Det fanns en gng en blogg som hette ibland.allt. Jag skrev dr.

Hr fljer alla inlgg rtt upp och ner.

1|Page

Namnbyte

En person kan byta namn utan att livet blir lttare. Detsamma gller bloggar. Du kan byta titel men mste fortfarande tampas med innehllet.

Kan inte placera

Jag lg i mitt barndomsrum, hade slpat in den urgamla videoapparaten. En japansk konstruktion frn tidigt ttiotal, den enda jag sett med tre meter sladd till fjrrkontrollen. Jag tryckte p play, puffade upp kudden och bilden rullade. D kom den. Innan lngfilmen. Jag vet inte exakt vad. Om det var en kortfilm eller reklamintro fr filmbolaget eller kanske tillhrde filmen. Jag tryckte p rewind. Kollade p sekvensen igen, utan att kunna placera den. Det spelar kanske mindre roll. Allt behver inte placeras.

2|Page

Visitkort

Ny blogg krver ny marknadsfring. Visitkort med titel. Och ett att ge uppkftiga.

Kseri Jag sulade ivg stveln mot ltsaskalkonen

Fiskarn - en tribute Viken speglades i morgonens f solstrimmor och lukten av koskit hngde hrligt i luften. Jag nicka t traktorn och Getngarn dri innan jag stega ner mot vattenbrynet. Lngs vasskanten sg jag hur smmrten dansa undan gammelgddans gap. Jag hade siktet instllt. Mord skriker veganerna p torgen, jag tnkte middag. Jag kasta ut och linan spnde genom luften. Jag veva in och insp naturens tysta harmoni. Pluntan var med, insp lite av den ocks. Det hgg till. Jag brja veva, trodde lnge och vl att det var den gamle som ville leka, men upp till ytan kom Getngarns stveljvel. Msen hnskratta lngre upp p land. Jag drog upp stveln, en Tretorn, tnkte frst hlla ur vatten och grus nr dammvippan tjattra till igen. Jag sg upp, sula ivg stveln mot ltsaskalkonen. Trff! Och harmonin kom tillbaka.

Tillgnad buskisbloggen.

3|Page

Nr kvinnorna upptckte skor frsvann feministerna sprls

Jag har en krnika att skriva. En seris skrivuppgift. Det gr t pipan. Jag frsker brja med rubriken, men det blir kseri av allting. Jamena hur lter den hr till exempel: "Nr kvinnorna upptckte skor frsvann feministerna sprlst". Knappast serist. Jag vet inte ens vad jag ville med den rubriken. Eller knn p "Det finns inga riktiga mn i mediabranchen 2009". Bara hopplst. Inget att bygga vidare p.

When the morning taste like shite

Jag stappla ur sngen. Tog mig inte lngre n soffan, trodde ett tag att jag ftt svininfluensan. Sen kom jag p att jag bara r bakfull. Jag vet inte vad som r vrst.

Nattbussen till Laglsheten

En strcka som normalt ska ta 20 min tar dubbelt s lng tid. Tredubbelt s lng tid. Bussen stannar vid varenda mjlkpall. Folk r fulla, dryga och trycker oavbrutet p stoppknappen, men vill nd hem. 4|Page

Precis s motsgelsefulla som vanliga fyllon. Jag vaknar till nr vi stannar i Hopplsheten. Ngra udda existenser hoppar av. Sjlv ska jag av i Laglsheten. Vi r strax dr.

Eric Lindros rookiekort

Tget rullade in p perrongen. Jag mottogs av mina frldrars ppna famnar. Jag hade tervnt till brukshlan fr ett tillflligt helgbesk. Egentligen utan anledning. Arbetet vntade som vanligt p mndag. Ingen vn som skrek efter uppmrksamhet. Ingen annalkande trettiorskris. Ingen stel slktmiddag eller fdelsedag p lur. nd kte jag dit. Kanske ville jag bara trffa mina frldrar. Efter middagen som jag hade valt blev jag uttrkad och hamnade p vinden. Dr, bland dammrttor och skuggestalter, i en kartong med gamla prylar grvde jag fram mina gamla hockeykort. Jag mindes nr ryktet gick att han eller han p andra sidan byn hade ett rookiekort som man kunde dda fr. Ingen tid att frlora, man slngde sig p cykeln, en BMX eller bockstyre, skyndade genom det lilla samhllet fr att f till ett byte innan ngon annan fick nys om klippet. Man plingade p och gick in som om man knt varandra i ratal. Om de var i samma lder knde man dem utan tvekan. Frhandlingarna var utdragna, kunde ltt ta en hel eftermiddag. Om du fr de tv s tar jag den. Amen om vi gr s hr d, jag slnger in den hr ocks och du fr den. S hll man p fram till skymning. Sen cyklade man hem medan luften nnu var ljummen. Lycklig fr att man lyckats med klippet, eller om det inte gtt vgen, lycklig bara fr man satt p cykeln. Nu nr jag tar tget hem efter helgen, har jag huvudet fullt av ambivalenta tankar. Fr att skingra dem, om n bara fr en stund, ppnar jag mitt block och skriver om barndomens enkelhet. Om den stora gldjen i att byta hockeykort och cykla.

5|Page

Sagt om tid

"S lnge ingen frgar mig vad tid r, s lnge vet jag vad den r, men frgar man mig vad den r, d vet jag inte." Jag knner igen mig i uttalandet. Stmmer ven fr mnga andra komplicerade saker.

You wrote me oh so many letters

Ngra bra ord att gra vad man vill med.

6|Page

Stda uteplatsen
Jag stdade uteplatsen en eftermiddag, sopade bort skrp. Mest torra lv, smgrus, godispapper och cigarettfimpar som blst in. Den hr gngen hade ven ett spelkort hittat in. Jag tog en paus frn stdningen. Vnde p kortet. Viss dramatik infann sig innan jag sg att det var klver fyra. Jag tittade upp och runt om. Det var en fin dag. Himlen var bl, molnen lttrknade, solen sken, grannen var ute med hunden. Ngonstans, tnkte jag, ngonstans drute finns en kortlek som saknar klver fyra.

Tjugotv, trettiotre

Tidig snggng, men hjrtat bultar som om det ville ut. Tankarna gr ttor drinne. Kanske blir det lttare att sova om jag gr p toaletten igen.

7|Page

Energisk en vardagskvll

Den kvllen jag knner mig lst och trtt och fantasils, vill naturligtvis gossedjuren leka kurragmma.

Men sen d?

Fibes oh fibes, s hippt och rtt att det blir helt fel.

Herregud, Gwen, jag var full

Nr jag kommer hem, precis innan jag somnar, lser jag.

8|Page

Av fylleprosans mstare, Charles Bukowski.

Evigt liv och tunga tankar

Man kan nska sig evigt liv utan veta vad man ska ta sig till en regnig sndagseftermiddag. I dag r det sndag. Solen skiner. Det r inte lttare fr det.

Barromantik i X-files
Fox Mulder sitter slokande med huvudet. I'd say this about exceeds your minimum daily requirement, sger den blonda bartendern och hller upp en ny runda. Mulder vinglar till p barstolen och vispar i sig hutten. Fumligt stller han ner glaset och vlter ur sina uppradade efterfljare. Gotta train for that kind of heavy lifting, slnger bartendern ur sig. Poopy day? fortstter hon. Utan att sga ngot pekar Mulder p bardisken och slr ihop hnderna. What do you do?, halkar ur bartendern. What do I do, upprepar Mulder frvnat och tmmer ett glas till. Uhu, ljudar bartendern. I'm a key figure in an ongoing government charade, sger Mulder, the plot to conceal the truth about the existence of extra-terrestrials. It's a global conspiracy, actually, with key players from the highest levels of power and it reaches down to the lives of every man, woman, and child on this planet. Han flinar anstrngt och fortstter. So of course no one believes me. I'm an annoyance to my superiors, a joke to my peers. They call me Spooky. Spooky Mulder whose sister was abducted by aliens when he was just a kid and who now chases after little green men with a badge and a gun shouting to the heavens or to anyone who will listen that the fix is in that the sky is falling and when it hits it's gonna be the shit-storm of aaaaaall time. Ett gonblick av tystnad fljer.

9|Page

Well, sger bartendern och stller undan flaskan. Mulder tittar upp. I would say that about does it Spooky, slutfr bartendern sin mening. Does what?, undrar Mulder. Looks like eighty-six is your lucky number, frklarar bartendern. Mulder reser sig och lgger en sedelbunt p bardisken. Innan han gr mot toaletten fr han trstlst fram. You know, one is the loneliest number.

Fox Mulder, barscenen ur Fight The Future.

Kortnummer

Han har kortnummer 5922. Jag ringer.

