P. 1
Full Text 01

Full Text 01

|Views: 841|Likes:
Published by Kawin84

More info:

Published by: Kawin84 on May 05, 2011
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

05/05/2011

pdf

text

original

Sections

  • Inledning
  • Bakgrund
  • Insomni
  • Prevalens
  • Komorbiditet
  • Tankars betydelse för insomni
  • Harveys kognitiva modell
  • Negativa tankeprocesser
  • Ruminering
  • Likheter, skillnader och samband
  • Repetitiva tankar
  • Transdiagnostiska instrument
  • Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn
  • Experimentella studier av Harveys kognitiva modell
  • Sambandet mellan kognitiv stress och sömn
  • Olika strategier för att hantera tankar
  • Tankestrategier, mängd tankar och sömn – möjliga samband?
  • Olika typer av tankar och insomningslatens
  • Syfte
  • Metod
  • Design
  • Deltagare
  • Etiska överväganden
  • Material
  • Mätmetoder
  • Frågeformulär
  • Sömndagbok
  • Procedur
  • Interventionerna
  • Analysmetoder
  • Visuell analys
  • Korrelationsanalys
  • Resultat
  • Möjliga samband
  • Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité
  • Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och skattat obehag av tankar
  • Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité
  • Sambandet mellan insomningslatens och mängd tankar
  • Sambandet mellan insomningslatens och PTQ
  • Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och PTQ
  • Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité
  • Deskriptiv statistik
  • Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar
  • Skattningar av repetitiva negativa tankemönster
  • Skattningar av grad av sömnsvårigheter: Insomnia severity index (ISI)
  • Förändringar i mått relaterade till sömn
  • Insomningslatens
  • Uppvaknanden
  • Deskriptiv statistisk
  • Skattningar på Hospital anxiety and depression scale (HADS)
  • Diskussion
  • Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning?
  • Samband mellan mängd negativa tankar och obehag kring tankarna
  • Sambandet mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité
  • Övriga sömnrelaterade faktorer
  • Skattningar av grad av sömnsvårigheter
  • Skattningar av stämningsläge
  • Svagheter och styrkor
  • Framtida forskning
  • Slutsats
  • Referenser

I jakten på en god natts sömn: Ett försök till manipulering av tankar innan insomning

Sammanfattning I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Nyckelord. SCED, insomni, negativa tankeprocesser, savoring, framkallad ruminering.

Karolina Mardula & Ebba Winai Handledare: Steven J. Linton Psykologprogrammet, examensuppsats Termin 9 HT 2010 Örebro Universitet

1

Tankar och sömn [2]

The quest for a good night’s sleep: An attempt to manipulate thought activity before sleep onset Karolina Mardula & Ebba Winai School of Law,Psychology and Social Work, Örebro University Abstract The possibility of manipulating the amount of negative thoughts before sleep onset in four subjects with insomnia was investigated in a single case crossover experimental design (SCED). The attempt to change the amount of thoughts consisted of two experimental conditions, savoring and induced rumination. Significant correlations were found between the amount of negative thoughts before sleep onset and quality of sleep, sleep onset latency and number of awakenings. There were also correlations between the amount of negative thoughts and distress related to the thoughts. The experiments did, however, not influence the amount of negative thoughts before sleep onset. Conclusions concerning causal factors of the sleep difficulties and the impact of the amount of negative thoughts were made impossible by the large variability in the scores. The results are discussed in relation to previous research. Keywords: Insomnia, Negative Thoughts, SCED, Savoring, Induced Rumination Psychologist Programme, Term 9. Supervisor: Steven J. Linton

Tankar och sömn [3]

Innehållsförteckning Inledning………………………………………………………………………………………......7 Bakgrund………………………………………………………………………………………......7 Insomni………………………………………………………………………………........7 Prevalens……………………………………………………………………......…8 Komorbiditet…………………………………………………………………........9 Tankars betydelse för insomni…………………………………………………………...10 Harveys kognitiva modell……………………………………………………......11 Negativa tankeprocesser………………………………………………………....12 Oro…………………………………………………………………………….....12 Ruminering……………………………………………………………………....13 Likheter, skillnader och samband………………………………………………..13 Repetitiva tankar………………………………………………………………....14 Transdiagnostiska instrument…………………………………………………....14 Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn……………………......15 Experimentella studier av Harveys kognitiva modell…………………………....15 Sambandet mellan kognitiv stress och sömn………………………………….....16 Olika strategier för att hantera tankar…………………………………………....17 Tankestrategier, mängd tankar och sömn – möjliga samband?..............................19 Olika typer av tankar och insomningslatens……………………………………..20 Syfte……………………………………………………………………………………...22 Metod………………………………………………………………………………………….....24 Design…………………………………………………………………………………....24 Variabler som studien avser att påverka……………………………………….....25 Deltagare………………………………………………………………………....25

..............30 Procedur………………………………………………………………………………….......35 Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité…………………………..35 Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité…………...36 Sambandet mellan ISI och sömnkvalité...........30 Interventionerna………………………………………………………………………...39 ..31 Analysmetoderna……………………………………………………………………..35 Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar.36 Sambandet mellan insomningslatens och mängd negativa tankar……………….36 Sambandet mellan mängd negativa tankar och PTQ………………………….............33 Korrelationsanalys………………………………………………………………....................27 Material………………………………………………………………………………….…38 Deskriptiv statistik……………………………………………………….Tankar och sömn [4] Etiska överväganden……………………………………………………………..........………37 Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………………………………………37 Visuell analys………………………………………………………………….………38 Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar………………………………...28 Mätmetoder………………………………………………………………………28 Frågeformulär……………………………………………………………………28 Sömndagbok…………………………………………………………………….....33 Visuell analys…………………………………………………………………....35 Möjliga samband………………………………………………………………………................34 Resultat………………………………………………………………………………………….......36 Sambandet mellan insomningslatens och PTQ………………………………….....36 Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité……………….

..50 Samband mellan mängd negativa tankar och obehag av tankar……………………........................................................…51 Övriga sömnrelaterade faktorer………………………………………………………....45 Deskriptiv statistik……………………………………………………………….…53 Skattningar av stämningsläge……………………………………………………………54 Möjliga förklaringar till uteblivna effekter.........................................50 Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning?....…39 Deskriptiv statistik…………………………………………………………..........43 Visuell analys…………………………………………………………………..............……48 Diskussion....45 Uppvaknanden……………………………………………………………………..................……46 Visuell analys……………………………………………………………….....41 Visuell analys…………………………………………………………………...........................................44 Insomningslatens………………………………………………………………………..........................…51 Samband mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité………………………….................……47 Skattningar på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)………………….......41 Skattningar av sömnsvårigheter: Insomnia Severity Index (ISI)……………………....................57 Svagheter och styrkor……………………………………………………………………58 .…48 Visuell analys………………………………………………………………..……46 Deskriptiv statistik…………………………………………………………....................52 Skattningar av grad av sömnsvårigheter……………………………………………...…40 Skattningar av repetitiva negativa tankemönster…………………………………….....................................43 Förändringar i mått relaterade till sömn......................44 Visuell analys…………………………………………………………………….................................................54 Stämmer resultaten med tidigare forskning?.................................Tankar och sömn [5] Visuell analys………………………………………………………………....

............…69 Bilaga 1: Information vid rekrytering.....................................................76 Bilaga 5: Insomnia Severity Index (ISI)...................81 Bilaga 7: Sömndagbok...............................................................................................93 .......................................................................................Tankar och sömn [6] Framtida forskning……………………………………………………………………..........................…59 Slutsats.................................69 Bilaga 2: Telefonintervju.............90 Bilaga 11: Uppföljning..88 Bilaga 9: Instruktion till deltagare experiment savoring...89 Bilaga 10: Instruktioner till experiment framkallad ruminering...........................................................................................................................................................................................82 Bilaga 8: Instruktion till session experiment savoring................................79 Bilaga 6: Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ)............................ 62 Bilagor………………………………………………………………………………………...........................................................................................................70 Bilaga 3: Information till deltagare………………………………………………………74 Bilaga 4: Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)……………………………......................................................................60 Referenser……………………………………………………………………………………….............................

Tankar och sömn [7] Inledning Att efter en lång dag äntligen få krypa ner i sin säng och bara slappna av är något som de allra flesta av oss längtar efter. Insomni innebär enligt de kliniska kriterierna i DSM-IV: svårigheter att somna in. 2000). samtidigt saknas det kunskap om till vilken grad tankarna är avgörande för sömnsvårigheterna. När tankarna väl dykt upp kan det vara svårt att lägga dessa åt sidan vilket också kan öka oron. Att detta kan påverka sömnen anses vara vedertaget. Sömnstörningen eller den trötthet som den orsakar på dagen ska enligt samma diagnostiska system också resultera i ett kliniskt signifikant lidande och försämrad funktion i arbete. under minst en månad (American Psychiatric Association [APA]. uppvaknanden tidigt på morgonen och oförmåga att somna om. Det sägs att man ägnar hälften av sitt liv till att sova – om man kan sova det vill säga. Vissa längtar efter det mer än andra men för dem är sängen istället förknippad med oro och negativa tankar vilket gör det svårt att komma till ro och somna in. eller en känsla av att inte bli utsövd. täta uppvaknanden. Till vilken utsträckning lever dessa sitt egna liv och går de att påverka? Bakgrund Insomni Sömnsvårigheter är ett vanligt förekommande problem och är dessutom starkt sammankopplat med olika typer av psykisk ohälsa. både över den bristande sömnen och över den kommande morgondagen. I och med det ökade tempot i dagens samhälle har många av oss svårt att lämna stressen och tankarna utanför sovrummet. sociala sammanhang eller andra viktiga avseenden. Vid diagnostisering särskiljer man också om insomnin är primär eller om den är en direkt följd av andra hälsoproblem såsom narkolepsi eller om den endast förekommer i samband med en annan .

En prevalensstudie av Statistiska centralbyrån (SCB) (Folkhälsorapport från Socialstyrelsen 2009. 2005).Tankar och sömn [8] psykisk störning eller beror på fysiologiska effekter av någon substans. 2010). i Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. Studier som utgår från de kriterier nämnda i DSMIV (APA. 2004). 2000) visar att ca 30 % av befolkningen har sömnproblem någon gång under sin livstid och att 10 % av befolkningen uppfyller kriterierna för diagnosen insomni (Morin et al. framförallt gällande om sömnproblemen ska ge negativa konsekvenser på dagen eller inte (Jansson-Fröjmark & Linton.. Ohayon. Dessutom innebär sömnsvårigheter ofta en negativ påverkan på arbetsprestationen och leder till mer sjukskrivning från arbetet (Linton & Bryngelsson. Prevalens Prevalensen av insomni är omdiskuterad och siffrorna ser olika ut beroende på vilken definition som används. Bland individer med sömnsvårigheter finns det en överrepresentation av kvinnor (Buysse et al. 2006a. 2000). Förekomsten av insomni och sömnsvårigheter ökar med åldern (Morin & Grambling. 2008 i SBU. Ohayon & Paiva. 2008). 2008). 2002). 1989) och sömnsvårigheter förekommer oftare bland dem med lägre socioekonomisk status (SCB. 2008. En longitudinell studie utförd på svensk befolkning visar att insomni är ett bestående problem genom livet för ungefär 4 % av befolkningen och att ca 3 % utvecklar en insomnidiagnos under ett år (Jansson-Fröjmark & Linton. 2010) visar att ca 14 % av svenska kvinnor och 7 % av svenska män uppfyller en insomnidiagnos. Dock minskar problemen för mer än 5 % av befolkningen naturligt så att de inte längre uppfyller diagnosen. En insomnidiagnos grundas huvudsakligen på klientens subjektiva skattning av sin upplevelse men kan också mätas genom olika instrument såsom aktigrafen som mäter rörelser under natten (Morin & Espie. .

Mallon. 2002) och diabetes (Nilsson et al. 2008. 2002). paniksyndrom och fobier) har en samvarians med insomni på upp till ca 36 % (Breslau et al. Morin. Enligt flera studier kan insomni dock anses vara en riskfaktor för att utveckla depression (Breslau et al. & Hetta. men även ångestsyndrom och alkoholmissbruk korrelerar med insomni (Ford & Kamerow.. 2004).Tankar och sömn [9] Komorbiditet Sömnproblem samvarierar med både psykisk och fysisk ohälsa. Att sova mer än åtta timmar per natt eller mindre än åtta timmar per natt har även visat sig korrelera med ökad dödlighet (Kripke et al. Då insomni förekommer samtidigt som annan psykisk problematik kvarstår sömnsvårigheterna även efter att den komorbida diagnosen inte längre uppfylls och vid en jämförelse av farmakologisk behandling av depression med farmakologisk behandling av depression och KBT för insomni hade den sistnämnda kombinationen bäst resultat på båda diagnoserna (Manber et al.. 1996). 1989.. Harvey (2008) . Ångestsyndrom (GAD. 1989. Dock tyder mycket på att insomni bör ses som en egen klinisk företeelse och dessutom som en komponent av flera vilka i en negativ spiral bidrar till psykisk problematik (Harvey. 2006).. Studier visar att mer än 40 % av de som uppfyller en insomnidiagnos också uppfyller en annan psykiatrisk diagnos (Ford & Kamerow. 1989). Roth et al. Fokus hamnar ofta på den komorbida diagnosen då sömnproblemen ses som en konsekvens av den primära diagnosen (Harvey. OCD.. Studier visar på samvarians med annan problematik men det är svårt att uttala sig om kausalitet. 2008). Broman. 1996. 2000) och för att depressionen ska återkomma (Perlis et al. 2008). 2010)... Sömnsvårigheter förekommer också i samband med olika hälsoproblem såsom hjärtproblem hos män (Mallon et al. Ford & Kamerow.. Det vanligaste förekommande problemet i samband med insomni är egentlig depression. 2006).

2005) samt oro och insomnins förlopp över tid (Jansson & Linton. Detta bland annat för att frångå vad som har orsakat vilket problem och istället beskriva de förekommande problemen. 2003). 2010). 2005).. 1982). 2003).. Tankars betydelse för insomni Olika typer av återkommande negativa repetitiva tankeprocesser har visat sig vara ett vanligt förekommande. Man har även hittat samband mellan upplevelsen av hur ofta negativa tankar hindrar insomning och svårighetsgraden av insomnin (Ree et al. 2001). 2006) och att tankarna innan insomning upplevs som svårare att kontrollera (Harvey. 2004) och sambandet mellan negativa tankar av olika slag och insomni har länge varit omdiskuterat (Borkovec. transdiagnostiskt fenomen (Harvey et al. medicinsk eller substansstörning till endast ”insomnia disorder” där det sedan anges om störningen förekommer samtidigt som någon annan psykisk eller fysisk problematik (Reynolds & Redline.. Nelson & Harvey. Försök har gjorts till att kartlägga kognitiva faktorers betydelse både för uppkomst och vidmakthållande av insomni (Harvey. . att de grubblar mer kring sin sömn (Carney et al.Tankar och sömn [10] argumenterar för att identifiera de gemensamma transdiagnostiska processerna inom de olika komorbida störningarna för att på så sätt kunna använda samma behandling för att påverka två olika diagnoser. 2006). Det har visat sig att personer med sömnsvårigheter i högre utsträckning än personer utan sömnsvårigheter rapporterar att deras tankar hindrar dem från att somna (Harvey. På grund av den höga komorbiditeten planeras det att i den kommande upplagan av DSM-V ändra från diagnosen primär insomni eller insomni relaterad till en annan psykiatrisk. att de har fler sömnrelaterade katastroftankar (Harvey & Greenall. 2003.

en förhöjd arousal. processer knutna till uppmärksamheten och säkerhetsbeteenden är centrala faktorer vid insomni. Alla dessa faktorer anses i sin tur missgynna sömnen vilket resulterar i en negativ spiral. övertygelser. Övertygelserna kan till exempel röra vad personen har för föreställningar om vad som är en optimal mängd sömn. Modellen förklarar att personer med insomni har en hög nivå av tankar rörande sömn. Denna modell bygger till stor del på forskningen kring ångest och fokuserar på den sömnrelaterade negativa kognitiva aktiviteten hos personer med insomni. Ångestpåslaget och ett förhöjt uppmärksamhetsfokus gör även att personer får en skev föreställning kring sin faktiska trötthet och hur mycket man sover. Man diskuterar i modellen hur både tankar. Under dagen kan de bestå av att sova under dagtid eller att ställa in aktiviteter som anses vara krävande. Precis som att denna negativa spiral påverkar den faktiska sömnkvalitén. till exempel på tecken på att man inte sovit tillräckligt. Spiralen vidmakthålls av olika felaktiga övertygelser kring sömn och säkerhetsbeteenden av olika slag. Säkerhetsbeteendena i sin tur används både på natten och under dagen.Tankar och sömn [11] Harveys kognitiva modell Harvey (2002) har skapat en kognitiv förklaringsmodell som framförallt fokuserar på vidmakthållande faktorer. I modellen föreslås att processer som sker under dagen har en lika stor betydelse som de processer som sker under natten för vidmakthållandet av sömnsvårigheterna. sömnbrist och hur välfungerande man känner sig. Det är även . Dessa tankar leder till obehag och negativ arousal kring de upplevda sömnbesvären som i sin tur påverkar vad personer med insomni uppmärksammar hos sig själva. Kvällstid kan de bestå av olika strategier kring att försöka tränga bort tankarna eller att stoppa sitt tänkande. kan den även påverka personers förmåga till att fungera under dagen. Uppmärksamhetsfokus hamnar på sömnrelaterade hot av olika slag.

