuellt vapen är hänförligt till A-vapen. Vid kontroll av vapnet skall detta ske utan eventuell hylsfångare. Tillverkningstolerans + 1.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). eller annan anordning med liknande funktion är inte tillåten. b. slagstift eller annan del i avfyringsmekanismen och som kopplas bort när skytten greppar vapnet (greppsäkring) eller påverkar avtryckaren. Skall kunna skjutas med mantlad ammunition.30-.

32 SWL. 146 . Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet.Del F. t. Rikstävlingen på hemortens banor.ex.65 Browning (32 ACP) gäller 150 Joule. A2 och A3. om fästet väger mindre än 50 g och är en del av vapnets modellenliga utförande. Magnum. Motsvarande modeller som är utrustade med ställbara riktmedel hänförs till A3.38 special ingår ej oavsett kultyp. Som pipvikt räknas inte yttre fäste på pipa för främre riktmedel (korn) eller fäste och styrning av rekylfjäder och rekylfjäderstång. Ammunitionen skall skjutas i skyttens eget vapen. Bild 9: Mått i vapengrupp A. indelas i följande 3 undergrupper: A1.: Neuhausen Long Sport eller Llama 87. för 9 mm kort (380 ACP) gäller 210 Joule och för 9 mm Browning long (9 mm m/07) gäller 285 Joule som lägsta anslagsenergi.32 HR) och .ex. . Precisionsskjutning Kolv Ammunition Tumhylla och handstöd är inte tillåtna. Skjuthandbok Ammunitionen skall ha en anslagsenergi av lägst 420 Joule mätt 2 meter framför mynningen. Undantag: För patron 7. Är inte tillåten. Avtryck Pipvikt A-vapen som i originalutförande har fasta riktmedel och inte hänförs till A2 klassas till A1. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Vapengruppen kan i vissa tävlingar.32 magnum (. Vapen/ammunition avsedda för . T.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. Se Bild 9.

Walther Manurhin. Se Bild 10. HP (Pistol m/39) P08 Kaliber 9x21 mm Beteckning m/07 9x19 mm 9x19 mm 7.65x21 mm.4 F. Modell P 225. Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).Svenska Pistolskytteförbundet F. P 226. Magnum.65x21 mm.3.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). 9x19 mm 7. m.5 Vapengrupp A3 Alla övriga vapen som uppfyller kraven ovan.fl.65 mm Beteckning SIG9 PP PPK F. Inget krav på säkringsanordning. Är tillåten om den är fast monterad.6-11. m. Mantlad eller omantlad blykula i enhetspatron med centralantändning.2 Vapengrupp A1 Fabrikat FN-Browning Husqvarna Glock Husqvarna VKT (Lahti) Walther ”Parabellum. Avtryck Pipvikt A-vapen får användas i vapengrupp B. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Säkring Kolv Ammunition 7. 9x19 mm G9 m/40 m/39 P08 F.4 mm (. Luger” (Diverse tillverkare) Modell Pistol m/07 17 (Pistol 88) 19 (Pistol 88B) m/40 L35 L35 P38.30-. Revolver ingår alltid i vapengrupp B i precisionsskjutning.fl.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten.3.3. 147 . Vapengrupp B Grovkalibriga pistoler och revolvrar.65 mm 7.3. P 228 PP PPK Kaliber 9 mm 7.3 Vapengrupp A2 Fabrikat SIG-Sauer Walther Manurhin.

Precisionsskjutning Skjuthandbok F.Del F.3. Endast kantantänd patron . 148 .7 F.9 Vapengrupp R Ej tillämpligt. Bild 10: Mått i vapengrupp B och C. Är tillåten om den är fast monterad. . Vapengrupp M Ej tillämpligt.6 mm. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck 5.3.3.8 F. Vapengrupp L Ej tillämpligt.22 long rifle (22LR) med omantlad blykula.22. Inget krav på säkringsanordning.3.6 Vapengrupp C Finkalibriga pistoler och revolvrar. Se Bild 10. Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). F.

avsedd att skydda handen.4 Utrustning Glasögon får användas. Hörselskydd skall användas. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. Bländarskiva får användas.Svenska Pistolskytteförbundet F. 149 . I glasögon får inte diopterhål tas upp. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. Skjuthandske. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Radio. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande Samtliga funktionärer och åskådare inom 25 m från eller i samma rum som skjutplats skall använda hörselskydd. Vid tävling får skygglapp användas.

Kontrollen utförs. Ingen del av kroppen får vid skottets avgivande beröra stöd. Skytt som inte har intagit sin skjutplats när skjutmomentet börjar får inte skjuta serien. För varje serie skall skjutledaren meddela seriens ordningsnummer och ge kommandot ”LADDA”.5. skall skjutningen påbörjas efter kommando eller lämplig signal. Anvisning 1 min före ”ELD”.1 Laddningsförfarande När säkerheten det medger och skyttarna är beredda. PROPPA OCH Omedelbart efter seriens slut.3 Skjutställning Precisionsskjutning sker i stående skjutställning utan stödhand. Laddning under skjuttiden (skjutmomentet) är endast tillåten vid skjutning mot precisionstavla i samband med eldavbrott enligt bestämmelserna i F. 150 .2 Omfattning Precisionsskjutning består i regel av minst sex (6) serier om fem (5) skott vardera. Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande. Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen. F.5. Laddning ”skott för skott” under den för skjutning medgivna tiden är alltså inte tillåten. Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt. F.s. LÄGG NED VAPNET! Säkerhetspropp/bricka skall vara isatt. I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring. PATRON UR. med: Kontroll av vapen och magasin. dels av exempel på kommandoord. skjutbord eller dylikt.2.5. F. Detaljerna för genomförandet av en precisionstävling kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse.v. Efter att erforderlig tid medgivits för att ladda vapen.5. 3 s före seriens början. Felaktig patron får ersättas under skjuttiden.1 F.5 Genomförande Skytt får inte utföra övningsskjutning på tävlingsbanan den närmaste timmen före tävling. MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc. Revolver skall kontrolleras innan propp/bricka sätts i. som lämpligen kan användas i förekommande fall. Precisionsskjutning Skjuthandbok F. kommenderar skjutledaren ladda.) LADDA! FÄRDIGA ELD! ELD UPPHÖR! Utdraget under de 3 sista sekunderna av skjuttiden.5.Del F. Kommandoord Serie nr 1 (2 o.8 Vapenfel och eldavbrott .

I annat fall räknas klicken som avlossat skott. Ny patron får användas istället för klickad i den mån det hinns med inom anbefalld skjuttid.4 F. F.5. vådaskott förorsakat av förändringar på vapnets avfyrings. Kvarvarande tävlingsskott i den avbrutna serien skall skjutas på nästföljande tävlingstavla i enlighet 151 .6 Förberedelse. som till följd av vapenfel inte kan fullfölja påbörjad tävling. Kretsstyrelse kan. som utan eget förvållande fått för många träff på sin tavla.5. Avlossat skott får inte ersättas. Det är dock skytt obetaget att – utom i fall som avses i andra stycket – själv avhjälpa felet och fortsätta skjutningen i den mån det hinns med inom anbefalld skjuttid. Sådan dispens skall framgå av inbjudan till tävlingen. Tävling skall genomföras med ett och samma vapen. äger inte rätt att återfå erlagda avgifter och insatser.5 Antal skott per serie Vid precisionsskjutning skjuts fem (5) skott i varje serie. Skjutning med vapnet får därefter inte ske förrän skjutledare och/eller vapenkontrollant förklarat att vapnet ånyo är funktionsdugligt.ex.5.9 Fel på målanordning Om fel uppstått på målanordning under pågående skjutning. skall de avlossade tävlingsskotten noteras för de skyttar som inte kunnat fullfölja serien. Tävlingsledning är inte skyldig att förmedla upplåning av vapen.7 För tidiga/sena skott Om skytt avlossar skott före kommandot ”LADDA” eller efter ” PATRON UR” skall skytten diskvalificeras. Skytt. F. Tid per serie Tiden för varje serie är begränsad till sex (6) minuter. Skulle vapnet under pågående skjutning bli helautomatiskt (spruta) skall skytten utan order omedelbart avbryta skjutningen och göra patron ur.5. om skäl föreligger och efter ansökan.5. utfärda dispens att genomföra SM och landsdelsmästerskap med fem (5) minuters skjuttid/serie.5. F. Skytten skall dock omedelbart efter seriens avslutande för kontroll uppvisa den klickade patronen för skjutledaren. varvid i förekommande fall avdrag skall ske. berättigar inte till omskjutning. Om skytt avlossar skott efter kommandot ”LADDA” men före kommandot ”ELD” eller efter kommandot ”ELD UPPHÖR” avdras det antal skott med högsta valör som svarar mot antalet skott avgivna före kommandot ”ELD” eller efter kommandot ”ELD UPPHÖR”. om skäl föreligger och efter ansökan. om inte tävlingsledningen i förväg utfärdat andra föreskrifter. provskott/visning av mål Innan precisionsskjutningen påbörjas får en serie om fem (5) provskott skjutas inom en tid av sex (6) minuter. utfärda motsvarande dispens för enskild tävling inom kretsen. rätt att skjuta ny provserie om det inte kan avgöras vilka skott skytten avlossat.och säkerhetsanordning) eller inte hinns med.Svenska Pistolskytteförbundet F. Förbundsstyrelsen kan.8 Vapenfel och eldavbrott Skott som genom skyttens eget förvållande misslyckas (t. F. Vid provskott har skytt. Uppstår eldavbrott genom vapenfel får omskjutning inte ske.

Under den tid.2 Fel antal skott Skott på fel tavla räknas som bomskott.5. 152 . I tveksamma fall skall av förbundet godkänd banskyttetolk användas.) skall hela serien skjutas om. F. Om skytt med ett vapen av grövre kaliber skjuter på fel tavla kan skottet(-en) svepa bort träffar från vapen med finare kaliber utan att det syns.3 Tolkar och tolkning Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro. Skytt får själv med kikare avläsa kulhålens lägen men får inte under tävling eller prov för förbundets utmärkelsetecken ta hjälp av annan person för detta. F. stark blåst el dyl.10 F. Brist på funktionärer kan göra det nödvändigt att skyttarna själva biträder vid markering och protokollföring. Markering vid tävling i banskjutning äger i regel rum på så sätt. Skjutkorten går därefter in till sekretariatet som kontrollerar och sorterar dem och gör erforderliga utdrag för eventuella lagtävlingar. Protokollföringens och markeringens utförande samt arbetsformerna i sekretariatet är avgörande för ett snabbt och friktionsfritt genomförande av tävlingen. dock högst det antal.10.10. Träff av annan kaliber än den egna tillgodoräknas inte.k. Den förfördelade skytten har då rätt att begära omskjutning. varvid motsvarande antal träff av högsta värde för skytten skall avdragas. Vid alla banskyttetävlingar skall skytten själv kontrollera protokollförarens skrivning. Försedd med mätringar kan kulhålstolken även användas som s.g. Har skytt av misstag skjutit för många skott. då detta sker. Träff som kan särskiljas från det vapen man skjuter med får ej tillgodoräknas. Återstående serie (serier) skjuts efter det att övriga skyttar avslutat sin skjutomgång. får skytten inte gå närmare tavlan än 2 meter. Träff av rikoschett räknas som bomskott. F. Kritning av kulhål skall göras åtminstone om fler än 2 serier skjuts mot samma tavla/ spegel.Del F. handicaptolk. Först sedan resultatet antecknats. som motsvarar det egna skottantalet vid serien ifråga. får han gå fram till tavlan Skyttarna skall alltid beredas tillfälle att se sina tavlor. kikarmarkering Allmänt Vid precisionsskjutning räknas kulhål till det högre värdet så snart ringens ytterkant är tangerad.5. Summering av seriernas resultat görs omgående.a. skall han omedelbart göra anmälan därom till skjutledaren. Precisionsskjutning Skjuthandbok med skjutledarens instruktioner. Kulhålstolk används dels för att fastställa om ett kulhål tangerat tavelrings eller figurs ytterkontur.1 Markering inkl. Om tavla/spegel inte kan återfinnas (p. Sedan serierna i en omgång skjutits kan hopsummering göras och resultatet meddelas skyttarna direkt.10. äger skytten som sitt resultat tillgodogöra sig de bästa träffarna.5. Om det utan skyttens förvållande finns för många träff på egen tavla och man inte genom kulhålets utseende kan avgöra vilken träff som härrör från annan skytt. att skjutledaren (protokollförare) antecknar resultatet vid målet. dels för att utröna om mer än en kula gått igenom samma kulhål.5.

32 – 7.45 Kultyp Ogival Ogival Wadcutter Ogival Wadcutter Varierande Märkning .1 mm.65 – .6 9. mått B + 0.0 8.22 7.65 9.38 – 9 mm .38 WC . 153 .9 7.00 mm.5 8.Svenska Pistolskytteförbundet • • Tabell 6 Vid banskjutning får såväl förbundets banskyttetolk som Svenska Skyttesportförbundets (SvSF) tolkar användas. 5.65-9.05-0. Vid en och samma tävling skall tolkar av samma typ användas. 1 2 3 4 5 6 1) Kaliberbeteckning .65 mm .8 B1) 5.05-0.6 9.32 WC 9 – .4 Mått A gäller med en tolerans av ± 0.10 Längd (mm) enligt använd kaliber 10-15 10-15 Bild 19: Inåtriktad tolk.38 .38 WC .32 .45 Tolkmått i mm A1) 4.60 (+0.05-0.65 9. Tolkar utan glaskropp Kaliber 7. Tabell 7 Tolkar med glaskropp Pos.00) 5.65 9.22” Ytterdiameter (mm) 9.1 10.22.32 WC .10 +-0.65 mm .65 (+0.6 mm .65 11.00) Styrtapp diameter (mm) 5.

Vid tolkning av större kaliber än 9. Vid behov får tolken stödjas så att jämn anliggning erhålls. 154 .38 används fältskyttetolkarna 4. Precisionsskjutning Skjuthandbok Mått i mm: a och b se tabell 7. Vid större kaliber än kaliber . som skall tolkas.65 mm används tillämplig fältskyttetolk. Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ända och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur tavlan. Inåtriktad tolkning Om mätflänsens kant tangerar linjens yttre begränsning räknas träffen till det högre värdet. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula.Del F. 5 och 6 för bedömning av kantskott. får inte vidröras före tolkningen. Bild 20: Kantskott inåtriktad tolkning. Kulhål. Om kulhålet skjutits med kaliber som inte finns upptagen i tabellen väljs tolk vars flänsmått (b) ligger närmast över vapnets kaliber. För in tolken försiktigt. så att tolkkroppens mätfläns ligger an jämnt mot pappen. Anvisningar för tolkning vid precisionsskjutning Ta reda på vilken kaliber träffarna har och välj rätt tolk enligt Tabell 6 Tolkar utan glaskropp eller Tabell 7 Tolkar med glaskropp. Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål förfars på följande sätt: Håll tavlan vågrätt. Avläsning skall alltid ske vinkelrätt mot tavlan. För in tolken på sätt som beskrivits ovan i kulhål. Se bild nedan.

därefter motsvarande i näst sista serien o. högsta individuella resultat.2 Lagtävling Särskiljning vid lika poängtal äger rum enligt följande: 1.v. Tolkning av ovala kulhål För tolkning av ovala kulhål gäller.11 F. F. 4.s.44 och .s.v. 2.s. Pappen skall inte slätas ut före mätningen. lottning 155 . 3. i sista serien. eller då särskjutning inte kan eller inte anses böra ske. Om två kulor passerat genom ett hål. högsta antal tior. högsta sammanlagda resultat i sista serien. 2. där pappen (fastän utböjd) är hel. Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar. Tävlingsledningen kan dock medge samtliga skyttar med samma poängsumma som siste man att delta i slutomgången.12 F. högsta poängtalet i sista serien. lottning utföras.v.v. Ovala kulhål tolkas genom anläggning av tolken mot innersta delen av kulhålet.12.1 Resultatberäkning Ej tillämpligt.45 14 mm Ovala kulhål mäts från den punkt där tydligt märke (intryckning) syns i pappen till den punkt på kulhålets motsatta sida. att kulhålets största mått får uppgå till högst följande värde för att skottet skall få räknas som träff: Vapengrupp A och B 11 mm Vapengrupp C 7 mm För kaliber . Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. skall antingen särskjutning ske med serie (serier) tills särskiljning erhållits.5.s.5. näst sista serien o.s.v.v. Särskiljning Individuell tävling Särskiljning vid lika poängtal äger rum enligt följande: 1. d. skall till grund för särskiljningen bestämmelserna enligt ovan tillämpas för i föregående omgång skjutna serier tillsammantagna.5. Kan särskiljning ändå inte erhållas. nior o.v. F. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används. Avser särskiljning kvalificering till deltagande i sista omgången i tävling om mästerskap. Största antalet 10: or därefter 9: or o.Svenska Pistolskytteförbundet Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet.s.5.s.12. fri från trasiga kanter. lossnar tolken lättare ur detta. därefter näst sista serien o. näst högsta o. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på tavlans baksida (utgångssidan).

Precisionsskjutning Skjuthandbok F. Skytt D blir 4:de man. Provskott tillåts inte. som i särskjutningsserie uppnår lägre poängtal än det högsta i omgången. bestämmer resultatet av särskjutningen även skyttarnas inbördes placering efter medaljörerna. Skytt B och C har i särskjutningen samma poängtal och fortsätter särskjuta om platserna 2 och 3. får inte fortsätta särskjutningen.5. Skytt. Är antalet deltagare i särskjutningen flera än två.13 Särskjutning I precisionsskjutning sker särskjutning med erforderligt antal serier intill dess att medaljörerna utsetts. Särskiljningsreglerna tillämpas om två eller flera av dessa skyttar har lika antal poäng. 4 skyttar deltar i särskjutningen Resultat: 10 9 8 Skytt A 49 poäng 4 1 – Skytt B 48 poäng 3 2 – Skytt C 48 poäng 3 2 – Skytt D 47 poäng 3 1 1 Skytt A är segrare. Detta förutsatt att tillräckligt antal skyttar finns kvar så att medaljörerna kan koras. 156 .Del F.

0 mm) 9:an 100 mm (± 0.0 mm) 7:an 200 mm (± 1.0 mm) • Innertia: = 25 mm (± 0.0 mm) 6:an 250 mm (± 1.0 mm) 1:an 500 mm (±1. l0:an 50 mm (± 0. Siffrorna skall vara ca 10 mm höga och 1 mm tjocka och skall lätt kunna läsas med normal markeringskikare på respektive avstånd.2 mm) 5:an 300 mm (±1. • Svart färg.4 mm) 4:an 350 mm (±1.6 F. • Ringvalörerna 1-9 skall vara tryckta i vertikal och horisontell riktning i respektive valörzon i rät vinkel mot varandra. ringarna 7-10 = 200 mm. F.6.0 mm) 8:an 150 mm (± 0. Även elektroniska tavlor får användas.6 mm) 3:an 400 mm (±1.2 Målförutsättningar allmänt Ej tillämpligt. 157 .1 Mål Allmänt Precisionsskjutning genomförs mot Pistoltavla 25 m precision.2-0. Valörzon 10 skall inte markeras med siffra.5 mm • Minsta synligt mått på måltavlan: 550 x 550 mm. • Ringtjocklek: 0.Svenska Pistolskytteförbundet F.6.2 mm).0 mm) 2:an 450 mm (±1.

Problemet att bedöma om dubbelträff föreligger bör beaktas. Precisionsskjutning Skjuthandbok F. Vid mästerskapstävlingar får högst 2 serier skjutas mot samma spegel om rekord skall kunna noteras. 158 .6. Byte av speglar skall ske så fort svårigheter bedöms uppstå att markera resultaten av en följande serie. F.6.3 Målrekommendationer I regel bör man vid skjutning mot precisionstavla utnyttja speglar.Del F.5-2 m bakom tavlorna. skjutavstånd Ej tillämpligt.4 Skjuttid. Speglar skall i sådana fall användas även vid provskotten. Baktavlor bör uppställas 1.

F. • skjutledare (skjutstationschef) finns på varje plats där skjutning skall ske. • erforderliga avlysningar.7.ex.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt För en medelstor tävling. Någon av ovanstående funktionärer bör vara sjukvårdskunnig och ha tillgång till förbandslåda. • att utse tävlingsexpedition. • överenskommelse om skjutterräng träffas med markägare. Är tävlingsledare inte utsedd åvilar motsvarande ansvarar arrangerande förenings/ krets styrelse.7 F.1 F. organisationskommittén. • Tävlingsledare 1 • Skjutledare 1 • Sektionschefer 6-8 • Vapenkontrollanter 2 • Tävlingsexpedition (svarar även för anmälan) Chef 1 biträden 3 jury 3 Funktionärerna skall kunna delta i tävlingen. eller i förekommande fall.1. • olycksfallsberedskap är anordnad.4 Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt.3 F. Tävlingsledaren ansvarar för att: • säkerhetsbestämmelserna följs.7.7. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • tävlingsjury utses • att utse ammunitionskontrollant (i förekommande fall) • att vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion • skjutterrängen städas efter skjutningen.1.och avstängningsåtgärder vidtas.2 Tävlingsledare banskjutning Tävlingsledaren lyder under arrangerande förenings/krets styrelse.7. • kontrollera om skador uppstått i skjutterrängen samt i förekommande fall se till att dessa regleras. • funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har skriftlig instruktion. Banläggare Ej tillämpligt.1.7. F. varnings. t. Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering. 159 . kretsmästerskap med 100 deltagare erfordras ungefär följande antal funktionärer.Svenska Pistolskytteförbundet F.1. organisation och genomförande av tävlingen.

7.7. • lämna spegel/tavla till tävlingsledningen med anteckning om arten av anmärkning då skjutledare/sektionschef och kontrollant inte är ense om valör eller antal skott på tavlan/spegeln.7. då gallring skall ske till påföljande mästerskapsomgång.och avstängningsåtgärder vidtagits. t. • sektionschef ges skriftlig instruktion om sina arbetsuppgifter. • tavel/spegelbyten sker på förutbestämt sätt. Vid tävling lyder skjutledaren under tävlingsledaren och ansvarar särskilt för att: • kommandon kan höras av samtliga skyttar och berörda funktionärer (i förekommande fall med hjälp av högtalare). Patrullchef Ej tillämpligt. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande. Sektionschef skall: • övervaka att skyttarna åtlyder skjutledarens kommandon. Sektionschefen skall vara väl insatt i relevanta delar av SHB. F. • biträda skjutledaren i att kontrollera att banan är fri innan ladda kommenderas. Precisionsskjutning Skjuthandbok F.Del F. vapeninstruktör/skjutledare inom Försvarsmakten. 160 .2 Patruller/Skjutlag Skyttar tillhörande samma förening bör inte placeras intill varandra utan spridas i skjutlaget (-n). Polis. • kontrollera att vapenvakt avdelas (i förekommande fall).7. varnings.7. Har skjutledare inte utsetts av arrangören.1.ex.1. alternativ Sektionschef (vid skjutning på bana) lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen samt ansvarar för markering och skjutprotokoll. Till skjutledare kan utses person som innehar pistolskyttekort och tillstånd att inneha pistol/revolver för målskjutning. Skjutledare skall kontrollera med den som anbefallt skjutningen att erforderliga avlysningar. • tillse att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisad plats. F.1. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser. • tillämpliga bestämmelser i övrigt enligt SHB följes. • övervaka säkerheten i övrigt under hela skjutningen. skall skyttarna själva utse sådan.eller Tullväsendet.5 Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. Vid mästerskapstävling. bör vapengrupperna inplaceras på sådant sätt i skjutlagen att slutresultatet för åtminstone en vapengrupp kan räknas ut medan sista skjutlaget skjuter. • bland skyttarna avdela kontrollanter för markering och protokoll. eller den som har motsvarande kunskaper och förtroende.8 Markörchef Ej tillämpligt. • kontrollera vapen och magasin efter varje serie. • kontrollera skyttarnas skjutställning och att övriga gällande regler följes. F.6 Skjutledare.7 F. • varje skjutplats är numrerad och överrensstämmer med numrerad måltavla.1. • samtliga tavlor inom en sektion är placerade lika.

3 F.Svenska Pistolskytteförbundet F.7.3.1 Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt. 161 .7.

) skall godkännas måste banans mått ligga inom vissa toleranser.75 m och mellan skjutplatserna 1 m. Bakom platserna bör finnas bänkar för skyttarna. Tavelnummer skall sitta över tavlan.8 F.10 m Höjd Tavelcentrums höjd över skjutplatsens plan: 1. vilket rekommenderas. Luftomsättningskapacitet: 6-8 ggr/tim. Avståndet mäts från tavlans framsida till skjutplatsens främre begränsning.75 m Avståndet mellan målens centrumlinjer skall vara 0. Tillåtna toleranser beskrivs nedan. Banor som inte till alla delar håller de ovan angivna måtten. Dock ges ej dispens vad gäller skjutavståndet. speglar jämte reserv • Nummerlappar för tavlor och skjutbord • Täcklappar i erforderliga färger • Kritor (helst fetkritor) • Tävlingsprotokoll 162 . vars storlek inte bör vara större än vad som erfordras för ändamålet. erfordras dessutom ett mellanrum på 2 m mellan grupperna mätt centrum till centrum på tavlorna. exempelvis i form av lina.eller vindskydd skall vara lika för alla skyttar inom samma tävlingskategori. aktuell upplaga. tävlingsresultat. kulfång m. att skjutledaren på ett betryggande sätt kan övervaka skyttarna. Skjutbanor och tavelmateriel ses över. Varje skjutplats skall vara minst 1 m bred. F. att skyttarna vid markering gör ända fram till tavlorna. framför skyttarna samt tak för regnskydd. för skytte inomhus och skytte utomhus. Om tavlorna placeras i grupper om 5 tavlor (avpassat för snabbpistolskytte).40 ±0. hänvisas till polismyndigheter och Statens Skytteombud. Mellan skjutplatserna medges skydd för patronhylsor (säckväv. kan ges dispens vad gäller inbördes målavstånd och skjutplatsens bredd. Platser för åskådare och funktionärer bör vid större tävlingar vara tydligt markerade. Varje tavla kräver en bredd av 0. Regn.m. Tavlor och skjutbord skall vara tydligt märkta med nummer. Under skjutbord skall finnas bräda e dyl.8.2 Utrustning Skjutning får utföras från skjuthall. märkesprov etc.8. Precisionsskjutning Skjuthandbok F. Då krutladdad ammunition används på inomhusbana skall god luftväxling finnas i skjutlokalen. Mått och tillåtna toleranser: Längd 25 m ±0. finnas 2 m framför tavelställen för att förhindra. Sådant skydd får även uppföras på öppen skjutbana. nät eller dylikt). Skjutplatserna skall vara försedda med bord. Bakom skjutplatsen skall så stort utrymme finnas.75 m.Del F. Se även Kommunförbundets Måttbok. Erforderlig materiel anskaffas såsom • Tavlor. Vid större tävlingar bör avskärmning.1 Planläggning Skjutbanans mått För att skjutresultat rekord. För mer utförliga uppgifter om säkerhetsföreskrifter. som bör vara högst 70 cm höga. markerande skjutavståndet.20 m Sidled Tavlan placeras mitt för och vinkelrätt mot respektive skjutplats ±0.

Svenska Pistolskytteförbundet • Pärmar för tävlingsprotokoll • Skjutlagsförteckningar • Lagförteckningar • Tolkar • Blyertspennor • Spritpennor • Pappersblock • Kvittensblock • Visselpipa • Tidtagarur • Vikt för kontroll av tryck • Märkfärg eller märklappar för vapenkontroll • Resultattavlor med tillbehör • Anvisningsskyltar • Vägvisningsskyltar • Parkeringsskyltar • Avspärrningsskyltar • Högtalare för skjutledare • Signalförbindelser • Förbandslåda • Namnbrickor för funktionärer • Verktyg och tillbehör för reparation av målmateriel • Dator(er) och skrivare • Skjuthandbok • Förteckning RM/SM klass Lokaler. Patrullväg Ej tillämpligt.8. 163 .3 F.8. eventuellt tält. Denna tid är räknad från eldkommando i en serie till eldkommando i nästa. F. Tillräckligt lång tid måste avdelas vid stora och medelstora tävlingar för uträkning och kontroll av vilka som skall gå vidare till senare omgångar.5 Rekognoscering Ej tillämpligt. I tiden ingår att skyttarna får gå fram till tavlorna vid markering.6 Starttider Skjutlagens starttider bör vara anslagna på särskild tavla. F.8.4 F. Tidsåtgång För genomförande av en 6-minutersserie eller en provskottsserie inklusive markering och protokollföring åtgår ca 12 min. anskaffas för • tävlingsexpedition inkl anmälan och jury • plats för skyttar inkl sotning och vapenvård • vapenkontroll • utspisning • toaletter Därtill kommer lokaler för gemensam måltid. Erforderliga parkeringsutrymmen rekognosceras och utmärks.8. samkväm e dyl.

Del F. F. Samtidigt försäkrar sig funktionären om att uppgifterna på skjutkorten anger rätt vapengrupp. Regnskydd bör om möjligt finnas över tavlorna. Samlingsplats.8. transporter Ej tillämpligt. F.8 F.7 Skjutplatser Vid mästerskapstävlingar bör den första mästerskapsomgången om möjligt begränsas till två skjutlag.8. Om antalet tavelställ är begränsat.8. Kontroll verkställs att vapnen är försedda med vederbörlig markering efter vapenkontrollen. Fetkritor bör användas. Funktionär kontrollerar namnen och stryker dem som inte inställt sig. F. kan flera banor. Det bör säkerställas att målautomatik fungerar även vid ihållande regn.8. Precisionsskjutning Skjuthandbok F.9 F. om möjligt inom samma ort. 164 .8.10 Haltpåle Ej tillämpligt. som ingår i det tidigare skjutlaget.8.8. Förutsättningar Ej tillämpligt.11 Målsäkring Vid planläggning tas hänsyn till att tävlingen skall kunna genomföras även vid dåliga väderleksförhållanden.13 Målgrupper Ej tillämpligt.12 F. så att väntetiden minskas för de skyttar. utnyttjas för de olika vapengrupperna. Upprop Upprop sker vid skjutplatsen.

165 .9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet F.

Skjuthandbok 166 .

Svenska Pistolskytteförbundet Del G Del G Snabbskjutning Snabbskjutning 167 .

G.1 G. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan. 168 .4 Tävlingsformer Ej tillämpligt.1 Grunder Snabbskjutning är skjutning på bana mot snabbpistoltavla på 25 m avstånd och har till ändamål att uppöva färdighet i att snabbt avlossa välriktade skott.Del G. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering. Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Då medlem har behov av att vid tränings. Snabbskjutning Skjuthandbok G.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet.1. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande.1.2 G.1.1.3 G. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass. Särskilda tekniska bestämmelser Ej tillämpligt.

2 G. Nedan följer en översikt över olika möjligheter i vapengrupp C.3 Sammanslagning av klasser Om deltagarantalet vid nationell tävling. Placering i klass 3 riksmästarklass sker enligt nedan. För att få delta i tävling skall skytten inneha Pistolskyttekortet. Föreningsstyrelse bestämmer. • Klassificering av skyttar sker vid inskrivning i förening och vid årsskifte.22 under det år han/hon fyller 18 år.eller kretsmästerskap får en arrangör medge start. Vapengrupper sammanslås inte. Kategori/Klass Dam C 1-3 Junior C 1-3* Veteran Y och Ä C** herrar Veteran Y och Ä C** damer Samman C1 C 1 eller Dam 1 C1 Dam 1 C2 C 2 eller Dam 2 C2 Dam 2 C3 C 3 eller Dam 3 C3 Dam 3 169 . damer och veteraner gäller dessutom särskilda regler (ålder och kön). får klassen sammanslås med närmaste klass inom vapengruppen. landsdels. • vid SM.och veteranklass har möjlighet att vid alla tävlingar: • tävla inom den egna klassen.1 G. Klass 1 sammanslås inte med annan klass. Utländsk medborgare med tidigare erfarenhet av pistolskytte men som inte erövrat något av förbundets skyttemärken.Svenska Pistolskytteförbundet G. dam. inplaceras av föreningsstyrelse i skjutklass motsvarande vederbörandes kvalifikationer.2. Skytt hänförs till viss klass oavsett i vilken vapengrupp kompetensfordringarna uppfyllts. • Föreningen skall besluta om medlemmarnas klasstillhörighet och underrätta dem om detta. med hänsyn till den verksamhet klubben bedriver. • tävla i (öppen) klass 1. landsdelstävling och kretstävling i viss klass är mindre än fem. Allmänna regler Klassindelningen baseras på skyttarnas kompetens. Skytt får skjuta med grövre kaliber än . även i öppen klass under förutsättning att • det ena mästerskapet är avslutat (inklusive final) med en tidsmarginal av minst en timma till start i det andra mästerskapet. G. För juniorer.2 eller 3 alltefter kompetens inom vapengrupperna A. För uppflyttning till och kvarstående i klass 3 gäller kvalificering endast i precisionsrespektive fältskjutning. förutom i den egna klassen. B eller C men i samma tävling inom vapengrupp C får skytten endast starta i en klass i vardera precisions.och fältskjutningar (t. start i klass Vet Y och klass 3 C är inte tillåten).2.22. I regel får skytt tidigast efter fyllda 13 år börja skjuta med vapen i högst kaliber .ex.2 Klassindelning Allmänt Klassindelning i snabbskjutning enligt skyttens klass i precisionsskjutning. Skytt i junior-.2. om skytt får börja vid annan ålder.

Vid tävling i snabbskjutning mellan skyttar med vapen tillhörande olika vapengrupper kan man utjämna skillnaden i vapenspridning genom att använda handicaptolk. Bild 18: Handicaptolk sedd från undersidan. Handicap i form av tilläggspoäng bör inte utnyttjas. Anvisningar för användning av handicaptolk Vid sammanslagning av vapengrupper tolkas enligt Tabell 5 nedan 170 . G. särskilt sådana inom förenings ram vid ringa antal deltagare. Handicapbestämmelser kan lämpligen användas vid mindre tävlingar.4 Handicapskjutning Vid förenings. Genom att utnyttja mätringarna vid tolkning erhålls samma effekt som om tavlans ringdiametrar var något större. ** Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer men vid mindre än 5 deltagare uppdelas veteranerna i damer och öppen klass enligt tabellen.Del G. Junior kan fritt välja att tävla i juniorklassen. I övriga vapengrupper får klass 2 och 3 slås samman.2. Förstoringsglaset på handicaptolkens bottensida är försedd med mätringar enligt bild 18.och kretstävling får annan klassindelning tillämpas och handicaptolk användas. Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande.och damjuniorer tävlar i samma klass. Snabbskjutning Skjuthandbok * Herr. Detaljerna för genomförandet av en tävling i snabbskjutning kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse. klass C1-3 eller motsvarande damklass.

Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid. tar pistolskyttekort mm. bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt).65 mm (.6 mm Mätfläns B H 9. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt). År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket. b eller s) Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2.65 mm Mätfläns 9.38 wadcutter Tolk märkning H 9.65/Og B 9.65 mm Omantlad kula 7.2.65/WC . I klass 1 ingår nybörjarskyttar skyttar utan märke (1u). År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket.65/Og B 9.65 mm Yttre ring 14.Svenska Pistolskytteförbundet Tabell 5 Anvisningar för handicaptolk Vapengrupp A Projektil Mantlad kula 7. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u. Klassen benämns A 1. 171 . 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”.32) 9 mm (.5 Klass 1 År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket.65 mm 9 mm Mantlad kula 7.65 mm Inre ring 9.65/Og Tolkning 19. Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1. B 1. Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3.65 mm Mätfläns 5.22 C G. C 1 respektive Dam 1 (eventuellt med tillägg av märkesklass u.38) Omantlad kula . År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt (klass 2) Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt.

2.6 Klass 2 I klass 2 ingår: Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3. nationell-. Klassen benämns A 3.2. • Vid rikstävling. junior. vapengrupp C.Del G. äger rätt att tävla i veteranklass. B2. G. • Juniorklass ordnas vid riks-. Klasserna benämns Dam 1. • I juniorklass tävlas med vapen kaliber . B 3. inte i dam-.2.respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver. Damklasser får sammanslås.och kretstävling. • Juniorklassen även om han/hon meriterat sig för och tävlat i klass 2 eller riksmästarklassen.8 Juniorklass Skytt är junior till och med det år han/hon fyller 20 år. som under ett föregående år minst fyllt 55 år.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons. • Herr. C 3 respektive Dam 3. Junior kan alltså fritt välja att tävla i: • Klass 1. I sådant fall överförs: • Dam i klass 3 till klass C 3 • Dam i klass 2 till klass C 2 • Dam i klass 1 till klass C 1 Dam. • För att få tävla i juniorklass krävs att skytten har genomfört godkänd utbildning för pistolskyttekortet.och damjuniorer tävlar i samma klass. nationell. • Att delta i juniorklass är frivilligt.7 Klass 3 (Riksmästarklass) I klass 3 riksmästarklass i precisions. vapengrupp C. 172 . Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass. Dam 2 och Dam 3. Klassen benämns A2.eller veteranklasserna.2 eller 3 vilket som är tillämpligt eller motsvarande damklass. C2 respektive Dam2. Klasstillhörighet enligt kompetens.2. • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons. samt vid ytterligare en tävling. nationell-. G. landsdels. Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning meddelas årligen genom särskilt meddelande från Förbundet på förslag från respektive förening.9 Damklass • • • Att delta i damklass är frivilligt. I damklass tävlas med vapen i kaliber . en standardmedalj i brons i aktuell gren. landsdels. landsdels. Snabbskjutning Skjuthandbok G.22. G.22.

vapengrupp C. • I veteranklass tävlas med vapen i kaliber . Klassindelning i skidskytte och springskytte Ej tillämpligt. 173 .22. Vet Y är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 55 år.2. • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer. G.2.2.12 Ungdomsklasser Ej tillämpligt.10 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) • Att delta i veteranklass är frivilligt. I sådant fall överförs: • veteran i klass 2 till klass C 2 respektive Dam 2 • veteran i klass 3 till klass C 3 respektive Dam 3. Vet Ä är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 65 år.11 G. Veteranklasser får sammanslås.Svenska Pistolskytteförbundet G.

Det åligger skytt att själv förvissa sig om att aktuellt vapen är hänförligt till A-vapen. Kaliber Piplängd Säkring Alt. Den enskilde skytten är skyldig att förvissa sig om att hans ammunition uppfyller kraven.0 mm på samtliga mått. Vid kontroll av vapnet skall detta ske utan eventuell hylsfångare. Mikrometersikte är tillåtet. För revolvrar med kaliber . Korn och sikte får vara ställbara i höjd och sida.Del G. Tjänstevapen och övriga grovkalibriga pistoler av tjänstevapenkaraktär. Alt. Mörkerriktmedel. skall vara öppna. slagstift eller annan del i avfyringsmekanismen och som kopplas bort när skytten greppar vapnet (greppsäkring) eller påverkar avtryckaren.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Snabbskjutning Skjuthandbok G.4 mm (.ex. fiberoptiska och tritiumbelagda dito. är inte tillåtna vid mörkerskjutning. Stoppar avtryckarens rörelse bakåt efter det att hane eller slagstift frigjorts. t.1 Vapengrupp A Grovkalibriga pistoler. 174 . Passiv säkring: Anordning som utan aktiv åtgärd passivt spärrar avtryckare. a. Vapnet skall ha fungerande säkringsanordning enligt följande: Aktiv säkring: Manuellt påverkad med funktion att i säkrat läge spärra avfyringsmekanismen och/eller slagstiftet Eller Manuellt påverkad anordning som har avspännande funktion på hane eller slagstift.45 gäller att längdmåttet 300 mm får överskridas inom godkänd piplängd.30-. skall passera över hudvecket mellan tumme och pekfinger på skjuthanden när vapnet hålles i normalt avfyringsläge. Om osäkerhet föreligger klassas vapnet till vapengrupp B. eller annan anordning med liknande funktion är inte tillåten. Är tillåtet. b. Tillverkningstolerans + 1. Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 300 x 150 x 50 mm. Skall kunna skjutas med mantlad ammunition. Är tillåten. 7.3 Vapengrupper specifika bestämmelser Vikt Visirlinje Pipans centrumlinje Riktmedel max 1400 g inklusive eventuell pipvikt och tomt magasin max 220 mm räknat från siktet (siktbladet) och fram till kornets högsta punkt.6-11. Mynningsbroms Dimensioner Hylsfångare Avtryckarstopp G.3.44 och .

2 G.3. G. Vapengrupp B Grovkalibriga pistoler och revolvrar. Som pipvikt räknas inte yttre fäste på pipa för främre riktmedel (korn) eller fäste och styrning av rekylfjäder och rekylfjäderstång.: Neuhausen Long Sport eller Llama 87.3 G.65 Browning (32 ACP) gäller 150 Joule.3.5 Vapengrupp A1 Ej tillämpligt.ex. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! 175 . . T. Se Bild 9. Undantag: För patron 7. för 9 mm kort (380 ACP) gäller 210 Joule och för 9 mm Browning long (9 mm m/07) gäller 285 Joule som lägsta anslagsenergi. Avtryck Pipvikt Bild 9: Mått vapengrupp A. Ammunitionen skall ha en anslagsenergi av lägst 420 Joule mätt 2 meter framför mynningen.4 G. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Vapen/ammunition avsedda för .38 special ingår ej oavsett kultyp.32 SWL.32 HR) och . Vapengrupp A2 Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet Kolv Ammunition Tumhylla och handstöd är inte tillåtna. om fästet väger mindre än 50 g och är en del av vapnets modellenliga utförande.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. Ammunitionen skall skjutas i skyttens eget vapen. Är inte tillåten. Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet. Vapengrupp A3 Ej tillämpligt.3. Magnum.32 magnum (.3.

45) Skjuthandbok Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”).3.4 mm (. Snabbskjutning Kaliber Piplängd Säkring Kolv Ammunition 7. .6-11. Inget krav på säkringsanordning. G. Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. Endast kantantänd patron . Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Avtryck Pipvikt A-vapen får användas i vapengrupp B. 176 .Del G. Mantlad eller omantlad blykula i enhetspatron med centralantändning.6 mm. Se Bild 10. Se Bild 10. I snabbskjutning hänförs revolver alltid till vapengrupp B.22.22 long rifle (22LR) med omantlad blykula. Inget krav på säkringsanordning. Bild 10: Mått vapengrupp B och C. Är tillåten om den är fast monterad. Magnum.6 Vapengrupp C Finkalibriga pistoler och revolvrar.30-. Är tillåten om den är fast monterad. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck 5.

Vapengrupp L Ej tillämpligt.9 Vapengrupp R Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet G.7 G. Vapengrupp M Ej tillämpligt. 177 .3.3.3.8 G.

Skjuthandske. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. Hörselskydd skall användas. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. I glasögon får inte diopterhål tas upp. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Bländarskiva får användas. avsedd att skydda handen. Samtliga funktionärer och åskådare inom 25 m från eller i samma rum som skjutplats skall använda hörselskydd.4 Utrustning Glasögon får användas. 178 . Vid tävling får skygglapp användas. Radio. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat.Del G. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Snabbskjutning Skjuthandbok G.

5. PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc. Mellan visningarna skall skjutarmen sänkas till färdigställning. Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen.3 Skjutställning Skjutställning: Stående utan stödhand eller annan form av stöd. 10 s före seriens början.5. ELD UPPHÖR! PATRON UR.2. Tavlorna svängs bort efter 3 s om inget svar erhållits. anses ingå i tävlingen.3. G. Revolver skall kontrolleras innan propp/bricka sätts i. Alla skott. Serien börjar i och med att målen vid seriens början första gången svängs bort. I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring.5. G. Tavlorna svängs fram efter 7 s och visas 5 x 3 s med 7 s mellan visningarna. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt.1 Omfattning Snabbskjutning omfattar normal 6 serier om vardera 5 skott. kommenderar skjutledaren ladda.5.1 Färdigställning Färdigställning: Stående med skjutarmen sänkt i 45o vinkel mot marken. Efter sista visningen Omedelbart efter seriens slut.5 Genomförande Detaljerna för genomförandet av en tävling i snabbskjutning kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse. G. Säkerhetspropp/bricka skall vara isatt.Svenska Pistolskytteförbundet G. avlossade därefter. Före första tävlingsserien medges en provserie om 5 skott mot svängande mål. som lämpligen kan användas i förekommande fall.2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas. Skytt som inte har intagit sin skjutplats när skjutmomentet börjar får inte skjuta serien.1 Laddningsförfarande När säkerheten det medger och skyttarna är beredda. Kontrollen utförs. G. med: Kontroll av vapen och magasin. 179 . Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande. dels av exempel på kommandoord. pipan i armens förlängning. Kommandoord LADDA ALLA KLARA? Anvisning 60 s före seriens början. G. Skjuthand eller vapen får inte stödjas mot bordet.5.

Skytten som oavsiktligt avlossat ett skott får inte fortsätta skjuta. Skulle vapnet under pågående skjutning bli helautomatiskt (spruta) skall skytten utan order omedelbart avbryta skjutningen och göra patron ur. ska skytten endast tillgodoräknas de skott som skjutits.5. G. I övrigt förfars som vid funktioneringsfel. Fortsatt skjutning får därefter inte ske förrän skjutledaren förklarat att vapnet ånyo är funktionsdugligt. 180 . Efter 7 sek svängs målen fram för andra gången under 3 sek.5. utöver de två medgivna.5. Finner skjutledaren att klick eller giltigt funktionsfel inte föreligger.6 G. Serien får inte skjutas om och oskjutna skott räknas som bom (0).4 Antal skott per serie Vid snabbskjutning skjuts 5 skott per serie. Snabbskjutning Skjuthandbok G. utan att störa övriga deltagare.1 Förberedelse. De fem skjutna skotten protokollförs på normalt sätt (inga poängavdrag).5. G. G.5. G. medan de återstående skotten i serien får skjutas. Funktionsfel i provskotten medför att skytten får skjuta de kvarvarande skotten på fast mål inom 2 minuter. ska skottet räknas som bom (0). varefter målen åter svängs bort. Skytt.5 Tid per serie När målen börjar svänga fram får skyttarna lyfta vapnen och avge skott under visningstiden.6. Finner skjutledaren vid kontroll att klick eller giltigt funktionsfel föreligger ska antalet skjutna skott protokollföras och serien fullföljas.7 För tidiga/sena skott Serien börjar i och med att målen svängs bort första gången. Om ytterligare felfunktion uppstår. utan skall vänta tills de övriga skyttarna avslutat serien.5. Skott avlossat innan tavlan försvinner första gången skall inte medräknas i tävlingen men belastas med 2 poängs avdrag från efterföljande serie. Åtgärder vid eldavbrott: Då skott inte avlossas på grund av klick eller inte kan avfyras genom något funktionsfel hos vapnet ska skytten omedelbart sänka armen med vapnet i färdigställning samt ge skjutledaren tecken genom att höja den fria armen. äger inte rätt att återfå erlagda avgifter och insatser. provskott/visning av mål Inskjutning Före första tävlingsserien medges en provserie om 5 skott mot svängande mål. Endast ett skott får skjutas vid varje visning.Del G.8 Vapenfel och eldavbrott Om skytt till följd av inträffat vapenfel inte kan fortsätta i skjutlaget äger han inte på nytt starta i samma tävling och inte heller fortsätta i ett senare skjutlag. Förfarandet upprepas tills målen visats 5 gånger. 3 sek. Skulle funktionsfel eller klick ånyo uppstå upprepas förfarandet. Det är tillåtet att skjuta om eller fullfölja en serie efter felfunktion två gånger i varje 30-skottsomgång. Reservvapen får inte användas. som till följd av vapenfel inte kan fullfölja påbörjad tävling. Skytt tillåts skjuta resterande del av tävlingen. Alla skott avlossade därefter anses ingå i tävlingen.

Först sedan resultatet antecknats. Skyttarna skall alltid beredas tillfälle att se sina tavlor. kikarmarkering Vid skjutning mot snabbpistoltavla räknas kulhål till det högre värdet så snart ringens ytterkant är tangerad. Återstående serie (serier) skjuts efter det att övriga skyttar avslutat sin skjutomgång. Vid alla banskyttetävlingar skall skytten själv kontrollera protokollförarens skrivning.5. Sedan serierna i en omgång skjutits kan hopsummering göras och resultatet meddelas skyttarna direkt.Svenska Pistolskytteförbundet G.2 Fel antal skott Skott på fel tavla räknas som bomskott. Kulhålstolk används dels för att fastställa om ett kulhål tangerat tavelrings eller figurs 181 . Träff av rikoschett räknas som bomskott. Träff av annan kaliber än den egna tillgodoräknas inte.3 Tolkar och tolkning Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro. Skjutkorten går därefter in till sekretariatet som kontrollerar och sorterar dem och gör erforderliga utdrag för eventuella lagtävlingar.10. som motsvarar det egna skottantalet vid serien ifråga. får han gå fram till tavlan (figuren).5. Protokollföringens och markeringens utförande samt arbetsformerna i sekretariatet är avgörande för ett snabbt och friktionsfritt genomförande av tävlingen. Under den tid. Den förfördelade skytten har då rätt att begära omskjutning.10. G.5. Kvarvarande tävlingsskott i den avbrutna serien skall skjutas på nästföljande tävlingstavla i enlighet med skjutledarens instruktioner.9 Fel på målanordning Om fel uppstått på målanordning under pågående skjutning. äger skytten som sitt resultat tillgodogöra sig de bästa träffarna. G. dock högst det antal. Om det utan skyttens förvållande finns för många träff på egen tavla och man inte genom kulhålets utseende kan avgöra vilken träff som härrör från annan skytt.1 Allmänt G. G. I tveksamma fall skall av förbundet godkänd banskyttetolk användas. Markering sker efter varje serie med målen framsvängda. skall de avlossade tävlingsskotten noteras för de skyttar som inte kunnat fullfölja serien. får skytten inte gå närmare tavlan än 2 meter.5. Målen kritas och klistras. Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro. skall han omedelbart göra anmälan därom till skjutledaren . Träff som kan särskiljas från det vapen man skjuter med får ej tillgodoräknas.5.10. Kritning av kulhål skall göras om fler än 2 serier skjuts mot samma tavla/spegel. varvid motsvarande antal träff av högsta värde för skytten skall avdragas. Markering vid tävling i snabbskjutning äger i regel rum på så sätt. att skjutledaren (protokollförare) antecknar resultatet vid målet.10 Markering inkl. Tveksamma skott ska tolkas. Om skytt med ett vapen av grövre kaliber skjuter på fel tavla/figur kan skottet(-en) svepa bort träffar från vapen med finare kaliber utan att det syns. Summering av seriernas resultat görs omgående. Skytt får själv med kikare avläsa kulhålens lägen men får inte under tävling eller prov för förbundets utmärkelsetecken ta hjälp av annan person för detta. Har skytt av misstag skjutit för många skott. då detta sker.

65 mm .65 9.8 Mått A gäller med en tolerans av ± 0. • Vid snabbskjutning får såväl förbundets banskyttetolk som Svenska Skyttesportförbundets (SvSF) tolkar användas.1 mm. • Vid en och samma tävling skall tolkar av samma typ användas. Kaliberbeteckning Kultyp Märkning Tolkmått i mm A1) 1 2 3 4 5 6 1) B1) 5.32 – 7.05-0.38 – 9 mm .32 WC .38 .Del G.6 9. dels för att utröna om mer än en kula gått igenom samma kulhål.1 10.00) 5. mått B +0.45 Ogival Ogival Wadcutter Ogival Wadcutter Varierande .38 WC . 182 .05-0.k.65 (+0.10 +-0.65 9.65-9.65 11. Försedd med mätringar kan kulhålstolken även användas som s.5 8. Tabell 7 Tolkar med glaskropp Pos.32 .4 . Tabell 6 Tolkar utan glaskropp Kaliber 7.45 4.60 (+0.22” Ytterdiameter (mm) 9.6 mm . handicaptolk.65 – .22 7. Snabbskjutning Skjuthandbok ytterkontur.10 Längd (mm) 10-15 10-15 Bild 19: Inåtriktad tolk.05-0.65 9.65 mm .38 WC .9 7.32 WC 9 – .22. 5.6 9.0 8.00) Styrtapp diameter (mm) enligt använd kaliber 5.00 mm.

Om kulhålet skjutits med kaliber som inte finns upptagen i tabellen väljs tolk vars flänsmått (b) ligger närmast över vapnets kaliber.Svenska Pistolskytteförbundet Mått i mm: a och b se tabell 7. så att tolkkroppens mätfläns ligger an jämnt mot pappen. som skall tolkas. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula. 5 och 6 för bedömning av kantskott. Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ända och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur tavlan. Kulhål. Se bild nedan. Anvisningar för tolkning vid banskjutning Ta reda på vilken kaliber träffarna har och välj rätt tolk enligt Tabell 6 Tolkar utan glaskropp eller Tabell 7 Tolkar med glaskropp. Vid behov får tolken stödjas så att jämn anliggning erhålls. 183 .38 används fältskyttetolkarna 4. Avläsning skall alltid ske vinkelrätt mot tavlan. Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål förfars på följande sätt: Håll tavlan vågrätt. Inåtriktad tolkning Om mätflänsens kant tangerar linjens yttre begränsning räknas träffen till det högre värdet. För in tolken försiktigt. Vid tolkning av större kaliber än 9. inåtriktad tolkning. får inte vidröras före tolkningen. För in tolken på sätt som beskrivits ovan i kulhål. Vid större kaliber än kaliber . Bild 20: Kantskott.65 mm används tillämplig fältskyttetolk.

12 Resultatberäkning Ej tillämpligt. b) Högsta antalet tior. åttor etc. Pappen skall inte slätas ut före mätningen. Särskiljning Särskiljning sker enligt följande: a) Högsta resultat på de tio senast skjutna skotten och därefter närmast föregående 10-skottsserie etc. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används.44 och .5.s. Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar. Snabbskjutning Skjuthandbok Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet. Före sådan särskjutning har de tävlande rätt att skjuta en provserie. d. G.Del G. nior.5. Ovala kulhål tolkas genom anläggning av tolken mot innersta delen av kulhålet. där pappen (fastän utböjd) är hel.45 14 mm Ovala kulhål mäts från den punkt där tydligt märke (intryckning) syns i pappen till den punkt på kulhålets motsatta sida. Tolkning av ovala kulhål För tolkning av ovala kulhål gäller. lossnar tolken lättare ur detta. G.11 G. till dess särskiljning sker. fri från trasiga kanter.13 Särskjutning Särskjutningen omfattar 3 st 5-skottsserier.v. 184 . B och R 11 mm Vapengrupp C 7 mm För kaliber . Om två kulor passerat genom ett hål. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på tavlans baksida (utgångssidan).5. Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. att kulhålets största mått får uppgå till högst följande värde för att skottet skall få räknas som träff: Vapengrupp A.

G.1 Målen ska vara anbringade i ställ som medger snabb och samtidig fram-. Tiden tas från det ögonblick målen börjar svängas fram till dess de börjar svängas bort.6 Mål Allmänt Målet utgörs av snabbpistoltavla 25 meter.4 mm) 7:an 340 mm (±1.6. Varje linje är 125 mm lång och 5mm bred. 10:an 100 mm (±0. Sett från skytten skall tavlorna vridas medurs för att bli synliga och moturs för att försvinna.0 mm • Minsta synligt mått på måltavlan: 550 x 550 mm.Svenska Pistolskytteförbundet G. Även elektroniska tavlor får användas.6 mm) 6:an 420 mm (±1. Spegel är tillåten. Ringvalörerna 5-10 skall vara tryckta endast i vertikal riktning.0 mm) 8:an 260 mm (±1.2 Målförutsättningar allmänt Före skjutning ska skjutledaren med tidtagarur kontrollera att manöveranordningen fungerar tillfredsställande. respektive bortsvängning. G. • Valörzon 10 skall ej markeras med siffra. • Svart färg samtliga ringar 5-10. 185 . Visningstidens avvikelser får vara 0.0 mm) 5:an 500 mm (±1.6.2 mm).0 mm) • Innertia: = 50 mm (± 0.2 sek.0-0. • Ringtjocklek: 0. • Siffrorna skall vara ca 10 mm höga och 1 mm tjocka.0 mm) 9:an 180 mm (±0.5-1. • Vita riktlinjer ersätter valörsiffrorna till höger och vänster om tavelcentrum.

G. Snabbskjutning Skjuthandbok G. Byte av speglar skall ske så fort svårigheter bedöms uppstå att markera resultaten av en följande serie.Del G. skjutavstånd Ej tillämpligt.3 Målrekommendationer I regel bör man vid skjutning mot snabbpistoltavla utnyttja speglar.4 Skjuttid.6.6. Speglar skall i sådana fall användas även vid provskotten. 186 . Baktavlor bör uppställas 1. Problemet att bedöma om dubbelträff föreligger bör beaktas.5-2 m bakom tavlorna.

5 Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt.1.1. Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare.4 G. Tävlingsledaren ansvarar för att: • säkerhetsbestämmelserna följs. • att utse tävlingsexpedition. organisationskommittén.ex. • Tävlingsledare 1 • Skjutledare 1 • Sektionschefer 6-8 • Vapenkontrollanter 2 • Tävlingsexpedition (svarar även för anmälan) Chef 1 biträden 3 jury 3 Funktionärerna skall kunna delta i tävlingen.7. • funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har skriftlig instruktion. kretsmästerskap med 100 deltagare erfordras ungefär följande antal funktionärer. Någon av ovanstående funktionärer bör vara sjukvårdskunnig och ha tillgång till förbandslåda. • olycksfallsberedskap är anordnad.7.7. eller i förekommande fall. varnings. Till skjutledare kan utses person som innehar pistolskyttekort och tillstånd att inneha pistol/revolver för målskjutning.och avstängningsåtgärder vidtas. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • tävlingsjury utses • att utse ammunitionskontrollant (i förekommande fall) • att vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion Är tävlingsledare inte utsedd åvilar motsvarande ansvarar arrangerande förenings/ krets styrelse.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt För en medelstor tävling.2 Tävlingsledare Snabbskjutning Tävlingsledaren lyder under arrangerande förenings/krets styrelse. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande. eller den som har motsvarande kunskaper och 187 . organisation och genomförande av tävlingen. • erforderliga avlysningar.7 G. • skjutledare finns på varje plats där skjutning skall ske.1 G. Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering. Har skjutledare inte utsetts av arrangören.7.3 G. t. skall skyttarna själva utse sådan. G.7. Banläggare Ej tillämpligt. G.1.1.1.Svenska Pistolskytteförbundet G.7.

• samtliga tavlor inom en sektion är placerade lika.1.1 Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt. Snabbskjutning Skjuthandbok förtroende. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser.3.7. • bland skyttarna avdela kontrollanter för markering och protokoll. G.7. G. Skjutledare skall kontrollera med den som anbefallt skjutningen att erforderliga avlysningar. bör vapengrupperna inplaceras på sådant sätt i skjutlagen att slutresultatet för åtminstone en vapengrupp kan räknas ut medan sista skjutlaget skjuter.Del G.8 Markörchef Ej tillämpligt. Vid tävling lyder skjutledaren under tävlingsledaren och ansvarar särskilt för att: • kommandon kan höras av samtliga skyttar och berörda funktionärer (i förekommande fall med hjälp av högtalare). G.7. G. • lämna spegel/tavla till tävlingsledningen med anteckning om arten av anmärkning då skjutledare/sektionschef och kontrollant inte är ense om valör eller antal skott på tavlan/spegeln. • sektionschef ges skriftlig instruktion om sina arbetsuppgifter. • varje skjutplats är numrerad och överrensstämmer med numrerad måltavla.1. vapeninstruktör/skjutledare inom Försvarsmakten.7 G.7. varnings. då gallring skall ske till påföljande mästerskapsomgång. • kontrollera skyttarnas skjutställning och att övriga gällande regler följes. Sektionschefen skall vara väl insatt i relevanta delar av SHB.6 Skjutledare. • övervaka säkerheten i övrigt under hela skjutningen. • kontrollera att vapenvakt avdelas (i förekommande fall). • tavel/spegelbyten sker på förutbestämt sätt.2 Patruller/Skjutlag Skyttar tillhörande samma förening bör inte placeras intill varandra utan spridas i skjutlaget (-n).och avstängningsåtgärder vidtagits.7.1. t.3 G. • tillämpliga bestämmelser i övrigt enligt SHB följes. Vid mästerskapstävling. 188 . Polis. Sektionschef skall: • övervaka att skyttarna åtlyder skjutledarens kommandon. • biträda skjutledaren i att kontrollera att banan är fri innan ladda kommenderas. • tillse att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisad plats.7. • kontrollera vapen och magasin efter varje serie. Patrullchef Ej tillämpligt.eller Tullväsendet. alternativ Sektionschef (vid skjutning på bana) lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen samt ansvarar för markering och skjutprotokoll.ex. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren.

Bakom skjutplatsen skall så stort utrymme finnas. Vid större tävlingar bör avskärmning. tävlingsresultat. finnas 2 m framför tavelställen för att förhindra.8 G.2 Utrustning Skjutning får utföras från skjuthall.1 Planläggning Skjutbanans mått Skjutavstånd 25 m ±0. Om tavlorna placeras i grupper om 5 tavlor (avpassat för snabbpistolskytte).75 m och mellan skjutplatserna 1 m. som bör vara högst 70 cm höga. Skjutplatserna skall vara försedda med bord. Tavlor och skjutbord skall vara tydligt märkta med nummer. Luftomsättningskapacitet: 6-8 ggr/tim. Under skjutbord skall finnas bräda eller dylikt som markerar skjutavståndet Mellan skjutplatserna medges skydd för patronhylsor (säckväv. kan ges dispens vad gäller inbördes målavstånd och skjutplatsens bredd.8.75 m Avståndet mellan målens centrumlinjer skall vara 0. aktuell upplaga. framför skyttarna samt tak för regnskydd. att skyttarna vid markering gör ända fram till tavlorna. nät eller dylikt).eller vindskydd skall vara lika för alla skyttar inom samma tävlingskategori. speglar jämte reserv • Nummerlappar för tavlor och skjutbord • Täcklappar i erforderliga färger • Kritor (helst fetkritor) 189 . märkesprov etc.25. Mått och tillåtna toleranser: Längd 25 m ±0.8. Banor som inte till alla delar håller de ovan angivna måtten. Avståndet mäts från tavlans framsida till skjutplatsens främre begränsning. erfordras dessutom ett mellanrum på 2 m mellan grupperna mätt centrum till centrum på tavlorna.10 m Höjd Tavelcentrums höjd över skjutplatsens plan: 1.m. Sådant skydd får även uppföras på öppen skjutbana. Se även Kommunförbundets Måttbok. vars storlek inte bör vara större än vad som erfordras för ändamålet. kulfång m. för skytte inomhus och skytte utomhus. exempelvis i form av lina. För mer utförliga uppgifter om säkerhetsföreskrifter. Dock ges ej dispens vad gäller skjutavståndet. Tavelnummer skall sitta över tavlan. hänvisas till polismyndigheter och Statens Skytteombud. Skjutbanor och tavelmateriel ses över. Erforderlig materiel anskaffas såsom • Tavlor. Tillåtna toleranser beskrivs nedan. Varje tavla kräver en bredd av 0. Varje skjutplats skall vara minst 1 m bred.Svenska Pistolskytteförbundet G.40 ±0. Platser för åskådare och funktionärer bör vid större tävlingar vara tydligt markerade. G.75 m.) skall godkännas måste banans mått ligga inom vissa toleranser. Bakom platserna bör finnas bänkar för skyttarna. För att skjutresultat (rekord. Då krutladdad ammunition används på inomhusbana skall god luftväxling finnas i skjutlokalen. Regn.20 m Sidled Tavlan placeras mitt för och vinkelrätt mot respektive skjutplats ±0. att skjutledaren på ett betryggande sätt kan övervaka skyttarna. vilket rekommenderas.

8.Del G.6 G. Snabbskjutning • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Tävlingsprotokoll Pärmar för tävlingsprotokoll Skjutlagsförteckningar Lagförteckningar Tolkar Blyertspennor Spritpennor Pappersblock Kvittensblock Visselpipa Tidtagarur Vikt för kontroll av tryck Märkfärg eller märklappar för vapenkontroll Resultattavlor med tillbehör Anvisningsskyltar Vägvisningsskyltar Parkeringsskyltar Avspärrningsskyltar Högtalare för skjutledare Signalförbindelser Förbandslåda Namnbrickor för funktionärer Verktyg och tillbehör för reparation av målmateriel Dator(er) och skrivare Skjuthandbok Förteckning RM/SM klass Skjuthandbok Lokaler.3 G.8. Patrullväg Ej tillämpligt. G. eventuellt tält. Erforderliga parkeringsutrymmen rekognosceras och utmärks.5 G.4 G. anskaffas för • tävlingsexpedition inkl anmälan och jury • plats för skyttar inkl sotning och vapenvård • vapenkontroll • utspisning • toaletter Därtill kommer lokaler för gemensam måltid. 190 .8.8. Skjutplatser Ej tillämpligt. samkväm e dyl. Tidsåtgång Ej tillämpligt.7 Rekognoscering Ej tillämpligt. Starttider Ej tillämpligt.8.

Funktionären kontrollerar namnen och stryker de som inte inställt sig.8. Kontroll verkställs att vapnen är försedda med vederbörlig markering efter vapenkontrollen. Förutsättningar Ej tillämpligt.8 G.8.12 G. transporter Ej tillämpligt. Fetkritor bör användas. 191 .11 Målsäkring Vid planläggning tas hänsyn till att tävlingen skall kunna genomföras även vid dåliga väderleksförhållanden.8. Samlingsplats. Regnskydd bör om möjligt finnas över tavlorna. Samtidigt försäkrar sig funktionären om att uppgifterna på skjutkorten anger rätt vapengrupp. G.9 G. Det bör säkerställas att målautomatik fungerar även vid ihållande regn.Svenska Pistolskytteförbundet G.8.8.13 Målgrupper Ej tillämpligt. Upprop Upprop verkställs vid skjutplatsen.8.10 Haltpåle Ej tillämpligt. G.

Skjuthandbok G. 192 .9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt.

Svenska Pistolskytteförbundet Del H Del H Nationell helmatch 193 .

1.1. 194 .1.1.1 H.2 H.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet. Då medlem har behov av att vid tränings.1 Grunder Nationell helmatch är en kombinerad skjutning på bana mot precisionstavla. Nationell helmatch Skjuthandbok H.3 H. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan. Särskilda tekniska bestämmelser Ej tillämpligt. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass.4 Tävlingsformer Ej tillämpligt. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande.Del H. H. Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Skytt som är handikappad (även tillfälligt) kan av föreningsstyrelse medges att vid märkesprov använda de hjälpmedel som är betingade av skadan. snabbpistoltavla och figurtavla på 25 m avstånd.

B eller C men i samma tävling inom vapengrupp C får skytten endast starta i en klass i vardera precisions.och damjuniorer tävlar i samma klass.22.eller fältskjutning. 195 . • Klassificering av skyttar sker vid inskrivning i förening och vid årsskifte. Klass 1 sammanslås inte med annan klass.2 eller 3 alltefter kompetens inom vapengrupperna A. För att få delta i tävling skall skytten inneha Pistolskyttekortet. får klassen sammanslås med närmaste klass inom vapengruppen. I regel får skytt tidigast efter fyllda 13 år börja skjuta med vapen i högst kaliber . landsdelstävling och kretstävling i viss klass är mindre än fem.2 H. Junior kan fritt välja att tävla i juniorklassen.2.Svenska Pistolskytteförbundet H. Föreningsstyrelse bestämmer. dam. För uppflyttning till och kvarstående i klass 3 gäller kvalificering endast i precisionsrespektive fältskjutning. • Föreningen skall besluta om medlemmarnas klasstillhörighet och underrätta dem om detta. med hänsyn till den verksamhet klubben bedriver. Nedan följer en översikt över olika möjligheter i vapengrupp C. om skytt får börja vid annan ålder.2. klass C1-3 eller motsvarande damklass.2. H. Skytt i junior-. • tävla i (öppen) klass 1.22 under det år han/hon fyller 18 år. inplaceras av föreningsstyrelse i skjutklass motsvarande vederbörandes kvalifikationer.3 Sammanslagning av klasser Om deltagarantalet vid nationell tävling. Kategori/Klass Dam C 1-3 Junior C 1-3* Veteran Y och Ä C** herrar Veteran Y och Ä C** damer Sammanslås med endera av dessa tre klasser C1 C 1 eller Dam 1 C1 Dam 1 C2 C 2 eller Dam 2 C2 Dam 2 C3 C 3 eller Dam 3 C3 Dam 3 * Herr. damer och veteraner gäller dessutom särskilda regler (ålder och kön).ex.och fältskjutningar (t. start i klass Vet Y och klass 3 C är inte tillåten).och veteranklass har möjlighet att vid alla tävlingar: • tävla inom den egna klassen.1 Klassindelning Allmänt Klassindelning i nationell helmatch enligt skyttens högsta klass i precisions. Vapengrupper sammanslås inte. För juniorer.2 Allmänna regler Klassindelningen baseras på skyttarnas kompetens. Skytt får skjuta med grövre kaliber än . Utländsk medborgare med tidigare erfarenhet av pistolskytte men som inte erövrat något av förbundets skyttemärken. H. Skytt hänförs till viss klass oavsett i vilken vapengrupp kompetensfordringarna uppfyllts.