10 | P a g e

Grna siffror, svart bakgrund

Digitalklockan som palindrom. Avbockat. Det var det. D frsker vi igen. 1001, 1002, 1003...

Kseri Kattvakt t Ricke och Sally

Min sambo hade lmnat en krleksfull lapp i kket. G ut med katterna! Jag lste lappen och plockade varorna ur matkassen. Jag t en smrgs innan jag knppte p Sally kopplet. Ricke gjorde motstnd, trcklade, men till slut fick jag p selen. Jag visade vgen till innergrden. De hngde med. Jag ppnade drren. Sally for ut som ett spjut. Ricke var mer frsiktig. Jag fick lov att putta ut honom, annars hade vi aldrig tagit oss ut. Sally rnde runt. Ville vara verallt, titta p allt, nosa p allt, hlsa p allt. Jag hade fullt sj att styra. Jag fljde med, stoppade linan d och d och slppte efter s hon fick springa. Gud, en sn fin katt, sa folk om Sally i frbifarten. Ja, sa jag. Ricke dremot. Han verkade njd dr han lg. Hlsade inte i ondan. Han la sig p en plats, sen lg han dr. Tittade p ngot, jamade, tittade lite till, en sten eller ngot, jamade igen och lg kvar. Jag blev lite orolig fr Ricke. Frskte frklara fr honom att jag tidigast skulle g ut med dem imorgon igen. Lika bra att du frsker slppa loss nu, sa jag, snart r du tillbaka i lgenheten och den kan du vid det hr laget. Mer disco n s hr blir det inte. Han tittade p mig, sen tittade han ut i luften utan att rra sig. 11 | P a g e

Efter en stund puttade jag honom. Kom igen. Dr borta r Sally, sa jag, och pekade p henne dr hon sprang lngre bort p grdsplanen och levde livet. Hon tog verkligen tillfllet till akt. Fortsatte springa. Sprang och sprang utan hnsyn till vare sig Ricke eller mig. Jag tittade p Ricke och sen bort mot Sally. Jag knde mig maktls. Om Ricke var njd dr han lg s fick han vl vara det. Jag kunde inte gra mer. Sally verkade ntligen f nog. Jag tog in dem. De hade ftt sitt roliga. Det var dags fr mig att f mitt. Jag tog fram ett glas ur kksskpet och blandade mig en Caipirinha.

Sally och Ricke

Fyllo fastnade mellan lyktstolpe och husvgg

P skrivkursen jag gr fick vi till uppgift att skriva ett resereportage om Tensta. Av alla stllen i Stockholm s blev det Tensta. Vi hade en omrstning. Gamla stan och stermalm rstades ner. Likas mitt frslag Grdet. Grannen Rinkeby fll bort sent, till frmn fr just Tensta. Jag har redan varit dr tv gnger, upptckt kolgrillen, lurkat utanfr den stngda konsthallen och suttit p torget, glott och antecknat om vartannat. Jag har suttit med mnnen och druckit kaffe, vi sg p nr kvinnorna utrttade renden. Jag har sett extrapris-annonser p kttbullar och dadlar. Jag har sett grnsakshandlare och mbelfrsljare. Jag har sett kindpussar och handslag. Jag har sett folk i rrelse. Jag har sett en levande stadsdel.

12 | P a g e

Jag har ven googlat Tensta. Adam Tensta r tro det eller ej uppvuxen dr. Jag fann ven en humoristisk artikel.

Jag sg trkigt nog inte det.

Mobilfoto frn en vgg

Minns att jag tog bilden. Dremot minns jag inte exakt varfr eller nr. Men jag r glad att jag gjorde det. Det r en fin bild.

13 | P a g e

Ta i hand
Vi skakade hand en lng stund. Frst en gng, sedan en gng till innan han gick. Jag sg honom aldrig mer.

Vid brorcket

Vgen slingrar sig under gngbron. Jag stller mig vid brorcket och ser s lngt jag klarar. Jag ser inte lngt. Jag ser inte lngt alls.

14 | P a g e

Dsig lngs vgkanten

Ngot dsig stller jag mig lngs vgkanten och ser ljuskglorna vina frbi. Frsta snn rinner utmed kinden. Det r kolmrkt.

Mitt frsta jag

Det hr r jag. Det r verkligen jag.

15 | P a g e

ngest i partergrepp

P jobbet, framfrallt eftermiddagar nr ngesten tagit ett stadigt grepp om en, brukar jag g ut p terrassen och se ut ver bakgrdens byggarbetsplats. Det r inte vackert, men det hjlper ngot.

Vgar skiljs t

Vi str p mitten av perrongen. Hr skiljs vra vgar. Hon tar tunnelbanan sderut och jag norrut. Himlen vet att hennes tg r sent.

Fly frn sig sjlv

Nt slags rekord r satt i att fly s lngt bort frn sig sjlv man kan. Krunegrd skrev det. Om att se sjlvdestruktivitet i ett perspektiv. nskar att jag kunde frst innebrden av det fullt ut.

16 | P a g e

Mitt i natten
Vckarklockan ringde mitt i natten. Jag trodde frst det var brandlarmet och for upp ur sngen. Men insg sen vad det var som trumpetade. Jag frstr inte, jag trodde vi var vnner, muttrade jag fr mig sjlv. Varfr gr du shr mot mig? Vcker mig klockan tv. r du helt utan hyfs? Vem har uppfostrat dig? Jag stirrade p klockan, djupt och intensivt. Den hade inga svar, jag tog upp den och slet ut batterierna och gick och la mig igen. Jag gillar inte den dr klockan.

Minnet r bara kort

- Du hade ju tandlkartid idag, har du glmt det?, sa telefonrsten. - Jaa jdrar justja ehh... jo men det var s att att jag fick lov att gra en annan sak och s, svarade jag och frvirrade mest mig sjlv. - Du vet vl att vi debiterar alla oavbokade besk. Fick du inte pminnelse-SMS igr? - Pminnelse ja eller njea. Jag har bytt nummer. - Jas, men jag ringer ju p det numret. - Det gr du ja, men allts jag har nytt nummer. Ett nytt nummer som jag ocks anvnder. - Visst, om du sger det. Hursomhelst, vill du ha en ny tid? 17 | P a g e

- Grna det. - Samma tid fast tisdag d? - Ja, det gr bra. Ibland r man bara genomusel. Jaja, jag borstar tnderna i alla fall.

Kseri Frst kom brdrosten, sen micron

(Definition av kseri. Mitt exempel nedan). Mamma bemdade sig i alla fall att ppna balkongdrren innan hon slngde ut brdrosten. Den var pappas. Sen var det mikrons tur. Den var ocks pappas. Jag gmde mig halvt bakom gardinen och tittade p medan mor for mellan stora sovrummet och balkongen. Utan nd - fram och tillbaka. Det svinet, mumlade hon fr sig sjlv. Hon letade upp pappas 18-riga dyrgrip frn skotska hglnderna, men tvekade. Nere p grdsplanen sg jag min forna hjlte samla ihop sina grejer. Janssons var ute och rastade taxarna. De skyndade frbi krigszonen. Pappa vnde sig om, hlsade. Men fick tv nsor i vdret till svar. Han vnde sig tillbaka mot mamma och knockades av sin gamla koffert. Aj somfan, vrlade han och satte sig bakt med ndan i grset. Men lskling, vdjade han uppgivet. Mamma stngde drren, drog mig till sig och fll i trar. Kan vi inte prata om det hr gumman?, trngde pappas rst in utifrn. Jag hrde honom dona, tog mig loss och fram till fnstret. Han hade packat min trehjuling full och rullade vingligt ut genom grinden. Som en femring p sin frsta ktur. Min, sa jag och pekade. Mamma sg ut, och for rdilsken ut genom ytterdrren. Jag frskte hnga med nerfr trapphuset, men hamnade p efterklken. Jag mtte henne vid grusstigen p tillbakavgen. I ena handen hll hon min trehjuling och i andra en trasig flaskhals.

18 | P a g e

Frn och med den dagen sg mina gon upp p en ny hjltefigur.

Hrnet av en cirkel

Med tiden frndras allt

Siffrorna var vl grna frut? Egendomligt.

Tangentbordet i nrbild
Jag stapplar in genom drren. Jag bara mste skriva, men somnar med ansiktet ver tangentbordet. Jag vaknar av att det piper. Sen somnar jag om.

19 | P a g e

Nr?

Jag vill bara pminna om att tiden r nu. Alltid.

20 | P a g e

Nr?

Att under en timme vrida och vnda av och an i sngen har blivit min morgonrutin p sistone. Som att jag vntar p att rtt mentalt lge ska infinna sig. Det r egentligen inget tvngsmssigt, utan ren lathet.