2005) och distinktioner mellan begreppen efterfrågas (Carney et al. Denna oro aktiverar Typ II oro som istället är en metakognitiv oro. 2005). Dessa tankar och bilder fokuserar ofta på framtida osäkra utfall men även det förgångna. det vill säga. Negativa tankeprocesser Samtidigt som negativt laddade tankeprocesser (eller kogntiv arousal) inom kognitionsforskningen delas upp i en rad olika begrepp tenderar dessa begrepp när de används inom sömnforskningen istället att klumpas ihop eller likställas (Harvey. delas oro in i en Typ I och Typ II (Wells & Carter. okontrollerbara tankar och bilder (Andrews & Borkovec. Det har även beskrivits att oro stör vår förmåga att fokusera (Borkovec et al. 1990). 1988). . Bland de många olika begrepp som omnämnts finns exempelvis oro. ångest och nedstämdhet. 1999: Wells. Typ I oro triggas av yttre händelser eller fysiska symptom. 1983).. Trots att definitionen av oro inkluderar både tankar och bilder har det poängterats att oro framförallt är ett flöde av verbal kognitiv aktivitet snarare än tankar som yttrar sig som föreställningar (Behar. Denna typ av oro leder till att den som oroar sig börjar generera olika copingresponser och leta efter tecken på att allt är i sin ordning. Oro anses ha egenskaper och involvera processer som är gemensamma med både rädsla.. att oroa sig över sin oro vilket i sin tur leder till en förhöjd nivå av Typ I oro samt en höjd ångestnivå. 2005. 2010).Tankar och sömn [12] tänkt att processerna under dagen påverkar de processer som sker under natten och vice versa. Oro Oro har beskrivits som negativt känslomässigt laddade. ruminering och påträngande tankar. Borkovec & Inz. Vescio & Borkovec. I Wells metakognitiva modell.

Wisco & Lyubomirsky (2008) menar istället att ruminering och oro fyller olika funktioner. De poängterar att ruminering visserligen leder till ett undvikande av aktiv problemlösning. Clark & Rhyno. Påträngande tankar anses (i de fall de förekommer som ett distinkt fenomen) främst skilja sig från ruminering och oro i att påträngande tankar inte är ett lika . 1995). 2008).Tankar och sömn [13] Ruminering Ruminering är ett begrepp som myntats inom depressionsforskningen. Samma författare diskuterar om både oro och ruminering syftar till att undvika negativ affekt. 2005). Likheter. Nolen-Hoeksema. något som tidigare beskrivits som en egenskap hos oro (Borkovec & Roemer. 2010). Watkins et al. Framförallt oro och ruminering beskrivs som två sammanlänkade begrepp (Andrews & Borkovec. skillnader och samband Det har konstaterats att det finns likheter mellan de ovan nämnda tankeformerna (Clark & Rhyno. Mahoney & Moulds. 1988) som består av liknande processer (McEvoy. (2005) fann att oro och ruminering upplevs på ett liknande sätt och att deras frekvens och längd är lika. Wisco & Lyubomirsky. Ruminering har även beskrivits som ett tankemönster med fokus på dåtid och förluster och att ruminering tenderar att förhindra aktiv problemlösning och initiativtagande (Nolen-Hoeksema. Bland dessa nämns att oro främst rör framtida skeenden och att ruminering fokuserar bakåt i tiden samt på förluster och misslyckanden. 2005). Ruminering innefattar ett repetitivt men passivt grubblande över symtom på depression samt vad dessa symtom kan ha för orsaker och vad de kan få för konsekvenser (Nolen-Hoeksema. 2010. Att de två tankeformerna skiljer sig avseende innehåll har även konstaterats av andra (Carney et al. Dessa författare betonar vidare de grundläggande skillnaderna hos begreppen. men att ruminering samtidigt per definition innebär fokus på den negativa affekt som oron syftar till att undvika. 1991).

2002). Wells. självet. Ett sådant begrepp är repetitiva tankar (Segerstrom et al. långvarigt och oavbrutet tankemönster som oro och ruminering (Clark & Rhyno. 2005). Repetitiva tankar Bland de många begrepp inom kognitionsforskningen finns även överbryggande termer där man fokuserat på de gemensamma processerna hos olika typer av kognitiv aktivitet. 2005).. planering och reflektion med mer positiva konsekvenser.Tankar och sömn [14] repetitivt. 2010). Man har till exempel hittat att påträngande tankar kan trigga ruminering (Watkins. repetitiv och återkommande tankeaktivitet om händelser. känslor och den egna tillvaron.. det vill säga att de delar många likheter samt att de endast skiljer sig till innehåll över olika diagnosgrupper (Ehring et al. 1988) och att oro kan ge upphov till påträngande tankar (Wells. . Wisco & Lyubomirsky. 2010. 2008) samt att oro innehåller inslag av ruminering (Borkovec. McEvoy. Samma författare har poängerat att det är den negativt laddade formen av tankar som tenderar att upplevas som svårare att kontrollera. 2004) och oro (Watkins. eller som bearbetning. 2003) som kännetecknas av fokuserad.. Trots eventuella skillnader mellan begreppen konstateras det inom litteraturen att dessa olika tankeaktiviteter är relaterade (Fresco et al. 2004. Det har även påpekats att oro och ruminering avlöser varandra (Nolen-Hoeksema. Denna typ av tankar kan både yttra sig som ruminering eller oro och öka negativ affekt. Mahoney & Moulds. 2005). Transdiagnostiska instrument Försök har gjorts till att utveckla instrument som fångar en mer generell kognitiv aktivitet som inte är diagnos-specifik. Motiveringen till detta är exempelvis att dessa tankeprocesser är transdiagnostiska.

Det visade sig att både personer med och utan sömnsvårigheter som gjorde detta rapporterade en högre nivå av oro och längre insomningslatens än personer som inte tittade på klockan. svåra att avbryta samt att de inte uppfattas som konstruktiva. Det har även undersökts om ”clock-monitoring”. Man bad en grupp deltagare att fokusera på de olika fysiska sensationerna. 2010). Författarna beskriver hur man fokuserat på det återkommande i den kognitiva aktiviteten och beskriver hur dessa typer av tankar upptar mental kapacitet. Semler och Harvey (2007) undersökte i en experimentell studie hur intern respektive extern uppmärksamhetsfokus påverkade mängden tankar hos personer med insomni. 2007). är en möjlig trigger till oro innan insomning (Tang et al. är repetitiva och åtminstone till viss del påträngande. Man har även exempelvis funnit att man kan rätta till personers felaktiga uppfattning av . känslorna och reaktionerna i sin kropp. Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn Experimentella studier av Harveys kognitiva modell Man har inom forskningen försökt manipulera en del av de olika faktorer som ringats in i Harveys förklaringsmodell.Tankar och sömn [15] Ett sådant formulär är exempelvis Perserverative thinking questionnaire (PTQ) (Ehring et al. Detta formulär fångar in både begreppen oro och ruminering men även de negativa tankarnas påträngande karaktär. Man menar även att användandet av PTQ möjliggör en kartläggning av dessa tankeprocesser oberoende av diagnosgrupp. Den grupp som utförde övningen där uppmärksamhetsfokus var intern rapporterade en större mängd tankar och användning av säkerhetsbeteenden än gruppen som fokuserade på sin omgivning... det vill säga att titta på klockan för att hålla reda på hur lång tid det tar att somna. Den andra gruppen ombads istället att fokusera på sin omgivning.

2004b) och funnit att detta förlängt den subjektivt skattade insomningstiden. Samtidigt har bristen på forskningsfynd av sambandet mellan objektiva mätningar av insomningslatens och kognitiva variabler länge varit omtalat (Borkovec. 2002. Då insomning och sömn likställs med stillaliggande i den här typen av mätning kan man dock diskutera tillförlitligheten i bedömningen av insomningslatensen (Tryon. Nelson & Harvey. Här visade det sig istället att personerna som sov bra innan studien fick svårare att somna medan personerna med insomni istället tyckte att de somnade snabbare. I Nelson & Harveys studie (2002) fann man att de personer som ombads att tänka på att de skulle hålla talet i form av bilder upplevde att det gick snabbare för dem att somna än de personer som instruerades att tänka på samma sak verbalt. till exempel genom att tala om för personer att de kommer att få hålla ett tal efter en tupplur eller en natts sömn (Gross & Borkovec. Sambandet mellan kognitiv stress och sömn Det finns en rad exempel på studier där man ökat den kognitiva aktiviteten innan insomning både hos personer med och utan sömnsvårigheter. Den kognitiva belastningen påverkade med andra ord personernas uppfattning av hur lång tid det tog för dem att somna snarare än att de faktiskt höll sig vakna längre. 2004). Tang & Harvey. I Haynes. 2004). Den objektiva insomningslatensen mättes här med hjälp av aktigrafer. Detta skulle kunna innebära att den form man tänker i påverkar uppfattningen av insomningslatensen. 1982.Tankar och sömn [16] hur mycket man sover genom beteendeexperiment (Tang & Harvey. Adams & Franzens (1981) studie undersökte man hur så kallad kognitiv stress påverkade personer med och utan insomni. Det diskuterades om personerna med sömnsvårigheter genom experimentet blev avbrutna i sin sedvanliga . I Tang och Harveys studie (2004b) upptäckte man dock att personerna upplevde att det tog längre tid för dem att somna än vad de objektiva mätningarna visade. 1982).

2002) inte kontrollerat om tankefrekvensen faktiskt ökat innan insomning till följd av experimenten och inte heller undersökt hur denna tankefrekvens förhåller sig till baslinjevärden för dessa personer. alltså att övningen kan ha haft en distraherande effekt. Försök har även gjorts till att urskilja vilka tekniker som istället kan gynna till exempel sömnkvalité och korta insomningstiden. 1982. Detta skulle även kunna innebära att personer med och utan sömnsvårigheter reagerar olika på en ökad kognitiv aktivitet innan insomning. Harvey (2001) fann i en jämförelse mellan personer med och utan insomni att personer med insomni i högre utsträckning skattade att de försökte trycka undan sina tankar. 2002b). 2004). Vidare har man i flera av dessa studier (Borkovec.Tankar och sömn [17] tankeaktivitet. Man har med andra ord inte undersökt hur hög nivå av negativ kognitiv aktivitet innan insomning som personerna har vanligtvis. 1981. något som även diskuterats av andra forskare (Harvey. men även genom att manipulera de strategier som används. Tang och Harvey. Haynes. Adams & Franzen. Sammanfattningsvis kan det sägas att de fynd som finns gällande sambandet mellan experimentellt påverkad kognitiv belastning av olika slag och sömn i nuläget är motstridiga. Denna strategi undersöktes i en experimentell . 2005b). Olika strategier för att hantera tankar En faktor som diskuteras i Harveys kognitiva modell är hur olika sätt att hantera tankar på bidrar till att öka eller minska den kognitiva aktiviteten innan insomning och därmed vidmakthåller sömnsvårigheterna (Harvey. Man har försökt att dels hitta vilka metoder som är maladaptiva genom att kartlägga vilka strategier som personer med sömnsvårigheter rapporterar att de använder. något som brukar benämnas som en maladaptiv form av tankekontroll (Harvey. 2003) som har ett samband med både depression och ångest (Watkins.

1994) där man menar att man genom att försöka att inte tänka på något i själva verket tänker mer på det man försöker undvika. I fördjupad forskning kring olika former av tankekontroll återkommer fenomenet undertryckande av tankar. vilket står i samklang med tidigare resultat som visat att distraktion har ett samband med kortare insomningstid och mindre obehag kring tankar (Harvey & Payne. 1994. (2005) ett negativt samband mellan faktorn aggressivt undertryckande av tankar och sömnkvalité. 2002). Harvey (2002) diskuterar om det är så att borttryckning av tankar på ett paradoxalt sätt leder till en ökning av tankar och grundar detta i teoribildningen kring ironiska processer av mental kontroll (Wegner. Tankarna mättes i studien genom att man bad deltagarna dagen efter experimentet skatta hur mycket de tänkt på det de försökt trycka undan. 2005).Tankar och sömn [18] studie (Harvey. Bland strategier som istället predicerar en bättre sömnkvalité fann man i den tidigare nämnda studien av Ree et al. en teknik som innebär att man övar på att uppmärksamma. 2003) där man fann att personer som fick instruktioner om att bestämt trycka bort tankar av en viss typ rapporterade både sämre sömnkvalité och längre insomningstid. Samtidigt finns det exempel på studier där man inte har lyckats påvisa denna effekt (Borkovec & Roemer. (2005) kognitiv distraktion. men även bestraffande tankar kring tankarnas förekomst. det vill säga att exempelvis tänka på något man tycker är positivt. uppskatta och förstärka positiva upplevelser i . I Borkovec & Roemers (1994) fann man dock att försök till att trycka bort tankar om en situation ledde till en ökning i skattningen av ångest relaterad till den situationen. I utvecklingen av ett frågeformulär kring olika tankestrategier fann Ree et al. Aggressivt undertryckande bestod dels av items relaterade till att trycka bort tankarna. Man fann även ett samband mellan aggressivt undertryckande och uppfattningen att det var tankarna som hindrade insomning. Det finns likheter mellan denna typ av övning och så kallad savoring. Behar. Vescio & Borkovec.

fann man att trots att personer i undertryckningsbetingelsen rapporterade en sämre sömnkvalité och längre insomningslatens inte rapporterade att tankarna de skulle trycka bort ökade. En annan möjlig strategi är avbrytandet av tankeaktiviteten innan insomning genom en metakognitiv övning. där man ville undersöka effekten av undertryckning av tankar. McGlinchey & Gruber.Tankar och sömn [19] vardagen (Bryant & Veroff. 2010). Försök till att tillämpa sådana tekniker som syftar till att öka mängden positiva tankar hos personer med insomni är dock i dagsläget få (Harvey. dock hade man i studien ingen kontrollgrupp. mängd tankar och sömn – möjliga samband? Som ovan angetts har man sett att vissa strategier har ett samband med sömnkvalité och insomningslatens. Detta påstående har dock visat sig komplicerat att bekräfta och det finns forskare som summerar att sambandet mellan tankar och insomningslatens inte är klarlagt (Wicklow & Espie. I den tidigare nämnda studien (Harvey. 2000). 2007). Författaren till studien diskuterar dock att detta möjligen orsakats av att man inte undersökt om personerna i betingelsen började tänka på något annat än den specifika tanke de försökte trycka undan. Man fann att de personer som utförde övningen bland annat rapporterade en kortare insomningstid än innan de utförde övningen. 2003). I enlighet med Harveys modell skulle detta kunna förklaras utifrån att en viss strategi inte bidrar till att minska den kognitiva aktiviteten (eller till och med förvärrar den) och att detta leder till att man håller sig vaken längre. I en pilotstudie av Lundh och Hindmarsch (2002) ville man undersöka om en sådan övning kunde avbryta den negativa tankeaktiviteten innan insomning hos personer med insomni. I den studie där en grupp personer med insomni ombads tillämpa . Övningen bestod bland annat av att man skulle observera vad det var för tankar som uppkom innan insomning. Tankestrategier.

Olika typer av tankar och insomningslatens Wicklow och Espie (2000) ville i sin studie öka insikten i hur olika typer av tankar hänger ihop med insomningslatens. avslappnande. Samma författare har även påpekat att man inte vet hur pass ihållande effekten av en intervention så som distraktion är över tid. Tankarnas frekvens samt obehag av tankar mättes här genom skattningar från deltagarna på en skala från 1-10. Däremot upptäcktes ingen skillnad i tankefrekvens mellan grupperna. 2002) ombads deltagarna att tänka på något trevligt. Detta skulle alltså kunna innebära att det inte är tankarna i sig utan det eventuella obehag de väcker som är avgörande. Tankarna delades sedan in i olika kategorier . 2005b). Sammanfattningsvis kan sägas att trots att dessa tankeexperiment haft samband med exempelvis kortad insomningslatens så kan man utifrån dessa resultat dock inte dra slutsatsen att fler tankar leder till sämre sömn. En av författarna har senare påpekat att tankarnas känslomässiga laddning eller neutralitet kan vara en möjlig faktor som påverkar huruvida tankarna bidrar till sömnsvårigheter (Harvey. Deltagarna rapporterade dels mindre obehag av sina tankar men även kortare insomningstid än personerna i två andra betingelser. intressant och engagerande under två minuters tid innan insomning. I den tidigare nämnda studien av Lundh och Hindmarsch (2002) undersöktes inte tankeaktiviteten innan insomning (personerna ombads alltså bara att utföra övningen) vilket gör att inga slutsatser kan dras kring exempelvis minskningar eller ökningar av den kognitiva aktiviteten hos deltagarna. För att åstadkomma detta undersöktes tankeaktiviteten hos personer med insomningssvårigheter genom att be personerna att spela in de tankar som uppkom innan insomning med hjälp av röstaktiverade bandspelare.Tankar och sömn [20] kognitiv distraktion (Harvey & Payne.

