Professional Documents
Culture Documents
Örlogsboken
Örlogsboken är en handbok för flottans och amfibiekårens
värnpliktiga samt för övrig personal inom marinen.
Även utanför marinen kan boken fylla en funktion, inte
minst för att ge en allmän information om landets sjöförsvar.
ÖRLOGS
F Ö R S VA R S M AKT E N
OPERATIVA INSATSLEDNINGEN
Marintaktiska kommandot
Örlogsboken 2003
Örlogsboken 2003 års utgåva (M 7742-730002) fastställs att gälla och
ersätter 1995 års utgåva (M 7742-730001) och "Förhandsutgåva 2001".
Jörgen Ericsson
Generalinspektör för marinen
Thommy Helmersson
Reglementsofficer
MARINEN
Marinen
5
MARINEN
Marinen
6
MARINEN
7
MARINEN
Exempel på verksamhet som enligt UNCLOS Dessutom har kuststaten jurisdiktion (behörig-
stör kuststatens fred, ordning och säkerhet och het att utöva rättsskipning inom ett visst om-
därmed avskär rätten till oskadlig genomfart är: råde) över etablerandet av konstgjorda öar,
– vapenövningar marinvetenskaplig forskning och skyddet av
den marina miljön.
– landning och/eller start av luftfarkoster
– fiske En kuststat har inte bara rättigheter inom den
– forskning och bottenkartering ekonomiska zonen utan även skyldigheter. Till
skyldigheterna hör att skydda och bevara den
– sjösättning/ombordtagning av militär
marina miljön.
materiel, etc.
Andra stater än kuststaten har rätt att bedriva
Vidare måste ubåtar färdas i ytläge.
sjöfart och överflygning samt att lägga ut under-
Det vanligt förekommande begreppet ”ekono- vattenskablar inom EEZ, utan att detta får
misk zon” återfinns inte ordagrant i UNCLOS. förhindras av den stat som EEZ tillhör.
Istället används begreppet ”Exclusive Eco- Om två stater har överlappande EEZ måste
nomic Zone” – EEZ – inom vilken en stat har staterna förhandla med varandra om hur gräns-
exklusiva rättigheter till zonens naturtillgångar. linjen skall dras. Om förhandlingarna miss-
EEZ sträcker sig utanför och angränsar till lyckas kan en internationell domstol avgöra
territorialhavet. Dess bredd får inte överstiga tvisten.
200 distansminuter räknat från baslinjen. Fritt hav – ”High Seas” enligt UNCLOS – är allt
Kuststaten har suveräna rättigheter att utvinna vatten som inte ingår i någon stats EEZ, territo-
tillgångarna inom zonen. Det innebär att kust- rialhav eller inre vatten. I Östersjön finns där-
staten får utvinna tillgångar, såväl levande som för mycket lite fritt hav.
döda, i vattnet, på och under havsbotten. Detta På fritt hav gäller för alla stater navigations-
inkluderar resurser som kan utvinnas från frihet, överflygningsfrihet, rätt att lägga ut
vindar, strömmar och tidvatten. undervattenskablar, rätt att bygga konstgjorda
8
MARINEN
öar, fiskefrihet och rätt att bedriva vetenskap- haft besöksutbyte med länder både i vårt när-
lig forskning. område och på global nivå.
På fritt hav åtnjuter ett örlogsfartyg full immu- Under den senaste tioårsperioden har marina
nitet. minröjningsförband vid flera tillfällen genom-
De skyldigheter som åvilar en stat på det fria fört skarpa minröjningsinsatser inom ramen för
havet är bl a att alla fartyg skall vara registre- det stöd som Sverige lämnar till de baltiska
rade, sjösäkra och rätt utrustade. staterna.
Dessa regler gäller även inom EEZ. En delvis ny uppgift för marinen är att kunna
Begreppet ”fritt hav” ska inte förväxlas med medverka i internationella uppdrag inom FN:s
”internationellt vatten”, som inte är ett erkänt eller PFP:s* ram. För detta ändamål bedrivs
begrepp enligt UNCLOS. Det återfinns dock utbildning och övning i samverkan med andra
i vissa publikationer och definieras då som länder. * Partnership For Peace
”vattenområde tillhörande EEZ och fritt hav”. I fred ska marinen kunna stödja samhället vid
Inom internationellt vatten har ingen stat svåra påfrestningar. Detta innebär dels upp-
suveränitet eller full jurisdiktion. gifter av rutinkaraktär, som t ex ständig sjö-
räddningsberedskap, dels mer akuta insatser,
Ett väpnat angrepp mot Sverige är enligt
som att bistå med resurser vid bekämpning av
rådande hotbild inte aktuellt. En viktigare roll oljeutsläpp, etc. Försvarsmaktens helikopter-
för marinen just nu, än ett invasionsförsvar, förband med marina uppgifter utgör här en
är därför att övervaka sjöterritoriet och vid be- värdefull resurs.
hov kunna identifiera och avvisa kränkningar.
Bilder :
Den svenska Marinen har en lång tradition Oljeplattformar är s k ”konstgjorda öar”
Containerfartyg under gång på ”fritt hav”
av att delta i internationella sammanhang. Marinen röjer minor i Rigabukten
Marinens förband har under en lång följd av år En helikopter, hkp 4, övar sjöräddning
9
MARINEN
Sjöbevakningscentral
10
MARINEN
Marina förband
Ledningsförband Ytstridsförband
Ledningsförbanden är utrustade med avance- Marinens ytstridsförband består av korvetter,
rade datorstödda sambands- och informations- robotbåtar och patrullbåtar med stor slagkraft,
system. De leder och samordnar insatserna av rörlighet och flexibilitet. Med sin allsidiga
stridsfartygs- och kustförsvarsförbanden samt beväpning är fartygen effektiva mot alla typer
sammanställer beslutsunderlag för chefer på av mål såväl över som under vattenytan. När
olika militära nivåer. så krävs kan de föra med sig minor och sjunk-
De områdesbundna ledningsförbanden finns bomber.
i olika baser, väl skyddade, ofta djupt under Förbanden kan lösa uppgifter utefter hela
jorden eller inne i berg. De kompletteras av konfliktskalan från fred över kris till krig.
rörliga ledningsförband som snabbt kan förflyt-
I fredstid kan de med sina goda spanings- och
tas. Ledning av de stridande förbanden kan ske
kommunikationssystem leda och samordna
var som helst i Sverige oavsett var striden
insatser till sjöss.
utspelar sig. Marinens ledningssystem ingår nu
tillsammans med de motsvarande systemen i Under kriser kan förbanden med sin närvaro
armén och flygvapnet så att de beslut som fattas stabilisera eller dämpa krisutvecklingar.
bygger på en gemensam helhetsbild av läget. I krig kan förbanden utnyttjas för spanings- och
Ledningsförbanden medverkar i fredstid bland anfallsföretag. Även vid fredsbevarande inter-
annat vid sjöräddningsinsatser och i arbete med nationella insatser är de en viktig resurs som
att utveckla stridstaktik för olika förband och snabbt kan sättas in.
enheter.
11
MARINEN
Ubåtsförband
Ubåtsförbanden är idag ett mångsidigt och fartyg. Alternativt eller i kombination med
flexibelt vapensystem och ubåten kan användas torpeder kan ubåtarna medföra minor.
både i fred, kris och krig för spaning, bevak- Förutom den stora slagkraft våra ubåtar besit-
ning och underrättelseverksamhet. I krig är ter så kan de verka under lång tid till sjöss,
ubåtsförbandens främsta uppgift att bekämpa upp till månader om det skulle behövas, utan
fientliga fartyg. De kan också lägga ut mine- att behöva återgå till basen.
ringar nära en fientlig kust och hindra fientliga
Blotta vetskapen om att Sverige har ett starkt
ubåtars verksamhet.
ubåtsvapen är avskräckande för den som even-
Våra ubåtar har hög beredskap och är beman- tuellt planerar att angripa oss. De förberedel-
nade året runt, vilket innebär att de på mycket ser som en angripare tvingas göra inför ett
kort varsel kan ge sig ut till sjöss för att fullgöra anfall skulle avslöja hans planer och ge oss tid
sina uppgifter. Väl ute till sjöss är ubåtarna i stort att förbereda försvar.
sett oberoende av vilket väder det är på ytan.
Ubåtsvapnet är ett väl inövat system som bl a
Ubåtarnas anfallskraft är betydande. En ubåt genom övningar inom ramen för PFP visat att
har ett tjugotal lätta och tunga målsökande det svenska ubåtsvapnet är av hög internatio-
torpeder ombord. De tunga torpederna kan var nell klass. Ubåtsvapnet är därför en viktig del
och en sänka ett medelstort örlogsfartyg eller i Försvarsmaktens fortsatta satsning på del-
ett transportfartyg. De lätta torpederna sänker tagande i internationella uppgifter och ger oss
en konventionell ubåt eller skadar ett örlogs- tid att förbereda vårt försvar.
12
MARINEN
Minröjningsfartyget Arholma
Minkrigsförband
Minkrigsförbanden har till uppgift att såväl minröjningsfartyg är av högsta klass. Det sist-
lägga ut som oskadliggöra minor till havs. För- nämnda är delvis ett resultat av jakten på främ-
banden ska skapa trygga handelsvägar för den mande ubåtar som har stora likheter med att
civila sjöfarten i fred och krig. De kan också an- leta efter dolda minor. Vår röjdykarutbildning
vändas för spaning, övervakning och ubåtsjakt. väcker också internationell uppmärksamhet och
Minorna blir allt mer avancerade, och kan idag uppskattning.
programmeras att indikera och vid behov
bekämpa fartyg. De kan läggas ut i fred för att
med hjälp av signaler aktiveras då krig utbru-
tit. Mineringar i farleder kommer i framtiden
att domineras av bottenavståndsminor. För att
undvika upptäckt gräver de ner sig eller så är
de maskerade som stenar eller andra naturliga
inslag på havsbotten. För att finna och oskad-
liggöra dem används obemannade, fjärrstyrda
undervattensfarkoster och specialutbildade
röjdykare.
Det svenska försvaret ligger långt framme i ut-
vecklingen av minor och minröjning. Våra
Ett röjdykarpar ger klartecken för dykning
13
MARINEN
Amfibieförband
Amfibieförbanden har stor rörlighet och kan Bataljonen har kvalificerade vapensystem med
snabbt förflyttas och sättas in där de bäst lätta robotar, minsystem, luftvärnsrobotar, gra-
behövs. Förbanden kan genomföra strid mot en natkastare, tunga kulsprutor och granatsprutor.
angripare som uppträder både på land och på Bataljonen har förmåga att själv ta terräng och
vatten. De kan med sina robotar möta en angri- från denna lösa sina sjömålsuppgifter. Den har
pare långt ute till havs, eller med robotar och också god förmåga att strida i mörker.
minor bekämpa fientliga förband som inträngt
Bataljonen förflyttas med stridsbåtar, som även
i våra skärgårdsområden.
finns i en rad specialversioner för ledning, eld-
De ska också övervaka våra kustområden och ledning, sjuktransporter, m m. Andra typer av
i vissa lägen skydda handelssjöfarten och sjö- båtar som finns i förbandet är snabbgående
stridskrafternas basområden. trossbåtar och gruppbåtar. Amfibiebataljonerna
har ett avancerat ledningssystem som gör att
Amfibiebataljon de kan samverka med andra marina förband.
Amfibiebataljonerna är två till antalet med
I en amfibiebataljon ingår:
ca 800 man i varje. Bataljonens huvuduppgift
är att bekämpa sjömål. För detta ingår robot- ● Stabskompani
och minförband i bataljonerna. För att möjlig- ● Amfibiekompani
göra deras strid finns kustjägar- och granat-
● Kustjägarkompanier – 2 st
kastarkompanier som, under svåra förhållan-
den, ska kunna sättas in mot bl a fientliga ● Granatkastarkompani
specialförband.
14
MARINEN
Understödsförband
För att stridande förband skall fungera under I krig ingår Muskövarvet, Karlskronavarvet
en längre tid krävs en omfattande understöds- och ett antal andra varv i underhållsorganisa-
organisation. Som understödsförband räknas tionen. Enklare arbeten utförs av fartygs-
underhållsförband, bassäkerhetsförband och förbandens egna besättningar och av personal
sjukvårdsförband. i de s k ”lagen”, medan de mer omfattande
För det dagliga underhållet svarar ”trossen” reparationsarbetena och de som kräver torr-
eller ”lagen” som alltid följer förbandet. För de sättning görs av varven. I krigsorganisationen
mer omfattande och långsiktiga uppgifterna ingår en rad civila verkstäder som svarar för
finns renodlade underhållsförband med fler och reparation av t ex fordon.
mer kvalificerade resurser.
Underhållsförband
Underhållsförbanden svarar för att mat, driv-
medel och ammunition når ut till de stridande
förbanden. De ser även till att skadad materiel
repareras.
Underhållsförbanden har redan i fredstid ett
antal trängfartyg och fordon. Trängfartygen
karaktäriseras av att de lätt kan anpassas till
olika uppgifter. I krig mobiliseras dessutom ett
stort antal civila fartyg och lastbilar för olika
typer av transporter. Stabs- och lagfartyget Gålö
15
MARINEN
Bassäkerhetsförband
Bassäkerhetsförbanden är särskilt indelade, I krig mobiliseras ett antal stora färjor som skall
utrustade och tränade att motverka/försvåra utnyttjas för transport av skadade från strids-
marina specialoperationer främst riktade mot zonen till en lugnare del av Sverige.
sjöstridskrafter. Bassäkerhetsförbanden ingår Försvarsmaktens sjukvårdsförband håller god
som en delkomponent i säkerhetsbataljonerna. internationell standard och har genomfört flera
Förbanden löser som huvuduppgift säkerhets- FN-uppdrag. I Somalia upprättades t ex ett
bevakningsuppgifter, exempel på uppgifter är: marint stridssjukhus och i Bosnien en rörlig con-
● Bordning av fartyg tainerbaserad förbandstropp för akutsjukvård.
● Materiel- och personeskorter
● Fast/rörlig spaning med/utan hundar
● Bevakning
● Säkerhetsunderrättelsetjänst
Sjukvårdsförband
De marina sjukvårdsförbanden utgörs dels
av fältsjukhus där man kan operera och vårda
skadade ungefär som på ett mindre civilt sjuk-
hus, dels av de rörliga förbandstropparna i
container där de skadade omhändertas unge-
fär som på en vårdcentral. Det ingår rörliga
förbandstroppar i varje amfibieförband. För-
utom dessa resurser ingår en mängd sjukvårds-
funktioner på olika nivåer i förbanden. Operation vid ett fältsjukhus
16
MARINEN
Samverkande förband
De tidigare försvarsgrensorganiserade flyg-,
armé- och marinhelikoptrarna har numera sam-
lats under ett tak i Försvarsmaktens helikopter-
flottilj. Organisationsförändringen påverkar
inte de sjöoperativa helikoptrarnas basering
eller verksamhet.
17
MARINEN
Utbildning
Värnpliktsutbildning
Marinen kallar årligen in ett par tusen värnplik- Efter grundutbildningen sker krigsplacering.
tiga, med inryckningen uppdelad på olika till- Här görs en bedömning av varje värnpliktig,
fällen under året. De kallas in för att utbildas som därefter placeras vid olika krigsförband
mot en befattning, för att ingå i ett krigsförband med hänsyn till hur väl grundutbildningen
och där ersätta någon med en äldre utbildning. genomförts och personalbehovet vid respektive
Under värnpliktstiden kan de värnpliktiga förband.
exempelvis komma att ingå i förband som I begränsad omfattning kan värnpliktiga kom-
upprätthåller beredskap för att kunna avvisa ma att kallas in till repetitionsövningar. Efter
kränkningar. De kan också få uppgifter som ett antal år kan krigsplaceringen föras över till
handlar om att stödja samhället, som t ex sjö- förband med mindre krävande tjänst.
räddning, bärgning eller brandbekämpning.
De kan även komma att delta i internationella Inskrivningsbefattning
övningar.
▼
Vid mönstringen tilldelas man en inskrivnings-
befattning – det finns ca 250 olika befattningar Utbildningsbefattning
– inom marinen. Vid inryckningen placeras
sedan den värnpliktige i en utbildnings- ▼
befattning inom denna tjänst vid ett visst Krigsbefattning
förband.
18
MARINEN
19
MARINEN
Officersutbildning
Från och med 1999 infördes en ny utbildnings- eller ej grundar sig på om antagningskraven är
gång för officerare i Försvarsmakten. uppfyllda, hur många platser förbandet dispo-
Under (eventuellt efter) grundutbildningen nerar vid Militärhögskolan (MHS) samt vilket
kan den värnpliktige (man eller kvinna) ansöka långsiktigt behov de har av nya officerare.
om utbildning till yrkes- eller reservofficer. Utbildning till yrkesofficer
Ansökan görs hos respektive förbandschef.
Yrkesofficersprogrammet omfattar 80 poäng,
Dennes beslut om en ansökan skall beviljas
dv s fyra terminer. Två terminer genomförs
som försvarsmaktsgemensam utbildning vid
någon av militärhögskolorna i Stockholm eller
Halmstad. Detta är en rent teoretisk utbildning.
Två terminer genomförs sedan vid Örlogs-
skolan. Dessa terminer innehåller såväl teore-
tisk som praktisk utbildning.
Redan tidigt i utbildningen ges möjlighet till
specialinriktning.
Utbildningen leder fram till yrkesofficers-
examen och befordran till fänrik. Efter två års
godkänd praktisk tjänstgöring sker sedan
Utbildning i ledningscentral i amfibiebataljonen befordran till löjtnant.
20
MARINEN
Vidareutbildning av
Individuell befordran efter yrkesofficerare
kompetens och behov
Som löjtnant kan man utvecklas vidare inom
sitt fack och välja fackprogrammet för att
specialisera sig inom något visst område.
Kommendörkapten/ Fackprogrammet omfattar 40 poäng, utbild-
Överstelöjtnant ningen genomförs i en följd eller i etapper
under högst fem år.
CHEFS- Man kan också ansöka till det taktiska pro-
PROGRAMMET grammet vid Militärhögskolan. Det taktiska
programmet omfattar 40 poäng, två terminer,
FACKPROGRAMMET
och leder fram till befordran till kapten.
Löjtnant
Utbildning till reservofficer
Till reservofficerslinje i flottan och amfibie-
Minst två års kåren kan värnpliktiga plutonbefäl antas efter
praktisk tjänst
fullgjord grundutbildning.
21
MARINEN
22
MARINEN
Frivilligverksamhet
De frivilliga försvarsorganisationerna utgör, Verksamhetens syfte är att skapa en frivillig
genom den försvarsinformation, rekrytering kompetensresurs för totalförsvaret inom det
och utbildning som organisationerna genom- marina området samt genom försvarsupplys-
för, en viktig resurs för landets försvar. Med- ning öka kunskapen om försvars- och säkerhets-
lemmarnas starka engagemang och breda kom- politiken med tyngdpunkt på sjöförsvaret.
petens inom skilda områden i samhället har
Sedan 2001 är Sjövärnskåren en avtalsorganisa-
också stor betydelse för totalförsvaret, försvars-
tion och bemannar många befattningar i det
viljan och totalförsvarets förankring i samhället.
”marina hemvärnet” och i de nationella skydds-
Därför är det angeläget att de frivilliga försvars- styrkorna.
organisationernas verksamhet når ut på stor Sjövärnskåren genomför även en omfattande
bredd bland medborgarna inom hela landet.
marin ungdomsutbildning, som bl a har som
Särskilt bör uppmärksammas behovet att nå
mål att
kvinnor och invandrare.
– öka intresset för det marina försvaret och
Sjövärnskårernas Riksförbund (SVKRF) svensk sjöfart, och för att skapa en rekryte-
– i allmänt tal Sjövärnskåren – är en marin fri-
ringsbas för marinen och andra marint in-
villig försvarsorganisation med uppgift att
riktade yrken
rekrytera och genomföra frivillig marin vuxen-
och ungdomsutbildning, samt att bedriva total- – stimulera till en maritimt fritidsintresse
försvarsinformation. En av Sjövärnskårens – öka kunskapen om sjösäkerhet, navigation,
uppgifter är att ge krigsplacerade befäl i mari- sjömanskap och allmänt sjövett
nen möjlighet att på frivillig väg underhålla och – öka kunskapen om totalförsvaret och värn-
förkovra sina kunskaper. pliktstjänstgöringen.
23
MARINEN
Genomförandet sker i vissa fall med Sjövärns- sådana detaljkunskaper hinner man inte in-
kårens egna instruktörer, i andra fall med instruk- hämta under grundutbildningen eller krigs-
törer från marinen eller övriga Försvarsmakten. förbandsövningar. Bland kurserna finns många
Sjövärnskåren samverkar även med Älvsborgs som är till nytta även i det dagliga livet.
amfibieregementes organisation för ungdoms-
utbildning – U Amf 4. Utbildningen omfattar Krigsförbandskurser (KFK) genomförs av
tre år, vintertid på hemorten och sommartid vid krigsförbandschefen med stöd av mobilise-
någon av Sjövärnskårens fem sommarskolor. ringsmyndigheten och i samverkan med
SVKRF, FBU samt hemvärnet. Kursen läggs
De pojkar och flickor som söker till marinen har
i regel över ett veckoslut.
en fördel av fullständig sjövärnsutbildning.
Frivillig befälsutbildning (FBU) syftar till att: Befordringsutbildningen (BU) omfattar
kurser som gör det möjligt för den enskilde att
– höja befälets kunskap och förmåga samt där-
med öka krigsförbandens användbarhet och förbättra sin ledarförmåga och fördjupa sina
effektivitet taktiska och tekniska kunskaper. Han/hon
kvalificerar sig därigenom för befordran till
– tillgodose den frivilliga personalens behov av
kompletterande utbildning värnpliktigt befäl.
– ge möjlighet till befordran för de som är Ungdomsverksamheten har bland annat som
lämpliga. mål att informera om totalförsvaret, värnplikts-
Dessutom stärker utbildningen försvarsviljan tjänstgöringen och anställning inom Försvars-
och ökar samhörigheten mellan folket och för- makten.
svaret. För att få delta i frivilligutbildning måste man
Den frivilliga befälsutbildningen genomförs vara medlem i en frivillig försvarsorganisation,
dels som kompletteringsutbildning, dels som helst en sjövärnskår eller en KA-befälsförening.
befordringsutbildning. Upplysningar om utbildning m m får man från
Totalförsvarsutbildningen (TFU) omfattar en närmaste sjövärnskår eller KA-befälsförening.
mångfald ämnen som ger nödvändiga kunska- Militärdistriktsgrupperna inom respektive
per för all krigsplacerad personal. Mycket av militärdistrikt ger också sådan information.
24
MARINEN
25
MARINEN
Kvinnlig avtalspersonal
är en viktig del av krigs-
organisationen
Marinlottor och
bilkårister
Många befattningar inom mari-
nens krigsorganisation bemannas
av kvinnlig avtals-personal ur
de frivilliga försvarsorganisa-
tionerna Riksförbundet Sveriges
lottakårer (SLK) och Sveriges
kvinnliga bilkårers riksförbund
(SKBR).
26
FARTYG
Fartyg
27
FARTYG
Fartyg
Allmänt om sjöstridskrafter
Det geografiska läget och de ekonomiska torpedbåtar, patrullbåtar, minfartyg, minsve-
möjligheterna påverkar i hög grad en nations pare, minjaktfartyg och amfibiestridsfartyg.
marina målsättning. Därmed påverkas också
Hangarfartyg (endast i marina stormakter) av
utformningen av dess örlogsflotta för att i krig
konventionell typ är försedda med stora flyg-
kunna förfoga över sjöstridskrafter anpassade
däck samt katapulter eller liknande för start av
efter en trolig hotbild.
flygplan. Med dessa fartyg som baser kan stora
Beroende på nationens utrikespolitik m m flygstyrkor förflyttas och insättas världen över.
kan verksamhetsfältet för örlogsflottan om-
Med ett standarddeplacement mellan 30 000
fatta dels kustbevakning och övervakning av
och 95 000 ton är hangarfartygen de största
territorialhavet och dels den utpräglat militära
stridsfartygen. De kan medföra 30 till 90 flyg-
uppgiften att i fred upprätthålla någon form av
plan av olika typer för så skilda uppgifter
”maktbalans”.
som spaning, ubåtsjakt, luftförsvar och attack.
Till detta kan komma den ”diplomatiska” funk- Dessa fartyg har, tillsammans med eskort-
tionen, att genom närvaro i politiskt instabila grupper bestående av kryssare, jagare och
områden i sig utgöra en maktfaktor (eller t o m fregatter, mycket stor slagkraft.
utöva påtryckning).
Vissa av de stora hangarfartygens uppgifter
Örlogsfartygen indelas i stridsfartyg, träng- har övertagits av helikopterhangarfartyg som
fartyg och övningsfartyg. kan bära helikoptrar och VTOL-flygplan (Vertical
Stridsfartyg omfattar både ytfartyg och ubåtar. Take Off and Landing). Dessa fartyg har i allmän-
Ytfartygen utgörs av hangarfartyg, slagskepp, het ett deplacement på 10 000–30 000 ton och är
kryssare, jagare, fregatter, korvetter, robotbåtar, ett mellanting mellan hangarfartyg och kryssare.
28
FARTYG
29
FARTYG
30
FARTYG
Minfartyg, minröjningsfartyg, min- plast eller annat omagnetiskt material och ska
svepare och minjaktfartyg är fartyg avsedda kunna röja mekaniska, magnetiska och akus-
för minkrigföring. Bestyckningen utgörs av tiska minor. Minjaktfartygen på normalt 200
luftvärns-, minjakt- och eventuellt ubåtsjakts- – 800 ton är i princip konstruerade som minsvep-
vapen. Minfartyg är i allmänhet ganska stora arna och avsedda för att med hydrofoner och
fartyg på 1 000– 3 000 ton och med god kapaci- televisionskameror upptäcka och med minjakt-
tet att medföra och lägga ut minor. Minsvepar- robotar och dylikt kunna oskadliggöra både
na är vanligtvis relativt små och byggda i trä, förankrade minor och bottenminor.
31
FARTYG
32
FARTYG
33
FARTYG
KORVETTER Kv
1 ✕ 57 mm kanon
Stockholm Sto K 11 1984 antiubåtsgranater
320 50,0 ✕ 7,5 ✕ 2,6 30
Malmö Mmö K 12 1985 sjömålsrobotar *
53 cm torpeder *
40 cm ubåtsjakt-
torpeder *
sjunkbomber *
minor *
34
FARTYG
Korvett av Stockholm-klass
Korvett av Göteborg-klass
Korvett av Visby-klass
35
FARTYG
ROBOTBÅTAR Rbb
PATRULLBÅTAR Ptrb
36
FARTYG
Robotbåt av Ystad-klass
Patrullbåt av Kaparen-klass
Ubåt av Västergötland-klass
37
FARTYG
MINFARTYG Minftg
Minröjningsfartyg av Styrsö-klass
38
FARTYG
Minröjningsfartyg av Landsort-klass
39
FARTYG
RÖJDYKAR- Röjdykftg
FARTYG
Gåssten Gsn M 31
1973 130 24,0 ✕ 6,5 ✕ 3,5 10 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
Norsten Nsn M 32
Viksten Vsn M 33 1974 120 25,3 ✕ 6,6 ✕ 2,5 11 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
Hisingen His M 43 1960 150
Blackan Bla M 44 1961 150
24,0 ✕ 6,5 ✕ 3,5 10 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
Dämman Däm M 45 1960 170
Galten Gal M 46 1960 150
SJÄLVGÅENDE
MINSVEP SAM 1982 26 18,0 ✕ 6,1 ✕ 1,0 9
BEVAKNINGS-
BÅT TYP 70 63–77 1959–68 28–40 21,1 ✕ 4,6 ✕ 1,3 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
BEVAKNINGS-
BÅT TYP 80 81–92 1992– 60 22,0 ✕ 5,4 ✕ 2,0 25 2 ✕ 12,7 mm tung ksp
antiubåtsgranater
VEDETT- sjunkbomber
BÅTAR Vb
Jägaren Jäg V 150 1972 140 36,5 ✕ 6,2 ✕ 1,6 21 1 ✕ 40 mm kanon
Typ III:
Dalarö Dal V 09 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
Sandhamn San V 10 1984–85 50 23,4 ✕ 5,0 ✕ 1,6 30 sjunkbomber
Östhammar Öst V 11 minor
HYDROFONBOJ-
FARTYG
Ejdern Ejd B 01
Krickan Kri B 02 1991–92 36 20,0 ✕ 4,8 ✕ 1,3 15 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
Svärtan Svn B 03
Viggen Vig B 04
Hydrofonbojfartyg av Ejdern-klass
40
FARTYG
Röjdykarfartyget Viksten
Bevakningsbåt typ 80
41
FARTYG
MINUTLÄGGARE
Arkösund 12 1990
Kalmarsund 13 1992
Grundsund 15 1991 230 31,2 ✕ 7,4 ✕ 2,3 10 2 ✕ 12,7 mm tung ksp
Fårösund 18 1992
Barösund 19 1989
Furusund 20 1983 228 32,4 ✕ 8,4 ✕ 1,8 11 1 ✕ 12,7 mm tung ksp
TRANSPORTFÄRJOR
Tjelvar 1937 85 17,0 ✕ 5,8 ✕ 2,1
Ring 1943–45 135 28,0 ✕ 8,0 ✕ 1,8 12 1 ✕ 2,7 mm tung ksp
Bore, Heimdal 1967 340 37,8 ✕ 8,6 ✕ 2,6 2 ✕ 12,7 mm tung ksp
Loke A 344 1994 305 35,9 ✕ 9,0 ✕ 2,1
SVÄVARE
M 10X
TRANSPORTBÅTAR, STÖRRE
(45 st)
207, 208, 212, 213,
215, 220–223, 225, 228,
230–239, 241, 243, 244,
247–249, 252, 253, 256, 1957–77 31 21,4 ✕ 4,2 ✕ 1,3 20 2 ✕ ksp 58
258–265, 267, 273, 274,
277, 281–283
Svävare M10X
42
FARTYG
Minutläggaren Barösund
Transportfärjan Heimdal
43
FARTYG
BASTRANSPORTBÅTAR (8 st)
701–703 1980 35 15,5 ✕ 5,0 ✕ 1,7
751–755 1970–87 35 15,5 ✕ 5,0 ✕ 1,7
AMFIBIELEDNINGSBÅT (2 st)
451 1998–02 39,9 23,5 ✕ 5,1 ✕ 1,23 > 25 2 ✕ 12,7 mm tung ksp
452 1998– 39,9 23,5 ✕ 5,1 ✕ 1,23 > 25 2 ✕ 12,7 mm tung ksp
Stridsbåt 90H
44
FARTYG
Stridsbåt 90E
Trossbåt
Lätt trossbåt
45
FARTYG
TRÄNGFARTYG
Visborg Vbg A 265 1976 2 590 92,4 x 14,7 x 4,0 Stödfartyg
Orion Ori A 201 1984 1 205 61,2 ✕ 11,7 ✕ 3,8 Bevakningsfartyg
Ägir Ägir A 212 (1984) 1989 117 25,0 ✕ 7,5 ✕ 2,0 Dykarfartyg
Nordanö Nor A 213 (1983) 1992 148 24,5 ✕ 7,5 ✕ 2,7 Dykarfartyg
Belos Bel A 214 1985 6 150 104,9 ✕ 18,0 ✕ 5,1 Dykeri- och
ubåtsräddningsfartyg
URF URF URF 1979 50 13,5 ✕ 4,3 ✕ 2,8 Ubåtsräddningsfarkost
Eldaren Eld A 229 (1959) 1980 550 37,2 ✕ 6,5 ✕ 2,9 Tankfartyg
Minören Mön A 237 1940 165 31,9 ✕ 6,2 ✕ 2,5 Mintransportfartyg
Urd Urd A 241 1986 190 26,0 ✕ 6,7 ✕ 3,5 Försöksfartyg
Pelikanen Pel A 247 1963 140 33,0 ✕ 5,8 ✕ 2,2 Torped- och robot-
bärgningsfartyg
Pingvinen Pin A 248 1975 150 33,3 ✕ 6,1 ✕ 2,2 ”
Achilles Als A 251 1962 450 32,0 ✕ 8,8 ✕ 4,6 Bogserbåt
Hermes Hem A 253 1957 215 24,5 ✕ 6,9 ✕ 3,2 ”
Utö Utö A 261 (1973) 1989 1 795 58,0 ✕ 12,3 ✕ 4,6 Stabs- och lagfartyg
för MRöjflj
Skredsvik Sdk A 262 (1979) 1992 375 46,0 ✕ 8,5 ✕ 2,5 Basfartyg för röjdykare
Gålö Gålö A 262 (1976) 1993 1 200 60,0 ✕ 12,0 ✕ 4,4 Stabs/lag- och stödfartyg
Trossö Trö 2 100 72,0 x 13,0 x 5,5 Lagfartyg för 31. ysflj
Sleipner Slp A 343 (1980) 1992 1 049 50,0 ✕ 11,0 ✕ 3,5 Lasttransportfartyg
Årtal inom parentes anger färdigställande.
Efterföljande årtal anger år för ombyggnad
till trängfartyg.
ÖVNINGSFARTYG
Gladan Gad S 01 1947 Sjömanskaps- och
220 34,4 ✕ 7,2 ✕ 4,2
Falken Fak S 02 1947 ledarskapsutbildning
M 21 M 21 M 21
M 22 M 22 M 22
1941 70 27,7 ✕ 5,0 ✕ 2,0 Navigeringsplattformar
M 24 M 24 M 24
M 25 M 25 M 25
46
FARTYG
Bevakningsfartyget Orion
47
FARTYG
Försvarsmaktens Helikopterflottilj
HKP 4 HKP 6A/6B SH 89
Antal 14 19/10 1
Hkp 4
48
FARTYG
Hkp 6
Ubåtsjaktflygplan SH 89
49
FARTYG
Antal 20 12 5
Hkp 9
50
FARTYG
Hkp 10
Hkp 11
51
FARTYG
Kustbevakningen
Kustbevakningen är en civil myndighet med Kustbevakningens organisation består av en
huvuduppgift att svara för övervakning, miljö- central ledning, lokaliserad till Karlskrona, och
skydd och säkerhet till sjöss. fyra regionledningar med lokal organisation.
Till uppgifterna hör bl a övervakning och Totalt har Kustbevakningen omkring 600
kontroll av regler för sjötrafik och sjösäkerhet, anställda, av vilka drygt 450 har operativa
tullbestämmelser, militära skyddsområden, befattningar till sjöss.
jakt- och fiskebestämmelser, naturskydds- För att klara sina olika uppgifter har Kust-
bestämmelser, vattenförorenings- och dump- bevakningen olika specialfartyg, snabbgående
ningsbestämmelser, fartygsregistrering samt motorbåtar, dykarresurser samt omfattande
bemanning och last ombord. miljöskyddsmateriel till sitt förfogande.
UTSJÖBEVAKNINGSFARTYG
KBV 171 1 st 375 46,0 ✕ 8,5 18 8
KBV 181 1 st 900 56,0 ✕ 10,2 16 1
PATRULLFARTYG
KBV 102–105 4 st 50/53 26,7 ✕ 5,0 23–27 5
KBV 274 1 st 22 19,2 ✕ 4,2 20 3
KBV 281–290 10 st 37 21,0 ✕ 5,0 27 4
KBV 301–311 11 st 35 19,9 ✕ 4,6 33 4
KOMBINATIONSFARTYG
KBV 020 1 st 60 27,6 ✕ 9,2 27 5
MILJÖSKYDDSFARTYG
KBV 03 1 st 430 40,0 ✕ 6,5 13 5–7
KBV 04 1 st 450 35,5 ✕ 8,0 12 5–7
KBV 005 1 st 999 45,5 ✕ 10,5 12 5–7
KBV 010 1 st 500 48,0 ✕ 8,5 14 5–7
KBV 044 1 st 52 25,0 ✕ 6,0 10 3 –6
KBV 045–049 5 st 60 27,6 ✕ 9,2 25 2–6
KBV 050–051 2 st 315 38,4 ✕ 8,5 10 2–6
SVÄVARE
KBV 891–893 3 st 11,7 ✕ 5,9 34 2
52
FARTYG
53
FARTYG
Sjöfartsverkets fartyg
Längd ö a ✕
Färdig- Deplacement största bredd ✕
ställd i ton djupgående (m) Bestyckning
ISBRYTARE
Ale * 1973 1 488 47,0 ✕ 13,0 ✕ 5,4 1 ✕ 40 mm kanoner
Atle 1974
Frej 1975 7 800 104,7 ✕ 23,8 ✕ 7,3 4 ✕ 40 mm kanoner
Ymer 1977
Oden 1988 12 900 98,0 ✕ 25,0 ✕ 8,5
* Även sjömätningsfartyg
SJÖMÄTNINGSFARTYG
Jacob Hägg 1983 150 36,5 ✕ 7,5 ✕ 1,7
Nils Strömcrona 1985 170 30,0 ✕ 10,0 ✕ 1,6
Isbrytaren Oden
54
FARTYG
55
FARTYG
Ro/ro-fartyg
56
FARTYG
Containerfartyg Bulkfartyg
Som handelsfartyg räknas alla fartyg som fartyg för vissa lasttyper som kyl- och frysgods,
utnyttjas kommersiellt för person- och varu- färdiga bilar etc. Linjefartygen transporterar
transporter, alltså inte fiskefartyg, bogserbåtar, antingen sin last i containrar eller i lastbärare
isbrytare etc. som kan rullas ombord, s k ro/ro-fartyg (roll
Handelsfartygen kan indelas i ett antal huvud- on/roll off). Linjefartygen går på bestämda
grupper: trader efter turlista.