Förstoringsglaset på handicaptolkens bottensida är försedd med mätringar enligt bild 18. Handicapbestämmelser kan lämpligen användas vid mindre tävlingar. Nationell helmatch Skjuthandbok ** Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer.2. Vid tävling i nationell helmatch mellan skyttar med vapen tillhörande olika vapengrupper kan man utjämna skillnaden i vapenspridning genom att använda handicaptolk. I övriga vapengrupper får klass 2 och 3 sammanslås.och kretstävling får annan klassindelning tillämpas och handicaptolk användas. särskilt sådana inom förenings ram vid ringa antal deltagare. H. Anvisningar för användning av handicaptolk Vid sammanslagning av vapengrupper tolkas enligt Tabell 5 nedan 196 . Genom att utnyttja mätringarna vid tolkning erhålls samma effekt som om tavlans ringdiametrar var något större. Bild 18: Handicaptolk sedd från undersidan.Del H.4 Handicapskjutning Vid förenings. men vid mindre än 5 deltagare uppdelas veteranerna i damklass eller öppen klass enligt tabellen. Handicap i form av tilläggspoäng bör inte utnyttjas.

C 1 respektive Dam 1 (eventuellt med tillägg av märkesklass u.38 wadcutter Tolk märkning H 9. Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1.65 mm Inre ring 9. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt). Klassen benämns A 1. År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket.2.65 mm Omantlad kula 7. År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket. År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt (klass 2) Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt. bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt). B 1.65/Og B 9.65 mm Mätfläns 9. tar pistolskyttekort mm.32) 9 mm (. Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3. 197 .22 C H.65 mm (.38) Omantlad kula . Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid.65 mm Mätfläns 5. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt.65 mm 9 mm Mantlad kula 7.65/Og B 9.65 mm Yttre ring 14.Svenska Pistolskytteförbundet Tabell 5 Anvisningar för handicaptolk Vapengrupp A Projektil Mantlad kula 7. b eller s) Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2.5 Klass 1 År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket. skyttar utan märke (1u). I klass 1 ingår nybörjarskyttar. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u. 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”.65/WC .65/Og Tolkning 19.6 mm Mätfläns B H 9.

Klasserna benämns Dam 1.2 eller 3 vilket som är tillämpligt.2. nationell. Klassen benämns A2. vapengrupp C. Beslut om klasstillhörighet skall fattas av skytten i samverkan med föreningen senast vid årets ingång. C 3 respektive Dam 3. H.9 Damklass • • • Att delta i damklass är frivilligt. B 3.8 Juniorklass Skytt är junior till och med det år han/hon fyller 20 år.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons.6 Klass 2 I klass 2 ingår: • Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3. Väljs klass 3 skall skytten tillhöra denna klass hela året (på alla tävlingar) och rapporteras som riksmästare. • Vid rikstävling. 198 . • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons. en standardmedalj i brons i aktuell gren. Nationell helmatch Skjuthandbok H. H. Klasstillhörighet enligt kompetens.respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling. • För att få tävla i juniorklass krävs att skytten har genomfört godkänd utbildning för pistolskyttekortet. • I juniorklass tävlas med vapen kaliber . samt vid ytterligare en tävling. Dam 2 och Dam 3. • Juniorklass ordnas vid riks-.2. landsdels. I damklass tävlas med vapen i kaliber . vapengrupp C. B2. Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass.och damjuniorer tävlar i samma klass.2.22.Del H. inte i dam-.22. Junior kan alltså fritt välja att tävla i: • Klass 1. • Herr. Klassen benämns A 3. C2 respektive Dam 2. junior. nationell-. Sådan skytt kan sedan inte återgå till klass 1.7 Klass 3 (Riksmästarklass) I klass 3 riksmästarklass i precisions. landsdels. H. • Juniorklassen även om han/hon meriterat sig för och tävlat i klass 2 eller riksmästarklassen.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver.2. landsdels. • Att delta i juniorklass är frivilligt. Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning och fältskjutning meddelas årligen genom särskilt meddelande från Förbundet på förslag från respektive förening. eller motsvarande damklass.eller veteranklasserna. nationell-.och kretstävling.

Vet Y är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 55 år.11 H. I sådant fall överförs: • veteran i klass 2 till klass C 2 respektive Dam 2 • veteran i klass 3 till klass C 3 respektive Dam 3. 199 . Vet Ä är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 65 år.Svenska Pistolskytteförbundet Damklasser får sammanslås. • I sådant fall överförs: • Dam i klass 3 till klass C 3 • Dam i klass 2 till klass C 2 • Dam i klass 1 till klass C 1 Dam.2. • I veteranklass tävlas med vapen i kaliber .2. H. äger rätt att tävla i veteranklass. Veteranklasser får sammanslås. vapengrupp C.12 Ungdomsklasser Ej tillämpligt.22.10 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) • Att delta i veteranklass är frivilligt. som under ett föregående år minst fyllt 55 år. H. Klassindelning i skidskytte och springskytte Ej tillämpligt.2. • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer.

Kaliber Piplängd Säkring Alt. Vapnet skall ha fungerande säkringsanordning enligt följande: Aktiv säkring: Manuellt påverkad med funktion att i säkrat läge spärra avfyringsmekanismen och/eller slagstiftet Eller Manuellt påverkad anordning som har avspännande funktion på hane eller slagstift.45 gäller att längdmåttet 300 mm får överskridas inom godkänd piplängd. Stoppar avtryckarens rörelse bakåt efter det att hane eller slagstift frigjorts. Vid kontroll av vapnet skall detta ske utan eventuell hylsfångare. För revolvrar med kaliber . 7.1 Vapengrupp A Grovkalibriga pistoler.6-11. 200 Alt.30-. Är tillåtet. fiberoptiska och tritiumbelagda dito. Passiv säkring: Anordning som utan aktiv åtgärd passivt spärrar avtryckare. b. skall vara öppna. Nationell helmatch Skjuthandbok H. slagstift eller annan del i avfyringsmekanismen och som kopplas bort när skytten greppar vapnet (greppsäkring) eller påverkar avtryckaren. eller annan anordning med liknande funktion är inte tillåten. Mynningsbroms Dimensioner Hylsfångare Avtryckarstopp H.44 och .0 mm på samtliga mått. Det åligger skytt att själv förvissa sig om att aktuellt vapen är hänförligt till A-vapen. Skall kunna skjutas med mantlad ammunition. Mikrometersikte är tillåtet. är inte tillåtna vid mörkerskjutning. t. Tillverkningstolerans + 1.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Den enskilde skytten är skyldig att förvissa sig om att hans ammunition uppfyller kraven. Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 300 x 150 x 50 mm.3 Vapengrupper specifika bestämmelser Vikt Visirlinje Pipans centrumlinje Riktmedel max 1400 g inklusive eventuell pipvikt och tomt magasin max 220 mm räknat från siktet (siktbladet) och fram till kornets högsta punkt skall passera över hudvecket mellan tumme och pekfinger på skjuthanden när vapnet hålles i normalt avfyringsläge. Korn och sikte får vara ställbara i höjd och sida. a. Tjänstevapen och övriga grovkalibriga pistoler av tjänstevapenkaraktär. Om osäkerhet föreligger klassas vapnet till vapengrupp B.Del H. Är tillåten. .ex.4 mm (. Mörkerriktmedel.3.

Vapen/ammunition avsedda för .Svenska Pistolskytteförbundet Kolv Ammunition Tumhylla och handstöd är inte tillåtna. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Avtryck Pipvikt Bild 9: Mått vapengrupp A.5 Vapengrupp A1 Ej tillämpligt. Ammunitionen skall skjutas i skyttens eget vapen. Som pipvikt räknas inte yttre fäste på pipa för främre riktmedel (korn) eller fäste och styrning av rekylfjäder och rekylfjäderstång.32 HR) och .3. Undantag: För patron 7. . Se Bild 9. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! 201 .3. Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet.ex. H. Vapengrupp B Grovkalibriga pistoler och revolvrar.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten.38 special ingår ej oavsett kultyp.3 H. Är inte tillåten.3.: Neuhausen Long Sport eller Llama 87. för 9 mm kort (380 ACP) gäller 210 Joule och för 9 mm Browning long (9 mm m/07) gäller 285 Joule som lägsta anslagsenergi. Ammunitionen skall ha en anslagsenergi av lägst 420 Joule mätt 2 meter framför mynningen. Vapengrupp A3 Ej tillämpligt. T.65 Browning (32 ACP) gäller 150 Joule.4 H. Vapengrupp A2 Ej tillämpligt.32 magnum (.2 H. Magnum.32 SWL. om fästet väger mindre än 50 g och är en del av vapnets modellenliga utförande.3.

I nationell helmatch hänförs revolver alltid till vapengrupp B.3.6-11.22 long rifle (22LR) med omantlad blykula. Se Bild 10. Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).45) Skjuthandbok Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Bild 10: Mått i vapengrupp B och C.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. Se Bild 10. Mantlad eller omantlad blykula i enhetspatron med centralantändning. Nationell helmatch Kaliber Piplängd Säkring Kolv Ammunition 7.Del H. Inget krav på säkringsanordning.22. H.6 mm. Avtryck Pipvikt A-vapen får användas i vapengrupp B. Endast kantantänd patron . Inget krav på säkringsanordning.30-. Magnum.4 mm (. Är tillåten om den är fast monterad. .6 Vapengrupp C Finkalibriga pistoler och revolvrar. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck 5. Är tillåten om den är fast monterad. 202 .

Vapengrupp L Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet H.3.3.9 Vapengrupp R Ej tillämpligt. Vapengrupp M Ej tillämpligt.3. 203 .8 H.7 H.

Nationell helmatch Skjuthandbok H. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas.4 Utrustning Glasögon får användas. Radio.Del H. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. Hörselskydd skall användas. 204 . Vid tävling får skygglapp användas. Bländarskiva får användas. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. avsedd att skydda handen. Samtliga funktionärer och åskådare inom 25 m från eller i samma rum som skjutplats skall använda hörselskydd. Skjuthandske. I glasögon får inte diopterhål tas upp.

s. Figurskjutning Maximal poäng per delmoment är 200 d. PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! Utdraget under de 3 sista sekunderna av skjuttiden. H. Provserie tillåten. skall skjutningen påbörjas efter kommando eller lämplig signal.5.1. Anvisning 1 min före ”ELD”.1. H.s. Precisionsskjutning B. Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen. Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande.5 Genomförande Detaljerna för genomförandet av en tävling i nationell helmatch kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse. Provserie tillåten H.3 Delmoment C • • • • • • • fyra 5-skottsserier mot Figurtavla för Nationell Helmatch. 3 s före seriens början.5. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt. dels av exempel på kommandoord.2. Säkerhetspropp/bricka skall vara isatt.v. Omedelbart efter seriens slut. 205 .2 Delmoment B • • fyra 5-skottsserier mot snabbpistoltavla. avstånd 25 meter 1:a serien skjuttid 18 sek 2:a serien skjuttid 16 sek 3:e serien skjuttid 14 sek 4:e serien skjuttid 12 sek Provserie ej tillåten Figurerna får beskjutas i valfri ordning H. Snabbskjutning C.v.1 Omfattning Nationell helmatch skjuts i 3 delmoment: A. Efter att erforderlig tid medgivits för att ladda vapen.1 Delmoment A • • fyra 5-skottsserier mot pistoltavla. för hela tävlingen 600 poäng H.1.5.2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas.5.5.Svenska Pistolskytteförbundet H.) LADDA! FÄRDIGA ELD! ELD UPPHÖR! PATRON UR.5. H.1 Delmoment A För varje serie skall skjutledaren meddela seriens ordningsnummer och ge kommandot ”LADDA”. Kommandoord Serie nr 1 (2 o. som lämpligen kan användas i förekommande fall.

Säkerhetspropp/bricka skall vara isatt. med: Kontroll av vapen och magasin.5.2. I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring.2.5. 14 respektive 12 sekunder Efter sista visningen Omedelbart efter seriens slut. Kontrollen utförs. Säkerhetspropp/bricka skall vara isatt. H. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt. 16. 206 . med: Kontroll av vapen och magasin. Kontrollen utförs. Kontrollen utförs. Tavlorna svängs fram efter 7 s och visas 18. PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc. Nationell helmatch MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc.Del H. Efter sista visningen Omedelbart efter seriens slut.3 Delmoment C Kommandoord LADDA ALLA KLARA? Anvisning 60 s före seriens början. Tavlorna svängs bort efter 3 s om inget svar erhållits. Tavlorna svängs bort efter 3 s om inget svar erhållits. ELD UPPHÖR! PATRON UR. 10 s före seriens början. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt.2 Delmoment B Kommandoord LADDA ALLA KLARA? Anvisning 60 s före seriens början. Revolver skall kontrolleras innan propp/bricka sätts i. Revolver skall kontrolleras innan propp/bricka sätts i. Skjuthandbok I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring. med: Kontroll av vapen och magasin. 10 s före seriens början. H. Tavlorna svängs fram efter 7 s och visas 5 x 3 s med 7 s mellan visningarna. I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring. ELD UPPHÖR! PATRON UR. Revolver skall kontrolleras innan propp/bricka sätts i. PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc.

Uppstår eldavbrott genom vapenfel får omskjutning inte ske.5. Tävling skall genomföras med ett och samma vapen.5.ex. Skytten skall dock omedelbart efter seriens avslutande för kontroll uppvisa den klickade patronen för skjutledaren.och säkerhetsanordning) eller inte hinns med.8 Vapenfel och eldavbrott Godkänt vapenfel ger rätt till omskjutning en gång per delmoment B och C.1 Antal skott per serie I Nationell helmatch skjuts i alla delmoment 5 skott per serie Tid per serie Se H.6 H. Ny patron får användas istället för klickad i den mån det hinns med inom anbefalld skjuttid.5. H. skjutbord eller dylikt.5 H. provskott/visning av mål Inskjutning Före första serien i delmoment A och B skjuts provskott enligt bestämmelserna för respektive delmoment.7 För tidiga/sena skott Om skytt avlossar skott före kommandot ”LADDA” eller efter ” PATRON UR” skall skytten diskvalificeras.3 Skjutställning Delmoment A sker i stående skjutställning utan stödhand.1 ovan Förberedelse. Skytten som oavsiktligt avlossat ett skott får inte fortsätta skjuta. H.5. vådaskott förorsakat av förändringar på vapnets avfyrings. Vid provskott har skytt. I övrigt förfars som vid funktioneringsfel. Skulle vapnet under pågående skjutning bli helautomatiskt (spruta) skall skytten utan order omedelbart avbryta skjutningen och göra patron ur. I annat fall räknas klicken som avlossat skott. Skjutning med vapnet får därefter inte ske förrän skjutledare och/eller vapenkontrollant förklarat att vapnet ånyo är funktionsdugligt.5. H. Tävlingsledning är inte skyldig att förmedla upplåning av vapen. Skott avlossat innan tavlan försvinner första gången skall inte medräknas i tävlingen men belastas med 2 poängs avdrag från efterföljande serie. Skott som genom skyttens eget förvållande misslyckas (t. Det är dock skytt obetaget att själv avhjälpa felet och fortsätta skjutningen i den mån det hinns med inom anbefalld skjuttid. Mellan visningarna skall skjutarmen sänkas till färdigställning. om inte tävlingsledningen i förväg utfärdat andra föreskrifter. Ingen del av kroppen får vid skottets avgivande beröra stöd. varvid i förekommande fall avdrag skall ske. utan skall vänta tills de övriga skyttarna avslutat serien.Svenska Pistolskytteförbundet H. Skytt. berättigar inte till omskjutning.5.6.5. Delmoment B och C sker stående utan stödhand eller annan form av stöd.4 H.5. rätt att skjuta ny provserie om det inte kan avgöras vilka skott skytten avlossat. Alla skott avlossade därefter anses ingå i tävlingen. som till följd 207 . Serien börjar i och med att målen svängs bort (gäller delmoment B och C). som utan eget förvållande fått för många träff på sin tavla (figur).

ska skottet räknas som bom (0). dock högst det antal. utan att störa övriga deltagare. De fem skjutna skotten protokollförs på normalt sätt (inga poängavdrag).s. H. d.5. Finner skjutledaren vid kontroll att klick eller giltigt funktionsfel föreligger ska antalet skjutna skott protokollföras och serien fullföljas. Har skytt av misstag skjutit för många skott. Markering skall utföras efter varje serie. skall han omedelbart göra anmälan därom till skjutledaren. Kvarvarande tävlingsskott i den avbrutna serien skall skjutas på nästföljande tävlingstavla i enlighet med skjutledarens instruktioner.10. Om skytt med ett vapen av grövre kaliber skjuter på fel tavla eller figur kan skottet(-en) svepa bort träffar från vapen med finare kaliber utan att det syns. Träff av annan kaliber än den egna tillgodoräknas inte. äger skytten som sitt resultat tillgodogöra sig de bästa träffarna. H. skall de avlossade tävlingsskotten noteras för de skyttar som inte kunnat fullfölja serien.9 Fel på målanordning Om fel uppstått på målanordning under pågående skjutning. Funktionsfel i provskotten medför att skytten får skjuta de kvarvarande skotten på fast mål inom 2 minuter.10. H. kikarmarkering Protokollföringens och markeringens utförande samt arbetsformerna i sekretariatet är avgörande för ett snabbt och friktionsfritt genomförande av tävlingen.k. äger inte rätt att återfå erlagda avgifter och insatser. Åtgärder vid eldavbrott: Då skott inte går av på grund av klick eller inte kan avfyras genom något funktionsfel hos vapnet ska skytten omedelbart sänka armen med vapnet i färdigställning samt ge skjutledaren tecken genom att höja den fria armen. Den förfördelade skytten har då rätt att begära omskjutning. (vid ringat mål motsvarande antal träff av högsta valör). Skott på sidofigur i delmoment C räknas som bom. Återstående serie (serier) skjuts efter det att övriga skyttar avslutat sin skjutomgång. Nationell helmatch Skjuthandbok av vapenfel inte kan fullfölja påbörjad tävling. Om det utan skyttens förvållande finns för många träff på egen tavla eller figur och man inte genom kulhålets utseende kan avgöra vilken träff som härrör från annan skytt.Del H. Försedd med mätringar kan kulhålstolken även användas som s. H. varvid motsvarande antal träff av högsta värde för skytten skall avdragas. handicaptolk.v. medan de återstående skotten i serien får skjutas.10.5. 208 . dels för att utröna om mer än en kula gått igenom samma kulhål. Om skytt till följd av inträffat vapenfel inte kan fortsätta i tilldelat skjutlag äger han inte på nytt starta i samma tävling och inte heller fortsätta i ett senare skjutlag.5.10 Markering inkl.2 Fel antal skott Skott på fel tavla eller figur räknas som bomskott. Träff som kan särskiljas från det vapen man skjuter med får ej tillgodoräknas. även i delmoment C.5.3 Tolkar och tolkning Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro. Finner skjutledaren att klick eller giltigt funktionsfel inte föreligger. Reservvapen får inte användas. Kulhålstolk används dels för att fastställa om ett kulhål tangerat tavelrings eller figurs ytterkontur.5. som motsvarar det egna skottantalet vid serien eller skjutstationen ifråga.1 Allmänt H. ger noll poäng.

65 9.1 mm. 209 .6 9. Tolkar utan glaskropp Kaliber 7.8 B1) 5.38 WC . Vid en och samma tävling skall tolkar av samma typ användas.05-0.00 mm.00) 5.22 7.05-0.38 WC .6 9.22.00) Styrtapp diameter (mm) 5.60 (+0. Tabell 7 Tolkar med glaskropp Pos.45 Kultyp Ogival Ogival Wadcutter Ogival Wadcutter Varierande Märkning . 5.65 9.65 – .32 WC .45 Tolkmått i mm A1) 4.5 8.65-9.05-0.6 mm . 1 2 3 4 5 6 1) Kaliberbeteckning .4 Mått A gäller med en tolerans av ± 0.9 7.Svenska Pistolskytteförbundet • • Tabell 6 Vid banskjutning får såväl förbundets banskyttetolk som Svenska Skyttesportförbundets (SvSF) tolkar användas.10 Längd (mm) enligt använd kaliber 10-15 10-15 Bild 19: Inåtriktad tolk.32 .65 mm . mått B + 0.65 11.22” Ytterdiameter (mm) 9.1 10.32 – 7.32 WC 9 – .65 (+0.10 +-0.65 mm .38 – 9 mm .65 9.0 8.38 .

Del H. Tolkar med glaskropp. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula. Anvisningar för tolkning vid banskjutning Ta reda på vilken kaliber träffarna har och välj rätt tolk enligt Tabell 6. För in tolken försiktigt.38 används fältskyttetolkarna 4. Nationell helmatch Skjuthandbok Mått i mm: a och b se tabell 7. Vid behov får tolken stödjas så att jämn anliggning erhålls. Vid större kaliber än kaliber . inåtriktad tolkning. som skall tolkas. Avläsning skall alltid ske vinkelrätt mot tavlan. Se bild nedan. Vid tolkning av större kaliber än 9. Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål förfars på följande sätt: Håll tavlan vågrätt. får inte vidröras före tolkningen. Bild 20: Kantskott. 210 . 5 och 6 för bedömning av kantskott.65 mm används tillämplig fältskyttetolk. så att tolkkroppens mätfläns ligger an jämnt mot pappen. Om kulhålet skjutits med kaliber som inte finns upptagen i tabellen väljs tolk vars flänsmått (b) ligger närmast över vapnets kaliber. För in tolken på sätt som beskrivits ovan i kulhål. Tolkar utan glaskropp eller Tabell 7. Inåtriktad tolkning Om mätflänsens kant tangerar linjens yttre begränsning räknas träffen till det högre värdet. Kulhål.

13 Särskjutning Ej tillämpligt. Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet. Tolkning av ovala kulhål För tolkning av ovala kulhål gäller. att kulhålets största mått får uppgå till högst följande värde för att skottet skall få räknas som träff: Vapengrupp A. Om två kulor passerat genom ett hål. lossnar tolken lättare ur detta. H.44 och . Pappen skall inte slätas ut före mätningen.Svenska Pistolskytteförbundet Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ända och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur tavlan. d.11 H. Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar. H. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på tavlans baksida (utgångssidan).s.5. Särskiljning Vid särskiljning går den som har högst poäng i delmoment C före.12 Resultatberäkning Ej tillämpligt. Ovala kulhål tolkas genom anläggning av tolken mot innersta delen av kulhålet. fri från trasiga kanter. därefter i delmoment B. där pappen (fastän utböjd) är hel.5. Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. B och R 11 mm Vapengrupp C 7 mm För kaliber .v.45 14 mm Ovala kulhål mäts från den punkt där tydligt märke (intryckning) syns i pappen till den punkt på kulhålets motsatta sida.5. 211 .

4 mm) 4:an 350 mm (±1. Siffrorna skall vara ca 10 mm höga och 1 mm tjocka och skall lätt kunna läsas med normal markeringskikare på respektive avstånd.5 mm • Minsta synligt mått på måltavlan: 550 x 550 mm. • Ringvalörerna 1-9 skall vara tryckta i vertikal och horisontell riktning i respektive valörzon i rät vinkel mot varandra.0 mm) 9:an 100 mm (± 0.6. ringarna 7-10 = 200 mm.0 mm) 2:an 450 mm (±1.6 H.0 mm) • Innertia: = 25 mm (± 0.0 mm) 1:an 500 mm (±1. • Svart färg. Även elektroniska tavlor får användas. Valörzon 10 skall inte markeras med siffra.0 mm) 7:an 200 mm (± 1.6.2-0.2 Mål Allmänt Målförutsättningar allmänt Nationell helmatch genomförs mot följande mål: Pistoltavla 25 m precision l0:an 50 mm (± 0.0 mm) 6:an 250 mm (± 1. 212 .0 mm) 8:an 150 mm (± 0.1 H.6 mm) 3:an 400 mm (±1.Del H. Nationell helmatch Skjuthandbok H.2 mm). • Ringtjocklek: 0.2 mm) 5:an 300 mm (±1.

0 mm) 8:an 260 mm (±1. Varje linje är 125 mm lång och 5mm bred. • Valörzon 10 skall ej markeras med siffra. • Vita riktlinjer ersätter valörsiffrorna till höger och vänster om tavelcentrum. Ringvalörerna 5-10 skall vara tryckta endast i vertikal riktning. • Ringtjocklek: 0. • Siffrorna skall vara ca 10 mm höga och 1 mm tjocka.0 mm) 9:an 180 mm (±0.0 mm • Minsta synligt mått på måltavlan: 550 x 550 mm.4 mm) 7:an 340 mm (±1. • Svart färg samtliga ringar 5-10.5-1. Snabbpistoltavla 25 meter l0:an 100 mm (±0.0 mm) • Innertia: = 50 mm (± 0.6 mm) 6:an 420 mm (±1.0 mm) 5:an 500 mm (±1.2 mm). 213 .Svenska Pistolskytteförbundet Figurtavla för Nationell Helmatch Ringad tavla med valörer från 6 till 10.

Skjuttid. H. Tävlingen genomförs på skjutbana utrustad med automatiska vridmål. 214 . Nationell helmatch Skjuthandbok Även elektroniska tavlor får användas. skjutavstånd Enligt bestämmelserna för varje delmoment.6.4 Målrekommendationer Ej tillämpligt.Del H.6.3 H.

7.7 H.Svenska Pistolskytteförbundet H. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande. • erforderliga avlysningar. • att utse tävlingsexpedition. kretsmästerskap med 100 deltagare erfordras ungefär följande antal funktionärer.1 H. Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare. Någon av ovanstående funktionärer bör vara sjukvårdskunnig och ha tillgång till förbandslåda. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • tävlingsjury utses • att utse ammunitionskontrollant (i förekommande fall) • att vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion Är tävlingsledare inte utsedd åvilar motsvarande ansvarar arrangerande förenings/ krets styrelse.2 Tävlingsledare banskjutning Tävlingsledaren lyder under arrangerande förenings/krets styrelse.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt För en medelstor tävling. • funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har skriftlig instruktion.7. skall skyttarna själva utse sådan.1.1. varnings.7. Till skjutledare kan utses person som innehar pistolskyttekort och tillstånd att inneha pistol/revolver för målskjutning.1. t. • Tävlingsledare 1 • Skjutledare 1 • Sektionschefer 6-8 • Vapenkontrollanter 2 • Tävlingsexpedition (svarar även för anmälan) Chef 1 biträden 3 jury 3 Funktionärerna skall kunna delta i tävlingen. Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering.7.1. Har skjutledare inte utsetts av arrangören. • skjutledare finns på varje plats där skjutning skall ske. H.7.ex. eller den som har motsvarande kunskaper och 215 .4 H.7. organisation och genomförande av tävlingen Tävlingsledaren ansvarar för att: • säkerhetsbestämmelserna följs. Banläggare Ej tillämpligt. H. • olycksfallsberedskap är anordnad.3 H. eller i förekommande fall. organisationskommittén.5 Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt.och avstängningsåtgärder vidtas.1.

• biträda skjutledaren i att kontrollera att banan är fri innan ladda kommenderas. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser. • tavel/spegelbyten sker på förutbestämt sätt. • bland skyttarna avdela kontrollanter för markering och protokoll. H. H.7. • tillse att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisad plats.7. vapeninstruktör/skjutledare inom Försvarsmakten.7. • kontrollera skyttarnas skjutställning och att övriga gällande regler följes. • kontrollera vapen och magasin efter varje serie. alternativ Sektionschef (vid skjutning på bana) lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen samt ansvarar för markering och skjutprotokoll. Sektionschef skall: • övervaka att skyttarna åtlyder skjutledarens kommandon. då gallring skall ske till påföljande mästerskapsomgång. H.Del H.8 Markörchef Ej tillämpligt. • varje skjutplats är numrerad och överrensstämmer med numrerad måltavla.och avstängningsåtgärder vidtagits. bör vapengrupperna inplaceras på sådant sätt i skjutlagen att slutresultatet för åtminstone en vapengrupp kan räknas ut medan sista skjutlaget skjuter. • kontrollera att vapenvakt avdelas (i förekommande fall). Nationell helmatch Skjuthandbok förtroende.6 Skjutledare.eller Tullväsendet.2 Patruller/Skjutlag Skyttar tillhörande samma förening bör inte placeras intill varandra utan spridas i skjutlaget (-n). • tillämpliga bestämmelser i övrigt enligt SHB följes.7.7 H.3.3 H. t.1.1 Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt.7. varnings. Vid tävling lyder skjutledaren under tävlingsledaren och ansvarar särskilt för att: • kommandon kan höras av samtliga skyttar och berörda funktionärer (i förekommande fall med hjälp av högtalare). • samtliga tavlor inom en sektion är placerade lika.7. • sektionschef ges skriftlig instruktion om sina arbetsuppgifter. Vid mästerskapstävling. Sektionschefen skall vara väl insatt i relevanta delar av SHB. H.1. 216 .ex. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. • lämna spegel/tavla till tävlingsledningen med anteckning om arten av anmärkning då skjutledare/sektionschef och kontrollant inte är ense om valör eller antal skott på tavlan/spegeln. • övervaka säkerheten i övrigt under hela skjutningen. Polis. Patrullchef Ej tillämpligt. Skjutledare skall kontrollera med den som anbefallt skjutningen att erforderliga avlysningar.1.

kan ges dispens vad gäller inbördes målavstånd och skjutplatsens bredd. Platser för åskådare och funktionärer bör vid större tävlingar vara tydligt markerade. framför skyttarna samt tak för regnskydd. för skytte inomhus och skytte utomhus. Under skjutbord skall finnas bräda e dyl. Då krutladdad ammunition används på inomhusbana skall god luftväxling finnas i skjutlokalen. Erforderlig materiel anskaffas såsom • Tavlor. Tavlor och skjutbord skall vara tydligt märkta med nummer. Skjutbanor och tavelmateriel ses över. H. Tavelnummer skall sitta över tavlan. exempelvis i form av lina. Regn. finnas 2 m framför tavelställen för att förhindra.2 Utrustning Skjutning får utföras från skjuthall. att skjutledaren på ett betryggande sätt kan övervaka skyttarna. vilket rekommenderas. Bakom skjutplatsen skall så stort utrymme finnas. Luftomsättningskapacitet: 6-8 ggr/tim.8.) skall godkännas måste banans mått ligga inom vissa toleranser. Mellan skjutplatserna medges skydd för patronhylsor (säckväv. Sådant skydd får även uppföras på öppen skjutbana.Svenska Pistolskytteförbundet H. Skjutplatserna skall vara försedda med bord. hänvisas till polismyndigheter och Statens Skytteombud. vars storlek inte bör vara större än vad som erfordras för ändamålet. att skyttarna vid markering gör ända fram till tavlorna.m.75 m. aktuell upplaga. Om tavlorna placeras i grupper om 5 tavlor (avpassat för snabbpistolskytte). tävlingsresultat.1 Planläggning Skjutbanans mått Skjutavstånd 25 m ±0. Dock ges ej dispens vad gäller skjutavståndet. Avståndet mäts från tavlans framsida till skjutplatsens främre begränsning. Tillåtna toleranser beskrivs nedan.20 m Sidled Tavlan placeras mitt för och vinkelrätt mot respektive skjutplats ±0. Varje skjutplats skall vara minst 1 m bred. För mer utförliga uppgifter om säkerhetsföreskrifter.10 m Höjd Tavelcentrums höjd över skjutplatsens plan: 1. Mått och tillåtna toleranser: Längd 25 m ±0. kulfång m. Banor som inte till alla delar håller de ovan angivna måtten.eller vindskydd skall vara lika för alla skyttar inom samma tävlingskategori. nät eller dylikt). Se även Kommunförbundets Måttbok. som bör vara högst 70 cm höga. markerande skjutavståndet.25 För att skjutresultat (rekord.75 m och mellan skjutplatserna 1 m.75 m Avståndet mellan målens centrumlinjer skall vara 0.40 ±0. Varje tavla kräver en bredd av 0.8 H. märkesprov etc. erfordras dessutom ett mellanrum på 2 m mellan grupperna mätt centrum till centrum på tavlorna.8. Bakom platserna bör finnas bänkar för skyttarna. Vid större tävlingar bör avskärmning. speglar jämte reserv • Nummerlappar för tavlor och skjutbord • Täcklappar i erforderliga färger • Kritor (helst fetkritor) 217 .

Nationell helmatch • Tävlingsprotokoll • Pärmar för tävlingsprotokoll • Skjutlagsförteckningar • Lagförteckningar • Tolkar • Blyertspennor • Spritpennor • Pappersblock • Kvittensblock • Visselpipa • Tidtagarur • Vikt för kontroll av tryck • Märkfärg eller märklappar för vapenkontroll • Resultattavlor med tillbehör • Anvisningsskyltar • Vägvisningsskyltar • Parkeringsskyltar • Avspärrningsskyltar • Högtalare för skjutledare • Signalförbindelser • Förbandslåda • Namnbrickor för funktionärer • Verktyg och tillbehör för reparation av målmateriel • Dator(er) och skrivare • Skjuthandbok • Förteckning RM/SM klass Lokaler. Skjuthandbok H.Del H.8.8. Erforderliga parkeringsutrymmen rekognosceras och utmärks.8. 218 . eventuellt tält. Skjutplatser Ej tillämpligt. Starttider Ej tillämpligt.4 H.6 H. samkväm e dyl. anskaffas för • tävlingsexpedition inkl anmälan och jury • plats för skyttar inkl sotning och vapenvård • vapenkontroll • utspisning • toaletter Därtill kommer lokaler för gemensam måltid.8. Tidsåtgång Ej tillämpligt.5 H.8. Patrullväg Ej tillämpligt.3 H.7 Rekognoscering Ej tillämpligt.