37) och tankar relaterade till kroppsliga sensationer (r= 0. Man bad även personerna skatta hur mycket kognitiv arousal de uppfattade att de hade innan insomning. Man har även undersökt sambandet mellan olika sätt att hantera tankar på och sömnsvårigheter samt olika typer av tankar och insomningslatens. 2006). Resultatet kan även jämföras med den tidigare beskrivna studien av Tang och Harvey (2004b) där man endast fann ett samband mellan kognitiv stress och subjektiv insomningslatens men inte objektiv insomningslatens. Detta resultat belyser komplexiteten i sambandet mellan olika typer av tankar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att man i tidigare forskning försökt kartlägga vilka olika faktorer som kan påverka den kognitiva aktiviteten innan insomning och exempelvis gjort experiment där man ökat de negativa tankarna vid enstaka tillfällen. tankar om dagen som varit. Dock är resultaten från forskningen blandade och man har i .29) men dock inte med kognitiv arousal. ett begrepp som inom sömnforskningen ibland likställs med oro (Carney & Waters. tankar relaterade till sömn och dess konsekvenser (r=0. insomningslatens samt objektiva och subjektiva mätningar. Intressant nog korrelerade den objektiva insomningslatensen med tre kategorier av tankar: repetition och planering (r=0. Den objektiva insomningslatensen mättes med aktigrafer och den subjektiva insomningslatensen mättes genom skattningar i sömndagböcker.. Kognitiv arousal mättes här genom formuläret Pre-sleep arousal scale som dock innehåller items både kring oro. Subjektivt skattad insomningslatens korrelerade dock inte med någon av tankekategorierna. negativa tankar och vakenhet (Nicassio et al.33). däremot korrelerade den med skattningarna av kognitiv arousal. Det kan även påpekas att man i Wicklow och Espies (2000) studie inte undersökte tankefrekvens utan snarare typ av tanke eller tankekategori. 1985).Tankar och sömn [21] och sambandet mellan de olika kategorierna och både objektivt och subjektivt mätt insomningslatens undersöktes.

Tankar och sömn [22] vissa fall inte mätt om den faktiska mängden tankar påverkats. hur dessa hanteras och de sömnrelaterade faktorerna. Syfte Trots att repetitiva negativa tankeprocesser av olika slag (oro. sömnkvalité. antalet sovtimmar. Vidare syftar studien till att undersöka om en ökning i den skattade mängden negativa tankar ökar det upplevda obehaget över dessa tankar. Dessutom är de olika studierna svåra att jämföra då det i dessa används en rad olika begrepp från kognitionsforskningen för att benämna tankeprocesserna innan insomning. Det kan påpekas att man inte till fullo lyckats klarlägga sambanden mellan de olika typerna av tankar. Förändringar undersöks även vad gäller ångest. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om mängden negativa tankar innan insomning går att manipulera över tid och om detta i så fall påverkar sömnen subjektivt skattad utifrån grad av sömnsvårigheter. grubbleri och påträngande tankar) ofta omnämns som en bidragande faktor till sömnsvårigheter är det kausala sambandet mellan variablerna ännu inte klarlagt.och depressionssymtom. För att uppnå en ökning och . detta för att studera om det är de negativa tankarnas mängd eller obehaget över dessa som har en inverkan på sömnen. Olika instrument har även använts för att mäta tankeprocesserna vilket vidare försvårar jämförelserna. denna studie skiljer sig dock från tidigare forskning då den undersöker dessa variabler över en längre tidsperiod och genom en experimentell design. Studien syftar därför till att tydliggöra sambandet mellan negativa tankar och sömn. Tidigare studier har undersökt sambandet mellan sömn och tankar vid enstaka tillfällen. insomningstid och antalet uppvaknanden hos personer med insomni. Dessutom avser den att undersöka om det både går att öka och minska tankeaktiviteten innan insomning samt om en ökning respektive minskning motsvarar förändringar i sömnrelaterade mått.

. savoring.Tankar och sömn [23] minskning av tankar kommer två olika tankeexperiment att implementeras. Den ena tekniken. Den andra tekniken är hämtad från depressionsforskningen och avser att framkalla ruminering hos deltagarna och på så sätt öka de repetitiva negativa tankarna hos deltagarna. är hämtad från positiv psykologi. Fokus ligger som nämnt på positiva tankar och tekniken avser att minska de negativa tankarna.

Tankar och sömn [24] Metod Design I studien användes en så kallad single case experimental design (SCED crossover). Detta bland annat för att kontrollera för validitetshot så som yttre faktorers påverkan på variablerna som studeras (Krishef. 2010). 1997). . I den här studien har interventionen randomiserats på sex deltagare varav tre har börjat med intervention 1 och de tre andra med intervention 2. Under den tredje veckan fick alla deltagare samma instruktion och fick återigen intervention 1. Detta upplägg möjliggör att effekten av två olika interventioner kan observeras under samma tidsperiod. Vid insomni är det vanligt med fluktuationer på sömnmåtten varför en längre baslinje på upp till tre veckor rekommenderas (Buysse et al. Baslinjemätningar syftar till att inhämta data över de olika variablernas förekomst hos varje individ innan interventionernas tillämpning (Barlow. mående samt mängd tankar under tre veckor (baslinje). I en SCED jämförs således varje person med sig själv och utgör sin egen kontroll (Kazdin. en design som kan användas för att påvisa kausalitet rörande en interventionseffekt på variabler av intresse. 2010). Innan interventionerna tillämpades inhämtades data över deltagarnas sömnvanor. men i olika ordning (se Figur 1). exempelvis genom att undersöka effekten av olika betingelser på en och samma person över tid (Kazdin. 2009). Interventionens effekt bedöms utifrån om förändringar i beroendevariabeln sker under den tidsperiod som en intervention implementeras. Att en design är av typen crossover innebär vidare att alla deltagare får samma interventioner. 2006). Nock & Hersen. Efter en vecka bytte deltagarna interventioner.

De personer som anmälde intresse fick genomgå en femton minuter lång telefonintervju (se Bilaga 2). Muntlig information gavs om studiens upplägg i samband med studenternas föreläsningar (se Bilaga 1). sömnrelaterade faktorer. alla kvinnor. grad av sömnsvårighet och ångest– och depressionssymptom.Tankar och sömn [25] Figur 1. Bland kriterierna i denna intervju ingår de kvantitativa riktlinjerna som fastställts för sömnforskning (Buysse et al. antalet uppvaknanden. genomgick sedan Duke strukturerad . Vidare eftersöks ett mönster av nedgång i den skattade sömnkvalitén. 2006).. det vill säga att problemen uppstått minst 3 gånger i veckan under minst 6 månader och antingen kännetecknats av en insomningslatens eller uppvaknanden på minst 30 minuter. Deltagare För att rekrytera deltagare kontaktades studenter vid Örebro Universitet. Av de sju personer som genomgick telefonintervjun valde en person att inte delta på grund av tidsbrist. Övriga sex personer. Örebro Universitet. ångest.Studiens crossover design Vecka 1-3 Baslinje Baslinje Vecka 4 2 1 Vecka 5 1 2 Vecka 6 1 1 Not. Under de veckor som savoring utförs eftersöks ett motsatt mönster på nämnda mått. De personer som uppfyllde inklusionskriterierna (se Tabell 1) blev sedan kallade till en längre intervju.och depressionssymtom och insomningslatensen. Denna baserades på en intervjumall av Markus Jansson-Fröjmark. Variabler som experimenten avser att påverka Förändringar på de olika måtten avses spegla förändringar hos personen gällande variablerna mängd tankar. Under de veckor som experiment ruminering utförs eftersöks ett mönster av uppgång på måtten relaterade till tankar. obehag av tankar. 1 innebär intervention savoring och 2 innebär intervention ruminering.

Hur skulle du beskriva din sömnkvalitet under de senaste två veckorna? 5. Hur lång tid under de senaste två veckorna tar det dig vanligtvis att somna på kvällen när du har släckt lyset? 2. Psykiatriska problem orsakar exklusivt inte sömnbesvären. Alla personer som genomgick DSISD uppfyllde kriterierna för primär insomni och rekryterades till studien (se Tabell 2). Miljöfaktorer orsakar exklusivt inte sömnbesvären. något eller flera av ovanstående sömnbesvär. ett material som i de första bedömningarna av dess egenskaper beskrivits ha en acceptabel reliabilitet samt vara ett användbart verktyg för att särskilja olika typer av sömnsvårigheter (Carney et al. En av deltagarna rapporterade symptom för Restless legs syndrom men uppfyllde dock inte kriterierna för en diagnos. Läkemedel. d..s.Tankar och sömn [26] intervju för sömnstörningar (DSISD). droger eller drycker orsakar exklusivt inte sömnbesvären. Hur lång tid under de senaste två veckorna är du vanligtvis vaken under natten (inte inräknat insomningstid)? 3.v. .g. Hur lång tid under de senaste två veckorna är du ofrivilligt vaken på morgonen. Vidare fylldes en rad frågeformulär i. Tabell 1 Inklusionskriterier vid telefonintervju   Sömnbesvär under de senaste sex månaderna Bristfällig sömnkvalité. 2008). Tabell 2 Andra sömnstörningar orsakar exklusivt inte sömnbesvären. I hur hög grad har du känt dig utvilad/återhämtad efter en nattsömn under de senaste två veckorna?      Dagtidsbesvär p. bristfällig återhämtning eller 31 minuter eller mer på en eller flera av följande frågor: 1.a. vaknar ofrivilligt men kan inte somna om? 4.

ruminering. Denna information gavs dels muntligt i samband med rekryteringsfasen och sedan muntligt och skriftligt i samband med studiens start. konfidentialitet. frivilligt deltagande. Flera uppvaknanden per natt. All mätdata avidentifierades och kodades inför analys och presentation. rätten att när som helst under studien avbryta sitt deltagande samt kontaktuppgifter till ansvariga för studien. Uppfyller Screeningresultat kriterierna för på frågeformulär primär insomni Ja ISI: 18 HADS ångest: 9 depression: 9 PTQ: 43 Ja ISI: 20 HADS ångest: 14 depression:6 PTQ: 36 Ja ISI: 17 HADS ångest: 3 depression: 2 PTQ: 28 Ja ISI: 14 HADS: ångest: 7 depression: 2 PTQ: 32 Eventuell relaterad problematik Nej 1 K/ 29 4 K/ 22 Nej 5 K/ 20 Svårt att somna in. Vid studiens början fick deltagarna en mer detaljerad information kring utförandet och fick även skriftligen ge sitt informerade samtycke (se Bilaga 3).Tankar och sömn [27] Demografisk data för deltagare i studien Person Kön/ Ålder Främsta sömnrelaterade problem Svårt att somna in samt flera uppvaknanden per natt. Restless legs? Not. (K = Kvinna) Etiska överväganden Deltagarna fick information om syftet med studien. Dock informerades deltagarna om möjligheten att deras . skulle kunna påverka deltagarnas sömn negativt men även ge en negativ effekt vad gäller stämningsläge. Etiska överväganden vad gäller val av interventioner har även gjorts då framförallt ett av experimenten. Nej 6 K/ 22 Svårt att somna in sedan 2 år tillbaka.

001 (Zigmond & . 1983). Vid uppföljning med deltagarna diskuterades deras mående för att kontrollera för eventuella kvarstående negativa effekter.7 och ångest r=. Det poängterades återigen att deltagandet i studien var frivilligt och att deltagarna hade möjlighet att avbryta sitt deltagande om de skulle uppleva att obehaget blev för stort. 2004) samt Perserverative Thinking Questionnaire (PTQ) (Ehring et al. Personerna informerades också om möjligheten att kontakta de ansvariga för studien per telefon och e-mail för rådgivning.Tankar och sömn [28] tankar och sömn skulle kunna påverkas både positivt och negativt av experimenten. Formuläret har visats ha en hög validitet. HADS (se Bilaga 4) används för att mäta nivå av ångest och depressionssymptom. Frågeformulär De frågeformulär som användes vid screening samt under studiens pågående var Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) (Zigmond & Snaith. Insomnia Severity Index (ISI) (Morin & Espie. savoring. samt en sömndagbok som fylldes i dagligen. Deltagarna blev även kontaktade under varje interventionsvecka och hade då möjlighet att reda ut funderingar kring experimenten och dess effekter.74. De deltagare som bedömdes vara i behov av behandling gavs information om möjligheten till att söka sådan. opublicerad artikel).. depression r=. p<. Material Mätmetoder De mätmetoder som användes i studien var dels frågeformulär som fylldes i veckovis. Vidare fick personerna även en intervention i studiens slutskede. med avsikt att minska mängden tankar och då gynna sömnen.

64). Veallieres & Morin. HADS består av 14 items varav sju mäter ångest och sju mäter depression. ett formulär som används för att mäta oro.74).72) samt Rumination Scale (r=. Perseverative thinking questionnaire (PTQ) (se Bilaga 6) (Ehring et al. ISI (se Bilaga 5) består av sju items och avser att mäta deltagarens egen uppfattning av svårighetsgraden på sitt sömnproblem. Varje item poängsätts på en skala från noll till tre.25) i en icke-klinisk population. Skalan har även visat sig ha en prediktiv validitet avseende depressionssymtom (r=. ..7). 8 till 14 poäng indikerar subklinisk insomni. (α =.69) och en hög intern konsistens i de första utvärderingarna av formuläret. α=. Formuläret består av 15 items med skattningar noll till fyra. 1983) samt intern konsistens. 2001). Deltagaren skattar sina besvär på en skala från 0 till 4. rumineringsskalan RSQ(r=.. En poäng mellan 0 och 7 visar inga kliniskt signifikanta svårigheter vad gäller sömn.. 2004). Dessutom har man funnit en test-retest reliabilitet på (r=.32 .54) och ångestsymtom (r=. opublicerad artikel) avser att mäta transdiagnostiska repetitiva tankeprocesser och korrelerar med PSWQ (r=. ISI har uppvisat en intern konsistens på (α=.86 (Crawford et al. opublicerad artikel). Det har även visat sig att det finns ett signifikant samband (r=. 2001). Ett värde över 15 innebär klinisk signifikant insomni av måttlig svårighetsgrad.62) (Ehring et al. Ett värde över 11 inom enskild symptomgrupp anses vara ett förhöjt värde som då indikerar depression eller ångestproblematik.. 15 till 21 poäng indikerar klinisk signifikant insomni av måttlig svårighetsgrad.95).91) mellan värden på ISI och skattningarna i sömndagböcker (Bastien. Medelvärdet på skalan var i en studie där formulärets psykometriska egenskaper undersöktes 29.Tankar och sömn [29] Snaith.4 poäng (SD=13. En poäng på 22-28 indikerar slutligen en svår klinisk insomni (Morin & Espie.

relativt pålitligt och värdefullt instrument vid bedömningen av sömnsvårigheter över tid. . hur lång tid det tagit att somna (insomningslatens) samt hur många gånger de vaknat under nattens gång. Deltagarna fick även bedöma hur de sovit. Instrumentet har även beskrivits som lätt att lära ut och använda (Morin. Deltagarna fick även skatta i vilken utsträckning de känt en rad olika känslor under dagen på en skala från noll till fem. Instruktionerna gavs även skriftligt (se Bilaga 9 och 10). I sömndagboken fanns även två frågor rörande tankeaktiviteten innan insomning. 2004). I slutet av den fjärde veckan gavs deltagarna på samma sätt instruktioner för det andra tankeexperimentet. Detta kompletterades med ett telefonsamtal till deltagarna där eventuella frågor kunde besvaras.Tankar och sömn [30] Sömndagbok Sömndagbok har inom sömnforskningen benämnts som ett praktiskt. PTQ och HADS. Vid slutet av studiens femte vecka mailades instruktionen för den sista veckan då alla deltagare redan fått en genomgång av detta under tidigare session. Den ena frågan rörde den uppskattade mängden tankar på en Likertskala från noll till tio och den andra frågan gällde obehaget kring dessa tankar på en liknande skala från noll till tio. Procedur Under de tre baslinjeveckorna skickades en sömndagbok ut varje vecka till deltagarna som fylldes i varje dag. Sömnkvalitén bedömdes på en skala från ett till fem. I sömndagboken som användes i studien (se Bilaga 7) fick deltagarna bland annat skatta hur länge de sovit. 2006). då det kan fånga variansen i sömn mellan olika nätter som är vanligt vid insomni (Buysse et al. I slutet av tredje veckan gavs deltagarna under en session på universitetet instruktioner för det första tankeexprimentet (se Bilaga 8). Deltagarna fick även avsluta varje vecka med att fylla i formulären ISI. vilket i den här studien likställs med upplevd sömnkvalité.

kommer från depressionsforskningen där man i experimentella studier tillfälligt har sänkt stämningsläget hos personer med mild (Nolen-Hoeksema & Morrow. Man har i dessa studier även jämfört denna betingelse med en distraktionsövning. Lyubomirsky. 2004) depression. Efter genomförandet av övningen har man sedan mätt personernas stämningsläge och jämfört detta med mätningar som gjorts innan övningen. Man har däremot sett att experimentet gett effekt hos personer med social fobi . 1993) och egentlig (Donaldson & Lam. Två av deltagarna uppfyllde inte detta krav och har därför inte tagits med i presentation eller analys av data. I samband med detta fick varje deltagare en bok om sömn som tack för sitt deltagande. Interventionerna Manipuleringen av tankar innebar implementering av två olika interventioner. Den ena interventionen ”induced rumination” eller framkallad ruminering. Forskningsfynd visar dock att samma effekt inte uppstår hos personer som inte är nedstämda (Nolen-Hoeksema & Morrow. Det ansågs vara en tillräckligt hög gräns för att interventionerna skulle ge effekt. Den deltagare som blivit slumpmässigt utvald genom lottning för sömnbehandling fick även information kring detta. Interventionen består av en övning där personer ombeds läsa och begrunda en rad påståenden rörande känslor och karaktärsdrag under åtta minuter. Vid genomgång av data kontrollerades att deltagarna fyllt i att de utfört experimenten minst fem dagar under varje enskild interventionsvecka. Caldwell & Hoeksema. Efter studiens sjätte vecka gavs deltagarna ett uppföljande samtal (se Bilaga 11). 1998) och det har diskuteras att övningen har en interagerande effekt med negativa stämningslägen. 1993.Tankar och sömn [31] Deltagarna kontaktades även varje vecka och kunde då ställa eventuella frågor och reda ut oklarheter.