Råvaror transporteras över haven med tank- Bil- och passagerarfärjor utgör viktiga ”broar”
fartyg (flytande petroleumprodukter) gastank- mellan olika länders järnvägs- och landsvägs-
fartyg (kondenserad gas) och bulkfartyg (torra system. Kravet på snabba passagerartransporter
råvaror som kol, malm etc). Bulkfartygen trans- har medfört ett allt större inslag av så kallade
porterar också stapelvaror som födoämnen, höghastighetsfartyg. Huvuddelen av Nordens
gödning, skogsprodukter etc. export/import av färdiga industriprodukter
De färdiga och halvfärdiga industriprodukt- transporteras till och från övriga Europa med
erna transporteras med linjefartyg eller special- just bil- och passagerarfärjor.
57
FARTYG
58
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Stridsledning
och vapensystem
59
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Stridsledning
och vapensystem
För att ett stridande förband ska kunna genom- Informationen insamlas dels från spanings-
föra sina uppgifter måste det förutom vapen och medlen ombord på fartygen (radar, signal-
ammunition även vara försett med utrustning spaning, sonar m m), dels från andra spanande
för spaning och eldledning samt medel för att källor som t ex andra fartyg, flygplan, helikop-
försvåra fientlig vapeninsats. All denna mate- trar och landbaserade spaningsförband.
riel kan sammanfattas i två begrepp – strids- Bearbetning av informationen sker i datorise-
ledning och vapensystem. rade ledningssystem där lägesbilden presente-
ras på olika former av bildskärmar.
Stridsledning Utbyte av stridsledningsinformation sker huvud-
Stridsledning sker genom att utnyttja olika slag sakligen med hjälp av datakommunikation över
av spaningsmedel (sensorer) för att insamla, tråd, radiolänk eller radio.
bearbeta, presentera och delge information Denna verksamhet bedrivs t ex i stridslednings-
om egna och fientliga förbands rörelser så att centralen (SLC) ombord på ett fartyg eller i ett
fartygets eller förbandets vapensystem kan amfibieförbands rörliga stab ombord i en snabb-
sättas in på bästa möjliga sätt. gående ledningsbåt.
60
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Radarn fungerar i princip så att antennen längder har man utformat skilda anläggningar
skickar ut pulser av elektromagnetiska vågor för spaning mot mål i luften och på havsytan.
som återkastas när de träffar ett föremål. Radarn har emellertid ingen möjlighet att
Genom att kontrollera åt vilket håll pulsen registrera eldsken, rök eller torpedbanor, vilket
sänds ut, samt genom att mäta tiden från det att innebär att utkikar är ett nödvändigt komple-
en puls sänds ut tills den kommer tillbaka, ment under både dager och mörker.
kan radarn registrera riktning och avstånd till Elektromagnetiska vågor kan tas emot och
föremålet. Presentationen av radarbilden sker registreras i radar- och radiosignalspanings-
sedan i form av ett ”radareko” på en radarskärm utrustningar. Det är därför många gånger tak-
som kan ha olika utformning beroende på tiskt lämpligt att, för att undgå upptäckt, inte
användningsområdet. konstant sända med t ex sin radarstation eller
Genom att använda olika antenntyper och våg- t o m uppträda helt radio- och radartyst.
61
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Vapensystem
Artilleri
Marinens artilleri har till uppgift att bekämpa De är räfflade på insidan för att ge projektilen en
lufthot som flygplan och robotar. Det kan också roterande rörelse och därmed en stabilare bana.
användas för bekämpning av sjö- och markmål. Projektilens utgångshastighet är hög, i vissa fall
Den i förhållande till roboten svaga verkan av omkring 1 000 meter per sekund eller mer.
det enskilda skottet, kan artilleriet kompensera Artilleripjäserna har helautomatisk laddning,
genom den avsevärt högre eldhastigheten och vilket medför hög eldhastighet. För en 57 mm
stora ammunitionsförråd. kanon är eldhastigheten 200 skott per minut och
Artilleriet består av kanoner med granater samt för en 40 mm kanon omkring 240. Den effek-
artillerieldledningar med eldledningsradar tiva räckvidden – portén – för en kanon är minst
eller riktstativ. samma antal kilometer som kalibern i centime-
ter, dvs en 57 mm pjäs har en porté av 6 km och
Kanonen består av eldrör och mekanism. en 40 mm kanon har en porté av över 4 km.
Underlaget den vilar i kallas lavettage. En en-
staka kanon med tillhörande lavettage och rikt- För att uppnå största verkan i målet har
anordning kallas artilleripjäs eller endast pjäs. granaten en sprängladdning som kreverar vid
träff. Granaten bringas till detonation av ett
Våra moderna lätta pjäser är av 57 mm och tändrör. De vanligaste typerna är anslagsrör och
40 mm kaliber. De är avsedda för bekämpning avståndsverkande rör, s k zonrör. Anslagsröret
av såväl luftmål som sjömål, och benämns utlöser sprängladdningen antingen omedelbart
därför allmålsartilleri. vid anslaget, så är fallet för spränggranaten,
Eldrören är tillverkade av specialstål för att eller sedan granaten trängt in i målet, som
tåla de stora påfrestningarna vid eldgivning. sjömålsgranaten.
62
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Zonröret, som används vid skjutning mot luft- Under mörker kan målet belysas av lysraketer.
mål, dvs flygplan och robotar, innehåller en Lysraketerna avfyras från särskilda raketställ.
sensor som känner av avståndet till målet. När
granaten passerar målet utan att träffa, får zon-
röret ekosignaler från målet, vilka utlöser deto-
nationen. Zonröret kompletteras oftast med ett
anslagsrör för att fungera även vid direktträff.
Kanonerna fjärriktas i allmänhet från en artil-
lerieldledning som är försedd med eldled-
ningsradar och ibland även andra riktmedel,
t ex TV-sikte. Med radarns hjälp kan skjutning
ske även under mörker och i dimma då man
inte ser målet optiskt. Med radarns hjälp mäts
målets läge och rörelser. Dessa data bearbetas
av eldledningen, som beräknar de korrektioner
som måste till för att projektilerna ska träffa
målet. Korrektioner görs för det egna fartygets
rörelser, målets förflyttning, vind m m.
För vissa 40 mm automatpjäser används ett
förenklat eldledningssystem, där riktningen till
målet automatiskt mäts av ett TV-sikte som styr
pjäserna. De nödvändiga korrektionerna beräk-
nas och ställs in för hand, varefter kanonens
höga eldhastighet får kompensera korrek-
tionernas osäkerhet. 57 mm artilleripjäs ombord på en robotbåt
63
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Robotvapen
Robotsystemen består av robotar med utskjut-
ningsanordning och roboteldledningar.
Den principiella skillnaden mellan en artilleri-
projektil och en robot är att en robot drivs fram
med en egen drivkälla och kan under sin bana
styras mot målet genom att den är försedd med
en egen målsökare. Sprängningen sker därefter
antingen genom direktträff i målet eller genom
inverkan av zonrör vid nära passage av målet.
Inom marinen finns luftvärnsrobotar och sjö-
målsrobotar. Luftvärnsrobotarna kan användas
mot anfallande flyg och sjömålsrobotar på väg
mot det egna förbandet. Robotarnas räckvidd
överstiger i de flesta fall artilleriets, och avfyras
därför på stora avstånd. Robot 12 ombord på en patrullbåt
Robotar som är avsedda att användas mot yt- Korvetterna och robotbåtarna kan bestyckas
fartyg benämns sjömålsrobotar då de avfyras med upp till åtta stycken Rb 15 med en räck-
från fartyg eller från land och attackrobotar då vidd på mer än 100 km. Rb 15 har radarmål-
de avfyras från flygplan. I den svenska mari- sökare. I amfibiebataljonen används Rb 17 för
nen finns tre typer av sjömålsrobotar, Rb 12, sjömålsbekämpning. Rb 17 har en räckvidd på
Rb 15 och Rb 17 samt luftvärnsroboten Rb 70. 7 km och är i likhet med Rb 12 försedd med IR-
Patrullbåtarna är försedda med upp till sex målsökare. Luftvärnsroboten styrs hela vägen
Rb 12, vilka har en räckvidd på cirka 25 km. mot målet och har en räckvidd på 5 km.
64
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
65
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Torpeder
Torpeden används för att bekämpa mål både
på och under vattenytan, och den förekommer
därför i olika storlekar och typer. Torpeder finns
på olika typer av vapenbärare, som korvetter,
robotbåtar, ubåtar och helikoptrar.
Beroende på vilken vapenbäraren är, ingår vissa
av följande komponenter i vapensystemet:
– periskop (ubåtar)
– sonar (ubåtar, korvetter och helikoptrar)
– eldledningsradar (alla ytfartyg och helikopt-
rar)
– eldledning (helikoptrar och alla fartyg)
40 cm ubåtsjakttorped upphängd på en hkp 4
En modern torped av 53 cm kaliber är 7 m lång
och väger omkring 1 800 kg. Av den totala vik- För korvetter, ubåtar och helikoptrar finns även
ten utgörs 300 kg av ett högexplosivt ämne, en mindre torpedtyp, med 40 cm kaliber. Dess
vanligen trotyl. Dessa torpeder är fjärrstyrda, längd är 2,85 meter och vikten endast 270 kg.
målsökande och har en räckvidd som överstiger Den är fjärrstyrd och målsökande och främst
15 km. 53 cm torpeder finns ombord på robot- avsedd att användas mot fientliga ubåtar. Från
båtar och ubåtar. ubåt används 40 cm torped även mot ytmål.
66
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Torpedeldledningens uppgift är att beräkna åstadkommer denna strimma. För att torpeden
den punkt där torpeden och målet ska samman- inte ska röja sig på detta sätt används numera
träffa. Eldledningen bearbetar målobserva- elektrisk drift eller framdrivning med väte-
tioner som erhålls från exempelvis sonar, radar peroxid.
eller periskop. I sin bana under vattnet håller sig torpeden på
Torpeden inriktas vid avfyring mot en punkt rätt djup genom att känna av vattentrycket.
framför målet, den s k framförpunkten. Därefter För att kunna hålla rätt kurs är den försedd med
avfyras torpeden, som antingen styrs med ett gyroskop. Genom att använda fjärrstyrda
ledning av fortsatta målobservationer eller, torpeder kan torpedkursen ändras från det skju-
efter en viss gångsträcka, själv påbörjar mål- tande fartyget eller helikoptern.
sökning med ledning av de ljud målfartyget Torpedens sprängladdning detonerar genom
åstadkommer i vattnet. Torpeden håller en fart inverkan av stridsspetsen. Denna inverkan kan
på 30 – 50 knop. antingen vara mekanisk, med detonation vid
Från ytstridsfartyg avfyras torpederna med krut torpedens anslag mot målet, eller avstånds-
från torpedtuberna. Så snart torpeden kommit verkande, varvid laddningen sprängs när
i vattnet drivs den vidare av sitt eget maskineri. torpeden befinner sig under målet. Torpedens
Ubåtarnas torpedtuber är mer komplicerade på sprängverkan är så stor att den orsakar avse-
grund av att torpederna måste skjutas mot det värda skrovskador under vattenlinjen, ofta med
omgivande vattnets tryck, utan att utskjut- sänkning som följd.
ningen lämnar röjande spår. Detta har medfört Vid övningsskjutning med torped ställs djupet
att moderna ubåtar har ”utsimmande” torpeder. in så att torpeden går några meter under mål-
Torpeder som drivs med ånga och överhettade fartyget. Övningstorpeder saknar sprängladd-
förbränningsgaser lämnar oftast en synlig ning och innehåller istället registreringsutrust-
strimma efter sig på vattenytan. Det är oljerester ning så att torpedskottet kan utvärderas i efter-
m m i de avgående förbränningsgaserna som hand.
67
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Minor
Minan innehåller en sprängladdning som verkande och detonerar då passerande fartyg
bringas till detonation när ett fartyg passerar. åstadkommer tillräckligt kraftigt utslag
Kontaktminor avfyras med en elektromekanisk för magnetism, buller eller vattentrycks-
avfyringsinrättning då de blir påseglade och förändringar.
kan åstadkomma stora hål i ett fartygsskrov.
Avståndsminor avfyras då ett fartyg på av-
stånd påverkar känsliga instrument i dem.
Avståndsminornas verkan kännetecknas av
skrovbrott, förstörda propelleraxlar, havererade
maskiner m m.
Minor indelas efter förankringssätt i
– förankrade minor (kontakt- och avstånds-
minor)
– bottenminor (avståndsminor).
De förankrade minor som läggs ut av flottans
fartyg är självankrande, dvs minorna förank-
ras automatiskt på ett i förväg inställt djup.
Bottenminorna saknar ankare och ligger kvar
på botten av egen tyngd. De är avstånds-
Mindäck ombord på ett minfartyg
68
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
69
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Minröjning
Minröjningen har till uppgift att oskadliggöra Uppsvepta minor omhändertas av bevaknings-
minor som kan hindra vår sjöfart eller begränsa båtar, BV Min, som följer minsveparna.
våra örlogsfartygs rörelsefrihet. Minröjningen Avståndsverkande minor röjs med s k avstånds-
är en arbets- och tidskrävande verksamhet. För svep. Svepen alstrar magnetfält eller ljud som
att i krigstid kunna hålla våra farleder fria från så nära som möjligt efterliknar ett fartygs mag-
minor finns – förutom våra stamminsvepare – netfält och buller vilket gör att minorna sprängs.
ett antal fiskefartyg uttagna som snabbt kan Avståndssvepen är så avpassade, att spräng-
ändras till s k hjälpminsvepare. Minröjning sker ning av minan sker på betryggande avstånd
i form av minsvepning eller minjakt. från svepfartyget.
Minsvepning utförs av minsvepare och min- Akustiska svep förekommer främst i form av
röjningsfartyg med mekaniska eller avstånds- tonsändare, vilka genom olika arrangemang
verkande svep. alstrar buller i vattnet.
De mekaniska svepen används mot förankrade För att öka säkerheten för minsveparna har flot-
minor och består i sin enklaste form av två tan ett antal självgående akustisk-magnetiska
stållinor som förs på ett förutbestämt djup, där minsvep, SAM. Dessa farkoster är obemannade
de fångar och skär av en minas ankarlina. Stål- och kan fjärrstyras från fartyg eller land för att
linorna, s k skärlinor, förses med spränggripare. röja ett stråk före minsveparna.
70
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Minskyddet har till uppgift att skydda enskilda tillstånd avmagnetiseras de med jämna mellan-
fartyg mot magnetminor. rum vid särskilda avmagnetiseringsstationer.
För att minska det avstånd på vilket fartygen För att undvika att utlösa akustiska minor för-
påverkar dessa minor har de flesta örlogsfar- söker man göra fartygen mer tystgående.
tyg ett magnetminskydd. Det består av ett sys- För att minska riskerna att påverka tryckminor
tem med fast monterade kablar. Genom led- kan man vid konstruktion av fartyg göra under-
ningarna släpper man likström på ett sådant vattenskroppen så slank som möjligt. Ett annat
sätt, att magnetfältet kring fartyget minskas. För sätt att skydda sig mot denna typ av minor är
att ytterligare förbättra fartygens magnetiska att gå med låg fart.
Minröjningsdykare i arbete
71
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Patrullbåtarna kan med stor precision sätta in sjunkbomber mot fientliga ubåtar
Ubåtsjakt
Ubåtsjakt har till uppgift att hindra eller för-
svåra anfall eller annan verksamhet med fient-
liga ubåtar. Dessa kan utgöra en fara både för
våra örlogsfartyg och för våra civila sjötrans-
porter. De kan dessutom utgöra ett hot mot våra
försvarsanläggningar längs kusten.
Ubåtsjaktuppgiften löses av helikoptrar, flyg-
plan och fartyg. I regel arbetar dessa i ett för
uppgiften sammansatt förband, en s k ubåts-
jaktstyrka.
Ingående enheter kan vara helikoptrar, ubåts-
jaktflygplan, korvetter, patrullbåtar, min-
röjningsfartyg, bojfartyg, bevakningsbåtar
och ubåtar. Sjunkbomber på en hkp 4
Helikoptrar och flygplan står främst för reak- mande ubåtsverksamhet, eller för att förhindra/
tionssnabbhet, överraskande insats och snabb försvåra för ubåtar att uppehålla sig inom ett
avsökning, medan fartygen främst står för visst område.
uthålligheten.
Ett antal tunga helikoptrar med marina upp-
Passiv, icke röjande spaning, genomförs före- gifter har speciell utrustning för att lokalisera
trädesvis med ubåtar, bojfartyg, ubåtsjaktflyg- och anfalla ubåtar. För att kunna upptäcka
plan och amfibieminplutons mineringar. ubåtsperiskop är helikoptern utrustad med en
Aktiv spaning genomförs av övriga enheter ytspaningsradar som samtidigt är avsedd för
och sker endera efter en indikation om främ- navigering under mörker och dålig sikt.
72
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
För avspaning av havet under ytan används en sonarbojar och en bogserad sonar (Towed Array
sonar. Den sänder ut ljudpulser som, om de System) som kan upptäcka buller i vattnet på
träffar ubåten, reflekteras tillbaka. Med hjälp av stora avstånd.
presentation på en bildskärm kan man sedan Korvetterna kan lokalisera och bekämpa
erhålla avstånd och riktning till ubåten. ubåtar enskilt eller i samverkan med helikopt-
Helikoptrar som ska lokalisera och bekämpa rar. Korvetterna bekämpar ubåtar med sjunk-
ubåtar jagar i rotar om två, eller grupper om bomber, antiubåtsgranater och torpeder.
tre. Helikoptrarna bekämpar ubåtar med sjunk- Patrullbåtarna är utrustade med ett kvalificerat
bomber och torpeder. sonarsystem som lämpar sig för spaning efter
Ubåtsjaktflygplanet är liksom helikoptrarna ubåtar nära kusten, i skärgårdsinlopp och i skär-
utrustat med radar. För passiv spaning ut- gård. Systemet omfattar dels en släpsonar för
nyttjas främst IR-system (värmesökande) spaning, dels en skrovfast bildalstrande sonar.
och sonarbojar, vilka läggs i olika mönster i Ubåtar bekämpas med sjunkbomber och anti-
områden där ubåtar indikerats eller förväntas ubåtsgranater.
passera.Korvetterna är utrustade med s k släp- Bevakningsbåtarna är utrustade med kvalifi-
sonar, som bogseras efter fartyget på valfritt cerade sonarsystem särskilt framtagna för spa-
djup. Ombord på korvetterna, liksom på heli- ning efter ubåtar nära kusten, i skärgårdsinlopp
koptrarna, finns en datoriserad eldledning som och i skärgården. För bekämpning av ubåtar är
är kopplad till sonaren. Eldledningen hjälper bevakningsbåtarna urustade med sjunkbomber
operatören att beräkna tidpunkt för vapen- och antiubåtsgranater.
insats. Vid torpedinsats visar den även hur Det tyngsta vapen som kan användas vid ubåts-
torpeden ska styras mot målet. jakt är minvapnet. Minorna som används är
Korvett av Göteborg-klass är utrustad med kontrollerbara och bemannas av personal ur
en skrovfast sonar och en släpsonar för aktiv amfibiestridskrafterna. Med minornas hjälp kan
spaning. Släpsonaren bogseras efter fartyget även undervattensverksamhet upptäckas och
på valfritt djup. För passiv spaning används lokaliseras, samt möjlighet till analys ges.
Hydrofonbojfartyg av Ejdern-klass
73
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
74
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Försvarsmaktens Helikopterflottilj
Försvarsmaktens Helikopterflottilj bildades Helikopterflottiljen ingår med komponenter
1998 genom en sammnslagning av helikopter- i samtliga de fyra övergripande uppgifter som
förbanden inom armén, flygvapnet och Försvarsmakten har. Flottiljens huvuduppgift
marinen. I grundorganisationen ingår ca 1 000 är att utbilda besättningar och markpersonal för
personer, varav cirka 640 är yrkesofficerare. krigsförbanden.
Helikopterflottiljen förfogar över drygt 70 Helikopterflottiljen utvecklar och utbildar två
helikoptrar fördelade på fem olika typer samt helikopterbataljoner – en med markoperativ
ett ubåtsjaktflygplan. inriktning och en med sjöoperativ inriktning.
Flottiljen består av en chef med stab med säte Utöver sina ordinarie uppgifter inom Försvars-
på Malmen i Linköping samt helikopterenheter makten har helikopterflottiljen ständig rädd-
fördelade över landet enligt följande: ningsberedskap för Sjöfartsverket på tre plat-
● 1. hkpskv – Norrlands hkpskvadron i Boden ser i landet: Säve, Kallinge och Berga.
och i Östersund
Helikoptrar med
● 2. hkpbat – Svea hkpbataljon på Berga samt
i Uppsala, Kallinge, Säve och Såtenäs sjöoperativa uppgifter
Helikoptern är, med sina speciella manöver-
● 4. hkpbat – Östgöta hkpbataljon i Linköping
egenskaper som hovring – förmågan att stå stilla
● HkpSS – Helikopterstridsskolan i Linköping i luften – och möjligheterna att landa på små
● TeK HKP – Teknikkontor helikopter i Lin- ytor t ex fartyg, särskilt lämpad för sjöoperativ
köping verksamhet.
75
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Helikoptern har stor flexibilitet eftersom den helikoptrarna för att hålla kontakten och klas-
snabbt kan förlytta sig mellan olika operations- sificera den. Därefter sätter man in anfall med
områden för att utföra olika typer av uppdrag. torpeder eller sjunkbomber.
Av helikopterflottiljens två helikopterbataljoner Till skillnad mot helikoptrarna arbetar ubåts-
har en i första hand sjöoperativa uppgifter. Den jaktflygplanet helt passivt, dvs det lyssnar utan
disponerar idag 14 st Hkp 4, 7 st Hkp 6, ett flyg- att sända ut något ljud. Lyssningen sker via
plan SH 89 samt en stor mängd fordon, efter- sonarbojar som fälls från flygplanet på taktiskt
som förbanden är rörliga och ska kunna verka valda positioner. Vid kontakt i bojarna kan flyg-
över hela landet. I framtiden kommer flottiljen planet leda helikoptrar eller fartyg för vapen-
att utrustas med nya helikoptrar. insats.
Den sjöoperativa helikopterbataljonens huvud-
sakliga uppgifter är ubåtsjakt, ytmåls-
Ytmålsspaning
spaning, transport och räddningstjänst. Vid ytmålsspaning – YMS – utnyttjas helikop-
terns radar och ledningssystem för att lokali-
Ubåtsjakt sera och utvärdera ytmål. Helikoptern flyger
Under ubåtsjakt – UBJ – arbetar helikoptrarna på låg höjd i skydd av terrängen, stiger till lämp-
i rote (två stycken) och har samband via data- lig spaningshöjd och tänder radarn en kort
länk. De förflyttar sig snabbt till det aktuella stund, för att sedan sjunka ner igen och ut-
området för att sänka ner sina sonarer. Sonaren värdera radarinformationen. Informationen
sänder ut ljud som träffar ubåten och studsar sänds sedan via datalänk till sjömålsbestyckade
tillbaka. Detta eko kan sedan analyseras av enheter för vapeninsats samt till marinkom-
operatören. Vid kontakt med en ubåt samverkar mandon för lägesuppföljning.
76
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Transporter
Samtliga helikoptrar kan genomföra olika typer
av transporter – TP. De tunga helikoptrarna,
Hkp 4 och Hkp 10, är lämpliga för trupp- och
materieltransporter samt för skrymmande och
tyngre hängande last. De lätta helikoptrarna
används mest för persontransporter, men kan
även ta mindre hängande last.
Räddningstjänst
Helikoptern är mycket användbar inom rädd-
ningstjänsten – SAR (Search And Rescue). Inom
Försvarsmakten är den primära uppgiften
flygräddningstjänst. För att lösa uppgiften att
ständigt ha räddningsberedskap för samhället
på tre platser längs kusten utnyttjas Hkp 4 och Hkp 10 med vattentunna för brandsläckning
Hkp 10 som båda har förmåga att flyga i mör- Helikoptrarna kan även användas till brand-
ker och dålig sikt. Under beredskap medföljer bekämpning genom att en vattentunna med
sjukvårdspersonal samt ytbärgare som kan vin- 2 000 liter vatten hängs under helikoptern.
schas ner på fartyg eller andra svårtillgängliga Tunnan fylls i närmsta vattendrag och öppnas
platser för att undsätta skadade. sedan rakt över brandhärden.
77
STRIDSLEDNING OCH VAPENSYSTEM
Hkp 10
Helikoptern är anskaffad för att bedriva flyg-
räddningstjänst för Försvarsmaktens piloter
som tvingats skjuta ut sig eller har havererat, Hkp 6B
men även för räddningsberedskap för samhäl- Hkp 6 är en lätt helikopter som i första hand
let. Besättningen består av två flygförare, en används som utbildningshelikopter för flyg-
mekaniker, en navigatör och en ytbärgare. Vid förare, men även för transporter och identifi-
andra uppgifter kan helikoptern ta upp till 24 eringsuppdrag. Helikoptern kan förses med
passagerare eller åtta bårar. sjunkbomber för att delta i ubåtsjaktföretag.
Hkp 6 flygs i dager och mörker så länge sikten
är tillräcklig.
Hkp 4
Hkp 4 är en tung helikopter med fem mans
besättning, två flygförare, en mekaniker, en SH 89
taktisk officer och en sonarofficer som också Ett ubåtsjaktflygplan ingår också i helikopter-
är ytbärgare. Hkp 4 är utrustad med lednings- flottiljen. Det är utrustat för passiv ubåtsjakt och
system för samverkan med land- och fartygs- ytmålsspaning.
förband. Flygplanet har samma ledningssystem och
Helikoptern har sonar för spaning och klassifi- radar som Hkp 4. Utöver det finns en FLIR
cering av mål under ytan samt radar för ytmåls- (Forward Looking InfraRed) som är en värme-
spaning och navigering. Från helikoptern kan kamera som indikerar föremål med avvikande
den taktiske officeren fälla trådstyrda ubåtsjakt- temperatur, t ex periskop, snorkel, eller köl-
torpeder och sjunkbomber. vatten. Även nödställda personer kan upp-
Vid transportuppdrag kan hela eller delar av täckas.
ubåtsjaktutrustningen lyftas ut och ersättas med Planet har också utrustning för fällning av
t ex truppsäten. Helikoptern kan då transpor- sonarbojar samt utrustning för analys av den
tera 25 soldater eller cirka tre ton hängande last. information som sänds tillbaka från bojarna.
78
TJÄNSTEN OMBORD
Tjänsten ombord
79
TJÄNSTEN OMBORD
Tjänsten ombord
Ett fartygs klargöring för expedition kallas Stridstjänst omfattar utbildning och annan
rustning. Då ett fartyg rustas börjar också dess förberedelse för strid samt verksamheten i sam-
besättning tjänstgöra ombord. Befälstecknet band med stridsövningar eller strid.
hissas och inmönstring sker. Fartygstjänst och stridstjänst varvas ständigt
Sedan besättningen inmönstrat, lyder den under med varandra. Många uppgifter, bland annat
fartygschefen. Även om fartyget går förlorat de som berör fartygets framförande och säker-
lyder besättningen under sitt fartygsbefäl till heten ombord, är också desamma. Därför görs
dess att annat bestämts. nedan ingen uppdelning i fartygs- och strids-
tjänst.
När ett fartyg avrustas, nerhalas också befäls-
Fartygschefen, FC, ansvarar för fartyget som
tecknet och besättningen avmönstrar.
helhet. Sekonden, S, är fartygschefens ställföre-
Fartygstjänst omfattar verksamheten för trädare. Han har särskilda uppgifter i fartygs-
fartygets framförande, underhåll och drift, per- tjänsten, och ska i stridstjänsten vara beredd att
sonalens förläggning, beklädnad, förplägnad, omedelbart överta befälet över fartyget om det
säkerhetsfrågor m m samt utbildning. blir nödvändigt.
Bryggan på en robotbåt
80
TJÄNSTEN OMBORD
81
TJÄNSTEN OMBORD
82
TJÄNSTEN OMBORD
Slag på Ett glas Två glas Tre glas Fyra glas Fem glas Sex glas Sju glas Åtta glas
skepps- ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●
klockan ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●
Sjövakternas ● ● ● ● ● ● ●
indelning ● ● ●
0800 – 1200
Förmiddagsvakten 0830 0900 0930 1000 1030 1100 1130 1200
1200 – 1600
Middagsvakten 1230 1300 1330 1400 1430 1500 1530 1600
1600 – 1800
Första plattvakten 1630 1700 1730 1800
1800 – 2000
Andra plattvakten 1830 1900 1930 2000
2000 – 2400
Första vakten 2030 2100 2130 2200 2230 2300 2330 2400
0000 – 0400
0030 0100 0130 0200 0230 0300 0330 0400
Hundvakten
0400 – 0800
0430 0500 0530 0600 0630 0700 0730 0800
Dagvakten
83
TJÄNSTEN OMBORD
Vaktgöring på däck
Sjövakt sätts omkring en halv timme före lätt- görs upp av kvartersförman. Denna har den
ning eller losskastning. De poster som ska närmaste tillsynen över underlydande personal
besättas är rorgängare, utkikar samt poster i inom vaktkvarteret. Han mönstrar posterna och
radiohytt och stridsledningscentral. Utkikarna kontrollerar att de kan sina instruktioner.
fungerar även som frälsarkransposter. Ur De poster som vaktkvarteret ska sätta är van-
vaktkvarteret på större fartyg avdelas även ligen post på kaj samt löpare. På större fartyg
besättning till livbåt och till anordningarna tillkommer telefonväxelpost.
för dess firande samt personal till eventuell
Ur vaktkvarteret hämtas vidare motorbåts-
beredskapskanon.
besättningar samt fallrepspojkar och eventuell
Hamnvakt. Det kvarter som ska ta emot vakt post på backen. På större fartyg avdelas vid
för dygnet ska ha förfångat posterna till kl 0800. behov också ett musköteri ur vaktkvarteret
Detta sker efter en fördelning – törnlista – som eller ur hela vakten.
84
TJÄNSTEN OMBORD
Vaktgöring Jour
inom maskinområdet och beredskap
Sjövakt. För maskinpersonalens del sätts sjö- Jourofficer benämns det befäl som inom ett
vakt omkring en timme före avgång. Den vakt fartygsförband, exempelvis en division, ansva-
som för tillfället tjänstgör i maskinområdet kal- rar för vissa gemensamma uppgifter, som vakt-
las maskinvakt. Den andra vakten kallas tjänst, posttjänst och andra frågor av sam-
skyddsvakt. Skyddsvakten utgör merparten ordningskaraktär.
av styrkan inom skyddsdivisionen vid över-
Ombord på det fartyg där jourofficeren tjänst-
gång till ”klart skepp”. I övrigt är skyddsvakten
gör är siffervimpel 7 hissad som jourtecken.
disponibel för övningar och arbeten, men kan
vid längre krävande drift vara friställd. Beredskapsfartyg är ett fartyg som särskilt
har avdelats för att vid behov utföra uppdrag
Hamnvakt. Under övnings- och arbetstid tjänst-
till sjöss i form av incidentuppdrag eller sjö-
gör maskinpersonalen på respektive platser inom
räddning.
maskinområdet och utför underhållsarbeten.
Under den övriga tiden på dygnet tjänstgör För beredskapsfartygets besättning måste så-
vaktkvarteret som brandgrupp (större fartyg) dana inskränkningar göras ifråga om ledighet,
eller som vakt på kaj och löpare (mindre fartyg). att fartyget kan klara av beredskapsuppgifterna.
85
TJÄNSTEN OMBORD
Stående Sittande
Håll huvud/
Böj arm- hals/rygg
bågarna upprätt
86
TJÄNSTEN OMBORD
Visselpipa
Följande signaler ges med visselpipa:
Lång–kort–lång • = Givakt!
Kort–lång • = Fortsätt!
En lång = Verkställighetssignal
(t ex Kasta loss!)
Larmsignaler
Order Larm Åtgärd
87
TJÄNSTEN OMBORD
Stridstjänst
Stridsberedskapsgrader sitter uprätt, drar ner flamskyddshuvan för
Klart skepp är den stridsberedskap vid vilken ansiktet och håller i sig i stolssidorna. Huvudet
fartygets största slagkraft och högsta skydds- vänds åt sidan från PPI.
effekt kan tas ut till sjöss. Med materielen i klart ”Strid upphör!” Personalen stannar kvar på sina
skepp kan ena vakten inta halv stridsbered- drabbningsplatser. ”Klart för strid” ska snabbt
skap, för att ge den andra vakten möjlighet att kunna intas. Skadad personal ges första
vila eller utföra andra uppgifter. hjälpen på drabbningsplatsen, och tjänste-
Klart skepp närförsvar är den högsta strids- grenscheferna reorganiserar tjänstegrenarna
beredskapen för ett fartyg som är förtöjt, till inom ramen för de egna resurserna.
ankars eller under gång i basområde. Huvud-
”Första kanon sök skydd!” Personalen vid
delen av personalen bemannar sina drabbnings-
angiven drabbningsplats, utom poster, söker
platser, medan en mindre del bildar en när-
skydd på anvisad plats. Återgång till full-
försvarsstyrka för särskilda uppgifter i land.
bemanning beordras genom ”Ställning till
Stor basstridsberedskap är den normala drabbning!”, ”Klart skepp!”, ”Klart skepp när-
vaktvisa stridsberedskapen i bas. Med materi- försvar!” eller ”Stor basstridsberedskap!”.
elen klargjord för stor basstridsberedskap
kan emellertid vaktens ena kvarter inta liten För att bereda personalen vila eller skydd utan
basstridsberedskap för att ge det andra kvar- att sänka stridsberedskapen, kan fartygschefen
teret tillfälle till vila eller möjlighet att utföra beordra ”Vila på drabbningsplatserna!”. Med
undantag av nödvändiga poster kan då all
andra arbetsuppgifter.
personal vila på drabbningsplatsen eller i när-
Order vid stridsberedskap heten av den.
”Klart för strid!” Klädsel för strid komplette- ”Röj däcken!” Materielen återställs i sådant
ras och skyddsmasken hålls lätt tillgänglig. skick att stridsberedskap snabbt åter kan intas.
Ordern ges då strid är omedelbart förestående. De skadade förs till förbandsplats.
”Skydd, skydd, skydd” Personalen intar ”Återställ överallt!” Materielen återställs full-
skyddsställning vilket i SLC innebär att man ständigt och personalen gör avtropp.
88
TJÄNSTEN OMBORD
89
TJÄNSTEN OMBORD
”Styrbord halvt ror!” Rodret läggs SB i 15° rorvinkel. ”Styrbord halvt ror är!”
”Lätta till fem graders ror!” Rodret läggs så att rorvinkeln ”Fem graders ror är!”
minskas till 5°.
”Skifta ror!” Rodret läggs till samma rorvinkel ”Babord dikt är!
åt motsatt håll. (om rodret legat
SB dikt)
”Stötta med tio graders ror!” Rodret läggs åt motsatt håll mot ”Stötta med tio
det giren pågår, rorvinkel 10°. graders ror!”
Rorvinkeln minskas sedan lång- (inväntar vidare order)
samt så att giren upphör utan att
det blir gir åt andra hållet.
”Styrbord halvt ror, kom Rodret läggs SB i 15° rorvinkel. ”Styrbord halvt ror är!”
till kurs två tre fem!”
När kurs 235° närmar sig gör ”Två tre fem kurs an!”
rorgängaren som vid ”stötta”.
90
TJÄNSTEN OMBORD
Vid nedanstående order avgör rorgängaren själv Fartyget ska inte ligga och svänga kring den
hur rodret ska läggas. Man ska inte använda beordrade kursen.
större rorvinklar än vad som behövs.
”Kurs noll nio noll!” Rorgängaren styr far- ”Noll nio noll
tyget närmaste vägen kurs an!”
till kurs 090°
91
TJÄNSTEN OMBORD
92
TJÄNSTEN OMBORD
Navigeringsförberedelser
Navigeringsförberedelserna genomförs som Noggrannheten i förberedelserna är avgörande
fullständiga eller förenklade förberedelser. för vilken fart som kan hållas. Med förenklade
Fullständiga förberedelser genomförs så att förberedelser ökar riskerna för felnavigering.
navigeringen kan utföras som optisk navige- Förenklade förberedelser kan därför bara an-
ring, systemnavigering, radarnavigering och vändas vid farter under 20 knop, eller i kända
död räkning. I navigeringsdatorn genomförs eller lättnavigerade skärgårdsavsnitt.
motsvarande förberedelser som i sjökorten.
● Färdvägen – GSKF, Girpunkt, Styrmärke, Navigeringsmetoder
Kurs, Farlighet – läggs ut i sjökort och Navigeringsmetoden väljs med hänsyn till skär-
navigeringsdator. gårdens utseende, sikt och sjötillstånd. Vid
● Kurser, hjälplinjer, girpunkter och varnings- skärgårds- och kustnavigering prioriteras va-
linjer till farligheter läggs ut. let av navigeringsmetod enligt följande:
● Passageavstånd, avstånd mellan brytpunkter
Vid god sikt
och punkter för nollställning sätts ut. Bryt-
punkt och girpunkt kan anses sammanfalla 1. Optisk navigering och systemnavigering med
för mindre båtar, varför benämningen navigeringsdator (huvud- och kontrollmetod).
girpunkt används i fortsättningen. 2. Radarnavigering enligt skivmetod eller kurs–
● Sjökorten tillförs information från Svensk avståndsmetod (kontrollmetod).