Förutsättningar Ej tillämpligt.13 Målgrupper Ej tillämpligt. Regnskydd bör om möjligt finnas över tavlorna och figurerna. Funktionären kontrollerar namnen och stryker de som inte inställt sig. 219 .8. H.9 H. Upprop Upprop verkställs vid skjutplatsen. Kontroll verkställs att vapnen är försedda med vederbörlig markering efter vapenkontrollen.10 Haltpåle Ej tillämpligt.8. H.8. Det bör säkerställas att målautomatik fungerar även vid ihållande regn.12 H.8 H.8.11 Målsäkring Vid planläggning tas hänsyn till att tävlingen skall kunna genomföras även vid dåliga väderleksförhållanden. Fetkritor bör användas.8. Samtidigt försäkrar sig funktionären om att uppgifterna på skjutkorten anger rätt vapengrupp. Samlingsplats. transporter Ej tillämpligt.8.Svenska Pistolskytteförbundet H.

Skjuthandbok H. 220 .9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt.

Svenska Pistolskytteförbundet Del I Del I Militär snabbmatch Militär snabbmatch 221 .

1 I. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass. Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Då medlem har behov av att vid tränings.1. Militär snabbmatch Skjuthandbok I.1. Tävlingsformer Ej tillämpligt.1 I.1. på varierande tider mot snabbpistoltavla på 25 m avstånd. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan.Del I. 222 .3 I.2 I.4 Grunder Militär snabbmatch är skjutning på bana.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande. Särskilda tekniska bestämmelser Ej tillämpligt.1. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering.

om skytt får börja vid annan ålder. • tävla i (öppen) klass 1.2. • Föreningen skall besluta om medlemmarnas klasstillhörighet och underrätta dem om detta.2.2. För juniorer. Skytt får skjuta med grövre kaliber än . får klassen sammanslås med närmaste klass inom vapengruppen. med hänsyn till den verksamhet klubben bedriver. inplaceras av föreningsstyrelse i skjutklass motsvarande vederbörandes kvalifikationer. Allmänna regler Klassindelningen baseras på skyttarnas kompetens. Vapengrupper sammanslås inte. damer och veteraner gäller dessutom särskilda regler (ålder och kön). förutom i den egna klassen.2 eller 3 alltefter kompetens inom vapengrupperna A. Klass 1 sammanslås inte med annan klass. landsdelstävling och kretstävling i viss klass är mindre än fem.och fältskjutningar (t. • vid SM. För uppflyttning till och kvarstående i klass 3 gäller kvalificering endast i precisionsrespektive fältskjutning.2 Klassindelning Allmänt Klassindelning i militär snabbmatch enligt skyttens klass i precisionsskjutning. Placering i klass 3 sker enligt nedan.22.och veteranklass har möjlighet att vid alla tävlingar: • tävla inom den egna klassen. Skytt hänförs till viss klass oavsett i vilken vapengrupp kompetensfordringarna uppfyllts. Nedan följer en översikt över olika möjligheter i vapengrupp C.Svenska Pistolskytteförbundet I.22 under det år han/hon fyller 18 år. även i öppen klass under förutsättning att – det ena mästerskapet är avslutat (inklusive final) med en tidsmarginal av minst en timma till start i det andra mästerskapet. För att få delta i tävling skall skytten inneha Pistolskyttekortet.ex. Utländsk medborgare med tidigare erfarenhet av pistolskytte men som inte erövrat något av förbundets skyttemärken. I regel får skytt tidigast efter fyllda 13 år börja skjuta med vapen i högst kaliber . Skytt i junior-. start i klass Vet Y och klass 3 C är inte tillåten).2 I. Föreningsstyrelse bestämmer.eller kretsmästerskap får en arrangör medge start. I. landsdels. dam.3 Sammanslagning av klasser Om deltagarantalet vid nationell tävling. Kategori/Klass Dam C 1-3 Junior C 1-3* Veteran Y och Ä C** herrar Veteran Y och Ä C** damer Sammanslås med endera av dessa tre klasser C1 C 1 eller Dam 1 C1 Dam 1 C2 C 2 eller Dam 2 C2 Dam 2 C3 C 3 eller Dam 3 C3 Dam 3 223 . • Klassificering av skyttar sker vid inskrivning i förening och vid årsskifte. B eller C men i samma tävling inom vapengrupp C får skytten endast starta i en klass i vardera precisions.1 I.

** Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer. I övriga vapengrupper får klass 2 och 3 slås samman. I klass 1 ingår nybörjarskyttar skyttar utan märke (1u). • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt). B 1. 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”. C 1 respektive Dam 1 (eventuellt med tillägg av märkesklass u. År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket. C 2 respektive Dam 2. Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt.5 Handicapskjutning Ej tillämpligt.4 I. klass C1-3 eller motsvarande damklass. tar pistolskyttekort mm. Militär snabbmatch Skjuthandbok * Herr. I.2. Klass 1 År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket. 224 . I. Junior kan fritt välja att tävla i juniorklassen. B 2.2. Klassen benämns A 2.6 Klass 2 I klass 2 ingår: • Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3.och damjuniorer tävlar i samma klass. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u. bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt). b eller s) Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2. År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket. men vid mindre än 5 deltagare uppdelas veteranerna i öppen klass och damklass enligt tabellen. Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1. År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt. Klassen benämns A 1.2.Del I. Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3. Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt.

Klasstillhörighet enligt kompetens. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande krets kan förbundsstyrelsen tvingas att begränsa deltagarantalet Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning meddelas årligen genom särskilt meddelande från Förbundet på förslag från respektive förening. • För att få tävla i juniorklass krävs att skytten har genomfört godkänd utbildning för pistolskyttekortet. Junior kan alltså fritt välja att tävla i: • Klass 1.2. samt vid ytterligare en tävling. landsdels. nationell-. Dam 2 och Dam 3.eller veteranklasserna.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons. landsdels. inte i dam-.respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling. • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons. I damklass tävlas med vapen i kaliber . vapengrupp C. nationell. landsdels.9 Damklass • • • Att delta i damklass är frivilligt. Riksmästare är normalt kvalificerad att delta i SM öppen klass. • Herr.2.Svenska Pistolskytteförbundet I. en standardmedalj i brons i aktuell gren. C 3 respektive Dam 3.och damjuniorer tävlar i samma klass. vapengrupp C. som under ett föregående år minst fyllt 55 år.2 eller 3 vilket som är tillämpligt eller motsvarande damklass.2. • I juniorklass tävlas med vapen kaliber . 225 .7 Klass 3 (Riksmästarklass) I klass 3 riksmästarklass i precisions.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver. Klasserna benämns Dam 1. I. • Att delta i juniorklass är frivilligt.och kretstävling. • Juniorklass ordnas vid riks-. Damklasser får sammanslås. I. nationell-. • Juniorklassen även om han/hon meriterat sig för och tävlat i klass 2 eller riksmästarklassen. B 3.22. • Vid rikstävling. I sådant fall överförs: • Dam i klass 3 till klass C 3 • Dam i klass 2 till klass C 2 • Dam i klass 1 till klass C 1 Dam.8 Juniorklass Skytt är junior till och med det år han/hon fyller 20 år. Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass. Klassen benämns A 3. äger rätt att tävla i veteranklass. junior.22.

Militär snabbmatch Skjuthandbok I. Klassindelning i skidskytte och springskytte Ej tillämpligt. I sådant fall överförs: • veteran i klass 2 till klass C 2 respektive Dam 2 • veteran i klass 3 till klass C 3 respektive Dam 3. Veteranklasser får sammanslås.2.Del I. I.11 I. • I veteranklass tävlas med vapen i kaliber .22. vapengrupp C.12 Ungdomsklasser Ej tillämpligt.2. För äldre veteraner gäller inga särskilda kvalificeringskrav för SM. Vet Ä är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 65 år. Vet Y är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 55 år.10 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) • Att delta i veteranklass är frivilligt.2. 226 . • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer.

Tillverkningstolerans + 1. skall vara öppna. Tumhylla och handstöd är inte tillåtna.30-. Den enskilde skytten är skyldig att förvissa sig om att hans ammunition uppfyller kraven.44 och .3. Passiv säkring: Anordning som utan aktiv åtgärd passivt spärrar avtryckare. Vid kontroll av vapnet skall detta ske utan eventuell hylsfångare.1 Vapengrupp A Grovkalibriga pistoler. Se Bild 9.6-11. Alt.45 gäller att längdmåttet 300 mm får överskridas inom godkänd piplängd. Om osäkerhet föreligger klassas vapnet till vapengrupp B. Det åligger skytt att själv förvissa sig om att aktuellt vapen är hänförligt till A-vapen. är inte tillåtna vid mörkerskjutning. t. eller annan anordning med liknande funktion är inte tillåten.45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Korn och sikte får vara ställbara i höjd och sida. Vapnet skall ha fungerande säkringsanordning enligt följande: Aktiv säkring: Manuellt påverkad med funktion att i säkrat läge spärra avfyringsmekanismen och/eller slagstiftet Eller Manuellt påverkad anordning som har avspännande funktion på hane eller slagstift. Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 300 x 150 x 50 mm. b.ex. Stoppar avtryckarens rörelse bakåt efter det att hane eller slagstift frigjorts. Är tillåtet. slagstift eller annan del i avfyringsmekanismen och som kopplas bort när skytten greppar vapnet (greppsäkring) eller påverkar avtryckaren. Är tillåten.3 Vapengrupper specifika bestämmelser Vikt Visirlinje Pipans centrumlinje Riktmedel max 1400 g inklusive eventuell pipvikt och tomt magasin max 220 mm räknat från siktet (siktbladet) och fram till kornets högsta punkt skall passera över hudvecket mellan tumme och pekfinger på skjuthanden när vapnet hålles i normalt avfyringsläge.Svenska Pistolskytteförbundet I. Kaliber Piplängd Säkring Alt. Mikrometersikte är tillåtet. 7. För revolvrar med kaliber . Mynningsbroms Dimensioner Hylsfångare Avtryckarstopp I. Mörkerriktmedel.4 mm (. a. Skall kunna skjutas med mantlad ammunition. Kolv 227 .0 mm på samtliga mått. Tjänstevapen och övriga grovkalibriga pistoler av tjänstevapenkaraktär. fiberoptiska och tritiumbelagda dito.

ex. Vapengrupp A3 Ej tillämpligt.: Neuhausen Long Sport eller Llama 87. Vapen/ammunition avsedda för .2 I.65 Browning (32 ACP) gäller 150 Joule. Magnum.32 HR) och .4 I.3 I.3. för 9 mm kort (380 ACP) gäller 210 Joule och för 9 mm Browning long (9 mm m/07) gäller 285 Joule som lägsta anslagsenergi. Militär snabbmatch Ammunition Skjuthandbok Ammunitionen skall ha en anslagsenergi av lägst 420 Joule mätt 2 meter framför mynningen. Som pipvikt räknas inte yttre fäste på pipa för främre riktmedel (korn) eller fäste och styrning av rekylfjäder och rekylfjäderstång.3. om fästet väger mindre än 50 g och är en del av vapnets modellenliga utförande. Avtryck Pipvikt Bild 9: Mått vapengrupp A. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! 228 .32 magnum (.32 SWL. T. Vapengrupp B Grovkalibriga pistoler och revolvrar.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. Ammunitionen skall skjutas i skyttens eget vapen.38 special ingår ej oavsett kultyp.3. Undantag: För patron 7. Min 1360 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).Del I. I. . Endast mekaniskt avfyringssystem är tillåtet. Är inte tillåten.3.5 Vapengrupp A1 Ej tillämpligt. Vapengrupp A2 Ej tillämpligt.

6 Vapengrupp C Finkalibriga pistoler och revolvrar. Se Bild 10. Se Bild 2.30-.Svenska Pistolskytteförbundet Kaliber Piplängd Säkring Kolv Ammunition 7. Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Är tillåten om den är fast monterad. Bild 10: Mått i vapengrupp B och C. . I.4 mm (. Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).45) Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Är tillåten om den är fast monterad. Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Magnum. Inget krav på säkringsanordning.6-11.3.22.22 long rifle (22LR) med omantlad blykula.6 mm.eller svartkrutsladdad ammunition är ej tillåten. 229 . Inget krav på säkringsanordning. Endast kantantänd patron . Avtryck Pipvikt A-vapen får användas i vapengrupp B. I banskjutning hänförs revolver alltid till vapengrupp B. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck 5. Mantlad eller omantlad blykula i enhetspatron med centralantändning.

Vapengrupp L Ej tillämpligt. Militär snabbmatch Skjuthandbok I.3.3.Del I.8 I. 230 .7 I.3.9 Vapengrupp R Ej tillämpligt. Vapengrupp M Ej tillämpligt.

Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Vid tävling får skygglapp användas. I glasögon får inte diopterhål tas upp. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Bländarskiva får användas. 231 . avsedd att skydda handen.4 Utrustning Glasögon får användas. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. Skjuthandske. Radio.Svenska Pistolskytteförbundet I. Samtliga funktionärer och åskådare inom 25 m från eller i samma rum som skjutplats skall använda hörselskydd. Hörselskydd skall användas.

som lämpligen kan användas i förekommande fall.1 Laddningsförfarande När säkerheten det medger och skyttarna är beredda. 10 respektive 8 sekunder).3. kommenderar skjutledaren ladda. När målen börjar svänga fram får skyttarna lyfta vapnen och avge 5 skott under resp.5. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt. I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring Kontrollen utförs. I. Skjuthand eller vapen får inte stödjas mot bordet.1 Omfattning Militär snabbmatch omfattar normalt 12 serier om vardera 5 skott. Den kan även genomföras som en halvmatch om 6 serier. visningstid.5. Anvisning I.2. I. Militär snabbmatch Skjuthandbok I. Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen. pipan i armens förlängning.Del I. Kommandoord LADDA! FÄRDIGA! ELD UPPHÖR! PATRON UR. Skjuttiderna är 10. visningstid.5. tavlorna svänger bort.2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas. Säkerhetspropp/ bricka skall vara isatt. B och C. dels av exempel på kommandoord.1 Färdigställning Färdigställning: Stående med skjutarmen sänkt i 45o vinkel mot marken.5. Militär snabbmatch kan skjutas med vapengrupp A.3 Skjutställning Militär snabbmatch sker i stående skjutställning utan stödhand.5 Genomförande Detaljerna för genomförandet av en tävling i militär snabbmatch kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse. Efter 1 minut. Skytt som inte har intagit sin skjutplats när skjutmomentet börjar får inte skjuta serien. med: Kontroll av vapen och magasin. skjutbord eller dylikt. Därvid skjuts 2 serier på resp. Efter seriens slut Omedelbart efter seriens slut. 232 . I en helmatch skjuts 4 serier på varje visningstid. Kommer fram efter 7 sekunder .5. I. 8 respektive 6 sekunder (för vapengrupp A dock 12. PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc. Revolver skall kontrolleras innan propp/bricka sätts i. I. Ingen del av kroppen får vid skottets avgivande beröra stöd. Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande. vapnet laddat med 5 patroner.

Omskjutning till följd av klick eller funktionsfel är tillåtet 2 ggr. Antalet skjutna skott protokollförs. medan de återstående skotten i serien får skjutas.Svenska Pistolskytteförbundet I. ska skottet räknas som bom (0).5. 8 resp. 233 . Sluten markering skall dessförinnan utföras. Serien får inte skjutas om och oskjutna skott räknas som bom (0).5. Funktionsfel i provskotten ger en ny serie på 10 sekunder. Skulle vapnet under pågående skjutning bli helautomatiskt (spruta) skall skytten utan order omedelbart avbryta skjutningen och göra patron ur. Förberedelse. Skytten skall skjuta samtliga 5 skott i omskjutna serier. målspel eller dylikt under pågående skjutning skall omskjutning anbefallas för de skyttar som varit tilldelade mål som inte fungerat. I.5 I.6. Alla skott avlossade därefter anses ingå i tävlingen. I.5. Skjuts på 10 sekunder. 8 sek).5. 6 sek (för vapengrupp A dock 12.7 För tidiga/sena skott Om skytt avlossar skott före kommandot ”LADDA” eller efter ” PATRON UR” skall skytten diskvalificeras.5.5.5. I övrigt förfars som vid funktioneringsfel. Slutserien i omgången (10/8/6 sek) skall skjutas omedelbart efter det att de övriga tävlande avslutat denna omgång.1 Antal skott per serie Vid Militär snabbmatch skjuts fem (5) skott i varje serie. Skott avlossat innan tavlan försvinner första gången skall inte medräknas i tävlingen men belastas med 2 poängs avdrag från efterföljande serie. skall skytten endast tillgodoräknas de skott som skjutits.8 Vapenfel och eldavbrott Då skott inte går av på grund av klick eller inte kan avfyras genom något funktionsfel hos vapnet ska skytten omedelbart sänka armen med vapnet i färdigställning samt ge skjutledaren tecken genom att höja den fria armen.6 I. 10 resp. utan att störa övriga deltagare. Skytten som oavsiktligt avlossat ett skott får inte fortsätta skjuta. Som resultat för serien räknas summan av de 5 sämsta skotten i den avbrutna och den omskjutna serien. Tid per serie Skjuttiderna är 10. provskott/visning av mål Inskjutning Före första tävlingsserien medges en provserie om 5 skott mot svängande mål. Detta räknas ej som ett av de två tillåtna eldavbrotten. utan skall vänta tills de övriga skyttarna avslutat serien.9 Fel på målanordning Om fel uppstått på målanordningarna. Finner skjutledaren att klick eller giltigt funktionsfel inte föreligger. Serien börjar i och med att målen svängs bort. Om ytterligare fel uppstår.4 I. Skytt tillåts skjuta resterande del av tävlingen. Omskjutning sker i följande ordinarie serie. Finner skjutledaren vid kontroll att klick eller giltigt funktionsfel föreligger skall serien skjutas om. I.

10. handicaptolk. Summering av seriernas resultat görs omgående. Vid en och samma tävling skall tolkar av samma typ användas. Skyttarna skall alltid beredas tillfälle att se sina tavlor. Först sedan resultatet antecknats. 234 . Träff av rikoschett räknas som bomskott. Militär snabbmatch Skjuthandbok I. Om skytt med ett vapen av grövre kaliber skjuter på fel tavla/figur kan skottet(-en) svepa bort träffar från vapen med finare kaliber utan att det syns. dock högst det antal. • Vid militär snabbmatch får såväl förbundets banskyttetolk som Svenska Skyttesportförbundets (SvSF) tolkar användas.Del I. Den förfördelade skytten har då rätt att begära omskjutning. varvid motsvarande antal träff av högsta värde för skytten skall avdragas. Träff som kan särskiljas från det vapen man skjuter med får ej tillgodoräknas. kikarmarkering Allmänt Vid skjutning mot snabbpistoltavla räknas kulhål till det högre värdet så snart ringens ytterkant är tangerad. Sedan serierna i en omgång skjutits kan hopsummering göras och resultatet meddelas skyttarna direkt. Skytt får själv med kikare avläsa kulhålens lägen men får inte under tävling eller prov för förbundets utmärkelsetecken ta hjälp av annan person för detta. Kulhålstolk används dels för att fastställa om ett kulhål tangerat tavelrings eller figurs ytterkontur. som motsvarar det egna skottantalet vid serien ifråga.3 Tolkar och tolkning Eventuell tolkning skall ske i skytts närvaro. då detta sker. får skytten inte gå närmare tavlan än 2 meter. äger skytten som sitt resultat tillgodogöra sig de bästa träffarna. Träff av annan kaliber än den egna tillgodoräknas inte. Om det utan skyttens förvållande finns för många träff på egen tavla och man inte genom kulhålets utseende kan avgöra vilken träff som härrör från annan skytt. Under den tid.5. Kritning av kulhål skall göras åtminstone om fler än 2 serier skjuts mot samma tavla/ spegel. Protokollföringens och markeringens utförande samt arbetsformerna i sekretariatet är avgörande för ett snabbt och friktionsfritt genomförande av tävlingen. Skjutkorten går därefter in till sekretariatet som kontrollerar och sorterar dem och gör erforderliga utdrag för eventuella lagtävlingar. Vid alla banskyttetävlingar skall skytten själv kontrollera protokollförarens skrivning.5.10 I.k. får han gå fram till tavlan. Markering vid tävling i militär snabbmatch äger i regel rum på så sätt. Försedd med mätringar kan kulhålstolken även användas som s. dels för att utröna om mer än en kula gått igenom samma kulhål. I.10. att skjutledaren (protokollförare) antecknar resultatet vid målet.1 Markering inkl. I.5. I tveksamma fall skall av förbundet godkänd banskyttetolk användas. skall han omedelbart göra anmälan därom till skjutledaren (stationschefen). Har skytt av misstag skjutit för många skott.2 Fel antal skott Skott på fel tavla eller figur räknas som bomskott.5.10.

05-0.22” Ytterdiameter (mm) 9.45 Tolkmått i mm A1) 4.1 10.00) Styrtapp diameter (mm) 5.05-0.65 11.65 mm . 1 2 3 4 5 6 1) Kaliberbeteckning .45 Kultyp Ogival Ogival Wadcutter Ogival Wadcutter Varierande Märkning .65 (+0.1 mm.65 mm . mått B + 0.22.32 – 7.22 7.00) 5.8 B1) 5.10 +-0. 5.10 Längd (mm) enligt använd kaliber 10-15 10-15 Bild 19: Inåtriktad tolk.6 9.38 . 235 .32 .65 – .32 WC 9 – .6 9.60 (+0.Svenska Pistolskytteförbundet Tabell 6 Tolkar utan glaskropp Kaliber 7.38 – 9 mm .00 mm.38 WC .65 9.38 WC .32 WC .05-0. Tabell 7 Tolkar med glaskropp Pos.6 mm .4 Mått A gäller med en tolerans av ± 0.65 9.5 8.0 8.65-9.9 7.65 9.

Vid större kaliber än kaliber . så att tolkkroppens mätfläns ligger an jämnt mot pappen. Inåtriktad tolkning Om mätflänsens kant tangerar linjens yttre begränsning räknas träffen till det högre värdet. Vid tolkning av större kaliber än 9. som skall tolkas. Militär snabbmatch Skjuthandbok Mått i mm: a och b se tabell 7. Om kulhålet skjutits med kaliber som inte finns upptagen i tabellen väljs tolk vars flänsmått (b) ligger närmast över vapnets kaliber. 236 . Avläsning skall alltid ske vinkelrätt mot tavlan. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula.38 används fältskyttetolkarna 4. 5 och 6 för bedömning av kantskott. För in tolken försiktigt. Kulhål. Se bild nedan. Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ända och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur tavlan. Bild 20: Kantskott. Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål förfars på följande sätt: Håll tavlan vågrätt. Anvisningar för tolkning vid banskjutning Ta reda på vilken kaliber träffarna har och välj rätt tolk enligt Tabell 6 Tolkar utan glaskropp eller Tabell 7 Tolkar med glaskropp. För in tolken på sätt som beskrivits ovan i kulhål. Vid behov får tolken stödjas så att jämn anliggning erhålls.Del I. inåtriktad tolkning.65 mm används tillämplig fältskyttetolk. får inte vidröras före tolkningen.

5.5. lossnar tolken lättare ur detta.45 14 mm Ovala kulhål mäts från den punkt där tydligt märke (intryckning) syns i pappen till den punkt på kulhålets motsatta sida. b) Högsta antal innertior c) Högsta antalet tior.s.44 och . lottning utföras. att kulhålets största mått får uppgå till högst följande värde för att skottet skall få räknas som träff: Vapengrupp A och B 11 mm Vapengrupp C 7 mm För kaliber . Tolkning av ovala kulhål För tolkning av ovala kulhål gäller. Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar. eller då särskjutning inte kan eller inte anses böra ske. I. Ovala kulhål tolkas genom anläggning av tolken mot innersta delen av kulhålet. d.Svenska Pistolskytteförbundet Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på tavlans baksida (utgångssidan). 237 . där pappen (fastän utböjd) är hel.13 Särskjutning Kan särskiljning ändå inte erhållas.v.12 Resultatberäkning Ej tillämpligt. skall antingen särskjutning ske med serie (serier) tills särskiljning erhållits. I. åttor etc. fri från trasiga kanter. nior. till dess särskiljning sker. Om två kulor passerat genom ett hål.5. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används. Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. Pappen skall inte slätas ut före mätningen.11 I. Särskiljning Särskiljning sker enligt följande: a) Högsta resultat på de tio senast skjutna skotten och därefter närmast föregående 10-skottsserie etc.

6 I. Militär snabbmatch Skjuthandbok I. • Valörzon 10 skall ej markeras med siffra. Spegel är tillåten. • Vita riktlinjer ersätter valörsiffrorna till höger och vänster om tavelcentrum. respektive bortsvängning.0 mm • Minsta synligt mått på måltavlan: 550 x 550 mm. Ringvalörerna 5-10 skall vara tryckta endast i vertikal riktning.0 mm) • Innertia: = 50 mm (± 0. • l0:an 100 mm (±0. Varje linje är 125 mm lång och 5mm bred. Sett från skytten skall tavlorna vridas medurs för att bli synliga och moturs för att försvinna.1 Mål Allmänt Målet utgörs av snabbpistoltavla.4 mm) 7:an 340 mm (±1. • Ringtjocklek: 0.6. • Siffrorna skall vara ca 10 mm höga och 1 mm tjocka.25. 238 .0 mm) • 9:an 180 mm (±0.6 mm) 6:an 420 mm (±1. Skjutavstånd 25 m ±0.Del I.0 mm) 5:an 500 mm (±1. Målen ska vara anbringade i ställ som medger snabb och samtidig fram-. Även elektroniska tavlor samt röd/grön lampa får användas.2 mm).0 mm) • 8:an 260 mm (±1.5-1. • Svart färg samtliga ringar 5-10.

3 Målförutsättningar allmänt Ej tillämpligt.6. Byte av speglar skall ske så fort svårigheter bedöms uppstå att markera resultaten av en följande serie. Baktavlor bör uppställas 1 m bakom tavlorna.6. 239 .Svenska Pistolskytteförbundet I.2 I. Speglar skall i sådana fall användas även vid provskotten. I.4 Skjuttid. Målrekommendationer I regel bör man vid skjutning mot snabbpistoltavla utnyttja speglar. Problemet att bedöma om dubbelträff föreligger bör beaktas.6. skjutavstånd Ej tillämpligt.

I. • skjutledare (skjutstationschef) finns på varje plats där skjutning skall ske.och avstängningsåtgärder vidtas.3 I. eller i förekommande fall. • funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har skriftlig instruktion.7.1 I.7 I. Har skjutledare inte utsetts av arrangören.1. I.1. Banläggare Ej tillämpligt. kretsmästerskap med 100 deltagare erfordras ungefär följande antal funktionärer.7.7.1. organisationskommittén.1. skall skyttarna själva utse sådan.4 I.5 Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt.7.7. • olycksfallsberedskap är anordnad. organisation och genomförande av tävlingen. • erforderliga avlysningar.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt För en medelstor tävling. Någon av ovanstående funktionärer bör vara sjukvårdskunnig och ha tillgång till förbandslåda.ex.1. Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering. • Tävlingsledare 1 • Skjutledare 1 • Sektionschefer 6-8 • Vapenkontrollanter 2 • Tävlingsexpedition (svarar även för anmälan) Chef 1 biträden 3 jury 3 Funktionärerna skall kunna delta i tävlingen.2 Tävlingsledare banskjutning Tävlingsledaren lyder under arrangerande förenings/krets styrelse. eller den som har motsvarande kunskaper och 240 . varnings. t. Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande.Del I. Tävlingsledaren ansvarar för att: • säkerhetsbestämmelserna följs. • att utse tävlingsexpedition. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • tävlingsjury utses • att utse ammunitionskontrollant (i förekommande fall) • att vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion Är tävlingsledare inte utsedd åvilar motsvarande ansvarar arrangerande förenings/ krets styrelse.7. Till skjutledare kan utses person som innehar pistolskyttekort och tillstånd att inneha pistol/revolver för målskjutning. Militär snabbmatch Skjuthandbok I.

Vid tävling lyder skjutledaren under tävlingsledaren och ansvarar särskilt för att: • kommandon kan höras av samtliga skyttar och berörda funktionärer (i förekommande fall med hjälp av högtalare).7.3 I.1.1. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser. • tillse att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisad plats. • sektionschef ges skriftlig instruktion om sina arbetsuppgifter. bör vapengrupperna inplaceras på sådant sätt i skjutlagen att slutresultatet för åtminstone en vapengrupp kan räknas ut medan sista skjutlaget skjuter. 241 . • kontrollera skyttarnas skjutställning och att övriga gällande regler följes. Sektionschefen skall vara väl insatt i relevanta delar av SHB.ex. • kontrollera att vapenvakt avdelas (i förekommande fall). • tavel/spegelbyten sker på förutbestämt sätt. Polis.8 Markörchef Ej tillämpligt.7. varnings. • biträda skjutledaren i att kontrollera att banan är fri innan ladda kommenderas. Vid mästerskapstävling. vapeninstruktör/skjutledare inom Försvarsmakten.Svenska Pistolskytteförbundet förtroende. • lämna spegel/tavla till tävlingsledningen med anteckning om arten av anmärkning då skjutledare/sektionschef och kontrollant inte är ense om valör eller antal skott på tavlan/spegeln.7. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren.2 Patruller/Skjutlag Skyttar tillhörande samma förening bör inte placeras intill varandra utan spridas i skjutlaget (-n).6 Skjutledare. • varje skjutplats är numrerad och överrensstämmer med numrerad måltavla.eller Tullväsendet. Patrullchef Ej tillämpligt. • kontrollera vapen och magasin efter varje serie. • samtliga tavlor inom en sektion är placerade lika. I. Skjutledare skall kontrollera med den som anbefallt skjutningen att erforderliga avlysningar. I. alternativ Sektionschef (vid skjutning på bana) lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen samt ansvarar för markering och skjutprotokoll.3. Sektionschef skall: övervaka att skyttarna åtlyder skjutledarens kommandon.och avstängningsåtgärder vidtagits.7. då gallring skall ske till påföljande mästerskapsomgång. I. I.7.7. t.7 I. • övervaka säkerheten i övrigt under hela skjutningen. • bland skyttarna avdela kontrollanter för markering och protokoll.1.1 Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt. • tillämpliga bestämmelser i övrigt enligt SHB följes.

för skytte inomhus och skytte utomhus. Se även Kommunförbundets Måttbok. I. Sådant skydd får även uppföras på öppen skjutbana.75 m och mellan skjutplatserna 1 m. Vid större tävlingar bör avskärmning. att skjutledaren på ett betryggande sätt kan övervaka skyttarna. hänvisas till polismyndigheter och Statens Skytteombud.m. Varje skjutplats skall vara 1 m bred. För mer utförliga uppgifter om säkerhetsföreskrifter. Skjutbanor och tavelmateriel ses över. Mått och tillåtna toleranser: Längd 25 m ±0.Del I. att skyttarna vid markering gör ända fram till tavlorna. Regn. Om tavlorna placeras i grupper om 5 tavlor (avpassat för snabbpistolskytte).75 m.40 ±0.) skall godkännas måste banans mått ligga inom vissa toleranser.25. Tillåtna toleranser beskrivs nedan.75 m Avståndet mellan målens centrumlinjer skall vara 0. Tavelnummer skall sitta över tavlan. Under skjutbord skall finnas bräda e dyl. Luftomsättningskapacitet: 6-8 ggr/tim. erfordras dessutom ett mellanrum på 2 m mellan grupperna mätt från centrum till centrum på yttertavlorna. Mellan skjutplatserna medges skydd för patronhylsor (säckväv. vars storlek inte bör vara större än vad som erfordras för ändamålet. För att skjutresultat (rekord. markerande skjutavståndet.8. Avståndet mäts från tavlans framsida till skjutplatsens främre begränsning. Erforderlig materiel anskaffas såsom • Tavlor. Tavlor och skjutbord skall vara tydligt märkta med nummer. kan ges dispens vad gäller inbördes målavstånd och skjutplatsens bredd. Militär snabbmatch Skjuthandbok I.eller vindskydd skall vara lika för alla skyttar inom samma tävlingskategori. aktuell upplaga.20 m Sidled Tavlan placeras mitt för och vinkelrätt mot respektive skjutplats ±0. Platser för åskådare och funktionärer bör vid större tävlingar vara tydligt markerade. nät eller dylikt). tävlingsresultat. vilket rekommenderas. Banor som inte till alla delar håller de ovan angivna måtten. som bör vara högst 70 cm höga. finnas 2 m framför tavelställen för att förhindra. Dock ges ej dispens vad gäller skjutavståndet. Bakom skjutplatsen skall så stort utrymme finnas. Bakom platserna bör finnas bänkar för skyttarna. framför skyttarna samt tak för regnskydd. speglar jämte reserv • Nummerlappar för tavlor och skjutbord • Täcklappar i erforderliga färger 242 . Varje tavla kräver en bredd av 0. Då krutladdad ammunition används på inomhusbana skall god luftväxling finnas i skjutlokalen. Skjutplatserna skall vara försedda med bord. kulfång m.1 Planläggning Skjutbanans mått Skjutavstånd 25 m ±0.10 m Höjd Tavelcentrums höjd över skjutplatsens plan: 1.2 Utrustning Skjutning får utföras från skjuthall. märkesprov etc.8 I.8. exempelvis i form av lina.