Stora och sm knslor

Vissa knslor blir tusen gnger starkare med alkohol. Sanningen blir en planet, strre n riktigt sm vindruvor.

21 | P a g e

En superman

Nr jag sg den hr teckningen tnkte jag: Jag r ingen superman. Lngt ifrn.

Im living like an animal

Ur serien Bored to death, andra avsnittet. Jonathan mter sin ex- flickvn Suzanne p ett kaf. - So how are you? frgar Suzanne. - Im in pain, svarar Jonathan. - Jonathan! - I need you. I miss you. Im living like an animal. I have no toilet paper, no food, no toothpaste. I miss you. - You miss me shopping for us. Thats great.

22 | P a g e

- No I miss more than that. II, stammar Jonathan utan att slutfra meningen. Stor humor.

S mnga insikter

Jag vaknade en morgon och insg att jag var 26 r gammal. Det var tv r sen.

Med skottsker vst frn Golce Gabana

Tv popnrdar mts - Jag r pvg till King Island. - Jaha, s roligt, har hrt att det r rena Kingston nu. - Det r sant, jag menar om samma sak hnder p bortaplan hrs inte ett ljud. - Just det. Fr det hr har dom vntat p. - Jo jag skulle tro det, s spring Ricco, spring Ricco.

23 | P a g e

Hmta paket
Igr fick jag ett SMS. Ditt paket finns nu att hmta p posten. Jag gick dit och hmtade ut paketet. Det var redan betalt.

Baronen

"Jag fann mig helt ovntat ligga p en kyrkogrd mitt i en by! Hsten syntes inte till. Rtt som det var hrde jag honom gngga ovanfr mig. Jag tittade upp. Dr hngde min snlla Brunte hgst uppe i tornspiran!" Baron Von Mnchhausen, den enda.

Frndring
Ibland undrar jag fr mig sjlv. Vad r det jag hller p med, tnker jag. Det gr en stund, sedan fortstter jag som frut.

24 | P a g e

nnu en underlig natt

Jag vaknade med knslan av att ngon annan befann sig i lgenheten. Utifrn hallen tyckte jag hra en dov rst. Fasan genomborrade mig. Jag frsg mig med Birros Landet utanfr p pocket som tillhygge, men ndrade till Sture Dahlstrm som inbunden. Mycket frsiktigt ppnade jag sovrumsdrren och kikade ut. Naturligtvis fanns ingen dr. Jag la mig igen utan att f en blund till den natten.

25 | P a g e

Nr den osynliga vedtraven hon staplat i hemlighet rasar

Ett msterligt parti ur Marcus Birros Landet utanfr.

Ur balans i juletid

Jag r antingen tidig eller sen. Nu tidig. Det finns inget mellanting. Vet inte vad jag ska ta mig till, blir stende en stund. Men svnger in p vasagatan och Bishop Arms. Jag r helt ur balans, ett vrak. Kanske r jag pvg att bli sjuk. Kanske r jag utmattad. Kanske r det ngot annat. Jag vinkar in en l och stter mig i baren och vntar. 26 | P a g e

24 december, 2009

P sjlvaste julafton finns det inte mycket annat att sga n god jul.

Kvar av nyr

Delar av nyrsafton 2009.

27 | P a g e

En namnls ickedag

Vilken konstig dag. Inte riktigt en klmdag. Dagen efter sndag, men inte mndag. Dagen efter onsdag, men inte torsdag. Jag blir inte klok p den hr dagen.

Mn och dans
Meningslsheten bubblade. Jag stod inte ut lngre. Jag blundade och krde in handen i det oknda, drog ut det frsta jag fick tag i. Det var danslektioner, en blandning av street och modern dans. Nybrjarkurs. Visste att jag knappast skulle g dit ensam. Jag ringde en vn och gick rakt p sak. - Vad sgs om att brja dansa?, sa jag. - Va? - Ja, allts inte pardans, utan individuellt. - r du full? Klockan r ju inte ens tv. - Nej, jag r spiknykter, tnkte bara att det kunde vara en annorlunda kul grej. - Jaha... p s vis ja, men kanske det. - D sger vi det. Ingen av oss har sagt ett ljud om saken sedan dess.

28 | P a g e

Tunnelbanestationer i tveksam engelsk versttning

Dr satt jag, mitt ibland pongglada Nordirlndska supportrar p bl linjen mot T-centralen. Sverige hade precis snuvats p segern efter ett sent kvitteringsml. Lokfraren hade noterat att majoriteten av resenrerna enbart var engelsksprkig och tog det vnliga beslutet att versatta stationsnamnen. Vstra skogen blev mrkligt nog Western shoe och Stadshagen versattes till City hagen. Nordirlndarna frstod naturligtvis inte komiken i det hela medan jag och en annan svensk fnissade gott fr oss sjlva. Men nr vi kom till Fridhemsplan harklade sig lokfraren i hgtalaren, gjorde ett halvdant frsk innan han erknde sig besegrad. - I dont know what that is in English, sa han uppgivet. Om man lnar hans sa-Nisseversttning skulle det kunna bli Friedhomesplane eller ngot i den stilen tnker jag. Stationen drefter, Rdhuset, blev det ngot vingliga Rad house medan T-centralen faktiskt fick heta Central station.

Ngot nytt

Ibland r man s njt upptagen av sitt eget liv att man glmmer vad som faktiskt fr det framt. Frndring.

29 | P a g e

Tvttid
Jag har tvttstugan bokad fram till tio. Jag rnner upp och ner mellan tvttstugan och datorn. Teven r igng. Det r den ofta ven om jag inte har en aning om vad som visas nufrtiden. Jag kan till och med titta i riktning mot den utan att registrera vad jag ser. Mitt huvud r p annan plats. Jag vet inte var. Det gr inte att ppna drren till tvttstugan efter halv elva. Jag missade det en gng och behvde boka frsta tiden dagen drp fr att f ut min tvtt. Typiskt mig. Och alltid r det ngot. Den hr gngen blandar jag tv frgstarka trjor med tv vita t-shirts. Det r klantigt, riktigt slarvigt. Jag inser det. Dremot frstr jag inte hur enbart den ena t-shirten blev rosa? Klockan... tjugotv, tjugosju. Inte nu igen.

30 | P a g e

Brev till teknisk support

Fick det hr underliga brevet i handen fr ett tag sedan och bara mste delge er.

Minst sagt mycket som r oklart i det hr. Kanske r det meningen som ett skmt, vem vet. Hoppas allt lste sig till sist.

31 | P a g e

Utspkad

Scenen utspelade sig p en camping i mitten av 80-talet. Jag hade utsatts fr en humorcup av tanterna i slkten. Jag har inget som helst minne av hndelsen. Det spelar mindre roll, jag har ju fotot kvar.

Sex, nollsju

Siffrorna ser olika stora ut. Sjuan mindre n sexan. Underligt. Det mste vara en sn dr optisk illusion.

32 | P a g e

Drrhandtaget som tankeproblem

Jag funderade ver hur drren skulle ppnas. Lite senare insg jag att det var som vanligt.

Kseri Selectas tekniska support: ppen felanmlan

Selectas tekniska support - ppen felanmlan Jag kper varor ur era maskiner som str utstllda lite hr och var. Frmst dom i tunnelbanan och nr jag gr det r jag oftast lite smlullig. Hittills har jag varenda gng ngrat kpet och velat nyttja svenska konsumentstadgad ngerrtt. Inom 14 dagar med obruten frpackning. Frsta gngen frskte jag slnga tillbaka haribopsen i luckan och tnkte att jag skulle f tillbaka pengarna samma vg dom togs emot, men takluckan mot varorna stngdes nr jag frskte. Tv vktare kom och undrade vafan jag sysslade med och uppmanade mig att genast sluta med vad det n var. Naturligtvis slutade det med att jag sjlv t upp godispsen fast jag egentligen inte ville ha den. Andra gngen kpte jag en sndr sandwich och ngrade mig eftert. Jag kom ihg fadsen frn frra tillfllet och frskte d en annan approach. Nmligen att slja den till lst folk p perrongen. Jag faststllde ett rimligt pris, prutat och klart, men ingen var intresserad. Ni frstr skert sjlva vem som fick ta upp mackan till sist. Fr att inte det hr scenariot ska upprepas gng p gng freslr jag att ni (A) installerar en tertagsfunktion p varje maskin s att era kunder kan nyttja ngerrtten. Alternativt att ni placerar ut kundtjnstpersonal dygnet runt vid varje automat som kan handskas med dylika renden. Dessutom vet ni lika vl som alla andra att kunden alltid har rtt. Om det inte gr att installera en sdan funktion kan ni (B) i alla fall vara s vnliga att snda mig en lista med rekommenderat vrde fr vidarefrsljning av era varor p andrahandsmarknaden.