Lots, Ufs och Ufm. 3. Död räkning (kontrollmetod).
Förenklade förberedelser görs enligt följande.
Vid nedsatt sikt
● Färdvägen – GSKF – läggs ut i sjökort och
navigeringsdator. 1. Radarnavigering enligt skivmetod eller kurs–
avståndsmetod och systemnavigering med
● Kursen anges för de första momenten. Öv-
navigeringsdator (huvud- och kontrollmetod).
riga kurser läggs ut under förflyttnings-/
inläsningsfasen. 2. Död räkning (kontrollmetod).
● Varningslinjer till farligheter sätts ut. 3. Optisk navigering (kontrollmetod).
93
TJÄNSTEN OMBORD
Ku
rs Kontrollfas Avlämningsfas
lin
je
Girf
as
Girf
as Förflyttningsfas/ Ku
rs
Inläsningsfas lin
je
Fasindelning
Navigeringen indelas i ett antal faser enligt föl- – manöverutrymme under giren och på led-
jande: moment
Förflyttningsfas/inläsningsfas – längd på ledmoment och nollställningspunk-
● Navigatören läser in girpunkten, den nya
ter för loggen.
kursen, styrmärkets utseende, farligheterna Avlämning av navigeringsinformation kan
på den nya kursen och utrymmet för eventu- göras via navigeringsdator.
ell strids- och undanmanöver.
Girfas
● Navigatören kontrollerar kurser, distanser Båtföraren genomför gir efter roderkommando.
och girpunkter, hjälplinjer, frimärken och
passageavstånd. Om endast förenklade navi- Kontrollfas
geringsförberedelser gjorts, läggs istället Navigatören kontrollerar läge, kurs och styr-
dessa uppgifter ut successivt. märke samt nollställer vid behov loggen.
94
TJÄNSTEN OMBORD
Navigeringsdatorn
Följande grundinställningar ska göras på navi- ● Autologgbok ska vara inställd på registrering
geringsdatorn: varje halvtimme.
● DGPS skall stå i ”2D/3D-mod AUTO”. ● Måleko ska automatiskt överföras från radar.
● Säkerhetsdjup och säkerhetsdjupkurva ska ● Planerad rutt överförs enligt båtchefens
vara inställd på minst 3 m. bestämmande.
Nedsatt sikt. Fullständiga Bildskärm 1 i läge ND. Bildskärm 2 Bildskärm i läge Rr/ND
förberedelser i läge Rr. Färdväg överförd till Rr. (prioritet enligt IS regel 5).
Autologgbok inställd på registre-
ring minst varje halvtimme.
95
TJÄNSTEN OMBORD
”Styrbord” eller ”Babord” Används vid order till Roderkommandot kan kom-
roder: pletteras med rorvinkel t ex
”halvt ror”, ”dikt” eller
”10 graders ror”.
”Styrmärke ön femma” Styrmärket är mitt på ön. Ön delas i lika delar från 0–10
med 0 vid vänstra stranden
och 10 vid högra stranden. Styr-
märke på ön anges med en siffra.
96
TJÄNSTEN OMBORD
”Sundet trea.” Sundet delas i lika delar från 0–10 med 0 vid vänster strand och 10 vid höger. Styr-
märket blir trea i sundet, mot vilken angiven kompasskurs kontrolleras.
”Styrmärke ön åtta.” Ön delas som ovan. Styrmärket på ön anges med siffran mot vilken angiven
kompasskurs kontrolleras.
”Styrmärke ön vänster sexa.” Höger respektive vänster används för att ange riktningar i terrängen.
”Passage om babord.” ”Passage om babord” eller ”Passage om styrbord” används för att ange
vilken sida av egen båt båtföraren ska visa annan båt eller föremål.
97
TJÄNSTEN OMBORD
Exempel på orderterminologi
Navigatören Båtföraren Åtgärd/Innebörd
Förflyttningsfas
”Segelbåt klockan ett.
Passage om babord.” ”Uppfattat.”
”Farligheter om styrbord.”
”Fartminskning till 15 knop.” ”Uppfattat.”
”Stanna.” ”Uppfattat.”
Avlämningsfas
”Nästa.” ”Vänta.”
”Nästa kom.”
”Nästa styrbord.”
”Girpunkt uddarna ens.”
”Nästa kurs 156.”
”Styrmärke lilla ön klockan två.”
”Farligheter efter gir – bränning SB.”
”Efter gir trea i sundet.” ”Uppfattat.”
Girfas
”På girpunkten.”
”Styrbord. Kom till kurs 156.” ”Styrbord. Kom till Roder läggs till den taktiska
kurs 156.” eller förutbestämda ror-
vinkeln.
98
TJÄNSTEN OMBORD
”På kurslinjen.”
”Styrbord. Kom till kurs 156.
Styrmärke lilla ön – femma.” ”Styrbord. Kom till
kurs 156. Styrmärke
lilla ön – femma.”
”156 kurs an. Styr
mot styrmärket.”
99
TJÄNSTEN OMBORD
100
TJÄNSTEN OMBORD
Kikaren är utkikens främsta hjälpmedel. Den spana ut över en solglittrande vattenyta, men
ska därför handhas med varsamhet och får inte de minskar också ljusstyrkan, varför de måste
utsättas för slag, stötar eller stark värme. Oku- användas med omdöme.
lar och objektiv är i allmänhet gjorda av ganska
Kikaren förstorar visserligen, men ger samtidigt
mjukt glas som helst ska torkas med sämsk- ett begränsat synfält. Därför kan det ibland
skinn. Glaset kan repas om man försöker torka vara bättre att använda kikaren först när man
det med något tyg. Kikaren kan skadas av uppmärksammat något misstänkt föremål och
vatten och ska således skyddas mot väta och närmare vill undersöka eller identifiera det.
torkas av innan den läggs in i sitt fodral.
Det är viktigt med rätt inställning av kikaren, Utkik under dager och
så att ögonen ansträngs så lite som möjligt. Dels
ska det egna ögonavståndet ställas in, dels ska
mörker
skärpan justeras. Avståndet mellan okularen En utkik ska arbeta lugnt och metodiskt. Den
ställs in genom att man böjer ihop eller skiljer tilldelade utkikssektorn delar utkiken upp i
tuberna. Detta avstånd, som ska vara lika med mindre sektorer som granskas i tur och ordning
det egna ögonavståndet, läser man av på kikar- om och om igen.
ens föreningsaxel. Eventuella brytningsfel hos På korta avstånd eller vid dålig sikt räcker det
ögonen jämnar man ut genom att ställa in de med att bara använda ögonen. Kikaren utnytt-
vridbara ringarna vid okularen. Denna inställ- jas då bara för att närmare granska ett upptäckt
ning genomförs med ett öga i taget medan man föremål. På längre avstånd används kikaren.
blundar med det andra. Eftersom kikaren begränsar synfältet måste
man vara noga med att verkligen låta kikaren
Man ska vara noga med dessa inställningar. Om
gå över gränserna mellan utkikssektorerna.
man slarvar kan ögonen bli irriterade och
utkiksresultatet dåligt. Till vissa kikare hör även Synskärpan och det inställda ögonavståndet bör
skymglas, d v s färgade skivor som kan fästas emellanåt kontrolleras, så att inga förändringar
på okularen. De skonar ögonen när man måste skett.
101
TJÄNSTEN OMBORD
Vattenutkik
Med kikare börjar man från vänster i sektorn och avsöker vattenytan i 15-gradersetapper från
och avsöker horisonten i 5-gradersetapper från vänster till höger. När den högra sektorgränsen
vänster till höger. Därefter avsöks vatten- passerats, avsöks sektorn från höger tillbaka till
området hitom i 5-gradersetapper tillbaka från vänster.
höger till vänster. Kikaren riktas därpå åter mot Därefter börjar man på nytt från utgångsläget
horisonten och sökningen upprepas. och fortsätter avsökningen. Varje etapp bör
Utan kikare börjar man från vänster i sektorn omfatta 2– 3 sekunders spaningstid.
102
TJÄNSTEN OMBORD
Utkikens rapportering
Utkikens upptäckt av fartyg, flygplan, flytande Utkiken ska med hög och tydlig röst rappor-
föremål m m ska rapporteras till vakthavande tera så snabbt som möjligt, och repetera tills
officer. Av intresse är föremålets art, riktning fartygschefen eller vakthavande officer har
samt eventuellt avstånd till det. För flygplan visat att rapporten är uppfattad.
och helikoptrar bör även höjdvinkeln anges.
Har utkiken upptäckt något som kan kräva
Med riktning menas vinkeln mellan fartygets omedelbar åtgärd måste rapporteringen ske
långskeppslinje och en syftlinje till det siktade ögonblickligen. När han efter rapporten av det
föremålet. Riktningar anges förifrån åt styrbord upptäckta får tid att bättre uppskatta riktning
respektive babord från 0° till 180°. och höjdvinkel, avger han en förnyad rapport.
Riktningen ”rakt förut” respektive ”rakt akter- En förnyad rapport avges också om man inte
ut” anges med dessa benämningar. Riktning redan vid upptäckten har kunnat identifiera vad
babord 90° och styrbord 90° kan även anges man siktat.
med ”babord tvärs”, respektive ”styrbord tvärs”. Att bedöma avstånd är svårt. Under mörker och
Från korvetten i mitten på bilden är riktningen vid upptäckt av flygplan bör utkiken inte för-
till robotbåten styrbord 130° och till helikoptern söka göra någon avståndsbedömning. Under
babord 30°. Rapporterna om dessa upptäckter dager kan utkiken ange om avståndet är stort
lyder på följande sätt: ”VO! Robotbåt styrbord (bortom horisonten), litet (hitom horisonten)
ett tre noll!”, respektive ”VO! Helikopter babord eller nära.
tre noll, höjdvinkel fyra noll!”
100 90 80
110 70
120 60
130 50 40°
140 40
150 30
160 20
170 30° 10
180 0
170 10
160 20
130°
150 30
140 40
50
130
120 60
110 70
100 90 80
103
TJÄNSTEN OMBORD
Inre sambandstjänst
Vid telefonering ska man hålla mikrofonen Bokstavera förkortningar och ord som kan
framför och nära munnen. När man använder vara svåra att uppfatta. Bokstavsgrupper
apparat med handtagsklaff, ska klaffen hållas i kryptotext och bokstavsgrupper som tagits
intryckt. Varje ord ska uttalas tydligt och på fram ur täcktabeller ska alltid bokstaveras.
sådant sätt att det inte flyter ihop med andra ord. Vid bokstavering läser man ordet eller gruppen
Tala långsamt och lugnt. Betona viktigare ord bokstav för bokstav med benämningar i form
och siffror. Om mottagaren inte kan uppfatta av namn enligt tabellerna på motstående sida.
meddelandet, så tala långsammare och betona Ombord finns både automattelefoner och
varje ord utan att höja rösten. tjänstegrenstelefoner. Automattelefonerna
Använd vedertagna benämningar och stan- används dels för interna samtal ombord, dels
dardfraser. Störningar och tekniska begräns- för samtal med land när fartygets telefon-
ningar vid återgivning av talet medför ofta anläggning har anslutits till televerkets nät.
svårigheter för mottagaren att uppfatta vad som Tjänstegrenstelefonerna är enbart för internt
sägs. Det blir lättare om ord och uttryck är väl bruk – inom maskinområdet, inom artilleri-
kända. Obekanta ord och uttryck uppfattas tjänsten o s v. De är oftast ”öppna” d v s alla
sällan första gången utan måste repeteras, kan tala med alla samtidigt inom samma
vilket orsakar onödigt dröjsmål. tjänstegren.
104
TJÄNSTEN OMBORD
Om en anläggning inte har ringsignal, öppnar Den anropade svarar med sin benämning och
man förbindelsen genom att anropa den plats tillfogar ordet ”kom”, t ex ”Maskin, kom!”,
eller den befattningshavare man vill tala med, ”Bryggan, kom!”. När förbindelsen är upprättad
t ex ”Maskin!”, ”Bryggan!”, ”VO!”. Om flera ska man ange varifrån meddelandet kommer
mottagare ska anropas vid samma tillfälle, ska samt sända det med klar och lugn röst.
dessa svara i den ordning de blivit anropade.
105
TJÄNSTEN OMBORD
Morsetecken
A • K • U •• 1 •
B ••• L • •• V ••• 2 ••
C • • M W • 3 •••
D •• N • X •• 4 ••••
E • O Y • 5 •••••
F •• • P • • Z •• 6 ••••
G • Q • Å • • 7 •••
H •••• R • • Ä • • 8 ••
I •• S ••• Ö • 9 •
J • T 0
Punkt • • • Komma •• Frågetecken • • ••
När meddelande ska utbytas mellan personal och lång ska vara 1 sekund. Bokstaven G •
som är innestängd i fartyg eller fartygsrum och sänds så här: dubbelslag – (1 sekund) – dubbel-
personal utanför, används knackningssignaler slag – (1 sekund) – enkelslag.
med hammare eller annat hårt föremål mot När man ska meddela sig med en sjunken ubåt,
fartygssidan eller ett skott. Signalerna ges en- och inte kan slå direkt mot ubåtens ytterskrov,
ligt morsealfabetet på så sätt att korta tecken slår man mot det egna fartygets botten. Ljudet
åstadkoms med enkelslag och långa tecken fortplantas i vattnet och kan avlyssnas i ubåten.
med dubbelslag. Tidsuppehållet mellan kort Man slår direkt på plåten mellan två spant.
Knackningssignaler
Meddelande till Meddelande från
Morsetecken Slag/1 sek/Slag/1 sek/Slag/1 sek/Slag innestängd personal innestängd personal
A • • •• Förstått Förstått
E • • Belägenhet? Efter omständig-
heterna väl
F •• • • • •• • Föda behövs
G • •• •• • Gasfara
H •••• • • • • Nödsignal
L • •• • •• • • Luft behövs
N • •• • Ej förstått Ej förstått
V ••• • • • •• Vatten intränger
Tecknen ges tre gånger i följd med minst 4 sek uppehåll för inlyssning av ev svarssignal. Därefter fortsätter signaleringen.
106
TJÄNSTEN OMBORD
107
TJÄNSTEN OMBORD
Eftersom flaggan är vår nationalsymbol ska inte Att hissa flagga på halv stång härstammar från
smutsiga, urblekta eller trasiga flaggor an- en gammal sedvänja till sjöss. På segelfartygens
vändas. En flagga som genom förslitning eller tid gav man ombord uttryck för sorg, genom att
på annat sätt blivit obrukbar ska brännas. till ankars kasta loss tågvirket i den löpande
riggen, så att det hängde slakt och ”uppgivet”.
Flaggan hissas alltid på lä sejnfall – för att kunna
Rårna berövades sin noggranna rättning, och
blåsa klar – och väl i topp. Sejnfallet beläggs
flaggor och tecken fick blåsa som det föll sig. Allt
med båda parterna väl sträckta.
skulle ge uttryck av uppgivenhet inför döden.
Flaggan ska vara fångad (hopsamlad) tills den Med tiden kom denna sed att endast omfatta
hissas, liksom den genast ska fångas vid ned- flagga på halv stång.
halandet. Den får inte släpa i däck eller på mar- Hälsning med örlogsflagga utförs endast som
ken. Hissandet och nedhalandet sker i jämn takt svar på hälsning från handelsfartyg och båtar
med sejnfallets båda parter hela tiden sträckta. eller från flagga i land. Hälsningen utförs så, att
Då örlogsflagga och gös förs på halv stång ska flaggan nedhalas i jämn takt omkring två tredje-
de vara hissade till två tredjedelar av den delar av flaggspelets höjd, varefter den åter
normala höjden. De hissas alltid först i topp hissas i topp. Örlogsfartyg utbyter sinsemellan
och halas därefter ned till sin position. Vid ned- aldrig hälsning med flaggan.
halning av flagga som förs på halv stång hissas Hälsning för örlogsflagga ombord utförs av
den först i topp och därefter ned. alla som över landgång eller fallrep går ombord
på eller lämnar ett rustat örlogsfartyg.
Under medeltiden hade man ombord på
fartygen vanligen en bild av den heliga
jungfrun eller ett kors uppsatt vid aktra
masten eller på annan plats akterut. Var
och en som kom ombord eller som läm-
nade fartyget gjorde då korstecknet eller
någon annan hälsning av religiös inne-
börd, vänd mot denna symbol.
Man gav på detta sätt uttryck för ödmjuk-
het och förtröstan inför det farofyllda.
Under årens lopp har denna hälsning
övergått till att gälla nationens symbol
– flaggan. Hälsning utförs vid passage av
relingen. Om flaggan inte är hissad görs
hälsning mot den plats där den brukar
föras.
108
TJÄNSTEN OMBORD
Skepparpipan
En gammal regel är att man inte får vissla
ombord. Sannolikt har den sitt ursprung i att
man ville förebygga förväxling med signaler på
skepparpipan.
Bruket av skepparpipa kan spåras ända till
antiken, då galärernas roddare ibland rodde till
takten av en pipas ljud. Från 1200-talet finns en Med skepparpipan kan både jämna toner och
beskrivning av hur engelska sjömän kallades drillar åstadkommas, både högre och lägre
till strid på däck av ljudet från en skepparpipa. tonlägen. Olika kombinationer av dessa ljud
På ett tygstycke från Sicilien, bevarat från 1400- har olika betydelser. Innan man fick högtalar-
talet, finns en bild av en sjöman med skeppar- anläggningar ombord användes skepparpipan
pipa. Skepparpipan har i dag samma form främst för att ge lystringssignal före order-
och utseende som för hundratals år sedan och givning. Numera används den främst vid fall-
används i de flesta örlogsflottor. repshonnör.
Kungaslupen Wasaorden
109
TJÄNSTEN OMBORD
Musköteri ombord på
minfartyg vid örlogs-
besök i St Petersburg
110
TJÄNSTEN OMBORD
111
TJÄNSTEN OMBORD
Stor flaggning på minfartyget Carlskrona och, i bakgrunden, skonerterna Gladan och Falken
112
SJÖMANSKAP
Sjömanskap
113
SJÖMANSKAP
Sjömanskap
Sjömanskap är förmågan att på rätt sätt handha Förut
en farkost till sjöss. Gott sjömanskap kräver
bl a yrkeskunnande, beslutsamhet och vilja,
och kan endast förvärvas genom praktisk
erfarenhet till sjöss. På babords bog På styrbords bog
Benämningar
ombord
● Man stiger inte ombord på ett fartyg utan
går ombord eller embarkerar. Om fartyg
ligger förtöjt vid kaj går man ombord över För om tvärs Föröver För om tvärs
en landgång. Ligger det till ankars går man
ut med en båt och går ombord via fallrepet, Tvärs ut Tvärs ut
som är en trappa vid fartygssidan. Man om babord om styrbord
lämnar eller debarkerar ett fartyg.
● Främre delen av fartyget kallas fören eller, Akter om tvärs Akteröver Akter om tvärs
inombords fartyget, förskeppet. Bakre delen
kallas aktern eller, inombords fartyget, akter-
skeppet.
● Om man ställer sig mitt i fartyget och vän-
der sig mot fören kan man titta i riktning
föröver och se vad som finns förut. Gör man På babords låring På styrbords låring
helt om kan man titta i riktning akteröver
och se vad som finns akterut. Förut respek-
tive akterut är alltså en plats, en belägenhet.
Föröver respektive akteröver är en rörelse-
riktning eller en syftlinje. Akterut
114
SJÖMANSKAP
115
SJÖMANSKAP
● Golvet i ett rum inuti fartyget kallas durk. ● Driften av maskineriet övervakas från
Väggarna kallas skott, trapporna lejdare maskincentralen. Fartygets elkraft fås från
och fönstren ventiler. Ett större takfönster turbin- och dieseldrivna elverk, även kallade
kallas skylight. hjälpmaskiner.
● Man bor i hytt, mäss eller skans. Man ● Ombord på ett örlogsfartyg medförs förråd
sover i brits, binge (som är en fast eller fäll- av olika slag. Som exempel kan nämnas
bar sovplats) eller i hängkoj, dvs en häng- artilleriammunition, olja, drivmedel, livs-
matta. medel och vatten.
● Det finns inga skafferier ombord, men väl ● Artilleriammunition förvaras i durkar,
förrådsrum och kylrum. Dessa utrymmen oljor, drivmedel och vatten i tankar, och livs-
kan ligga i ”proviantdurken”. Av provianten medel i proviantdurken.
lagar kocken mat åt besättningen i skepps-
De olika slag av rengöringsmateriel som an-
köket, kabyssen, även kallat byssan.
vänds ombord har sin speciella benämning,
● Närmast under huvuddäck ligger trossdäck. liksom olika rengöringsarbeten.
På huvuddäck, eller väderdäck, kan det
● En hink eller spann kallas pyts och en kvast
finnas en överbyggnad, däckshus, med en
eller en långskaftad borste kallas skrubb
eller flera bryggor. Fartyget navigeras från
eller levang..
manöverbryggan. Vidare kan finnas luft-
värnsbrygga och en aktra brygga. Om man ● Man tvättar inte färgen på skott och utsida,
bara säger bryggan avses alltid manöver- man vaskar den. Man skurar inte ett däck,
bryggan. man skrubbar det.
116
SJÖMANSKAP
▲ ▲
▲
Längd i konstruktionsvattenlinjen (KVL)
▲
Längd över allt (LÖA)
Ett fartygs storlek kan anges med huvuddimensionerna längd, bredd och djup eller med dess volym.
Bruttodräktighet (bruttoregistertonnage)
är fartygets totala rymd och anges i registerton
om 2,83 kubikmeter.
Nettodräktighet (nettoregistertonnage) är
bruttodräktigheten minskat med utrymmen
som inte kan användas för last och passagerare.
Också den anges i registerton om 2,83 kubik-
meter.
117
118
SJÖMANSKAP
UK-antenn Centralantenn
för rundradio
Mottagarantenn för
satellitnavigering Radiopejl
Styrhytt, radiostation Lastkran Utkiksplats
Arbetsbåt
119
SJÖMANSKAP
SJÖMANSKAP
Sjötermer
Akterhand står den i, som under ett arbete är Avrusta. Att avrigga en farkost samt vidta
bakom den som är i förhand, eller som är åtgärder för att skydda/förrådsställa materi-
medhjälpare åt en annan. elen i land, exempelvis efter en expedition
för förläggning vid varv.
Akterut anger befintlighet. Något finns akterut.
Bardun. Stående gods som stöttar stångtopp
Akteröver anger riktning. Man beger sig akter- till däck i akterlig tvärskepps riktning.
över.
Barkass. Stor, tung båt för transport av tyngre
Angöra. Att när man kommer från sjön be- last.
stämma sitt läge i förhållande till land.
Barlast. Tungt material, även vatten, som placeras
Anlöpa en hamn. Att gå in i en hamn. i en farkosts botten för att öka dess stabilitet.
Ansätta. Att styva upp ett fartygs stående gods, Bedarra. Då hård vind eller storm avtar i styrka.
vant, stag m m med hjälp av ansättnings- Befälhavare kallas fartygschefen på ett handels-
skruvar eller taljor. fartyg.
Appell. Signal med horn i örlogsfartyg i sam- Befälstecken. Förs på örlogsfartyg där chef ut-
band med honnörer. övar sitt befäl, eller på båt i vilken han färdas.
Avhåll. Några törnar av ett tåg runt pollare, Beknip. Ett föremål, t ex ett tåg, har kommit
krysshult eller dylikt för att hålla kvar ett tåg i beknip då det fastklämts och ej utan vidare
och minska belastningen så att man kan kan komma loss.
anpassa takten vid firande för hand. Avhåll Belägga. Att fastgöra ett tåg eller en ända, så
kallas även ett tåg, som sticks på för att att det lätt kan lossas, men inte komma loss
stötta ett föremål som hissas eller firas. av sig självt.
Röring
Stock
Lägg
Pynt
Fly
Arm
Krona
Stockankare Patentankare
120
SJÖMANSKAP
Beslå. Att fastgöra ett bärgat segel till bom, Roddlucka Årtullar
mast eller rå. Tullbord
Bestickföring. Innebär att man kontinuerligt Stänkbord
bestämmer sitt läge med hjälp av observa-
tioner och beräkningar och beräknar ny/
fortsatt kurs, samt för in detta i kortet.
Bidevind sägs ett fartyg segla när det seglar
Råhult
med vinden in för om tvärs. Hård bidevind
innebär att vinden tas in så långt för ifrån
som möjligt med fulla segel, dvs så nära
Toftknä
vindögat som möjligt.
Bleke. Vindstilla, stiltje.
Bolin. Ett tåg för att dra ett råsegel föröver Toft
för att få bättre verkan vid bidevindsegling.
Då vinden medger segling utan anhalade Toftstötta Gångbord
skot lossas bolinerna, varvid man seglar ”för
Klinkbyggd skeppsbåt
lösa boliner”.
Bordvarts. Vid insidan av fartygssidan eller
riktning inombords mot fartygssidan.
Akterspegel
Brass, brassa. Med brassar, dvs tåg från
rånockarna, vrids – brassas – ett fartygs rår i Akterstäv Klädesbräda
horisontalled så att seglen bäst fångar vinden.
Relingslist Beläggningsknap
Brobänk är en utskjutande brygga, där fartyg
kan förtöja för att lasta, lossa eller kölhalas. Stänkbord
Båt. Egentligen en öppen mindre farkost, t ex
barkass, slup, jolle. I dag används uttrycket Tullbord
i sammansättningar som t ex segelbåt, ång-
båt, robotbåt, ubåt. Se även Fartyg.
Bänka innebär att i sjökortet mäta distansen Råhult
till en bestämd plats.
Bära av. Att hindra en båt från att stöta mot Sudband Spant
eller hugga mot en kaj eller dylikt.
Bära hän. Att påskynda ett arbetes eller Bordläggning Slagvägare
uppdrags utförande: ”Bär hän!”
Toftvägare Sambord
Debarkera. Lämna ett fartyg eller båt. Mot-
satsen är embarkera. Durktrall Bottenstock
Dejsa. Att under segling göra fart akteröver. Ribbdurk Köl
”Det är gott” eller ”Det var gott” är ett särskilt
i örlogsfartyg vanligt svar på rapport eller Kravellbyggd skeppsbåt
upplysning.
121
SJÖMANSKAP
Dikt. Nära, så mycket det går, t ex segla dikt Fallrep. De tåg som hängs ut intill en lejdare
bidevind, lägga rodret styrbord dikt. på fartygets utsida för att hålla sig i då man
Dragga gör ett fartygs ankare då det släpar äntrar ombord. ”Fallrep” är även en vanlig
längs sjöbottnen. Även med dragg försöka förkortning av ”Fallrepstrappa”.
fånga ett föremål i vattnet eller på bottnen. Fallrepshonnör. Internationell hedersbevis-
Durk kallas i allmänhet golv ombord. Även ning på större örlogsfartyg med två s k fall-
förvaringsutrymme i örlogsfartyg för explo- repspojkar vid fallrepsöppningen. Därutöver
siva varor, ammunitionsdurk. kan en hedersvakt – musköteri eller gevärs-
folk – skyldra gevär för att hälsa besökare.
Fallrepstrappa. En vid fartygssidan placerad
lutande trappa. På örlogsfartyg är fallreps-
trappan om styrbord traditionellt den för-
nämsta.
Fartyg. Varje farkost som används eller kan
användas för transport på vattnet. Med
skepp avsågs förr ett större fartyg, avsett för
längre resor och egentligen ett segelfartyg
med tre eller flera master. Enligt sjölagen
betecknas ett fartyg med minst 12 meters
längd och minst 4 meters bredd som skepp.
Annat fartyg kallas båt. I dagligt tal indelas
marinens farkoster av tradition i fartyg
Dykdalb (= örlogsfartyg) och båtar. Marinens fartyg
har inmönstrad besättning, står under befäl
Dykdalb. Anordning i hamnar och kanaler för
av militär chef samt för befälstecken. Mari-
att fästa förtöjnings- och förhalningsgods.
nens båtar däremot är farkoster för tillfälligt
Användes på 1500-talet av hertigen av Alba
utnyttjande utan inmönstrad besättning.
(duc d’Albe).
Dyvika. En propp till länshål för avtappning Fartygschef kallas befälhavaren på örlogs-
av vatten i båt. fartyg.
Embarkera. Gå ombord på ett fartyg eller en Fast används dels såsom kommandoord för
båt. beläggandet av en ända, t ex ”Fast akter!”,
dels för att upphäva en förut given order, t
Enkla en förtöjning innebär att minska antalet ex ”Fast manövern!”, ”Fast föregående!”.
parter till en. Motsats till ”dubbla”.
Fendert. Buffert av mjukt material för att ta upp
Fall. Tåg, med vilka segel hissas. Även mast- stötar vid tilläggning m m.
ers lutning.
Fira. Att kontrollerat ge ut på ett tåg så att firn-
Falla av sägs ett fartyg göra då dess förstäv ingen när som helst kan stoppas. Firning kan
avlägsnar sig från vinden. ske med eller utan avhåll. Man kan fira vack-
Falla på, ”Fall på!” Order till sjöfolk att delta ert, fira villigt, fira loss osv. Fira är motsat-
i ett pågående arbete. sen till hala.
Fallgirigt är ett segelfartyg som har en benä- Flaggspel. Flaggstången akterut på vilken
genhet att falla av. nationalitetsflagga förs.
122
SJÖMANSKAP
Frihult. Timmerbitar eller bildäck som hängs Gösstake är en i förstäven placerad vertikal
ut över fartygssidan som skydd för denna. stång på vilken gösen hissas.
Förfånga. Att avlösa vakter och poster. Hala förekommer i många sammanhang om-
Förhand. Den som vid ett arbete står framför bord.
de övriga som deltar. ● Hala an, t ex en talja.
Förut. Anger befintlighet. Ankaret är placerat ● Hala dör eller styvhala, betyder att hala
förut. ett tåg så att det är styvt och omedelbart ver-
kar om det halas mer.
Föröver. Anger riktning. T ex ”Bär hän föröver
och hissa gösen”. ● Hala hem eller hala in är att hala till dess
ett föremål är på plats, t ex till dess bukten
Gaj kallas tåg eller kätting som stöttar bom
(det lösa) av ett tåg är inne.
eller dävert.
● Hala igenom. Ungefär som hala dör, men
Giga. Inhalning av segel till masten eller rån med mindre krav på verkan efter igenom-
med hjälp av gigtåg. halningen.
Gigg. Fartygschefens båt, som enligt inter- ● Hala ned är motsatsen till hissa. Man his-
nationell tradition används vid officiella sar flaggan men halar ner den.
besök m m.
● Hala upp är att förflytta en båt, som ligger
Gipa (gippa). Vid länsning med akterlig vind vid fartygssidan, föröver i förhållande till
gira så att bomseglet går över och vinden fartyget, t ex att hala upp från fallrepet till
kommer in på andra sidan. vaterbommen. Motsats: sacka.
Gös kallas en liten örlogsflagga som förs på ● Hala ut är ett uttryck som förekommer vid
gösstake då fartyget ligger till ankars eller segelsättning, t ex ”Hal ut mesan!”, och vid
är förtöjt. rodd, t ex ”Överallt – hal ut!”.
123
SJÖMANSKAP
Hals. Tåg med vilket ett segels främre nedre Hålla är ett vanligt ord i vissa sammanhang.
hörn hålls fast och manövreras. Ett fartyg ● Hålla an någonting är att hålla fast det. Även
seglar för babords halsar då det har vinden att vänta lite, t ex ”Håll an ett slag!”.
in om babord.
● Hålla av är att falla undan från vinden.
Halvvind innebär att segla med vinden tvärs
ut om styrbord eller babord. ● Hålla fullt vid bidevindsegling är att hålla
seglen väl fyllda.
Hem. Uttrycket förekommer i olika samman-
hang, t ex ”Ta hem det lösa!”, dvs bukten i ett ● Hålla kurs, är att styra anbefalld kurs utan
tåg. Man kan hala hem en kabel, vinda hem onödiga girar.
ett ankare, ”Ta hem på skotet!” etc. ● Hålla ned mot innebär att styra mot ett visst
Hiva (hyva). Används ibland i betydelsen kasta, föremål, t ex en fyr.
t ex hiva lodet. Hiva är också detsamma som ● Hålla undan, väja.
vinda, när t ex ankaret ska hivas upp.
Inhalare. Tåg som används för att hala in, bl a
Hugga
vissa segel.
● Hugga en hake är att fästa den i någonting,
t ex en ring eller bult. Att lösgöra den är att Kantra är detsamma som kapsejsa, dvs då
hugga ur. en farkost pressas omkull av vind eller sjö.
Vinden sägs kantra, då den hastigt ändrar
● En grundstött farkost hugger när den stöter
riktning.
mot sjöbottnen. En båt kan hugga mot annan
båt eller kaj. Kryssa. Segla bidevind med vinden in om-
växlande från styrbord och babord.
● Hugga upp en farkost gör man då den
skrotas. Kära, hålla nära, t ex land eller sjömärke.
124
SJÖMANSKAP
125
SJÖMANSKAP
Palma (palma hem), hala hem det lösa av ett Skräcka, skränsa, slacka, släcka betyder att
tåg genom att hala med en hand åt gången. släppa efter på ett styvt tåg som ligger runt
en pollare, en spelnock eller dylikt.
Pillemasare. Förr benämning på båtsman vid
örlogsvarv som inte förtog sig i arbetet. Slör. Att segla med vinden in akter om tvärs.
Plimsollmärke. Ett märke som anger hur Sticka är ett uttryck som förekommer i olika
djupt ett handelsfartyg får lastas. sammanhang, exempelvis:
● Sticka ut, ge ut på ett tåg
TF
● Sticka ifrån sig, låta ett tåg eller en för-
SF
T töjningskabel löpa ut fullständigt.
S F S ● Sticka på, göra fast ett tåg vid ett föremål,
W exempelvis en flagga eller rundhult.
WNA
● Sticka fyr, elda på i en ångpanna.
Handelsfartygens lastmärke anger hur djupt de Stå. Order att omedelbart avbryta en verksam-
får lastas under olika förhållanden: het, t ex ”Stå i spelet!”, ”Stå i ginorna!”.
TF = tropiskt färskvatten ”Stå på” innebär att fortsätta med samma
SF = sommar färskvatten kurs och fart. Stå bra kan seglet göra, t ex
T = tropiskt saltvatten ”Storseglet står bra”.
S = sommar saltvatten
Tajt. Uppsträckt, styvhalat.
W = vinter
WNA = vinter Nordatlanten Uppgå är att sakta släppa efter på ett tåg som
S och F betyder Statens Fartygsinspektion. tidigare halats hem.
Vakthavande officer. Den officer som under
Rappa ur. Att dra ut en iskuren sladd ur ett fartygschefen ansvarar för fartygets fram-
block eller dylikt. förande under gång, och i hamn ansvarar
för ordning, rutiner m m.
Räcka är att fatta och sträcka ut ett tåg innan
det ska halas eller firas. Varsko. Vanligt uttryck ombord för att med-
dela eller underrätta någon om något.
Sacka. Ett fartyg som blir efter ett annat sägs
sacka. Att med aktern förflytta en båt akter- Vinda är att ta hem ett tåg eller en kätting som
över längs en fartygssida är att sacka med är lagd kring ett spel.
en båt. Motsatsen är hala upp. Örlogsfartyg. Fartyg och svävare som tillhör
Sejsa är att med bänsel eller för tillfället med en stats marina stridskrafter, har de yttre
händerna sammanbinda, respektive klämma nationella kännetecken som utmärker örlogs-
ihop två tåg så att de inte kan löpa. fartyg, står under befäl av vederbörligen
utnämnda officerare och är bemannade
Sekond kallas fartygschefens närmaste man
av besättningar underkastade fastställda
på örlogsfartyg.
disciplinregler. Se även Fartyg.
Sjömaning. Gemensamt namn på arbeten
Överhalning. Häftig rullningsrörelse hos ett
med tågvirke och vajer. Se nästa sida.
fartyg orsakad av grov sjö, vind eller last-
Skepp. Se Fartyg. förskjutning.
126
SJÖMANSKAP
Sjömaning
Tågvirke
Tågvirke är en gemensam benämning på spunna Kabel
linor, rep och trossar, s k tåg av olika slag. Förr
användes olika sorter av naturfiber beroende
på användningsområde, men numera används
nästan uteslutande syntetfiber. Dessa har bättre
Tross
hållfasthet och är inte heller lika känsliga för
vatten som naturfiber.
Kalv
Smäckrare tågvirke benämns lina och grövre
tågvirke benämns tross. Klenare linor kallas
fingods, som märling och sjömansgarn. De
används vid taglings- och bänslingsarbeten.
127
SJÖMANSKAP
128
SJÖMANSKAP
Skivning formad i åtta Hur man tar vajer från en rulle för att undvika kinkar
Att kransa upp ett tåg för upphängning Upphängning av kveil på koffernagel
1 2 3
129
SJÖMANSKAP
1 2 3 4 5
Rundtagling
1 2 3 4
130
SJÖMANSKAP
Genom splitsning av slaget tågvirke, naturligt Med kortsplits sammanfogas två tågvirken
eller syntetiskt, kan man göra permanenta ögon varaktigt. Nackdelen är att linan blir grövre och
eller hopfogningar som är starkare än med kan därför inte löpa genom block.
vanliga knopar. Tejp läggs runt tågvirket under
arbetet, annars kan en lös splits uppstå.