3 I. anskaffas för • tävlingsexpedition inkl anmälan och jury • plats för skyttar inkl sotning och vapenvård • vapenkontroll • utspisning • toaletter Därtill kommer lokaler för gemensam måltid. Tidsåtgång Ej tillämpligt. Patrullväg Ej tillämpligt. 243 .5 I. samkväm e dyl.8.4 I.6 I.Svenska Pistolskytteförbundet • Kritor (helst fetkritor) • Tävlingsprotokoll • Pärmar för tävlingsprotokoll • Skjutlagsförteckningar • Lagförteckningar • Tolkar • Blyertspennor • Spritpennor • Pappersblock • Kvittensblock • Visselpipa • Tidtagarur • Vikt för kontroll av tryck • Märkfärg eller märklappar för vapenkontroll • Resultattavlor med tillbehör • Anvisningsskyltar • Vägvisningsskyltar • Parkeringsskyltar • Avspärrningsskyltar • Högtalare för skjutledare • Signalförbindelser • Förbandslåda • Namnbrickor för funktionärer • Verktyg och tillbehör för reparation av målmateriel • Dator(er) och skrivare • Skjuthandbok • Förteckning RM/SM klass Lokaler.8.8. eventuellt tält. I. Erforderliga parkeringsutrymmen rekognoseras och utmärks.8.7 Rekognoscering Ej tillämpligt. Skjutplatser Ej tillämpligt. Starttider Ej tillämpligt.8.

8.8. 244 . I. Regnskydd bör om möjligt finnas över tavlorna. I. Samtidigt försäkrar sig funktionären om att uppgifterna på skjutkorten anger rätt vapengrupp.10 Haltpåle Ej tillämpligt.Del I. Upprop Upprop verkställs vid skjutplatsen. Förutsättningar Ej tillämpligt.9 I.13 Målgrupper Ej tillämpligt.8. Samlingsplats. Kontroll verkställs att vapnen är försedda med vederbörlig markering efter vapenkontrollen. Funktionären kontrollerar namnen och stryker dem som inte inställt sig.11 Målsäkring Vid planläggning tas hänsyn till att tävlingen skall kunna genomföras även vid dåliga väderleksförhållanden.12 I. transporter Ej tillämpligt.8. Militär snabbmatch Skjuthandbok I.8 I. Det bör säkerställas att målautomatik fungerar även vid ihållande regn.8. Fetkritor bör användas.8.

245 .9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet I.

Skjuthandbok 246 .

Svenska Pistolskytteförbundet Del J Skidskytte och springskytte Del J Skidskytte och springskytte 247 .

medför påföljd i form av ett tidstillägg motsv. Lagtävling.1. Klickad patron får ersättas sedan den uppvisats för funktionär.1.1 J.3. Stafettävling Säkerhetspropp/ bricka skall vara isatt.2 J.1.1.3. Det är tillåtet att medföra två påfyllda magasin i väska eller annat sätt.Del J. Vapnet skall proppas innan skjutplatsen lämnas. Tävlingarna skall genomföras med vapen i vapengrupp C.3 J. Stafettävling J.1 Skidskytte är en kombination av skidlöpning och skjutning på fastställda mål varvid sammanlagda resultat av skjutning och skidlöpning räknas J. Magasin får inte införas i vapnet igen efter patron ur gjorts förrän nästa skjutplats intagits. se nedan TÄVLANDE SKALL SJÄLV FÖRVISSA SIG OM ATT VAPNET ÄR TOMT EFTER VARJE SKJUTNING! Efter varje delsträcka respektive målgång skall tomt vapen (proppat) och magasin uppvisas för kontroll. TÄVLANDE SKALL SJÄLV FÖRVISSA SIG OM ATT VAPNET ÄR TOMT EFTER VARJE SKJUTNING! Efter målgång skall tomt vapen (proppat) och magasin uppvisas för kontroll. laddning.1.1.m.2.1. Magasinet får inte införas i vapnet förrän skytten befinner sig på skjutplatsen! Klickad patron får ersättas sedan den uppvisats för funktionär. Straffrundor. magasin. Påföljden skall meddelas direkt på plats av skjutstationschefen. J. J.1.1 Grunder Skidskytte och springskytte Tävlingsformen har introducerats för att ge ett ökat intresse för motionsskytte på alla nivåer. Skidskytte och springskytte Skjuthandbok J.1 Säkerhet Individuell tävling Påfyllning av magasin. 1 bom. urtagning av proppen och laddning får ske först när den tävlande intagit anvisad skjutplats.1.2 248 . Brott mot reglerna om påfyllning.2 Tävlingsformer Individuell tävling.2.1.1 Särskilda tekniska bestämmelser Allmänt Tävlande skall ha fyllt 15 år och inneha pistolskyttekortet.1. J. proppning m.3.3.2 Springskytte är en kombination av löpning och skjutning på fastställda mål varvid sammanlagda resultat av skjutning och löpning räknas J.

249 .Svenska Pistolskytteförbundet J. Då medlem har behov av att vid tränings. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan.1. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande.4 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Skytt som är handikappad (även tillfälligt) kan av föreningsstyrelse medges att vid märkesprov använda de hjälpmedel som är betingade av skadan. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet.

och herrjuniorklasserna. Klass 3 (Riksmästarklass) Ej tillämpligt. Sammanslagning av klasser Individuell tävling Vid tävling om svenskt mästerskap och landsdelsmästerskap.2.och herrjuniorklass.2 Stafettävling Vid tävling om svenskt mästerskap och landsdelsmästerskap. Kretstävling och kretsmästerskap samt nationella tävlingar. Sådan nedflyttning till juniorklass skall dock inte ske.2.3. Kretstävling och kretsmästerskap samt nationella tävlingar. Här har respektive kretsstyrelse möjlighet att besluta om minimideltagare i klasserna. Om deltagarantalet i någon klass understiger fem (5) äger tävlingsledningen sammanslå åldersklasser dock inte med juniorklass.3.2. Här har respektive kretsstyrelse möjlighet att besluta om minimideltagare i klasserna.9 Handicapskjutning Ej tillämpligt.2.1 Klassindelning Allmänt Ej tillämpligt.2. Där sker i förekommande fall sammanläggning av dam.6 J. Allmänna regler Ej tillämpligt.2. 250 . Damklass Ej tillämpligt.2. J. Om deltagarantalet i någon klass understiger fem (5) skall tävlingsledningen sammanslå klasser varvid den klass som utgår hänförs till närmast yngre klass inom respektive herr.4 J.Del J.8 J.7 J.2. Juniorklass Ej tillämpligt.2.2 J.2 J.2. Skidskytte och springskytte Skjuthandbok J.1 J.3 J. Finns inget sådant beslut gäller vad som sägs ovan. J.2. Finns inget sådant beslut gäller vad som sägs ovan.och damklass. Klass 2 Ej tillämpligt.5 J. I förekommande fall sammanläggs dam. Klass 1 Ej tillämpligt.

J. landsdelsmästerskap och kretsmästerskap.Svenska Pistolskytteförbundet J. I förekommande fall sammanläggs dam.1 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) Ej tillämpligt. I inbjudan bör motsvarande födelseår anges.2 Stafettävling Vid stafettävling vid svenskt mästerskap.m.12. Damjunior 15 – 20 år 2 deltagare per lag Herrjunior 15 – 20 år 2 deltagare per lag Damsenior 21 – 49 år 2 deltagare per lag Herrsenior 21 – 49 år 3 deltagare per lag Damveteran 50 – år 2 deltagare per lag Herrveteran 50 – år 2 deltagare per lag Vid tävling om mästerskap skall de som ingår i lag tillhöra samma förening. I inbjudan bör motsvarande födelseår anges.12. dock inte i juniorklass. det år han/hon fyller angivet antal år. Skyttar i klass D 65/H 65 och D 70/H 70 äger rätt att använda stödhand på samtliga skjutstationer.2.2. Klassindelning i skidskytte och springskytte Individuell tävling Individuell tävling vid svenskt mästerskap.o. Äldre deltagare får ingå i yngre lag.10 J.m. respektive t.11 J. landsdelsmästerskap och kretsmästerskap.2.eller nationell tävling äger arrangören rätt att även tävla med följande klasser: D 15/H 15 15 – 17 år D 18/H 18 18 – 20 år Tävlande tillhör viss klass fr.2.12 J. 251 . D jun/H jun 15 – 20 år D 21/H 21 21 – 34 år D 35/H 35 35 – 49 år D 50/H 50 50 – 59 år D 60/H 60 60 – 64 år D 65/H 65 65 – 69 år D70/H70 70 år › Vid krets.och herrjuniorklasserna.2. Ungdomsklasser Ej tillämpligt.o.

3. Vapengrupp B Ej tillämpligt. Är tillåten om den är fast monterad. . Endast kantantänd patron .3. Vapengrupp A2 Ej tillämpligt.Del J.22 long rifle (22LR) med omantlad blykula. 252 .3 J.3. Se Bild 10. Vapengrupp A3 Ej tillämpligt.3.2 J. Observera att SPSF vapenbestämmelser inte alltid överensstämmer med ISSF! Kaliber Piplängd Pipvikt Säkring Kolv Ammunition Avtryck 5. Avståndet mellan mynning och pipans bakplan inklusive patronläget: max 153 mm (6”). Bild 10: Mått i vapengrupp B och C.6 Vapengrupper specifika bestämmelser Vapengrupp A Ej tillämpligt. Skidskytte och springskytte Skjuthandbok J.4 J.22.6 mm.1 J.3. Vapengrupp A1 Ej tillämpligt. Vapengrupp C Finkalibriga pistoler och revolvrar.5 J.3. Min 1000 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan).3 J. Inget krav på säkringsanordning.

3. Vapengrupp M Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet J.9 Vapengrupp R Ej tillämpligt. Vapengrupp L Ej tillämpligt.7 J. 253 .8 J.3.3.

Del J. Skidskytte och springskytte

Skjuthandbok

J.4

Utrustning
Tävlande skall medföra vapnet och ammunitionen. Utanför markerad skjutplats skall vapnet bäras i någon form av hölster. Säkerhetspropp/bricka skall vara isatt. Glasögon får användas. Bländarskiva får användas. I glasögon får inte diopterhål tas upp. Vid tävling får skygglapp användas. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Hörselskydd skall användas. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. Radio, bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. Skjuthandske, avsedd att skydda handen, får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion.

254

Svenska Pistolskytteförbundet

J.5
J.5.1
J.5.1.1

Genomförande
Omfattning
Individuell tävling
Skidlöpning: Cirka 10 km i uppåkt spår i medelsvår terräng. Vid mästerskapstävlingar gäller klassisk åkstil. Löpning: Cirka 6 km på bra underlag i medelsvår terräng. Vid krets- och nationella tävlingar kan kortare banor förekomma för klasserna D 17, D 20, H 17 och H 20.

J.5.1.1.1

Start Sker individuellt med mellanrum som bestäms av arrangören. Startkommando med ”akustisk signal” alternativt med kommando 3 – 2 – 1 – START. Skjutning Sker vid skjutstationer mot mål som är godkända av förbundet. Vid varje skjutstation skjuts 5 skott. Tiden för skjutningen ingår i löpmomentet.

J.5.1.1.2

J.5.1.2

Lagtävling
Mellan föreningarnas namneligen föranmälda tremannalag, där deltagarna i laget får anmälas oavsett åldersklass under förutsättning att de tävlar med samma förutsättningar på samma bana. Lagsammansättningen skall anmälas senast 30 minuter innan någon lagdeltagare startar.

J.5.1.3
J.5.1.3.1

Stafettävling
Skidskytte Skidlöpning för samtliga klasser cirka 3 (2x1,5) km per sträcka. Vid skidskyttetävling om svenskt mästerskap, landsdelsmästerskap och kretsmästerskap är endast klassisk åkstil tillåten. Vid annan krets- eller nationell tävling äger arrangören anordna tävling i fri åkstil. Springskytte Löpning för samtliga klasser cirka 2 (2x1) km per sträcka. Start Vid stafettävling tillämpas gemensam start. Startkommando med ”akustisk signal” alternativt med kommando 3 – 2 – 1 – START. Skjutning Skjutningen utförs vid skjutstation mot fallmål som är godkända av Förbundet. Skjutavstånd 20 m. Skjutavstånd 17,5 m får användas som ett alternativ till 20 m. I inbjudan till tävlingen skall framgå vilket skjutavstånd som gäller. Skjutställning stående med stödhand. 5 skott vid varje skjutstation.

J.5.1.3.2 J.5.1.3.3

J.5.1.3.4

255

Del J. Skidskytte och springskytte Två skjutstationer per sträcka. Station 1 vid varvning efter första varvet. Station 2 vid varvning efter andra varvet. Tiden för skjutningen ingår i löpmomentet.

Skjuthandbok

J.5.2
J.5.2.1

Kommandoord
Laddningsförfarande
Påfyllning av magasin, urtagning av proppen och laddning får ske först när den tävlande intagit anvisad skjutplats. Magasin får inte införas i vapnet igen efter att patron ur gjorts, förrän nästa skjutplats intagits.

J.5.3 J.5.4 J.5.5 J.5.6
J.5.6.1

Skjutställning
Stående alternativt stående utan stödhand. Stavstöd eller annat stöd får ej användas.

Antal skott per serie
Vid varje skjutstation skjuts 5 skott.

Tid per serie
Ej tillämpligt.

Förberedelse, provskott/visning av mål
Inskjutning
De tävlande skall på tävlingsdagen före tävlingen ges möjlighet att skjuta in sina vapen under 60 minuter mot samma måltyp som tävlingsmålen. Skjutningen skall vara avslutad senast 30 minuter före start. Funktionär på stationen fördelar målen. Under samma tid skall det även finnas papperstavlor uppsatta för skytteträning, här väljer skyttarna själva tavelnummer och svarar för klistring.

J.5.7 J.5.8 J.5.9 J.5.10 J.5.11
J.5.11.1

För tidiga/sena skott
Ej tillämpligt.

Vapenfel och eldavbrott
Ej tillämpligt.

Fel på målanordning
Ej tillämpligt.

Markering inkl. kikarmarkering
Ej tillämpligt.

Resultatberäkning
Individuell Tävling
Tävlandes sluttid utgörs av summan av löptid och tidstillägg. 256

Svenska Pistolskytteförbundet J.5.11.1.1 Löptiden Erhålls direkt ur åktiden respektive löptiden som minuter och överskjutande sekunder som decimaler. Tiden räknas från start till mål. Om skytt utan eget förvållande tvingas vänta vid skjutstationen skall väntetiden dras bort från löptiden. Sådant avdrag skall noteras av skjutstationschef. J.5.11.1.2 Skjuttillägg Skidskytte: den tävlandes sluttid belastas med 2 (två) minuters tillägg för varje bom. Springskytte: den tävlandes sluttid belastas med 1 (en) minuts tillägg för varje bom. Vid fallmål räknas endast nedskjuten bricka som träff. J.5.11.1.3 Placering Tävlande som erhåller lägsta sluttiden är segrare i respektive klass.

J.5.11.2 J.5.11.3

Lagtävling
Lagresultatet utgör summan av lagmedlemmarnas sluttid i minuter och sekunder.

Stafettävling
Tiden räknas från start till målgång. Skjutresultatet läggs till som straffrundor enligt nedan. Vid skidskytte – en straffrunda om 200 meter för varje ej nedskjuten träffbricka. Vid springskytte – en straffrunda om 150 meter för varje ej nedskjuten träffbricka. Det lag som kommer först i mål är segrare.

J.5.12
J.5.12.1

Särskiljning
Individuell Tävling
Vid lika sluttid går den tävlande med bästa skjutresultatet före. Vid lika träffantal räknas största antalet träff på sista skjutstationen, näst sista o.s.v.

J.5.12.2

Lagtävling
Vid lika sammanlagd sluttid går laget med bästa sammanlagda skjutresultatet före. Vid lika träffantal räknas största antalet sammanlagda träff på sista skjutstationen, näst sista o.s.v.

J.5.12.3

Stafettävling
Vid lika slutpoäng går det lag före som har lägsta antal straffrundor.

J.5.13

Särskjutning
Ej tillämpligt.

257

Del J. Skidskytte och springskytte

Skjuthandbok

J.6
J.6.1
J.6.1.1

Mål
Allmänt
Gamla olympiska skidskyttetavlan grovkaliber
Ring 1 125 mm Ring 3 350 mm Ring 2 250 mm Ring 4 450 mm Svart färg, ringarna 1-3

258

Svenska Pistolskytteförbundet

J.6.1.2
J.6.1.2.1

Olympiska skidskyttemål finkaliber
Tryckt 5-prickstavla • 5 tavelbilder i rad. • Ringdiameter 1 40 mm Ringdiameter 2 110 mm • Svart färg: samtliga ringar. • Träff: räknas i hela pricken 110 mm.

J.6.1.2.2

Fallmål Två typer av mål får användas. Båda målen motsvarar ovanstående femprickstavla. Fallmål godkända för olympiskt skidskytte Fem (5) riktprickar med öppningsdiameter 112,5 mm (±1,0 mm) Fallmål utan täckskiva, endast träffbrickor Fem (5) träffbrickor med en diameter av 110 mm (±1,0 mm)

259

J. Skjutavstånd 17. Första skjutningen efter 1. På skjutstationerna 2. Endast nedskjuten träffbricka räknas som träff. I inbjudan till tävlingen skall framgå vilket skjutavstånd som gäller.2. Varje målgrupp innehåller 5 träffbrickor som skall beskjutas med ett skott per bricka – maximalt 5 skott får skjutas per station.1 Individuell tävling Skjutningen genomförs mot av Förbundet godkända 5-pricksmål. Motsvarande märkning skall finnas på den plats där skytten står vid skjutningen. 260 .Del J.2.4. Varje figurgrupp om 5 träffbrickor/prickar skall vara tydligt utmärkt med nummerskiva. Skjutning på två skjutstationer per sträcka.6. 3 och 5 genomförs skjutningen stående med stödhand och ett skjutavstånd på 20 meter.6. Ovannämnda skjutordning kan växla.3 J. Vid svenskt mästerskap skall fallmål användas. Skjutplatsen skall vara tydligt utmärkt med gränser åt alla håll. Detta skall anges i tävlings-PM. J. 5 skott vid varje skjutstation.1 Målrekommendationer Ej tillämpligt.5 m på samtliga stationer får användas som ett alternativ till ovanstående avstånd.6. skjutavstånd Individuell tävling På skjutstationerna 1.5 km skidlöpning respektive 1 km löpning och andra skjutningen efter 3 respektive 2 km. Skjuttid. J. Tiden för skjutningen ingår i löpmomentet.2 Stafettävling Vid stafettävling skall alltid fallmål användas.6.2 Målförutsättningar allmänt Vid mästerskapstävling skall antalet stationer vara lägst sex för att tävlingsresultatet skall generera poäng för stormästarmärket. I inbjudan skall anges vilken typ av mål som kommer att användas.4 J. 4 och 6 utförs skjutningen stående utan stödhand och ett skjutavstånd på 15 meter.6. Skidskytte och springskytte Skjuthandbok J.6.

261 .1. Den tävlande skall själv räkna antalet straffrundor.7.7.3 J. Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt.1 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt Skytt skall av funktionär få klara och tydliga besked om antalet bommade träffbrickor (antal straffrundor) innan han/hon påbörjar straffrundorna.7. Skjutledare.1 Patruller/Skjutlag Ej tillämpligt. alternativ Ej tillämpligt.1. Arrangören skall räkna och protokollföra samtliga tävlandes straffrundor.1.7 J. Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt.7.1.1. J.1.7.Svenska Pistolskytteförbundet J.1 J.7.2 J. Markörchef Ej tillämpligt.7.1. Lagledare eller annan ledare får hjälpa den tävlande att räkna antal straffrundor.1. J.5 J.3.6 J. Patrullchef Ej tillämpligt. Om det vid denna kontroll framkommer att någon tävlande gjort för få straffrundor sker en straffbelastning motsvarande 2 minuters löptid för varje utebliven straffrunda. Skjutstationschef/Skjutledare Ej tillämpligt.2 J.7. Banläggare Ej tillämpligt.7.7 J.7.7.4 J.3 J.8 Tävlingsledare fältskjutning Ej tillämpligt. Detta skall sedan kontrolleras mot skjutstationsprotokollen.7.

8. J.8. Stafettävling För att det skall vara möjligt att följa tävlingen från start till mål är det önskvärt om start. Det bör även finnas uppehållsplats för skyttarna samt plats för eventuell utspisning. Målsäkring Ej tillämpligt. Utrustning Ej tillämpligt.4 J.10 Rekognoscering Ej tillämpligt.12 J.8.14 Upprop Ej tillämpligt. Speaker bör finnas för information till publiken om ställningen under tävlingen. transporter Vid startplatsen (samlingsplatsen) skall finnas lokaler för sekretariat och vapenkontroll samt toaletter.8.13 J. Skidskytte och springskytte Skjuthandbok J.8.8.8.3 Planläggning Skjutbanans mått Ej tillämpligt.5 J.Del J. Målgrupper Ej tillämpligt. J. Tidsåtgång Ej tillämpligt. Samlingsplats.9 J.8.1 J. Haltpåle Ej tillämpligt. Starttider Starttider bör anslås vid startplatsen Skjutplatser Ej tillämpligt. Patrullväg Ej tillämpligt.7 J.8. 262 .8.och målplatsen samt skjutstationer och straffrundor är så belägna att de kan överblickas från läktare eller liknande publikplats.11 J.8.8.8 J.8.8.8 J. Förutsättningar Ej tillämpligt.6 J.2 J.

Svenska Pistolskytteförbundet J.9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt. 263 .

Del J. Skidskytte och springskytte Skjuthandbok 264 .

Svenska Pistolskytteförbundet Del K Del K Luftpistolskjutning Luftpistolskjutning 265 .

Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass.1. K.1.2 K.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet.1 Grunder Luftpistolskjutning är precisionsskjutning med luft. Då medlem har behov av att vid tränings. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande. 266 .4 Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Skytt som är handikappad (även tillfälligt) kan av föreningsstyrelse medges att vid märkesprov använda de hjälpmedel som är betingade av skadan.Del K. K.1.1.eller kolsyrepistol mot luftpistoltavla på 10 m avstånd.3 Tävlingsformer Ej tillämpligt. Särskilda tekniska bestämmelser Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K.1 K. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan.

tar pistolskyttekort mm.4 K.3 K.2. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt).1 K.2. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt. Handicapskjutning Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet K.2. Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid. År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt. K.2. 267 . För att få delta i tävling (utom föreningstävling) skall skytten inneha Pistolskyttekortet. År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket. K. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u. Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt. År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket.2 K. 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”. Klassen benämns L 1 Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2.6 Klass 2 I klass 2 ingår: • Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3.2.5 Sammanslagning av klasser Ej tillämpligt. Klassen benämns L 2. bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt). damer och veteraner gäller dessutom särskilda regler (ålder och kön).2 Klassindelning Allmänt Klassindelning i luftpistolskjutning enligt skyttens klass i precisionsskjutning. För juniorer.2. I klass 1 ingår nybörjarskyttar skyttar utan märke (1u). Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1. Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3. Klass 1 År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket. Allmänna regler Klassindelningen baseras på skyttarnas kompetens.

2.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons. nationell-.8 K. Skytten är klass 2-skytt i övriga tävlingar under året och blir riksmästare kommande år. 268 . en standardmedalj i brons i aktuell gren. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K. nationell-. K. • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer.2.Del K.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver. Damklasser får sammanslås. inte i dam-. Vet Ä är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 65 år. Klassen benämns L 3.9 Juniorklass Ej tillämpligt. Observera att skytten inte är riksmästare utan att kvalifikationen endast gäller rätt till SM-start. Veteranklasser får sammanslås. Dam L2 och Dam L3. Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass. Riksmästare är normalt kvalificerad att delta i SM öppen klass. Skytt som ej kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande krets kan förbundsstyrelsen tvingas att begränsa deltagarantalet. • Vid rikstävling. landsdels. I sådant fall överföres: • Dam i klass 3 till klass L 3 • Dam i klass 2 till klass L 2 • Dam i klass 1 till klass L 1 K. I sådant fall överföres: • veteran i klass 2 till klass L 2 respektive Dam L 2 • veteran i klass 3 till klass L 3 respektive Dam L 3.2. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. Damklass • • Att delta i damklass är frivilligt. Vet Y är skytt i lägst klass 2 som under ett föregående år fyllt 55 år.2.10 Veteranklasser (Vet Y och Vet Ä) • Att delta i veteranklass är frivilligt.7 Klass 3 (Riksmästarklass) I klass 3 riksmästarklass i precisions. Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning och fältskjutning samt övriga skyttar berättigade att deltaga i SM meddelas årligen genom särskilt meddelande från förbundet på förslag från respektive förening. Klasserna benämns Dam L1. Klasstillhörighet enligt kompetens. junior. samt vid ytterligare en tävling. • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons.respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling.eller veteranklasserna. landsdels.

Klassen noteras då med tillägg F eller P.Svenska Pistolskytteförbundet K.o.m.2. K. Exempel: Klass Lp 15FS.11 Ungdomsklasser Vid luftpistoltävling kan följande klasser förekomma: Lp 9 Lp 11 Lp 13 Lp 15S Lp 15F Lp 17 Lp 20 Lp 25 Skytt som under året fyller högst 9 år Skytt som under året fyller högst 11 år Skytt som under året fyller högst 13 år Skytt som under året fyller högst 15 år Skytt som under året fyller högst 15 år Skytt som under året fyller högst 17 år Skytt som under året fyller högst 20 år Skytt som under året fyller högst 25 år Vid vissa tävlingar kan flickor och pojkar skjuta i egna klasser (fr. Lp15).2.12 Klassindelning i skidskytte och springskytte Ej tillämpligt. 269 .

9 Vapengrupper specifika bestämmelser Vapengrupp A Ej tillämpligt. Vapengrupp R Ej tillämpligt.177) Säkring Inget krav på säkringsanordning. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K.5 mm (kal .3. Vapengrupp A3 Ej tillämpligt. Vapengrupp A1 Ej tillämpligt.3. Kaliber 4.1 K.3. Vapengrupp M Ej tillämpligt.3.7 K.4 K.0 mm.5 mm (. Vapengrupp B Ej tillämpligt. Kolv Se Bild 10.3.5 K.8 K. Tillverkningstolerans + 1.0/.3.3. Vapengrupp L Överensstämmer med internationella regler: ISSF Air Pistol (SvSF Luftpistol).3 K. Vikt Max 1500 g (inklusive eventuell pipvikt) Pipvikt Är tillåten om den är fast monterad. Vapendimensioner Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 420 x 200 x 50 mm. 270 . Avtryck Min 500 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Vapengrupp A2 Ej tillämpligt. Ammunition Kulor av valfri form tillverkade av bly eller annat mjukt material med en maximal diameter av 4.177) är tillåtna.6 K.3. Vapengrupp C Ej tillämpligt.3 K.3.2 K.0.Del K.

Svenska Pistolskytteförbundet K. 271 . Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. avsedd att skydda handen. Bländarskiva får användas. Hörselskydd skall användas. Vid tävling får skygglapp användas. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion.4 Utrustning Glasögon får användas. Skjuthandske. Radio. I glasögon får inte diopterhål tas upp.

s. Omedelbart efter seriens slut.5 Genomförande Detaljerna för genomförandet av en tävling i luftpistol kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse.1 K.v. K. skall skjutningen påbörjas efter kommando eller lämplig signal. Efter att erforderlig tid medgivits för att ladda vapen. LÄGG NED VAPNET! MARKERA! Efter sista serien kompletteras PATRON UR etc. som lämpligen kan användas i förekommande fall. K.1. Kommandoord Serie nr 1 (2 o.5. Hela vapnet skall hållas och avfyras endast med en hand. Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande.2 Damer och damjuniorer Programmet omfattar normalt fyrtio (40) tävlingsskott bestående av och protokollförd som fyra (4) serier om tio (10) skott. armbandsur. K.1 Laddningsförfarande Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.1 Omfattning Herrar och herrjuniorer Programmet omfattar normalt sextio (60) tävlingsskott bestående av och protokollförd som sex (6) serier om tio (10) skott.) LADDA! FÄRDIGA ELD! ELD UPPHÖR! PATRON UR.1.5.2.2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas.5. Armband. 272 . Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen. med: Kontroll av vapen och magasin. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K. Utdraget under de 3 sista sekunderna av skjuttiden. Handleden skall vara synligt fri från stöd.5. manschett eller liknande föremål som kan ge stöd är förbjudna på vapenhand eller arm. dels av exempel på kommandoord. K. För varje serie skall skjutledaren meddela seriens ordningsnummer och ge kommandot ”LADDA”.Del K. Anvisning 1 min före ”ELD”.5. Kontrollen utförs.5. Om vapnet inte tas med utses vapenvakt. K. I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring.3 Skjutställning Den tävlande skall stå fritt utan stöd helt inom skjutplatsen. 3 s före seriens början.

K. såvida inte extra tid medgivits. Lp 9 Lp 11 Lp 13 Lp 15S Lp 15F Lp 17 Lp 20 Lp 25 sittande med stöd sittande med stöd sittande med stöd stående med stödhand stående utan stödhand stående utan stödhand stående utan stödhand stående utan stödhand K. K. Inga skott får avlossas under denna förberedelsetid.5. Skott som inte avfyrats alls skall protokollföras som bom på den/de sista tävlingstavlan/ tavlorna.6. 273 . Efter att första tävlingsskottet har avfyrats är ytterligare provskott inte tillåtna. För 40-skottstävling är totala tiden inklusive provskott 1 timme och 15 minuter.5. utan att kulan träffar tavlan. Om en tävlande avlossar drivgasen under förberedelsetiden skall han tilldelas en varning för första förseelsen och ett avdrag om två (2) poäng från första tävlingsserien för andra och efterföljande liknande förseelser.3.7 För tidiga/sena skott Tävlingen skall anses som påbörjad i det ögonblick skjutledaren har kommenderat ”ELD”.Svenska Pistolskytteförbundet Vid ungdomsskytte med luftpistol gäller särskilda regler enligt bestämmelserna för 80-iaden.5. provskott/visning av mål De tävlande skall ges möjlighet till minst tio (10) minuters förberedelsetid vid tilldelad skjutplats före tävlingens början.5 Antal skott per serie I varje serie skjuts 10 skott. Tid per serie För 60-skottstävling är totala tiden inklusive provskott 1timme och 45 minuter.5.1 Exempel på skjutställningar Sittande skjutställning: Vid bord med raka armar. K.1 Inskjutning Provskotten skjuts mot särskild tavla. Ett obegränsat antal provskott får skjutas. skall protokollföras som bom (noll).5.6 Förberedelse. om inte tillstånd har lämnats av juryn.4 K. Det samma gäller för skott som avlossats efter den officiella skjuttidens slut. Skott som avlossats före den officiella skjuttidens början skall protokollföras som bom på den/de första tävlingstavlan/tavlorna. Stöd för händer eller underarmar tillåtet. Skjutstöd modell Norma användes. K. Blindavfyring utan avlossande av drivgas är tillåten utom vid finaler. Kolven får dock vila mot stödet. vare sig vapnet laddats eller ej. Varje avlossande av drivgasen efter det att den första tävlingstavlan är på plats. varvid provskottstavlor skall vara uppsatta. dock endast före det att tävlingsskjutningen påbörjats. förstock eller pipa får inte vila mot stödet. Varje skott som avlossas efter det att den tävlande har avslutat sina provskott skall medräknas i tävlingen.5.

avlossande av drivluft eller gas utan kula i loppet är tillåten: • under förberedelsetiden 10 minuter • under provskotten K.8 Vapenfel och eldavbrott Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.5.1 Blindavfyring Med blindavfyring menas utlösning av den spända avfyringsmekanismen på en oladdad krutpistol eller utlösning av avfyringsmekanismen på en luftpistol eller gaspistol som är försedd med en sådan anordning att avtryckaren kan aktiveras utan att drivladdningen (luft eller gas) frigörs.10.5 mm) Kaliber 4.5 mm (inåtriktad) 4. Luftpistolskjutning Skjuthandbok Om en tävlande önskar byta sin gas eller luftcylinder måste han lämna skjutplatsen för att göra detta (tillåtelse skall inhämtas).05 Längd (mm) 10-15 10-15 274 .48 +-0.05) Styrtapp diameter (mm) 4. K.00) 11.5.60 (+0.5 mm (utåtriktad) Ytterdiameter (mm) 5.9 Fel på målanordning Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.Del K.10. K. K.10 Markering inkl. K.00-0.50 (+0.05 4. K.1 Allmänt Ej tillämpligt.7.05-0. kikarmarkering Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.2 Fel antal skott Ej tillämpligt.5.5.5. K.60 +-0.5.10.3 Tolkar och tolkning Tabell 6a Tolkar utan glaskropp (4.5.

Avläsning skall alltid ske vinkelrätt mot tavlan. 275 .5 Mått A gäller med en tolerans av ±0. Kulhål.3 4.5 mm Pos.5 Tolkmått i mm B1) A1) 4. mått B +0. Bild 21: Utåtriktad tolk. Inåtriktad tolkning Om mätflänsens kant tangerar linjens yttre begränsning räknas träffen till det högre värdet. För in tolken försiktigt. Tabell 7a Tolkar med glaskropp (4.05-0.5 mm Diabolo Märkning 4. Se bild nedan. Vid behov får tolken stödjas så att jämn anliggning erhålls. får inte vidröras före tolkningen.1 mm. så att tolkkroppens mätfläns ligger an jämnt mot pappen.00 mm. som skall tolkas.Svenska Pistolskytteförbundet Bild 19: Inåtriktad tolk. Mått i mm: a och b se tabell 7a. 1 1) Kaliberbeteckning Kultyp 4.

lossnar tolken lättare ur detta. 276 . Tolkmaskin får användas enligt för denna utrustning gällande bruksanvisning. A visar ett kulhål med utåtriktad tolk. Luftpistolskjutning Skjuthandbok Bild 20: Kantskott. B visar ett kulhål med utåtriktad tolk där utsidan på tolkens fläns ligger inom 8:an varför skottet värderas som en 9:a.Del K. Utåtriktad tolkning Se bild nedan. Eftersom utsidan på tolkens fläns är inom 9:ans ring värderas skottet som en 10:a. inåtriktad tolkning. För in tolken på sätt som beskrivits ovan i kulhål. Kulhål där två kulor passerat har ofta ett ”trasigare” utseende på tavlans baksida (utgångssidan). Om två kulor passerat genom ett hål. Bild 22: Kantskott utåtriktad tolkning. Dra ut tolken ur kulhålen genom att dra i fjäderns ända och känn efter vilket motstånd tolken gör innan den lossnar ur tavlan. Misstänkta dubbelhål Är det tveksamt huruvida mer än ett skott passerat visst kulhål görs på följande sätt: Håll tavlan vågrätt. Upprepa samma förfarande med det ”misstänkta” kulhålet. som inte misstänks ha passerats av mer än en kula.