33 | P a g e

PS. Kaffet ni levererar i maskinen p mitt jobb smakar pyton, kan ni byta ut det mot alkoholfritt mousserande vin? PPS. Bifogar (A) en bild p en Selectamaskin och (B) inskannad bild p min upptna haribopse. Med vnlig hlsning Magnus Palm

(A)

(B)

34 | P a g e

En lrdag strax efter lunch

Jag stryker skjortan och dricker l. Det blir roligare s.

Inget speciellt

Jag vill bara meddela att jag just nu inte gr ngot speciellt.

35 | P a g e

Fr tankspridda

Om man tnker s kan man bli medlem i de Tankspriddas Riksfrbund. Jag r nog precis p grnsen att bli antagen.

Slutet gott, allting...

Ett banalt, men sknt perspektiv p tillvaron.

36 | P a g e

En stor hjlte

Ian Brown, Gta kllare, Stockholm, 28 januari 2010, klockslaget r helt irrelevant. Fr vissa r detta en stor hjlte. Jag nmner inga namn och utelmnar alla ledtrdar.

Vargtimmen

Klockan r tre. Jag r hos en vn. Vi har varit p fest och ska strax sova. Tankarna fldar p ett sknt stt. Jag har skrivit ett sms och hller tummen ver sendknappen utan att bestmma mig fr att skicka eller ej. Egentligen spelar det ingen roll hur jag gr, vrlden r inte strre n s. I alla fall inte vid den hr tidpunkten p dygnet. Men s bestmmer jag mig, jag raderar meddelandet, stter alarmet, lgger undan mobilen och borstar tnderna.

37 | P a g e

Begripligt obegriplig

Jag skulle kunna skriva. "Behllare fr materia i flytande form av artificiellt konstruktionsmaterial baserat p polymerer". Det r bara ett annat stt att beskriva en plastmugg. Men jag kan ocks skriva plastmugg. Det fanns en tid nr jag hade valt det frsta sttet, den tiden r frbi. Att vara begriplig knns konstigt nog mer lockande.

Inledningen p den oavslutade reseskildringen om Frarna och Island

Long distance callers make long distance calls - Tourist office. How can I help you?, sger en kvinnlig rst p andra sidan luren. - Have I reached Torshavn tourist office?, frgar jag med inrepeterad engelska. - Yes. - On the Faroe Islands? - Yep. - In the Atlantic Ocean? - Ehh as a matter of fact its located between North Atlantic Ocean and Norwegian Sea, but yes. - Thats quite amazing. - What?

38 | P a g e

- The fact that Im talking to you. Im calling from Sweden you know. - Uhum - Youre in the middle of a large ocean and were talking over the phone. I hear you when you talk and you hear me when I talk. Isnt that something? - Maybewhat exactly can I help you with? - Do you know if were communicating via satellite? Because of the ocean between us and all. - Ehh what? - Or do you think theres a big cable transferring our voices on the bottom of the ocean? - I dont know. I dont have time can I help you with something, booking accommodation or a tour maybe? - Either way I think its really amazing that our technological achievements has taken us this far. We can speak although youre isolated on an island in the middle of you know, nowhere. - (Tystnad) - I think its extraordinary. - (Fortsatt tystnad) - Well I, Im done then. - No Booking? - No. Im alright. Thank you. - Ehh okey, bye then. - Bye. Medan Island har skrivit in sig i det populrkulturella medvetandet genom musikfenomenet Bjrk, vulkanutbrott och nybildade ar, sina varma kllor, nattlivet i Reykjavik, landets usla ekonomi, har Frarna frblivit en myt. Ett land folk har hrt talas om, men ingen vet ngot om. Det frvirrade samtalet grundar sig likas p mina egna svrigheter att greppa att platser som Frarna verkligen existerar. Jag hade sjlv aldrig varit dr, hade aldrig trffat ngon drifrn, eller ens ngon som knner ngon som r drifrn. Enda beviset jag hade p att landet faktiskt var en existerande plats p jorden, var ett inslag i Sportspegel frn mitten av nittiotalet om frisk fotboll. Mlvakten bar alltid rd toppluva i landskamperna. Under matcherna var det allt som skymtade bakom regn och dis - en 39 | P a g e

rd toppluva som hmtade bollar ur eget ml. Men det vaga minnet var allt jag hade att g p innan telefonsamtalet. En synnerligen svag bevisfrning i juryns gon. Inte ens en skning p Google kunde styrka den rda toppluvan. Och ni vet vad man sger i folkmun nufrtiden, finns det inte p ntet s finns det inte - verhuvudtaget. S vad skulle jag gra. Jag hade inget val. Hr behvdes empirisk fakta. Jag behvde se det lilla landet med egna gon, st p det med egna ftter, andas deras luft, ta deras mat, dricka deras l. ka dit helt enkelt. Och fr att ta sig dit, omvgen via Island. Varfr gra det enkelt?

Klaksvik, Frarna ------------------------------------------------------------------------------------------------Det r ungefr s hr lngt jag har kommit p reseskildringen. Lika bra att erknna att den aldrig kommer bli klar. Dessutom brjar jag glmma bort saker som hnde. Det knns verkligen synd, men vad ska man gra. Jag orkar helt enkelt inte ro projektet i hamn.

40 | P a g e

Ptvingad vila

Jag ligger helt utslagen av sjukdom. Tnker inte g in mer i detalj n s. Kldhgen p golvet kan jag se p, men inget jag orkar gra ngot t. Som det knns nu blir jag liggande en stund. Hur trkigt det n m vara s mste jag vila.

Helt rtt bar

Man kommer tidigt fr att f sittplats, slr sig ner vid baren. Vinkar in en l och mts av Maries breda leende. Jimmy nickar ltt medan han blddrar bland skivorna fr att fullborda sin del av spellistan. Man utbyter ngra artighetsfraser. Ger berm fr klubbens uppfinningsrika flyers, plockar t sig kvllens samlarbild, droppar de senaste konserter man varit p innan len gnas full uppmrksamhet. Klientelet bestr av en trogen skara som r hr mnad in och mnad ut. Drutver en del annat lst folk. Dit rknas jag sjlv. Vi som gstar nr det passar oss. Det r oklart hur vi hittade hit frn frsta brjan. Har man inte alltid knt till stllet? Stammisarna r naturligtvis redan samlade. Christian Kjellvander kunde titta in frut, oftast som gst men ven med gitarren i flje. Kanske skymtas han fortfarande d och d. n r det inte dags, men nr kvllens band brjar blir det alltid knkfullt inne i tegelvalvet. Akustiken lmnar mycket att nska, ljudet studsar och kan ta vgen lite varstans. Men vad gr det nr stmningen r p topp. Marie och Jimmy varvar gamla countryrockklassiker med ett axplock ur det nya i den amerikanska skggenren. Oundvikligen spelas en och annan lt av sorgsna mn och kvinnor med gitarr. Det hr till. Ibland kan Marie inte lta bli att spela en svngigare poplt, fr byta svrmodet mot rent lyckorus. Det r uppskattat.

41 | P a g e

Man stelnar alltid lite extra nr Son volts hyllning till sjlvrenande roadtrips Windfall spelas. Gldje och en diffus saknad sprids gonblickligen med inandningen. Ohjlpligt hmmat mste man sjunga med. Lta tanken vila vid saker som kunde ha varit och som har varit innan man fktar bort grubbleriet fr den hr gngen. Bandet river igng. Restauranggsterna kan lugnt sitta kvar medan resten trngs mellan borden och runt portgngen till valvet. Efter ett par tyngdpunktsbyten tappar ngra tlamodet och en ny runda bestlls in. hh, det gr ju lika bra att hra bandet frn bardelen, tnker man. Nr bandet tystnar terupptas samtalssorlet i lokalen. Lite avslappnat snackar man med en sngare frn ett truckerband och hnger bredvid en tv-spelsrecensent vid bardisken. P ett utestlle i Stockholm kan det knappast bli mer avspnt. Knslan av att kunna prata med vem som helst r verkligen sllsynt i stela stder som denna. Men hr finns den, inntt i vggarna. Man hinner avnjuta en och annan klassiker drtill. Sedan brjar ven Marie och Jimmy packa ihop. Man finner sig sjlv sidsteppande genom Gamla stans grnder, sknt salongsberusad, pvg hem eller ngon annanstans, med vemodet i Kristoffer strms rader Just One More Drink And I Go Home ekande innanfr pannloben. Men man kan inte tycka synd om sig sjlv, fr om man behver finns alltid en ppen bar ngonstans efter vgen.

42 | P a g e

Jorden var ungefr lika stor som en tennisboll

Jag lste precis ut Dan Rhodes 101 korta berttelser om krlek. Den hr r rtt bra.

Och den hr.

43 | P a g e

Felkod frn skrivaren

Jag skulle skriva ut ett papper helt normalt. Skrivaren brjade blinka och gav ifrn sig ett hiskligt ovsen. Sedan spottade den ur sig ett papper, men inte det jag hade velat.

Ut kom ngon typ av felkod. Jag har ingen aning om vad siffrorna och bokstverna betyder, eller vad jag ska gra med dem.

44 | P a g e

Handen r tom

I dag r det fet-tisdagen. Den infaller passande nog alltid en tisdag. n s lnge r handen tom. Jag har inte sett skymten av en enda semla. Kanske dyker det upp en senare.

Inte kylskpspoesi men

Jag lser p kaffemaskinens display: "Tag koppen", "Vlj dryck". Det r inget annat n brutalt genomtrngande kontorspoesi.

Peka finger t en tant

Aktion nr. 101: Peka finger t en tant.

45 | P a g e

Detta r allts inte mitt pfund. Utan via undergroundtidningen Det Grymma Svrdet fann jag konstnrs- och aktivistgruppens hemsida. De kallar sig:

I agendan kan man lsa:

Kanslibyrn r mot den nuvarande ordningen. Kanslibyrn r mot det som betraktas som normalt. Kanslibyrn r mot alla invanda konventioner. Kanslibyrn str utanfr lagen. Kanslibyrn fresprkar irrationalitet och trots. Kanslibyrn r inte praktisk, lnsam eller effektiv. Kanslibyrn verkar i det vardagliga. Fler exempel p skna aktioner: Aktion nr. 35: Gr en ambivalent affischeringskampanj.

46 | P a g e

Aktion nr. 25: Manifestation mot allt.

Jag bara mste bli medlem! Klla: http://kanslibyran.se

47 | P a g e

Det terkommande bekymet med underrubriker

S var det dags igen. Dags att ndra underrubriken i bloggen. Fr sjuttioelfte gngen. Eller det blir frsta gngen i den hr bloggen. Men i Time to kill Time to spill knns det som att jag aldrig blev njd. Som att jag ndrade underrubriken oftare n jag faktiskt skrev riktiga inlgg. Underrubriken ser ut som fljer: "Fr oss som tycker att livet r ett ord vi inte behrskar. Vi letar febrilt efter ordboken, men fan, vi hittar den ju aldrig. Det r fr oss jag skriver. I underhllande krnikor, kserier och kortprosa, fr dig, er, fr mig, fr oss... ger jag: ibland. allt." Vilken ordbok dillar jag om egentligen? Det duger inte. Det knns inte rtt. Den textraden ker ut. Frst tnkte jag ndra till: "Kseri dagdriveri och krngel fr dende vilsna dende veka stolta och skna, fr dig, er, fr mig, fr oss... ger jag: ibland. allt." Men det r tvrsnott frn Bukowskis diktsamling. Jag har i princip bara bytt ut ordet "Dikter" mot "Kseri". Det funkar inte. S ltt kommer jag inte undan. Dessutom bommas pongen. Nej, jag byter istllet till: "Kseri, dagdriveri, sm (men enormt betydande) mellanspel och annat krngel efter vgen. Fullstndigt uteslutande fr dig, er, fr mig, fr oss... ger jag: ibland. allt." Jag r lite osker p ordet "krngel". Jag vet inte riktigt vad jag menar med det. Behver vrlden verkligen se ordet frgar jag mig. Jag r en riktig krngelpelle. Men det behver ni egentligen inte veta. Jag menar, vad spelar det fr roll att jag krnglar? Huvudsaken mste ju vara slutprodukten och d spelar det mindre roll hur man tog sig dit. Jaja, det fr vara fr nu. Ska jag vara helt rlig tror jag varken det gr till eller frn att ndra underrubriken, men jag gr det nd.

48 | P a g e

Bravader i ruset
Jag minns en utekvll. Vi var i Eskilstuna eftersom min kompis storasyster bor dr. Bravaderna avlste varandra. Det kom en sista. Min vn skulle bestlla korv frn grillen. Han vingla fram till luckan. - Ett stycke kokt stryk tack. Korvgubben sa inget. Kanske hade han hrt den frut. Men vi tyckte det var hemskt kul. Jag vet, jag vet. Det var rtt larvigt. Men ibland r det sknt att f vara fjortis igen. Nu nr jag tnker tillbaka p situationen kan jag inte lta bli att dra p smilbanden.

Kseri - Bloggar fr att hindra en sker dd

Fr ngra r sedan, under min studietid, bloggade jag om cykelstrckan till universitetet. Efter vgen minns jag den lnga backen, uthuset, bron ver jrnvgsspret och partiet av trdgrdslotter. Jag minns min skraltiga svarta herrcykel utan vxlar, jag minns rakstrckan sista biten. Jag minns att jag stllde ifrn mig cykeln, lste den vid alla andra cyklar i stllet. Jag minns att jag kunde ta av mig cykelhjlmen, titta upp mot de hga vita husen. Ni vet de som syns milsvida. Jag minns att jag betraktade dem upp och ner, som om jag aldrig sett hgre hus frut, fast jag troligen hade sett bde det ena och det andra. Jag tnker p det nu. Jag tnker tillbaka p ett sdant tillflle. Nr jag stod dr. Jag minns inte exakt 49 | P a g e

vilken gng, eller exakt nr, minnen flyter s ltt ihop. Men jag minns att jag stod dr framfr de vita byggnaderna. Kanske funderade jag ver i vilken byggnad den filosofiska expeditionen lg. Kanske var det en fin vrdag. Kanske hade jag min gamla tygpse i handen. Vem vet.

Men nr jag tnker tillbaka p alltsammans kan jag inte hjlpa att tnka att det var dr ngonstans det brjade. Att det var dr ngonstans jag bestmde mig att kanalisera alla verblivna grubblerier i en blogg. Det var dr ngonstans jag bestmde mig att ven sm tankar har en plats hr i vrlden. Att ven hitta en plats t den mest menlsa tanken. Att de inte r att frkasta bara fr att de r diffusa, halta eller till en brjan ter sig fullstndigt hopplsa. Att man faktiskt inte mste tvinga ned dem i akademins teorimallar. Att man inte mste vrida och vnda p dem tills livsgnistan lmnat dem. Att man inte behver analysera ihjl eller prva dugligheten i dem utifrn texter av Platon, Immanuel Kant, Roland Barthes, Ferdinand de Saussure och allt var gubbarna heter. Att man faktiskt kan slppa ut dem i vrlden nd, lta dem gro, lta dem testa sina vingar, lta dem cykla fritt med eller utan stdhjul, eller vadhelst som passar dem. Kanske var det just drfr jag brjade blogga och fortsatte. Kanske r det s, att jag bloggar fr att rdda de allra ynkligaste tankarna frn en sker dd. I s fall r det en hemskt fin tanke.

50 | P a g e

September frra ret

Ovan ett blogginlgg frn frra ret. Bilden frestller mig underifrn. Tydligen var jag lnghrig, trtt och omotiverad. Det stmmer ganska exakt verens med hur jag knner mig nu. S bra att det hnder saker.

Strmbrytaren i mrkret

Nr jag ntrade badrummet var det kolmrkt. Tur att jag fann strmbrytaren placerad p samma stlle som vanligt.

51 | P a g e

En dagens?

Kom just p varfr jag aldrig ter p jobbrestaurangen. Kebabbuff. Jag har aldrig hrt p maken.

Frn punkt A till punkt B

Jag kpte det hr vykortet. Frihetsknslan i bilden greppade mig omedelbart. Ingenting gr upp mot vgen av inre vrme resan inbringar. ven om man inte ska s lngt r intrycket sknt bekymmersfritt. Bara i en mindre portion.

52 | P a g e

Kseri Mjlk var inte mjlk

Det skulle installeras en ny kaffeautomat p jobbet. En morgon stod den nya automaten i fikarummet. Den bara stod dr frdig att anslutas, som om den kommit med storken (jag har i tidigare inlgg nmnt kaffeleverantren tillrckligt mnga gnger fr att bli sponsrad, s jag hoppar ver det den hr gngen). Hursomhelst var frvntningarna hga, eller ja "det r i alla fall bttre n det gamla blasket", resonerade de flesta. Sjlv hade jag sedan de tog bort Zoegas-kaffet frn finansvningen brjat finna mig i diskvattnet vi hade serverats ur den gamla automaten. Men frndringens timme var slagen. Det drjde till nsta dag innan den nya automaten kopplades in. Halva kontorsvningen samlades nr installatren klev in. Frvntningarna hjdes ett snpp nr installatren nmnde att den mal kaffebnorna direkt. - Wow, hpnades vi i kr. Under fikarasten bekantade jag mig med den nya automaten. Noterade att "Caffee latte" inte lngre stavades med tv "e" i digitaldisplayen. Leverantren mste ha lst mina gamla blogginlgg om saken och korrigerat stavfelet, konstaterade jag stolt.

(Displayen p den gamla automaten) Sedan lade jag mrke till att mjlk konstigt nog numer namngavs "Vitt" i menyvalet. P den gamla kaffeautomaten kunde man dricka kaffet med mjlk eller skummad mjlk. Genom att kvickt googla saken hittade jag en anmlan mot leverantren fr vilseledande marknadsfring. Egentligen var det inte mjlk, eller ens mjlkpulver som rann ut ur maskinen. Det man benmnde som mjlk var i sjlva verket grddersttningsmedel, en blandning av glykossirap, hrdat fett och mjlkprotein. Skrmmande slaggprodukter och unkna tillsatser. Ett lmskt knep. Enligt EUs regler r mjlk, tro det eller ej, ingenting annat n 100 procent mjlk. Anmlan ledde 53 | P a g e

sledes till att leverantren behvde ndra menytexten p samtliga automater. S tillkom den nya benmningen "Vitt". Det lr ha varit ett hstjobb fr leverantren att byta ut alla utplacerade automater, men en seger fr rttvisan. Rtt ska vara rtt. Speciellt i det hr fallet, annars kunde Glykossirap- allergiker ha farit illa och s vidare. Samtidigt kunde jag inte gldjas fullt ut t rttvisans seger. Fr jag hade sjlv vunnit en egen seger. Det faktum att min lilla blogg legat till grund fr en frndring drute lade skugga ver allt annat. Att ngonting jag skrivit lett till en frbttring i vrlden kndes storartat. Jag funderade p det en stund. Tanken gjorde mig alldeles varm inombords. Som det verkade hade jag totalt missbedmt genomslagskraften i att blogga.

Brnslepfyllning p sderhak

Jag ska hem och stda och behver brnsle. Lckerbiten passar utmrkt. Jag sluter upp bredvid barlejonen, de fallna stjrnorna som sltittar p lrdagsmatchen. En, tv l r nog.

Ha alltid med er en flaska whisky

I Handboken Fr Bakfulla lser jag. "Ha alltid med er en flaska whisky fr den hndelse att ni skulle bli ormbitna, och ha dessutom alltid med er en liten orm."

54 | P a g e

Om jag som artonnring hade trffat en nittonrig Hanna Hellquist

(Karlstad Zoologiska - Hanna Hellquist) Jag gillar Hanna. Jag tycker hon r en fena. Jag har skyltat med det tidigare och tnker skylta med det igen. Det r ingen hemlighet. Nu har jag ntligen lst hennes bok. Efter mycket om och men fick jag den till slut. Karlstad Zoologiska. Under ngra dagar blev boken min kvllslektyr. Nr jag hade krupit ned under tcket, gosat in, tog jag upp boken, lste en eller ett par episoder. I fem, sex kvllar blev det en godnattsaga fr mig. Jag var fem r igen. Funderade inte s mycket p innehllet, utan tog in vrmen, tryggheten som orden var inlindade i. Och nr det var dags att slcka, somnade jag med ett stt, brett leende. Alldeles varm inombords. Det spelar ingen roll att Hanna skriver att hon stampade ihjl olydiga undulater eller att hennes far mejade ned en vilsen rvunge med hagelbrakaren eller att oskyldiga rttungar matades till boaormar, nr det bor en s entydig krlek mellan raderna. Men sagoskimret frsvinner nr Hanna blir ldre. Nr det blir tal om avsugningar och tonrskthet. Fast d blir det intressant p ett annat stt. Jag fortstter att mysa med i Hannas frrdiskt enkla prosa, lever mig in i hennes frsta steg mot vuxenlivet. Sedan lgger jag ifrn mig boken en stund och tnker tillbaka p de egna taffliga frsken att frst den hr vrlden. De r mnga, lnga och sorgligt utdragna. Jag funderar p hur det skulle ha varit om en artonrig Magnus hade trffat en nittonrig Hanna. Jag undrar vad vi skulle talat om, hur vi skulle ha sett p varandra och vad vi skulle ha gjort. 55 | P a g e

Jag kommer inte fram till ngonting, men gillar tanken. Det hade definitivt varit en saga vrd att bertta.

Tack for en intiresny blog

Jag tar upp boken igen, lser en episod till innan jag slcker lampan, och lter sagodrmmarna inta mig. Jag noterade en kommentar i frra inlgget. "Tack for intiresny Blog". Se efter sjlva. Jag sg exakt samma rad kommenterat till ett inlgg frn oktober och brjade fundera vad det handlade om. Jag kliade mig i huvudet och drog handen genom skggstubben och funderade om jag ngonsin hade sett den kommentaren i min gamla blogg Ord/Bild Universums frsta blogg. Jag var sker p att den aldrig dykt upp i Time to kill Time to spill. Fann den heller inte i Ord/Bild. Saken gckade mig. Jag gick ut och trffade en vn, men raden terkom med jmna mellanrum i tankarna. "Tack for intiresny Blog". "Vad r det fr phitt egentligen?", undrade jag fr mig sjlv medan min vn slukade en tortilla. Jag tnkte att det kunde vara ngon typ av stmpel. En tagg av ngot slag. Eller sjlvklart var det en tagg, men vad betyder den? Felstavningarna r uppenbart medvetet fr att gra raden skbar. Min vn och jag skiljdes t vid Fridhemsplan (ven knt som Friedhomesplane). Jag for hem. Jag googlade raden lite snabbt och fann hundratals bloggar med exakt samma fras. "Tack for intiresny Blog." Ligger en och samma person bakom samtliga kommentarer eller har den spridit sig kan man undra? Taggar av det hr slaget r inte svra att kopiera. Det kan vem som helst gra. Copy. Paste. Klart. Frskte ven hitta ngon typ av rd trd mellan bloggarna vari kommentaren fanns. Men det var ddftt. Jag blev bara yr i skallen. Det var overblickbart. 34 sksidor och de flesta bloggarna var fr mig oknda.

56 | P a g e

Jag frskte dra ngra slutsatser utifrn datumstmplarna p kommentarerna. Mars 2008 var den ldsta jag kunde finna. Inte en relik direkt. Men hittade ven spr som var s gamla som 2006, men den uppgiften frblev obekrftad. I stickproven frn sklistan var avsndaren alltid anonym. Det verensstmde ven med kommentarerna i min blogg. "Mystiskt", tnkte jag fr mig sjlv och la pannan i djupa veck. Jag var definitivt ngot p spren. Ngot stort. Men visste inte exakt vad. Min slutgiltiga gissning blev att det r ngon typ av kvalitetsmrkning av bloggar. Jag slr vad att vi inte har sett det sista i den hr frgan.

Tv i tankestiltje
Jag ligger i soffan och slar och frsker tnka s lite som mjligt. Teven str p. Jag tittar och som det verkar gr ett och annat in fast tankarna befinner sig i stiltje. ven om kvllen ter sig obetydlig och identitetsls, s r den raka motsatsen. Det r s det knns.

57 | P a g e

Manlighetsgrnsen r alltid en halv centimeter bort

Jag stegade in p polisens passutlmning. Tog en klapp, nummer 45 och satte mig och vntade. Nr det blev min tur gick jag fram till luckan. Lmnade in mitt gamla pass till frnyelse. - Allts jag r ju egentligen 185 cm lng, sa jag. Polisen betraktade mig upp och ned. - Jaha? - Men p mitt gamla pass str det 184. Kan du korrigera det till det nya? - r det baserat p ngot annat n en villrdig nskan? undrade polisen. - Jag har fr mig att jag sist jag mttes var 184,5. Det r inte s att min manlighet hnger p en halv centimeter. Men om den gr att ndra min lngd s vore jag njd. - Det sger du. Polisen suckade och brjade fippla med ett mtinstrument. Han sg inte speciellt munter ut. - Ja, det verkar som du har rtt. Du r ganska exakt 184,5, mumlade han. - Se dr. Visst avrundar man det uppt? - Det stmmer. Jag ndrar vl det d. - Tack, sa jag. Sedan gick jag drifrn med ett frnyat sjlvfrtroende p sisdr en halv centimeter.

58 | P a g e

Golvet i tunnelbanan

Golvet framfr mig i tunnelbanan. Dr det alltid uppehller sig. Dag som natt, morgon som kvll. Det bara finns till utan att gra fr mycket vsen av sig. Precis dr framfr mig. Jag ville nog bara uppmrksamma det.

Stort intellektuellt mte

Jag vaknade mitt i natten av ett oljud. Min hjrna kte karusell. Upp var ned, ned var upp. Det tog ngra sekunder fr mig att inse vem jag var, var jag var och att det faktiskt var telefonen som frde ovsendet. Jag fumlade fram telefonen och svarade. Samtalet blev ett intellektuellt mte av rang, ett utbyte mellan tv grnslsa storheter i sina absoluta kunskapsessen. Jag minns speciellt den sista meningen. - Jag tror jag mste spy.

59 | P a g e

Snart framme

Jag lser orden p den bl skylten och tnker: "Man r alltid snart framme, men aldrig riktigt dr".

Livsfilosofi och humor i en salig blandning

Jag frstr inte att jag har missat filmen I heart huckabees (2004). En existentiell komedi enligt omslaget. Jag sg den fr frsta gngen i veckan. Den handlar om Albert Markovski som har tappat greppet om tillvaron och sker sig till en existentiell detektivbyr. Han tror att tre tillsynes slumpmssiga mten med en lng afrikan har en strre underliggande betydelse. Han vet inte p vilket stt, men han vet att det r stort och att det mste redas ut innan han kan fortstta sitt liv. Nr Markovski stiger in p detektivbyrn blir han grundligt utfrgad om vad han egentligen r ute efter. Det blir ett snurrigt mte. "Meaningful how?" frgar den kvinnliga detektiven. "That's what I want you to find out" sger Markovski bde frvirrad och vertygad p samma gng. "About your life?" undrar detektiven menande. "Yeah, about my life", sger Markovski och fortstter. "And about the whole thing. About the universe, you know? The big one. I mean, should I keep doing what I'm doing? Is it hopeless?" 60 | P a g e

Detektiven har varit med frr, lter sig inte vertygas s ltt. "Mr. Markovski, sger hon, "we see a lot of people in here... who claim they want to know the ultimate truth about reality. They want to peer under the surface at the big everything... but this can be a very painful process full of surprises. It can dismantle the world as you know it. That's Why most people prefer to remain on the surface of things. Maybe you should go home. Let sleeping dogs lie. Take it easy. What do you say?" Men Markovski vidhller varfr han kom dit. "I say don't give me the brush-off. Please. I want to know. This is big", sger han. Detektiven brjar ge med sig. "Have you ever transcended space and time?" frgar hon. "Yes.... No.... Uh, time not space. Ehh, I don't know what you're talking about", svarar Markovski vimsigt. Det r brjan p ett existentiellt ventyr. Livsfilosofi och humor i en salig blandning. En resa fr att reda ut en inre oreda. En resa full av insikter. En resa om att acceptera livets villkor och sig sjlv. En resa om att man inte ska tnka fr mycket, och vad man ska gra om man hamnar i tankesnurran nd. En alldeles genomskn resa.

61 | P a g e

Bloggmte ibland.allt och konsten att verdriva

Emma frn bloggen Konsten att verdriva som gstskribent i Ibland.allt skriver om mtet med Magnus grundaren av ibland.allt. (Rrigt? jo tack). Jag hade bestmt mte med en av de f manliga bloggare som finns ute i cyberrymden. Vr mtesplats var aningen olustig, men nd smcharmig p ngot stt. Tunnelbanan. Magnus, garen av bloggen ibland.allt hade bestmt att vi skulle mtas just hr, och om man bara skulle scrolla igenom hans blogg lite fort frstr man varfr. Det r ofta dr han gr sina observationer, samt lgger in bilder tagna med en inte fullt s bra mobilkamera. Jag str p tunnelbanan ensam i ngra gonblick, och folk gr in i mig ett antal gnger under den korta tiden. Jag brjar inse att det kanske inte var en bra plats att mtas p nd. Men d ser jag honom komma vandrande p det smutsiga tunnelbanegolvet. Det r som om alla andra gr i dubbel fart och i oskrpa, medan Magnus gr i slowmotion och r skarpare n allt annat. Jag skakar bort mitt dagdrmmande, en skada efter att ha sett fr mnga romantiska komedier. Han gr mlmedvetet fram till mig och strcker fram handen. Det r ett fast handslag, och jag hinner observera hans skggstubb innan han freslr att vi stter oss p en ledig bnk. Han strcker utan handen och sger gentlemannamssigt: - Damerna frst. Jag klmmer fram ett tack, och stter mig sedan ner och tar fram mitt lilla anteckningsblock och min lilla blyertspenna frn Ikea, d jag slarvat bort den mycket flashigare pennan jag brukar anvnda. Han ler mot mig vilket gr mig aningen stressad, s jag stller den frsta frgan: - Magnus. Hur kommer det sig egentligen att du brjade blogga? Det r vl knt att det inte r mnga killar som bloggar, menar jag. Han ger mig en lustig min, som avsljar att han har hrt frgan innan. Men svarar nd vnligt: - Frn brjan skrev jag fr mig sjlv i ett anteckningsblock. Men jag insg att jag alltid frskte skriva underhllande. Det blev lite bakvnt, jag menar varfr skriva underhllande nr jag var den enda som lste. Dr ngonstans kom jag p att i en blogg kan ven andra lsa det jag skrivit. Sen ville jag bli knd ocks. F samma status som Jesus hade rckt. Jag antecknar lite snabbt samtidigt som jag ler och nickar. Jag knner mig orutinerad d det hinner bli en pinsam tystnad nr han svarat klart p frgan och jag inte hunnit skriva ner allt. Efter tystnaden fortstter jag att frga, utan att fnga hans blick: - Har du koll p hur mnga och vilka som lser din blogg? Gr det att rkna fortfarande? 62 | P a g e

Han skrattar och fr med mig i sitt skratt, tills jag inser att det inte anses okej att skratta t sina egna skmt. Till sist svarar han: - Min gamla ORD&BILD-blogg hade s f lsare att besksrknaren fick sparken p grund av arbetsbrist. Nu r rknaren engagerad p ideell basis, det skulle inte fungera annars. Tydligen har rknaren numer en fast anstllning hos Blondinbella och kr min blogg p nder. Lite fr gamla tiders skull. Jag r mycket tacksam fr det. Med rdsla fr att den pinsamma tystnaden ska komma upp igen, skriver jag endast ner stdord d jag mrker att han brjar bli klar med svaret. Jag fortstter: - Jag vet att mnga trttnar p sin blogg efter ett tag. Nu har du haft ibland.allt i knappt ett r. Har du aldrig knt att du vill lgga ner den? Magnus hjer rsten lite fr att han inte ska bli verrstad av hgtalarna frn tunnelbanan: - Varje dag. Det r ett himla gnll om den inte fr uppmrksamhet under en dag eller s. Du ser mig inte, du tycker inte om mig lngre, du vnsterprasslar med en annan blogg, tjatar den. Fast bloggen vet att jag har ett heltidsjobb att skta. Ngon mste ju dra in kulorna i det hr hushllet. Efter tre frgor knner jag mig som en reporter frn Veckorevyn, och knner att det inte kan bli vrre n shr. Drfr slinker den hr frgan ur mig: - Har du ngon musa? En flickvn/sambo? Eller katt? Magnus ler och skruvar lite p sig, som jag kunde ha anat innan jag stllde frgan, och svarar: - Jag var kattvakt en gng. Det var roligt, fast tidskrvande. Tnkte efter det att jag skulle skaffa katt, men jag kpte en iphone istllet. Allts katt nej, flickvn nej, sambo nej. Efter den frgan knner jag mig bde generad och oprofessionell. Drfr bestmmer jag mig fr att avsluta intervjun med en sista frga: - Kommer vi f se mer av dig n bara i bloggen framver? Magnus ler terigen, rttar till sin halsduk, sedan svarar han med glimten i gat: - Klart ni ska. Jag tnkte bli frsta mnniskan p Jupiter. Jag har en plan som innefattar mig kapande en rymdsond med rtt destination. Om jag ker i r rknar jag med att vara framme r 2019. Det kommer bli hur stort som helst. Vnta ni bara. Vi stller oss upp, tar i hand, och fr tredje gngen under intervjun fr vi gonkontakt. Vi skulle g t varsitt hll och innan vi hunnit komma fr lngt ifrn varandra fr att kunna hra varandras rster skriker han: 63 | P a g e

- Du, frresten! Snygg penna! Mina damer och herrar, dr har vi ibland.allt. Skrivet av: Emma, frn Konsten att verdriva.

Ngot ngon tnkte fr lnge sen

Enastende logik. Men vgleder det oss ngot egentligen?

Kseri - Missade mjligheter

Jag slt upp bredvid barlejonen p sderhaket. Bestllde in en l och hrmade de trtta blickarna som fljde fotbollen. En man som sg ut som den amerikanska rockjournalisten Chuck Klosterman brjade smprata med mig. Passande nog visade det sig att ven mannen bredvid mig var journalist. Efter en frsiktig inledning trappades samtalet upp. Vi hittade flera gemensamma intressen. Musik, fotboll, teknik, resande. Mannen var uppenbart nyfiken p vad jag var fr en. Jag nmnde lite blygsamt att jag skrev en del bde p jobbet och p fritiden. Kanske nmnde jag bloggen, minns inte riktigt. Han arbetade p en tidning, skrev krnikor och var chefredaktrens hgra hand. Indirekt frmedlade han att tidningen knappast klarade sig utan honom. Han hade en stor del i ruljangsen. Han visste sitt vrde. 64 | P a g e

Han sa att de behvde en skribent och tittade storgt p mig. Situationen gick blixtsnabbt frn ganska allmn att bli tmligen direkt. Jag knde mig verrumplad. Pltsligt krvdes beslut. Jag fumlade efter ngot att sga. - Jo, jag r inte s duktig p att skriva journalistiskt och jag skriver ganska lngsamt, svarade jag. Dra mig baklnges ut p en ker. Bra slt Magnus. Idiot. Jag skriver som sagt. Det vet ni. Jag skriver ganska bra till och med. Det vet ni kanske ocks. Varfr sa jag inte att jag r en skicklig skribent och att jag kunde skriva en provartikel? Hur mnga chanser ska jag behva och hur mnga fler fr jag? Det jvligaste med allt r att jag sg mjligheten, men brydde mig inte ens om att vinka den hejd medan den passerade och frsvann. Jag gjorde som barn gr, blundade och hoppades p att spket skulle vara borta nr jag tittade igen. Det var det gonblicket, den mjligheten. Nsta gng lovar jag mig sjlv att i alla fall vinka hejd nr gonblicket passerar. Nr det nu blir.

65 | P a g e

Fyllekseri och fumliga tankar

Fyllekseri, barromantik och fumliga tankar karaktrisera den hr bloggen ganska bra. Vi firar det med en passande bild.

vertygande lderallergi
En bekant pstr sig vara lderallergiker. Varje gng han somnar med skorna p och vaknar upp s dagen efter - mr han uruselt. Om inte det r lderallergi s vete gudarna vad det r.

Fr dem r du en bankomat
En klassisk mtesplats mellan tv frmlingar r tgresan. I filmens vrld nr tget lmnar stationen r det bara att brja nedrkningen. Snart har en dam ftt hjlp att lyfta upp vskan p hyllan, blickar utvxlas och samtalet rullar. Jag har svrt att se sdana mten ga rum numera. Kanske har det med teknikens intg att gra. Halva vagnen r fullt upptagna med sina egna privata biovisningar eller sitter uppkopplade fr att hinna igenom mailkorgen. Mtet mellan tv frmlingar blir d nstintill obefintligt. Fr att inte tala om tunnelbanans respektlsa mobilpratare. De som hller flera fyror av morgontrtta ron mer eller mindre ofrivilligt sysselsatta. Eller ungdomarna med hrlurar och Ipoden i fickan. De tvingar inte bara p dig hela sitt musikbibliotek, utan frdrvar ocks dina trumhinnor med en volym fr att vcka dda. Sanningen r tyvrr den att de enda som tilltalar en antingen r fyllon, turister eller tiggare. Men egentligen stmmer inte ens det. De ser dig bara som en funktion. Turisten ser dig som en kompass, fyllot utnyttjar dig fr att slippa undan sina tankar och tiggarna ser dig som du ser p en bankomat: fungerande eller ur funktion. Inte nog med det. Lngs perrongerna gr det vrsta exemplet. Tunnelbanepredikarna. Plakaten p magen r alltid lika obegripliga. De r inte dr fr att vertyga, de r inte ute efter ditt medlemskap 66 | P a g e

eller ens en dialog. De tycker mest bara om att hra sin egen rst. De ser dig naturligtvis inte heller, de r dr fr att rsten ekar hgre under jord. Jag sneglar lite p grannen p platsen bredvid. Han dslar inte ett gonkast t mitt hll. Nej nej, grannen lser sin gratistidning och spenderar resten av resan att stirra ut i intet. Dremot om jag rkar blnga lite fr lnge, fr jag en arg blick tillbaka. En blick som undrar vilken kategori jag tillhr: fyllo, turist eller tiggare. Prova sjlv. Det slr aldrig fel.

67 | P a g e

Beskedet som fr en att tappa fotfstet

Vi var ett grabbgng som tog ett par l efter arbetsveckan. Skratten avlste varandra. Folkvimlet vxte och kvllen brjade knnas rtt typisk. Jag trffade en annan bekant och att vi kom verens om att trffas senare och g vidare. Men kvllens utsikter frndrades markant i och med att en vn ringde. Musiken dunkade i bakgrunden nr jag svarade. Jag hrde orden jag och cancer i samma mening och frstod att det var allvarligt. Jag rusade till en avskild del av baren och slutfrde samtalet. Jag tervnde omskakad. Jag hade precis ftt reda p att en vn diagnostiserats med cancer. Under telefonsamtalet tog jag in det som sades. Men var eftert fullstndigt nollstlld. Frlamad. Jag tvingades stnga ute allt annat fr ett gonblick. Tanken att min vn har cancer cirkulerade drinne. Jag kunde inte frst det, jag kunde inte frst det alls. Jag vaknade till av att ngon i gnget la sin hand p min axel. Vi samlades utanfr innan vi sa adj och jag brjade promenera hemt. Vingligt sneddade jag vergngsstllet och fljde Gtgatan sderut. Ett otal sorglsa ansikten passerade nr jag ringde vra gemensamma bekanta och berttade den fasansfulla nyheten. Jag hade grten i halsen och kmpade fr att hlla mig samman, men det brast flera gnger. Jag minns att ngon frgade mig om tunnelbana till Hkarngen. Jag svarade att han skulle g hit eller dit. Jag vet inte om det blev rtt. Jag klev in i lgenheten och satte mig i soffan. Allt som hnt i mitt liv den senaste tiden kndes pltsligt s ynkligt. S generande ljligt i jmfrelse.

68 | P a g e

Spkbild tagen med mobilkameran

En spkbild. Jag fann den i bildgalleriet p mobilen. Jag har inget som helst minne av att den togs. Minns att jag hade mobilkameran framme vid ett tillflle under dagen, men mste ha tagit bilden omedvetet. Trots att det r svrt att se vad bilden frestller r den lite lskig. Jag tror jag tar bort den.

Maybe I just need a change, maybe I just need a new cologne

69 | P a g e

I morgon: Noah and the whale p kgelbanan. Det r i alla fall inget jag kommer missa.

Knslan av att ha glmt ngot

Den mrkligaste knslan infinner sig nr jag r pvg att lmna Stockholm. Fast jag har dubbel och trippelkollat vskan s knns det som om jag glmt ngot. Jag ska hem till mina frldrar. Vad viktigt behver man d? Ombyte? Tandborste? Katten? Jag har ingen katt. Ingen har bett mig ta med ngot speciellt och det enda jag kan komma p som skulle betyda ngot om jag glmde r min brors fdelsedagspresent. Och den hller jag hrt i handen. Igen gr jag igenom vskan. Allt finns dr. nd blir jag inte kvitt knslan.

Ibland allt men ibland...

Jag. Bloggen. ibland. allt. Men. Ibland. Inget.

70 | P a g e

En minut senare

Klockan slog 23:34. Jag hade fortfarande lika lite att skriva om som vid 23:33.

Dagens tankekseri
Dagens tankekseri: Bob Dylan p en skateboard. Det hade jag velat se.

Sista inlgget (frsta. sista)

Det hr r mitt sista inlgg p ett tag. I princip handlar det om att jag p sistone har upplevt ett minskat behov av att skriva. Men det handlar ocks om att jag inte har tid/inte vill/inte orkar/inte har ngot att skriva om. Om ngon knner ett behov av att kontakta mig, skicka ett mail.

71 | P a g e

Ibland undrar jag

Vem r den dr Bonnie De Souza?

Tlamod
Jag brjade blogga fr att jag tappade tlamodet och slutade av samma anledning.

Det lilla jag orkar med just nu

Jag har helt otroligt hllit en twitter uppdaterad sedan i fredags. Jag skriver kort, som den ordluffare jag r. Kanske dr den snart ocks.

72 | P a g e

THE END

73 | P a g e