Deltagaren fick sedan en skriftlig instruktion till experimentet samt de olika påståendena. Vid savoring lägger individen medvetet fokus på. Vid användning i psykologisk behandling övar patienten att lägga fokus på positiva erfarenheter och när negativa tankar dyker upp ombeds de att varsamt leda sin fokus tillbaka till savoring. uppskattar och framhäver det positiva i de situationer som förekommit under dagen. Skillnaden vid savoring är att medvetet uppmärksamma själva njutningsupplevelsen. Savoring i . 2007). & Moulds. 2003). 2010). En person kan lägga märke till att flera trevliga stunder passerar under dagen utan att det för den delen är personens huvudfokus (Brown & Ryan. Savoring kan därför sägas vara en mer restriktiv form av medveten närvaro då man avgränsar till specifika positiva områden att fokusera på (Bryant & Veroff. I den här studien fick deltagarna först gå igenom varje påstående tillsammans med experimentledaren och tänka över och leva sig in i varje mening (se Bilaga 10). 2007). Morgonen efter ombads de skatta den upplevda mängden tankar och obehaget relaterat till tankarna. J.Q.J. 2009) och liknande experiment har även gjorts för att exempelvis undersöka möjliga samband mellan ruminering och negativa tankar kring kroppsuppfattning där man har sett att personer som utfört ett rumineringsframkallande experiment rapporterar en högre nivå av missnöje över sin kropp (Etu & Gray. Savoring skiljer sig också åt från vanligt välbehag (Bryant & Veroff. Deltagarna fick själva välja i vilken ordning de skulle gå igenom dessa. 2007).. Deltagarna ombads att i tio minuter innan planerad insomning tänka över påståendena. Savoring är ett begrepp inom positiv psykologi som är besläktat med mindfulness och innebär att lägga märke till positiva stimuli i sitt vardagsliv och på så sätt öva hjärnan i positiva associationer (Bryant & Veroff. Vid mindfulness ombeds personen att med ett öppet sinne notera men inte värdera inre och yttre stimuli. M. Den andra interventionen bestod av en teknik som kallas för savoring. samt fylla i om de utfört experimentet.Tankar och sömn [32] (Wong.

Krishef. Deltagarna fick också en skriftlig instruktion av experimentet (se Bilaga 9). samt fyllde i om de utfört experimentet. exempelvis den stund personen skapat under dagen. Analysmetoder Visuell analys Visuell analys och grafisk framställning av data användes i studien som metod för att kunna identifiera förändringar i måtten över tid. Under experimentveckorna för savoring fick deltagarna sedan i uppgift att under 15 minuter på dagen skapa en njutningsfull stund. 2010.Tankar och sömn [33] psykologisk behandling har även utökats till att patienten ombeds till savoring av sina personliga styrkor i både vardagshandlingar och livet i stort för att betinga sänggående med positiva affekter (Harvey. Denna metod har beskrivits som en vanligt förekommande analysmetod vid SCED (Kazdin. För de . Datan har även räknats om till medelvärden för varje vecka och procentuella förändringar mellan veckorna har beräknats. Personerna ombads att uppmärksamma detaljer i situationen och fundera över möjliga positiva konsekvenser som situationen kunde innebära för personen. Deltagarna fick även då fundera över detaljer av minnet samt vilka positiva följder det kunde ha. I samband med sänggående fick personerna också i uppgift att fundera över ett minne av en njutningsfull stund. För data som insamlats veckovis gjordes jämförelser mellan råpoängen för de olika veckorna. 2010). insomningslatens och antal uppvaknanden) analyserades i den här studien visuellt. mängd negativa tankar. Data från de dagliga skattningarna (sömnkvalité. Morgonen efter skattade personerna den upplevda mängden tankar och obehaget relaterat till tankarna. McGlinchey & Gruber. obehag av tankar. 1997). I den här studien fick deltagarna först under en session en muntlig introduktion till experimentet.

25 poäng eller mer. 1999). samt ett värde på ISI under 8 poäng (SBU. För data som samlades in veckovis bedömdes därför en förändring som signifikant om den var 25 % av totalpoängen. Korrelationsanalys Åtta olika potentiella samband undersöktes med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient. Dock har man inom insomniforskning använt sig av olika gränsvärden. Förändringar i ISI bedömdes utifrån om poängen förändrats med 7 poäng eller mer. Skattningarna av de olika känslorna visade inga signifikanta förändringar och har därför tagits bort ur analysen.Tankar och sömn [34] skattningar som gjorts dagligen har ett medelvärde beräknats för baslinjeveckorna. samma gäller för antalet uppvaknanden. 2010). Total sömntid togs bort ur analysen då informationen bedömdes som ofullständig. Denna gräns sattes för att skapa riktlinjer för analyserna och för att kunna upptäcka både ökningar och minskningar mellan veckorna. till exempel en insomningslatens på mindre än 30 minuter och en minskning på 50 % eller mer på insomningslatensen. Förändringar i insomningslatensen beräknades procentuellt genom att jämföra skillnader i medelvärdet för varje vecka. Dessa gränsvärden bedömdes som alltför höga för studiens tidsramar och syfte. Förändringar i HADS bedömdes utifrån om poängen förändrats med 5. . Förändringar i PTQ bedömdes utifrån om poängen förändrats med 15 poäng eller mer. Sambanden mellan de olika variablerna beräknades separat för varje individ och grundades på den data som samlats in under studiens hela pågående. Det har påpekats att inget fast gränsvärde finns för att avgöra om ett resultat är kliniskt signifikant (Kazdin.

65).001. . För person 6 fanns en stark signifikant negativ korrelation mellan mängden negativa tankar och sömnkvalité.001. Vidare var interventionernas effekt på mängden negativa tankar och de sömnrelaterade måtten inte signifikanta. (rs=. Möjliga samband Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité För person 1 fanns ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan den skattade mängden negativa tankar och sömnkvalité. obehag av tankar och de sömnrelaterade måtten. För person 1. p(one-tailed)<. För person 4. (rs=-. Värden har utelämnats för icke-signifikanta samband.-53 p(onetailed) <.001 och 6. Det fanns även ett starkt samband mellan mängd negativa tankar och obehag av tankar. p(one-tailed) <. p(one-tailed) <.001.001. insomningslatens och antal uppvaknanden. (rs=.001.36).61). (rs=. Därefter presenteras resultaten för interventionernas effekt på de olika måtten.78) p(one-tailed) <. (rs=. Först presenteras resultaten för korrelationsanalyserna avseende sambanden mellan variablerna mängd negativa tankar. person 5.Tankar och sömn [35] Resultat Mängd negativa tankar innan insomning visade sig vara relaterad till både sömnkvalité. r s=. Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och skattat obehag av tankar För samtliga deltagare fanns ett starkt positivt signifikant samband mellan den skattade mängden negativa tankar och det skattade obehaget över tankarna.99) p(one-tailed) <.

(rs=.(rs=. . För person 1 (rs=-. p(one-tailed)<.001. Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och PTQ För ingen av personerna fanns något signifikant samband mellan skattningarna av mängden negativa tankar (oro. Sambandet mellan ISI och skattningar av sömnkvalité För person 1 fanns ett svagt negativt signifikant samband mellan skattningarna på ISI och skattningarna av sömnkvalitén. 5 och 6 fanns ett starkt positivt signifikant samband mellan skattningarna av insomningslatensen och mängden tankar.Tankar och sömn [36] Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité För tre av personerna fanns ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan variablerna insomningslatens och skattning av hur man sovit. (rs=. p(one-tailed)<. grubbleri och påträngande tankar) och skattningarna på PTQ. p(one-tailed)<.47).001.-.78). (rs=.46). Sambandet mellan insomningslatens och mängd tankar För personer 1.001 och för person 6 (rs=-. person 6. för person 5 (rs=-. p(one-tailed)<. Person 1.52). p(one-tailed)<. Sambandet mellan insomningslatens och PTQ Inget signifikant samband fanns mellan insomningslatensen och skattningarna på PTQ. p(one-tailed)<. p(one-tailed)<.001.001.001. person 5. För resterande tre personer fanns inget signifikant samband mellan variablerna.41).001.61).27).

2 innebär intervention ruminering. Baslinje 2 1 1 Person 1 Baslinje 2 1 1 Person 4 1 2 1 Person 5 2 1 1 Person 6 Baslinje Baslinje Not.001. . för person 5 (rs=-.58) p(one-tailed)<.Tankar och sömn [37] Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité För samtliga deltagare fanns ett starkt negativt samband mellan antalet uppvaknanden och skattningen av hur väl man sovit.001. p(onetailed)<.001 och för person 6 (rs=. Deltagares skattningar på skala mängd negativa tankar och sömnkvalité. Skalan går från 0-10 poäng. p(one-tailed)<. 1 innebär intervention savoring. för person 4 (rs=-. p(one-tailed)<.001. Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité Figur 2.61). För person 1 (rs=-.-71).Då skalorna för mängd tankar och sömnkvalité är olika har skalan som mäter sömnkvalité transformerats till en skala från 0 till 10.59).

9 Not.6%* 0* +30.5 4 MT 3.1 SK 6.4 SK 5. MT=Mängd negativa tankar.5% 1 MT 5. Signifikanta förändringar har bedömts utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25 %.8% -10.3% +39. och 10=Väldigt mycket tankar) Värdena gällande sömnkvalité har transformerats till en skala från 0-10.1%* +37.3% +42.2%* -7. Deskriptiv statistik Tabell 3 Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité .6 5 MT 5.5%* +11.3% -22. där 0=Knappt några tankar alls. *Anger experiment ruminering.6% +8.6%* Förändring Vecka 4 – 5 -43.2% Förändring Vecka 5 – 6 +70.4 6 MT 4. Den procentuella förändringen beräknas genom skillnaden mellan veckorna.8% -25%* -13.1% -24.1 SK 5.2% -27% +23. vecka 1-3.6% +4.3% +18.1 SK 7.Tankar och sömn [38] Visuell analys I Figur 2 syns inget generellt mönster i deltagarnas skattningar.5% 0 -32. Bristen på stabilitet i baslinjen gör att dess prediktiva värde går förlorat och analysen av interventionernas effekt försvåras.procentuell förändring Person MB Förändring MB – Vecka 4 -41.7%* -16. Mängden negativa tankar skattas på en Likertskala 0-10. Som visas i Tabell 3 syns inte det förväntade mönstret av uppgång i skattningarna av sömnkvalité och nedgång i skattningarna av mängden negativa tankar under veckorna som . SK=Sömnkvalité. MB= medelvärdet för baslinjen. Variationen är även stor under resterande veckor och interventionerna kan därför inte sägas ha påverkat variablerna.3% +39.

0=inget obehag alls. Baslinje 2 1 1 Person 1 Baslinje 2 1 1 Person 4 Baslinje 1 2 1 Person 5 Baslinje 2 1 1 Person 6 Not. Det sker signifikanta förändringar för vissa av personerna mellan veckorna men som tidigare påpekats kan dessa effekter inte tillskrivas interventionerna då dessa förändringar sker oberoende av intervention.och nedgångar i skattningarna av det skattade obehaget av tankarna. Skalan går från 0 -10 poäng. Båda skalorna sträcker sig mellan 0 -10. Visuell analys Som Figur 3 illustrerar syns inte det tidigare beskrivna mönstret av upp. där 0=knappt några tankar alls. Vecka 1-3 visar baslinjen. 2 innebär intervention ruminering. 1 innebär intervention savoring.Tankar och sömn [39] experiment savoring utförts. Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar Figur 3. Skattningarna på de båda skalorna följer . Under veckorna som experiment ruminering utförts syns inte heller ett mönster av att skattningarna av sömnkvalitén går ner och skattningarna av mängden negativa tankar går upp. Deltagares dagliga skattningar på skalorna mängd negativa tankar och obehag av tankar. 10=väldigt mycket tankar och 10= mycket obehag.

MT=Mängd tankar.3% +18. Under veckorna som ruminering utförts syns minskningar i skattningarna av obehaget för samtliga deltagare men endast en av dessa förändringar är signifikant (person 6).1 4. Dock är inte alla dessa förändringar signifikanta.2% 4.8% -25%* -36%* -43.6% +47. MB= medelvärdet för baslinjen. Den procentuella förändringen beräknas genom skillnaden mellan veckorna. samma mönster syns även vad gäller ökningar i skattningarna.2%* -15.4 2. 10=Mycket obehag). Som Tabell 4 visar syns ingen ökning i obehaget av tankarna under veckan då ruminering utförts av deltagarna.5 Not.5% -12.6%* -20%* +30. För tre av fyra deltagare syns minskningar i skattningen av obehag samtidigt som skattningen av mängden negativa tankar går ner.3% -41% +42.8% -26.3% +42.1%* -21.2%* +11. Under veckorna som savoring utförts syns inget generellt mönster då det sker både ökningar och minskningar i skattningarna.6% -63.Tankar och sömn [40] dock snarlika mönster och för person 4 överlappar skattningarna varandra mellan vecka 2 och 6.3 5. Personen upplever alltså mängden tankar och obehaget på samma nivå.6 3. . Deskriptiv statistik Tabell 4 Procentuell förändring – skattad mängd negativa tankar och obehag tankar Person MB 1 MT 5. *Anger experiment ruminering.2%* -16.8% +70.1 4. vecka 1-3.8% -27% -27% +39.1 3. 0=Inget obehag alls och 10=Väldigt mycket tankar.1 OT 4 MT OT 5 MT OT 6 MT OT Förändring Förändring Förändring MB – Vecka 4 Vecka 4 – 5 Vecka 5 – 6 -41.3% -24. Skattningarna mäts genom Likertskalor (0-10 där 0=Knappt några tankar alls. OT=Obehag Tankar.5% -32. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%.

För person 6 syns en nedgående förändring mellan studiens första och sista vecka. dock är denna poäng 1 poäng ifrån en signifikant förändring. Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis. För resterande deltagare syns inga signifikanta förändringar i graferna. För person 4 syns en signifikant nedgående förändring i skattningen av repetitiva negativa tankeprocesser mellan vecka 3 (baslinje) och vecka 6 (savoring). Skalan sträcker sig från 0-60. (2010) funnit i icke-kliniska grupper (M= 29. Graferna anger deltagarnas råpoäng för varje vecka.Tankar och sömn [41] Skattningar av repetitiva negativa tankemönster Figur 4. Vecka 1-3 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring. Visuell analys Som Figur 4 visar syns inga generella mönster i förändringarna av skattningarna på PTQ.4. 2 innebär intervention ruminering. Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Baslinje 1 2 1 Baslinje 2 1 1 Not. Det kan konstateras att person 4 och 6 vid ett tillfälle ligger mer än en standardavvikelse över det genomsnittliga resultat på PTQ som Ehring et al. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥15 poäng. .

. person 5 mellan 1727 poäng. person 6 mellan 32 – 46 poäng. 25) och en av deltagarna ligger nästan en standardavvikelse under genomsnittet.Tankar och sömn [42] SD= 13. Person 4 mellan 28-45 poäng. Person 1 rör sig mellan 30-38 poäng på denna skala.

Skalan sträcker sig från 0 till 28. Grafer över deltagarnas råpoäng för varje vecka. För person 1 syns ingen signifikant förändring enligt studiens uppsatta kriterier men värt att notera är att skattningarna går från en nivå av subklinisk insomni till inga kliniskt signifikanta svårigheter enligt gränsvärdena för ISI. Vid studiens slut . För person 4 syns en signifikant nedgående förändring redan under baslinjen. Vecka 1-3 visar baslinjen. Visuell analys Som illustreras i Figur 5 syns nedgående förändringar i skattningarna av graden av sömnsvårigheter för två av deltagarna och en uppgående förändring under en av studiens veckor för en av deltagarna.Tankar och sömn [43] Skattningar av grad av sömnsvårigheter: Insomnia severity index (ISI) Figur 5. 2 innebär intervention ruminering. Resterande förändringar är inte signifikanta. Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥7 poäng. 1 innebär intervention savoring. Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Baslinje 1 2 1 Baslinje 2 1 1 Not. Skattningarna vid studiens början indikerar en klinisk insomni av svår grad.