Som exempel på dessa är sådant som med säkerhet kan återskapa sönderskjutna linjer samt även långhålsoch dubbelhålstolkar.5.13 Särskjutning Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.Svenska Pistolskytteförbundet Övrig utrustning för valörbestämmande Förutom ovanstående tolkar kan annan utrustning användas för att bestämma valören på en träff. 277 .12 Särskiljning Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler. K.11 Resultatberäkning Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler. K. K. Dessa skall vara godkända av annan pistolskytteorganisation och förutsätter att användaren är insatt i hur dessa används.5.5.

5 mm (±0. • l0:an 11.5 mm (±0.5 mm) 7:an 59. • Ringvalörerna 1-8 skall vara tryckta i vertikal och horisontell riktning i respektive valörzon i rät vinkel mot varandra.5 mm (±0.5 mm) 2:an 139. Även elektroniska tavlor får användas. • Tavla med måtten 140 x 140 mm får användas vid ”mindre” tävlingar.1 mm) 5:an 91. ringarna 7-10 = 59. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K.5 mm) 1:an 155.5 mm (±0. Omedelbart efter att varje 10-skottsserie har avslutats skall den tävlande lägga sina tavlor på en lämplig plats för protokollföraren för leverans till tavelkontrollen.2 mm) 3:an 123.6.5 mm) 6:an 75. K.5 mm (± 0.5 mm (±0.5 mm.5 mm (± 0.Del K.2 mm • Minsta synligt mått på måltavlan: 170 x 170 mm.5 mm (±0.1-0. Siffrorna skall inte vara högre än 2 mm och lätt kunna avläsas med normal markeringskikare på avstånd.5 mm (±0.1 mm).5 mm (±0.5 mm) • Innertia: = 5 mm (± 0.2 mm) 4:an 107.2 Målförutsättningar allmänt Mot varje tävlingstavla skjuts normalt högst två (2) skott. 278 .6. Valörerna tio och nio anges inte med siffror.1 Mål Allmänt Luftpistoltävling skjuts mot Luftpistoltavla 10 m. Tavelbyte utförs av de tävlande själva under övervakning av skjutledaren.5 mm) 9:an 27.6 K. • Svart färg.5 mm) 8:an 43. • Ringtjocklek: 0.

4 Målrekommendationer Ej tillämpligt. skjutavstånd Bestämmelserna för luftpistolskjutning överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.6.Svenska Pistolskytteförbundet K.6. 279 . Skjuttid.3 K.

2 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt Ej tillämpligt. eller i förekommande fall. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. • funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har skriftlig instruktion.7.7.7. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • tävlingsjury utses • Är tävlingsledare inte utsedd åvilar motsvarande ansvar arrangerande förenings/ krets styrelse. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser.1. skall skyttarna själva utse sådan. 280 .1. Banläggare Ej tillämpligt. • varje skjutplats är numrerad och överrensstämmer med numrerad måltavla. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande.4 K.7.1 K. Tävlingsledare banskjutning Tävlingsledaren lyder under arrangerande förenings/krets styrelse. Har skjutledare inte utsetts av arrangören. K.7. Skjutstationschef/Skjutledare Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare. • olycksfallsberedskap är anordnad.1 K. Vid tävling lyder skjutledaren under tävlingsledaren och ansvarar särskilt för att: • kommandon kan höras av samtliga skyttar och berörda funktionärer (i förekommande fall med hjälp av högtalare).7 K.3 K. organisation och genomförande av tävlingen.1. Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering.7. • tillämpliga bestämmelser i övrigt enligt SHB följs. • skjutledare (skjutstationschef) finns på varje plats där skjutning skall ske.1. • samtliga tavlor inom en sektion är placerade lika.1. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K. Tävlingsledaren ansvarar för att: • säkerhetsbestämmelserna följs.Del K. • tavel/spegelbyten sker på förutbestämt sätt.5 Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt. • att utse tävlingsexpedition. • sektionschef ges skriftlig instruktion om sina arbetsuppgifter. organisationskommittén.

• kontrollera att vapenvakt avdelas (i förekommande fall).7. • lämna spegel/tavla till tävlingsledningen med anteckning om arten av anmärkning då skjutledare/sektionschef och kontrollant inte är ense om valör eller antal skott på tavlan/spegeln.7. • kontrollera vapen och magasin efter varje serie.3 K.8 Markörchef Ej tillämpligt. K. bör vapengrupperna inplaceras på sådant sätt i skjutlagen att slutresultatet för åtminstone en vapengrupp kan räknas ut medan sista skjutlaget skjuter.7.2 Patruller/Skjutlag Skyttar tillhörande samma förening bör inte placeras intill varandra utan spridas i skjutlaget (-n).7.1. Sektionschefen skall vara väl insatt i relevanta delar av SHB.7. 281 . alternativ Sektionschef (vid skjutning på bana) lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen samt ansvarar för markering och skjutprotokoll.1.7. K. Patrullchef Ej tillämpligt. K. • övervaka säkerheten i övrigt under hela skjutningen. • biträda skjutledaren i att kontrollera att banan är fri innan ladda kommenderas. Sektionschef skall: • övervaka att skyttarna åtlyder skjutledarens kommandon.1.Svenska Pistolskytteförbundet K.3. Vid mästerskapstävling.1 Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt. då gallring skall ske till påföljande mästerskapsomgång.6 Skjutledare. • tillse att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisad plats. • kontrollera skyttarnas skjutställning och att övriga gällande regler följs. • bland skyttarna avdela kontrollanter för markering och protokoll.7 K.

8.10 K. Tavlornas centrum skall befinna sig på 1.8. Tavlorna skall vara jämnt belysta med minst 800 lux och inte mer än 1000 lux. som lämnar nödvändig ljusmängd utan att blända eller kasta störande skuggor på tavlan eller vid skjutplatsen. Luftpistolskjutning Skjuthandbok K. Upprop Sker vid startplatsen Målsäkring Ej tillämpligt. K. vilka inte ligger i samma fas.8 K.6 K. Alla tavlor inom en skjutbana eller grupp av tavlor måste vara på samma höjd.Del K. Skjutplatsen skall vara utrustad med flyttbar eller justerbar bänk med höjden 1. Rekognoscering Ej tillämpligt. Normalt skall 10-m banor vara utrustade med taveltransportörer.8. Haltpåle Ej tillämpligt.2 meter.2 K. Tidsåtgång Ej tillämpligt.5 K.8 K.4 K. 10 m inomhusbanor skall ha artificiell belysning. Samlingsplats.01 m medges.0-1.8. Starttider Ej tillämpligt. Patrullväg Ej tillämpligt.8. 282 .8. neutral färg.3 K.1 Planläggning Skjutbanans mått • • • • • • • • • Skjutplatsen skall vara minst 1 meter bred. Hela skjutbaneområdet skall vara jämnt upplyst med minst 300 lux.8.40 meters höjd mätt från skjutplatsens golv.8.8.9 K.05 m. Väggytan bakom tavlorna skall ha en inte reflekterande.11 Utrustning Ej tillämpligt. En tolerans på ± 0. Skjutplatser Ej tillämpligt.8. En tolerans på ± 0.7 K. transporter Ej tillämpligt. Används fluorescerande ljus skall flera lysrör användas.20 m medges. Skjutavståndet skall vara 10 meter med en tolerans av ± 0.8.

12 K. Förutsättningar Ej tillämpligt. 283 .8.13 Målgrupper Ej tillämpligt.8.Svenska Pistolskytteförbundet K.

Skjuthandbok K. 284 .9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt.

Svenska Pistolskytteförbundet Del L Del L Falling target Falling target 285 .

Särskilda tekniska bestämmelser Ej tillämpligt. Vederbörandes förening skall yttra sig över ansökan.4 Tävlingsformer Ej tillämpligt. Hänsyn skall tas till den sökandes behov och rättvisan mot medtävlare i samma klass. Det skall klart framgå om föreningen tillstyrker eller avstyrker med motivering. 286 .1.3 L.eller kolsyrepistol mot självmarkerande mål (fallmål) på 10 m avstånd.1 Grunder Falling target är skjutning med luft.1. I ansökan skall bifogas läkarutlåtande. Särskilda bestämmelser för handikappade skyttar Då medlem har behov av att vid tränings.Del L.1. Falling target Skjuthandbok L.1.2 L.1 L.och tävlingsverksamhet använda någon form av stöd eller ändrad ställning för sitt handikapp skall ansökan om detta insändas till Svenska Pistolskytteförbundet. L.

3 L.1 L. L. Allmänna regler Ej tillämpligt.2. År 3 är skytten silvermärkesskytt och uppfyller fordringarna för guldmärket.2 L. Om skytten frivilligt vill tävla i klass 2 innan 3 år och denne uppfyllt guldmärkesfordringarna är detta möjligt om föreningen också bedömer det lämpligt. År 4 är skytten normalt guldmärkesskytt.4 L. I klass 1 ingår nybörjarskyttar skyttar utan märke (1u).2. Sammanslagning av klasser Ej tillämpligt. tar pistolskyttekort mm.Svenska Pistolskytteförbundet L.2.2.6 Klass 2 I klass 2 ingår: • Skytt som under ett tidigare kalenderår som silverskytt uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld men föregående kalenderår inte uppfyllt fordringarna för klass 3. Detta är den kortaste tid enligt nuvarande bestämmelser för en skytt att bli klass 2 skytt. Tre år bedöms också vara en rimlig längsta tid att vara kvar i klass 1.5 Klassindelning Allmänt Klassindelning i Falling target enligt skyttens klass i precisionsskjutning. 1b och 1s förekommer främst vid Förbundets ”RIKSTÄVLING MED PISTOL PÅ HEMORTENS BANOR”. Handicapskjutning Ej tillämpligt.2. 287 . • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i brons (klass 1 b bronsskytt). Klass 1 skytt kan även frivilligt flyttas upp till klass 3. Klass 1 År 1 är det år som skytten är nybörjare och uppfyller fordringarna för bronsmärket. Klassen benämns L 2.2.2 L. År 2 är skytten bronsmärkesskytt och uppfyller fordringarna för silvermärket. • Skytt som ett tidigare kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver (klass 1s silverskytt) Klasserna 1u. bronsskyttar (1b) och silverskyttar (1s) enligt följande: • Skytt som under innevarande år erövrat bronsmärket och genomgått föreskriven utbildning för Pistolskyttekortet (klass 1u nybörjarskytt). Den som inte klarar fordringarna för guldmärket kan dock kvarstå i klass 1 längre tid. Klassen benämns L 1 Observera! • att endast en märkesvalör kan erövras per år • skytt som erövrat guldmärket flyttas upp till klass 2.

eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i silver.Del L.eller kretstävling i aktuell gren nått resultat lika med fordringarna för tre standardmedaljer i brons. Riksmästare är normalt kvalificerad att delta i SM öppen klass.9 L. landsdels.2. Uppgift på skyttar som uppfyllt kraven för riksmästarklass i precisionsskjutning och fältskjutning samt övriga skyttar berättigade att deltaga i SM meddelas årligen genom särskilt meddelande från förbundet på förslag från respektive förening. Skytt som ej kvalificerat sig till SM under föregående år kan kvalificera sig under innevarande år. Detta kvalifikationskrav gäller endast resultat uppnådda i öppen klass. inte i dam-.eller veteranklasserna. Falling target Skjuthandbok L. • Att delta i juniorklass är frivilligt. • Vid SM i aktuell tävlingsgren nått resultat lika med fordringarna för en standardmedalj i brons. • Herr. • För att delta i juniorklass vid SM skall skytten under kalenderåret fylla lägst 15 år L.2. • Vid rikstävling. • Juniorklass ordnas vid riks-.10 Damklass Ej tillämpligt.och kretstävling. • Junior kan alltså fritt välja att tävla i: • Klass 1.2. Veteranklass (Vet Y och Vet Ä) • Att delta i veteranklass är frivilligt • Veteranklass kan bestå av såväl herrar som damer • Vet Y är skytt som under ett föregående år fyllt 55 år • Vet Ä är skytt som under ett föregående år fyllt 65 år Veteranklasser får sammanslås. en standardmedalj i brons i aktuell gren. nationell-. nationell-. Kvalifikationerna skall uppfyllas före anmälningstidens utgång och skall anges vid anmälan. junior.8 Juniorklass Skytt är junior till och med det år han/hon fyller 20 år.2. landsdels. landsdels.respektive fältskjutning ingår guldmärkesskytt som under närmast föregående år uppfyllt minst ett av nedanstående krav: • Vid rikstävling. samt vid ytterligare en tävling.2 eller 3 vilket som är tillämpligt • Juniorklassen även om han/hon meriterat sig för och tävlat i klass 2 eller • riksmästarklassen. Klassen benämns L 3. Observera att skytten inte är riksmästare utan att kvalifikationen endast gäller rätt till SM-start.7 Klass 3 (Riksmästarklass) I klass 3 riksmästarklass i precisions.och damjuniorer tävlar i samma klass. Skytten är klass 2-skytt i övriga tävlingar under året och blir riksmästare kommande år. nationell. I sådant fall överföres: • veteran i klass 2 till klass L 2 • veteran i klass 3 till klass L 3 288 . Med hänsyn till förutsättningarna för arrangerande krets kan förbundsstyrelsen tvingas att begränsa deltagarantalet. L.

289 .Svenska Pistolskytteförbundet L.12 Klassindelning i skidskytte och springskytte Ej tillämpligt.2.2.11 Ungdomsklasser Vid tävling i Falling target kan följande klasser förekomma: Lp 11 Lp 13 Lp 15 Lp 17 Lp 20 Skytt som under året fyller högst 11 år Skytt som under året fyller högst 13 år Skytt som under året fyller högst 15 år Skytt som under året fyller högst 17 år Skytt som under året fyller högst 20 år L.

3.1 L.9 Vapengrupper specifika bestämmelser Vapengrupp A Ej tillämpligt.4 L.3.3.0/. Vapendimensioner Vapnet skall rymmas i en rektangulär låda med innermåtten 420 x 200 x 50 mm.Del L. Falling target Skjuthandbok L.3 L.8 L.2 L. Vapengrupp A2 Ej tillämpligt.177) är tillåtna. Ammunition Kulor av valfri form tillverkade av bly eller annat mjukt material med en maximal diameter av 4. 290 . Vikt Max 1500 g (inklusive eventuell pipvikt) Pipvikt Är tillåten om den är fast monterad.7 L.0.5 mm (kal . Vapengrupp A3 Ej tillämpligt.3.177) Säkring Inget krav på säkringsanordning. Vapengrupp L Överensstämmer med internationella regler: ISSF Air Pistol (SvSF Luftpistol).5 mm (. Vapengrupp A1 Ej tillämpligt. Avtryck Min 500 g anbringat mitt på avtryckaren och parallellt med vapnets kärnlinje (pipan). Vapengrupp B Ej tillämpligt. Kolv Se Bild 10. Vapengrupp M Ej tillämpligt. Vapengrupp C Ej tillämpligt.3.3. Vapengrupp R Ej tillämpligt. Kaliber 4.3 L.3.3.3.0 mm.5 L. Tillverkningstolerans + 1.6 L.

291 . Skyttemössa med fällbara skärmdelar får användas. Radio. Vid tävling får skygglapp användas. bandspelare eller annan typ av ljudalstrande eller andra kommunikationssystem är förbjudna. avsedd att skydda handen. Hörselskydd med inbyggd mottagningsanordning är inte tillåtet för tävlande. Vid träning får skygglapp användas endast under förutsättning att riskområdet i sida är övervakat. Endast ljudreducerande hörselskydd får användas. I glasögon får inte diopterhål tas upp.Svenska Pistolskytteförbundet L. Skärm eller brätte på huvudbonad eller solskärm får inte vara längre än 10 cm. Bländarskiva får användas. får användas under förutsättning att den inte har någon stödjande funktion. Hörselskydd skall användas. Skjuthandske.4 Utrustning • • • • • • • Glasögon får användas.

1.3 Individuell tävling Individuellt tävlas i klasserna Ungdom. Skjuttid 40 sek/skott.1.1 Omfattning Grundomgång Fritt antal provskott under 7 minuter.Del L. Matchordning kvartsfinal: Match 1: Skytt nr 1 möter skytt nr 8 Match 2: Skytt nr 4 möter skytt nr 5 Match 3: Skytt nr 3 möter skytt nr 6 Match 4: Skytt nr 2 möter skytt nr 7 Matchordning semifinal: Segraren i match 1 möter segraren i match 2 Segraren i match 3 möter segraren i match 4 Matchordning final: Segrarna från semifinalen möts Förlorarna delar tredjeplatsen L. Provskott skall kunna skjutas på både papptavla och Falling target mål.1. Falling target Skjuthandbok L. Senior och Veteran L.5. J. L. Provskott skall kunna skjutas på både papptavla och Falling target mål.5. Kommandoord LADDA! START! STOPP! MARKERA! Efter sista serien kompletteras med: Kontrollav vapen I vissa fall kompletterat med anvisningar för kontroll av markering och protokollföring.1 L. Antal tävlingsskott är 40. De åtta (8) högst rangordnade skyttarna från grundomgången. dels av exempel på kommandoord. Kontrollen utförs. Det väsentliga är att formerna för tävlingens genomförande är delgivna och klara för alla skyttar före tävlingens påbörjande.2 Kommandoord Kommandoordsserier består dels av reglementerade kommandoord som skall användas. S. Junior.2 Finalomgång Fritt antal provskott under tre (3) minuter. går vidare till finalomgången. Förlorande skytt är utslagen. L. Skjuttid 40 sek/skott. Samtliga tavlor skall beskjutas med 1 skott med start från vänster. Anvisning Ca 5 sek före START 292 . Samma kommandoserie skall användas under hela tävlingen. I finalomgången möts skyttarna två och två enligt nedanstående.5. V).5 Genomförande Detaljerna för genomförandet av en tävling i Falling target kan variera med hänsyn till tävlingens omfattning och betydelse. Skyttarna rankas enligt särskiljningsbestämmelserna som skytt 1 – 8. som lämpligen kan användas i förekommande fall.5. Antal tävlingsskott/match är 10. i respektive Mästerskapsklass (U.5.

Kolven får dock vila mot stödet. dock endast före det att tävlingsskjutningen påbörjats.4 L. Stöd för händer eller underarmar tillåtet. om inte tillstånd har lämnats av juryn.5. varvid provskottstavlor skall vara uppsatta. manschett eller liknande föremål som kan ge stöd är förbjudna på vapenhand eller arm.7 För tidiga/sena skott Tävlingen skall anses som påbörjad i det ögonblick skjutledaren har kommenderat ”START”.6 Antal skott per serie I varje serie skjuts 5 skott.5. Ett obegränsat antal provskott får skjutas under 7 minuter. Handleden skall vara synligt fri från stöd. förstock eller pipa får inte vila mot stödet. L. L.1 Laddningsförfarande Laddning får endast ske på skjutledarens kommando L. Hela vapnet skall hållas och avfyras endast med en hand. Om en tävlande avlossar drivgasen under förberedelsetiden skall han tilldelas en varning för första förseelsen och ett avdrag om två (2) poäng från första tävlingsserien för andra och efterföljande liknande förseelser.1 Exempel på skjutställningar Ungdomsklasser Sittande skjutställning: Vid bord med raka armar. Varje skott som avlossas efter det att den tävlande har avslutat sina provskott skall medräknas i tävlingen. Inga skott får avlossas under denna förberedelsetid.5.Svenska Pistolskytteförbundet L. Armband.6.3. Skott som avlossas efter LADDA men före START samt efter STOPP räknas som bom. Lp 11 Lp 13 Lp 15 Lp 17 Lp 20 sittande med stöd sittande med stöd stående utan stödhand stående utan stödhand stående utan stödhand L.5 L. 293 .3 Skjutställning Den tävlande skall stå fritt utan stöd helt inom skjutplatsen.2. Förberedelse. provskott/visning av mål De tävlande skall ges möjlighet till minst tio (10) minuters förberedelsetid vid tilldelad skjutplats före tävlingens början. Tid per serie Ej tillämpligt.5.5.5.1 Inskjutning Provskott skall kunna skjutas på både papptavla och Falling target mål. armbandsur. L.5. Skjutstöd modell Norma användes.5. Efter att första tävlingsskottet har avfyrats är ytterligare provskott inte tillåtna.

9 Fel på målanordning Bestämmelserna för Falling target överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.13 Särskjutning Vid lika resultat i finalomgångarna (efter 10 skott) sker särskjutning direkt på plats. Träff på sista skottet i omgången.10 L.11 Markering inkl.5. L. näst sista skottet o.v.s. 294 . kikarmarkering Ej tillämpligt. näst sista serien o. Särskjutning skott för skott på Prick 1.5.v. avlossande av drivluft eller gas utan kula i loppet är tillåten: • under provskotten L.5. L. Särskiljning sker t o m åttonde (8) plats. Resultatberäkning Bestämmelserna för Falling target överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler. L.5. 3. L.8 Vapenfel och eldavbrott Bestämmelserna för Falling target överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.5. Falling target Skjuthandbok Om en tävlande önskar byta sin gas eller luftcylinder måste han/hon lämna skjutplatsen för att göra detta (tillåtelse skall inhämtas).7. 4.s. Högsta antal träff i sista 5-skottsserien. Därefter erhåller skyttar med lika antal träff samma platssiffra. L.Del L. Skjuttid 40 sek/skott.5. Antal träff 2.5.12 Särskiljning 1. Prick 1 används.1 Blindavfyring Med blindavfyring menas utlösning av den spända avfyringsmekanismen på en oladdad krutpistol eller utlösning av avfyringsmekanismen på en luftpistol eller gaspistol som är försedd med en sådan anordning att avtryckaren kan aktiveras utan att drivladdningen (luft eller gas) frigörs. Skott för skott till dess att särskiljning sker.

32. skjutavstånd Bestämmelserna för Falling target överensstämmer med Svenska Skyttesportförbundets regler.6. Skjuttid. Målförutsättningar allmänt Ej tillämpligt.6 L. 32.6.3 L.6.6. 16 mm. Målrekommendationer Prickarnas storlek och placering från vänster 48. 32. 295 .2 L.1 L.Svenska Pistolskytteförbundet L.4 Mål Allmänt Tävling skjuts mot Falling target mål.

1.1. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande. skall skyttarna själva utse sådan.1 L.1. • sektionschef ges skriftlig instruktion om sina arbetsuppgifter. Tävlingsledare Falling target Tävlingsledaren lyder under arrangerande förenings/krets styrelse.1 L. Har skjutledare inte utsetts av arrangören. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. • funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har skriftlig instruktion. • samtliga tavlor inom en sektion är placerade lika.7 L. organisation och genomförande av tävlingen. Tävlingsledaren har det övergripande ansvaret för tävlingsplanering. Banläggare Ej tillämpligt. L.7.7.5 Säkerhetsansvarig Ej tillämpligt. • varje skjutplats är numrerad och överrensstämmer med numrerad måltavla. Skjutledare Vid all skjutning skall en av de närvarande vara skjutledare.7. ansvar för anmälan och resultat • att utse prisansvarig • att utse vapenkontrollanter • tävlingsjury utses Är tävlingsledare inte utsedd åvilar motsvarande ansvarar arrangerande förenings/ krets styrelse. Vid tävling lyder skjutledaren under tävlingsledaren och ansvarar särskilt för att: • kommandon kan höras av samtliga skyttar och berörda funktionärer (i förekommande fall med hjälp av högtalare). Falling target Skjuthandbok L.3 L.7. 296 . organisationskommittén. eller i förekommande fall. • att utse tävlingsexpedition.2 Funktionärernas ansvar och uppgifter Tävlingsfunktionärer Allmänt Ej tillämpligt.1.1.Del L. Skjutledare skall före skjutningens början meddela närvarande åskådare erforderliga säkerhetsbestämmelser.4 L. Tävlingsledaren ansvarar för att: • säkerhetsbestämmelserna följs. • tillämpliga bestämmelser i övrigt enligt SHB följs.7.7. • skjutledare finns där skjutning skall ske. • olycksfallsberedskap är anordnad.

7. • tillse att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisad plats.3 L. alternativ Sektionschef (vid skjutning på bana) lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen samt ansvarar för markering och skjutprotokoll.1. L.7.6 Skjutledare.7. • övervaka säkerheten i övrigt under hela skjutningen. 297 . L.3. Sektionschefen skall vara väl insatt i relevanta delar av SHB.2 Patruller/Skjutlag Skyttar tillhörande samma förening bör inte placeras intill varandra utan spridas i skjutlaget (-n).7 L.7.8 Markörchef Ej tillämpligt.1.1 Säkerhet Banbesiktning Ej tillämpligt.Svenska Pistolskytteförbundet L. • kontrollera vapen efter varje serie (i förekommande fall). Patrullchef Ej tillämpligt.7. L.7.1. • kontrollera skyttarnas skjutställning och att övriga gällande regler följes. Sektionschef skall: • övervaka att skyttarna åtlyder skjutledarens kommandon.

Skjutavståndet skall vara 10 meter med en tolerans av ± 0.11 Utrustning Ej tillämpligt. 298 .7 L. • 10 m inomhusbanor skall ha artificiell belysning.8. • Normalt skall 10-m banor vara utrustade med taveltransportörer.Del L. Tavlorna skall vara jämnt belysta med minst 1500 lux.5 L. Upprop Sker vid startplatsen Målsäkring Ej tillämpligt. Falling target Skjuthandbok L.01 m medges. transporter Ej tillämpligt. Används fluorescerande ljus skall flera lysrör användas.6 L. som lämnar nödvändig ljusmängd utan att blända eller kasta störande skuggor på tavlan eller vid skjutplatsen.8 L. neutral färg.05 m. Starttider Bör anslås vid startplatsen Skjutplatser Ej tillämpligt.10 L. En tolerans på ± 0. • Skjutplatsen skall vara utrustad med flyttbar eller justerbar bänk med höjden 0.05 m medges.8.40 meters höjd mätt från skjutplatsens golv. Patrullväg Ej tillämpligt.8.8.8.8.8.8.8. Väggytan bakom tavlorna skall ha en inte reflekterande. • Alla tavlor inom en skjutbana eller grupp av tavlor måste vara på samma höjd.2 L. L.7 – 0.1 Planläggning Skjutbanans mått • • • Skjutplatsen skall vara minst 1 meter bred. Tavlornas centrum skall befinna sig på 1.8. En tolerans på ± 0.8 meter. Rekognoscering Ej tillämpligt. vilka inte ligger i samma fas.8 L.4 L.8. Samlingsplats. • Hela skjutbaneområdet skall vara jämnt upplyst med minst 300 lux. Tidsåtgång Ej tillämpligt. Haltpåle Ej tillämpligt.3 L.9 L.

8. Förutsättningar Ej tillämpligt.12 L. .Svenska Pistolskytteförbundet L.13 Målgrupper Ej tillämpligt.8.

.9 Anvisningar för banläggning Ej tillämpligt.Skjuthandbok L.

Svenska Pistolskytteförbundet Del M PPC Regler för finns i Del M PPCutgåva. senaste . en separatgäller Skjuthandboken. PPCDärutöver regelsamling. PPC-reglerna.

Skjuthandbok .

Svenska Pistolskytteförbundet Del N Del N Bilagor Bilagor .

skyttemärken och tävlingsplaketter beställs på Märkesbeställningsblankett som insänds till förbundskansliet. löses till fastställda priser. 304 . skyttemärken mm. För kvalifikation för sådana gäller olika kompetensprov.Del N. Att registrering skett framgår av stämpel med förbundets symbol. Då pistolskyttemärke i guld. fältskytte.1 Allmänt Prov för skyttemärken får genomföras på inomhusbana. Bilagor Skjuthandbok Bilaga 1: Märken. plaketter. medaljer och plaketter 1 Allmänna märkesbestämmelser För att väcka intresse för pistolskytte och vidmakthålla skjutskickligheten har förbundet instiftat medaljer och märken. Kortet utsänds till respektive förening. Gult registerkort upprättas genom förbundskansliets försorg för de skyttar som erövrat pistolskyttekortet. 1. Förtjänsttecken får bäras till militär uniform i enlighet med Uniformsreglemente för Försvarsmakten – Utmärkelser. Bestämmelserna för dessa kompetensprov (märkesserier) framgår nedan. som fullgör första tjänstgöring och avlägger prov för pistolskyttemärket i brons och silver. Standardmedaljer. skidskytte-. Märkesbeställning får insändas när som helst under året. Då skytt fullgjort prov för märke upptaget på registerkort insänds kortet för registrering. Föreningen skall därefter på kortet anteckna det år skytten fullgjort ytterligare prov samt matrikelnummer för den förening i vilket provet genomförts.och springskyttemärke i guld erövrats skall skyttens personnummer och namn anges på blankettens baksida. Blankettens uppgifter skall bestyrkas. Vid skjutning av märkesserie gäller allmänt bestämmelserna för respektive tävlingsform. är årsavgiften och andel i försäkringarna inräknade i priset för dessa märken. Medaljer. men senast 31 januari året efter det provet genomförts. Vad avser rikstävlingsmedalj och stormästarmärke antecknas uppgifter om dessa på registerkortet genom föreningens försorg. För personal i Försvarsmakten.

Svenska Pistolskytteförbundet 2 2.1. guld. Medaljen bärs enligt för svenska riddarordenstecken gällande föreskrifter. guld samt förtjänstmedalj. 305 . miniatyr. föreningens • om innehavare av förbundets guldmedalj erhållit dess silvermedalj under förutvarande regent får båda medaljerna bäras. Medaljen bärs av såväl män som kvinnor: • på vänstra sidan av bröstet • till vänster om svenska ordnars riddartecken • av flera medaljer bärs den förnämsta längs till höger och dessutom gäller att guldmedalj bärs till höger om till samma huvudgrupp hörande silvermedalj • kvinnor bör inte bära smyckebroscher på vänster sida av bröstet när medaljen bärs • medaljen bärs vid förbunds. kretsens.1 Medaljreglemente Förbundets medalj för förtjänster om förbundet och dess syften utdelas enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande i guld eller silver.och kretsmöte samt förenings årsmöte eller jubileum och fästs på kavajen strax nedanför bröstfickans övre kant • vid bärande av högtidsdräkt (frack) å privata eller officiella fester bärs medaljen på samma sätt som ovan beskrivits • medaljen får bäras till uniform liksom dess ordensband • miniatyr av medaljen får bäras till såväl uniform som privat högtidsdräkt (i sistnämnda fallet på vänstra frackslaget strax nedanför knapphålet) • vid flera förtjänstmedaljer blir ordningsföljden från höger: förbundets.1 Svenska Pistolskytteförbundets utmärkelsetecken Förtjänstmedaljer Förtjänstmedalj. Här nedan förtydligande av dessa. 2.

Del N. 3 3. Bilagor Skjuthandbok 2. 3. silver och guld (bilden).2 Förtjänstplaketter Svenska Pistolskytteförbundets förtjänstplakett delas ut i brons.1 SM-medaljer och lagjetonger SM-medaljer Vid SM tävlas individuellt om Svenska Pistolskytteförbundets SM-medaljer i de grenar som Förbundsstyrelsen beslutat.2 SM-lagjetonger Vid SM tävlar föranmälda föreningslag om Svenska Pistolskytteförbundets SM-lagjetonger i de grenar som Förbundsstyrelsen beslutat (förening får delta med flera lag i varje gren): 306 .

ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. Rikstävlingsmedalj i guld med kvistar och tre stjärnor Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med kvistar och två stjärnor som under fem år. Skytt måste ha löst rikstävlingsmedalj för att kunna erhålla medalj av högre valör. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. Rikstävlingsmedalj skall lösas till fastställt pris. Rikstävlingsmedalj i guld med två stjärnor Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med en stjärna som under fem år. oavsett om i följd eller ej. 307 . oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. Rikstävlingsmedalj i guld med kvistar och en stjärna Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med kvistar som under fem år. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. Rikstävlingsmedalj i guld med kvistar och två stjärnor Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med kvistar och en stjärna som under fem år. oavsett om i följd eller ej. Rikstävlingsmedalj i guld med tre stjärnor Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med två stjärnor som under fem år. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. Skytt som ett föregående år fyllt 65 år erhåller rikstävlingsmedalj vid ett samlat resultat som med 8 poäng underskrider ovan angivna resultat. Rikstävlingsmedalj i guld Innehavare av rikstävlingsmedalj i silver som under fem år. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. Rikstävlingsmedalj i guld med en stjärna Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld som under fem år. Rikstävlingsmedalj i guld med kvistar Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med tre stjärnor som under fem år. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen. ånyo uppfyllt fordringarna för rikstävlingsmedaljen.Svenska Pistolskytteförbundet 4 Bestämmelser för Rikstävlingsmedaljen Berättigad till rikstävlingsmedaljen i silver är skytt som vid Rikstävlingen på hemortens banor har uppnått ett sammanlagt resultat av minst Vapengrupp A 1 254 poäng Vapengrupp A 2 248 poäng Vapengrupp A 3 260 poäng Vapengrupp B 270 poäng Vapengrupp C 276 poäng Skytt som ett föregående år fyllt 55 år erhåller rikstävlingsmedalj vid ett samlat resultat som med 6 poäng underskrider ovan angivna resultat. Rikstävlingsmedalj i blå emalj med kvistar Innehavare av rikstävlingsmedalj i guld med kvistar och tre stjärnor som under fem år.