1 2
Kortsplits
1 2
Långsplits
Långsplits används för löpande gods genom Därefter läggs kardelerna tillfälligt ihop. Kardel-
block. Sladdarna slås upp och sätts mot var- paren tudelas och splitsas. För att tåget ska få
andra som vid kortsplits. En kardel ur varje hål oförändrad grovlek tunnas kardelerna genom
läggs därpå med passande motsatt kardel, så borttagande av garn.
att de sex kardelerna möts parvis på tre ställen.
131
SJÖMANSKAP
132
SJÖMANSKAP
134
SJÖMANSKAP
Anordningar ombord
Klys, pollare, stoppare, m m
För att leda tåg m m finns halgatt eller gatt – en
smärre öppning eller ett hål i rundhult, reling
eller sida, som inte innehåller någon skiva. Är
hålet försett med sådan benämns det skivgatt.
Ett hål i en farkosts bog, akterstäv, däck eller
sida för genomföring av kätting, tåg eller vajer
för ankring eller förtöjning kallas klys. Ankar-
kätting löper genom ankarklys eller klysrör.
Kip är en rundad öppen utskärning för att lägga Beläggning på pollare
Beläggning på krysspollare
Tågstoppare läggs med tågvirkets slagning för att Förtöjning vid ”upptagen” pollare. Det nya förtöj-
ge större friktion. Kättingstoppare läggs mot ningsgodset sticks in genom ögat på det först
vajerns slagning. lagda.
135
SJÖMANSKAP
5
1 2 3 4
1. Förända 3. Akterspring
2. Förspring 4. Akterända
5. Tvärända
Förtöjningsarrangemang
136
SJÖMANSKAP
137
SJÖMANSKAP
138
SJÖMANSKAP
Tackling
Med ett fartygs tackling eller rigg avses dess
rundhult, stående och löpande gods samt van-
ligen även segel. Rundhulten utgörs av master,
stänger, rår, bommar, sprin, spiror, gafflar och
ibland även märsar och salningar. Stående rig-
gen eller stående godset som stöttar och stagar
rundhulten består av vant, stag, gajar, toppläntor
m m. Det löpande godset som manövrerar rund-
hult, segel m m är gjort av tågvirke eller vajer.
Det finns två huvudtyper av segel – råsegel och
snedsegel. Det senare kan vara trekantssegel,
stagsegel, gaffelsegel, sprisegel eller loggert-
segel. Ett segels kanter benämns lik och dess
hörn kallas horn.
Pikhorn
Sp
Fallhorn
rilik
Fallhorn
k i
re l
Akt
Klohorn
Mastlik
lik
Aktre lik
Sta
tre
Stående lik
glik
Ak
Skot-
horn Skot-
Skot- Bomlik Undre li horn Undre lik
k Hals-
horn Halshorn
Halshorn horn
Trekantsegel Loggertsegel Stagsegel
Pikhorn
G Sprihorn
af Övre lik Fallhorn
fe
llik
Klohorn
Mastlik
e lik
Aktre lik
Aktr
Mastlik
Gaffelsegel Sprisegel
Olika typer av segel med benämningar
139
SJÖMANSKAP
Stortoppsegel 42 m 2
Gaffelfock – ”Skonertsegel” 103 m 2
Jagare 41 m 2
Storsegel 163 m 2
Bredfock 97 m 2
Klyvare 51 m 2
Stagfock 44 m 2
140
SJÖMANSKAP
En slättoppad skonare för gaffelsegel, En galeas är ett segelfartyg med två master,
toppsegel och stagsegel. en högre stormast och akter därom en mindre
mesanmast
Ett skonertskepp har minst tre master En brigg är ett tvåmastat fartyg med råsegel
och för råsegel på fockmasten. på båda masterna.
En bark är ett fartyg med tre master, En fullriggare har minst tre master och för
ett barkskepp ett fartyg med fler än råsegel på samtliga.
tre master, som för snedsegel på den
aktra masten och råsegel på de övriga.
141
SJÖMANSKAP
Båttjänst
Grunder Förtöjning och losskastning
Bemanningen i en båt utgörs av båtchef eller Förtöjning sker på kommandot ”Förtöj!”. Loss-
båtstyrare, båtgastar och i förekommande fall kastning verkställs på kommandot ”Kasta
motorskötare. loss!” eller ”Loss för! – Loss akter!”.
Båtchefen ansvarar för personal, material och Om båtshake utnyttjas för att sätta av eller bära
båtens framförande och säkerhet. Han leder av, används skaftet. Vid behov kommenderas
förtöjnings- och losskastningsarbetet och an- ”Håll an!”. Avsättning sker på kommandot
svarar för att båten alltid hålls i ett örlogsmäs- ”Sätt av!”.
sigt skick samt att den hanteras sjömansmässigt. Från kaj, brygga eller fartyg på svaj utan strömt
Han ska kontrollera säkerhetsföreskrifter, vatten sätter man av med hjälp av båtshakarna.
bränsle- och smörjolja, brandsläckningsutrust- Först bringas förstäven ut medan aktern hålls
ning, sjökort, livvästar, länspumpning, isatt kvar, varefter fart kan ges med aktra båtshaken,
dyvika, göra kontrollstarter och dylikt. och med rodrets hjälp skär båten ut.
Örlogsflagga förs vanligen på flaggspel akterut Vid avsättning från fartyg till ankars i ström-
och befälstecken m m på vimpelstake i förstäven farvatten, i grövre sjö eller från fartyg under
eller på masttopp. Båtgastarna – förgast och gång, används endast förända och roder.
aktergast – hanterar båtshakar, fendertar och Förändan beläggs med en rundtörn runt knap
förtöjningsändor. Förgasten tjänstgör även som eller stävkrysshult, och hålls i övrigt klar att
utkik och handhar fånglinan. kastas överbord i riktning mot fartyget. Efter
En underordnad äntrar ner i båt före en över- utskärning med rodret kastas förändan över-
ordnad och lämnar båten efter en överordnad. bord, ”Låt gå förändan!”.
142
SJÖMANSKAP
Ström
eller
2 vind
Inför tilläggning kommenderas i god tid ”Klart i hård vind eller sjö, i strömfarvatten eller vid
för tilläggning!”. Befälstecknet tas därvid ned, ett fartyg under gång, ska båten nalkas fartyget
vid behov även flaggspelet. Fendertar läggs ut, akterifrån. Förända ges från fartyget. Den be-
gastarna gör klart att ta emot förända och att läggs runt knap eller krysshult, så att förgasten
bära av med båtshakar. Farten avpassas och kan hålla an eller ge ut på den efter behov. Ma-
båtens eventuella häckvåg tillåts passera för att növer till fallrep, lejdare eller dävert görs med
inte störa tilläggningen. hjälp av förända och roder. Båten får inte pres-
Om fartygschef eller högre befattningshavare sas in under fallrepet, en tidig backmanöver kan
färdas i båten sker tilläggning om styrbord vid undvika detta. Misslyckas en manöver är det
fartyg till ankars. I annat fall sker tilläggning ofta bäst att kasta loss och göra ett nytt försök.
vanligen om babord. Tilläggning sker om möj- Båten hålls på plats med förända och roder, inte
ligt i lä. med båtshakarna – de ska användas att bära av
Ska en båt lägga till vid ett fartyg till ankars med.
2 Ström
eller
vind
Tilläggning vid fartyg. Med hjälp av förändan och rodret manövreras båten in till fallrepet.
143
SJÖMANSKAP
Hantering av motorbåtar
Att hantera en motordriven båt skiljer sig be- Vid manöver med motordrivna båtar måste
roende på typ av framdrivningsmaskineri. I en man tänka på att olika framdrivningssätt med-
båt med propelleraxel och roder måste man för olika manöveregenskaper. Båtchefen måste
ta hänsyn till propellerns rotation och rodrets utföra manöverövningar och särskilt öva till-
verkan. En högergängad propeller rör sig läggningar, för att rätt kunna använda roder
medurs sett akterifrån vid gång framåt, varvid och maskin vid fram- och backmanövrar.
akterskeppet drar sig åt styrbord. Vid back- Rodret ska läggas med en jämn, lugn rörelse och
manöver drar aktern åt babord vilket är viktigt farten kan ofta behöva minskas vid gir. Förutom
att veta vid tilläggningar. i nöd eller vid låga farter tyder alltför kraftiga
Om båten istället har utombordsmotor eller rorvinklar på bristande sjömanskap.
INU-drev så är det vridningen av propeller- I hårt väder måste man uppmärksamma om
drevet som gör att man kan styra båten. Här- båten vill kasta sig tvärs för sjön med risk för
vid behöver man inte ta hänsyn till propellerns kantring. Om så är fallet, styrs rakt mot eller
rotation, eftersom dess verkan kompenseras av med sjön.
vridningen av drevet. Istället måste man tänka Vid gång mot sjön anpassas farten så att båten
på att man inte har någon styreffekt när propel- vakar bra. Brottsjöar bör mötas med förstäven.
lern är frikopplad (i neutralläge).
Vid gång med sjön ska båtens fart avvika från
På senare år har vattenstråldrift blivit van- vågornas, så att brytande sjö passeras.
ligare som framdrivningsmaskineri. Med
vattenstrålen styr man och reglerar farten. Klargöring före avgång
Inte heller i detta fall har man någon styreffekt Maskintjänsten i fartygen sköts av befäl och
i neutralläge. värnpliktiga med utbildning för ändamålet,
144
SJÖMANSKAP
men varje värnpliktig kan vid något tillfälle få sig inom motorn. En motor som stannas direkt
till uppgift att framföra mindre motorbåtar. efter hård belastning kan börja koka, vilket kan
Därför redovisas här några punkter som man resultera i läckande topplockspackningar eller
måste tänka på innan man ger sig ut på sjön att sprickor uppstår i metallen genom värme-
med en båt. spänningar.
● Kontrollera att det finns tillräckligt med När motorn stoppats återställs systemen i det
bränsle för planerad körtid samt vilka möj- läge de var innan båten klargjordes för avgång.
ligheter det finns att bunkra under färden.
Anteckna drifttiden i driftjournal eller motsva-
Tänk aldrig ”det räcker nog”.
rande samt om någon driftstörning uppträtt
● Öppna bränslekranarna så att bränslet kom- under färden. Eventuella haverier och repara-
mer fram till motorn. tionsbehov samt behov av materielkomplet-
● Kontrollera smörjoljenivån i motorn. tering ska anmälas till ansvarigt befäl.
● Kontrollera kylvattennivån.
● Öppna bottenventiler och eventuella övriga
ventiler i sjökylvattensystemet.
● Kontrollera om det finns utrymmen som ska
ventileras före start, t ex batterilåda och ut-
rymme för gasoltuber.
● Slå till batterifrånskiljaren.
● Starta.
145
SJÖMANSKAP
Alusafe MOB 700, Fast Rescue Boat (FRB), tillhörande HMS Belos
Hantering av räddningsbåtar
Rescuebåtar, även benämnda Beredskapsbåtar ● Båtchefen avdelat besättningen till krok res-
(SjöV) eller Räddningsbåtar (RMS), indelas i pektive förända.
kategorierna Rescueboat och Fast Rescue Boat, Räddningsbåten sjösättes efter det att tillstånd
FRB. Skillnaden mellan Rescueboat och FRB är inhämtats från VO på bryggan.
bl a fartresurser, krav på utrustning och besätt-
ningens utbildning. Innan båten når vattenytan osäkras kroken till
enpunktslyftet och motorn startas. När båten
Räddningsbåtens två huvuduppgifter är
går i vattnet lossnar kroken i enpunktslyftet
– att rädda överbordgången personal med automatik och räddningsbåten ligger
– att rangera/bogsera fartygets livflottar. endast med förända kopplad till moderfartyget.
En räddningsbåt ska bemannas av särskilt När båtchefen har kontroll över båten ger han
utsedd besättning. Besättningen består av båt- order om att lossa förändan vilket sker med en
chef och två besättningsmän. Alla ingående speciell frigöringsanordning ombord i rädd-
i besättningen ska vara utbildade enligt gäl- ningsbåten.
lande reglementen och föreskrifter. Efter genomfört uppdrag och när båtchefen fått
En räddningsbåt ska ständigt vara klar att sjö- tillstånd att få borda manövreras räddnings-
sätta inom 5 minuter. Då ska följande punkter båten intill moderfartyget så att förändan kan
vara avklarade: kopplas.
● Båtchefen fått uppgifter för räddningsinsatsen När räddningsbåten ligger med sträckt förända
● Kontroller enligt checklista före sjösättning längst fartygssidan sänks kroken till enpunkts-
genomförda lyftet ned, kopplas och räddningsbåten kan
● Utrustning medtagen/påtagen, som över-
lyftas ombord.
levnadsdräkter, räddningsvästar, sjökort, Efter ombordtagningen ska räddningsbåten
VHF radio, GPS eller annat av betydelse för omedelbart bunkras och kontrolleras så att den
insatsens genomförande är redo för nya uppdrag.
146
SJÖMANSKAP
Hantering av roddbåtar
Roddarnas platser i båten har nummer enligt
det system som framgår av bilden till höger. Plikthuggare, Plikthuggare,
yttre inre
Roddare på förliga toften kallas plikthuggare
och på aktersta toften aktersta män. Roddarna
mellan plikthuggare och aktersta män utgör
mellanrodd. 4 3
För-
Rodden indelas dessutom i förrodd och akter- rodd
rodd, varvid förrodden består av de förliga fyra 10 9
roddarna och akterrodden av de aktra sex.
Mellan-
Är rodden inte fulltalig lämnas luckor i mellan- 8 7 rodd
rodden med början babord för. Saknas en Akter-
roddare, lämnas plats 10 tom. Saknas tre rodd 6 5
roddare, lämnas platserna 10, 9 och 8 tomma.
Är båten avsedd för enkelrodd, dvs med endast 2 1
en roddare på varje toft, lämnas eventuella
luckor på motsvarande sätt. Aktersta Aktersta
Styraren har sin plats antingen stående på man, yttre man, inre
durken i sittrummet, i hocken, dvs rummet
akter om ryggbrädan, eller sittande på relingen
invid rorhuvudet.
I båt med dubbelrodd ska plikthuggarnas åror
Styrare
ligga midskepps med årbladen akteröver.
Aktersta mäns åror placeras midskepps utan-
för plikthuggarnas och med årbladen föröver. Roddarnas placering i en skeppsbåt för
Mellanroddens åror ska ligga bordvarts med tio roddare, s k tiohuggare eller valbåt
årbladen föröver. Reservåror stuvas midskepps
med årbladen föröver.
Båtshakarna har sin plats midskepps med
hakarna akteröver. Vimpelstaken ska ligga mid-
skepps med knapen föröver och flaggspelet
midskepps med knapen akteröver. Öskaren
har sin plats under bänken akterut. Rodret
ska ligga på durken akter om aktersta toften
och rorpinnarna placeras på bänken akterut.
Fendertar ska – då de används – hänga på ut-
sidan på lika höjd från relingen. Förtöjnings-
gods och sladdar som inte är i bruk ska vara
väl uppskjutna.
I båt med enkelrodd stuvas åror, båtshakar,
vimpelstake och flaggspel enligt samma grun-
der som för båt med dubbelrodd. Hur inventarierna stuvas i en skeppsbåt
147
SJÖMANSKAP
Fattning vid resta åror. De resta årorna hålls med årbladen långskepps.
Roddens utförande
Båten bemannas efter kommandot ”Bemanna Strax innan båten ska sätta av och innan even-
båten!”. Styraren låter sätta ut rodret och låter tuella passagerare embarkerar kommenderas
klargöra flaggspel och vimpelstake. När allt är ”Res – årorna!”. På ”Res” fattar roddarna (utom
klart, intar gastarna god hållning med armarna plikthuggare och aktersta män) sina respektive
i kors över bröstet. åror. På ”årorna!” reser de sina åror samtidigt.
Årorna ställs ner mellan benen med handtagen
Ligger båten vid fallrep, kaj eller brygga, mot båtens botten och årbladen långskepps.
sköter den inre plikthuggaren båtshaken
och den yttre plikthuggaren förändan – båda Åran fattas med den yttre handen nedanför
lädret och med armbågen tvärs ut. Den inre
stående och vända föröver. Om inte förända
handen håller åran i tumgreppet just ovanför
används förblir yttre plikthuggaren sittande.
lädret med sträckta fingrar och så, att under-
Inre aktersta man håller då sittande an båten
armen har ett horisontellt läge tvärs ut. Detta
med båtshake eller med handen.
bl a för att inte vatten ska rinna in i ärmen.
På kommandot ”Klart för rodd!” förvissar sig
Då båten ska lämna tilläggsplatsen kommen-
roddarna om att roddluckorna lätt går att ta ur. deras ”Sätt av!”. Yttre plikthuggaren kastar loss
Har en lucka fastnat lossnar den vanligen för förändan, sätter upp befälstecknet om sådant
ett kraftigt slag med handen på utsidan. ska föras, och intar sedan sin plats. Inre plikt-
”Tag ur – roddluckorna!”. På ”Tag ur” fattas huggaren för ut förstäven genom att sätta av
roddluckorna med den yttre handen, på ”rodd- med båtshaken.
luckorna!” tas de ur och stuvas intill bord- Först sedan plikthuggaren pressat ut förstäven
läggningen, så att de är ur vägen för årorna. ger inre aktersta man båten fart över stäv med
Därefter ska snabb återgång ske till hållning handen eller med båtshake, medan styraren
med armarna i kors. skär ut med rodret. Fendertarna tas in.
148
SJÖMANSKAP
Plikthuggare och aktersta män reser sina åror vågrätt läge. Årbladets förkant ska vara något
samtidigt, med rättning på inre aktersta man. högre än dess akterkant. Vid normal takt görs
Därefter kommenderas ”Klart!”. Inre handen omkring en sekunds uppehåll – därefter ett nytt
flyttas snabbt ner till handtaget (årlommen) årtag.
utan att rättningen på årorna rubbas. Örlogsrodd kännetecknas av markerad takt
”Falla!”. Årorna lyfts upp ett stycke och fälls genom kraftig skevring av årorna samt uppe-
därefter samtidigt i sina roddluckor med år- håll mellan årtagen. Takten vid örlogsrodd
bladen horisontella. är i allmänhet i större båtar 25–30 årtag och
I de fall årorna ska läggas ut utan att först i mindre båtar 30–35 årtag per minut.
resas, kommenderas så snart utrymmet med- Kapprodd skiljer sig från örlogsrodd främst
ger ”Lägg ut årorna!”. genom att takten är mera uppdriven samt att
Rodden sätts igång på kommandot: ”Överallt inget markant uppehåll förekommer mellan
– hal ut!”. årtagen.
Överkroppen böjs framåt, armarna sträcks och Takten hålls med rättning på aktersta man
knogarna vrids akteröver. Därvid bringas år- om styrbord – eller om de aktersta männen inte
bladet så långt föröver som möjligt samtidigt ror – på aktre mellanrodden om styrbord.
som det skevras, d v s vrids nära lodrätt. Om takten förloras kommenderas”Ens – rodd!”,
I nästa ögonblick sänks omkring tre fjärdedelar vilket upprepas i önskad takt, varvid ”Ens”
av årbladet lodrätt i vattnet, roddaren fäller anger när årbladen ska kastas föröver och
överkroppen bakåt och drar med raka armar ”rodd” när de ska sänkas i vattnet.
medan knäna sträcks. Pågående rodd avbryts med kommandoordet
När årbladet kommit tvärs böjs armarna med ”Ligg!”. Roddarna fullföljer det påbörjade år-
kraft och överkroppen reses, varvid samtidigt taget och håller därefter årorna i ställning som
årbladet lyfts ur vattnet och skevras till nära efter ”Falla!”.
Efter ”Falla!” ska årorna och årbladen ligga horisontellt, på samma sätt som vid ”Ligg!”
149
SJÖMANSKAP
”Årorna i vattnet!”
150
SJÖMANSKAP
Vill man låta gå endast ena sidans åror kom- Yttre plikthuggaren tar ned eventuellt befäls-
menderas ”Låt gå styrbords åror!”, varvid tecken och gör sig beredd att ta emot en
styrbordsrodden lyfter ur sina åror, medan förända.
babordsrodden bibehåller sin rodd som förut.
När båten beräknas med egen fart kunna nå
På kommandot ”Vila på årorna!” – vilket görs tilläggsplatsen, och innan årorna kan bli hind-
från läget ”Ligg!” – dras årorna in, så att hand- rande för manövern, kommenderas ”Lyft!”.
tagen stöder mot andra sidans reling. Årbladen
Det påbörjade årtaget fullföljs, och årorna lyfts,
ska vara horisontella.
samtidigt och följsamt, med en kraftig knyck
Årorna läggs åter ut på kommandot ”Lägg ut lodrätt upp och läggs ner på sina platser. Rodd-
årorna!”, varvid läget ”Ligg!” intas. luckorna sätts i, fendertar läggs ut och lediga
Ska rodden helt upphöra och årorna tas in kom- roddare intar hållning med armarna i kors.
menderas ”Bog in!” och ”Lyft”. Medan detta pågår lyfter inre aktersta man
”Bog in!” kommenderas i så god tid före till- sin båtshake över huvudet, horisontellt och
läggning att plikthuggarna hinner lägga in sina parallellt med långskeppslinjen, och håller den
åror och ställa sig klara. i beredskap bordvarts.
Plikthuggare och aktersta män fullföljer påbör- Vid tilläggning är det vanligen lämpligast att
jat årtag, varefter de med en kraftig knyck nalkas platsen i cirka 45 graders vinkel. Strax
samtidigt reser sina åror lodrätt upp – plikthug- före tilläggningen minskas farten genom en
gare respektive aktersta män slår samman sina kraftig frångir, varvid båten samtidigt kommer
årblad – och årorna läggs ner. parallellt med tilläggsplatsen. Inre plikthugga-
ren bär av med båtshaken, inre aktersta man
Roddluckorna sätts i, fendertar läggs ut och
hugger fast och inre sidans akterrodd hjälper
plikthuggarna reser sig vända föröver. Finns
vid behov till med att hålla an båtshaken.
plats på durken för om toften ställer sig plikt-
huggarna där. Inre plikthuggaren reser båts- Vanliga fel vid tilläggning är att båten kommer
haken och håller den midskepps och lodrätt med in med alltför hög fart, eller att plikthuggaren
haken uppåt, klar att bära av eller hugga fast. försöker upphäva farten med båtshaken.
”Vila på årorna!”
151
SJÖMANSKAP
152
NAVIGATION
Navigation
153
NAVIGATION
Navigation
De kunskaper som krävs för att erhålla kom- Förflyttningen kan variera från en kort färd
petensbevisen ”förarintyg” och ”kustskeppar- i skärgård till en flerdagarsfärd över öppna
intyg” finns angivna i den av Sjöfartsverket farvatten. Det ställs därför olika krav på naviga-
utgivna publikationen Sjötrafikföreskrifter m m. törens kunskaper och det medför att olika hjälp-
Örlogsboken kan användas som kurslitteratur medel måste utnyttjas.
vid lärarledd undervisning till dessa kompe- För att framföra ett fartyg eller båt räcker det
tensnivåer. Bokens navigationskapitel räcker inte med att man kan läsa och utnyttja sjökort.
mer än väl för förarintygskompetens, medan Även för korta färder till sjöss krävs kunskap
man för kustskepparkompetens även måste ha om utmärkning, fyrar, de navigatoriska hjälp-
sjöfartsverkets publikation Sjötrafikföreskrifter medlen samt bestickföring, d v s sjökortsarbete.
m m, Kort 1 samt tillgång till vissa författ-
ningstexter. Nödvändig färdighet i praktiskt Dessutom måste hänsyn visas såväl andra sjö-
sjökortsarbete kan nås genom att lösa uppgifter farande som strandägare. Därför måste både
hämtade ur någon av läraren anvisad övnings- de internationella och de svenska sjötrafik-
exempelsamling. föreskrifterna noga läras in och följas.
Kunskap om navigation är nödvändig för säker I dag finns flera avancerade elektroniska hjälp-
förflyttning av fartyg och båtar från en plats till medel till navigeringen. Det är viktigt att dessa
en annan. Under förflyttning ska läget kunna förblir hjälpmedel, och inte ersätter kunskaper
anges när som helst. i navigation.
154
NAVIGATION
Om man med detta system vill ange det exakta Latituden blir högst 90° åt nord eller syd, där
läget för kungliga slottet i Stockholm, så blir det: man når fram till polen.
latitud N 59°09,6´, longitud O 18° 04,6´.
Om man avbildar jordytan på en karta, där
Longituden kan bli högst 180° åt öst eller väst, jordklotets rutnät återges med rätvinkliga
vilket den blir då man når den meridian som rutor, anger man en punkts läge med latitud
är diametralt motsatt nollmeridianen eller i höjdled och longitud i sidled. Graderingen
Greenwich-meridianen. 180°-meridianen kallas placeras då vanligen i kartans eller sjökortets
datumgränsen, då man vid passage får justera ytterkanter.
datum ett dygn.
155
NAVIGATION
156
NAVIGATION
Från fartyget i mitten på bilden kan masttoppen på ett annat fartyg siktas, medan fyren ligger under
horisonten. Fyrskenet kan däremot synas.
Horisontens indelning
Med horisont menas den cirkellinje som be- strecken nordost, sydost, o s v och fortsatte att
gränsar den del av jordytan som en observatör dela vinklarna tills hela varvet var indelat i 32
kan se. Cirkelns storlek beror på observatörens streck. En sådan del av cirkelbågen, ett streck,
ögonhöjd, vilket medför att horisonten vidgas är 11 1/4°, och den delades ytterligare i hälfter
med ökad ögonhöjd. och fjärdedelar.
De fyra väderstrecken utgör en indelning av Numera används streckindelningen mera
horisonten. På detta sätt indelades förr även sällan, men den lever kvar vid angivande av
kompassrosen. Men det var inte tillräckligt med vindriktning. Moderna kompasser har en indel-
de fyra kardinalstrecken nord, ost, syd eller ning i 360°.
väst, utan man förtätade med interkardinal-
157
NAVIGATION
Meridian je Meridian
lin
Kurs 045°
rs
Ku
Bäring 067°
Bäring 247°
g till fartyget
tnin
Rik 22°
SB
Ri Bäring 126°
k
SB tnin
81 g
°
158
NAVIGATION
Sjökort
Ett sjökort är en plan avbildning över ett visst bottenbeskaffenhet, farleders sträckning,
vattenområde. Det är avsett att användas för sjöfartshinder av olika slag samt fyrarnas sek-
navigeringsändamål och måste därför innehålla torer. Innanför kustlinjerna anges fyrar och
nödvändiga uppgifter om farvattnens beskaf- andra sjömärken som båkar och kummel, lots-
fenhet. Dessutom måste man på ett enkelt och och livräddningsstationer, markanta höjder,
bekvämt sätt kunna avsätta ett fartygs lägen och kyrkor m m. De förkortningar och symboler
färdväg i det. som används finns samlade i ett särskilt häfte:
I likhet med landkartor visar sjökorten alltid Kort 1.
norr uppåt. Latituden anges av de lodräta På en jordglob kan man verklighetstroget återge
skalorna till vänster och till höger i kortets en avbildning av jordytan. Men om man över-
ytterkanter. Longituden anges av de vågräta för en sfärisk yta till ett plan, får bilden vissa
skalorna upptill och nedtill. Varje sjökort har felaktigheter, som varierar efter tillvägagångs-
ett utrymme med allmänna uppgifter om kortet. sättet vid avbildningen, d v s projektionen. Vissa
Ett sjökort innehåller en stor mängd upplys- svenska sjökort är konstruerade (projicerade)
ningar och uppgifter. De viktigaste inom enligt Mercators princip och andra enligt Gauss
kortets vattenområde utgörs av vattendjup, princip.
159
NAVIGATION
Mercatorkortet
Vid navigering och bestickföring underlättas cylindern blir allt längre ju mer man närmar sig
arbetet om en kurslinje som på jordytan skär polerna. Kartbilden tänjs därmed ut i höjdled.
alla meridianer med samma vinkel, kan läggas För att minska inverkan av den växande latitud-
ut som en rät linje i sjökortet. På en jordglob skalan har projektionscentrum förskjutits,
löper meridianerna samman i polerna, medan enligt en matematisk ekvation, längs en linje
kartbilden har konstruerats så att meridianerna genom jordens centrum, vinkelrätt mot jord-
blir parallella linjer. Därmed blir kurslinjen en axeln.
rät linje i kortet. En sådan kartbild kan åstad- 80°
kommas genom att en tänkt cylinder placeras
omkring en jordglob, så att cylindern tangerar
70°
jordytan längs ekvatorn. Globens kartbild pro-
jiceras på cylinderns yta, varvid man får en
60°
karta med räta vinklar mellan meridianer och Jordaxeln
latitudsparalleller. 50°
Det är också ett önskemål att bäringar ska kunna 40°
läggas ut som räta linjer i sjökortet samt att man
30°
ska kunna avsätta ett läge i latitud och longi-
20°
tud. Dessutom bör öar, uddar och vikar kunna
10°
återges utan märkbar förvanskning.
När man i sjökortet låter meridianerna bli pa-
rallella, kommer kartbilden att tänjas ut i nord–
sydled. Man får en förstoringsfaktor som blir
större ju närmare polerna man kommer. I den
direkta cylinderprojektionen projiceras jordytan
från jordens medelpunkt ut genom jordytan
mot cylinderns sida. Avståndet från centrum till Grundprincipen för Mercators projektion
160
NAVIGATION
Gausskortet
Nya svenska skärgårds- och hamnkort utförs i I Sverige används projektionen till skärgårds-
Gauss projektion, som också är en cylinder- kort med skala 1:50 000 över områden nära
projektion. Den tänkta cylindern är i denna pro- medelmeridianen. Projektionsfelen blir då
jektion liggande, och tangerar jordgloben längs försumbara.
en meridian, den s k medelmeridianen.
Man kan därför använda kortet på samma sätt
Gaussprojektionen skiljer sig från Mercators som ett kort i Mercators projektion. Kurser kan
projektion genom att den avbildar jorden skal- läggas ut som räta linjer, och distansen kan tas
riktigt endast längs en medelmeridian istället ut var som helst i latitudskalan på kortets
för längs ekvatorn. På båda sidor om medel- vänstra eller högra kant.
meridianen, åt öster och åt väster, växer skalan
ju mer man avlägsnar sig från medelmeridianen.
161
NAVIGATION
162
NAVIGATION
163
NAVIGATION
164
NAVIGATION
165
NAVIGATION
Ankring förbjuden
Mätt strandlinje
Kaj
Fjär, strand torr
vid lågvatten
Marina
Torrdocka
Terräng
Nivåkurvor, Slip
höjdkurvor
VHF radioanmälnings-
Nivåkurvor, punkt, eller rapporte-
ungefärliga ringspunkt med angi-
vande av berörd trafik-
riktning. Siffran anger
punktens benämning.
Berg
Vägar, broar m m
Jordhöjd,
jordkulle Teleledning
Lövskog
Färja
Barrskog
166
NAVIGATION
Undervattenssten/ar Undervattenskabel
med mindre djup (tele, kraft)
än 2 m
Undervattenssten
Skjutområdesgräns
Ringat område. Inom
detta område är kända
grund med djupet 3 m
eller mindre inlagda.
Större djup är ofullstän- Territorialgräns
digt redovisade.
167
NAVIGATION
Farledsram för mekanisk avkänning av grundanledningar eller klarning till ett visst djup
168
NAVIGATION
Rättning av sjökort
När ett nytt sjökort utarbetas och är klart för tion som är viktig för den sjöfarande. När upp-
utgivning, förses det med en uppgift om publi- lagan är slut och ny tryckning ska utföras,
ceringen, vanligen placerad i kortets underkant. avbryts rättelsearbetet och kortet förses med
Uppgiften anger årtalet och den officiella stat- en ”rättelsestämpel”, som i allmänhet placeras
liga myndighet som ansvarar för kortet. Sådana i nedre vänstra hörnet. Den innehåller uppgift
uppgifter brukar finnas i alla länders sjökort. om numret på det häfte av Underrättelser för
Publiceringsuppgiften är en motsvarighet till sjöfarande, Ufs, som senast användes i rättelse-
den uppgift om utgivare, tryckort och år som arbetet. Den nya sjökortsupplagan numreras
enligt lag ska finnas exempelvis i böcker. med årtal och månad, t ex 99-01. Införandet av
nya rättelser i originalen pågår ständigt.
När sjökortet är utgivet sparas originalhand-
lingarna och rättas fortlöpande. Man inför upp- Samtliga sjökort utom översiktskorten ska
gifter om ändrade farleder, ändrad utmärkning utkomma i en ny upplaga var sjätte månad.
eller fyrbelysning, nyupptäckta grund, ny- Översiktskorten utkommer i en ny upplaga en
byggda bryggor och kajer och annan informa- gång om året.
Rättelsestämpel i sjökort. 00-03 anger att kortet är rättat till och med mars 2000
Rättelsearbete ombord
Det är nödvändigt att hålla sjökorten rättade. vis ”Ändr Ufs nr 1/99”. Denna anteckning görs
På fartyg är man skyldig att ha rättade kort och intill den plats som berörs av ändringen.
att medföra Ufs för de senaste 12 månaderna. Ufs utkommer med ett nummer i veckan och
För att underlätta rättelsearbetet innehåller sänds till örlogsfartygen genom respektive
första häftet av Ufs varje månad en ”Förteck- marinbas försorg. Sjöfartsverket sänder Ufs till
ning över notiser, som föranleder ändring de som är prenumeranter.
i svenska sjökort”. Med anledning av dessa För den stora allmänheten är Ufs alltför om-
månatliga förteckningar kan man kontrollera fattande, och därför ger sjöfartsverket även ut
om några väsentliga rättelser återstår att införa. Underrättelser för båtsporten, Ufb. I denna finns
Det är ofta tillräckligt om ändringar och rättel- endast de notiser som är av intresse för båt-
ser, som meddelas i Ufs, antecknas i korten sporten. Ufb ser ut ungefär som Ufs, men är
genom att notisens nummer anges med exempel- tryckt på gult papper.
169
NAVIGATION
Underrättelser för sjöfarande, Ufs, utkommer varje vecka och finns också på Internet
Nautiska publikationer
All information som den sjöfarande behöver Det första häftet varje år innehåller en mängd
kan inte finnas i sjökorten. Dessa kompletteras ”permanent” information av allmän karaktär,
därför med s k nautiska publikationer: t ex meddelanden om lotsning i svenska och
omgivande farvatten, information om sjörädd-
– Underrättelser för sjöfarande
ning, information om radionavigationsvarning-
– Underrättelser för båtsporten ar, uppgifter om broöppningar och öppnings-
– Svensk Fyrlista tider för kanaler, uppgifter om kontrollstationer
för lanternor och kompasser, förteckning över
– Svensk Lots
auktoriserade kompassjusterare, förteckning
– Svensk Kusthandbok över sjöfartsverkets försäljningsombud m m.
Underrättelser för sjöfarande, Ufs, utkom- Ufs finns numera också på Internet:
mer varje vecka och innehåller meddelanden www.sjofartsverket.se
som ligger till grund för rättelser av sjökort, Underrättelser för båtsporten, Ufb, utkom-
seglingsbeskrivningar, fyrlistor m m och är av mer med fem nummer årligen under tiden
betydelse för sjöfarten i såväl svenska som februari – september. Tidskriften är ett utdrag
utländska farvatten. T ex förändringar av far- ur Ufs och innehåller dessutom notiser och
leder och dessas utmärkning, nya eller ändrade information speciellt riktad till båtsportens
fyrar, djupuppgifter m m. utövare.
170
NAVIGATION
Svensk fyrlista, som utges av sjöfartsverket, säkerheten, förbud mot vattenförorening från
innehåller uppgifter om alla svenska fyrar, fartyg samt andra föreskrifter och upplysningar.
lysbojar, flygfyrar och hinderljus. Del I och II innehåller ledkartor som visar
För att kunna utnyttja de olika formerna av ledernas djup samt beskrivningar över kusten,
fyrbelysning är det nödvändigt att känna till de farlederna och hamnarna.
allmänna uppgifterna, liksom betydelsen av de
beteckningar och förkortningar, som används Svensk kusthandbok, Skh, är en kombine-
i fyrlistan och sjökorten. rad kust- och hamnbeskrivning, främst avsedd
för mindre skepp och båtar med ett djupgående
Svensk lots utges av sjöfartsverket i tre band:
mindre än 3 m. Stor vikt har lagts vid båtsport-
Del A: Allmänna upplysningar ens intressen. Handboken är avsedd att kom-
Del I : Väst- och Sydkusten inkl Vänern plettera sjökorten/båtsportkorten och är geo-
grafiskt indelad i fem delar.
Del II: Ost- och Norrlandskusten inkl Mälaren
Del A innehåller redogörelser för förhållanden Katalog över sjökort och nautiska publika-
av allmän art som inte direkt kan hänföras till tioner utges av sjöfartsverket och innehåller
något speciellt kustavsnitt. Den behandlar förteckning och indexkartor över samtliga
klimat och väderlek, isförhållanden, råd och svenska sjökort samt uppgifter om övriga
anvisningar för sjöfarten i isfarvatten, jord- nautiska publikationer, försäljningspriser och
magnetiska uppgifter, anordningar för sjö- återförsäljare.
171
NAVIGATION
Kompasser
Kompassen är ett av de viktigaste navigations- Denna skillnad mellan meridianen och magne-
instrumenten ombord. Två olika system av tisk nord kallas missvisning. Missvisningen
kompasser förekommer: magnetkompass och beror också på lokala magnetiska förhållanden.
gyrokompass. De magnetkompasser som förekommer i fartyg
är vätskekompasser. Kompasshuset är fyllt med
Magnetkompass en vätska för att dämpa kompassnålens utslag.