Skattningarna anges i minuter. 2 innebär intervention ruminering. dock syns ingen liknande ökning under den andra veckan som personen utfört savoring. För person 5 syns en signifikant ökning i skattningarna mellan vecka 3 (baslinje) och 4 (savoring).Tankar och sömn [44] indikerar skattningarna en subklinisk insomni. Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Baslinje 1 2 1 Baslinje 2 1 1 Not. För person 6 indikerar skattningarna inledningsvis en klinisk insomni av medelsvår grad. Dag 1-21 visar baslinjen. . För person 6 syns en signifikant nedgående förändring mellan studiens början och slut. 1 innebär intervention savoring. Vidare syns ingen signifikant förändring för personen. Vid studiens slut indikerar skattningarna inga kliniskt signifikanta svårigheter. Förändringar i mått relaterade till sömn Insomningslatens Figur 6. Deltagarnas dagliga skattningar av insomningslatensen. Dessa förändringar i skattningarna av graden av sömnsvårigheter kan dock inte heller tillskrivas experimenten.

6%* +52. M Baslinje är medelvärdet för baslinjens 1-3 vecka. dock sker en stor nedgång i skattningen redan under vecka 4 (ruminering). dock sker denna stabilisering innan implementeringen av experimentet.4% Not. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%. För tre av deltagarna noteras några av de högsta värdena under studiens första interventionsvecka.9 0 -19. För en av deltagarna (person 4) stabiliseras skattningarna under veckan då ruminering utförs. *Anger experiment ruminering. .8% -7.3%* Förändring Vecka 4 – 5 -51.8 37.9 -5. Dock försvåras eventuella tolkningar av att experimentet orsakat denna förändring då samma låga nivå på skattningen nås redan under baslinjen.9 17. men detta är oberoende av typ av intervention. vilket är i enlighet med det förväntade mönstret.9%* -44% Förändring Vecka 5 – 6 +20. Värdena anger det självskattade genomsnittliga antalet minuter innan insomning. Deskriptiv statistik Tabell 5 Procentuella förändringar i insomningslatens Person M Baslinje Förändring MB -Vecka 4 1 4 5 6 91 39. För en annan av deltagarna (person 6) ser skattningarna av insomningslatensen ut att hålla en stabil låg nivå under studiens sista vecka.Tankar och sömn [45] Visuell analys Figur 6 visar en hög variation i skattningarna av insomningslatens.8% +28. För person 1 syns i Figur 6 en nedgång i skattningen av insomningslatens mellan vecka 4 (ruminering) och vecka 5 (savoring).6% -77.7% -21.5%* -24.

Tankar och sömn [46]

Som Tabell 5 visar syns inget generellt mönster i förändringarna av insomningslatensen under experimentveckorna. För vissa av deltagarna sker dock procentuellt signifikanta minskningar och ökningar av den skattade insomningslatensen mellan de olika veckorna. Mycket tyder dock på att även dessa förändringar är oberoende av vilket experiment som utförts. Uppvaknanden
Figur 7. Deltagarnas dagliga skattningar av antalet uppvaknanden per natt.

Baslinje

2

1

1 Baslinje

2

1

1

Baslinje

1

2

1

Baslinje

2

1

1

Not. Dag 1-21 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering.

Visuell analys Som figur 7 visar syns även en stor variation även i skattningarna av antal uppvaknanden. För person 1 syns stabilisering i skattningarna under studiens sista vecka (savoring), för person 4

Tankar och sömn [47]

under vecka 4 (ruminering) och person 6 under vecka 6 (savoring). Värt att notera är att både person 1 och 6 skattat att de inte vaknat en enda gång under studiens sista vecka. Deskriptiv statistisk Tabell 6 Genomsnittligt antal uppvaknanden / vecka Person M Baslinje 6,7 16,3 12 10,3 Förändring Förändring Förändring MB – Vecka 4 – 5 Vecka 5 - 6 Vecka 4 +94%* -26,4%* +16,7% -22,3%* -76,9% +41,7% -21,4%* -37,5% -100% -11,8% -9,1% -100%

1 4 5 6

Not. M Baslinje är medelvärdet för baslinjens 1-3 vecka. Värdena anger det självskattade genomsnittliga antalet minuter innan insomning. *Anger experiment ruminering. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%.

Som Tabell 6 visar följs det förväntade mönstret i förändringarna av skattningarna för uppvaknanden hos en av deltagarna (person 1), här ökar antalet uppvaknanden under rumineringsveckan för att sedan successivt minska under savoringveckorna. För de andra deltagarna syns inget mönster. Dock syns signifikanta minskningar hos en av deltagarna oberoende av intervention.

Tankar och sömn [48]

Skattningar på Hospital anxiety and depression scale (HADS)
Figur 7. Grafer över deltagarnas råpoäng för varje vecka på de två delskalorna. Skalorna sträcker sig från 0 – 21. Baslinje Baslinje

2

1

1

Baslinje

1

2

1

Baslinje

2

1

1

Not. Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis. Vecka 1-3 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥5.25.

Visuell analys På HADS syns inga signifikanta förändringar mellan olika interventionsveckor för någon av deltagarna (se Figur 7). Dock syns en signifikant nedgång för person 1 mellan vecka 3 (baslinje) och vecka 5 (savoring) på ångestskalan. För person 4 syns en signifikant nedgång i skattningarna från vecka 3 (baslinje) till vecka 6 (savoring) på både ångest- och depressionsskalan. För person 5 syns ingen större förändring i skattningarna på någon av skalorna. Värt att notera är att värdena på HADS för denna person är låga genom hela studien. För person 6 syns ingen signifikant förändring i skattningarna. Vidare kan konstateras att person 1 uppvisar förhöjda värden på

Ingen av deltagarna visar förhöjda värden på depressionsskalan. person 4 mellan vecka 1-5 och person 6 mellan vecka 1-4. Det kan slutligen påpekas att deltagarna generellt skattat sina ångestsymptom som högre än depressionssymptomen. .Tankar och sömn [49] ångestskalan under vecka 2 och 3.

Istället visade sig de olika faktorerna variera oberoende av experimentell manipulering och i vissa fall oberoende av varandra. Vid analysen av resultaten eftersöktes ett mönster i skattningarna. där ökningar och minskningar av tankeaktiviteten motsvarades av minskningar och ökningar av den skattade sömnkvalitén samt de övriga sömnrelaterade faktorerna. Ingen signifikant ökning eller minskning inträffade i linje med det förväntade mönstret avseende de tanke. Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning? På grund av den generella avsaknaden av stabilitet i baslinjemåtten på de flesta skalorna försvåras möjligheten till uttalanden kring effekten av experimenten. Fynden bekräftar inte delar av tidigare omnämnda teoretiska förklaringsmodeller och väcker vidare frågor kring dessa. Eventuella tendenser i nedgående eller uppgående riktning under experimentveckorna bör därför tolkas med försiktighet. men även eventuella förändringar avseende stämningsläge. Hos vissa deltagare samvarierade även uppfattningen av hur väl man sov med mängden tankar.Tankar och sömn [50] Diskussion Det har i den här studien visat sig finnas ett starkt samband mellan hur lång tid det tar att somna och den mängd tankar man upplever sig ha innan insomning.och sömnrelaterade faktorerna. Resultaten pekar även på att det obehag man upplever sig ha kring tankarna och den skattade mängden tankar har ett starkt samband. Dock kan dessa resultat inte sägas påvisa orsakssamband mellan faktorerna. Variationen i skattningarna av tankarna är hög under hela studien och inga tydliga mönster kan urskiljas . Gällande studiens huvudsakliga syfte pekar resultaten på att även om den skattade mängden tankar fluktuerar över tid så kan inte de tillämpade experimenten sägas ha orsakat dessa effekter då mängden negativa tankar varierar oberoende av experimentell betingelse.

Inget generellt mönster syns här av att en uppgång i mängden negativa tankar innan insomning motsvaras av en nedgång i den skattade sömnkvalitén och tvärtom. Den stora uppgången i genomsnittet av skattningen av obehaget som syns för en av deltagarna under studiens sista vecka behöver inte tyda på att savoring påverkar obehaget av tankar negativt då obehaget också har minskat under samma typ av intervention. Avseende skattningarna av den negativa repetitiva tankeaktiviteten genom det instrument som använts (PTQ) är endast små fluktuationer i skattningarna synliga mellan veckorna. Detta resultat stödjer inte antaganden om att de negativa tankarna skulle orsaka . Förändringarna sker oberoende av vilket experiment deltagarna genomfört och för vissa deltagare syns naturliga nedgångar redan under baslinjen. Den visuella analysen av rådatan för dessa skattningar komplicerar dock denna bild. Inget av resultaten tyder på att rumineringsexperimentet ökade det upplevda obehaget av tankarna. I vissa fall sker uppgångar i skattningarna av mängden tankar medan skattningen av hur man sovit är oförändrad. vilket indikerar att mängden negativa tankar speglades i skattningen av obehaget.Tankar och sömn [51] varken under baslinje eller experimentveckorna. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning som ringat in negativa tankeprocesser som faktor vid sömnsvårigheter. I andra fall syns höga skattningar av hur man sovit samtidigt som personerna skattat en stor mängd av negativa tankar. Samband mellan mängd negativa tankar och obehag kring tankarna Vidare framkom ett starkt samband mellan mängden tankar och obehaget av tankarna. Sambandet mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité I korrelationsanalyserna framkom två signifikanta samband mellan uppfattningen av sömnkvalitén och mängden negativa tankar innan insomning. detta skulle istället kunna förklaras av att yttre faktorer påverkat obehaget även om detta inte kan säkerställas.

Vidare kan inte den skattade sömnkvalitén sägas ha påverkats av experimenten då denna ser ut att variera oberoende av vilket experiment som utförts. 1982. I övrigt syns stora minskningar i antalet uppvaknanden hos två av deltagarna under studiens gång. Hos de deltagare som uppvisar störst nedgång i antalet uppvaknanden (person 1 och 6) ökar också den självskattade sömnkvalitén vilket överensstämmer med tidigare nämnd forskning (Harvey et al. Korrelationsanalysen visade dock ett starkt samband mellan insomningslatensen och mängden tankar för samtliga deltagare. Även vad gäller dessa faktorer är det svårt att uttala sig om något mönster av förändring. Nelson & Harvey. 2008). 2008) där antalet uppvaknanden ringats in som en viktig faktor för den upplevda sömnkvalitén. 2004b) där den subjektivt skattade insomningslatensen ökat vid kognitiv stress. Ingen generell ökning syns dock i skattningarna av insomningslatensen under veckorna som ruminering utförts jämfört med de andra veckorna vilket i likhet med tidigare diskuterade resultat indikerar att interventionerna inte har påverkat de olika faktorerna. Dessa faktorer har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefulla för den subjektiva sömnkvalitén hos personer med insomni (Harvey et al. Avseende antalet uppvaknanden sker en ökning i den genomsnittliga mängden uppvaknanden under rumineringsveckan och en minskning under veckorna med savoring hos en av deltagarna. Övriga sömnrelaterade faktorer Förändringar i två andra sömnrelaterade faktorer undersöktes.. Värt att nämna är att en av deltagarna skattade sin insomningslatens under baslinjeveckorna på en icke-klinisk nivå. Dessa två deltagare har rapporterat att de inte vaknat en enda .. insomningslatens och antalet uppvaknanden. Tang & Harvey.Tankar och sömn [52] upplevelsen av sömnsvårigheterna. 2002. Detta är ett resultat som kan jämföras med tidigare omnämnda studier (Gross & Borkovec.

ytterligare ett oväntat resultat. eller att deltagarna påverkats positivt av deltagandet i studien. Samtidigt fluktuerar skattningarna under baslinjeveckorna vilket försämrar det prediktiva värdet hos baslinjen. . Under uppföljningen rapporterade även deltagarna att de tyckte att sömndagboken bidragit till en ökad förståelse för deras sömnmönster. Slutligen kan det kommenteras att ingen av dessa två deltagare når några toppar i sina skattningar av antalet uppvaknanden under studiens sista två veckor. Värt att notera är att denna stabilisering inträffar under den andra veckan som experimentet utförs. Skattningar av grad av sömnsvårigheter Skattningarna på ISI visar en nedgång i den upplevda graden av sömnsvårigheter redan under baslinjen. Värt att benämna är att skattningarna på ISI för en av deltagarna (5) är högre under experimentveckorna än under baslinjen samt att en klar uppgång i skattningen syns i övergången mellan baslinje och savoring. Nedgången i skattningarna skulle eventuellt kunna förklaras av att måttet använts vid upprepade tillfällen. För resterande deltagare syns en generell nedgång i skattningarna av graden av sömnsvårigheter från vecka 1 till 6. Samtidigt försvåras uttalanden kring interventionens effekt även här då båda personerna har perioder under baslinjen där de inte vaknat alls. en möjlig förklaring till detta är att själva kontakten med studieledarna och ifyllandet av en sömndagbok i sig påverkat uppfattningen av sömnsvårigheterna i positiv riktning. vilket skulle kunna indikera att det krävs mer än en vecka för att interventionen skall ge effekt.Tankar och sömn [53] gång under studiens sista vecka vilket eventuellt skulle kunna vara en effekt av experimentet.

(2006) diskuterat hur de symtom som uppstår till följd av insomni (exempelvis trötthet. Flera kan härledas till själva konstruktionen av de olika experimenten och studien men också till exempelvis vad deltagarna haft för förväntningar på experimenten och hur de utfört dessa. Denna förklaring står dock i strid med den tidigare omnämnda forskningen som ringat in . en effekt som upptäckts i tidigare studier (Haynes.Tankar och sömn [54] Skattningar av stämningsläge Gällande skattningarna av depressions. 1991) och vidare konceptualiseras dessa tankar som en respons på nedstämdheten (Hoeksema. Det kan däremot påpekas att deltagarna skattat ångestsymptomen som högre än depressionssymptomen. koncentrationssvårigheter. 2008). Möjliga förklaringar till uteblivna predicerade effekter av experimenten Det finns flera möjliga förklaringar till att experimenten inte gav de önskade effekterna. 1981). Samtidigt har Carney et al. En möjlig förklaring till de i många fall låga skattningarna av negativa tankar under veckorna som framkallad ruminering utförts är att deltagarna inte skattade höga nivåer av nedstämdhet under samma veckor. Wisco & Lyubomirsky. Adams & Franzen.och ångestsymptomen är skattningarna så pass varierade att det är svårt att uttala sig om eventuella mönster gällande förändringar i skattningarna. Det kan diskuteras om experimenten istället för att framkalla ruminering avbröt deltagarnas vanliga tankeprocesser innan insomning och istället fungerade distraherande. Distraktion har som tidigare nämnts visat sig ha ett samband med bättre sömnkvalité och minskad insomningstid. I den ursprungliga definitionen till ruminering anges att tankeprocesserna kretsar kring den upplevda nedstämdheten (Nolen-Hoeksema. nedstämdhet och bristande initiativförmåga) på många sätt liknar depressionssymtom och menar att ruminering kring dessa är förekommande hos personer med insomni.

Tankar och sömn [55] ruminering som en vidmakthållande faktor vid insomni (Carney et al. 2006). Rumineringsexperimentets effekt har som tidigare nämnts. Man upptäckte exempelvis att deltagarna ansåg att oro var ett bra och funktionellt sätt att sortera sina tankar på. Det har även inom depressionsforskningen undersökts vilken mening personer med depression lägger in i ruminering och det har där visat sig att ruminering kan ses som en form av copingstrategi eller problemlösning för att hålla depressionen under kontroll (Wells & Papageorgiou. samt att orostankarna distraherade dem från andra problem. en slags desensitisering av tankarna. Vidare finns en möjlighet att upprepningen av framkallad ruminering möjligen resulterade i en övningseffekt hos deltagarna som minskade dessa tankars påverkan. Ett intressant fynd gällande interventionen ruminering är dock att flera deltagare vid uppföljningen rapporterade att de tyckte att interventionen var avslappnande och att övningen var ett bra sätt att strukturera tankarna på. Samtidigt syns ingen generell minskning i skattningen av obehaget av tankarna under veckan som experimentet utförts. 2001). i forskningen undersökts vid enstaka tillfällen och inte över tid. En möjlighet är även att experimentet hade en paradoxal effekt. Dessutom rapporterade samtliga deltagare att de haft positiva förväntningar gällande experimentets effekt på deras sömnsvårigheter.. Att det förekommit positiva utsagor kring rumineringsövningen kan relateras till forskning där man funnit att personer med insomni tenderar att ha positiva föreställningar om nyttan med att oroa sig innan insomning (Harvey. 2003b). Det kan till exempel ha varit så att interventionen gjorde att personerna inte motarbetade sina tankar genom användandet av någon form av negativ tankekontroll utan istället lät de komma vilket gjorde att deras upplevda frekvens inte ökade. vilket motsäger att deltagarna skulle ha vant sig vid tankarna under veckans gång. Samtidigt syns inte heller någon stabilisering i . Det är därför möjligt att denna förväntanseffekt haft större påverkan än själva experimentet.