Del N. Guldmärket kan erövras tidigast året efter att silvermärket erövrats. t. Inte heller får stöd förekomma i annan form.ex. ansluten till Svenska Pistolskytteförbundet. Vid tillämpningsserie är stödhand tillåten. anordnad enligt av Svenska Pistolskytteförbundet fastställda bestämmelser. Bronsmärket kan erövras första året. som är bevis på uppnådd färdighet i skjutning med av Svenska Pistolskytteförbundet godkända vapen. 5. 25 m avstånd. silver och guld. Brons och silvermärket bör tillhandahållas av föreningen och utdelas så snart fordringarna för dessa märken uppfyllts. har ovanstående utseende. Vid precisionsserie får stödhand inte användas. och för personer som ett föregående år fyllt 65 år. 2.1. att i 3 tillämpningsserier • antingen – mot B 100 figur.1. Godkänt guldmärkesprov skall rapporteras till förbundet för registrering. Berättigad att avlägga prov för pistolskyttemärket är varje medlem i förening. nämligen: 1.1 Särskilda märkesbestämmelser Bestämmelser för Pistolskyttemärket Grundmärken Pistolskyttemärket. Silvermärket kan erövras tidigast året efter att bronsmärket erövrats. Bilagor Skjuthandbok 5 5. utgångsställning stående 45° – eller mot 1/6 rak eller cirkelmål C 30. Pistolskyttemärket är av tre olika valörer. att i 3 precisionsserier mot Pistoltavla 25 m precision 25 m avstånd. brons. Alla serier skall skjutas i stående ställning.1 5. färdigställning 45°. För erhållande av pistolskyttemärke erfordras att skytt under kalenderår vid träningsoch/eller tävlingsskjutning.1. 5 skott. De korslagda vapnen är hjullåspistoler från Gustav II Adolfs rustkammare. Påbörjad serie skall skjutas utan avbrott. med pistolsnodd.1 Krav Kompetensserierna för pistolskyttemärket får skjutas på inomhusbana. 6 skott. Pistolskyttemärket. 50 m avstånd. 6 skott utgångsställning stående 45° ha erhållit i varje serie: 308 . har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för och främja skjutskickligheten med dessa. som utarbetats i samråd med och godkänts av Riksheraldikern. 6 minuters skjuttid ha uppnått i varje serie minst: Vapengrupp Märkesvalör Brons Silver Guld A 32 38 43 B 33 39 45 C 34 40 46 För personer som ett föregående år fyllt 55 år gäller 1 poäng mindre per serie. Pistolskyttemärket utdelas av förbundet. 2 poäng mindre per serie. visat följande prov på skjutskicklighet. numera förvarade i Livrustkammaren.

Skjutställning stående utan stödhand. oavsett om i följd eller ej. Lägre årtalsmärket med tre stjärnor Innehavare av lägre årtalsmärket med två stjärnor som under tre år. oavsett om i följd eller ej. Skytt som ett föregående år fyllt 65 år erhåller inteckning efter att ha uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i silver. Högre årtalsmärke i silver Innehavare av högre årtalsmärket i brons som under tre år.1 Bestämmelser för Årtalsmärken Allmänt Prov för lägre årtalsmärke får påbörjas året efter det år då guldmärket erövrats. Lägre årtalsmärket med en stjärna Innehavare av guldmärke som under tre år. Högre årtalsmärke i brons Innehavare av lägre årtalsmärket med tre stjärnor som under tre år.1. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. avstånd 25 m. tid för första serien 2. för andra serien 20 sek.2 5.2. 5. oavsett om i följd eller ej. och för tredje serien 10 sek. Anteckning om fullgjorda prov skall ske på personligt gult registerkort. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.Svenska Pistolskytteförbundet Märkesvalör Brons Silver Guld Antal träff 5 6 6 Skjuttid 60 sek 40 sek Vapengrupp A och R 17 sek Vapengrupp B och C 15 sek • eller erövrat minst en standardmedalj i fältskjutning. omfattande 3 serier mot pistoltavla. oavsett om i följd eller ej.1. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.. oavsett om i följd eller ej.5 min. För erhållande av pistolskyttemärke i guld kan serierna under 1 och 2 ovan ersättas med följande prov: att två gånger ha i en skjutomgång. 309 . uppfyllt följande fordringar: Vapengrupp A och R B C Poäng sammanlagt i en skjutomgång 121 127 130 De 3 serierna i en skjutomgång skjuts i följd med markering mellan serierna. Lägre årtalsmärket två stjärnor Innehavare av lägre årtalsmärket med en stjärna som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. Högre årtalsmärke i guld Innehavare av högre årtalsmärket i silver som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. 5 skott.

oavsett om i följd eller ej. Högre årtalsmärke med emaljerad krans och två stjärnor Innehavare av högre årtalsmärket med emaljerad krans och en stjärna som under tre år. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. oavsett om i följd eller ej. Högre årtalsmärke i guld med tre stjärnor Innehavare av högre årtalsmärket i guld med två stjärnor som under tre år. Högre årtalsmärke med emaljerad krans och en stjärna Innehavare av högre årtalsmärket med emaljerad krans som under tre år.och/eller träningsmatch enligt SPSF PPC-reglemente för P1500/R1500 ha uppnått 1290 poäng. 50 m avstånd. Påbörjad match skall skjutas utan avbrott. Kraven i övrigt enligt 5. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.1 ersättas med följande prov: att tre gånger under kalenderåret i en PPC tävlings. Högre årtalsmärke med emaljerad krans Innehavare av högre årtalsmärket med krans och tre stjärnor som under tre år.2 Krav Vid prov för årtalsmärke kan proven enligt 5. Optiska riktmedel får ej användas vid provtagningen.1. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.4. skjutställning enligt E. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. 5.1. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. Match får skjutas på inomhusbana. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.2. Högre årtalsmärke med krans och två stjärnor Innehavare av högre årtalsmärket med krans och en stjärna som under tre år. Bilagor Skjuthandbok Högre årtalsmärke i guld med en stjärna Innehavare av högre årtalsmärket i guld som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.Del N. skjutställning enligt E. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. att där magnumvapen används skjuts moment 1 på 50 m avstånd.1. oavsett om i följd eller ej. Högre årtalsmärke med krans och tre stjärnor Innehavare av högre årtalsmärket med krans och två stjärnor som under tre år. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. Moment 2 skjuts på 1/6 rak eller cirkelmål C30. Högre årtalsmärke med emaljerad krans och tre stjärnor Innehavare av högre årtalsmärket med emaljerad krans och två stjärna som under tre år. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. Högre årtalsmärke med krans Innehavare av högre årtalsmärket i guld med tre stjärnor som under tre år. Poängkrav enligt vapengrupp A samt skjuttid 60 sekunder. 310 . Högre årtalsmärke med krans och en stjärna Innehavare av högre årtalsmärket med krans som under tre år. Högre årtalsmärke i guld med två stjärnor Innehavare av högre årtalsmärket i guld med en stjärna som under tre år.5.1. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld. ånyo uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärket i guld.1. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej.4.1.5.

får inte tillgodoräkna sig prov för mästarmärke i brons resp. Prov för mästarmärke får påbörjas året efter det då guldmärket erövrats. Kompetensprov 1 Skytt skall ha uppfyllt en av följande tre prestationer: a) i Rikstävlingen på hemortens banor ha uppfyllt fordringarna för riks tävlingsmedaljen b) vid riks-. landsdels. erhåller mästarmärket i brons resp. brons silver och guld enligt samma tidsnormer som gäller för lägre årtalsmärket.Svenska Pistolskytteförbundet 5. Tävlingsresultat i fältskjutning (kompetensprov 3). Den äger rätt att lösa märket som under året erövrat en standardmedalj i silver i fältskjutning och en standardmedalj i silver i precisionsskjutning. mästarmärke av högre valör. landsdels. Skytt som inte löser ut pistolskyttemärke. erhållit 6 träffar i varje serie med följande skjuttider för tillämpningsserierna Vapengrupp A B C R Skjuttid sek 12 9 9 10 311 . Tävlingsresultat i precisionsskjutning (kompetensprov 1). som under 3 resp.2 Bestämmelser för Mästarmärket Svenska Pistolskytteförbundets mästarmärke utdelas i tre olika valörer. nationell. Innehavare av pistolskyttemärket i guld.eller kretstävling i precisionsskjutning vid två tävlingar ha uppnått lägst följande poäng Tävlingens omfattning Vapengrupp A B C 6 serier 262 272 280 7 serier 305 317 326 10 serier 434 450 464 c) vid riks-. Serier på egen skjutbana eller vid tävling (kompetensprov 2). 2. Kompetensprov 2 Skytt skall ha uppfyllt en av följande prestationer: a) dels att i 5 precisionsserier enligt bestämmelserna för pistolskyttemärket ha uppnått följande poäng: Vapengrupp A B C Poäng per serie 45 47 48 dels att i 5 tillämpningsserier enligt bestämmelserna för pistolskyttemärket.eller kretstävling i precisionsskjutning ha uppnått resultat lika med fordringarna för minst en standardmedalj i brons. 6 och 9 år. uppfyller nedanstående kompetensprov. Anteckning om fullgjorda prov sker på personligt gult registerkort. silver och guld. oavsett om i följd eller inte. nationell. 3. De årliga kompetensproven omfattar: 1.

ånyo uppfyllt fordringarna för mästarmärket.Del N. Bilagor Skjuthandbok b) att 3 gånger i en skjutomgång. 312 . ånyo uppfyllt fordringarna för mästarmärket. 5.eller kretstävling i fältskjutning ha uppnått resultat lika med fordringarna för standardmedalj i brons. tid 3 sek per skott enligt bestämmelserna för snabbskjutning. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. Skjutställning stående utan stödhand. Från och med 1972 erhålls inte poäng i Rikstävlingen.1 Mästarmärke i guld med stjärnor Mästarmärke i guld med en stjärna Innehavare av mästarmärket i guld som under fem år. nationell. 5 skott. landsdels. Inteckningspoäng i stormästarmärket erhålls enligt nedan angivna grunder varvid Tabell 1 gäller för tävlingar åren 1941 till och med 1971.och kretsmästerskapstävling genomförs vid ett och samma tävlingstillfälle. I Rikstävlingen på hemortens banor räknas poäng i klass 4 åren 1941 till och med 1944 samt i klass 5 åren 1945 till och med 1971. för andra serien 20 sek och för tredje serien 10 sek. Vid sammanslagna tävlingar. c) att i tio (10) 5-skottsserier mot Snabbpistoltavla 25 meter.2. 5. skall för inteckning i stormästarmärket placering räknas endast i den tävling. till exempel då landsdelsmästerskaps.3 Bestämmelser för Stormästarmärket Stormästarmärket utdelas som erkänsla för utmärkta prestationer vid stora tävlingar under ett flertal år. ha uppfyllt följande fordringar: Vapengrupp A och R B C Poäng sammanlagt i en skjutomgång 126 132 135 De tre serierna i en skjutomgång skjuts i en följd med markering mellan serierna. som ger vederbörande skytt högsta inteckningspoäng. avstånd 25 m. omfattande 3 serier mot pistoltavla. ha uppfyllt följande fordringar: Vapengrupp A B C Poäng per serie 48 49 49 Kompetensprov 3 Skytt skall vid riks-. Tabell 2 från och med 1972. Mästarmärke i guld med tre stjärnor Innehavare av mästarmärket i guld med två stjärnor som under fem år. tid för första serien 150 sek. oavsett om i följd eller ej. Mästarmärke i guld med två stjärnor Innehavare av mästarmärket i guld med en stjärna som under fem år. ånyo uppfyllt fordringarna för mästarmärket.

ha uppfyllt följande fordringar: Märkesvalör Brons Silver Guld Poäng per serie 45 48 49 313 .m. 1993). magnumfält.o. elitmärke instiftats. fält-.m.4 5.m.o. Militär snabbmatch (fr.) 5. Hans förening skall då. med stöd av detaljerad meritförteckning. dels mot snabbskjutningstavla. som får utföras med av förbundet godkända vapen.o.k. skall ske dels mot pistoltavla. att i 5 precisionsserier enligt bestämmelserna för pistolskyttemärket ha uppnått följande poäng: Märkesvalor Brons Silver Guld Poäng per serie 45 48 49 2. att i fem 5-skottsserier mot Snabbpistoltavla 25 meter. nämligen: 1. 1994). skid.o.och springskytte (fr.o. a. Skjutningen. snabbskytte har ett s. anordnad enligt av Svenska Pistolskytteförbundet fastställda bestämmelser.Svenska Pistolskytteförbundet Tabell 1 Poängtabell 1941-1971 Precisionsskjutning Kretsmskap poäng 21 Landdelsmskap poäng 321 Svenskt mskap poäng 54321 Fältskjutning Rikstävlingen poäng 321 Kretsmskap poäng 321 Landsmskap poäng 54321 Svenskt mskap poäng 10 9 8 7 6 54321 Tabell 2 Poängtabell fr.och/eller tävlingsskjutning.m.4.1 Bestämmelser för Elitmärket Grundmärken I syfte att stimulera guldmärkesskyttarna till bl. 2010) Antal deltagare i respektive vapengrupp/klass 8 – 20 21 – 50 51 – 100 101 – 150 151 – 200 201 – Krets-mästerskap poäng 1 21 321 321 321 4321 Landsdelsmästerskap poäng 1 21 321 4321 54321 654321 Svenskt mästerskap poäng 321 4321 54321 654321 7654321 87654321 När skytt nått 30 poäng är han berättigad att erhålla märket. (Blanketter för meritför teckning beställs från förbundsexpeditionen.(fr. 1972 Precisions-. hos Svenska Pistolskytteförbundet föreslå honom till erhållande av utmärkelsen. För erhållande av elitmärke erfordras att skytt under kalenderår vid tränings. 2005). tid 3 sek per skott enligt bestämmelserna för snabbskjutning.m. PPC (fr. visat följande prov på skjutskicklighet.

Avstånd 25 m. Skjutning sker på tre skjutstationer efter 2. Laddning får endast ske i eldställning på skjutplatsen. stödhand tillåten. Skjutställning stående. 6 skott på varje skjutstation. oavsett om i följd eller ej. Stavstöd eller annan form av stöd får inte användas. oavsett om i följd eller ej. För varje hel minuts åktid erhålls en poäng. 314 . Stavstöd eller annan form av stöd får inte användas. som tidigare uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärke i brons. Elitmärket i guld med kvistar och två stjärnor Innehavare av elitmärket i guld med kvistar och en stjärna som under tre år. 5 skott på varje skjutstation.5. Elitmärket i guld med kvistar och en stjärna Innehavare av elitmärket i guld med kvistar som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för elitmärket i guld. silver och guld.5 5. Avstånd 20 m. Skjutställning stående. – mot 5-pricks fallmål eller skidskyttetavla finkaliber. Elitmärket i guld med kvistar och tre stjärnor Innehavare av elitmärket i guld med kvistar och två stjärnor som under tre år.Del N. Prov för elitmärke får avläggas första gången året efter det guldmärket erövrats.4. Följande stipulationer gäller: Skidlöpning på snitslad bana 3 x 2 km. Vapen och ammunition enligt bestämmelserna i SHB. oavsett om i följd eller ej. 5. Bilagor Skjuthandbok Endast ett märke kan under året erövras av skytt och märke av högre grad endast av den. ånyo uppfyllt fordringarna för elitmärket i guld. oavsett om i följd eller ej. får avläggas endast av den. 5.1 Bestämmelser för Skidskyttemärket Grundmärken Prov för skidskyttemärke. Poängberäkning Resultatet utgörs av summan av löppoäng och skjutpoäng. Tiden för skjutningen inräknas i åktiden. Vapnet skall vara oladdat och med isatt propp/bricka. Innan skytt lämnar skjutstation skall kontroll ske att ”patron ur” gjorts.2 Årtalsmärken Elitmärket i guld med kvistar Innehavare av elitmärket i guld som under tre år. Godkänt prov antecknas på personligt gult registerkort. som förut innehar märke av närmast lägre grad. stödhand tillåten. 4 och 6 km mot endera av nedanstående mål – mot skidskyttetavla. Vapenbestämmelser medförs under skidlöpningen. Skjutstationschef är ansvarig för att så sker. ånyo uppfyllt fordringarna för elitmärket i guld. som förekommer i valörerna brons. ånyo uppfyllt fordringarna för elitmärket i guld.

Guldmärke kan även erövras av skytt. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. Anm.2 Årtalsmärken Skidskyttemärket i guld med en stjärna Innehavare av skidskyttemärket i guld som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. För att erhålla guldmärket skall skytt under ett föregående år ha erövrat silvermärket. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. Skidskyttemärket i guld med blå emalj Innehavare av skidskyttemärket i guld med tre stjärnor som under tre år. Skytt i sådan ålder som innehar silvermärket är. oavsett om i följd eller ej. högst För guldmärke. berättigad att erhålla guldmärket. Den som under kalenderåret uppnår lägst 47 års ålder erhåller silvermärke för bronspoäng och guldmärke för silverpoäng. som under tre år uppfyller fordringarna för silvermärke.: Prov för guldmärke och årtalsmärken får ersättas av sådan placering vid riks-. Skidskyttemärke i brons och silver bör kunna lösas omedelbart efter avlagt prov. oavsett om i följd eller ej.5. Skidskyttemärket i guld med blå emalj med en stjärna Innehavare av skidskyttemärket i guld med blå emalj som under tre år. efter att ha fullgjort bronsmärkesfordringarna under 3 år. Skidskyttemärket i guld med blå emalj med tre stjärnor Innehavare av skidskyttemärket i guld med blå emalj med två stjärnor som under tre år. högst För silvermärke. nationell. Skidskyttemärket i guld med tre stjärnor Innehavare av skidskyttemärket i guld med två stjärnor som under tre år.Svenska Pistolskytteförbundet Tabell 3 Skjutpoäng erhålls enligt nedanstående tabell Mål Alternativ a) Träff inom ring och 2 3 4 utanför ring Ej träffad prick eller prick som ej fallit Herrar 55 50 45 Damer 61 56 51 Skjutpoäng 0 1 2 3 2 Alternativ b) Poängfordran För bronsmärke. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. 5. Skidskyttemärket i guld med två stjärnor Innehavare av skidskyttemärket i guld med en stjärna som under tre år. högst Silvermärket kan erövras direkt eller genom att fordringarna för bronsmärket uppfylls under tre år. landsdels. oavsett om i följd eller ej. Banan läggs lämpligen i anslutning till skjutbanan.eller kretstävling i pistolfältskjutning på skidor som berättigar till standardmedalj i brons. 315 . oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för skidskyttemärket i guld. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. Skidskyttemärket i guld med blå emalj med två stjärnor Innehavare av skidskyttemärket i guld med blå emalj med en stjärna som under tre år.

För att erhålla fältskyttemärket krävs att skytten vid tre olika tävlingar under samma kalenderår uppfyller kraven för resp. ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. som under föregående kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärke i brons och som har fyllt 15 år.6. Märkesprov får avläggas vid riks-. oavsett om i följd eller ej. Springskyttemärket i guld med tre stjärnor Innehavare av springskyttemärket i guld med två stjärnor som under tre år.2 Årtalsmärken Springskyttemärket i guld med en stjärna Innehavare av springskyttemärket i guld som under tre år. oavsett om i följd eller ej. Springskyttemärket i guld med blå emalj med två stjärnor Innehavare av springskyttemärket i guld med blå emalj med en stjärna som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. varvid skidlöpning ersätts av terränglöpning på snitslad bana 3 x 1 km samt att skjutningen utförs efter 1.6 5. ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. högst40 46 För silvermärke. ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. högst 35 41 För guldmärke. Endast ett märke kan under året erövras av skytt och märke av högre valör endast av den. oavsett om i följd eller ej.och kretstävlingar i fältskjutning. oavsett om i följd eller ej. landsdels. nationella. Springskyttemärket i guld med blå emalj med tre stjärnor Innehavare av springskyttemärket i guld med blå emalj med två stjärnor som under tre år. Fältskyttemärket förekommer i valörerna brons. ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. märke.1 Bestämmelser för Fältskyttemärket Grundmärken Fältskyttemärket är instiftat för att stimulera intresset för tävling i fältskjutning. Springskyttemärket i guld med blå emalj Innehavare av springskyttemärket i guld med tre stjärnor som under tre år. oavsett om i följd eller ej.6.1 Bestämmelser för Springskyttemärket Grundmärken Prov för springskyttemärket avläggs efter i princip samma bestämmelser som för skidskyttemärket.7. 5. som förut löst märke av närmast lägre valör.7 5. Följande stipulationer gäller: Prov för fältskyttemärke får endast avläggas av den. Springskyttemärket i guld med två stjärnor Innehavare av springskyttemärket i guld med en stjärna som under tre år. högst 30 36 5. Poängfordran Herrar Damer För bronsmärke. 2 och 3 km. nämligen: 316 . ånyo uppfyllt fordringarna för springskyttemärket i guld. oavsett om i följd eller ej. Bilagor Skjuthandbok 5. silver och guld samt med påbyggnad. Springskyttemärket i guld med blå emalj med en stjärna Innehavare av springskyttemärket i guld med blå emalj som under tre år. oavsett om i följd eller ej.Del N.

317 . ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld. Fältskyttemärket i guld med kvistar och en stjärna Innehavare av fältskyttemärket i guld med kvistar som under tre år. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej. 5. ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld.Svenska Pistolskytteförbundet Antal träff/poäng i vapengrupp A Tävlingens omfattning 6 stn (36 tr) 19 23 27 7 stn (42 tr) 22 27 31 8 stn (48 tr) 25 31 36 9 stn (54 tr) 29 36 41 10 stn (60 tr) 32 40 46 Antal poäng i procent av maximal poängsumma 52 65 75 Märke Brons Silver Guld Antal träff/poäng i vapengrupp B och C Tävlingens omfattning 6 stn (36 tr) 22 27 31 7 stn (42 tr) 25 31 36 8 stn (48 tr) 29 36 41 9 stn (54 tr) 32 40 46 10 stn (60 tr) 36 45 51 Antal poäng i procent av maximal poängsumma 60 75 86 Märke Brons Silver Guld Antal träff/poäng i vapengrupp R Tävlingens omfattning 6 stn (36 tr) 20 25 29 7 stn (42 tr) 23 29 34 8 stn (48 tr) 27 34 38 9 stn (54 tr) 30 38 44 10 stn (60 tr) 34 42 49 Antal poäng i procent av maximal poängsumma 56 70 80 Märke Brons Silver Guld Godkänt prov antecknas på personligt gult registerkort. ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld. ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld. Fältskyttemärket i guld med två stjärnor Innehavare av fältskyttemärket i guld med en stjärna som under tre år. Fältskyttemärket i guld med kvistar Innehavare av fältskyttemärket i guld med tre stjärnor som under tre år.7. oavsett om i följd eller ej. oavsett om i följd eller ej.2 Årtalsmärken Fältskyttemärket i guld med en stjärna Innehavare av fältskyttemärket i guld som under tre år. ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld. Fältskyttemärket i guld med tre stjärnor Innehavare av fältskyttemärket i guld med två stjärnor som under tre år.

ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld. Precisionsskyttemärket förekommer i valörerna brons. samt i guld med en. 318 . som förut löst märke av lägre valör. nationella och kretstävlingar i Precisionsskjutning. Bilagor Skjuthandbok Fältskyttemärket i guld med kvistar och två stjärnor Innehavare av fältskyttemärket i guld med kvistar och en stjärna som under tre år. Följande stipulationer gäller: Prov för Precisionsskyttemärke får endast avläggas av den. ånyo uppfyllt fordringarna för fältskyttemärket i guld. Endast ett märke kan under året erövras och märke av högre valör endast av den. silver och guld. Fältskyttemärket i guld med kvistar och tre stjärnor Innehavare av fältskyttemärket i guld med kvistar och två stjärnor som under tre år. oavsett om i följd eller ej.8. Märkesprov får avläggas vid riks-. För erhållande av precisionsskyttemärket krävs att skytten vid tre olika tävlingar under samma kalenderår uppfyller kraven för respektive märke. 5. landsdels-.8 5.1 Bestämmelser för Precisionsskyttemärket Grundmärken Precisionsskyttemärket är instiftat för att öka intresset för tävling i precisionsskjutning. oavsett om i följd eller ej. som under föregående kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärke i brons. två och tre stjärnor.Del N. enligt följande: Poänggränser för vapengrupp A Tävlingens omfattning Märke Brons Silver Guld 6 serier 194 231 262 7 serier 226 269 305 10 serier 322 383 434 Poänggränser för vapengrupp B Tävlingens omfattning Märke Brons Silver Guld 6 serier 200 237 274 7 serier 233 276 319 10 serier 332 393 454 Poänggränser för vapengrupp C Tävlingens omfattning Märke Brons Silver Guld 6 serier 206 243 280 7 serier 240 283 326 10 serier 342 403 464 Godkänt prov antecknas på personligt gult registerkort.

– fyra 5-skottsserier mot snabbskjutningstavla enligt bestämmelserna i SHB. Endast ett märke kan under året erövras och märke av högre valör endast av den. Prov för märke i Nationell helmatch får endast avläggas av den. skall ske dels mot pistoltavla. Provserie tillåten.2 Årtalsmärken Märke Nationell helmatch i guld med en stjärna Innehavare av märke nationell helmatch i guld som under tre år. – fyra 5-skottsserier mot fältfigurtavla.och fältskjutning samt som en introduktion till de internationella grenarna. Provserie är inte tillåten. Precisionsskyttemärket i guld med två stjärnor Innehavare av precisionsskyttemärket i guld med en stjärna som under tre år. oavsett om i följd eller ej. i nämnd ordning.9 5. nationella och kretstävlingar i Nationell helmatch. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för precisionsskyttemärket i guld. dels mot snabbskjutningstavla samt mot fältfigurtavla enligt följande grunder nämligen: Sammanlagt resultat av – fyra 5-skottsserier mot pistoltavla enligt bestämmelserna i SHB. utgångsställning 45°.9.9. som förut löst märke av lägre valör. ånyo uppfyllt fordringarna för precisionsskyttemärket i guld. Skjutningen som utförs med av förbundet godkända vapen. 319 . avstånd 25 meter. Provserie tillåten. För erhållande av märke i Nationell helmatch krävs att skytten vid två olika tillfällen under samma kalenderår uppfyller kraven för respektive märke. samt i guld med en. oavsett om i följd eller ej. ånyo uppfyllt fordringarna för märke i nationell helmatch i guld. oavsett om i följd eller ej. Tid för respektive serie är 18.Svenska Pistolskytteförbundet 5.2 Årtalsmärken Precisionsskyttemärket i guld med en stjärna Innehavare av precisionsskyttemärket i guld som under tre år. silver och guld. Precisionsskyttemärket i guld med tre stjärnor Innehavare av precisionsskyttemärket i guld med två stjärnor som under tre år. Märkesprov får avläggas vid såväl träning som riks-.1 Bestämmelser för märke i Nationell helmatch Grundmärken Märket i Nationell helmatch är instiftat för att öka intresset för precisions. ånyo uppfyllt fordringarna för precisionsskyttemärket i guld. 5. enligt följande: Poänggränser för respektive vapengrupp Märke Brons Silver Guld vapengrupp A 365 435 500 vapengrupp B 380 450 520 vapengrupp C 390 460 530 5. två och tre stjärnor. som under föregående kalenderår uppfyllt fordringarna för pistolskyttemärke i brons. 16. Märket i Nationell helmatch förekommer i valörerna brons. landsdels-. Skytten väljer själv i vilken ordning målen ska beskjutas.8. 14 och 12 sek.

Skytt får under samma kalenderår erövra märken av olika valörer.10. brons.Del N. Märke av högre valör får erövras utan att skytt tidigare erövrat märke av lägre valör. Detta har till uppgift att ge skyttarna möjlighet till träning under de tider av året. Berättigad att avlägga prov för luftpistolmärket i guld är endast medlem i förening ansluten till Svenska Pistolskytteförbundet.eller kolsyrepistol enligt bestämmelserna i SHB. har uppnått i varje serie minst: Märkesvalör Brons Silver Guld Poäng per serie 66 76 88 Serierna skall skjutas i stående ställning utan stödhand eller annan form av stöd. Årtalsmärke luftpistol med en stjärna Innehavare av årtalsmärke luftpistol som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. Märken bör om möjligt utdelas vid skjutplatsen omedelbart efter fullgjort prov.10. Bilagor Skjuthandbok Märke Nationell helmatch i guld med två stjärnor Innehavare av märke nationell helmatch i guld med en stjärna som under tre år. Årtalsmärke luftpistol med tre stjärnor Innehavare av årtalsmärke luftpistol med två stjärnor som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. 10 skott.2 Årtalsmärken Endast ett årtalsmärke erövras per år och märke av högre valör endast av den. Märke Nationell helmatch i guld med tre stjärnor Innehavare av märke nationell helmatch i guld med två stjärnor som under tre år. Årtalsmärke luftpistol med två stjärnor Innehavare av årtalsmärke luftpistol med en stjärna som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld.10 5. För erhållande av luftpistolmärket erfordras att skytt under kalenderåret i 5 precisionsserier mot 10-ringad internationell luftpistoltavla. oavsett om i följd eller ej. Årtalsmärke luftpistol Innehavare av luftpistolmärket i guld som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. då utomhusskytte endast kan äga rum i begränsad omfattning. oavsett om i följd eller ej. 5. ånyo uppfyllt fordringarna för märke i nationell helmatch i guld. Dessutom avser denna form av skytte att hos ungdom väcka intresset för pistolskyttet. skjuttid högst 15 min. Uppgift å fullgjorda prov arkiveras av föreningen under ett år. (Brons. 5.1 Bestämmelser för luftpistolmärket och luftpistolmärket för ungdom Luftpistolmärket Luftpistolmärket är instiftat för att stimulera intresset för inomhusskytte.och silvermärke får erövras även av icke medlem under förutsättning att funktionär ur förening ansluten till förbundet leder skjutningen). silver och guld. ånyo uppfyllt fordringarna för märke i nationell helmatch i guld. Som vapen får användas luft. Luftpistolmärket är av tre valörer. som förut innehar märke av lägre valör. 320 .

Föreningsfunktionär övervakar och leder all märkesskjutning. Märket bör utlämnas i direkt samband med fullgjort prov. För påbyggnadsmärke krävs medlemskap i förening ansluten till Svenska Pistolskytteförbundet eller Svenska Skyttesportförbundet.10.3 Bestämmelser för luftpistolmärke för ungdom Märket är instiftat för att stimulera ungdomsskyttet. 15 år. silver. Märke av högre valör kan erövras endast av den.och guldmärke kan erövras under samma kalenderår.Svenska Pistolskytteförbundet Årtalsmärke luftpistol med krans Innehavare av årtalsmärke luftpistol med tre stjärnor som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. har uppnått i varje serie minst nedanstående poäng: t o m 13 år Sittande med stöd eller stående med stödhand 76 82 88 92 94 97 t o m 15 år Stående med stödhand 76 80 84 88 90 93 Märkesvalör Brons Silver Guld Guld med en stjärna Guld med två stjärnor Guld med tre stjärnor Skjutställning enligt bestämmelserna för 80-iaden. 5. Dessutom finns påbyggnadsmärke i guld med 1. Årtalsmärke luftpistol med krans och en stjärna Innehavare av årtalsmärke luftpistol med krans som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. skjuttid 15 min per serie. resp. Årtalsmärke luftpistol med krans och tre stjärnor Innehavare av årtalsmärke luftpistol med krans och två stjärnor som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. som tidigare utlöst märke av närmast lägre valör. 321 . Brons-. Årtalsmärke luftpistol med krans och två stjärnor Innehavare av årtalsmärke luftpistol med krans och en stjärna som ånyo uppfyllt fordringarna för luftpistolmärket i guld. Berättigade att avlägga prov för märke är ungdomar till och med det år del fyllt 13 resp. Märket är av tre valörer: brons. silver och guld.eller kolsyrepistol enligt bestämmelserna i SHB. För erhållande av luftpistolmärke för ungdom erfordras att skytt i fem 10-skottsserier mot internationell luftpistoltavla. 2 och 3 stjärnor. Som vapen får användas luft.

landsdels-.och fältskjutningar.Del N.1 Banskytteplakett 6. Individuell tävling Plakett får utdelas: – i guld (förgyllt brons) till segraren i varje klass – i silver (försilvrat brons) till högst 10% av antalet deltagare i varje klass – i brons till högst 20% av antalet deltagare i varje klass Lagtävling Plakett får utdelas vid riks-. Bilagor Skjuthandbok 5. nationell. silver (försilvrat brons) och guld (förgyllt brons) att utdelas vid ban. och kretstävling: – i guld (förgyllt brons) till skyttarna i segrande lag – i silver (försilvrat brons) till skyttarna i laget närmast efter segrande lag – i brons till skyttarna i de därefter närmast placerade lagen 6.11 Rikstävlingsmedalj luftpistol Framsida Baksida 6 Bestämmelser för plaketter i ban.2 Fältskytteplakett 322 . För utdelande gäller följande bestämmelser.och fältskjutning I syfte att underlätta prisanskaffningen för föreningarna tillhandahåller Svenska Pistolskytteförbundet plaketter i brons.

5. Vapnets modellbeteckning och tillverkningsnummer. Om jord snö eller annat föremål kunnat komma in i pipan. Eventuell förklaring till det inträffade. Underskrift av… B OLYCKA med personskada rapporteras till Polisen 1. Plats 2. Namn och telefon till dem som känner till händelsen. Vad 4. 6. Vilka åtgärder som vidtogs innan skjutningen fortsatte. Skyttens utbildningsståndpunkt. Med olycka avses incident som leder till personskada och eller skada på materiel. 7.Svenska Pistolskytteförbundet Bilaga 2: Utredning vid olyckshändelse med vapen och ammunition Med tillbud avses incident som kan orsaka personskada men som undviks eller avvärjs. 14. 1. När. Vem? 2. Skyttens (skyttarnas) utbildningsståndpunkt. 3. 4. Om skottet före sprängningen gett onormalt svag knall eller rekyl. Var. 4. Om vapnet var visiterat före skjutningen. Vid tillbud med vapen och ammunition verkställer tävlingsledare/skjutledare utredning och gör anmälan till Svenska Pistolskytteförbundet. att ingen kula varit kvar i loppet? 10. Vapen med tillbehör får då inte förändras. Underskrift av… C 323 .och partibeteckning enligt förpackningens text. Inträffade klick före sprängningen? 9. Har särskild tröghet iakttagits vid omladdning och har i så fall anledningen undersökts? 11. 1. 5. Antal 3. Av respektive rapport skall framgå: A TILLBUD Rapporteras till SPSF. Har kulan från skottet före sprängningen träffat eller har nedslaget observerats? 12. Händelseförlopp 2. 3. Kan någon förklaring till sprängningen anges? 13. Vapensprängning rapporteras endast till SPSF om inte personskada uppstått. har det i så fall undersökts. Namn och telefonnummer VAPENSPRÄNGNING utan personskada rapporteras till SPSF. Har omedelbart före sprängningen eldavbrott inträffat och har i så fall anledningen undersökts? 8. Ammunitionens fullständiga egenskaps.