Kring jorden finns ett magnetfält med två poler: Vätskekompasser kan indelas i:
blå pol eller magnetiska sydpolen, belägen – skålkompasser
nära nordpolen, och röd pol eller magnetiska – sfäriska kompasser (kupolkompasser)
nordpolen, belägen nära sydpolen. Magnetfältet – parallellkompasser
brukar visas genom att kraftlinjerna ritas ut.
– fjärrkompasser
Om man för två magneter intill varandra kom-
mer den ena magnetens röda pol att dra sig till
den andras blå pol. Två poler med samma färg
stöter däremot bort varandra.
Magnetisk axel
I det jordmagnetiska fältet strävar en magnet- N S
nål eller kompassnål att ställa in sig i kraft-
linjernas riktning. Eftersom de magnetiska po- Fältlinjer
lerna inte sammanfaller med de geografiska
polerna pekar en kompassnål på de flesta stäl-
len på jorden vid sidan av nordriktningen. Magnetfält och fältriktning hos en magnetstav
172
NAVIGATION
Balansring
Magneter Flottör
Stift Skål
Vätska Expansionsdosa
Balansvikt
Skålkompass i genomskärning
173
NAVIGATION
Gyrokompass
Gyrokompassen ställer in sin gyroaxel i meri- Till skillnad från en magnetkompass påverkas
dianen genom samverkan mellan rotationen en gyrokompass inte av jordens eller andra
hos gyrohjulet, jordens rotation och tyngd- magnetfält. Däremot påverkas gyrokompassen
kraften. Gyrohjulet roterar med mycket högt av fartygets latitud, kurs och fart. För att en
varvtal och strävar att bibehålla sin axelriktning gyrokompass ska visa rättvisande kurs måste
i rymden oberoende av omgivningens (farty- aktuell latitud och fart ställas in på en särskild
gets) rörelser. Med lämpliga kontrollanord- korrektör, som i allmänhet är placerad i farty-
ningar kan gyrohjulet istället fås att ständigt gets styrhytt.
hålla sin rotationsaxel riktad mot den geogra-
fiska nordpolen. Gyroaxeln är sedan kopplad
till en kompasskiva.
174
NAVIGATION
Rättning av kurser
och bäringar
Magnetkompassens nordriktning överens-
stämmer i allmänhet inte med den rättvisande
nordriktningen. Vinkeln mellan kompassens
nordriktning och rättvisande nord, d v s den
geografiska meridianen, kallas totalfelet. Det
består av två olika komponenter : missvisning
och deviation.
Missvisning
En fri kompassnål, som endast påverkas av
det jordmagnetiska fältet, ställer in sig längs
kraftlinjerna i fältet. Den riktning som denna
fria kompassnål visar kallas magnetisk nord,
MN, eller den magnetiska meridianen. Då
den magnetiska meridianen oftast inte pekar
i samma riktning som den geografiska, får man
en skillnad som heter missvisning, (m). Miss-
visningen är ostlig om en magnetnål pekar
Uppgift om missvisning i ett sjökort
öster om meridianen, och västlig om nålen
pekar väster om meridianen. När man rättar för
missvisning benämns ostlig missvisning för
positiv (+) och västlig för negativ (–).
Vissa delar av jorden har ostlig missvisning,
andra har västlig. Missvisningen förändras
långsamt genom att jordens magnetfält ändras.
Den ostliga missvisningen tilltar och den väst-
liga avtar i Sverige och omgivande farvatten
med ca 0,1° per år. Uppgifter om missvisning-
ens storlek och förändring återfinns i sjökort
och seglingsbeskrivningar.
Bilden t h visar en s k isogonkarta hämtad ur
publikationen Svensk Lots. Isogoner är linjer,
som sammanbinder orter med samma missvis-
ning. Av kartan framgår bl a att gränsen mellan
ostlig och västlig missvisning löper i stora drag
utefter den svenska västkusten. Vissa mag-
netiska störningsområden, som det utanför
Östergötlands kust, är också utlagda i kartan.
Inom dessa områden, som även finns angivna
i sjökorten, är kompassen opålitlig. Isogonkarta
175
NAVIGATION
176
NAVIGATION
Beräkningsregler
Som tidigare framgått är kursen detsamma som En bäring definieras som vinkeln mellan
vinkeln mellan meridianen genom fartyget och meridianen och siktlinjen till ett föremål. Om
fartygets långskeppslinje. bäringen till ett föremål och kursen överens-
Då man inte behöver korrigera för vind eller stämmer kan man dra slutsatsen att dessa båda
ström, lägger man i sjökortet ut den kurs (K) är behäftade med samma fel. Kompassens fel
man vill gå. När man sedan skall styra denna är beroende av styrd kompasskurs.
kurs måste man först korrigera den. Först drar Samma regel gäller då rättvisande bäring ska
man ifrån missvisningen (m) och får då fram beräknas. Även här skiljer man på rättvisande
magnetisk kurs (Km). Därefter går man in med bäring (B), magnetisk bäring (Bm) och kom-
Km i deviationstabellen och drar ifrån devia- passbäring (Bk).
tionen (d) för att få fram kompasskursen (Kk) Man måste alltså först rätta kursen och därefter
som man skall styra efter på kompassen. bäringen med samma värden för missvisning
Då man styr efter en kompasskurs (Kk) och vill och deviation.
lägga ut kursen (K) i sjökortet, gör man på Nedanstående tabell kan användas för att rätta
motsvarande sätt, fast från andra hållet. Tag Kk kurser och bäringar.
och lägg till deviationen (d) från deviations-
tabellen, då får man magnetisk kurs (Km). K Kk B Bk
(+) – (+) –
Därefter lägger man till missvisningen och får (–) + m +
– d (–) + m +
– d
då rättvisande kurs (K) som man kan lägga ut
= Km = Km = Bm = Bm
i sjökortet. (+) – (+) –
(–) + d +
– m (–) + d +
– m
Använd följande regel: ”När rätt kurs söks
används rätt tecken. När felaktig kurs söks = Kk =K = Bk =B
används fel tecken”. Kom således ihåg att det är styrd kurs som
Detsamma gäller då man rättar en bäring. bestämmer deviationens storlek.
RN MN KN
m d
t
RN = rättvisande nord
MN = magnetisk nord
Kk KN = kompassnord
Km m = missvisning
K d = deviation
t = totalfel
K = rättvisande kurs
Km = magnetisk kurs
Kk = kompasskurs
B Bm Bk B = rättvisande bäring
Bm = magnetisk bäring
Bk = kompassbäring
177
NAVIGATION
178
NAVIGATION
179
NAVIGATION
Lod
Att loda innebär att ta reda på vattendjup och om en ters på linan. Ligger fartyget still låter
eventuellt även bottenbeskaffenheten. Lod man lodet sjunka till botten direkt. Gör det
förekommer i flera utföranden, från enkla hand- däremot fart föröver hyvas lodet så långt för-
lod till komplicerade ekolod. över som möjligt. Härvid kan lämpligen en
medhjälpare sköta rullen och placera sig på
Handlod lämplig plats vid sidan av lodhyvaren. Denne
Det vanliga handlodet består av ett cirka en halv fattar därefter linan sedan den rullat ut och
meter långt, blyfyllt järnrör med lina och rulle. palmar hem linan så att den blir ”styv upp och
Lodet, som väger 3–5 kg, har i sin övre ända en ner” då lodet tagit botten. Han läser av djupet
stropp, i vilken linan fästs. Linan ska vara minst som ropas ut, varefter lodet tas hem. Om det
50 meter lång. inte skulle nått botten när linan är lodrät, rap-
Lodlinan är uppmärkt på följande sätt: porterar han hur mycket lina som är i vattnet
Längd från och tillfogar ”… ingen botten!”
lodet i meter Uppmärkning
180
NAVIGATION
Ekolodsindikator med
skrivare som ritar en gra-
fisk bild, ett s k ekogram
Ekolod
De flesta djupmätningar görs numera med hjälp Skrivaren består av en pappersrulle, som är
av ekolod. I ekolodet omvandlas en elektrisk graderad i djup- och tidsenheter samt en rörlig
energipuls till en ljudenergipuls, som sänds ut arm utrustad med en nål, som gör ett svep över
av en svängare. När ljudenergipulsen når papperet vid varje lodning.
botten eller något annat, som har en annan tät- Numera ritar de flesta ekolod grafen på en LCD-
het än vattnet, reflekteras ljudenergi tillbaka skärm och visar även djupet med siffror. Det
mot havsytan. En del av den reflekterade ljud- går också att upptäcka fisk med hjälp av ekolod.
energin kommer tillbaka till svängaren som ett
eko, därav namnet. Detta eko omvandlas i
svängaren till elektrisk energi för att kunna av-
läsas. Eftersom ljudhastigheten i ett homogent
vatten är konstant, blir tiden som förflyter
mellan utsändningen och mottagningen ett mått
på djupet.
Huvuddelarna i ett ekolod är svängare, elek-
tronikdel och indikator. Svängaren utnyttjas
oftast för både sändning och mottagning av
ljudpulsen.
Djupindikeringen sker på olika sätt på olika
ekolod. De flesta ekolod är utrustade med en
skrivare som ritar en grafisk bild, ett s k eko-
gram, av det uträknade djupet. Denna grafiska
bild ger en uppfattning om bottenprofilen. Ekolodets princip
181
NAVIGATION
Sjökortsarbeten
Bestickföring
Att föra bestick innebär att i sjökortet sätta av som bestämts med hjälp av observationer,
fartygets läge, rita ut kurslinjen samt sätta av vilket kallas observerat läge. De hjälpmedel,
fartygets läge när en viss distans seglats. som behövs för bestickföring är transportörer
Till bestickföring hör också att ur sjökortet ta ut och passare.
kurs och distans mellan två givna orter. Ut- Utläggning och uttagning
gångsläget kallas frånseglat läge och den av latitud och longitud
punkt fartyget uppnår, sedan det styrt en viss
kurs och tillryggalagt en viss distans, kallas Av bilden framgår hur man från latitud- och
inseglat läge. Då dessa lägen anges med longitudskalorna med passarens hjälp lägger ut
latitud och longitud, benämns de frånseglad lat läget för:
och long respektive inseglad lat och long. latitud N 55°18,5´
Positionen för fyren Falsterborev är latitud N 55° 18,5´ och longitud O 12° 39,5´
182
NAVIGATION
Frånseglat läge är känt. Inseglat läge söks för kurs 130°, fart 12 knop
183
NAVIGATION
Frånseglat och inseglat läge är kända. Kursen blir 055° och distansen 18,5 M
184
NAVIGATION
Avdrift RN Vind
Vid navigering måste man ta hänsyn till vin-
rs
ku
dens och sjöhävningens inverkan. Vid kurssätt-
ad
äv
ning måste man räkna med s k avdrift (a) som
St
B
kan vara svår att beräkna. Man kan dock grovt Kgv
uppskatta den genom att betrakta kölvattnet K
et
ttn
i förhållande till fartygets långskeppslinje. va
a m
Avdriftens påverkan gör att fartyget inte går eno
gg
fram längs den avsedda kurslinjen, utan efter en Vä
linje som benämns kurs genom vattnet (Kgv). n
tte
lva
Kurs och fart över grund är två väsentliga Kö a
A
begrepp då man navigerar. När man ritar ut
en kurslinje i sjökortet, är det längs den linjen
man avser att förflytta sig. Man måste därför
ta hänsyn till avdriften i området, när man ska För att förflyttning mellan A och B ska bli den
avgöra vilken kurs man bör styra. kortaste, måste man hålla upp mot lovart lika
mycket som man uppskattar avdriften till
Navigering i strömvatten
Ström är en förflyttning av vattenmassan i för- RN
hållande till botten eller land. Förflyttningen
röm
B
mens fart (fs). En västlig ström förflyttar
vattenmassan åt väster, vilket medför att
Ks =270°. Observera att västlig ström och väst-
C
lig vind går åt motsatta håll. Påverkan av ström
fgv
185
NAVIGATION
Exempel på navigering
i strömvatten
Vid navigering i strömvatten har man tre olika
frågeställningar att ta hänsyn till:
1. Hur bestämmer man strömmens kurs och 3. Om startpunkt, slutpunkt, strömmens kurs
fart? och fart samt egen fart är kända, vilken kurs
2. Var befinner fartyget sig efter en given tid, genom vattnet ska man sätta för att komma
om strömmens kurs och fart är känd? till slutpunkten?
Exempel 1: Från en position 1 M väst lysbojen Brämskär i B = 080° och Väderöbod i B = 168°.
Persgrunden sätts K = 132° mot lysbojen Ange strömmens kurs och fart samt fartygets
Kilen, fgv = 7,5 knop. Efter 45 min pejlas fyren kurs och fart över grund.
186
NAVIGATION
Exempel 2: Från lysbojen Brofjordens an- Ange läget i latitud och longitud efter en timme.
göring sätts K = 275°, fart 10 knop. Strömmens Ange även fartygets kurs och fart över grund.
kurs i området är 000° och dess fart är 2 knop.
Exempel 3: Från ett läge 3 M nord Skagen W, fart. Fartygets fart genom vattnet är 10 knop.
avser man förflytta sig på kurs 082°. I området Ange vilken kurs genom vattnet som ska sättas
finns en ström som sätter Ks = 060° med 2 knops för att komma fram efter den tänkta kurslinjen.
187
NAVIGATION
Ortsbestämning
En förutsättning för en god lägesbestämning är Med pejlutrustningen bestäms kompass-
att man kan få två ortlinjer som korsar varandra. bäringen, som måste rättas till rättvisande
bäring, innan den läggs ut i sjökortet. Trots
Enslinje
sämre noggrannhet används ofta radarpejlingar
Om man från ett fartyg ser två fasta föremål
istället för optiska pejlingar. Med radarns
i linje med varandra, måste man vid observa-
pejllinjal bestäms bäringen till ett identifierat
tionstillfället befinna sig på den räta linje, som
eko. Denna bäring läggs ut i sjökortet på
kan dras genom föremålens symboler i sjö-
samma sätt som en optisk bäring.
kortet. En sådan linje kallas en enslinje. Det
är en noggrann och säker ortlinje eftersom den
inte påverkas av några kompassfel. Föremål
som står långt från varandra, syns tydligt och
är utsatta i sjökortet ger de bästa ortlinjerna.
Helst bör föremål avsedda för sjöfarten använ-
das, som t ex fyrar eller kummel.
De säkraste enslinjerna är de som är utritade
och angivna i sjökortet, eftersom dessa är in-
mätta och kontrollerade. Tar man ut egna ens-
linjer ökar osäkerheten något, vilket beror på
att de utnyttjade föremålen kan vara något
felplacerade i sjökortet.
Bäring
Möjligheterna att finna två föremål överens,
just när man vill göra en observation, är be-
gränsade. Istället får man genom optisk pej-
ling bestämma bäringen till ett känt föremål.
Avstånd
Genom att bestämma avståndet till ett föremål
får man en ortlinje i form av en cirkel med
avståndet som radie från föremålet. I allmän-
het lägger man bara ut den del av cirkeln som
är i närheten av fartygets bedömda läge.
Avståndet kan exempelvis bestämmas med
radar eller genom vertikal vinkelmätning av en
fyr med känd höjd. Eftersom vinkelmätning
måste vara noggrann fordras en sextant, där
avläsning kan ske på bågminut när.
Om fartyget framförs utanför öppen kust, där
endast ett pejlföremål kan observeras, kan en
Pejling med pejlskiva. Kurs 030° har ställts in
mot styrstrecket och bäringen till föremålet av- lägesbestämning göras genom att föremålet
läses till 090° pejlas vid två tidpunkter.
188
NAVIGATION
v
20°
40°
2v 20° v Kurslinje
Loggad distans = a
Dubbla vinkeln innebär att man vid första Den triangel som bildas av kurslinjen och
pejltillfället ställer in pejlen på exempelvis 20°. pejlingarna är en likbent triangel. Seglad
När pejlföremålet kommer in i dioptrarna distans mellan pejlingstillfällena är därmed
avläses loggens ställning. Därefter ställs alhi- detsamma som avståndet till fyren vid sista
daden in på dubbla vinkeln – d v s 40°. När pejl- pejltillfället. I sjökortet behöver endast den
föremålet åter kommer in i siktlinjen, avläses sista bäringen läggas ut, varefter seglad distans
loggen på nytt. avsätts mot fyren.
189
NAVIGATION
Fasta sjömärken
Fasta sjömärken består av fyrar, båkar, kummel,
stångmärken och tavlor. Till de fasta sjömärkena
kan man även räkna bergstoppar, skorstenar,
väderkvarnar och annat som är väl synligt från
sjön. Fyrar, båkar, kummel, stångmärken och
tavlor är avbildade i sjökorten. Sjökortssymboler
Moderna Äldre
Båkar är i regel avsedda att synas långt till sjöss
och har ofta formen av ett högt torn eller en
Bk Bk
pyramid.
190
NAVIGATION
Fyrar
I Sverige har sjöfartsverket överinseende över
fyrinrättningarna, d v s fyrar, lysbojar och lys-
prickar, och förvaltar de flesta av dem. Vissa
fyrinrättningar förvaltas av kommuner eller
bolag, som anordnat dem efter sina speciella
behov.
Fyrar för den allmänna sjöfarten kan med hän-
syn till sina uppgifter indelas i:
– angöringsfyrar eller kustfyrar
– ledfyrar
– varningsfyrar.
Angöringsfyrar är belägna i kustbandet och hamnar. Dessa fyrar hålls oftast tända endast
har som huvuduppgift att underlätta ett fartygs då fiske pågår.
angöring, d v s övergång från navigering utom
Militärledsfyrar ingår i marinens militärleds-
sikte av land till kustnavigering. De består van-
system.
ligen av ett högt torn, ibland över 40 m, med en
kraftig ljuskälla som vid normal sikt är synlig Hinderljus är avsedda för luftfarten och finns
på upp till 25 nautiska mils avstånd. De större på radiomaster och höga byggnader.
angöringsfyrarna står under ständig bevakning Lysbojar är flytande sjömärken och därför inte
genom fjärrkontroll och fjärrmanövrering. alltid tillförlitliga. De kan slockna eller driva
Ledfyrar har i allmänhet mindre ljusstyrka och från de positioner de är avsedda att ligga på.
lysvidd än angöringsfyrar. De är avsedda för Vid sjögång förändras lysvidden och ljus-
användning i farleder. Ledfyrarna är antingen karaktären eftersom ljuset emellanåt döljs av
sektorfyrar eller ensfyrar. vågorna.
Sektorfyrar uppvisar sken av olika färg inom Mistsignaler avges från vissa fyrar när sikten
olika vinklar eller sektorer. understiger omkring tre distansminuter. Mist-
Ensfyrar är avsedda att parvis markera en rak signaler avges med sirener eller tyfoner, som
farled. Den bortre av två ensfyrar har alltid drivs med komprimerad luft, eller med nauto-
större höjd än den främre. foner som är elektriskt drivna instrument.
Lysbojar kan vara försedda med någon form av
Varningsfyrar är i allmänhet ensfyrar som
ljudsignalapparat. I de flesta fall är de försedda
utmärker riktningen av undervattenskablar
med en ljudpipa, som utsänder oregelbundna
och annat, i vars närhet ankring är förbjuden.
ljud när bojen höjer och sänker sig i sjögång.
Fiskefyrar är anordnade för att ge fiskefar- Några få bojar har klockor, vars kläppar sätts
tygen vägledning vid passage ut och in i fiske- i rörelse av sjöhävning.
191
NAVIGATION
Fyrkaraktärer
Endast vissa mindre fyrar har ljus med fast Fl Flashing light, blixt, är ett sken av
sken. För övriga fyrar växlar istället ljus och kort varaktighet, högst 0,7 sekunder.
mörker i olika regelbundna rytmer. Fyrarna får
L Fl Longflashing light, blänk, är ett
därmed olika fyrkaraktärer, genom vilka man
sken av längre varaktighet, minst
kan identifiera dem och skilja dem åt.
2 sekunder.
Varje fyrkaraktär har en viss period, varmed
man menar tidsförloppet från början av ett Q Continuos quick light, snabblixt.
tecken eller en teckengrupp till början av nästa Fyrljus som visar 50–70 (vanligen 60)
tecken eller teckengrupp av samma slag. regelbundet återkommande ljus-
Perioden omfattar således en tid med både ljus blixtar varje minut.
och mörker. VQ Continuos very quick light,
Hur fyrkaraktärerna betecknas i sjökort fram- snabblixt. Fyrljus som visar 100–140
går av Svensk Fyrlista och Kort 1. (vanligen 120) regelbundet åter-
Då färgerna på fyrsektorerna anges, betecknar kommande, mycket snabba ljus-
W (white) vit, R (red) röd och G (green) grön. blixtar varje minut.
Undantagsvis kan även andra färger förekomma.
Fl (2) 6 s Group-flashing light, gruppblixt.
Här nedanför visas några exempel på förekom- Fyrljus som visar grupper om två
mande fyrkaraktärer med tillhörande förkort- tätt på varandra följande ljusblixtar
ningar och definitioner. var sjätte sekund.
192
NAVIGATION
Farledsbelysning
Ovan visas hur sektor- och ensfyrar kan vara Vintertid och i samband med hastiga väderleks-
placerade i ett ledavsnitt. Sektorfyrarna Skarva- skiften blir fyrfönstren och avskärmningsglasen
sätt, Pengeskärsbådan m fl, är anordnade så att ofta belagda med imma, frost eller snö. Fyr-
de inom olika sektorer uppvisar sken av olika skenet kan då bli mer eller mindre vitt i de sek-
färg. Ledsektorn med vitt sken anger de dju- torer där det under normala förhållanden är
paste farvattnen i fyrens närhet i vilket farleden färgat.
går fram. Vid gång mot fyren befinner sig grön Under snöfall kan fyrfönstren ibland täckas så
sektor om styrbord och röd sektor om babord. att fyrljuset helt eller delvis försvinner.
Ensfyrarna på bilden ovan utgörs av dels fyrar
med fast sken (FR), dels fyrar med karaktär
(Iso). En av ensfyrarna är dessutom sektorfyr.
Ledsektorer och enslinjer leder inte alltid fritt
för grund längs hela lysvidden eller i hela
sektorn. Det är därför nödvändigt att noga stu-
dera sjökortet före och under mörkernavigering.
Man ska aldrig ankra i en ledsektor eller i en
enslinje, eller så nära dem, att fartyget kan
svaja in i farleden.
193
NAVIGATION
Utmärkning
I hela världen har man ett gemensamt system alla kan kombineras med varandra:
för utmärkning. Full enighet har inte kunnat nås – Sidomärken eller lateralmärken
mellan alla länder och därför finns två varian- – Väderstrecksmärken eller kardinalmärken
ter, en i region A och en i region B. Region A
– Punktmärken
omfattar hela världen utom amerikanska
– Mittledsmärken
kontinenten, Japan, Sydkorea och Filippinerna.
Här beskrivs utmärkningen i region A. – Specialmärken
System A är en kombination av märken som av- Alla dessa märken kan vara försedda med fyr-
gränsar dels farledens sidor, dels friliggande ljus. Om ett märke av någon anledning inte har
grund. Principen är: ljus är det istället försett med reflexer. Reflex-
erna har samma färg som märkena i övrigt.
”Rött om babord och grönt om styrbord
Ett avsteg från denna regel utgör väderstrecks-
i farledens huvudriktning.”
och punktmärkena, eftersom svart färg inte ger
Huvudriktningarna i våra farvattens farleder synlig reflex. Väderstrecksmärkena i nord och
går från Strömstad till Haparanda och från ost har istället en gul reflex och i syd och väst
havet in mot hamn. två gula reflexer. Punktmärkena har en grön
I systemet ingår fem typer av sjömärken, som och en röd reflex.
Babordsmärken Styrbordsmärken
Sidomärken med sjökortssymboler
Sidomärken används i farleder med bestämd Topptecken sätts endast ut där de behövs. Dessa
huvudriktning och visar farledens kanter. På märken kan även förses med siffror eller bok-
babordssidan står babordsmärken och på styr- stäver för identifiering.
bordssidan styrbordsmärken. Babordsmärkena
är röda med cylinderformat topptecken och Markering av
lyser på natten med rött ljus. Styrbordsmärkena farledens
huvudriktning
är gröna med konformade topptecken och lyser
med grönt ljus. Ljuskaraktärerna kan variera.
194
NAVIGATION
Väderstrecksmärkena används främst för att streckets läge i förhållande till klockan. Ost-
utmärka grund och andra hinder. De anger åt märket har således 3 blixtar i gruppen, syd-
vilket håll det finns fritt vatten och är placerade märket 6 och västmärket 9 blixtar. Nordmärket
med nordmärket från NV till NO, ostmärket har oavbruten snabblixt och sydmärket har en
från NO till SO, sydmärket från SO till SV och blänk efter de 6 blixtarna i gruppen för att skilja
västmärket från SV till NV. Detta innebär alltså sig från ost- och västmärken exempelvis vid
att man ska passera norr om ett nordmärke, sjöhävning.
syd om ett sydmärke o s v. För att lättare komma ihåg fyrkaraktärerna för
Väderstrecksmärken är svartgula och har väderstrecksmärkena, kan man tänka sig en
dubbla konformade topptecken. På nordmärket urtavla:
är spetsarna uppåtriktade och på sydmärket är Kl 12 – fler än 12 blixtar kontinuerligt,
de nedåtriktade. Den svarta färgen på märket Q eller VQ
följer spetsens riktning, d v s nordmärket är
Kl 3 – tre blixtar, Q (3) eller VQ (3)
svart upptill och sydmärket är svart nedtill.
Väderstrecksmärkena lyser med vitt ljus med Kl 6 – sex blixtar och en blänk,
snabblixtkaraktär, Q eller VQ, se sid 178. An- Q (6) L Fl eller VQ (6) L Fl
talet blixtar i varje grupp motsvarar väder- Kl 9 – nio blixtar Q (9) eller VQ (9)
195
NAVIGATION
Exempel på sjövägmärken
Sjövägmärken är kvadratiska och sätts upp på ler på vit botten med röd bård, förbudsmärken
gula bojar eller som fasta märken på land. har dessutom en röd tvärbalk. Upplysnings-
Påbuds- och varningsmärken har svarta symbo- märken är blå med vit symbol. Se ovan.
196
NAVIGATION
Utdrag ur kustkort 82
197
NAVIGATION
Teletekniska navigeringssystem
Radar
Radar är en engelsk förkortning som betyder kartbild av det sändande fartygets omgivning.
RAdio Detection And Ranging, d v s radio, Radarnavigering innebär att man navigerar
upptäcka och avståndsmäta. En radaranlägg- med hjälp av radarbilden, som hela tiden jäm-
ning består av en kraftenhet, en sändare och förs med sjökortet. På radarns PPI finns av-
mottagare, en vågledare, en radarantenn och s k ståndsringar och stävmarkering. De visar av-
PPI (Plan Polär Indikator), d v s en radarskärm. ståndet från fartyget respektive fartygets kurs.
I anläggningen alstras en högfrekvent radio- Med hjälp av en genomskinlig plastskiva, som
signal som pulsvis sänds ut via den roterande har motsvarande avståndsringar och stäv-
antennen. Om dessa radiosignaler träffar före- markering, och som läggs över sjökortet, jäm-
mål, exempelvis land, fartyg eller sjömärken, för man radarbild och sjökort.
reflekteras de och återkastas mot sändaren.
En annan metod för radarnavigering är paral-
Eftersom vågrörelsens hastighet genom luften lell index. Den innebär att man lägger ut en
är känd, kan anläggningen beräkna avståndet indexlinje parallellt med nästa kursben på
till de reflekterande föremålen. På anläggning- radarbilden. När indexlinjen tangerar mät-
ens PPI presenteras en radarbild, d v s en grov objektet är det dags att gira till nästa kurs.
198
NAVIGATION
Uddar breddas
Vikar försvinner
Vid radarnavigering är det viktigt att känna till fartygets eller båtens manöveregenskaper, dels
att radarn förvanskar verkligheten. Det beror att man i detalj känner till de leder som för-
på begränsningar i radarns prestanda. Vad man flyttningen ska äga rum i. Sjökortet bör i förväg
särskilt bör komma ihåg är att kompletteras på så sätt att kurserna för de far-
– det blir radarskugga bakom varje radarmål leder som avses följas anges vid dessa. Går man
– uddar blir bredare utanför farlederna, måste kurslinjer ritas ut. De
används som förvarningsmärken före en gir.
– vikar och öar kan flyta ihop med andra land-
konturer I förväg bör dessutom vissa punkter väljas ut,
– vid flacka strandlinjer ligger radarbildens mot vilka radaravståndsmätning kan utföras.
strandlinje längre bort än verklighetens. Oavsett om man använder sjökortets farleds-
markering, eller om man själv ritat ut sina kurs-
Då man ska bestämma sitt läge med hjälp av
linjer, är det lämpligt att anteckna vissa värden
radar, är det säkraste sättet att använda sig av
i sjökortet för att snabbt kunna ha dem till
avståndet till två olika föremål. Avståndet är
hands. Dessa värden är:
radarns mest tillförlitliga data.
– kurser
För att en radar säkert ska kunna upptäcka
fritidsbåtar och sjömärken, bör dessa vara – distanser
försedda med radar- – girpunkter
reflektorer. En radar- – avstånd från girpunkt till lämplig mätpunkt
reflektor består av i kurslinjens riktning
metallskivor sam-
manfogade med – tvärsavstånd till punkt som ska passeras.
rätvinkliga hörn. Vid radarnavigering får navigatören under inga
Denna konstruk- omständigheter bli så upptagen att han försum-
tion medför att all mar att hålla utkik efter andra fartyg.
strålning reflekteras I vissa fall måste navigeringen ske enbart
tillbaka till radarn och genom jämförelse mellan radarbilden och
ger på det sättet ett betydligt större eko. sjökortet. Man måste då vara säker på att stäv-
För att på ett betryggande sätt kunna navigera markeringen helt överensstämmer med far-
med hjälp av radar, krävs dels att man känner tygets långskeppsriktning.
199
NAVIGATION
Satellitnavigeringssystemet GPS
GPS (Global Positioning System) är ett globalt tagaren samtidigt bestämmer avståndet till flera
täckande satellitnavigeringssystem som är till- satelliter kan en noggrann position fastställas.
gängligt för ett obegränsat antal användare och Som en biprodukt erhåller man även uppgift
som kontinuerligt ger en tredimensionell posi- om höjd över havet samt absolut rätt tid från
tion (latitud, longitud, höjd) med hög noggrann- ett atomur i varje satellit.
het. Systemet är öppet och tillgängligt för alla
som så önskar utan kostnad. De utsända signalerna från satelliterna utsätts
för förändringar på vägen mellan satellit och
GPS ägs och drivs av det amerikanska försva-
mottagare. Dessa förändringar ger var för sig
ret och har varit operativt sedan 1995. Systemet
upphov till fel i den av mottagaren beräknade
består av 24 satelliter som kretsar kring jorden
positionen. Noggrannheten för GPS brukar
i sex banor på cirka 20 200 km höjd över jord-
däför anges till cirka 25 meter, men är i prakti-
ytan, med en omloppstid på cirka 12 timmar.
Satelliterna styrs och kontrolleras från fem ken bättre.
markstationer placerade längs ekvatorn. Dessa Det går att förbättra noggrannheten ytterligare
stationer kontrollerar att satelliterna sänder ut genom att använda differentiell GPS – DGPS.
korrekta data. Principen är att noggrant inmätta fasta referens-
De signaler satelliterna sänder ut innehåller stationer på land per radiolänk sänder ut kor-
bl a information om satellitens identitet, posi- rektionssignaler. Noggrannheten förbättras på
tion och tidsuppgifter. Genom att GPS-mot- så sätt till cirka 10 meter.
Referens-
station
GPS-mottagare
Korrektionsberäkningar
Genom att mäta avstånd och vinkel till flera satelliter samtidigt kan GPS-mottagaren fastställa
fartygets position med en noggrannhet av 25 meter eller mindre.
200
NAVIGATION
DGPS referensstationer
har byggts ut i ett hel-
täckande nät runt våra
kuster
GLONASS
GLONASS (Global Navigation Satellite utbyggt skick bestå av 24 satelliter i tre banor
System) är ett ryskt satellitnavigeringssystem med åtta satelliter i varje. I likhet med GPS
som funktionsmässigt är mycket likt det ameri- är GLONASS uppdelat i en civil och en militär
kanska GPS-systemet. Rymddelen skall i fullt del med olika noggrannhetsnivåer.
Motorola miniranger
Miniranger är ett kortdistanssystem för preci- Referensstationerna ställs upp med den egna
sionsnavigering i skärgård eller kustnära. besättningen på väl inmätta punkter i land.
Systemet utnyttjas främst för minröjning, Positionen erhålls genom att mäta gångtiden
minutläggning och vid bottenundersökningar. för kodade pulser från fartyget till respektive
Systemet arbetar med mikrovågor och kräver referensstation.
fri sikt mellan ombordstationerna och de tre Noggrannheten i ett väl kalibrerat system är
eller fyra referensstationerna. normalt bättre än 10 meter.
201
NAVIGATION
Sjötrafikföreskrifter
Föreskrifter för framförande av fartyg och båtar
i svenska farvatten finns i de tre författningarna:
– Internationella sjövägsreglerna
– Sjötrafikförordningen
– Sjötrafikkungörelsen.
Dessa handlingar finns bland annat införda i det
av sjöfartsverket utgivna häftet Sjötrafikföreskrifter
m m. Vid inlärning av följande regler ska regel-
texterna i detta häfte studeras parallellt.
Internationella sjövägs-
reglerna
Kapitel A – Allmänt
Regel 1 – Tillämpning
Regel 2 – Ansvar
Regel 3 – Allmänna definitioner
Regel 4 – Tillämpning
202
NAVIGATION
Regel 12 a 1: Två segelfartyg med vinden in på Regel 12 a 2: Två segelfartyg med vinden in på
olika sidor. Den som har vinden in från babord samma sida. Lovart väjer för lä.
väjer för den som har vinden in från styrbords sida.
Regel 13: Maskindrivet fartyg som hinner upp Regel 14 a: Två maskindrivna fartyg möts på kontra-
ett annat. Upphinnande väjer. kurs med risk för kollision. Båda girar styrbord.
Regel 15: Två maskindrivna fartygs kurser skär Regel 18 a: Ett maskindrivet fartygs och ett segel-
varandra med risk för kollision. Den som har det fartygs kurser skär varandra med risk för kollision;
andra fartyget på sin styrbordssida väjer. ej trångt farvatten. Maskindrivet fartyg väjer för
segelfartyg.
203
NAVIGATION
Kapitel C – Fartygsljus
och signalfigurer
Regel 20 – Tillämpning (a–d)
Regel 21 – Definitioner
Regel 23 – Maskindrivna fartyg på väg
Regel 24 – Bogsering och puffning (a, e)
Regel 25 – Segelfartyg på väg och fartyg
under rodd
Regel 26 – Fiskefartyg (b, c)
Regel 27 – Ej manöverfärdiga fartyg och
fartyg med begränsad manöver-
förmåga (a, b, d, e, g)
Regel 28 – Fartyg hämmade av sitt djup-
gående
Regel 30 – Fartyg till ankars och fartyg
på grund
204
NAVIGATION
Regel 24: Fartygsljus på maskindrivet fartyg som bogserar respektive fartyg som bogseras.
Regel 25: Fartygsljusens räckvidd på segelfartyg med en längd av 12 meter eller mer.
Regel 25 a och c:: Segelfartyg på väg. Regel 25 d, 2: Fartyg under rodd ska kunna visa
ett runtlysande vitt ljus.
Regel 25 d, 1: Segelbåt med en längd under
7 meter behöver inte föra sidoljus och akterljus Regel 25 e: Fartyg som är under segel och
eller sammansatt lanterna, utan endast vara klar dessutom framdrivs med maskinkraft, ska under
att visa ett vitt ljus i så god tid att kollision kan dager föra en kon med nedåtvänd spets.
undvikas.
205
NAVIGATION
Dagersignal
206
NAVIGATION
207
NAVIGATION
Akustiska nödsignaler
Optisk nödsignal
● Oavbrutet signalerande med en mistsignal-
apparat.
● Med akustiskt signalmedel avges morse-
signalen S O S • • • – – – • • •
208
NAVIGATION
Sjötrafikförordningen
(SjöTF)
Sjötrafikförordningen innehåller övergripande
bestämmelser för sjötrafiken inom Sveriges
sjöterritorium.
Sjötrafikkungörelsen
(SjöTK)
Sjötrafikkungörelsen innehåller detaljbestäm-
melser för sjötrafiken inom Sveriges sjö-
territorium, undantag eller tillägg till de inter-
nationella sjövägsreglerna samt regler för
prejning och visitering.
2
4 Kap 8 § Signaler från svenskt örlogsfartyg
som bedriver övningar tillsammans
med ubåt i undervattensläge.
209
NAVIGATION
Skyddade områden
För att skydda säl och fågel har länsstyrelserna Detaljerad information om fågelskydds-
i flera län infört fågel- och sälskyddsområden områden och andra naturreservat i våra skär-
där det råder landstigningsförbud eller förbud gårdar kan fås från länsstyrelsernas naturvårds-
att färdas nära öar under olika tider under året. enheter.
Fågelskyddsområdena är fastställda med hän- Observera att områdena inte är markerade på
syn till skyddade fågelarters häckningsperioder. sjökort och inte heller alltid på båtsportkortet.
210
NAVIGATION
Sjöräddning
Sjöfartsverket är den myndighet som enligt alarmering, arbetssätt etc framgår av sjöfarts-
Räddningstjänstlagens § 27 är ansvarig för sjö– verkets publikation Sjötrafikföreskrifter m m,
räddningen i Sverige. Detta innebär att söka avdelning H, Sjöräddning.
efter försvunna personer och rädda människo-
Enligt sjölagen är befälhavare på fartyg som
liv till sjöss, samt att utföra sjuktransporter från
uppmärksammar eller på annat sätt får känne-
fartyg. Denna verksamhet benämns internatio-
dom om att någon är i sjönöd skyldig att lämna
nellt SAR (Search and Rescue).
all hjälp som behövs för att rädda nödställda,
Sjöräddningscentralen, eller MRCC (Maritime om detta kan ske utan allvarlig fara för det
Rescue Coordination Centre), är belägen egna fartyget eller de ombordvarande. I detta
i Göteborg och är samlokaliserad med flyg- avseende är sjölagen tillämplig på alla slag av
räddningscentralen (ARCC), Kustbevak- fartyg och båtar, även fritidsbåtar. Du är endast
ningens ledningscentral region väst samt skyldig att försöka rädda nödställda personer
Marinens sjöövervakningscentral på västkus- och behöver alltså inte bry dig om deras båtar.
ten. Dessutom finns en sjöräddningsunder-
Det är en stor apparat som sätts igång när
central, MRSC (Maritime Rescue Sub Centre),
sjöräddningen larmas. Det har hänt att om-
i Stockholm, som drivs av Telia Mobile på upp-
fattande räddningsåtgärder utlösts i onödan
drag av Sjöfartsverket. MRSC Stockholm är
genom att oroliga anhöriga slagit larm, då de
sjöräddningsundercentral för hela landet.
inte har meddelats om avvikelser från en
Sjöfartsverket samarbetar med kustbevak- planerad färdväg.
ningen, försvarsmakten, sjöräddningssäll-
skapet, polisen, luftfartsverket och Telia samt
Spara sjöräddningen tills den
kommunernas räddningstjänst (brandkårerna).
verkligen behövs!
Den svenska sjöräddningens organisation,
211
NAVIGATION
Sjöfarts-
verket
Försvars- Sjö-
makten räddnings-
sällskapet
Kust- Rikspolis-
bevakningen styrelsen
Luftfarts- Kommuner
verket
Telia
Mobile
Inom den svenska sjöräddningen samverkar Sjöfartsverket med ett antal myndigheter och organisa-
tioner samt med de kommunala räddningskårerna
212
SKYDDSTJÄNST
Skyddstjänst
213
SKYDDSTJÄNST
Skyddstjänst
Skrovskadeskydd
Brandskydd NBC-skydd
214
SKYDDSTJÄNST
Fartygets yttre strid leds från stridslednings- kommer även en rörlig ledningsresurs inom
centralen, SLC, och fartygets inre strid från skyddstjänsten, en ”Rover”, som rör sig mellan
skyddscentralen, SkyC. På vissa fartyg före- skyddscentralen och de olika skadeplatserna.
Skrovskadeskydd
Strukturellt skrovskadeskydd
Ett örlogsfartyg konstrueras redan från början Örlogsfartyget är dessutom utrustat för att
för att vara motståndskraftigt mot skador från kunna begränsa effekterna av uppkomna ska-
fientlig vapenverkan eller haverier, exempelvis dor och därmed kunna fortsätta med sin strids-
grundstötning eller kollision. uppgift.
215
SKYDDSTJÄNST
Undersektion Celler
Vattentät
avdelning
Inredningen i exempelvis
hytter är av brandsäkert
material
Varje skyddszon är en
egen självförsörjande enhet
Fartygsskrovets funktion är att bära och skydda i undersektioner och celler. Luckor och dörrar
vapen, maskineri och övrig utrustning som i sektionsgränser är lika starka och täta som de
finns i fartyget. Skrovet är i stort sett ett skal, skott eller däck som de ingår i.
som är uppbyggt av bordläggning, däck och För att snabbt kunna upptäcka och hantera
tvärskeppsskott. Örlogsfartyg är vanligen vatteninträngningar har örlogsfartyg sensorer
byggda av stål, aluminium eller en sandwich- i hålskepp och fasta länssystem, som kan vara
konstruktion av fiberarmerad plast. sammankopplade. Fasta länspumpar kan vara
Fartyget kan vara uppdelat i en eller flera vattendrivna eller elektriskt drivna. Nivån i alla
skyddszoner, där funktioner som NBC-citadell, fartygets tankar kan pejlas via sensorer kopp-
elkraft, etc säkerställs oberoende av varandra. lade till fartygets övervakningssystem eller
Fartygets däck och tvärskeppsskott indelar genom manuell pejlning.
fartyget i sektioner, som sträcker sig över hela Sido- och däcksventiler av glas har i allmänhet
fartygets bredd. Sektioner ovanför skottdäck, luckor av stål som kan fällas eller monteras över
oftast fartygets huvuddäck, är vanligen gastäta. ventilen och skruvas åt med vingmuttrar. Luck-
Sektioner under skottdäck är vanligen vatten- orna hindrar att splitter eller vatten tränger in
täta och så kraftiga att de kan motstå de krafter genom ventilglaset vid skada, och avskärmar
som uppstår vid vattenfyllning på ena sidan. även ljus inifrån. De är i regel märkta med blå
En eller flera sektioner belägna ovanför var- stängningsgrad och stängs i samband med
andra under huvuddäck utgör en vattentät beredskap eller vid order om skottstängning
avdelning. En sektion kan dessutom delas in respektive förskärmning
216
SKYDDSTJÄNST
Förebyggande skrovskadeskydd
För att inte i alltför hög grad äventyra fartygets En dörr eller lucka benämns med den färg-
säkerhet finns bestämmelser för när dörrar märkning som placerats längst till vänster i färg-
och luckor får vara öppna och när de ska vara kombinationen, exempelvis ”gul stängning”.
stängda, s k stängningsgrader. Det innebär att alla dörrar och luckor som är
Vattentäta dörrar, luckor och ventiler är för- märkta med den stängningsfärgen ska stängas
sedda med stängningsmärkning i olika färger. med samtliga vred, oavsett om andra färger
Det finns fem färgkombinationer och färgerna finns i kombinationen.
är alltid placerade i samma ordning, röd, grön, Om inte stängningsgradens färg finns med får
blå och gul. Svart färgmärkning ingår inte dörren eller luckan lämnas öppen. Svart stäng-
i färgkombinationerna utan förekommer enbart ning utförs endast på order och av särskilt
placerad på ventilationsluckor som stängs vid utsedd personal.
NBC-drift.
Stängningsgrader
Ej stridsberedskap Stridsberedskap Stängningsgrad
217
SKYDDSTJÄNST
Om inga andra order ges ska stängningen ”Stor förskärmning” innebär bl a att alla ven-
genomföras enligt följande: tiler och förskärmningsluckor stängs, att ljus-
● När stridsberedskap inte är satt, utförs skott- slussar iordningställs, samt att vitt ljus och rök-
stängningen av avdelad skyddspersonal, ning förbjuds på däck. Vid stor förskärmning
som även med jämna tidsintervall kontrolle- blir fartyget helt ljustätt. Stor förskärmning
rar att stängningen bibehållits. utförs av var och en i det utrymme man vistas i.
218
SKYDDSTJÄNST
219
SKYDDSTJÄNST
Tätning
Det primära målet vid tätning av skrovet är att ● Uppblåsbar tätkudde
reducera vatteninträngningen tillräckligt för att ● Ankarjärnsbult med tätkudde eller tätplan
man med fartygets egna pumpar skall kunna ● Bultpistol med plåtbricksats
hålla fartyget läns och fortsätta stridsuppgiften.
● Övrig tillgänglig materiel, som t ex madras-
Tätning med träkilar och träpluggar är en ut- ser, filtar, mm
märkt metod, som rätt genomförd kan minska Provisorisk tätning med läcksegel kan genom-
vatteninströmningen till en tiondel. föras för att komplettera eller underlätta annan
Annan materiel för tätning är: tätning.
220
SKYDDSTJÄNST
Länsning
Länsningen kan ske med fasta eller transpor- pumpar, DEL, med en kapacitet på 350 –2 750
tabla länspumpar. De transportabla länspum- liter per minut. Vattnet till de vattendrivna
parna är vattendrivna eller eldrivna. pumparna tas från brandpostsystemet.
På bilderna ses tre transportabla vattendrivna För att länsning skall fungera på ett riktigt sätt
ejektorer, TVE, som länsar 350, 400 och 1 000 är det viktigt att fartygets lösa materiel är sur-
liter per minut. Vidare en vattenturbindriven rad för strid eller sjösurrad. Om inte detta gjorts
länspump, TVL, som länsar 2 000 liter per är risken stor att länsningen stoppas eller störs
minut samt en av ett flertal elektriska läns- av kringflytande persedlar eller dylikt.
221
SKYDDSTJÄNST
Stöttning
Begränsning och stöttning genomförs vid täta skott. Om vred eller gångjärn skadats på
svårare skador i fartyget. Begränsning innebär luckor som leder till vattenfyllda rum så ska dessa
att man hindrar vattnet från att spridas till an- luckor förstärkas genom stöttning. Stöttningen
gränsande rum. Det kan bli nödvändigt att stötta görs med hjälp av tryckplattor, kilar och trästöttor
upp skadade fartygsdelar, exempelvis vatten- som sågas till rätt längd på skadeplatsen.
222
SKYDDSTJÄNST
Säkring och
bevakning
Efter att en vatteninträngning åt-
gärdats måste utförda tätningar
och stöttningar säkras och eventu-
ellt förstärkas. Exempelvis genom-
förs säkring av en tätning utförd
med kilar genom att tillföra en
träram kring kilpaketet, såga av
kilarna i jämnhöjd med träramen
och slutligen pressa fast kilarna mot
skadan med en tryckplatta.
Säkring av en stöttning genomförs
genom att låsa kilarna med en kloss
som spikas fast.
Ett utrymme som skadats får inte
lämnas obevakat. En post bör läm-
nas kvar för bevakning av genom-
förda tätningar och stöttningar,
alternativt måste täta ronder i det
skadade utrymmet genomföras.
Röjning
Röjning kan behöva utföras om vapen eller tunnare plåt, t ex i inredningar. Vid grövre
personal blockeras av skadade delar. Sådan stålkonstruktioner används utrustning för
röjning kan ske med röjyxor när det gäller gasskärning.
223
SKYDDSTJÄNST
Fartygsstabilitet
Med stabilitet menar man ett fartygs förmåga
att motstå en yttre kraft som orsakar en slag-
sida och när denna kraft upphört kunna återta
upprätt läge.
Ett fartygs tyngdpunktsläge är av avgörande
betydelse för dess stabilitet. I allmänhet med-
för ett högre tyngdpunktsläge en sämre stabili-
tet, kanske till och med slagsida.
För ett fartyg i vila gäller att tyngden av farty-
get är lika med tyngden av den vattenmassa För ett fartyg i vila är tyngdkraften och flyt-
som fartyget tränger undan, detta kallas för kraften lika stora.
Archimedes princip. Vattenmassan som trängs
undan anges antingen i volym (m3) eller vikt
(ton).
De krafter som verkar på ett fartyg i lugnt
vatten är tyngdkraft och flytkraft.
Summan av de i fartyget ingående tyngderna
verkar nedåt i fartygets systemtyngdpunkt.
Flytkraften uppkommer genom vattnets tryck
mot skrovet. Flytkraften kan sammanfattas
i en kraft som verkar uppåt i deplacements-
På ett stabilt fartyg som utsätts för krängning
tyngdpunkten.
flyttas deplacementstyngdpunkten (blå pil)
Då fartyget är i vila är båda krafterna lika stora. bordvarts om systemtyngdpunkten (röd pil) och
rätar därmed upp fartyget igen.
När fartyget krängs av en yttre kraft förändras
deplacementets form, vilket medför att deplace-
mentstyngdpunkten förflyttas bordvarts i
samma riktning som krängningen sker.
Om fartyget kränger tillräckligt kommer
tyngdkraftens verkningslinje att hamna bord-
varts om flytkraftens vilket därmed ger ett
krängande moment. Fartyget kommer att fort-
sätta att kränga och kantra även sedan den yttre
krängande kraften tagits bort. Fartyget blir
instabilt och riskerar att kantra.
Ett instabilt fartyg karaktäriseras av att tyngd-
kraftens verkningslinje mycket lätt hamnar
bordvarts om flytkraftens verkningslinje. Farty-
get kommer att kantra.
224
SKYDDSTJÄNST
De faktorer som inverkar på stabiliteten är: Is. Vid nedisning förflyttas fartygets tyngd-
Lastens placering. Tung last som är högt pla- punkt uppåt på grund av isbildning på skrov,
cerad förflyttar fartygets tyngdpunkt uppåt, vil- däck och överbyggnad. Den kan på kort tid
ket försämrar stabiliteten. åstadkomma försämrad stabilitet.
Deplacement och trim. Genom trimning av Girar. Vid snabba girar i höga farter kränger
fartyget förändras deplacementstyngdpunkten. fartyget hårt, vilket förflyttar deplacements-
Detta kan ge både positiva och negativa effekter. tyngdpunkten och därmed förändrar stabili-
Fria vätskeytor strävar efter att förbli horison- teten.
tella vid krängning. Vid krängning kommer Slagsida i samband med exempelvis hårda
den fria vätskevolymen ombord att förflyttas girar eller kraftig sjögång kan inverka menligt
i krängningsriktningen och därmed ytterligare på stabiliteten. Slagsida kan dessutom upp-
förstärka krängningen. komma genom att lasten i fartyget är ojämnt
Vind och sjögång påverkar fartyget utifrån fördelad.
och kan samverka till ett krängande moment.
225
SKYDDSTJÄNST
Inredning av brand-
säkra material
Kompositskrov i ”sandwich”-
konstruktion med brand-
skyddande material i
insidans ytterskikt
Vattentäta sektioner
med brandsäkra
skott emellan
Brandskydd
Strukturellt brandskydd
Fartyg har i sin konstruktion ett inbyggt
förebyggande brandskydd. Detta består av att
fartygen är indelade i en eller flera skyddszoner,
som i sin tur kan vara indelade i sektioner och
undersektioner.
Skott och däck mellan sektioner är utförda i
brandtåligt eller brandisolerat material och kan
slutas täta genom att dörrar, luckor, spjäll och
ventiler stängs till utrymmet.
Fartyg har inredningar utförda i utvalda mate-
rial, som tillsammans med skyddsanordningar
i de olika sektionerna begränsar spridning av
bränder och brandgaser i fartyget.
226
SKYDDSTJÄNST
Förebyggande brandskydd
Det är särskilt viktigt att varje besättnings- När man utför svets-, slip- och skärarbeten
medlem förstår sitt fartygs uppbyggnad och ombord krävs det särskilda skyddsåtgärder
utrustning och lär sig att använda och under- för att förhindra brand. För att få utföra sådana
hålla den, så att inte skyddet försämras eller arbeten krävs dessutom särskild utbildning.
sätts ur funktion.
Det är ditt handlande som påverkar
Genom sjösurrning, god ordning, daglig säkerheten ombord på fartyget !
rengöring ombord och regelbundna ronder
i fartyget minskar risken för att
bränder ska uppstå eller att de
sprider sig. Dessutom ska man
vara försiktig vid hantering av
ammunition och brandfarliga
varor, exempelvis färg och ren-
göringsmedel. Brandfarliga varor
ska minimeras ombord och i
förekommande fall förvaras i
speciella utrymmen, exempelvis
färgförråd. Elektriska och meka-
niska utrustningar är en vanlig
brandkälla och måste underhållas
väl, så att bränder ej uppstår. Sjösurrning utförs i hela fartyget innan det går till sjöss
227
SKYDDSTJÄNST
Tillbudssläckning
Ett brandtillbud kan exempelvis börja som en – Ropa ”Brand, brand, brand!”, ”Branden
elektrisk kortslutning, ett bränsleläckage eller är lös i (utrymmets benämning)!”. Detta ska
på grund av den mänskliga faktorn. Varje repeteras med klar och tydlig röst av varje
besättningsmedlem ska när som helst kunna besättningsmedlem ombord.
ingripa effektivt för släckning av ett brand- – Tryck in brandlarmsknapp om sådan finns
tillbud med hjälp av den brandskyddsmateriel i omedelbar närhet!
som finns utplacerad ombord.
Ett brandtillbud kan lätt övergå
till utvecklad brand om det inte
1. Upptäckt av brand
omedelbart åtgärdas på ett
snabbt och riktigt sätt. Därför
ska fartygets tillgängliga resurs-
er larmas redan vid upptäckt-
en av ett brandtillbud.
Vad du ska göra om du upp-
täcker rök eller brand ombord:
– Ropa ”Rök, rök, rök!”,
”Rök i (utrymmets benäm-
ning)!”. Detta skall repeteras
med klar och tydlig röst av
varje besättningsmedlem
ombord. "Rök, rök, rök! Rök i BB gång däck 5"
228
SKYDDSTJÄNST
229
SKYDDSTJÄNST
Handbrandsläckare
Ombord på örlogsfartyg finns olika typer Valet av handbrandsläckare beror på vilken typ
av handbrandsläckare utplacerade. Hand- av material som brinner. Normalt är rätt typ
brandsläckaren är ett förstahandsredskap mot av handbrandsläckare utplacerad med hänsyn
brand. Genom att ha en lätthanterlig släckare till den närliggande materiel som kan behöva
nära till hands ska man snabbt kunna ingripa släckas. På skyltar och på släckarens etikett står
vid brandtillbud. det vad den är effektiv mot.
Pulversläckare
är effektiva mot
B- och C-bränder.
Skumsläckare är På vissa fartyg
effektiva mot A- förekommer
och B-bränder. pulversläckare
som är effektiva
även mot
A-bränder.
CO2-släckare
Light Water- (t h) är effektiva
släckare är effek- mot B- och C-
tiva mot A- och bränder samt
B-bränder. bränder i
elektrisk
utrustning.
A-bränder är bränder i tyg, papper, trä och D-bränder är bränder i metall. D-bränder
läder och kallas även fibrösa bränder. A-brän- brinner med vitt bländande sken och brinner
der brinner med glöd och låga. med hög temperatur, ca 2 500–3 000 grader C.
Denna typ av brand är svårsläckt eftersom den
B-bränder är bränder i vätskor och plaster.
inte går att släcka med de släckmedel som finns
B-bränder brinner med låga.
ombord. Om vatten används mot metallbrand
C-bränder är bränder där gas brinner, exem- sönderdelar sig vattnet till syrgas och vätgas
pelvis acetylen i gasskärningsutrustning. med en explosion som följd.
230
SKYDDSTJÄNST
Flykthuvor
Marinens fartyg är utrustade med flykthuvor
som förser användaren med andningsluft.
Genom att luft blåses in i huvan skapas ett över-
tryck. De ska användas för att kunna göra en
kontrollerad utrymning när det förekommer
rök eller andra giftiga gaser ombord.
Antalet utrustningar ombord är cirka 150% av
besättningens antal. Flykthuvorna är placerade
i bostadsinredningar och på drabbningsplatser.
I marinen förekommer två typer av flykthuvor,
som förser användaren med andningsluft i
6 eller 15 minuter. ELSA = Emergency Life Support Apparatus
231
SKYDDSTJÄNST
Brandpostsystem
I örlogsfartyg finns ett brandpostsystem som
består av pumpar med rörsystem som förser
fartyget med vatten. I brandpostsystemet är
brandposter och sektionerings- och avstäng-
ningsventiler utplacerade. Ett brandpostsystem
kan vara utfört som en kombination av ett ver-
tikalt och horisontellt sektionerbart system.
Vid varje brandpost finns slangar och släck-
munstycken utplacerade. Vid en del brand-
poster finns även utrustning för släckning med
skum. Brandpostsystemet förser vanligen även
fasta och portabla länsutrustningar och sprink-
lingssystem med vatten. Brandpost ombord på en korvett av typ Göteborg
Stamledning
Brandpost
Stigarledning
Avstängningsventil
Sektioneringsventil
Sprinklingssystem
Brandpump
Länssystem
232
SKYDDSTJÄNST
Släckmunstycke
Grenrör Unifire Jet Set
Brandpost
Mellaninjektor
Skumsläcknings-
utrustning FB5X
Brandpost
Inneslutningsgruppen kyler angränsande skott och däck för att förhindra att branden sprider sig
233
SKYDDSTJÄNST
Släckmunstycke Fog-Jet används för brand- Släckmunstycke Fog-Jet finns utplacerat vid
bekämpning och kylning av brandgränser. varje brandpost; förbrukning 230 l/min.
Släckmunstycke Unifire Jet Set används av rök- Rökdykare med släckmunstycke Unifire Jet Set
dykare; förbrukning 50–300 l/min. (överst) och skumsläckningsutrustning FB5X.
Rökdykning
Ombord finns organisation och utrustning för ningssystem och vattendimma. För att för-
att genomföra rökdykarinsatser. Rökdykare har bereda för rökdykarinsats drar besättningen
särskild utbildning för sin uppgift och är i för- fram två slangar med släckmunstycken.
väg utsedda. Rökdykarinsatser beordras för att Rökdykarens utrustning består av bl a av en
släcka brand eller rädda liv. andningsapparat med radioutrustning, brand-
Rökdykargruppen kan vid sin släckinsats skyddsdräkt, hjälm, kniv och lampa. De an-
utnyttja vattendimma från släckmunstycken vänder släckmunstycke Unifire Jet-Set och vid
eller en kombination av mobila skumsläck- behov skumsläckningsutrustning FB5X.
234
SKYDDSTJÄNST
Restvärdesräddning
Efter en brand utfälls syror och andra skadliga värdesräddning är att den påbörjas omedelbart
ämnen i de rum som påverkats av branden och efter att branden släckts.
dess brandgaser. Förutom skador från brand- Följande åtgärder skall vidtagas:
gaser vattenskadas vissa utrymmen vid släck-
1. Vädra ut utrymmet
insatsen.
2. Länsa och torka ur utrymmet från vatten
Genom restvärdesräddning minskas de nega-
tiva effekterna i form av vatten- och korro- 3. Höj temperaturen i utrymmet
sionsskador. En förutsättning för en lyckad rest- 4. Avfukta utrymmet
235
SKYDDSTJÄNST
Brandstridsmedel
Brandstridsmedel är vapen som huvudsakligen som används för att tända eld på målet. Sprid-
verkar genom att skapa omfattande och svår- ning kan ske med bomber, eldkastare, eld-
hanterliga bränder. Det finns inga internatio- sprutor eller minor.
nella avtal som förbjuder användning av sådana Metallbrandämnen – metaller som brinner
vapen. med hög temperatur, går inte att släcka med
Användandet av brandstridsmedel bygger på vatten.
att målet i sig innehåller tillräckligt med bränn- Kombinerade olje- och metallbrandämnen
bart ämne och att insatsen har en tändande – denna mix har alla egenskaperna från båda
funktion. Vid insats ämnena – både hög
Klädsel enligt
mot ett oskyddat för- flerskiktsprincipen temperatur och lång
band eller ett dåligt ger ett gott skydd brinntid – och är dess-
skyddat förband är mot brandstrids- utom svårsläckt.
medel
mängden brandstrids- Fosforbrandämnen
medel i kombination – fosfor användes
med psykologiska under andra världskri-
effekter i vissa fall get till rök- och brand-
tillräcklig för att an- ammunition. Fosfor
fallet ska nå avsedd avger en tjock vit rök
effekt. som är giftig och brin-
Brandstridsmedel ner med temperatur
sprids på flera olika av 800 –1 200° C. En
sätt, t ex via bomber, viss typ av fosfor (vit)
eldkastare, eldsprutor antänds vid kontakt
och raketer. Dessa med luft.
vapen kan finnas på FAE-stridsmedel –
fartyg, flygplan och (Fuel Air Explosives
stridsfordon, eller vara = bränsle-luft-explo-
handburna. sion) verkar enbart
För att minska effekten av brandstridsmedel genom tryck. Själva laddningen består av
krävs ett bra personligt skydd. Genom att bära en energirik vätska, t ex propylenoxid, som
och nyttja sin uniform på rätt sätt får man ett genom explosion sprids ut som aerosol. Efter
bra skydd och får tid att handla på ett riktigt blandning med luft bildas en explosiv bland-
sätt. Med rätt sätt menas torr och ren, flera ning.
lager, rätt storlek, heltäckande och tillknäppt. Inom några tiondels sekunder detonerar en
Följs dessa regler minskar verkan av brand- mindre sprängladdning inne i bränsle/luft-
stridsmedel. molnet som då detonerar och en tryckvåg upp-
står. Tryckvågen ger skador på människor och
Typer av brandstridsmedel materiel. Den har störst effekt inom en radie av
Oljebrandämnen – klibbiga oljeprodukter med 20 m från centrum för en 25 kg bomb (ingående
stor vidhäftningsförmåga, exempelvis napalm, i multipelvapen).
236
SKYDDSTJÄNST
ROTA
ROTA är en förkortning för begreppet ”Risks/ En ROTA kan till exempel uppstå när en tank-
Release Other Than Attack”. Innebörden bil innehållande farliga kemikalier, farligt gods,
är således NBC-händelser som ej orsakats av välter och läckage uppstår, när avloppsvatten
en direkt attack med NBC-vapen. En NBC- blandats med dricksvatten och orsakar mag-
händelse av ROTA-typ kan därför även inträffa sjuka eller vid en olycka i en kärnteknisk an-
i fredstid. läggning.
237
SKYDDSTJÄNST
Skyddsnivåer
Svenska förband använder skyddsnivåerna (med fördel i hytten). Skyddsutrustningen
N, B respektive C GRÖN/GUL/RÖD för att ska kontrolleras i enlighet med fartygets SIB.
inta rätt skyddsnivå vid olika NBC-hotbilder ● Noggrann personlig hygien iakttas.
mot de olika förbanden.
Skyddsnivåerna N/B/C GRÖN intas på lägst
När ingen skyddsnivå är anbefalld ska ”grund- divisionschefs (DC) order när risk för NBC-hän-
läggande skyddsåtgärder” beaktas. Grundläg- delse föreligger. Generellt kan sägas att gröna
gande skyddsåtgärder och NBC-skyddsnivåer skyddsnivåer intas i syfte att kunna upptäcka
finns beskrivna i Metodhandbok NBC samt i och påvisa förekomst av N, B eller C samt att
Utbildningsreglemente NBC och Brand. underlätta intagandet av högre skyddsnivåer.
Grundläggande skyddsåtgärder innebär föl- Gula och röda skyddsnivåer intas på lägst
fartygschefs (FC) order. Observera att åtgärder
jande för den enskilde vid sjögående förband:
för gröna skyddsnivåer även gäller vid gula och
● Skyddsutrustning 90 B/S iordningställs, röda skyddsnivåer om ej annat anges i de
kontrolleras och förvaras lätt tillgänglig högre skyddsnivåerna.
Personlig skyddsutrustning
Din personliga skyddsutrustning, Skydds- Det är din skyldighet som sjöman att kontrol-
utrustning 90 B/S, skall förvaras i skyddsmask- lera och hålla ordning på din tilldelade skydds-
väska 90. Om och när du skall ha med dig din utrustning. Exempelvis bör särskild tillsyn av
skyddsutrustning beror på om någon skydds- skyddsmasken göras ett par gånger i kvartalet
nivå är anbefalld och, i förekommande fall, eller efter övning med den, för att säkerställa
vilken skyddsnivå som gäller. dess funktion och hygien.
238
SKYDDSTJÄNST
Kollektivt skydd
De flesta örlogsfartyg har ett kollektivt skydd nal som vistas inombords inte behöver bära
mot NBC-stridsmedel. Detta innebär, enkelt skyddsmask, även om fartyget befinner sig ett
förklarat, att när NBC-drift är inkopplat filtre- N-, B- eller C-kontaminerat område.
ras all luft som tas in genom speciella NBC- För att skydda fartygets utsida mot radioaktiv
filter, som tar bort NBC-stridsmedel. Dessutom beläggning, samt B- eller C-stridsmedel i väts-
skapas ett övertryck inombords för att säker- keform, kan fartygets sprinklersystem sättas in.
ställa att ingen förorenad luft läcker in. En våt yta minskar behovet av samt underlät-
Fördelen med ett kollektivt skydd är att perso- tar sanering av fartyget.
Nukleära händelser
”N-händelser” är händelser där joniserande Radioaktiva preparat av betydande mängd
strålning utgör en fara p g a finns på ett antal platser i vårt land. De används
– en olycka vid kärnteknisk anläggning eller huvudsakligen som bränsle i kärnkraftverk,
utrustning men finns även vid bränsleproduktions- och
– andra olyckor med radioaktiva ämnen eller förvaringsanläggningar. Utomlands finns även
joniserande strålning kärnvapen, pansarbrytande ammunition med
– avsiktlig utspridning genom terrorist- utarmat uran, upparbetningsanläggningar,
handling eller annan kriminalitet forskningsanläggningar och gruvor. Dessutom
– insats av kärnvapen. sker transporter av radioaktivt material.
En N-händelse kan med andra ord vara allt Allt ovanstående, förutom kärnvapen, klassas
från ett radioaktivt preparat (ROTA) till insats normalt som lågnivåhot. Att exponeras för låg-
med kärnvapen. Definitionsmässigt är N-hän- nivåhot ger sannolikt inte akuta strålskador,
delser situationer där dosen för de drabbade däremot ökar risken för strålinducerad cancer
överstiger 1 mSv per år. på längre sikt.
239
SKYDDSTJÄNST
Kärnvapen
Kärnvapen utgör ett av de effektivaste mass- Energin frigörs genom klyvning (fission) eller
förstörelsevapen som konstruerats. Stor- sammanslagning (fusion) av atomkärnor.
makterna har den tekniska möjligheten att 90% av ett kärnvapens energi ger en omedel-
bekämpa och förstöra praktiskt taget vilket bar verkan, medan 10% bildar en kvarvarande
mål som helst på jorden. Spridningen av tek- verkan i form av radioaktiv nedfall och
nologi till stater i tredje världen har lett till att inducerad aktivitet.
nya kärnvapenstater, t ex Nordkorea, Indien och
Pakistan etablerats.
Personskador
Kärnvapen ger personskador av typen strål-
Vid en kärnvapenexplosion frigörs en stor
skador, brännskador och skelettskador. Beroen-
mängd energi. Denna energi avges i formerna
de på explosionstyp, avståndet från detonatio-
ljus, radioaktiv strålning (initialstrålning),
nen och det skydd som man vistas i kan dessa
värmevåg och tryckvåg samt ett kortvarigt,
skador uppträda tillsammans eller var för sig.
kraftigt magnetfält, en s k EMP (elektromagne-
tisk puls). Om explosionen sker under eller nära Den radioaktiva initialstrålningen är den strål-
markytan bildas också ett radioaktivt nedfall ning som sänds ut under den första minuten
som får en kvarvarande verkan. efter en explosion. Denna strålning är energirik
240
SKYDDSTJÄNST
Bilderna visar utvecklingen av en lokal strålskada. Personen bar ovetande ett strålande föremål i sin
bröstficka under två timmar. Bilderna visar utvecklingen efter 5, 11 respektive 21 dagar. En mycket
kort exponeringstid kan alltså ha förödande konsekvenser.
och ger vid höga stråldoser upphov till strål- som vistas i det belagda området. Den är inte
sjuka. Den börjar ofta med kräkningar och lika energirik som initialstrålningen men om
diarréer inom ett dygn efter bestrålningen. man vistas i belagt område under en längre tid
Därefter följer en period på omkring tre veckor blir skadorna desamma.
av skenbar hälsa. Därefter får den sjuke blöd- Skydd mot radioaktivt nedfall erhålls genom
ningar, håravfall och inflammationer. att avlägsna sig från radioaktiv beläggning,
Den kvarvarande radiakstrålningen kommer avskärma sig från det eller genom att sanera sig
från det radioaktiva nedfallet och påverkar de själv och sin utrustning.
Skyddsnivåer för N
● Grundläggande skyddsåtgärder (ej någon skyddsnivå)
Tillämpas när risken för N-påverkan är mycket låg, därför är ingen skydds-
nivå intagen.
●N GRÖN
Intages i syfte att ge möjlighet att upptäcka och varna vid N-påverkan samt
att underlätta intagandet av högre skyddsnivå
●N GUL
Intages när fartyg befinner sig i ett område med förhöjd strålningsnivå, ex
vid uppträdande i miljö med radioaktiv beläggning eller i närheten av en
radioaktiv punktkälla
●N RÖD
Intages när risk för massiv exponering av joniserande strålning föreligger,
ex vid kärnvapeninsats
241
SKYDDSTJÄNST
N- larm
Larm om förhöjd strålningsnivå kommer nor- Efter larmet, om det inte redan är gjort som en
malt från N-observatören ombord eller från förberedande åtgärd, kommer fartygschefen att
andra förband. Larm om förhöjd strålnings- orientera om vilka skyddsåtgärder som är nöd-
nivå kan ges genom ORA eller muntligt med vändiga, beroende på strålningstyp samt om
kommandot ”Radiak – Skydd!”. I det senare den förhöja strålningsnivån kommer från radio-
fallet ska larmet upprepas av samtlig personal. aktivt stoft i luften eller från en punktkälla.
N - Indikering N - Sanering
Indikering av strålning sker med dosimeter och Radioaktiviteten hos radioaktivt stoft avtar
intensimeter. Oftast används båda typerna av med tiden. Det finns inget kemiskt sätt att på-
instrument tillsammans. Intensimetern anger skynda det radioaktiva sönderfallet. N-sanering
styrkan på strålningen och mängden jonise- innebär endast att man flyttar det radioaktiva
rande strålning per tidsenhet, dosimetern hur stoftet från en plats till en annan, där det gör
mycket strålning man fått i sig. mindre skada.
Intensimetern kan liknas vid hastighetsmätaren En grundläggande skyddsåtgärd är givetvis
på en bil och dosimetern kan liknas vid tripp- att inte bli utsatt för radioaktivt stoft. Ges för-
mätaren. varning finns goda möjligheter till förebyg-
gande åtgärder som minskar saneringsbehovet.
N-indikering ombord kan genomföras som fast
Exempelvis bör personal vistas inombords
eller rörlig indikering. Fartyget kan vara utrus-
såvida inte tjänsten kräver annat.
tat med fast N-indikeringssystem alternativt
utnyttja en N-observatör på lämplig plats. Blir man ändå kontaminerad kan man med
N-observatören kan samtidigt även indikera hjälp av enkla medel och metoder utföra
C-stridsmedel. Fartyget kan sända en ut en omedelbar sanering av sig själv. Genom att
indikerings- och saneringsgrupp (IS-grupp) skaka, skrubba, piska eller torka av kläder och
för att genomföra indikering av däcksytor eller t ex spola av eller sprinkla fartyg kan en avse-
ett kajområde. värd saneringseffekt uppnås.
242
SKYDDSTJÄNST
Biologiska stridsmedel
B-händelser är händelser där sjukdoms- Spridning av B-stridsmedel kan ske öppet
alstrande mikroorganismer utgör en fara p g a: eller dolt. Om spridningen sker öppet gör an-
– en olycka som förorsakar spridning av smitt- griparen ingen hemlighet av att han använder
förande ämne B-stridsmedel. Om spridningen däremot sker
”dolt” försöker angriparen dölja att han använt
– naturlig spridning
B-stridsmedel. Detta kan han göra genom att
– avsiktlig spridning genom terrorism eller exempelvis använda smitta som förekommer
annan kriminalitet naturligt i området samt att endast använda
– insats av B-stridsmedel små mängder.
Biologiska stridsmedel utgörs av sjukdoms- Sjukdomar som är troliga vid dold spridning
alstrande mikroorganismer. Kännetecknande av biologiska stridsmedel är mag- och tarm-
för dessa stridsmedel är de små mängder som sjukdomar som normalt uppstår i operations-
behövs, eftersom organismerna förökar sig området. Vid öppna angrepp kan även pest-
snabbt i lämplig miljö. Biologiska stridsmedel sjukdomar, mjältbrand, difteri, etc spridas.
kallas ibland ”fattig mans kärnvapen” eftersom På förbandet kan man med enkla åtgärder
de är både enkla och billiga att framställa i för- höja skyddet mot såväl ”vanliga” infektions-
hållande till den effekt och förödelse som de sjukdomar som mot biologiska stridsmedel.
åstadkommer.
243
SKYDDSTJÄNST
Skyddsnivåer för B
● Grundläggande skyddsåtgärder (ej någon skyddsnivå)
Tillämpas när risken för B-påverkan är mycket låg, därför är ingen skyddsnivå intagen.
●B GRÖN
Syftet med skyddsnivån är att underlätta intagandet av högre skyddsnivå samt att för-
svåra eventuell smittspridning.
●B GUL
Intages när fartyg skall bedriva verksamhet i operationsområde där kontakt-, vatten-
eller livsmedelsburen smitta förekommer (s k sekundärsmitta).
●B RÖD
Intages när fartyg skall bedriva verksamhet i operationsområde där smittspridning via
luft (och senare markbeläggning) förekommer.
244
SKYDDSTJÄNST
Kemiska stridsmedel
Följande situationer klassas som C-händelser: Exempel på allmängiftiga C-stridsmedel är
● En olycka vid transporter, lagring eller till- cyanväte, HCN.
verkning av farligt gods Hud- och vävnadsskadande stridsmedel ut-
görs bl a av senapsgas, kvävesenapsgas och
● Avsiktlig spridning genom terrorism eller an-
Lewisite.
nan kriminalitet
Senapsgas tränger snabbt igenom uniform och
● Insats av C-stridsmedel kängor. Effekten är fördröjd och kännetecknas
Kemiska stridsmedel är fasta, flytande eller av hudrodnad och blåsbildning.
gasformiga giftiga ämnen, som används för att
skada eller döda människor, djur och växter.
Indelning
Det taktiska användningen av kemiska strids-
medel indelas enligt följande:
Dödande – Till klassen dödande kemiska strids-
medel räknas nervgaser, lungskadande, allmän-
giftiga och hudskadande C-stridsmedel.
Exempel på nervgaser är G-ämnena tabun (GA),
sarin (GB), soman (GD) och GF. Dessutom finns
mer avancerade s k V-ämnen, exempelvis VX. Lindrig senapsgasskada efter fyra dygn
245
SKYDDSTJÄNST
Skyddsnivåer för C
● Grundläggande skyddsåtgärder (ej någon skyddsnivå)
Tillämpas när risken för B-påverkan är mycket låg, därför är ingen skyddsnivå intagen.
●C GRÖN
Intages i syfte att ge möjlighet att upptäcka och varna vid C-påverkan samt att under-
lätta intagandet av högre skyddsnivå
●C GUL
Intages när fartyget avser bedriva verksamhet i C-molnmiljö.
●C RÖD
Intages när fartyget avser bedriva verksamhet i C-vätskemiljö.
246
SKYDDSTJÄNST
C-Indikering
Indikering syftar till att upp-
täcka och fastställa om fartyget
befinner sig i C-molnmiljö
eller C-vätskemiljö samt vilken
typ av kemiskt stridsmedel som
har använts. Efter att fartyget
förflyttat sig till C-fri miljö kan
C-beläggningens omfattning
klarläggas genom indikering
av fartygets väderytor. C - larm
På fartyg kan det finnas fasta C-indikerings- Möjligheterna att snabbt kunna larma vid C-
instrument för upptäckt av C-stridsmedel händelse är mycket viktigt.
utom- och inombords. Det instrument som
C-larm kan ges på följande sätt:
används är GID 2A. Indikering kan även ut-
● Mycket korta upprepade signaler med fartygs-
föras med hjälp av en C-observatör och IS-
grupp, som utnyttjar indikeringsinstrument larmet eller annan tyfonanläggning
av typen CAM, AP2C eller manuell indikerings- ● ”Gas! Gas! Gas!” ropas ut av enskild och
utrustning 98. i ORA (motsvarande) vid C-indikering
GID 2A är ett fast monterat C-varningsinstrument C-Indikeringsinstrument AP2C (överst) och CAM
247
SKYDDSTJÄNST
En speciell saneringsbana
byggs upp ombord på far-
tyget av IS-gruppen
C-Sanering
Syftet med saneringen är att
minska effekten av C-vätska,
minska de personella skadorna
och kunna fortsätta med uppgif-
ten. Sanering av kemiska strids-
medel är antingen förstörande
eller avlägsnande.
Förstörande sanering innebär att ett kemiskt Grovsanering
ämne som bryter ner det kemiska stridsmedlet Grovsanering genomförs på order från fartygs-
används, exempelvis PS 104 och klorkalk. chefen då situationen tillåter. Grovsaneringen
Avlägsnande sanering innebär att det kemiska omfattar personal och utrustning på däck
stridsmedlet flyttas från en plats till en annan och sker genom spolning med vatten och vid
där det gör mindre skada, exempelvis avtork- behov bearbetning med saneringsmedel. Grov-
ning av ytor med en dieselindränkt trasa. sanering sker utan att utrustning tas av eller att
vapen plockas isär. Begreppet taktisk sanering
Omedelbar personsanering innebär att fartyget grovsaneras så mycket som
Omedelbar sanering, nedan med PS 104, görs stridsläget och verksamheten tillåter.
av var och en när man misstänker C-stridsmedel
på sig eller på sin personliga utrustning. Detta Fullständig personsanering
ska ske utan order! Fullständig personsanering sker på order när
stridsläget tillåter. Saneringen omfattar perso-
nal som vistats på däck under eller efter att
beläggning har skett. Som saneringsplats
används i förekommande fall NBC-slussen,
i övriga fall ett tvättrum med dörr till väder-
däck. Före inträde i NBC-slussen saneras
skyddsdräkten och övrig personlig skydds-
utrustning i en speciell saneringsbana som
byggs upp ombord på fartyget av IS-gruppen.
Fullständig fartygssanering
Fartyg som blivit belagda med C-stridsmedel
saneras av IS-gruppen genom avspolning och
därefter behandling med saneringsmedel.
Saknas saneringsmedel ombord kan även driv-
medel av olika slag användas för att avlägsna
C-stridsmedlet, exempelvis fotogen och diesel-
olja.
248
SJUKVÅRD
Sjukvård
249
SJUKVÅRD
Sjukvård
Drabbningsplats
Marinens fartyg är utrustade med sådana sjuk- nal med uppgiften sjukvård i kombination med
vårdsresurser att skadade kan ges första hjälpen annan tjänst, t ex itendenturtjänst.
ombord innan de, vid behov, förs vidare till
sjukvårdsenheter i land. Drabbningsplatsen
För sjukvårdstjänsten ombord finns särskilt Vid drabbningsplatserna finns bårar och för-
avdelad personal. Kompetensen och antalet bandspostlådor med sjukvårdsförnödenheter
sjukvårdskunniga ombord är anpassad till för att i första hand kunna stoppa livshotande
fartygets storlek och funktion i krigsorganisa- blödningar, men också för att kunna ge skadade
tionen. smärtlindring.
250
SJUKVÅRD
Förbandspostlåda
1 3
2
5
4
6
7
Därför måste man i första hand klara sig själv – att utföra personlig och omedelbar sanering
och vid behov även hjälpa sina kamrater. av kemiska stridsmedel
En skadad ska kunna ges första hjälpen inom
– när och hur medicinska nervgasmotmedel
fem minuter från skadetillfället. Det är grund-
ska användas
förutsättningen för att skadade med t ex and-
ningsproblem eller stora blödningar ska kunna – vilka transportvägar för skadade som ska
överleva. användas.
Det är alltså viktigt att alla ombord lär sig Sjöstridsdräkt och skyddsmask täcker hela
– vilka skydds- och sjukvårdsåtgärder som får kroppen. Kläderna ger ett tillfälligt skydd mot
eller ska vidtas under och efter strid eld och het gas eller ånga. Hårda föremål
– att lägga förband i kläderna kan bidra till att ge skador, därför
– var förbandspostlådor och bårar i närheten ska man undvika att bära nycklar och att ha
av drabbningsplatsen finns onödiga föremål i fickorna.
251
SJUKVÅRD
Personlig sjukvårdsutrustning
2 4
3 8
7
5
6
Personlig sjukvårdsutrustning
I klädsel för strid ingår också den personliga Myggstift tilldelas vissa förband, till exempel
sjukvårdsutrustningen: jägarförband.
Första förband – i sjukvårdsutrustningen ingår Hudsalva används till att smörja läpparna och
två stycken första förband. Första förband är fötterna.
avsett för ditt eget behov, och ska ge dig en Hörselskydd används i bullrig miljö, till exem-
överlevnadsmöjlighet om du blir skadad. pel vid skjutning.
Använd alltid den skadades eget första förband Autoinjektor 2K används när du blivit utsatt
först! Första förband ska alltid medföras! för kemiska stridsmedel.
Vattenreningstabletter är till för att rena dricks- Nervgasprofylax används i förebyggande syfte
vatten för personligt bruk. – intages på order.
252
SJUKVÅRD
253
SJUKVÅRD
Det är viktigt att den skadade hanteras på rätt sätt – glöm inte säkerhetslinan
Försvarsmakten har i sin sjukvårdsutbildning hjälpen kan lätt kommas ihåg som A B C D E.
infört internationella utryck och metoder för Detta är begynnelsebokstäverna från den
akut omhändertagande. Förfarandet vid första engelskspråkiga förklaringen.
D – Disability
Neurologiska symptom
254
SJUKVÅRD
B – Andning
Undersök halsen och bröstkorgen – finns det
andningsljud, rör sig bröstkorgen normalt, finns
det sår på bröstkorgen eller föreligger några
övriga problem med andningen?
Åtgärda det du klarar av samtidigt som du, om
möjligt, begär hjälp. Om den skadade inte
andas – ge konstgjord andning med mun-till-
mun-metoden:
Med den ena handen tar du tag om den skada-
des underkäke och lyfter den framåt– uppåt, så
att ett underbett skapas. Med den andra han-
den klämmer du ihop näsan. Blås sedan in luft
i den skadades mun medan du observerar bröst-
korgen för att kontrollera att den höjer och sän-
ker sig. Detta är ett tecken på att inblåsningen
är effektiv. Inblåsningen bör ske med en takt av
ungefär 12–16 inblåsningar per minut och med Konstgjord andning kan också ges med hjälp
en volym på cirka 0,5 –1 liter per minut. av andningsblåsa
255
SJUKVÅRD
C – Cirkulationschock/blödning
Blödningar ska, om möjligt, stoppas, så att en
tillräcklig cirkulerande blodvolym kan bibehål-
las. Kraftiga blödningar orsakar många döds-
fall och alltför många stridsskadade avlider till
följd av utebliven eller otillräcklig blödnings-
kontroll.
Yttre blödningar stoppas genom högläge av
skadad kroppsdel och tryck mot skadan. Den
skadades första förband ska användas för att
förbinda såret. Högläget för den skadade
kroppsdelen ska bibehållas. Kraftiga yttre eller
inre blödningar kan leda till cirkulationschock.
Denna inträder då kroppens försvarsmekanis-
mer inte längre kan kompensera för den stora
blodförlusten. Genom att hela tiden hålla den
skadade under observation kan du tidigt upp-
täcka om han visar tecken på begynnande
cirkulationschock.
Tecken på cirkulationschock är att
– huden blir blek och kallsvettig
– pulsen blir snabb och svagare ● Ventilation – säkerställ fria luftvägar, ge
– andningen blir snabb, ojämn och svagare vid behov konstgjord andning, den som har
tillstånd ger eventuellt syrgasbehandling.
– den skadade blir alltmer medtagen och
orolig ● Varsamhet – behandla den skadade varsamt.
Vid varje mer omfattande skada finns det alltid ● Stoppa blödning – lägg eventuellt förband
risk för utveckling av cirkulationschock och med skadan i högläge för att förhindra ytterli-
förebyggande åtgärder ska därför alltid vidtas. gare blodförlust. Förbättra blodcirkulationen
Cirkulationschock kan förebyggas genom och därmed syresättningen till viktiga organ
följande åtgärder (minnesregel = 5 V och 2 S): genom att placera benen i måttligt högläge.
● Värme – se till att den skadade inte blir ● Stilla smärta – se till att eventuell förflytt-
nedkyld. ning eller transport av skadad blir så smärt-
fri som möjligt genom att t ex fixera frakturer
● Vila – undvik kroppsansträngning för den
eller stora mjukdelsskador med hjälp av till-
skadade.
delad sjukvårdsmateriel. Den som har till-
● Vätska – ge inte den skadade något att stånd ger eventuellt smärtstillande läkeme-
dricka eller äta. del med morfinautoinjektor.
256
SJUKVÅRD
D – Neurologiska symtom
En medvetandesänkning kan or-
sakas av blodförlust som resulte-
rar i försämrad syresättning till
hjärnan. Försök att tidigt få munt-
lig kontakt med den skadade! Om
en skadad kan förstå och svara
begripligt på tilltal, har han fria
luftvägar, relativt god andning
och en tillräcklig blodcirkulation
till hjärnan.
Gör en enkel bedömning av den
skadades medvetandegrad –
AVPU – och pupiller. Det du
behöver veta om den skadade är :
Alert – Fullt vaken När det gäller pupillerna – notera deras stor-
Voice responsive – Slö men svarar på tilltal lek, eventuell sidoskillnad och reaktion på ljus.
Pain responsive – Svarar ej men reagerar Dessa observationer kan vara viktig informa-
på smärta tion i ett senare skede för att bedöma hur t ex
Unresponsive – Reagerar ej på smärta en skada i hjärnan förändras.
257
SJUKVÅRD
Skallskador
Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala skallbotten. Centra som reglerar bl a vakenhet,
nervsystemet – CNS. I hjärnan och dess förläng- andning m m kommer i kläm och den skadade
ning finns centra som kontrollerar våra livs- blir allt slöare och till slut medvetslös. Då ska
funktioner. Runt hjärnan bildar skallbenet ett den skadade så snabbt som möjligt omhänder-
hårt skydd som inte kan expandera, innanför tas av sjukvårdskunnig personal.
finns många stora blodkärl som vid skada kan Även mindre våld kan orsaka medvetslöshet
brista. under kortare eller längre tid.
Vid en skallskada, t ex hjärnskakning, stöter
Skallskador kan vara kombinerade med skelett-
hjärnan mot skallbenet. Den skadade kan då
och mjukdelsskador i ansikte och på hals.
få minnesluckor, dvs ha glömt händelser före
eller efter skadan. Han mår illa, kräks eventu-
ellt, och har huvudvärk. Åtgärder vid
ansikts- och halsskador
Om det uppstår en större svullnad eller blöd-
ning inne i skallen, pressas hjärnan ned mot ● Placera den skadade så att blod rinner
ut ur munnen och tungan faller framåt
och inte blockerar luftvägen
Åtgärder vid skallskador
● Öppna munnen försiktigt och rensa
● Bedöm medvetandet:
munhålan
– vid medvetande
● Vid kraftig blödning på halsen – använd
– medvetslös
fingrarna för att stoppa blödningen
● Se till att den skadade har fria luftvägar
● Lägg skyddsförband på sårskador;
● Stoppa eventuell synlig blödning
undvik tryck på ögonskador
● Placera den skadade i planläge
● Vid frätande ämne i ögonen – spola med
● Bedöm medvetandet fortlöpande vatten 20 – 30 min
258
SJUKVÅRD
Bröstkorgs-
skador
Orsaken till bröstkorgsskadan är
oftast yttre våld, penetrerande
våld eller en kraftig tryckvåg.
Dödligheten är ofta hög vid
bröstkorgsskador, anledningen
till detta är att skadan vanligen
påverkar andningen och ibland
ger stora blodförluster.
Trots detta har det visat sig att om
den bröstkorgsskadade över-
lever de första timmarna är utsik-
terna till fullständig återhämt-
ning goda. Därför ska du vara
aktiv vid det första omhänder-
tagandet av bröstkorgsskador.
Delar som kan skadas är
– skelett (revben)
– lungsäcken
– lungvävnaden
– hjärta och kärl
– mellangärdet (andningsmuskulatur).
Kännetecken på bröstkorgsskada:
● Ansträngd andning, andnöd
● Lufthunger Åtgärder vid bröstkorgsskador
● Smärta
● Lägg ett täckande förband
● Oro och ångest
● Placera den skadade i framstupa sido-
● Gråblek ansiktsfärg, kallsvettig med
läge med den skadade sidan nedåt eller
blåaktiga läppar i ett läge där han känner det lättast att
● Sänkt medvetande andas (oftast halvsittande)
● Blodiga upphostningar
259
SJUKVÅRD
Bukskador
Bukskador uppkommer dels genom att föremål skadade hamna i cirkulationschock innan några
tränger in genom bukväggen, men även genom symtom kan upptäckas.
att inre organ skadas p g a stöt-, kläm- eller Bukskador kan vara allvarliga och ska oftast
tryckvåld. Observera att ingångsöppningen opereras, det är därför viktigt att de uppmärk-
av skott eller splitter i närheten av buken kan sammas tidigt.
innebära att projektilen fortsatt in i buken och
orsakat en inre skada. Åtgärder vid bukskador
Fråga den skadade var det gör ont och känn ● Lägg täckande förband på eventuell
försiktigt på buken. Smärta är ett vanligt tecken öppen skada
vid bukskada och om inre skador föreligger kan ● Lägg den skadade på sidan med upp-
buken kännas hård och ge en kraftig smärt- dragna ben, eller så som den skadade
reaktion när man försiktigt känner på den. På själv känner som behagligast
grund av inre skador med blödning kan den
260
SJUKVÅRD
Ryggskador
Skador på ryggraden i krig uppstår främst av Omhändertagande
skottskador och skador från splitter. En relativt Åtgärda först hot mot den skadades vitala funk-
stor andel kan även komma att ske vid olyckor tioner, d v s andning och cirkulation.
med fordon, fallande föremål, etc. Alla lyft och förflyttningar ska ske med så stor
En skada på ryggraden kan ge skador dels på varsamhet som möjligt. Fixera och transportera
nerver och ryggmärg, dels på skelettet. den skadade med för ändamålet avsedd sjuk-
Vid ryggskada kan det förekomma vårdsmateriel, som t ex nackkrage, scoopbår/
vacuummadrass, fixeringsväst, etc.
– stark smärta i ryggen vid försök att röra sig
eller resa sig
OBS! Det är inte bråttom om det inte
– nedsatt känsel i armar och ben finns andra skador samtidigt.
– oförmåga att röra armar och/eller ben.
261
SJUKVÅRD
Frakturer
Vid fall ombord, träff av splitter, vapenverkan Frakturer ska misstänkas
eller vid stötvågseffekter i samband med strid – om kroppen utsatts för kraftigt våld, t ex stora
kan frakturer lätt uppstå. Frakturer kan an- krosskador eller vapenverkan
tingen vara slutna eller öppna, dvs med en sam-
– när en kroppsdel har en synlig felställning
tidig sårskada. Infektionsrisken är stor vid en
– om onaturlig rörlighet kan ses
öppen fraktur. Blödningsrisken är störst från
frakturer i överarmar, lårben och bäckenskelettet. – vid ökande smärta och svullnad kring skadan
Vid omhändertagandet av en fraktur är det – om den skadade t ex inte kan stödja på ett
viktigt att fixera den skadade kroppsdelen så ben eller är kraftlös i en hand.
snart som möjligt, detta ger både smärtlindring
och minskad blödning. Är det en öppen frak- Vid misstanke om fraktur
tur läggs först ett skyddsförband över skadan. ● Lägg skyddsförband på sårskada
Vid en sluten fraktur är det risk för att den inre ● Fixera skadad kroppsdel över två leder
blödningen som uppstår kring skadan ger ett
● Kontrollera pulsen nedanför skadan
ökat tryck i skadeområdet. Detta kan leda till
● Kontrollera känsel och temperatur
att blodcirkulationen till området bortom ska-
nedanför skadan
dan upphör. Kontrollera alltid puls och genom-
blödning i den skadade kroppsdelen, upphävd ● Förebygg cirkulationschock
cirkulation innebär risk för cellskador.
262
SJUKVÅRD
Brännskador
Under strid och vid skador på fartyget är Efter kylningen av skadan bör denna täckas
risken för bränder stor. Direkteld, heta plåtar, med rena förband för att minska infektions-
het ånga och rök kan innebära ett antal skadade risken.
med brännskador.
Vid brännskador kring huvud, hals och bröst-
Vid brännskador är det viktigt att omedelbart korg finns risk för att skador uppstått i andnings-
förhindra och avbryta den skadliga värme-
vägarna. Observera dessa skador särskilt efter-
verkan som uppstår i hudens vävnader vid
som en successiv svullnad kan leda till ett livs-
skadetillfället. För att avbryta den skadliga
hotande andningsproblem.
processen gäller det att snabbt kyla av det
skadade området. Avkylningen hindrar skadan
att breda ut sig och har samtidigt en smärt-
stillande effekt. Åtgärder vid brännskador
Avkylningen bör pågå under minst 10 –15 ● Kyl skadan 10 –15 minuter
minuter för att ha fullgod effekt. Vattnet som
● Täck skadan med förband
används kan hålla en temperatur upp till +20
grader och ändå ha fullgod effekt. Vid all kyl- ● Tänk på risken för andningspåverkan
263
SJUKVÅRD
Allmän nedkylning
Att bli allmänt nedkyld innebär att kroppens är att klä sig enligt ”flerskiktsprincipen”. Ett
livsviktiga funktioner långsamt upphör att antal klädesplagg runt kroppen ger flera lager
fungera. Andningen blir långsam, hjärtat sän- av uppvärmd luft som håller kylan utanför.
ker sin slagfrekvens, den ytliga cirkulationen Klädsel för strid är ett bra exempel på klädsel
minskar och hjärnans cirkulation avtar. Till slut enligt flerskiktsprincipen.
avstannar alla funktioner i kroppen och man På samma sätt kan vatten isolera, men betyd-
avlider. ligt sämre än luft eftersom vatten leder bort
En tidig reaktion på nedkylning är att man värmen från kroppen många gånger snabbare
fryser och börjar huttra. än luft.
Den vanligaste dödsorsaken när någon faller
överbord eller hamnar i havet är nedkylning. Räddning av nedkylda
Både i luft och i vatten förlorar människan Bärgning ur vattnet:
värme om den omgivande temperaturen är ● Tag om möjligt upp personen horisontellt,
lägre än kroppstemperaturen. annars finns det risk för blodtrycksfall och
Ett sätt att isolera mot omgivande temperatur död. Detta får dock ej fördröja räddningen!
264
SJUKVÅRD
Uppe ur vattnet:
● Kontrollera att luftvägarna är fria! vid avklädningen kan öka risken för att
● Andning och puls kan vara svåra att upptäcka hjärtat slutar fungerar på grund av plötsligt
på en nedkyld person. temperaturfall.
● Startaendast hjärt/lungräddning, HLR, om ● En person med sänkt medvetandegrad som
personen hittats med näsa eller mun under inte kan övervakas skall läggas i framstupa
vattnet och alltså kan ha drunknat. sidoläge!
● För den nedkylde i skydd för vind och vatten. ● Om den nedkylde är vid medvetande och
Hantera personen mycket varsamt! kan hålla muggen själv, ge honom att dricka!
● Svep inledningsvis in den drabbade i plast- Ge om möjligt varm dryck, gärna sötad.
påsar och filtar (armar och ben var för sig). ● Undvik aktiv uppvärmning! Den nedkylde
Skydda hela kroppen, glöm inte huvudet! skall om möjligt tas in i rumstemperatur
● Är personen kraftigt nedkyld, låt de våta (20–25 C). Behåll då eventuella filtar på.
kläderna vara kvar på kroppen. Åtgärderna Försök inte att påskynda uppvärmningen.
Omhändertagande
av lokal kylskada
Nedkylda kroppsdelar skall tinas så snabbt som
möjligt
Djup kylskada efter ett dygn – antingen med passiv uppvärmning av ska-
dan; håll en hand emot området eller en hand
Lokal kylskada i armhålan, varm hud mot kall hud
Lokala kylskador inträffar snabbt på bar hud – eller i varmt vatten, max 40 grader, tills färg
som utsätts för vind och kyla. Det viktigaste är och känsel återkommer.
att skydda sig i förebyggande syfte.
Skydda mot ytterligare nedkylning, det är stor
Om du vistas utomhus gäller det att skydda
risk för återförfrysning av det skadade området.
utsatta delar som händer, ansikte och fötter.
Ha alltid skyddande klädsel påtagen – hand-
skar på händerna, rymliga skor och mössa som OBS! En person med lokal kylskada kan
skyddar stor del av ansiktet. också vara allmänt nedkyld. Den allmänna
Be en kamrat inspektera ditt ansikte för att upp- nedkylningen skall i så fall behandlas först.
täcka eventuella tecken på kylskada.
265
SJUKVÅRD
Nervgasprofylax
I förpackningen finns två olika
tabletter, de är avsedda att intas
i förebyggande syfte då risken
för anfall med nervgas bedöms
vara stor. Tabletterna ger effekt 1/2–1 timme åttonde timme. Tabletterna får endast intas
efter det att de tagits. Maximal effekt nås efter på order!
cirka två timmar. Effekten kvarstår om dose-
OBS! Tabletterna kan aldrig ersätta den
ringen följs.
övriga personliga skyddsutrustningen.
Dosering – en tablett av vardera sorten var
Autoinjektor 2K
I din utrustning ingår en auto-
injektor som används för att
injicera motmedel mot nervgas.
Följ den medföljande bruks-
anvisningen noga.
Autoinjektorn ska förvaras lätt
åtkomlig i skyddsmaskväskan. Vid lägre Autoinjektorn ska användas omedelbart
temperatur än +5° C ska den förvaras i höger när de första symtomen på nervgasförgiftning
byxficka. Efter användning av autoinjektorn upptäcks, t ex vid svårigheter att se tydligt
ska det tomma gula framstycket placeras (pupillsammandragning), tryckkänslor över
i höger benficka. bröstet eller andnöd.
Autoinjektor 2K tas eller ges, vid nervgasförgiftning, genom kläderna in i lårmuskeln efter att ben-
fickan dragits undan.
266
SJÖLIVRÄDDNING
Sjölivräddning
267
SJÖLIVRÄDDNING
Sjölivräddning
Räddningsväst M/81 Ö Arbetsräddningsväst M/00
Livräddningsmateriel
Varje man ombord är tilldelad en räddnings- räddningsväst eller en deplacerande väst, dvs
väst. Den ingår i den personliga utrustningen en väst med flytblock. Sådana västar innebär
och ska alltid förvaras lätt gripbar. Räddnings- olägenheter vid arbete på däck, varför marinens
väst bärs vid klädsel för strid eller i övrigt fartyg utrustats med arbetsräddningsväst M/00.
då tjänsten och reglerna kräver det. Grund- Denna väst har en deplacerande del och en
läggande regler för bärande av räddningsvästar uppblåsbar del som tillsammans ger ett fullgott
finns i TjRM och i SäkI. skydd om bäraren faller i vattnet.
Full säkerhet för varje besättningsmedlem Vid arbeten på däck eller i skeppsbåt/rädd-
kan bara uppnås med en fylld uppblåsbar ningsbåt ska arbetsräddningsväst bäras.
268
SJÖLIVRÄDDNING
Räddningsvästar
Följande typer av räddningsvästar finns i
Marinen:
M/81 Ö, M/81 Ö aut, M/81K, M/Ö och
arbetsräddningsväst M/00.
För att räddningsvästen ska fungera som av-
sett finns det regler som var och en måste följa.
Inga klädespersedlar får bäras utanpå rädd-
ningsvästen. Midjeremmen ska vara lagom
åtdragen för att ge komfort även i vattnet.
Arbetsräddningsväst M/00 är utrustad med
grenband som ska vara löst åtdraget för att vara
Livbojar
komfortabel även i hukande ställning. Rädd-
Marinens livbojar är av typen frälsarkrans och
ningsvästen ska vara tom innan den utlöses
har bärkraft som är tillräckligt stor att bära två
automatiskt eller manuellt.
personer. Alla livbojar är försedda med reflexer.
Om kolsyreuppblåsningen inte fungerar auto- Vissa livbojar är försedda med lampa som tänds
matiskt, kan räddningsvästen fyllas manuellt vid kontakt med vattnet, andra är försedda med
genom munuppblåsning. Skruva upp ventilen, lina eller signalvimpel.
tryck in den och blås. När västen är fylld
släpper man ventilen och stänger den. Arbets- Lifesling
räddningsväst M/00 har två separata luft- Ubåtar är utrustade med lifesling och livbojar.
269
SJÖLIVRÄDDNING
270
SJÖLIVRÄDDNING
Nödsignalmateriel
Nödsignalsats fartyg
Linkastare
Linkastare 181
Linkastare används för att etablera fysisk Räckvidden för linkastarna är bland annat
kontakt mellan fartyg och land, mellan två far- beroende av vilken typ av projektil som ska
tyg till sjöss eller för räddningsoperationer. skjutas iväg. Linkastare 90 har en kastlängd
Linkastare 181 och Mini är tryckluftsdrivna på upp till 300 meter, linkastare 181 upp till
medan Linkastare 90 är raketdriven. 230 meter, Mini upp till 90 meter.
271
SJÖLIVRÄDDNING
Livflottar
Marinens fartyg är utrustade med uppblåsbara kommer flotten att frigöras automatiskt med
livflottar med tak. Övervattensfartygens liv- hjälp av ett sjunkutlösningsdon (hydrostat) som
flottar är tillverkade av gummerad väv, ubåts- skär av surrningsbandet så att flotten flyter upp
livflottarna är tillverkade av PU-belagd nylon. till ytan.
Livflottarna förekommer i olika storlekar På ubåtar är flottarna förpackade i en särskild
beroende av fartygstyp, de olika livflottarna väska, en s k ”valise”, placerade i tornet.
rymmer 6, 10, 20 eller 25 personer. Varje livflotte är utrustad med nödmateriel som
Flottarna på övervattensfartygen är packade förvaras i en nödpack. Övervattensfartygens
i glasfiberbehållare som förvaras på däck på livflottar har sin nödpack monterad inuti
ett sådant sätt att de är lätta att sätta i sjön. flotten, medan den förvaras i en separat väska
Om fartyget sjunker med flotten kvar ombord på ubåtar.
272
SJÖLIVRÄDDNING
6
6
7
10 9 8
1– Positionsljus 6 – Stabiliseringsfickor 10 – Hanfot för bogsering
2– Stängbar ingång 7 – Livlina 11 – Reflexer
3– Vindskydd/tak 8 – Påfyllningsslang för 12 – Flytbar kniv, bl a för att
4– Regnsamlare med anslutning luft till bärkamrarna skära av utlösningslinan
till plastpåsar på insidan 9 – Äntringsband 13 – Ventilationsficka
5 – Drivankare med 9 m lina
273
SJÖLIVRÄDDNING
Man överbord
274
SJÖLIVRÄDDNING
Fartygets övergivande
Om fartyget genom fientlig vapenverkan eller Orderna lyder:
på annat sätt lidit sådan skada, att det uppen- ”Klargör för fartygets övergivande!”
barligen kommer att förlisa, ska fartygschefen
”Sätt livflottar (och båtar) i sjön!”
besluta om att besättningen för egen räddning
ska överge fartyget. ”Överge fartyget!”
Det är bara fartygschefen som får avgöra För att kunna rädda besättningen vid fartygets
när detta ska ske! övergivande ska detta ske efter uppgjorda
planer, vilka regelbundet övas.
I fördelningen till fartygets övergivande anges:
● Fördelning till livflotte för varje besättnings-
medlem ombord
● Livflottebefälhavare för alla livflottar
Termisk skyddsdräkt används vid fartygets övergivande. Dräkten är vacuumförpackad och tas på
över uniformen. Räddningsväst ska alltid bäras utanpå dräkten.
275
SJÖLIVRÄDDNING
Närmaste väg till sin livflottestation ska läras nas med förhandspersonal enligt respektive
in av var och en, så att den är väl känd. Man livflottebefälhavares order.
ska kunna förflytta sig dit även under svåra för-
1. Sjösätt flotten.
hållanden, exempelvis vid mörker, genom rök-
fyllda gångar och vid stark slagsida. 2. Livflotten blåses upp genom ett kraftigt ryck
Vilar man avklädd, ska kläderna vara i sådan i utlösningslinan.
ordning, att man snabbt kan få dem på sig. 3. Håll om möjligt flotten intill fartygssidan för
Räddningsvästen ska alltid förvaras lätt åt- att utnyttja det skydd som fartyget ger mot
komlig. vind och sjö.
”Klargör för fartygets övergivande!” 4. Förhala flotten bort från eventuella avgas-
På denna order klargörs materielen. Var och och kylvattenavlopp, eller partier av skrovet
en ska då bege sig till sin livflottestation och som är heta p g a bränder i fartyget.
delta i klargöringsarbetet, ta på sig en termisk 5. Förhandspersonal äntrar livflotten för att om
skyddsdräkt och sin räddningsväst.
nödvändigt vända flotten, sätta i pluggarna
”Sätt livflottar (och båtar) i sjön!” i överströmningsventilerna och blåsa upp
Materielen ska snabbt sättas i sjön och beman- golvet.
276
SJÖLIVRÄDDNING
”Överge fartyget!”
● Tänk efter om räddningsvästen ska blåsas ● Simma bort från fartyget så fort du kan och
upp. I vissa fall, exempelvis om det fins olja ta dig därefter till närmaste livflotte.
på vattnet eller om du ska hoppa från hög ● Hjälp andra efter bästa förmåga.
höjd, bör du vänta med att fylla flytvästen.
● Om du ska hoppa, undvik att hoppa nära OBS! Använd mössa även på
propellrar eller så att du kan hamna på per- sommaren!
soner eller föremål i vattnet.
277
SJÖLIVRÄDDNING
Om flotten hamnar upp och ned i vattnet kan den vändas med hjälp av upprätningsbandet.
278
SJÖLIVRÄDDNING
Varje livflotte är utrustad med nödmateriel. Utrustningen i en 10 personers flotte består av: drickskärl,
öskar, toalettpapper, utrustning för avsaltning av havsvatten, förbandslåda, nödproviant, tabletter mot
sjösjuka, drivankare, stavlampa med extra batterier, visselpipa, nödsignalmateriel, signalspegel, tänd-
stickor, fiskeredskap, luftpump, värmesäckar, svampar och reparationssats.
279
SJÖLIVRÄDDNING
280
SJÖLIVRÄDDNING
281
SJÖLIVRÄDDNING
Ubåtsräddningsfarkost, URF.
282
SJÖSÄKERHET
Sjösäkerhet
283
SJÖSÄKERHET
Sjösäkerhet
Vad är sjösäkerhet?
Begreppet sjösäkerhet består av en mängd del- säkerhetsorganisationen i rederiet, vilket för
komponenter som tillsammans syftar till att vår del är Försvarsmakten.
förebygga risker inom sjöfarten som kan leda Säkerheten på själva fartyget kan i sin tur delas
till död, olycksfall eller ohälsa, skada på eller upp i några viktiga beståndsdelar, nämligen
förlust av utrustning, materiel och egendom fartygets sjövärdighet, hur fartyget lastas och
eller skada på den marina miljön. barlastas, besättningens storlek och kvalifika-
Detta innebär att förutom säkerheten på själva tioner, var och under vilka förhållanden farty-
fartyget ingår även faktorer såsom framtagning get framförs samt säkerhetsorganisation och
av sjökort, fyr- och farledssystem, lotsning, arbetsmiljö ombord.
globala kommunikationssystem och inte minst
284
SJÖSÄKERHET
Sjösäkerhets-
organisation
Fartygssäkerhet
Sjövärdig- Last/
Arbetsmiljö Bemanning Miljö
het barlast
Begreppet sjösäkerhet består av en mängd komponenter där fartygets sjövärdighet är en viktig del
285
SJÖSÄKERHET
Gällande regler
Det finns för civil sjöfart ett omfattande regel- gäller även vid övningar och insatser där sam-
system som ställer krav inom alla sjösäkerhet- verkan sker med andra nationer.
ens områden.
I vårt land regleras sjösäkerheten på örlogsfar- Sjösäkerhetssystem
tyg genom en ”Förordning om säkerheten på Den del av RMS som omfattar fartygs sjövär-
örlogsfartyg” och beträffande arbetsmiljöfrågor dighet består av tekniska krav på fartygs
genom ett statligt beslut att Arbetsmiljölagen konstruktion och utrustning, som ska garantera
och Arbetsmiljöförordningen ska tillämpas vid att säkerheten är minst likvärdig med den som
skeppstjänst ombord på örlogsfartyg. Detta be- krävs på civila fartyg.
tyder att samma regler gäller ombord på örlogs-
I RMS fastställs att varje förband i Försvars-
fartyg som i land.
makten som bedriver militär sjöfart ska ha ett
Med örlogsfartyg avses fartyg och svävare, så kallat sjösäkerhetssystem. Detta ska be-
oberoende av storlek och avsedd användning, skriva hur uppgifter, ansvar och befogenheter
som tillhör Försvarsmakten samt annat fartyg regleras från högsta ledningen i förbandet ner
eller svävare som står under militärt befäl och till enskilda besättningsmedlemmar på varje
är bemannat med militär personal. fartyg. Sjösäkerhetssystemet ska uppfylla minst
Baserat på bland annat dessa regler och förord- samma krav som tillämpas inom civil sjöfart.
ningar finns för den militära sjöfarten ett regel- Varje fartygsförband har ett antal manualer som
verk, RMS - Regler för Militär Sjöfart, som tydliggör hur sjösäkerhetssystemet ska fungera.
beskriver hur sjösäkerheten Sjösäkerhetssystemet inne-
ska tillgodoses inom För- håller även ett rapporte-
svarsmakten. Dessa regler ringsinstrument för att
ska tillämpas både i krig säkerställa att alla tillbud
och fred oavsett om verk- och olyckor leder till stän-
samheten sker inom eller diga förbättringar av säker-
utom landets gränser. Detta heten.
286
SJÖSÄKERHET
287
SJÖSÄKERHET
Miljö
För arbets- och boendemiljön ombord på Skyddet av den marina miljön regleras genom
örlogsfartyg finns ett speciellt av riksdagen en internationellt antagen överenskommelse
beslutat samarbetsorgan, benämnt Fartygs- om begränsning av föroreningar i världshaven
miljönämnden. I denna sitter representanter för benämnd MARPOL (Marine Pollution Act).
de ombordanställdas personalorganisationer,
arbetsgivare, Värnpliktsrådet, Sjöfartsverket, Denna överenskommelse gäller för alla som
Försvarets Materielverk och den militära Sjö- utnyttjar haven för transportändamål och så-
säkerhetsinspektionen. ledes även för örlogsfartyg.
I Fartygsmiljönämnden behandlas miljöfrågor Som föroreningar räknas bland annat utsläpp
på nya fartyg och båtar redan under projekte- av miljöfarliga vätskor som kemikalier, oljor,
ringsstadiet samt för befintliga fartyg i samband toalettavfall m m, men även fast avfall som till
med större ombyggnader. exempel sopor.
Kontroll av sjösäkerheten
I förordningen om ”Säkerheten på örlogsfartyg” år. Dels att det uppfyller ställda krav samt att
utpekas Sjöfartsverket som tillsynsmyndighet. det tillämpas på ett effektivt sätt. Förbandet får
Genom en överenskommelse mellan Sjöfarts- ett Sjövärdighetsdokument efter genomförd och
verket och Försvarsmakten får emellertid till- godkänd kontroll.
synen ske genom så kallad egenkontroll. Denna Vartannat år ska alla örlogsfartyg genomgå en
kontroll utövas av den militära Sjösäkerhets- sjövärdighetsinspektion kombinerat med en
inspektionen. På fältet genomförs den av Marin- kontroll av att sjösäkerhetssystemet tillämpas
ens Fartygsinspektion, MFI, med särskilt ut- och är känt av alla ombord.
bildade fartygsinspektörer.
Varje inspektion resulterar i ett protokoll som
Sjösäkerhetsinspektionen genomför kontroll av tillställs fartygs-/båtchefen, eller om sådan sak-
marina förbands sjösäkerhetssystem vartannat nas närmast ansvarig chef.
288
SJÖSÄKERHET
289
SJÖSÄKERHET
Passagerare
I RMS fastställs det högsta antal passagerare Alla örlogsfartyg som får medföra fler än 12
som får medföras på ett örlogsfartyg. Detta passagerare ska ha ett intyg för passagerar-
beror på att det i lagens mening inte finns någon befordran. Av detta framgår hur många passa-
skillnad mellan passagerare på örlogsfartyg och gerare som högst får medföras och i vilket fart-
på civila fartyg. En passagerare kan i detta sam- område dessa får transporteras.
manhang vara till exempel en anförvant som
medföljer på en familjedag eller en kustjägare
som transporteras med stridsbåt.
290
MATERIELUNDERHÅLL
Materielunderhåll
291
MATERIELUNDERHÅLL
Materielunderhåll
Rengöring
Den marina verksamheten kräver naturligtvis Rengöring är en viktig del av skrovmateriel-
att fartyg och utrustning fungerar. Inträffar ett vården och måste ske med täta mellanrum
fel till sjöss kan lätt en besvärlig haverisituation för att förebygga vanvård. För rutinmässig ren-
uppstå. Nästan varje fel ombord innebär dess- göring är fartyget indelat i rengöringsstationer.
utom att dyrbar utbildningstid går förlorad. Ofta medger inte tiden en grundlig rengöring
I krig är ett fartyg utan fungerande vapensys- överallt på rengöringsstationen samma dag,
tem nära nog värdelöst. Den marina historien uppsnyggning av vissa delar får då vara till-
kan uppvisa många exempel där illa underhål- räckligt. De delar som endast uppsnyggats, bör
len utrustning inverkat på stridsförlopp och få en grundligare rengöring så snart tillfälle ges.
resulterat i fartygsförluster. Rengöringsmaterielen ska hållas i gott skick.
Marinens fartyg och båtar är tillsammans värda Trasor och borstar ska sköljas ur och torkas
flera miljarder kronor. För att på bästa sätt efter användningen. Rengöringsmedlen ska an-
kunna använda och förvalta denna investering passas efter vad som ska rengöras eller avfettas.
krävs att materielen hålls i gott skick. Man ska akta den materiel som är känslig för
Materielunderhåll kallas de åtgärder som vatten. En vattenstråle får t ex aldrig riktas mot
vidtas för att behålla materielen i funktions- elektrisk apparatur. Före rengöringen ska man
dugligt skick. Materielunderhållet ombord bland annat kontrollera att skyddslock till elek-
omfattar dels materielvård för att förebygga triska uttag är påsatta.
fel, frätningsangrepp och onödigt slitage på Tågvirke, skyddskapell och annat som inte ska
materielen, dels reparationer för att avhjälpa fel. rengöras, bör hängas upp eller stuvas undan,
Detaljerade föreskrifter för materielens vård så att de inte blir våta i onödan. Man ska vara
finns ombord. Det är viktigt att varje man kän- noga med svåråtkomliga ställen. Smuts och
vatten samlas i skrymslen och vrår, och orsa-
ner till de föreskrifter som gäller den materiel
kar där rostangrepp och dålig lukt. Vatten-
han har att vårda.
samlingar på däck, i rännstenar och på liknande
Rätt skyddsutrustning ska bäras vid använd- platser ska tas bort.
ning av olika farliga ämnen såsom rengörings-
Man bör se till att tvättmedel eller smutsigt
medel, oljor och målarfärg. Produktspecifika-
vatten inte stänker upp på däckshus eller
tioner finns för alla kemiskt sammansatta pro-
rinner nerför fartygets utsida. Tvätt- och ren-
dukter som används i Försvarsmakten.
göringsvatten skall inte tömmas i havet eller
Om materielvården utförs noggrant bidrar det i skärgården utan skall behandlas enligt miljö-
till att risken för skador minskar, driftsäkerheten regler. Färg kan skadas av tvättmedel, om detta
ökar och reparationskostnaderna hålls nere. inte genast sköljs bort.
292
MATERIELUNDERHÅLL
Målning
Ett fartygs första rostskyddsbehandling och – Doppa penseln lätt i färgen och stryk sedan
målning utförs under byggnadstiden vid var- ut den så jämnt som möjligt. Stryk ”kors och
vet. Men målarfärgen tappar snart sin skyd- tvärs”, dvs först vågrätt och sedan lodrätt.
dande förmåga. Där den skadas kommer plåten Då täcker färgen ordentligt.
så småningom att rosta. Trots att fartyget har – Efter avslutat arbete ska man trycka på locket
regelbundna översynsperioder, varvid bl a till färgburken och rengöra penslarna nog-
målningsarbeten utförs, krävs ett omfattande grant med lacknafta.
underhållsarbete av besättningen för att hålla
fartyget i gott skick. Nymålning. Innan plåt får målas, ska rost
och andra föroreningar avlägsnas. Detta sker
Allmänna råd vid målning med rosthammare och skrapor, varefter ytan
– Använd överdragskläder, mössa, munskydd renborstas med stålborste och dammas av.
och målarhandskar. Vid detta arbete ska skyddsglasögon bäras.
– Måla endast i torrt väder och se till att ventila- Därefter måste ytan snarast grundmålas med
tionen är god. korrosionsskyddande färg, som har till uppgift
att förhindra rostbildning.
– Se till att färg finns i tillräcklig mängd och att
penslarna är mjuka och rena. Efter angiven torktid målas en grundad yta
– Rör upp färgen från burkens botten och i allmänhet minst två gånger med täckfärg.
förtunna den om så behövs med för färgen Ommålning. En yta som tidigare målats måste
avsett förtunningsmedel. göras grundligt ren från smuts, fett och salt.
– Måla inte över gängor, gångjärn, smörj- Till tvättningen används syntetiskt tvättmedel
nipplar, gummi, tätningslister eller skyltar som sedan sköljs bort med färskvatten.
och annan märkning. Om rostbildning kan misstänkas under det gamla
– Måla endast på särskild order sådant som färgskiktet eller om skiktet skadats, måste färgen
förut varit omålat. Detta gäller framför allt skrapas eller knackas bort ända in till plåten,
elektrisk och teleteknisk materiel. varefter rostskyddande färg läggs på.
293
MATERIELUNDERHÅLL
Smörjning
Blanka metallytor som inte är målade, ska i re- Smörjning avser att minska friktionen i lager
gel skyddas genom insmörjning eller smörjning. och mellan glidytor. De typer av smörjmedel
Båda dessa begrepp innebär att man stryker på som ska användas framgår av respektive
ett skikt av fett eller olja. beskrivningar och smörjscheman.
Smörjnipplar ska torkas av noggrant före
smörjning. Man riskerar annars att sandkorn
Insmörjning ska skydda materielen mot och andra slipande partiklar följer med i smörj-
skada genom rostbildning eller annan korro- medlet. Mängden av insmörjnings- och smörj-
sion. Insmörjningsmedlet utestänger luft och medel ska anpassas efter materielens konstruk-
vatten från metallytan. Ett fullgott insmörj- tion, verkningssätt och förutsedda användning.
ningsmedel eller rostskyddsmedel innehåller Materielen kan lika lätt fungera dåligt av för
dessutom vissa ämnen, som genom kemisk in- mycket smörjmedel som av för lite. Detta
verkan höjer den skyddande förmågan. gäller särskilt när det är kallt.
294
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
295
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
296
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Daglig dräkt
Daglig dräkt bärs vid stabs- och annan inomhustjänst, vid personlig anmälan, vid tillfällen då enligt civilt
bruk mörk kostym (kavaj) bärs samt vid tillfällen i övrigt enligt chefs bestämmande.
297
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Fältuniform 90
Fältuniform 90
Fältmössa m/59 alt m/90
Pälsmössa m/59
Basker m/87 (grön)
Bassäkfälthatt m/93
Fältskjorta 90
Fältskjorta m/59
T-tröja 90 (Tröja 90)
Fältjacka 90
Fältbyxor 90
Marschkängor
Vinterkängor
Värmeställ 90 (jacka och byxor)
Regnställ 90 (jacka och byxor)
Fältuniform bärs:
– vid tjänstgöring under fältförhållanden
– vid övningar enligt vederbörande övningsledares bestäm-
mande
– vid tjänstgöring som vakt vid inpasseringsställe till militärt
område
298
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Sjöstrids-
dräkt 93
Sjöstridsdräkt 93
Pälsmössa m/87 (blå)
Båtmössa m/48
Fältskjorta 90 blå
Arbetsskjorta m/48
alt m/78 (Tröja 90 blå)
Sjöarbetsjacka 93
Sjöarbetsbyxa 93
Arbetsbyxa m/87 blå
Sjöstridskänga 93
Sjörock 93
Sjöbyxa 93
Stormoverall
Vid ”klädsel för strid”
kompletteras sjö-
stridsdräkten med
flamskyddshuva och
flamskyddsvantar
Sjöstridsdräkt bärs:
– vid tjänstgöring till sjöss
– vid övningar enligt vederbörande övningsledares bestämmande
299
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Blå arbetsdräkt
Arbets-
uniform
m/87 blå
Båtmössa m/48, Fl
Blå basker, Amf
Blå ylletröja m/80
Arbetsbyxor m/87
Blått byxbälte
Blå arbetsskjorta
m/48 alt m/78
utan slips Blå arbetsdräkt bärs:
Vit eller blå T-tröja – vid inom- och utomhusarbete som ej kräver sjöstridsdräkt
Svarta eller
mörkblå strumpor
Svarta lågskor alt
sjöstridskänga 93
Blå vantar eller
svarta handskar
Sjörock 93
300
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Övriga uniformer
301
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Befälsuniformer i marinen
▲ Daglig dräkt
Fr v : Major i amfibiekåren, löjtnant i flot-
tan, fänrik i amfibiekåren med kappa,
örlogskapten i flottan med trenchcoat.
▲
Daglig dräkt
Lättnad i klädseln. Fr v: Löjtnant, fänrik
och major i amfibiekåren samt löjtnant
i flottan.
302
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
▲ Vardagsdräkt
Fr v: Major och fänrik i am-
fibiekåren, löjtnant i flottan
med båtmössa, örlogs-
kapten i flottan med skärm-
mössa.
▲
Förstärkningsplagg
Skinnjacka, ylletröja
och regnrock.
303
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Övriga bärande-
bestämmelser
Blåkragad skjorta och lös blåkrage.
Blåkragen ska bäras utlagd till bussarong. Till
ytterplagg bärs den utlagd då vita damasker
bärs samt vid de särskilda tillfällen som
bestämts av vederbörande chef. Lös blåkrage
får bäras i stället för blåkragad skjorta endast
då den bärs under bussarong. Rundmössa m/48
När blåkragad skjorta bärs utan livplagg ska Flottan: Till högtids-, sällskaps- och daglig
ärmlinningarna vara knäppta eller ärmarna dräkt bärs rundmössa (vit mösskulle 30 april–
vara uppkavlade över armbågen. Till skjortan 30 september). Rundmössan ska vara försedd
bärs råbandshalsduk m/48 på samma sätt som med mössband – hur mössbandet monteras
till yllebussarong. visas på sidan 312. Rundmössan bärs med tex-
ten på mössbandet framåt och med mösskullen
Byxbälte används till alla uniformsdräkter. väl utspänd. Till arbetsdräkt m/87 blå bärs båt-
mössa. Till sjöstridsdräkt 93 bärs båtmössa 93
Gymnastikskor får användas till annan
alt vintermössa 93. Till fältuniform bärs fält-
uniform än idrottsdräkt endast efter chefs
mössa m/93. Bassäkerhetsförband bär bassäk-
särskilda medgivande.
fälthatt m/93.
Kappa m/87 (m/67) bärs när så erfordras Amfibiekåren: Till högtidsdräkt, sällskaps-
till högtidsdräkt, sällskapsdräkt och daglig dräkt och daglig dräkt bärs grön baskermössa.
dräkt. Till fältuniform bärs fältmössa enligt ovan eller
basker enligt chefs bestämmande.
Kavaj ska bäras knäppt med alla knappar
nedanför slaget. Namnbricka för uniform bärs normalt till
alla uniformsdräkter. Namnbrickan fästs på
Kockrock och kockmössa ska använ-
bröstets vänstra sida i särskilt fäste för fält-
das som arbetsdräkt av kock. Till dessa får
uniform 90, sjöstridsdräkt 93 samt blå/grön
vita långbyxor användas. ylletröja. För uniform m/87 samt skjorta bärs
Livplagg är persedlar som bärs närmast namnbricka på vänster ficklock. På kavaj m/48
under ytterplagg. bärs brickan ovanför 2:a knappen.
304
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Reflexbricka ska bäras då risk för mörker- Stövlar får användas till arbetsdräkt, då
olyckor finns. förhållandena så kräver.
Råbandshalsduk ska vara knuten med Träskor (tofflor) används vid tjänstgöring
råbandsknop med ändarna nerstoppade innan- i kök, diskrum, bageri och tvätteri samt i övrigt
för bussarongen alternativt skjortan. Halsduks- av medicinska skäl.
nål eller liknande prydnad får inte användas.
Vita damasker används till trupparad-
Servitörrock ska användas av hovmästare dräkt. Ombord bär musköteri, poster och fall-
och servitör. repspojkar vita damasker på allmänna flagg-
dagar, sön- och helgdagar samt i utländsk
Sjörock 93 används som ytterplagg till
hamn.
daglig dräkt.
Vit kavaj m/40 får användas av befäl utom
Skinnrock T50 utgör skyddsbeklädnad gruppbefäl under tiden 30 april – 30 september
och kan användas som förstärkningsplagg till
till sällskapsdräkt och daglig dräkt.
arbetsdräkt ombord enligt chefs bestämmande.
Skinnrocken ersätts som förstärkningsplagg av
sjörock 93.
Persedlar till Fältuniform 90
och Sjöstridsdräkt 93
Skjorta m/78, vit eller blå med lång eller
Ingående persedlar, handhavande mm finns
kort ärm. Slips bärs till vit skjorta då livplagg
beskrivet i foldern ”Rätt Klädd 90” som avser
eller ylletröja m/87, blå, bärs. Vid avtaget liv-
Fältuniform 90 samt ”Rätt klädd 93” som avser
plagg (ylletröja) ska skjortan vara försedd med
Sjöstridsdräkt 93. Respektive folder tilldelas
tjänstetecken. På skjorta med lång ärm ska
värnpliktig personal vid inryckningen.
manschetterna vara knäppta eller uppkavlade
över armbågen. Blå skjortor och vit skjorta med Foldrarna utgör ett utmärkt underlag för utbild-
kort ärm får bäras utan slips, varvid översta ning, även vad gäller den personliga utrustning-
knappen ska vara uppknäppt. ens vård, vilket behandlas på nästa uppslag.
Skyddsbeklädnad
Vid särskilt nedsmutsande och hårt
slitande verksamhet SKA skyddskläder
användas. Chef ska se till att sådana
persedlar finns att tillgå.
Overall lämpar sig bäst vid hård terräng-
tjänst, maskintjänst, olika typer av vapen-
vård m m.
Kasserade kläder lämpar sig bäst vid
målningsarbeten samt vid rengöring i kölar
och tankar.
305
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Lättnader i klädseln
Yllekläder
Ombord och under övningar och arbeten i land (permissionsställ)
får vederbörande chef beordra eller medge lätt-
nader i klädseln. Vita säcken
Rena underkläder
På fartyg vid kaj i tättbebyggt område får kläd- och sjöstridsdräkt
sel med bar överkropp inte förekomma. Det-
samma gäller vid övningar i land i tättbebyggt Smutsiga under-
kläder, om de ej
samhälle utanför militärt område. förvaras särskilt
306
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
knappar, pressa byxor, ta ur fläckar, sy på grad- Skor får inte slitas så hårt att reparation för-
och yrkesbeteckningar, gör var och en själv. svåras eller omöjliggörs.
När särskilda skäl föreligger, får vederbörande
Klädbyte – tvättbyte
chef föreskriva att var och en själv tvättar sin
beklädnad. Förslitna klädesplagg och plagg som är i behov
av tvätt eller sådan reparation som innehava-
Smutsiga skor ska rengöras omedelbart efter ren inte kan göra själv, byts i bytescentral på
användning. Ytan på lädret kan skadas om fastställda tider. Tvättbyte sker som regel en
damm och smuts får sitta kvar. gång i veckan. Endast statens persedlar byts.
Våta skor torkas så att lädret inte skadas eller Skadade plagg får inte bytas förrän orsaken till
veckas. Läder tål inte högre temperatur än skadan undersökts. Undersökningshandlingen
+ 35°C. Skor får därför inte torkas i varmt sol- ska visas upp vid bytet.
ljus, nära öppen eld eller annan värmekälla och
Såväl vid byte som vid återlämning ska
inte heller under så lång tid att lädret blir ut-
– plaggen vara torra
torkat. För att det inte ska bli veck, bör ovan-
lädret under torkningen hållas utslätat eller – fickorna vara tömda och om möjligt ut- och-
utspänt genom skoblock, tidningspapper eller invända
liknande. Torkningen går snabbare om skorna – skor och kängor vara väl rengjorda och par-
läggs på sidan eller hängs upp. Inläggssulor vis hopknopade.
tas ur och torkas för sig. Det har hänt att fickor innehållit t ex ammuni-
Skor av läder, utom lågskor, smörjs med vax- tion. På så sätt har olyckor inträffat och tvätt-
fett. Detta bör göras i uppvärmd lokal och när maskiner och manglar har skadats.
skorna är halvtorra, annars tas inte fettet Vårda din klädsel. Tänk på att du represen-
upp av lädret. Lågskor gnids in med skokräm, terar marinen, ditt förband och dig själv!
och putsas sedan blanka med en mjuk putslapp.
Gradbeteckningar
Gradbeteckningar bärs till uniform av militär
personal för att ange tjänstegraden. Gradbeteck-
ningarna kan exempelvis bestå av galoner på
ärmar eller axelklaffar, beroende på uniforms-
typ. På fältuniform bärs vävda gradbeteck-
ningar av tyg.
Ett nytt gradbeteckningssystem har införts i
marinen fr o m 2003-07-01. Under en övergångs-
period gäller det nya systemet – som visas på
nästa uppslag – parallellt med det tidigare.
Detta innebär att en del bilder i Örlogsboken
visar äldre gradbeteckningar, eftersom det nya
systemet inte var i bruk när dessa bilder togs.
Överstelöjtnant Kapten i
i Amfibiekåren Flottan/Amfibiekåren
307
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Gradbeteckningar i flottan
Flaggman
Kommendör
Regementsbefäl
(ej kommendör)
Örlogskapten Kommendörkapten
Kompanibefäl
Kadett
Plutonsbefäl
Sergeant Fanjunkare
Gruppbefäl
och menig
308
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Gradbeteckningar i amfibiekåren
Generalsperson
Överste
Regementsbefäl
(ej överste)
Major Överstelöjtnant
Kompanibefäl
Kadett
Plutonsbefäl
Sergeant Fanjunkare
Gruppbefäl
och menig
309
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Yrkesemblem
Gruppbefäl och meniga i flottan bär på uniform På ärm bärs invävt emblem, på axelklaff bärs
utom fältdräkt yrkesemblem enligt nedan. emblem i metall.
Bastjänst, Depåtjänst
(där ej annat tecken framgår av
tabellen i övrigt) Ledningssystemoperatörer
Teleteknik, Systemteknik
Maskinteknik, Elektroteknik
Skeppsteknisk tjänst
Skyddsteknik
310
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Utbildningstecken
Utbildningstecken anger pågående eller ge- Tecken bärs omedelbart ovanför höger bröst-
nomförd utbildning, särskild kompetens eller ficka. Den som har behörighet att bära fler
yrkesinriktning. tecken får bära endast ett av dem enligt eget val.
Ovanstående utbildningstecken bärs på vänster poal under den enda galonen. På motsvarande
bröstficka. Dessutom bär försvarsläkare, sätt bär mariningenjör lila kläde eller passpoal,
-tandläkare och -apotekare rött kläde mellan och försvarsmeteorolog ljusgrönt kläde eller
galonerna i gradbeteckningen, eller en röd pass- passpoal.
311
UNIFORMER OCH GRADBETECKNINGAR
Förbandsmärken
1. Amfibiebataljonen 4. Amfibiebataljonen
Vaxholm Göteborg
Ovanstående tjänstetecken bärs på vänster bröstficka för att visa förbandstillhörighet.
Montering av mössband
1 2 B
A A
Texten placeras mitt fram på mössan. Ena Andra änden av mössbandet, B, träds bakifrån
änden av mössbandet, A – den högra från under de bakre hållarna och den sneda hållaren
texten räknat – träds bakåt under de två främre och viks därefter uppåt och träds under den övre
lodräta hållarna och viks sedan framåt och träds vågräta hållaren.
tillbaka under den första hållaren.
3 4
B A
A
B
A viks nu bakåt över den främre hållaren. B viks A viks därefter inåt och träds under den bakre
sedan nedåt över A och träds uppåt under de hållaren och framåt under B. Bandet får inte
vågräta hållarna. Detta upprepas tills hela ban- kortas av i samband med monteringen.
det är instoppat.
312
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
Flaggor och
nationalitetsbeteckningar
313
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
Nationsflaggor
314
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
315
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
N = Nationsflagga H = Handelsflagga
Ö = Örlogsflagga S = Statsfartygsflagga
316
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
Nationalitetsbeteckningar på flygplan
317
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
Signalflaggor
Bokstavsflaggor
A I Q X
B J R Y
C K S Z
D L T Å
E M U Ä
F N V Ö
G O W
H P
318
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
Siffervimplar
1 6
2 7
3 8
4 9
5 0
Standertar
Första likhetstecken
Kodvimpel
Andra likhetstecken
Tredje likhetstecken
Chiffervimpel
319
FLAGGOR OCH NATIONALITETSBETECKNINGAR
Kungliga tecken
Befälstecken
320
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Marinhistorisk översikt
321
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Marinhistorisk översikt
Vår örlogsflottas historia sträcker sig mer än flottan av en typ av långskepp som kallades
450 år tillbaka, till 1522 då Gustav Vasa bildade snäcka. De hade en besättning på 40–50 man.
en flotta, medan vår marina historia egentligen Det första stora sjöslag som är känt i Norden är
började med vikingarnas färder. slaget vid Svolder år 1000, då en svensk-dansk
flotta mötte och slog en norsk flotta i Öresund.
Under medeltiden, dvs mellan 1060 och 1520,
Vikingatiden förlorade Sverige efter hand sin position som
och medeltiden en av de starkaste sjömakterna i norra Europa.
Vikingatiden räknas från omkring år 800 till Den främsta anledningen till detta var Hansan,
år 1060. Redan vid vikingatidens början hade en organisation som bildats av tyska köpmän.
man i skandinavien utvecklat en skeppsbygg- Den hade börjat bygga fartyg som var betyd-
nadsteknik som gjorde det möjligt att bygga ligt större än vikingarnas. Hansan var i första
olika fartyg som, beroende på storlek och typ, hand intresserad av handel och sjöfart, men
kunde användas för handel eller krigföring. kunde också använda sina fartyg för militära
uppgifter. Den fartygstyp som Hansan använde
Redan omkring år 800 började svenskarna var koggen. Genom att Hansan var ekonomiskt
försöka få kontroll över de ryska flodvägarna. stark, kunde den bygga, underhålla och be-
Målsättningen var att komma i kontakt med de manna så stora skepp.
arabiska områdena och dess rikedomar. Även Från omkring år 1300 hade Hansan med sin
om man i allmänhet förknippar vikingatiden stora flotta konkurrerat ut alla andra nationer
med strid och plundring, så var fredlig handel i norra Europa när det gällde handeln. Denna
en stor del av verksamheten. De svenska tyska maktställning utvecklades vidare, och
vikingarnas härjningståg gick främst mot den ledde till att Sverige, Danmark och Norge
baltiska kusten, medan danskar och norrmän år 1397 inför faran av en tysk erövring bildade
vände sig mot England och Frankrike. en union, Kalmarunionen.
För den svenska krigsflottan fanns en särskild Den svenska ledungsflottan förlorade snart sitt
organisation, den så kallade ledungen. Led- värde, och ledungen omvandlades till en skatte-
ungen innebar en skyl- organisation, där man
dighet för vissa områden istället betalade avgif-
att bygga krigsfartyg, ter till kungen. För dessa
underhålla dem och be- skatter kunde kungamak-
manna dem då kungen ten ha råd att hålla en an-
kallade till härtåg. I all- nan form av militär resurs
mänhet bestod ledungs- – ryttare med rustning.
322
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
323
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Trots Gustav Vasas stora intresse för att bygga Lybeck fick herraväldet i Östersjön, vilket bland
upp en flotta, bildade han ingen organisation annat skulle stoppat Sveriges import av viktiga
eller ledning för den. Han var själv den sam- varor. Under åren 1565 och 1566 kunde den
manhållande funktionen, och skrev till sina svenska flottan även upprätthålla herraväldet
underlydande angående alla åtgärder som i Öresund, och där ta tull från hundratals neu-
behövde vidtas. trala handelsfartyg.
Under 1500-talet hade Sverige kuster endast Som alla andra flottor hade den svenska pro-
i Östersjön. Blekinge, Skåne, Halland och blem med att bemanna fartygen. Besättning-
Bohuslän var fortfarande danska. Mot väster arna bestod i allmänhet av värvat folk, dv s
hade Sverige bara en liten öppning vid Göta älv, frivilliga, men dessa måste ofta förstärkas med
där den svenska utrikeshandeln kunde gå tull- utskrivet folk, d v s tvångskommenderade.
fritt västerut. Huvudstaden Stockholm låg mitt Ibland kunde arméns soldater kommenderas
i landet eftersom Finland var svenskt. År 1561 ombord för att komplettera styrkan och öka
ställde sig staden Reval (nuvarande Tallin) slagkraften vid närstrid. Även om fartygen var
under svenskt beskydd mot Ryssland och bestyckade med kanoner, så var äntring det
Polen. Något senare följde Estland efter. Detta utslagsgivande i sjökriget ända fram till mitten
ledde till krig mot Ryssland 1561 samt mot av 1600-talet.
Danmark och Lybeck 1563. På 1570-talet tillsattes en högsta ledning för
Under det nordiska sjuårskriget, 1563–1570, flottan. En överste amiral, senare benämnd
spelade den svenska flottan en betydelsefull riksamiral, fick ansvar för flottans beredskap
roll. I ett antal sjöslag mot den dansk-lybska och en underamiral fick ansvar för all skepps-
flottan kunde man förhindra att Danmark och byggnad.
Under åren 1560 till 1660 utvidgades det svenska territoriet successivt. Kartan till vänster visar Sverige 1560
medan den till höger visar stormaktstidens största utbredning hundra år senare.
324
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Regalskeppet Vasa hade ett deplacement på 1.200 ton och var bestyckat med 48 st 24-pundiga kanoner
Stormaktsflottan
Mot slutet av 1500-talet hade flottan blivit allt flottan medförde. År 1634 ersattes det av ett
svagare, men under 1600-talets första årtionden amiralitetskollegium som bestod av riks-
skulle den byggas upp till en verklig stormakts- amiralen, två amiraler samt fyra vice amiraler.
flotta.
Under åren 1628–1658 utökades det svenska
När Gustav II Adolf blev kung år 1611 befann riket med stora landområden på andra sidan
sig Sverige i krig mot Polen, Ryssland och Östersjön. För att föra arméförband över Öster-
Danmark. Den danska flottans överlägsenhet sjön och för att upprätthålla förbindelser med
under Kalmarkriget 1611–1613 visade betydel- de stridande enheterna krävdes en stark flotta
sen av en stark örlogsflotta. som bestyckats med mer enhetligt artilleri än
För att kunna fungera mer effektivt krävdes att tidigare, och samtidigt blev artilleristriden den
flottan fick en organiserad ledning. Omkring år avgörande faktorn i sjökriget. Flottorna började
1620 bildade riksamiralen, underamiralen och i större utsträckning strida i formeringar, där
holmamiralen det s k amiralitetet. Holmami- samverkande eldgivning var det viktigaste. De
ralen var den ansvarige för flottans skeppsgård fartyg som var tillräckligt starkt bestyckade för
i Stockholm. Amiralitetet räckte emellertid att ingå i slaglinjen kallades linjeskepp. De
inte till för alla de uppgifter som den allt större ersatte regalskeppen som flottans största fartyg.
325
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Örlogsflottan
och arméns flotta
Fram till 1700-talets början hade Danmark
varit Sveriges svåraste motståndare i kampen
om herraväldet i Östersjön. I det stora nordiska
kriget 1700–1721, där Sverige samtidigt blev
angripet av Danmark, Polen och Ryssland,
kom emellertid den ryska expansionen att bli
det som mest påverkade Sveriges situation.
I krigets inledningsskede trängde ryssarna
fram mot Finska vikens innersta del och bör- Under åren 1744–1749 byggdes den sista serien
galärer i Sverige. Dessa fartyg var 40 m långa, för-
jade redan 1703 att anlägga staden S:t Peters-
sedda med två latinsegel och 20 par åror. Vid varje
burg. På kort tid anlades varvsanläggningar, åra satt fem roddare. Bestyckningen bestod av
och den första ryska flottan började byggas. 2 st 18-pundiga och 17 st 3-pundiga kanoner.
326
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Som en följd av skärgårdsflottans samverkan Under 1780-talet utökades den svenska örlogs-
med armén, överfördes denna flotta 1756 flottan med ett flertal fartyg. Bland annat serie-
från amiralitetskollegiums ledning till krigs- byggdes parallellt på varvet i Karlskrona tio
kollegium, dv s arméns högsta ledning. Den linjeskepp och tio fregatter. Det sista paret av
benämndes arméns flotta, och fick ett särskilt dessa fartyg sjösattes efter endast 51 dagars
tecken, en tretungad helt blå flagga. byggtid.
För att flytta fram försvaret mot Ryssland, och Gustav III:s målsättning var att återta de om-
dessutom få en bas för arméns flotta, anlades råden som Ryssland erövrat. Dessutom skulle
1748 fästningen Sveaborg utanför Helsingfors. man sätta stopp för den ryska inblandningen i
Anläggningen omfattade sju befästa öar och svensk politik. Men kriget utvecklades inte som
en varvsanläggning. Arméns flottas finska man tänkt sig. Vid det inledande anfallet 1788
eskader stationerades i Sveaborg medan den utkämpade örlogsflottan en strid mot den ryska
svenska eskadern fick sin station vid galär- flottan vid ön Hogland i Finska viken. Slaget
varvet i Stockholm. Under 1760-talet utökades blev oavgjort, och den ursprungliga anfalls-
arméns flotta med skärgårdsfregatter. De var planen fick överges. Men en del svenska fram-
kraftigt bestyckade, men samtidigt så grund- gångar ledde så småningom till att Ryssland fick
gående att de kunde gå inomskärs och sam- ökad respekt för Sverige. År 1790 genomförde
verka med galärerna. örlogsflottan och arméns flotta en utbrytning
När Gustav III mot slutet av 1770-talet började ur Viborgska viken, där de varit blockerade av
planera för ett revanschkrig mot Ryssland lade ryska flottan. Några dagar senare utkämpade
han det huvudsakliga ansvaret för den marina arméns flotta slaget vid Svensksund, där den
upprustningen på generalmajoren Henrik ryska skärgårdsflottan blev slagen. Vid freden
af Trolle och skeppsbyggmästaren Fredrik 1790 återfick Sverige visserligen inga land-
Henrik af Chapman. områden, men landets oberoende säkrades.
327
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Vaxholms fästning år 1854. Det stora fartyget i mitten är det ångdrivna linjeskeppet Carl XIV Johan.
328
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
329
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
330
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
331
MARINHISTORISK ÖVERSIKT
Med korvetten Visby är den svenska marinen först i världen att ta i bruk en helt ny generation av
fartyg som bygger på s k smygteknik
Marinen på 2000-talet
Under 90-talet gjordes en övergripande struktur- De fasta kustartillerianläggningarna skrotades
förändring inom Försvarsmakten som grundade och de snabba, lättrörliga amfibieförbanden
sig på ett antal Försvarsbeslut tagna i Riksdagen. skapades. I samband med detta försvann också
Det ekonomiska läget krävde att försvaret benämningen ”Kustartilleriet” och ersattes med
bantades, men den militära ”hotbilden” hade ”Amfibiekåren”.
också förändrats, t ex genom att Sovjetunionen, Den totala försvarsinriktningen har utvecklats
och därmed också Warzawapakten, upplösts. i en mer internationell riktning. Det svenska
Marinen fick nya uppgifter – från ett invasions- försvaret ska i framtiden även kunna sättas in
försvar mot en angripare som förväntades vid internationella kriser och konflikter.
angripa våra kuster på stor bredd, till ett insats- Den moderna svenska marinen har alltså både
försvar som snabbt ska kunna sättas in mot mål- koncentrerats och breddats.
inriktade attacker.
I detta nya försvarsläge
utvecklades de marina för-
banden mot större rörlig-
het. Flottans fartyg ut-
vecklades mot moderna
s k ”stealth”-fartyg, som
är svåra att upptäcka på
radar. Korvetten Visby,
byggd i kompositmaterial,
är ett aktuellt exempel på
detta.
Amfibieförbanden kan snabbt förflytta sig i skärgårdsmiljön
332
Förkortningar
333
FÖRKORTNINGAR
334
Register
A-bränder 230 bestickpunkt 184 deviationsbestämning 178
adaption 100 bevakningsbåt 40, 41 dimensioner 117
adaptionsglasögon 100 bevakningsfartyg 46, 47 distans 183,184
allmålsartilleri 62 bilkårister 26 dosimeter 242
amfibieförband 14 biologiska stridsmedel 243 drabbningsplats 250
amfibiebataljon 14 block 137 dräktighet 117
amfibiekåren 6 blödning 256 dubbla vinkeln 189
amfibieledningsbåt 44 bojfartyg 72 dävertar 138
andning 255 bokstavering 104, 105 dödvikt 117
angöringsfyr 191 bokstavsflaggor 318
ankare 120 brandpostsystem 232 Eftersläckning 235
arbetsdräkt, blå 300 brandskydd 226 ekolod 181
artilleri 62 brandstridsmedel 236 ekonomifördelning 81
autoinjektor 266 bruttodräktighet 117 ekonomisk zon 7, 8
avdrift 185 brännskador 263 elektromagnetisk puls 240
avkylning 263 bröstkorgsskador 259 elektroniska sjökort 162
avståndsbestämning 188 B-stridsmedel 243 EMP 240
avståndsminor 68 bukskador 260 enslinje 188
båk 190
Babords vakt 81 båtchef 92, 142, 146 Fallrep 109, 110
babordsmärken 194 båtförare 92 faran över 87
baslinje 7 båtsportkort 162 farledsbelysning 193
bassäkerhetsförband 16 båttjänst 142 fartbestämning 179
basstridsberedskap 88 bärandebestämmelser 304 fartprovsbana 179
bastransportbåtar 44 bäring 158, 188 fartygets övergivande 275
B-bränder 230 fartygsljus 204
befattningsnummer 81 C-bränder 230 fartygsstabilitet 224
befälstecken 320 C-indikering 247 fartygstjänst 80
befälsuniformer 302 cirkulationschock 256 fasindelning 94
begränsning (av skada) 219 C-larm 247 fasta sjömärken 190
behörighet 287 C-sanering 248 fast märke 190
beklädnadsvård 306 C-stridsmedel 245 fiskefyr 191
bemanning 287 fjärrkompass 174
benämningar ombord 114 Daglig dräkt 296, 297 flaggan 107
beredskap 10, 85 D-bränder 230 flaggning, stor och liten 112
beredskapsfartyg 835 deplacement 117 flyglarm 87
bestickföring 182 deviation 176 flygplan SH 89 48, 49, 78
335
REGISTER
336
REGISTER
337
REGISTER
338
REGISTER
339
ANTECKNINGAR
340
ANTECKNINGAR
341
ANTECKNINGAR
342
ANTECKNINGAR
343
Örlogsboken är framtagen av Försvarsmakten i samarbete med Scandinavian Education AB.
Grafisk formgivning och teckningar: Örjan Jansson, Scandinavian Education AB.
Sjöfartsverket har © och har lämnat publiceringstillstånd för återgivning av sjökort
och nautiska publikationer enligt diarienr 03-01788.
Foto: Thomas Wingstedt
344
ÖRLOGSBOKEN 2003
Örlogsboken
Örlogsboken är en handbok för flottans och amfibiekårens
värnpliktiga samt för övrig personal inom marinen.
Även utanför marinen kan boken fylla en funktion, inte
minst för att ge en allmän information om landets sjöförsvar.
ÖRLOGS
F Ö R S VA R S M AKT E N
OPERATIVA INSATSLEDNINGEN
Marintaktiska kommandot