Om grubbel och ruminering kan likställas borde detta innebära att ruminering ansågs som obehagligt av deltagarna. Carney et al. (2006) fann att innehållet i rumineringstankarna hos personer med sömnsvårigheter var symptomfokuserad. Händelser i deltagarnas tillvaro . Det är möjligt att ett experiment med fokus på exempelvis sömnrelaterade hot samt trötthet hade gett en annan effekt. I instruktionen till experimentet ombads endast deltagarna att fundera noga över varje mening och leva sig in i dessa meningar. Bryant och Veroff (2007) har dessutom beskrivit olika personlighetstyper som kan tänkas vara bättre på att stanna upp i tillvaron vilket i så fall kan påverka möjligheten till savoring. Vidare kan diskuteras om längden på interventionen inte var tillräcklig. Ett fynd som komplicerar bilden ytterligare är det starka sambandet i den här studien mellan mängden skattade tankar där grubbel ingick. och obehag. samtidigt ingick i instruktionerna meningar där deltagarna exempelvis ombads fokusera på hur det kändes i kroppen. Det är dock även möjligt att deltagarna inte inkluderat de påståenden som hade kunnat framkalla sömnrelaterad ruminering när de gjorde övningen.Tankar och sömn [56] skattningarna av mängden av negativa tankar jämfört med de andra veckorna. Borkovec (1982) har diskuterat vilka egenskaper som kan vara passande hos ett material som syftar till att framkalla påträngande tankar hos personer med sömnsvårigheter och konstaterat att materialet bör vara relevant för personerna och av en hotfull karaktär. alltså i det här fallet kretsande kring sömn. Det är möjligt att dessa instruktioner var knapphändiga och att påståenden av mer negativ karaktär hade behövts för att framkalla negativa tankar. Det är möjligt att deltagarna hade behövt längre tid på sig för att bemästra tekniken savoring och att den då gett effekt. Vad gäller försöken till att minska mängden tankar innan insomning kan inte savoring anses ha en reducerande effekt på denna variabel i den här studien. Det är dock möjligt att deltagarna tolkade grubbel som en annan typ av tankeaktivitet än den som experimentet avsåg att framkalla.

Fynden i den här studien kan inte heller sägas stärka de antaganden inom forskningen .och sömnrelaterade faktorer saknades exempelvis samband mellan repetitiva negativa tankeprocesser och insomningslatens. Det har i tidigare omnämnd forskning (Borkovec et al. Stämmer resultaten överens med tidigare forskning? Fynden står inte helt i samklang med den omnämnda kognitiva förklaringsmodellen av sömnsvårigheter (Harvey. 1983) konstaterats att negativa tankeprocesser kan försvåra förmågan till att fokusera. Även om en del samband i den här studien funnits mellan tanke. Samtidigt kan det i graferna skådas att deltagare 4 som är den deltagare som har något förhöjda värden på ångestskalan generellt även skattat mängden negativa tankar innan insomning som låg. vilket skulle kunna indikera att savoring är svårt och tidskrävande att lära ut till personer som har mycket negativa tankar.Tankar och sömn [57] kan även ha försvårat tillämpningen av interventionen på egen hand. Det fanns inte heller ett samband mellan skattad sömnkvalité och mängd negativa tankar hos alla deltagare och som tidigare nämnts så framkom i den visuella analysen av resultaten att uppgångar i mängden negativa tankar inte alltid motsvarades av en nedgång i skattningen av hur man sovit. I den kontroll av huruvida experimentet utförts angav en deltagare att experimentet var svårt att genomföra samtidigt som personen skattade mängden negativa tankar högt. 2002) där den negativt laddade kognitiva aktiviteten innan sänggående ringats in som central faktor för vidmakthållandet av sömnsvårigheter.. Det kan därför vara så att modellen endast är tillämpbar på en viss subgrupp av personer med insomni. Samtidigt bygger Harveys modell på antaganden kring att sömnsvårigheterna är sammanlänkade med en hög arousalnivå och det kan konstateras att deltagarna generellt sätt inte har skattat sina ångestsymtom som höga under studiens pågående.

Till andra brister hör avsaknaden av en kontroll av att experimenten gett effekt vid genomgången av interventionen med deltagarna. det vill säga tankeprocesserna.. så som tankar. är personernas subjektiva upplevelse av fenomenet som är det centrala. Svagheter och styrkor Till studiens svagheter hör som tidigare omnämnts bristen på stabilitet i baslinjemätningarna. Till andra svagheter hör själva mätobjektet. Det har till exempel inom kognitionsforskningen påpekats att retrospektiva skattningar av tankar kan leda till en bias i uppskattningen av mängden tankar. samt att övervakningen av tankar i sig kan påverka deras förekomst (Lynch et al. Denna gjordes bara muntligen vilket kan vara otillräckligt. Barlow. Genom att tillämpa två olika experiment på . Resultaten ger slutligen inte heller enhetligt stöd för att förekomsten av negativa repetitiva tankeprocesser har en avgörande roll för uppfattningen av hur lång tid det tar att somna.Tankar och sömn [58] som finns om att tekniker för att hantera tankar innan insomning påverkar tankeaktiviteten och sömnsvårigheterna. 2007). Knock och Hersen (2009) har även diskuterat problemen med att förlita sig på självskattningar av ett fenomen för att avgöra om en förändring har inträffat och påpekar att förändringar i självskattningarna inte behöver indikera en verklig förändring i det man avser att mäta. Samtidigt påpekar samma författare att det gällande vissa fenomen. Till studiens styrkor hör att den har mätt variablerna över en längre tidsperiod än vad som tidigare gjorts samt dess experimentella design. Kritik kan dock riktas mot utformningen av frågan kring mängden tankar på likertskalan då denna var vag och skulle ha kunnat förbättras genom exempel på vilka tankar som frågan avsåg. Samtidigt som ett samband funnits mellan skattad mängd tankar och insomningslatens fanns det inget samband mellan skattningen på PTQ och insomningslatensen.

Hos en av deltagarna syns exempelvis en minskning på PTQ-skalan och en ökning i medelvärdet av mängden tankar skattade i sömndagboken. Det är möjligt att denna diskrepans orsakats av de tidigare nämnda bristerna i formuleringen av frågan rörande mängd tankar. Framtida studier kan undersöka i hur hög utsträckning dessa tankeprocesser (mätta genom PTQ) förekommer hos personer med sömnproblem. Detta kan i framtida forskning förbättras genom fler exempel på vilken typ av tankar som frågan rörde. Framtida forskning I studien har ett nytt formulär. PTQ. Detta resultat kan tyckas märkligt med tanke på de överlappningar som man funnit mellan mått på både ruminering och oro i sin tur och PTQ. Vidare har tidigare studier endast mätt effekten av experiment vid enstaka tillfällen eller förlitat sig på enstaka skattningar på formulär mätande tankeprocesser. till exempel har deltagare fått rapportera tankars förekomst i realtid (Lynch et al. Även om två deltagare misslyckades med att utföra experimentet i tillräcklig utsträckning lämnade samtliga deltagare in data under hela studiens gång vilket ger en intressant inblick i deltagarnas sömnmönster över tid. Detta skulle kunna tänkas försvåra .Tankar och sömn [59] samma deltagare blir det dessutom möjligt att se eventuella skillnader i övergången mellan två interventioner. Vidare kan det konstateras att skattningarna på PTQ och skattningarna av mängden negativa tankar inte överensstämmer samt att det inte fanns något signifikant samband mellan variablerna.. En grundläggande metodmässig fråga rörande framtida forskning är vidareutvecklandet av mätmetoder av tankefrekvens och processer. använts och det kan konstateras att samtliga deltagare rapporterade en förekomst av repetitiva tankeprocesser. Existerande metoder är som tidigare nämnts antingen retrospektiva eller utformade på sätt som i sig kan påverka tankarnas frekvens. 2007).

Trots att kognitiva faktorer i förklaringsmodeller av insomni beskrivits som centrala och ofta omnämns som bidragande av personer med sömnsvårigheter visade det sig i den här studien svårt att förändra tankeaktiviteten innan insomning och att påvisa tankarnas effekt på sömn. Värt att notera är även att endast kvinnor sökte till studien. exempelvis aktigrafer. Slutsats De experiment som valdes i denna studie gav inte den effekt som avsågs och misslyckades i att både minska och öka den repetitiva negativa tankeaktiviteten innan insomning samt att påverka de sömnrelaterade faktorerna.och sömnrelaterade faktorer. Framtida studier skulle även kunna undersöka effekten av dessa experiment hos män. Man skulle även kunna göra om instruktionerna för experimentet och undersöka om ruminering kring sömnbrist skulle ge en tydligare effekt. det vill säga att sömnsvårigheterna påverkar tankeaktiviteten eller att tankarna är en biprodukt av att man är vaken (Morin & Espie. Gällande mätningarna av en av de sömnrelaterade faktorerna. Det hade även varit intressant att komplettera dessa mätningar med ett objektivt mått.Tankar och sömn [60] mätningar över en längre period och även mätningar som sker innan insomning. Med tanke på den . 2004). insomningslatensen. Framtida forskning skulle vidare kunna undersöka om experimentet framkallad ruminering har någon effekt på en population med insomni. En möjlig förklaring till detta skulle även kunna vara att sambandet är det omvända. Vissa samband hittades dock mellan tanke. Då många behandlingar idag innehåller kognitiva moment är det intressant att vidare undersöka i hur hög grad det går att förändra tankeprocesser hos personer under kortare tidsperioder samt om dessa påverkar sömnrelaterade faktorer. kan det även påpekas att denna studerades med hjälp av självskattningar. En annan möjlighet är att dessa tankar är svåra att påverka med den här typen av experiment.

Framtida forskning på tankeprocesser och bättre mätmetoder bör därför prioriteras. och förhoppningsvis kan framtida forskning klargöra vilka strategier som passar vem. Trots att olika typer av negativa tankar av många personer med sömnsvårigheter kan uppfattas som bidragande till den bristande sömnen är det idag fortsatt oklart om dessa orsakar problemen. Tills dess fortsätter jakten på en god natts sömn. Det är möjligt att olika typer av tanketekniker kan vara ett värdefullt verktyg för vissa personer som sover dåligt.Tankar och sömn [61] höga komorbiditeten hos insomni torde stora utvecklingar kunna ske inom många områden av psykologisk behandling om man dessutom tydligare kan urskilja transdiagnostiska tankeprocesser och på så sätt behandla dessa oberoende av diagnos. .

N. A. . Validation of the insomnia severity index as an outcome measure for insomnia research. Borkovec.D. Bastien. T. J..D. 19. & Veroff. 36.. T... Brown. & Borkovec. 880895. The differential effects of inductions of worry. F. T. (2003). 153-158.. K. Insomnia. Vescio. Perceived functions of worry among generalized anxiety disorder subjects: distraction from more emotionally distressing topics? Journal of Behavior Therapy & Experimental Psychiatry.K. 3rd edition. Roth. 289-298. C. & Borkovec. 84. C. Borkovec.D. (1990). Breslau. 39. & Roemer. Behaviour Research and Therapy. & Hersen. M. (1988). P. W.D. 9-16. & Inz. Diagnostic statistical manual of mental disorders (4th ed. 25. Sleep Medicine. text revision). 411-418. J. L.. The nature of worry in generalized anxiety disorder: a predominance of thought activity. (2005). Single case experimental designs: Strategies for studying behavior change.. (1983). J.. Journal of Abnormal Psychology. T. T. somatic anxiety and depression on emotional experience. Journal of Consulting and Clinical Psychology. Behar. Behaviour Research and Therapy. Journal of Behavior Therapy & Experimental Psychiatry. Robinson. Pruzinsky.. Andrews. & Morin. L. M.D. & Roemer. 297-307. Boston: Pearson. R. 103. 21..H. T. L. Rosenthal. B. 50. DC.H. (1982). Bryant. T. (1994). & Andreski. Preliminary exploration of worry: some characteristics and processes. American Psychiatric Association.A. T. 2. Savoring: a new model of positive experience. 21-26.. Borkovec. Vallières. The effects of suppressing thoughts and images about worrisome stimuli. T. & DePree. & Ryan.. D. Behavior Therapy. 28. E. (2009). (2007). 25-30.D... The benefits of being present: Mindfulness and its role in psychological well-being. Biological Psychiatry. Effects of suppressing thoughts about emotional material. M. Journal of Personality and Social Psychology. Barlow. 822-848.Tankar och sömn [62] Referenser American Psychiatric Association (2000).D. E. (1995).. Borkovec.H. Nock. V. Sleep disturbances and psychiatric disorders: a longitudinal epidemiological study of young adults. (2001). (1996)...Washington. 467-474.K. New Jersey: Psychology Press. Borkovec.. T..

A. Symptom-focused sleep rumination and sleep disturbance. 1479-1484. Buysse.L. Effects of a cognitive intrusion manipulation on the Sleep-Onset latency of Good Sleepers. 13-28.E. D. C. 40... S. (1982). E. (2001). Carney.. K..D. J.F. Ancoli-Israel. D. Carney.F.D. E.E. 228-241.. U..R.. Behavior Therapy. Sleep. Ehring. Ulmer.. J. Etu. course and comorbidity of insomnia and depression in young adults. J. (2004). 262. C. (2006).E. T. A preliminary investigation of the relationship between induced rumination and state body image dissatisfaction and anxiety. The Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ): Development and initial validation of a content-independent measure of repetitive negative thinking. V. Henry. Carney.. 34. Lindman.. A. Clark. L... D. 13. research and treatment. 1-29) New York: The Guilford Press. & Taylor. & Morin. C. 43. T. T. 1309-1318. Submitted for publication. (2006). Lichstein. & Kamerow. J. B. & Gray. Krystal. mood and social problem-solving in major depression. & Rössler.A. Moss.. C. J. (pp. & Edinger. Carney.. Effects of a structured problem-solving procedure on pre sleep cognitive arousal in college students with insomnia. Assessing depression symptoms in those with insomnia: An examination of the beck depression inventory second edition (BDI-II). Rumination.. 82-85.Tankar och sömn [63] Buysse.. T. Clark (Ed).. & Lam. 429–434 Donaldson.. Edinger. Zetsche. Edinger. K.D.G. D. (2006). J... A. Behavioral Sleep Medicine. British Journal of Clinical Psychology. S. Crombie. P.E. & Borkovec. Psychological Medicine. Unwanted intrusive thoughts in nonclinical individuals: Implications for Clinical Disorders.. Weidacker. D..T. C. C.J. S. J. B (1989). & Waters.. Behavioral Sleep Medicine. J. Sleep. & Rhyno.M. Adjacic. C. & Istre. Schönefeld. 11551173. (2010).. Angst. 4. Crawford. Behaviour Research and Therapy. W. Gamma. Prevalence.. Ehlers.. 4.D. Brief report Normative data for the HADS from a large non-clinical sample. (2010). 473-480. J.A. Journal of Psychiatric Research.E. (2008). Recommendations for a standard research assessment of insomnia. D.. Ford. R. A.D. Meyer. D. (2005). Edinger. Eich.. 112-116. Gross. C. 31. An opportunity for prevention? Journal of the American Medical Association.D. (2008). Harris. & Knauss.... W. 48. (2010). Intrusive thoughts in clinical disorders: theory.. F. Dinstinguishing rumination from worry in clinical insomnia.. S. Epidemiologic study of sleep disturbances and psychiatric disorders. . Body Image. K. 576-582.J. In D. 7.. 29. Wahl. D. 510-546.

Emotion Regulation: A transdiagnostic approach to etiology and treatment.. V. In Kring. Catastrophic worry in primary insomnia. (pp. Insomnia. & Greenall. 601-606. K. W. A. 29. M. Clark (Ed). 403-414.G. A. & Franzen. Harvey. S. R. Adams. L.G.Y. K. Harvey. Clinical psychology review. 3-11. (2003). 1-29) New York: The Guilford Press. D. Cognitive Therapy and Research. Psychiatric Disorders. A. The Attempted Suppression of Presleep Cognitive Activity in insomnia.G. (2008). 17. (2001). A. Whitaker. Tang.Tankar och sömn [64] Haynes. I can’t sleep my mind is racing! An investigation of strategies of thought control in insomnia. Harvey. Sleep. In D.G. Trouble in bed: The role of pre-sleep worry and intrusions in the maintenance of insomnia.G. Harvey. (1981). Behaviour Research and Therapy. The effects of Presleep stress on Sleep-Onset Insomnia. (pp. Harvey.G. 34.. (2005).. (2008). & Gruber. A. (2002). and the Transdiagnostic Perspective. Harvey. A. Oxford: Oxford University Press. Harvey. & Browning. & Shafran.G. 25. D. Cognitive approaches to insomnia. 593-611. Intrusive thoughts in clinical disorders: theory.. A. Harvey.G.M. 27. A. 593-602. & Payne.. Harvey. Harvey.. Sloan. 31. A transdiagnostic approach to research and treatment.N.. Harvey. 383-393.A. (2002b). 161-177. Cognitive Behavioural Processes across Psychological disorders. Behavioural and Cognitive Psychotherapy. (2003).M (Eds). Cognitive Therapy and Research.. Journal of Cognitive Psychotherapy: An international quarterly.. 16. A. Stinson. Moskovitz. (2003b). (2005b)..L.G. Journal of Behavior Therapy and Experimental psychiatry.. 299-303.. 11-23.. Mansell. 27. A. Harvey. Unwanted intrusive thoughts in insomnia. E. J. Journal of Abnormal Psychology. 40. Beliefs about the utility of presleep worry: An investigation of individuals with insomnia and good sleepers. E. research and treatment. . McGlinchey. 267-277. Towards an affective science of insomnia treatments.. Current Directions in Psychological Scince. A.G. K. Watkins. A. (2004). & Harvinder. S. 427-446) New York: The Guilford Press. The management of unwanted pre-sleep thoughts in insomnia: distraction with imagery versus general distraction. G.. (2010). 90. A. E. A. The subjective meaning of sleep quality: A comparison of individuals with and without insomnia..

S.M. 489-495. & Bryngelsson. Colecchi. (2000). Journal of Personality and Social Psychology. & Brink. Manber. C. Research design in clinical psychology. Behavioral and pharmacological therapies for late-life insomnia: a randomized clinical trial. 59. 233-236. Sleep complaints predict coronary artery disease mortality in males: a 12-year follow-up study of a middle-aged Swedish population. Psychology and Aging. (2006). Insomnia and its relationship to work and health in a working-age population. Linton.. & Kalista. 290-294. D...E. E. S. & Nolen-Hoeksema. Kazdin. 207-216. 332-339. J. & Linton. R. 11. M. D. Lundh. Lyubomirsky.D. JAMA. Mallon L. Lynch. Edinger.G. Cheavens. (2002) Mortality associated with sleep duration and insomnia.R. The meanings and measurement of clinical significance. 166-177. Caldwell. Behaviour Research and Therapy...J. S. C. M. A meditational model of trait negative affectivity. (1999).. J. C. 75.. and intrusive thoughts following laboratory stressors. E. (2002). 501-511. 169-183.S. S. L. Klauber.R. S. A.. 30. Broman. Journal of Occupational Rehabilitation. R... & Hetta J. . 749-761. H. (1999). G. Effects of ruminative and distracting responses to depressed mood on retrieval of autobiographical memories. 991-9. Wingard. Garfinkel..Tankar och sömn [65] Jansson. Rosenthal. The development of insomnia within the first year: A focus on worry.. depression and mortality: a 12-year follow-up of older adults in the community. Morin. Cognitive behavioral therapy for insomnia enhances depression outcome in patients with comorbid major depression disorder and insomnia.. T. Relationship between insomnia..Z.. 131136. 10. (2010). L. J. Sood. E. J. dispositional thought suppression... (2007). Kuo. 295-306. (1989). Sleep. M. J. Schneider.. 45. Can meta-cognitive observation be used in the treatment of insomnia? A pilot study of a cognitive-emotional self-observation task.F. 67. Sleep patterns and ageing: comparison of older adults with and without insomnia complaints.E.. F. 251. Morin... (2000). Arch Gen Psychiatry. (2002).R.. & Grambling. (1998).. N.G. J. 12. I-L. Journal of Internal Medicine. L. San-Pedro-Salcedo. Kazdin. (2008). Broman. International Psychogeriatrics. Journal of Consulting and Clinical Psychology. D. Kripke.. M.. K.. 281. Boston: Pearson Education. T. T. Gress. Hindmarsch. 4. L. A. 31.L. Stone. & Hetta J. M. M. British Journal of Health Psychology. Behavioural and Cognitive Psychotherapy. & Marler. J. Mallon.

. Moulds. New York:Springer. Nolen-Hoeksema. & Petras. & Merette.. J. 435-441 . 31-39. & Lyubomirsky. M. Rööst. Fussell. Daley. Ohayon. Nilsson. LeBlanc. rumination. J. A. Responses to depression and their effects on the duration of depressive episodes. M. 1398-1414. Insomnia – A clinical guide to assessment and treatment. and determinants of help seeking behaviors... & Berglund. M.. P. J. Journal of Abnormal Psychology. 7. C. M. 24. Sleep Medicine.. S. Morin. Sleep.. G. Buysse. K. D. C. A. 100. Behaviour Research and Therapy. 271-288.E.E. & Harvey. Morin. & Morrow. Hedblad. B. L. (2010). D.. Global sleep dissatisfaction for the assessment of insomnia severity in the general population of Portugal. Psychological and behavioral treatment of insomnia: an update of the recent evidence (1998-2004). Gregoire. British Journal of Clinical Psychology. J. B. (2004). Chronic Insomnia: Recent Advances and Innovations in Treatment Developments and Dissemination. G...M & Espie. R. Nolen-Hoeksema. Mendlowitz. 3. (2005). Journal of Anxiety Disorders. (1991).J. Nelson. (2006 a).G. (2010). Effects of rumination and distraction on naturally occurring depressed mood. The Differential Functions of Imagery and Verbal Thought in Insomnia.M. A. (2002). Espie. Wisco...G. 23. Morin. C. McEvoy.M.. 6.. 263-271. & Paiva. S. Engström. C. P.J. S. L.. 123-130. Are worry. consultations. Nelson. 569-82. R. & Lichstein. 509-519. C. Bootzin.L. 111.. J.. Nolen-Hoeksema. M.R. P. Rethinking rumination.. 665-669.. (1991). Nicassio. A. 29. 27. M.... Mahoney. Diabetes Care. Journal of Abnormal Psychology. T. M.M. An exploration of pre-sleep cognitive activity in insomnia: Imagery and verbal thought. and post-event processing one and the same? Development of the repetitive thinking questionnaire. 7. M. Cognition and Emotion. D. J. 42. 561-570.. Canadian Psychology. (2006 b). Epidemology of insomnia: Prevalence. Edinger. (2003). A. 400-424. J. P. (2004). 2464 2469. Sleep Medicine. Incidence of diabetes in middle-aged men is related to sleep disturbances. 51. S. self-help treatments. (2008). The phenomenology of the pre-sleep state: the development of the pre-sleep arousal scale. (1985). Perspectives on Psychological Science.Tankar och sömn [66] Morin.. C. & Harvey.M. C.

A. M. 10-11.. Roth.R. A. 38. 146-161. Harvey. Blake.. Behaviour Research and Therapy.G. M... Tang. An experimental investigation of daytime monitoring for sleep-related threat in primary insomnia. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry. S. (2007). Sleep. 1577-1585.Y. K. C.E. 40-55. and role functioning in the national comorbidity survey replication. S.. 985 998.E. E. and How much? Journal of personality and social psychology. E. Semler. B. 43. E.J.. Kalsekar. W..R. 4. Appraisals and strategies associated with rumination and worry.L.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-somnbesvar-hos-vuxna/ Tang. 21. & Shawe-Taylor. A. C. Behavioral Sleep Medicine.Y. A multidimensional structure for repetitive thought: What’s on your mind. D. Sleep. 158-165. Stanton.N.G. (2004). & Kessler. & Harvey.. 27-39. F... A. & Mackintosh. M.sbu. Hämtad den 6 januari. 69-78.. (2006). Pigeon. Watkins. Attempts to control unwanted thoughts in the night: development of the thought control questionnaire-insomnia revised (TCQI-R).Y. R. B. & Redline. Comparisons between rumination and worry in a non-clinical population. C. från http://www. 1364-1371. A. Rapportnr: 199. . & Harvey.. K. Alden. (2010).A. Effects of Cognitive Arousal on Sleep Perception. 43.. A.C. Tang.Tankar och sömn [67] Perlis. Sleep. Correcting distorted perception of sleep in insomnia: A novel behavioural experiment? Behaviour Research and Therapy. Cognition and Emotion... Reynolds. (2004b). (2003). Tryon. Behandling av sömnbesvär hos vuxna: en systematisk litteraturöversikt.G. 27. & Shortridge. Biological Psychiatry. (2007) Sleeping with the enemy: Clock monitoring in the maintenance of insomnia. L.. (2005).W.. Stang. M. Moulds. A. The DSM-V sleep-wake disorder nosology: An update an an invitation to the sleep community. Schmidt.Y. comorbid mental disorders. R. Jaeger. 104-113 Ree. S. 42. Jin.. Behaviour Research and Therapy. Personality and Individual Differences. 33.. & Tu. 37. Smith.G..G. 909-921. Watkins. W. and How. 27. Tank.. (2006). Insomnia as a risk factor for onset of depression in the elderly. (2004). Sleep problems. Statens beredning för medicinsk utredning (2010). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Matteson. C. Issues of validity in actigraphic sleep assessment.. & Harvey. P.. N.K. Jungquist. (2005). (2004). S. 679-694. X. K. Segerstrom. L. T. L.J. 2011. 60. R. & Harvey. 85.

intrusive thoughts and generalized anxiety disorder. & Papageorgiou. Intrusive thoughts in clinical disorders: theory. 37. Wong.. Wells. Wells. 38. 585-94. Behaviour Research and Therapy. Wicklow. research and treatment. D. 34-52. (2005).. C. A. Psychological Review. In D.. & Moulds. .Tankar och sömn [68] Wegner. & Espie. & Carter.A. J. New York: The Guilford Press. Cognitive and Behavioral Practice.Q. Clark (Ed). The metacognitive theory and treatment. Worry. (2001).. A. (2009). (1994). Ironic processes of mental control. Metacognitive beliefs about rumination in recurrent major depression. 160-164. Preliminary tests of a cognitive model of generalized anxiety disorder.M. C. Behaviour Research and Therapy. Behaviour Research and Therapy.. 47.A. (2000). Impact of rumination versus distraction on anxiety and maladaptive beliefs in socially anxious individuals. 679-693. Intrusive thoughts and their relationship to actigraphic measurement of sleep: towards a cognitive model of insomnia. Wells. (1999). M.J. K. A. 8. A. 101. 861-867.

och med sömnsvårigheter menar vi er som har problem med att somna in eller som vaknar flera gånger per natt minst 3 gånger i veckan och att dessa problem har hållt i sig i minst en månad. Vi ska skriva uppsats i höst och ska till den göra en experimentell studie. dels kan man lära sig en del om sig själv och om någon av er ska skriva uppsats någon gång i framtiden så kan det vara bra att själv ha varit med i en. Vi vill även poängtera att det kan vara mycket lärorikt att delta i en studie. Vi vill även säga att vi har tystnadsplikt inom teamet och uppgifterna vi lämnar är sekretesskyddade och ni har dessutom valet att när som helst under studien avsluta ert deltagande. Vi söker nu deltagare till studien och det är därför vi är här idag. . Till den här studien söker vi er med sömnsvårigheter. Vi vill studera hur olika tankeexperiment påverkar och hänger ihop med tanke och sömn. Bland de som deltar och är intresserade kommer vi att lotta ut en sömnbehandling efter att studien är avslutad och alla som deltar får en bok om sömn som tack. Studien kommer att pågå i 6 veckor och ert deltagande kommer att innebära att ni får prova olika tankeexperiment och fylla i en sömndagbok.Tankar och sömn [69] Bilaga 1 Information vid Rekrytering Hej! Vi läser just nu Psykologprogrammets 9:e termin.

Jag kommer därför att börja med att ställa några frågor om din sömn. För att kunna se hur din sömn påverkas av experimenten är det viktigt för oss att avgöra hur dina sömnvanor ser ut idag.  FRÅGA: Har du haft sömnbesvär under de senaste sex månaderna? o Inklusion: Ja  FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna tar det dig vanligtvis för att somna på kvällen när du har släckt lyset?  FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna är du vanligtvis vaken under natten (inte inräknat insomningstid)?  FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna är du ofrivilligt vaken på morgonen. Du kommer varje dag att få fylla i en sömndagbok och så småningom få göra olika tankeexperiment.s.v. d.Tankar och sömn [70] Bilaga 2 Telefonintervju Namn: Personnr.: Adress: Kön: M / K Information: Den här studien kommer att handla om att man kommer att få utföra olika tankeexperiment för att se hur dessa hänger ihop med dina tankar och din sömn. vaknar ofrivilligt men kan inte somna om?  FRÅGA: Hur skulle du beskriva din sömnkvalitet under de senaste två veckorna?  FRÅGA: I hur hög grad har du känt dig utvilad/återhämtad efter en nattsömn under de senaste två veckorna? o Inklusion för de fem ovanstående frågorna: 31 minuter eller mer på en eller flera av de första tre frågorna eller bristfällig sömnkvalitet eller bristfällig återhämtning .

Tankar och sömn [71]

Bilaga 2 fortsättning  FRÅGA: Har du under de senaste två veckorna upplevt dagtidsbesvär p.g.a. något eller flera av ovanstående sömnbesvär? o Inklusion: Deltagaren rapporterar något av följande - problem med koncentration, minne eller uppmärksamhet, huvudvärk, minskad motivation, energi eller initiativförmåga, trötthet, magbesvär, sömnighet, irritation, nedstämdhet, misstag eller olyckor på arbetet eller vid bilkörning, oro över sömn, nedsättning av funktion i arbete eller studier, nedsättning av funktion i sociala sammanhang  FRÅGA: Störs din sömn ofta av faktorer i din miljö (t.ex. ljud, ljus, husdjur, sovpartner eller dina barn)? o Inklusion: Miljöfaktorer orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden haft några medicinska problem? Om ja: (1) vilka problem? och (2) har dessa problem stört din sömn? o Inklusion: Medicinska problemet orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden haft några psykiatriska problem? Om ja: (1) vilka problem? och (2) har dessa problem stört din sömn? o Inklusion: Psykiatriska problemet orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden använt läkemedel, droger eller drycker med koffein? Om ja: (1) vad? och (2) har detta stört din sömn? o Inklusion: Läkemedel, droger eller drycker orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden upplevt något av dessa sömnbesvär: (a) återkommande och störande mardrömmar, (b) stark impuls att röra på benen och obehag i benen på kvällen eller natten, (c) dina ben rycker eller drar regelbundet under sömnen, (d) snarkning, (e) andningsuppehåll under sömnen eller (f) ett sömnschema som är oregelbundet, t.ex. p.g.a. skiftarbete? Om ja: (1) vad? och (2) hur hänger dessa sömnstörningar ihop med dina övriga sömnbesvär? o Inklusion: Andra sömnstörningar orsakar exklusivt inte sömnbesvären  KOMMENTAR TILL BEDÖMAREN: Om deltagaren rapporterar störande miljöfaktorer eller medicinska eller psykiatriska problem eller läkemedel, droger eller drycker eller andra sömnstörningar: säkerställ att sömnbesvären (1) är ett problem i sig för deltagaren och (2) inte exklusivt kan förklaras av annat

Tankar och sömn [72]

Bilaga 2 fortsättning

Avslut: Tack för dina svar. Det här var den första delen av urvalsprocessen och om du är en passande deltagare för studien så kommer vi att kalla dig till en intervju på universitetet. Du kommer att få mer information om detta blir aktuellt inom några dagar.

Tankar och sömn [73]

Bilaga 3

Deltagarinformation
Tankeexperiment, sömn och tankar

Sömnsvårigheter är idag ett vanligt förekommande problem. En möjlig faktor som kan påverka sömnkvalitén är oro, grubbleri och påträngande tankar. Den experimentella studien kommer att handla om hur olika tankeexperiment hänger ihop med och påverkar sömn och tankar.
Vi kommer under studiens pågående att be dig att dagligen fylla i en sömndagbok. Sömndagboken kommer du varje vecka att posta eller lämna till oss på Universitetet. Du kommer att få frankerade kuvert av oss till detta. Under studiens första tre veckor kommer du endast att rapportera dina sömnvanor i denna sömndagbok för att vi ska få en bild av hur dina vanor ser ut. Under resterande 3 veckor kommer du att få instruktioner för olika experiment som du dagligen ska utföra. Instruktionerna för dessa kommer att ges i samband med träffarna på universitetet eller postledes. Under studiens gång kan den upplevda mängden tankar och sömnkvalitén komma att påverkas. Detta kan upplevas som obehagligt. Dock vill vi påpeka att varje experiment inte kommer att pågå i längre än en vecka . Du har rätt att avbryta ditt deltagande i studien när som helst och du har då rätt att begära att vi förstör det svarsmaterial som du lämnat till oss. På grund av studiens upplägg behöver vi kunna identifiera dig för att länka samman den information du lämnar, till exempel i formulär och sömndagboken. Vi samlar endast in personuppgifter som du själv lämnar och resultaten och uppgifterna kommer att redovisas så att du som enskild person är skyddad. Studien kommer att presenteras på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Det material vi samlar in kommer att förvaras i låsta skåp i larmade lokaler. Ansvarig handledare för studien är Professor Steven Linton vid JPS akademin. Kontakta när som helst under studiens pågående Karolina Mardula eller Ebba Winai på 0707208459, 0707383194 alternativt somnstudie.oru@gmail.com om du upplever för starkt obehag till följd av ett experiment eller har några frågor.

Datum: Underskrift: Namnförtydligande: Mobilnummer: E-postadress: . Samtycket inkluderar också att avidentifierad svarsdata kan komma att användas i framtida forskning. Samtycke lämnas till deltagande i studien. lagring av svarsdata och behandling av personuppgifter.Tankar och sömn [74] Bilaga 3 fortsättning Samtyckesformulär Tankeexperiment. Sömn och Tankar Undertecknad har tagit del av skriftlig och muntlig information rörande sitt deltagande i studien och har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor.

Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting: Lika mycket som tidigare Inte lika ofta nu Betydligt mer sällan nu Aldrig 5. Jag uppskattar fortfarande saker jag tidigare uppskattat: Definitivt lika mycket Inte lika mycket Endast delvis Nästan inte alls 3.Tankar och sömn [75] Bilaga 4 Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Instruktioner: Läs igenom varje påstående och sätt ett kryss vid det alternativ som bäst beskriver hur du känt dig den senaste veckan. Jag känner mig spänd och nervös: Mestadels Ofta Av och till Inte alls 2. Jag har en känsla av att något hemskt kommer att hända: Mycket klart och obehagligt Inte så starkt nu Betydligt svagare nu Inte alls 4. Fundera inte för länge över dina svar. din spontana reaktion inför varje påstående är förmodligen mer korrekt än ett svar som du tänkt på länge. Jag bekymrar mig över saker: Mestadels Ganska ofta Av och till Någon enstaka gång . 1.

som om jag hade ”fjärilar” i magen: Aldrig Ibland Ganska ofta Väldigt ofta 10. Jag känner mig på gott humör: Aldrig Sällan Ibland Mestadels 7. Jag kan sitta stilla och känna mig avslappnad: Definitivt Vanligtvis Sällan Aldrig 8. Jag känner mig orolig. Jag känner mig rastlös: Väldigt ofta Ganska ofta Sällan Inte alls . Allting känns trögt: Nästan alltid Ofta Ibland Aldrig 9. Jag har tappat intresset för hur jag ser ut: Fullständigt Till stor del Delvis Inte alls 11.Tankar och sömn [76] Bilaga 4 fortsättning 6.

Jag får plötsliga panikkänslor: Väldigt ofta Ganska ofta Sällan Aldrig 14. ett TV. vad? . Har något särskilt hänt under den senaste veckan som du tror kan ha påverkat hur du svarat på frågorna? Om ”JA”. Jag ser med glädje fram emot saker och ting: Lika mycket som tidigare Mindre än tidigare Mycket mindre än tidigare Knappast alls 13. Jag kan uppskatta en god bok.Tankar och sömn [77] Bilaga 4 fortsättning 12.eller radioprogram: Ofta Ibland Sällan Mycket sällan 15.

I hur pass hög grad anser Du att Dina sömnsvårigheter stör Dig i Din vardag (t. minne och humör)? Inte alls störande 0 Lite störande 1 Något störande 2 Klart störande 3 Mycket störande 4 . Vakna upp under natten 0 1 2 3 4 3. arbete. Vakna för tidigt på morgonen 0 1 2 3 4 4.Tankar och sömn [78] Bilaga 5 ISI Bedöm hur pass allvarliga dina sömnsvårigheter har varit den senaste tiden. trötthet. Svårigheter Inga Små Medel Stora Mycket stora 4 1. Hur missnöjd är Du med ditt nuvarande sömnmönster? Mycket nöjd 0 Nöjd 1 Varken eller 2 Missnöjd 3 Mycket missnöjd 4 5.ex. koncentration. fritid. Somna på kvällen 0 1 2 3 2.

Tankar och sömn [79] Bilaga 5 fortsättning 6. I hur pass hög grad tror Du att andra personer märker av att Dina sömnsvårigheter försämrar Din livskvalité? Inte alls märkbart 0 Lite märkbart 1 Något märkbart 2 Klart märkbart 3 Mycket märkbart 4 7. 1993). Översatt av Markus Jansson 2005. . Hur oroad är Du över Dina nuvarande sömnsvårigheter? Inte alls oroad 0 Lite oroad 1 Något oroad 2 Klart oroad 3 Mycket oroad 4 ISI = Insomnia Severity Index (Morin.

3. Jag tänker samma tankar om och om igen. Mina tankar hindrar mig från att fokusera på andra saker. Mina tankar upptar hela min uppmärksamhet. Jag känner mig tvungen att fortsätta älta samma saker 14. 8. 7. Jag kan inte göra något annat när jag tänker på mina problem. 15. 0 12. Jag fortsätter att tänka på samma saker hela tiden. 4. 2.Tankar och sömn [80] Bilaga 6 PTQ I det här frågeformuläret ombeds du beskriva hur du vanligtvis tänker kring negativa upplevelser och problem. 9. Aldrig Sällan Ibland Ofta Nästan Alltid 1. Jag frågar mig själv saker utan att finna en lösning. Tankar dyker upp utan att jag vill det. Jag hakar upp mig på vissa saker och kan inte gå vidare. 6. Jag tänker kring många problem utan att kunna lösa dem. Mina tankar hjälper mig inte så mycket. 5. Mina tankar upprepar sig. 10. 0 0 0 0 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 1 1 2 2 3 3 4 4 . 13. Jag har påträngande tankar. Var god läs följande påståenden och skatta graden av hur väl de passar på dig när du tänker kring negativa upplevelser och problem. 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 4 0 1 2 3 4 0 0 0 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 11. Jag kan inte sluta älta tankarna. Tankar dyker upp i mitt huvud utan anledning.

Vi ber dig även skriva under samtyckesformuläret och skicka med detta i kuvertet. tveka inte att kontakta oss på 0707208459 eller 0707383194 eller somnstudie. Tänk på att det är viktigt att du fyller i sömndagboken varje dag: del ett på kvällen och del två på morgonen. Det handlar alltså inte om att använda en klocka för att svara på frågor om sömn eller att fråga en vän för att svara på frågor om hur du mår dagtid. Det kan till exempel vara svårt att veta med säkerhet hur lång tid det tar för dig att somna eller hur länge du är vaken på natten eller hur utvilad du har känt dig under dagen. Tänk då på att det är dina uppskattningar som du skriver ner. Vi ber dig posta den här sömndagboken måndagen den 27/9-10 alternativt att lämna den till oss på Psykologi institutionen.sömndagbok Vi ber dig att fylla i dessa dagböcker utifrån dina uppskattningar. .com när som helst under studiens gång.oru@gmail. Senast nästa fredag kommer du att ha fått en ny för följande vecka. Om du har några frågor. På lördagen den 25/9-10 ber vi dig även att fylla i formulären ISI. Den här sömndagboken sträcker sig fram till nästa lördag den 25/9-10.Tankar och sömn [81] Bilaga 7 Generella instruktioner . PTQ och HADS och posta dessa tillsammans med sömndagboken.

Om du har några frågor. Se separat papper. Tänk på att det är viktigt att du fyller i sömndagboken varje dag: del ett på kvällen och del två på morgonen. PTQ och HADS och posta dessa tillsammans med sömndagboken. Det kan till exempel vara svårt att veta med säkerhet hur lång tid det tar för dig att somna eller hur länge du är vaken på natten eller hur utvilad du har känt dig under dagen. . Det handlar alltså inte om att använda en klocka för att svara på frågor om sömn eller att fråga en vän för att svara på frågor om hur du mår dagtid. tveka inte att kontakta oss på 0707208459 eller 0707383194 eller somnstudie. Fredagen den 15/10-10 kommer ni att få instruktioner till det andra tankeexperimentet.Tankar och sömn [82] Bilaga 7 fortsättning Generella instruktioner för vecka 40-41 (experimentvecka) Vi ber dig att fylla i dessa dagböcker utifrån dina uppskattningar.oru@gmail. Observera att det tillkommit en sida i sömndagbokens första del som handlar om tankeexperimentet. Från och med fredagen den 8/10 vill vi även att du varje kväll utför det tankeexperiment som du fått öva på under sessionen på universitetet. I samband med nästa session på universitetet får du nästa sömndagbok.com när som helst under studiens gång. På fredagen den 15/10-10 ber vi dig även att fylla i formulären ISI. Vi ber dig posta den här sömndagboken måndagen den 18/10-10 alternativt att lämna den till oss i samband med sessionen. Den här sömndagboken sträcker sig fram till nästa fredag den 15/10-10. Tänk då på att det är dina uppskattningar som du skriver ner.

4 = ganska mycket och 5 = mycket Fredag/ Lördag Datum: Besvärad Upprymd Upprörd Skrämd Entusiastisk: Pigg Inspirerad Nervös Bestämd Rädd Lördag/ Söndag Datum: Söndag/ Måndag Datum: Måndag/ Tisdag Datum: Tisdag/ Onsdag Datum: Onsdag/ Torsdag Datum: Torsdag/ Fredag Datum: OBS: Fyll i datum för varje dag du fyller i. 3 = något. 1 = inte alls.Tankar och sömn [83] Bilaga 7 fortsättning Sömndagbok vecka: 40-41 Namn ____________________________________ Del 1 Sida 1 Frågor om dina känslor. Gradera i vilken utsträckning du känt på detta vis under dagen. Fyll i detta på kvällen innan sänggående. . 2 = lite grand.

Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Namn ____________________________________ . Om du någon dag skulle missa att göra experimentet så markera detta.Tankar och sömn [84] Bilaga 7 fortsättning Sömndagbok vecka: 40-41 Del 1 Sida 2 Hur har det gått med tankeexperimentet? Fyll i för varje dag.

Tankar och sömn [85] Bilaga 7 fortsättning Del 2 Fyll i sömndagboken när du vaknar varje morgon. Fredag/ Lördag Datum: Tid för sänggående kl Lördag/ Söndag/ Måndag/ Tisdag/ Söndag Måndag Tisdag Onsdag Datum: kl Onsdag/ Torsdag/ Torsdag Fredag Datum: kl Datum: kl Datum: Kl Datum: kl Datum: kl Tid för uppstigande kl kl kl kl kl kl kl Hur lång tid tog det att somna? Har du vaknat någon gång under natten? (antal gånger & hur länge du var vaken) tim min tim min tim min tim min tim min tim min tim min ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid Har du sovit under dagen? Använde du sömnmedel? Hur lång tid har du sovit? Hur har du sovit? 1 = mycket dåligt 2 = ganska dåligt 3 = varken bra eller dåligt 4 = ganska bra 5 = mycket bra Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 OBS: Fyll i datum för varje dag du fyller i. .

grubblade eller hade påträngande tankar innan du somnade? Gradera mängden tankar på en skala från 0 – 10 där 0=knappt några tankar alls.10 där 0=inget obehag alls 10=mycket obehag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: . 10= väldigt mycket tankar: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Hur mycket besvärades du av dina tankar? Gradera obehaget på en skala från 0 .Tankar och sömn [86] Bilaga 7 fortsättning Hur mycket oroade du dig.

7. 4.Tankar och sömn [87] Bilaga 8 Instruktioner för session Savoring 1. Du kommer att varje dag avsätta ca 15 minuter varje dag innan du går och lägger dig till en stund för dig själv. Du kommer att få en skriftlig instruktion med dig hem till experimentet. precis som vi har gjort här idag. Brainstorming: Njutningsfulla stunder som du kan skapa. Vad tycker du om att göra? Titta ut genom fönstret och beskriv vad du ser? 5. När du väl ska gå och lägga dig så vill jag att du tänker på en stund eller något du gjort som du tyckt om. Hur kändes det att göra det personen tyckte om? Be om detaljer. vad kan det få för positiva följder för dig att du har gjort x? - 6. Tänk på att du ska göra detta på egen hand. Tänk tillbaks på något mysigt semesterminne eller något annat du tyckt om att göra. Du kommer även att få en skriftlig instruktion med dig hem. till exempel tre trevliga stunder som du kan få in i din vardag. 8. Beskriv dofter och färger. vi vill att du börjar ikväll / imorrn kväll. Om personen frågar om syftet med experimentet svara att detta inte är något vi kan gå in på nu. Några frågor? 3. (om inte: när skulle det passa att under dagen? Bestäm tid). Idag ska vi öva på ett av tankeexperimenten som du kommer att utföra varje dag under nästa vecka. Försök att lägga märke till detaljer och att ta in hela bilden av minnet genom att fundera över till exempel färger. . dofter och din känsla för minnet. Skriv en lista över ”trevliga” stunder. Hur kan en sådan stund påverka ditt liv positivt i framtiden? Dvs. Hur har det gått med sömndagboken? 2. Att syftet med experimentet är att se om tankar ökar eller minskar och hur detta påverkar sömn.

Tänk på hur ditt minne kan påverka dig och ditt liv positivt. Det skulle till exempel kunna vara att äta eller dricka något du tycker om. Fyll först i Del 1 i sömndagboken och utför sedan experimentet. .Tankar och sömn [88] Bilaga 9 Instruktioner Under den kommande veckan ber vi dig att utföra följande tankeexperiment strax innan du går och lägger dig. Passa på att njut av stunden du tänker på. Dagen efter fyller du i Del 2 i sömndagboken. ______________________________________________________________________________ Avsätt femton minuter under dagen till att skapa en njutningsfull stund. Om dina tankar far iväg och du börjar tänka på något annat positivt går det bra. en härlig stund du haft med en vän eller på egen hand. När du på kvällen går och lägger dig i din säng för att sova vill vi att du tänker på något positivt du varit med om under dagen eller den senaste veckan. Låt denna tid vara bara din egen. dofter och dina känslor. rikta då varsamt din uppmärksamhet till det njutningsfulla minnet. Det kan till exempel vara den stund du skapade tidigare på dagen men också att du sett något fint. att tända ett ljus och lyssna på musik eller att gå en promenad. Fortsätt med detta under 10 minuter eller tills du märker att du börjar somna. Om du känner att dina tankar börjar vandra eller att du börjar tänka på något negativt. Försök att lägga märke till detaljer i din upplevelse/positiva stund så som färger.

Läs varje instruktion tyst och sakta för dig själv. försök att fokusera din uppmärksamhet på varje instruktion på de följande sidorna. Det är inget krav att du hinner gå igenom alla punkter utan det går bra att fokusera på vissa meningar. Koncentrera dig på varje instruktion och använd din fantasi för att fokusera på varje mening medan du läser. Dagen efter fyller du i Del 2 i sömndagboken. Lägg en kort stund på att koncentrera dig på och föreställa dig det instruktionen beskriver. ___________________________________________________________________________ Under de nästkommande minuterna. Fyll först i Del 1 i sömndagboken och utför sedan experimentet.Tankar och sömn [89] Bilaga 10 Instruktioner Under den kommande veckan ber vi dig att utföra följande tankeexperiment strax innan du går och lägger dig. Genomför experimentet i ca tio minuter.                Tänk på de fysiska sensationerna du känner i din kropp Tänk på din personlighet och vem du strävar efter att vara Tänk på hur pass klara dina tankar är just nu Tänk på varför du reagerar som du gör Tänk på hur du känner inombords Tänk på vad ditt nuvarande mentala tillstånd kan få för möjliga konsekvenser Tänk på hur lik/olik du är andra människor Tänk på hur det skulle vara om du alltid fortsatte att känna så som du känner just nu Tänk på varför saker och ting blir som de blir Tänk på att försöka förstå dig på dina känslor Tänk på hur vaken/trött du känner dig just nu Tänk på hur pass spänd du är i dina muskler Tänk på hur pass självförverkligad du känner dig Tänk på ditt utseende Tänk på om du känner dig stressad just nu .

Tankar och sömn [90] Bilaga 10 fortsättning                        Tänk på vilka långsiktiga mål du har Tänk på hur pass övertygad du känner dig Tänk på dina nuvarande känslor av trötthet/pigghet Tänk på olika förklaringar till de fysiska sensationer du har Tänk på hur hoppfull/hopplös du känner dig Tänk på till vilken grad du känner dig motiverad just nu Tänk på hur pass hjälplös du känner dig Tänk på hur pass lugn/rastlös du känner dig Tänk på de möjliga konsekvenserna av hur du känner dig Tänk på vad dina känslor kan betyda Tänk på hur glad/ledsen du känner dig Tänk på vilka förväntningar din familj har på dig Tänk på varför din kropp känns som den gör Tänk på varför du blir så här ibland Tänk på hur passiv/aktiv du känner dig Tänk på vad människor lägger märke till hos din personlighet Tänk på vilken sorts student du är och skulle önska att du var Tänk på hur svag/stark din kropp känns nu Tänk på hur pass avslappnad/agiterad du känner dig Tänk på vilken sorts människa du tror att du borde vara Tänk på graden av kontroll du känner just nu Tänk på vad som skulle hända om ditt nuvarande fysiska tillstånd skulle bestå Tänk på att sitta ner och analysera din personlighet .

Tankar och sömn [91] Bilaga 10 fortsättning        Tänk på varför du blev som du blev Tänk på de saker som är viktigast i ditt liv Tänk på hur snabbt/långsamt du tänker just nu Tänk på graden av beslutsamhet du känner Tänk på att försöka förstå vem du är Tänk på hur du känner över dina vänskapsrelationer Tänk på om du åstadkommit mycket så här långt .

Hur har det gått? 2. Experimentet ”tänk på påståenden” 4. Hade du några tankar kring syftet? 5. Skattta hur pass mycket du försökt jobba med respektive experiment på en skala från 0-10 A. .Tankar och sömn [92] Bilaga 11 Uppföljning  Ställ följande frågor: 1. Berätta om syftet med de olika tankeexperimenten. Sammanfatta hur du tycker att dina tankar och din sömn har påverkats under studien?     Diskutera tillgängliga resultat med deltagare. Tyckte du att det var svårt att utföra tankeexperimenten? 3. Tacka för deltagandet och ge bok. Förväntade du dig något speciellt av de olika experimenten? 6. Experimentet ”din stund” B. Berätta om möjlighet att söka behandling (vid behov).

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->