Gästande skyttar. De olika försäkringsavtalens villkor gäller före nedanstående sammanfattningar Ansvarighetsförsäkring (Nr N 000784-3295-01) Försäkringen omfattar 1. Skolungdom och rekryteringsskyttar. 2. 4. 7.och resekostnader utgår dock endast under vistelse i Sverige. Utländska medborgare som inte kan vara medlemmar enligt Förbundets stadgar.och övningsskjutning anordnad av Svenska Pistolskytteförbundet och under Förbundet sorterande kretsar och föreningar. 324 . Svenska Pistolskytteförbundet samt under Pistolskytteförbundet sorterande kretsar och föreningar i egenskap av innehavare av skjutbana och arrangör av tävling. 3. övningsskjutningar eller utbildning som anordnas av Svenska Pistolskytteförbundet eller till förbundet anslutna kretsar och föreningar inklusive tävlingar utomlands då tävlingsdeltagande organiserats av någon nyss nämnd organisation. 4 och 5 omfattas endast skadeståndsskyldighet som kan åläggas enskild skytt i egenskap av deltagare i tävlings.och övningsskjutning var som helst i hela världen. Ersättning för läke-. 2. För försäkringen gäller en självrisk om lägst 20 % av basbeloppet vid årets ingång vid varje skadetillfälle. 4.Del N. 6. Försäkringens omfattning Försäkringen omfattar olycksfallsskada som drabbar den försäkrade under deltagande i och tjänstgöring vid tävlingar. stationschefer. tandskade. Olycksfall under arrangerad gruppresa i skytteförenings regi till och från tävling (övning) inkluderas i försäkringen. Försäkringsbelopp Försäkringsbeloppen vid person. övningsskjutning eller utbildning. Utländska medborgare som inte kan vara medlemmar enligt Förbundets stadgar. Aktiva medlemmar. Olycksfallsförsäkring (SP 7306) Försäkringen omfattar 1. För kategorierna 2. 3. expeditionspersonal samt övriga funktionärer med uppdrag av tävlingsarrangören. Företagsgrupper eller enskilda grupper som vid besök hos förening provar på pistolskytte. Skolungdom och rekryteringsskyttar som deltar i propagandaskjutningar i enlighet med den enskilda föreningens bestämmelser. Aktiva medlemmar i hos Svenska Pistolskytteförbundet registrerade föreningar.och sakskada är 10 000 000 kr. Markörer 5. dess kretsar. föreningar och medlemmar gäller nedanstående försäkringar tecknade i IF SKADEFÖRSÄKRINGAR AB. Bilagor Skjuthandbok Bilaga 3: Försäkringar För Svenska pistolskytteförbundet. Ordonnanser. 3. 5. Gästande skyttar vid deltagande i tävlingar och övningsskjutningar av nedan angivet slag. För kategori 2 omfattas även skadeståndsskyldighet som kan åläggas medlem vid deltagande i tävlings.

000 kr 800. klubbstugor. Telefon: 0771-43 00 00. Försäkringen gäller inte farliga aktiviteter.) i regi av förening ansluten till Svenska Pistolskytteförbundet. arbete på skjutbana etc.000 kr 25. innebandy.000 kr 25. maximalt Medicinsk invaliditet på grund av olycksfall Läke-. Försäkringens omfattning Försäkringen omfattar olycksfallsskada som drabbar den försäkrade under övrig planlagd verksamhet (styrketräning.Svenska Pistolskytteförbundet Försäkringsbelopp Dödsfall orsakat av olycksfall Ekonomisk invaliditet på grund av olycksfall Medicinsk invaliditet på grund av olycksfall Läke-.000 kr 400. Kontakta Joakim Lindqvist (060-633 55 34) för offert.000 kr 400. Tilläggsförsäkring Tilläggsförsäkring avseende skjutbanor.000 kr 10. rese. Försäkringsbelopp Dödsfall orsakat av olycksfall Ekonomisk invaliditet på grund av olycksfall. föreningen tillhörig egendom kan tecknas av respektive förening.000 kr Olycksfallsförsäkring övrig planlagd verksamhet (SP 1233) Försäkringen omfattar Medlemmar i föreningar som är anslutna till Svenska Pistolskytteförbundet.och tandbehandlingskostnader Kläder och personliga tillhörigheter 140. rese.000 kr 40. simning.000 kr Högst 10 behandlingstillfällen Anmälan om skada Skadeanmälan skall omedelbart göras till IF SKADEFÖRSÄKRING. löpning.000 kr 10.och tandbehandlingskostnader Kläder och personliga tillhörigheter Teknisk utrustning för handikappad person Kristerapi 40 000 kr 242. 325 . grillfester. materialbodar och annan.

____ och kl. som bo i närheten av skottriktningar eller mål. anslås å lämpliga platser samt meddelas personer. omslutande hela området och lagda mellan punkter. i en eller flera av or tens tidningar. pistolskytte _________ ______ -dagen den _____ genomför fältskjutning med skarp ammunition från kl. N. som är kända av den allmänhet. 326 . att beträda vägar. skytte _________________________ Styrelsen Anvisning: Denna kungörelse införes._____ (väderstreck) Farligt område:___________________________________________________ Följande vägar är spärrade.Del N. som från ______________________________ leder till _________________________________samt att handla mot de utställda posternas tillsägelser. ____till omkring kl. till vilken varningen är riktad. N._____. N. Bilagor Skjuthandbok Bilaga 4: Exempel på skjutvarning och kungörelse Exempel på skjutvarning Skjutning med skarp ammunition äger rum från _________________________ i ________ riktning _______ dagen den _______mellan kl. Exempel kungörelse Härmed kungörs. nämligen: ________________________________ Anvisning: Farliga området beskrivs genom att angiva linjer. och allmänheten varnas att under ovannämnda dag och tid uppehålla sig i närheten av skottriktningar och utställda figurer. då så erfordras. Skjutningen äger rum från (trakten av) _____________________ i riktning mot _______________________ . att N.

Svenska Pistolskytteförbundet Bilaga 5: Exempel på skriftlig förutsättning vid pistolfältskjutning 327 .

): ________________________________________________ Vapengrupp: ________________________Vapen: ______________________ Tävling: ____________________________Datum: ___________ __________ Plats: ______________________________Tävlingsarrangör:______________ Jurymedlemmar: _________________________________________________ RESULTAT Serie Poäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Summa Vapenkontroll före och efter tävling har genomförts.Del N. Bilagor Skjuthandbok Bilaga 6: Protokoll från tävling där rekordresultat tangerats eller överträffats Slag av rekord:_______________________ Skytt: ______________________________Personnr: _________ – _________ Efternamn Förnamn Förening (motsv. varvid vapnet i bägge fallen godkänts Intygar:___________________________________ Vapenkontrollant Tävlingen genomförd enligt Skjutresultatet bestyrks gällande bestämmelser ____________________________ Tävlingsledare _________________________ Juryns ordförande 328 .

Enligt vapenlagen krävs särskilt tillstånd (licens) av polismyndighet för innehav av skjutvapen. Nedanstående bygger på RPS FS 2009:13 = FAP 551-3 som utkom 2009-06-01. Rikspolisstyrelsen (RPS) har utarbetat föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPS FS 2009:13 FAP 551-3). Köp kan även ske genom ombud som har egen vapenlicens. 2. Den som lånar vapen ska vara myndig. Allmänt gäller att ett skjutvapen inte får lånas ut till den som kan antas komma att missbruka vapnet. Härmed menas i detta sammanhang en förening ansluten till SPSF. Det finns dock några undantag i vapenlagens 3. den sökande varit medlem och regelbundet deltagit i pistolskytteorganisationens skjutningar under minst de sex senaste månaderna. närmast vad gäller enhandsvapen för målskytte. d. Aktuell för teckning finns i varje polisdistrikt. Senaste utgåva gäller. kapitel. Mot uppvisande av vapenlicens kan enskild köpa ammunition till vapnet. Den som är under 18 år får dock låna vapen för träning eller tävling som äger rum under uppsikt av en skyttesammanslutning. Den som har licens att inneha pistol eller revolver får vid enstaka tillfällen låna ut vapnet under högst två veckor för samma ändamål som tillståndet avser. kapitel och Vapenförordningens (1996:70) 9.s. Sammanfattningen är gjord för att underlätta tolkningen av nämnda bestämmelser och anvisningar. Under lånetiden får låntagaren även inneha ammunition till vapnet. den sökande fyllt 18 år (undantag kan göras) 3.Svenska Pistolskytteförbundet Bilaga 7: Köp och förvaring av vapen och ammunition Bestämmelser Bestämmelser om förvaring och transport av vapen och ammunition finns i Vapenlagens (1996:67) 5.eller grovpistol. Grundregeln är att ett tillståndspliktigt skjutvapen inte får lånas ut till någon annan än den som har tillstånd att inneha vapen av samma typ. den sökande under något av de två senaste åren uppfyllt poängfordringarna för Svenska Pistolskytteförbundets guldmärke eller Skyttesportförbundets silvermärke i sport. Med enstaka tillfällen menas enligt lagmotiven ”några tillfällen per år”. 329 . Pistolskytteförening får till medlem eller annan likställd sammanslutnings medlem överlåta ammunition för skjutning som äger rum under sådan sammanslutnings kontroll. kapitel. Normalt fordras att: 1. 4.v. Låntagaren måste ha polismyndighetens tillstånd att låna pistol eller revolver. 18 år fyllda. Tillståndspliktiga luftpistoler intas i en särskild för teckning som förs av RPS. Krav för vapenlicens Vapenlicens för målskytte kan utfärdas för enskild ”endast om den enskilde behöver vapnet” och ”det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas”. Lånetillstånd behövs inte om vapnet innehas och används under långivarens uppsikt eller under uppsikt av en skyttesammanslutning som får ha tillstånd att inneha skjutvapen. Den sökande ska inneha pistolskyttekortet Intyg utfärdas av skyttens förening. Utlåning All överlämning av vapen till annan är enligt vapenlagen lån. Den som har fått ett vapen omhändertaget av polisen anses då inte heller lämplig att få låna vapen. en förening ansluten till SPSF (organisationskontrollerad utlåning). Utan vapenlicens får person som fyllt 18 år inneha luftpistol med begränsad effekt. han eller hon ska behöva låna vapnet för ett godtagbart ändamål och det ska skäligen kunna antas att han eller hon inte kommer att missbruka vapnet.

Med förvaring i säkerhetsskåp ska förstås ett skåp som uppfyller lägst Svensk Standard SS 3492 säkerhetsskåp och vara certifierat av ackrediterat certifieringsorgan. 6. en separat mekanism ska finnas som aktiveras vid inslagning eller sprängning mot låset och varvid mekanismen ska spärra regelverket i låst läge. 3. fogar ska ha minst samma motståndsförmåga mot inbrott som övriga omslutande delar. yrke och hemvist samt tid och låneändamål. I andra fall ska låneintyg ange vapnets beteckning. Ett skåp som utan vapen har en vikt som understiger 150 kg ska vara förankrat i byggnadsstommen. Allmänna råd Polismyndigheten kräver normalt att sökanden exempelvis företer intyg om att ett säkerhetsskåp har installerats eller ett kvitto på att ett sådant har köpts in för att meddela tillstånd till innehav av skjutvapen. När skjutvapen inte brukas ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme. Vid självständig utlåning och under färd till och från organisationskontrollerad skjutning måste låntagaren kunna uppvisa intyg om lånet. Bilagor Skjuthandbok Utlåning för organisationskontrollerad skjutning får endast ske för den tid tävlingen eller övningen pågår samt för den tid som behövs för fram. I intyget ska anges låntagares namn.och återresa. vilket innebär att låsets spärrelement inte får belastas när regelverkets kolvar belastas i öppningsriktningen. förses med tyngder så att vikten 150 kg uppnås. Säkerhetsskåp m. låsmekanismen ska vara borrskyddad. Med uppsikt förstås att innehavaren har omedelbar kontroll över vapnet eller ammunitionen. 5. Förvaringskrav Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den. 2.Del N. kaliber. Om upplåtaren är en enskild ska intyget skrivas på en avskrift (kopia) av vapenlicensen. personnummer. Uppsiktsutlåning och utlåning för organisationskontrollerad skjutning på annan plats än skjutbana får endast ske till den som avlagt guldmärkesprovet.k. Beträffande säkerhetsskåp som innehades före den 1 juli 2000 och där kvitto inte kan företes. Ombyggnad Ett vapen får inte utan ny vapenlicens ändras så att det till funktions.eller verkningsgrad blir ett väsentligt annorlunda vapen. Medför vapenlicens Den som medför eget vapen måste medföra den utfärdade vapenlicensen eller giltigt medlemskort i pistolskytteförening med polismans eller två trovärdiga personers anteckningar om att vapenlicensen uppvisats för dem. Med skjutbana jämställs fältskyttestation under organiserad övning eller tävling. Med lika säkert förvaringsutrymme ska förstås att 1. Ett sådant skåp kan. bör sökanden kunna ange fabrikat och beteckning på säkerhetsskåpet. Förvaras skjutvapen i ett lika säkert förvaringsutrymme kräver polismyndigheten vanligen att 330 . som alternativ till förankring.m. Om låntagaren har fått lånetillstånd av polisen är låntagaren skyldig att föra med sig tillståndet tillsammans med vapnet. Blanketter för låneintyg kan erhållas hos polisen. ett förvaringsutrymme enligt ovan ska vara försett med ett lås för säkerhetsskåp som uppfyller kraven i SS 3492 eller motsvarande krav inom EU. regelverket ska ha kolvar i minst tre riktningar samt vara av s. 4. regelverkets och bakkantsbeslagens ingrepp får inte vara mindre än 20 mm. avlastad typ. och 7. fabrikat och tillverkningsnummer. omslutande delar ska bestå av lägst 4 mm stålplåt.

Finns det risk för att någon anhörig eller bekant skulle kunna tänkas tillägna sig skjutvapnet. Som huvudregel gäller därvid att skjutvapen ska hållas under uppsikt.ex. I förekommande fall ska skjutvapen skickas med kvittens i alla led. Förvaring under transport i övrigt Utöver vad som framgår av bestämmelserna härovan under rubriken Förvaring under förflyttning av skjutvapen m. Skjutvapen får inte skickas komplett i en försändelse utan ska vara oladdat. Med godkänt vapenlås avses ett sådant lås som uppfyller de krav som uppställs i klass 3 för hänglås och hänglåsbeslag. Om ett skjutvapen inte kan delas ska det vara försett med ett godkänt vapenlås.k. hotellsafe eller liknande utrymme.5 § FAP 551-3. Med en för vapnets funktion vital del förstås sådan del till vapnet som krävs för att vapnet ska fungera. delat och nerpackat i skilda försändelser. En vital del bör förvaras i en annan persedel i flygplanets lastutrymme. Utöver vad som sägs i första stycket bör vid resa med vapen kontroll göras dels beträffande flygbolagets egna säkerhetsbestämmelser dels beträffande säkerhetsbestämmelserna i berörda länder. Vapen som inte kan delas bör förses med ett godkänt vapenlås. vital del och ammunition förvaras på olika ställen. Vid tillfälligt kortare avbrott i uppsikten i samband med förflyttning av skjutvapen i fartyg ska vapnets huvuddel eller vapen som är försett med vapenlås förvaras i låst hytt eller låst fordon som är parkerat på låst fordonsdäck. En nyckel eller låskod bör förvaras så att en obehörig inte kan komma åt den.m. Med förflyttning av skjutvapen avses den transport av skjutvapen som en enskild företar. Den vitala delen ska hållas under ständig uppsikt. Förvaring under förflyttning m.m. Vid tillfälligt kortare avbrott i uppsikten i samband med förflyttning av skjutvapen i tåg ska vapnets huvuddel eller vapen som är försett med vapenlås antingen polletteras eller förvaras i låda eller fodral i kupé. Allmänna råd Vapen som förs med vid resa med flyg bör förvaras enligt följande: Vapnets huvuddel bör förvaras i flygplanets lastutrymme i fodral eller låda. Vid övernattning på hotell eller i annan tillfällig bostad och vapnet inte förvaras under uppsikt bör det delas och vital del tas med eller låsas in i s. när en vapeninnehavare gör uppehåll i bilfärd till eller från tävling för att tanka eller äta. pipa och trumma. Om vapen förvaras delat ska vital vapendel tas med. 331 . Uppställning av fordon med last av skjutvapen får ske endast om fordonet är bevakat eller uppställt på inhägnat område eller i garage som är försedda med larm. ska i tillämpliga delar följande gälla vid förvaring i samband med övriga transporter. Detta gäller t. Allmänna råd Avsändaren bör kunna intyga att vapnet har förpackats enligt dessa föreskrifter. mantel. Såväl delat vapen som vapen försett med godkänt vapenlås ska förvaras väl gömt i bilen eller på annat sätt placeras så att stöld eller annat missbruk förhindras. bör vapenägaren härutöver iaktta extra försiktighet. Vid tillfälligt kortare avbrott i uppsikten i samband med förflyttning av skjutvapen i bil ska vapen som går att dela förvaras delat eller vara försett med godkänt vapenlås. Förvaras vapnets huvuddel eller vapen försett med vapenlås i kupé ska det tas med då kupén lämnas om betryggande bevakning inte kan ordnas. Med delad förvaring menas att vapnets huvuddel.Svenska Pistolskytteförbundet sökanden styrker med intyg att förvaringsutrymmet uppfyller de krav som anges i 17 kap. Vapen som inte går att dela ska vara försett med godkänt vapenlås. Transport av skjutvapen ska ske på ett säkert sätt och under betryggande former. En för vapnet vital del ska tas med eller förvaras i fartygets reception eller hos fartygsbefäl. Vitala delar är för pistol och revolver slutstycke. Undantag kan göras om transporten är bevakad.

Ansökan ska vidare innehålla en närmare redogörelse för skälen för förvaring hos mottagaren och möjligheten för denne att erbjuda en säker förvaring. Vid förvaring av mer än fem helautomatiska vapen eller tio enhandsvapen eller tjugo gevär bör de förvaringsregler som gäller för vapenhandlare och skytteföreningar ligga till grund för förvaringsvillkoren (FAP 556-2). Vapnets huvuddel ska förvaras väl gömd och under betryggande lås. Ansökan ska innehålla uppgifter om sökandens namn. fastlåst och försett med ett godkänt vapenlås. hållas under uppsikt och förvaras i en väska . Beviljas tillstånd ska bevis om detta utfärdas. Ett skjutvapen som medförs på allmän plats eller inom skolområde ska. Här torde. Vapen på allmän plats m. om det tillfälligtvis lämnas utan tillsyn. Om flera medlemmar i en familj. som polismyndigheten har meddelat är straffbar. Polismyndigheten får bevilja tillstånd till förvaring hos annan endast om polismyndigheten på den ort där förvaringen ska ske har medgett detta. En överträdelse av sådana villkor om förvaring av vapen. delas och den vitala delen tas med. Ett vapen som inte kan delas ska vara väl gömt. som bor i en gemensam bostad. Enligt vapenlagen ska ett tillstånd till förvaring hos annan alltid tidsbegränsas. personnummer och hemvist. Det är antalet vapen som förvaras. Vid förvaring hos annan bör alltid särskilda förvaringsvillkor meddelas för såväl tillståndshavaren som för den hos vilken han eller hon förvarar vapnet. förvaringsbestämmelserna i 5 kap. För att förvaring hos annan ska tillåtas bör krävas att förvaringen efter en helhetsbedömning framstår som motiverad. Polismyndigheten kan dock undantagsvis meddela tillstånd till förvaring hos annan. något som i princip förutsätter att förvaringen sker där vapeninnehavaren är bosatt vilket regelmässigt innebär där vapeninnehavaren är folkbokförd. vapenlagen vara tillräckliga. fabrikat. Allmänna råd Om tävlingsarrangör tillhandahåller förvaringsutrymme bör detta utnyttjas. minipistoler med mindre kaliber än 5. ett särskilt vapenfodral eller någon liknande förvaringspersedel.k. Tillståndet bör i normalfallet gälla i högst tre år åt gången. oavsett antal vapen. Beviset ska innehålla uppgift om för vilken tid tillståndet gäller samt om villkor som meddelats med stöd av vapenlagen.1 mm. Särskilda förvaringsvillkor Allmänna råd Polismyndigheten prövar om särskilda förvaringsvillkor ska meddelas i samband med att ett tillstånd till innehav av vapen beviljas. vilken typ av vapen det är och vilken farlighetsgrad de har som bör vara avgörande för vilken säkerhetsnivå som bör råda vid förvaringen. modell och kaliber. Bilagor Skjuthandbok Förvaring i samband med tävling Ett vapen som medförs i samband med tävling till plats där det saknas tillgång till säkerhetsskåp eller motsvarande ska. Bestämmelsen i 5 kap 3 § vapenlagen är inte avsedd att användas för att tillståndsinnehavaren ska kunna undgå kostnad för att själv ordna med en säker förvaring av sina vapen eller att det av andra skäl är mer praktiskt att förvara vapen hos någon annan.Del N. Bestämmelserna i FAP 556-2 bör dock inte tillämpas beträffande skjutvapen med modellår före år 1890 samt repliker av dessa och s. Ansökan ska också innehålla uppgift om mottagarens namn. I vapenregistret bör noteras att förvaringsvillkor har meddelats. Förvaring hos annan Ansökan om tillstånd att förvara skjutvapen eller ammunition hos någon annan görs skriftligen hos polismyndigheten. har vapen bör familjens totala vapeninnehav vara avgörande för frågan om behovet av att meddela särskilda förvaringsvillkor.m. Av förvaringsvillkoren bör framgå att 332 . personnummer och hemvist samt om varje vapens typ. En kopia av beviset ska tillställas mottagaren. när det inte används för ett legitimt ändamål. Allmänna råd Av vapenlagen framgår som huvudregel att en tillståndshavare själv är skyldig att l ta hand om sina skjutvapen.

333 . En sådan kontroll av förvaring är en åtgärd för tillsyn av tillståndspliktigt vapeninnehav och syftar inte till att uppdaga brottsliga gärningar. när en son eller dotter flyttar från föräldrahemmet till en egen bostad i tätort eller större stad men avser att fortsättningsvis jaga på föräldrarnas marker eller tillsammans med en förälder. sedan tillstånd meddelats. t. innan den ska äga rum. men har kvar en väsentlig anknytning till sin hembygd.Svenska Pistolskytteförbundet vapenförvararen inte har rätt att bruka vapnet. föreligger inte. Förvaring hos föräldrar Förvaring hos föräldrar bör kunna medges t.ex. Någon valfrihet. om inte vapenlagens regler om lån av skjutvapen är uppfyllda. eller i vart fall långt från hemmet. när någon flyttar till en storstad på grund av sitt arbete. Har tillstånd till förvaring hos annan meddelats innebär det att vapnet ska förvaras hos den person som anges i tillståndet.ex. Ett annat fall där förvaring hos annan bör kunna övervägas är om vapenägaren under en längre period vistas i utlandet. Förvaring hos annan i övriga fall Förvaring hos annan än förälder kan medges t. att förvara vapnet antingen hos denne eller hos tillståndshavaren själv. cirka två veckor.ex. En begäran om att kontrollera förvaringen bör meddelas inom rimlig tid. där han eller hon avser att fortsätta att bedriva jakt. Kontrollen innebär att endast det utrymme där förvaring av skjutvapen sker får undersökas och innefattar inte någon rätt att undersöka annat utrymme hos vapeninnehavaren än det som omfattas av vapentillståndet eller är av omedelbar betydelse för förvaringen. i samband med FN-tjänstgöring. Kontroll av förvaring Allmänna råd Den som innehar tillstånd att inneha skjutvapen är skyldig att låta polismyndigheten få tillträde för att kontrollera att förvaringsbestämmelserna följs.

Om tveksamhet råder beträffande personen i fråga eller behovet. Grovkalibriga vapen tidigast efter tolv (12) månaders aktivt medlemskap.ex. av föreningens ordförande eller sekreterare. 4. 6. För att föreningarna skall kunna utfärda intyg för ansökan om vapenlicens skall därför vapnet vara lämpligt för Nationellt pistolskytte i enlighet med förbundets program och bestämmelser. Första vapnet i kaliber . Bilagor Skjuthandbok Bilaga 8: Handlingsregler för pistolskytteföreningar vid utfärdande av intyg för ansökan om vapenlicens Svenska Pistolskytteförbundets intresse är uteslutande att stödja den enskilde medlemmen till ett vapeninnehav som möjliggör utövande av de grenar som ingår i förbundets program. Vapnet skall uppfylla de bestämmelser som framgår av Svenska Pistolskytteförbundets regelverk (SHB) för aktuell gren/grenar. medverkat som tävlingsfunktionär eller hjälpt till med sysslor vid och runt skjutbanan. Inriktningen skall vara att: • I första hand BEFRÄMJA TÄVLINGSVERKSAMHET • I andra hand BEFRÄMJA TRÄNINGSVERKSAMHET Intyg om behov av vapen skall endast utfärdas till aktiva medlemmar enligt nedanstående: 1. 2. 7. Medlem med tidigare vapenlicens och som flyttat över från en förening till en annan får tillgodogöra sig den tid (helt eller delvis) han/hon varit medlem i den första föreningen. 9.och träningsverksamhet) samt betalda föreningsavgifter. Intyget skall utfärdas av föreningens styrelse vid styrelsesammanträde eller. Medlemmen skall ha visat intresse och haft förståelse för föreningsarbetet och på begäran t. uppfyllt fordringarna för årtalsmärke under något av de senaste två åren.22 3. Medlemmen skall ha uppfyllt fordringarna för Svenska pistolskytteförbundets guldmärke eller. eller i övrigt ha visat ett aktivt intresse för föreningen. 13. 10. kan föreningsstyrelsen vägra utfärda intyg beträffande behov. På begäran skall vägran motiveras. Alla intyg skall sändas direkt till polismyndigheten 12. Utfärdade intyg skall under alla omständigheter protokollföras. Medlemmen skall inneha pistolskyttekort. Ny medlem i föreningen tidigast efter sex (6) månaders aktivt medlemskap (=att regelbundet ha deltagit i föreningens tävlings. Om tveksamhet råder beträffande vapnets lämplighet skall förbundet kontaktas.Del N. Medlemmen skall ha visat vilja att följa föreningens stadgar och utfärdade bestämmelser. för innehavare av guldmärket. 334 . 11. 8. 5. efter protokollförd delegation.

Svenska Pistolskytteförbundet Del O Sökord Sökord Del O 335 .

Sökord Skjuthandbok 256. 78.Del O. 221. 146. 215. 227. 295. 53. 261. 155. 183. 287 Kolv ________75. 289. 205. 293. 174. 55. 294. 241. 281. 104. märken och plaketter ____________ 28 Medlemskap___________________________ 46 Militär snabbmatch _______28. 119. 143 Juniorklass vid SM __________ 73. 234. 208.och springskytte ______________ 255 Snabbskjutning ____________________ 179 Omprövning av påföljd ___________________ 42 Omskjutning_______________ 85. 188. 223. 212. 64. 193. 296 Banskjutning __________________________ 28 Blindavfyring _________________ 273. 274. 201. 119. 77. 81. 236. 175. 181. 100. 195. 233. 297 Medaljer. 202. 159. 142. 81 Luftpistol_________________________ 272 Magnumfältskjutning _______________ 117 Militär snabbmatch _________________ 232 Nationell helmatch _________________ 205 Precisionsskjutning______________ 53. 294 Byte av förening ________________________ 46 L Laddning ______________________ 30. 292 Kretstävling _______________________ 50. 313 Föreningslag vid SM ____________________ 54 Föreningsstyrelses ansvar ________________ 32 Föreningstävling________________________ 50 Försäkringar __________________________ 324 N Nationell helmatch __28. 148. 266 D Diskvalificering_________________________ 40 Dubbelanslutning _______________________ 46 M Magnumfältskjutning ___28. 313 Mynningsbroms ____ 75. 152. 320 Nationell tävling ________________________ 50 O Omfattning Falling target ______________________ 292 Fältskjutning ____________________ 53. 64. 139. 290 Kombinerad tävling _____________________ 56 Kommandoord _81. 145. 150 Landsdelsmästerskap ___________________ 55 Landsdelstävling _______________________ 50 Luftpistolskjutning ______________ 28. kontrollvägning ______________ 58. 187. 294 Fältskjutning_________28. 112. 127. 61 K Kantskott ____________ 154. 261. 212. 176. 143. 200. 147. 285. 216. 196 Handikappad skytt _____________________ 112 Hörselskydd ___________________________ 31 I Inbjudan ___________________________ 52. 179. 211. 53. 319. 238. 256. 64. 205. 255 E Eldavbrott_____________________________ 84 Energikravet ________________________ 48. 329 Köp _____________________________ 329 Ammunitionskontroll ____________________ 48 Avstängning ___________________________ 41 Avtryckarstopp _________ 75. 181. 181. 145. 287. 90. 237 H Handicaptolk _________________ 141. 144 A Ammunition ___________________________ 47 Förvaring och transport __________ 31. 170. 117. 130 Markörchef___________100. 233. 274. 130. 126. 65. 200. 150. 252. 122. 56. 79. 164. 286. 95. 268. 272. 184. 31. 274 Fel på målanordning_________85. 174. 250 Kulfång_______________________________ 33 Kulhålstolk ________ 86. 267. 207. 113. 206. 185. 222. 233 Organisation av tävlingar _________________ 60 Ovala kulhål ___________ 87. 210. 250. 296 Farligt område ________________________ 326 Fel antal skott __ 86. 69. 151. 288 Riksmästarklass ________ 73. 152. 70. 53. 59 B Banläggare ____________97. 95. 208. 227 Avtryck. 232. 114. 276 Klassindelning _________71. 160. 114. 265. 288 Veteranklass i SM _______________ 74. 258. 227 Mål ________33. 158. 232. 208. 229. 49 F Falling target _______28. 118. 169. 150 Skid. 240. 315 Mästerskapstävlingar _________51. 292. 118. 234 Kvalificering Damklass i SM _________________ 74. 126. 157. 194. 278. 336 . 111. 295. 270. 54. 119. 280.

223. 116. 256. 127. 224. 140. 129. 114. 205. 216. 52. 72. 287 Poängfältskjutning _____________________ 103 PPC _________ 28. 247. 169. 98. 180. 171. 160. 200. 242 Skjutledare _______38. 175. 151. 174. 35. 176. 78. 227. 179. 118. 290 Vapengrupp M ____________________ 115 Vapengrupp R ______________________ 79 Vapenfel __84. 241. 241. 261. 233. 294 T Tolkning __ 87. 54. 202. 187. 227 Tävlingsjury ___________________________ 57 Tävlingsledare fältskjutning _______ 97. 188. 252. 208 Patrullchef ___________100. 147. 215. 67 Stationsbeskrivning _____________________ 52 Säkerhetsansvarig __97. 118. 127. 257 Skjutbana 10 meter _____________________ 282. 65. 79. 255. 168. 252. 229. 205 Springskytte _______________ 28. 202. 148. 41. 248. 175. 187. 215. 200. 141. 114. 257. 216. 277. 252 Vapengrupp L _________________ 270. 310. 254. 47 Förvaring och transport __________ 31. 298 25 meter _____________ 162. 188. 227 Vapengrupp B ______ 77. 71. 47. 138. 147. 126. 329 Vapenbestämmelser Vapengrupp A ______ 75. 148. 281. 75. 326 Skott på fel tavla eller figur ___ 86. 206. 240.Svenska Pistolskytteförbundet P Patron ur ____________ 31. 233 Snabbskjutning __28. 201. 195. 301. 267. 257 Särskiljning lagtävling ______________ 155. 274. 231. 205. 119. 149. 280. 65. 64. 99. 114. 290 Pistolskyttekortet ________71. 99. 61. 100. 227 Riskområde _____________________ 34. 145. 280. 100. 130. 65. 261. 187. 195. 148. 204. 293 Påfyllning av magasin ______________ 248. 318 Protest _______________________________ 42 Provskott ____________________ 156. 202. 127. 180. 187. 257 Standardmedalj _______________ 64. 130. 228 Vapengrupp C __ 78. 271. 292. 257 Särskjutning ___________88. 211. 281. 211. 157. 189. 36 Rörliga mål ___________________________ 95 U Uteslutning_________________________ 40. 97. 297 Piplängd __________47. 156. 169. 240. 208. 227. 252 Pipvikt __________76. 64. 290 Vapenkontroll ______________________ 57. 145. 159. 248. 293 Skjuttider vid fältskjutning _______________ 105 Skjuttider vid magnumfältskjutning ________ 135 Skjutvarning ___________________ 97. 174. 178. 261. 82. 146. 53. 228. 142. 56. 77. 160. 66. 280. 215. 273. 151. 294 Vapengrupper _75. 64. 146. 197. 129 Avbrott i skjutning___________________ 31 Skott efter _________________ 84. 313. 42 Utlåning av vapen______________________ 329 Utländsk medborgare ____ 71. 237 Trimning av vapen ______________________ 47 Tumhylla _____________ 75. 79. 201. 256 Påföljder___________________________ 40. 201. 200. 167. 62 Rikstävling ____________________________ 50 Riktmedel _________ 75. 223 Utrustning _48. 254 Särskiljning individuellt _____________ 155. 176. 291 S Sammanslagning av klasser________65. 200. 297 Skjutstationschef ________98. 119. 184. 95. 261. 128. 151. 80. 179. 195. 139. 296. 128. 296 Säkerhetsbestämmelser __________________ 33 Säkerhetspropp/bricka __ 150. 155. 66 Ö Överklagande __________________________ 41 Överträdelser __________________________ 40 . 250. 313 Precisionsskjutning _________28. 130. 121. 314 Skjutställningar _______56. 46. 151 Vapenfel __________ 84. 137. 150. 207 R Rekord i precisionsskjutning ______________ 55 Resultatlista ________________________ 52. 145. 128. 159. 174. 160. 145. 270. 77. 184. 217. 267. 229. 150. 270. 240. 175. 169. 78. 261 Tävlingsledning ________________ 56. 114. 98. 174. 207. 229. 223. 171. 41 Sluten markering _______________ 85. 139. 127. 207. 287 Skidskytte _________ 28. 147. 255. 176. 237. 197. 65. 234 Skott på sidofigur______________________ 208 Skydd för markörer _____________________ 38 Skydd för utomstående __________________ 38 337 V Vapen _____________________________ 31. 328 Vapenlicens __________________________ 329 Vapensprängning ______________________ 323 Varning ______________________________ 40 Veteraner __________________________ 54.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful