You are on page 1of 52

SvenSka kltterfrbundet

#144 december 2009 Pris: 50 sek.

island
Barnvnliga laolianG

nytursmeCkat

Dmes de Miage

PROFILER

sylarna
Bergsport #144 DeCemBer 2009

mys P

McClure Geniet Sharma

PaPPan

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Nr Annelie Pompe ndde internettckning efter senaste ventyret i Himalaya fick hon en kalldusch. Multiventyraren Janne Corax hade skrivit en lng och vertygande utlggning om att Pompe frvanskat fakta om sin expedition p Shishapangma. Felaktiga hjdangivelser, fel toppar och manipulerade bilder skapade en bild av Pompe som en publicitetsjagande fejkalpinist. Snart fanns det 500 upprrda inlgg p trden p Utsidan.se. (Sk p Shishapangma+summering om du vill veta mer.) Jag hade grna sett att Bergsport kunde expertgranska de olika pstendena journalistiskt. Men den specialkunskapen har inte jag i dagslget, s jag njer mig med en kommentar frn sidlinjen. Jag menar att Janne Corax, och andra kunniga som David Flt och Rafael Jensen, gr rtt i att skrskda vad proffsventyrare pstr sig gra i bergen. ra den som ras br - ingen borde kunna n kndisskap p tveksamma meriter. Samtidigt tycker jag att det fr finnas rimliga proportioner. Dispyten handlar om huruvida Pompe ndde frtoppen Central Summit eller vnde strax innan - allts inte om hon ndde toppen. Dessutom rr det sig om en frsking i Himalaya, och inte om ngon uppseendevckande bestigning ven om den lyckats. Det var fel av Corax att g ut med sina anklagelser innan han pratat med Pompe. Hennes svar var tydligt och sakligt. Faktafelen p bloggar, och de redigerade bilderna, var ett resultat av dlig kommunikation mellan klttrare och medhjlpare hemmavid. Frstrkt, tycks det, av att de dr hemma saknade tillrcklig kunskap om bergen och om klttersamhllets kultur och krav p precision i rapporteringen. Dr har ven Pompe en lxa att lra infr framtida projekt. Det var slarvigt men inte lgnaktigt. Det var ocks en verreaktion av ExplorersWeb att (anonymt) lyfta fram Pompes rapportering som ngon sorts rekord i lgnaktighet. Upprrdheten tror jag bygger p en ackumulerad irritation bland mnga av vra duktigaste men medialt oknda klttrare. Proffsventyrarna utfr inget revolutionerande fr svensk himalayaklttring, men lyckas manvrera sig till bermmelse p mediokra prestationer tack vare en okunnig press. Tycker kritikerna. Annelie Pompe r ett fenomen. Hon har en makals fysik och ett driv f frunnat. Om inte den hr stormen skrmmer bort henne frn bergen s kommer hon snart att visa mnga gamlingar var skpet ska st. Ge henne goda rd istllet fr en massa skll. PS. Strax innan tryck ringer Torbjrn Ohln och freslr en artikel med goda rd till aspirerande himalayaklttrare. Ett utmrkt initiativ, och roligt om ngot gott kan komma ur hela kontroversen. Mer i nsta nummer allts!
Bergsport utges av svenska kltterfrBunDet, skf reDaktIonsaDress telefon e-post reDaktr omvrlDsreDaktr layout prepress annonsBoknIng proDuCeras av tryCk Bergsport, Torsgatan 5, 411 04 Gteborg Tel. 031-743 21 71 bergsport@brant.se John Liungman Emma V Larsson, em@glocalnet.net Lotta Bernhed, Zetterqvist tryckeri SG Zetterqvist Robert Nicklasson, Tel. 031-788 71 41, robert@brant.se ZetterQvist Frlag AB, Tel. 031-743 20 80, fax 031-743 20 90 SG Zetterqvist, Gteborg

BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per r. Redaktionen ansvarar ej fr icke bestllt material. Texter redigeras och kortas efter behov. sikter i artiklar och debatt inlgg r frfattarens och inte redaktionens.

Omslagsbild: Andreas Johansson vet vart han ska. Toms Pitch (7a+), Ton Sai, Thailand. Bild: Robin Bouleau.

nya redaktren John liungman

skvalp I ankDammen

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Innehll December 2009


10 12 18 32 34 38 40 42 45 Eskilstunas JM Steve McClure Dmes de Miage Island Sylarna Mbdalen Arco Laoliang Chris Sharma

14 16 24 46 50

Julklappar till snlla klttrare tio rs olycka - incidenter i sammandrag skarpladdat - bsta bilderna tre kltterfilmer Bergsports trffskra serie - om repdrag

3 monts traverse via Contamine grisol. 4810m. grad D petter Zachrisson uppe p mont Blanc du tacul i soluppgngen efter att ha toppat ut den fina mixade leden Contamine grisol. efter att bilden togs fortsatte klttrarna med travers av mont Blanc via mont maudit, och ner gouter ridge. Bild: matt Quirk

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Ann_

Fredrik Ericsson frtjnar sina skidk som f andra Chamonix (FR). Foto: Patrik Lindqvist. Vill du se mer av vra plagg, besk www.tierra.se

P EN ANNAN DEL AV BERGET

ACE DOWN SWEATER


Ett ltt isoleringsplagg men liten packvolym. DWR-behandlad Pertex, llpower +700, 96/4 dun.

ACE SOFTSHELL JACKET


Mycket smidig och slitstark jacka med en nra passform. Membranlst tyg med frstrkningar i Hydratic XT.

Ann_Bergsport_210x285.indd 4

09-08-26 15.49.26

Bertne&Co

frbundsnytt & nyheter

MISSa Inte...
Medlemsavgiften
glm inte att betala medlemsavgiften till din klubb innan nyr, s fortstter din Bergsport komma, och din frskring gller utan avbrott! kontakta din lokalklubb om du r osker p hur du gr! 26-27 december

Ingen klttring i Olympiska spelen


IOC har beslutat att inte ta in klttring som OS-gren 2016. Det framgr av ke Nilssons rapport frn mtet med IFSC (internationella sportkltterfederationen) i Barcelona i november. IFSC arbetar vidare i riktning mot olympiskt deltagande och siktar nu p 2020. Allt arbete kommer att p olika stt anpassas s mycket som mjligt till prioriteter och arbetsstt inom IOC. IFSC tar exempelvis nu fram regler fr 4 r (tidigare 2 r), 2010-2013. Detta fr att anpassa klttringen till olympiaderna och fr att st redo fr en ny omgng med IOC nr nya sporter fr 2020 ska vljas. ke Nilsson berttar ocks att deltagandet i IFSCs arbete, av dom som tvlar i klttring, r mycket bra. Det finns en Athletes Commission vars ordfrande r Muriel Sarkany och dessutom finns representanter fr klttrarna inom varje teknisk kommission. - I regelkommissionen har vi en representant fr lead, en fr boulder och en fr speed. Det hr r mycket bra fr kvaliteten i det vi producerar, skriver Nilsson.

rjukan Ice kick-off


I mer n tio r har rjukan varit knt som ett av de bsta omrdena i europa fr isklttring. fr att fira starten p isssongen 2009 / 2010, bjuder man alla till en helg med klttring, clinics, film, fredrag och party i rjukan, den 26-27 December. lrdag Clinic - leading ice film: Ice mines (Banff mountain film festival, Discovery, Jeep World) special guest: fredrik strng, fredrag og film k2 - p liv och dd Sndag Clinic - multi-pitch climbing Clinic - safety 10-14 mars

ventyrlig fotokurs med Schenholm


Byter du ut klttring mot skidkning i vinter och gillar att fota ventyr? D ska du ka till engelberg. I vinter ordnar hotell Hoheneck, tillsammans med fotograferna felix oppenheim och fredrik schenholm, skidfoto workshops i schweiziska engelberg. med sntckta berg och fartfyllda skidkare har du mjligheten att ta din fotografering till nsta niv. Workshopen r p fyra dagar, dr inspirerande undervisning blandas med action i skidbacken. felix och fredrik delar med sig av sina erfarenheter gllande kamerainstllningar, komposition och kommunikationen mellan fotografen och skidkaren. Det blir ven tid till egen kning med familjen eller kompisen. om du har en systemkamera och r intresserad av natur, skidkning och

tjejtrff vid Sylarna


fr tjejer som gillar vintern! 10-14 mars 2010 hller ntverket girl get Higher tjejtrff vid sylarnas fjllstation. med toppturer, lavinskerhet, klttring, bastu, turskidkning m.m. trffen grs i samarbete med sylarnas fjllstation, skf, studiefrmjandet m.fl. fr mer information kontakta helenabrogren@ hotmail.com. se ven annons s51. 8-10 maj

fotografering r detta en workshop fr dig! mer information finns p www. hoheneck.ch.

access i bergsport

accesstrff 2010
Den rliga, nationella accesstrffen kommer att hllas i tunaberg 8-9 maj 2010. Det r viktigt att s mnga som mjligt av landets klubbar deltar, detta fr att vi tillsammans ska kunna bedriva ett framgngsrikt accessarbete. mer information om trffen kommer senare.

Access r ett stndigt aktuellt mne och det pverkar alla oss som klttrar ute - vare sig vi r anslutna till ngon kltterklubb eller inte. En srskild terkommande sida i Bergsport r tnkt att fungera som ett forum och en plats fr att belysa det pgende accessarbetet i accesskommittn, ute i landets klubbar och internationellt. Vi vlkomnar lsarnas insndare och rapporter frn klubbarna, samt privatpersoner. Bidrag kan mailas till sandra.may.lindfors@ gmail.com.

Ska du flytta?
se till att din klubb har din nya adress i sitt register s fr du Bergsport hem i brevldan ven i fortsttningen. vi p redaktionen har inget adressregister som vi sjlva kan uppdatera.

Sk p webben
Frbundets skerhetskommitt jobbar fr att minska antalet olyckor och tillbud vid klttring och fr att sprida kunskap om riskerna. Kommittn har nu ftt en egen sida p klatterforbundet.se. Hr hittar du bland annat en hel massa matnyttig information som "Sk" tagit fram genom ren. En godbit fr klttrare i alla niver r dokumentet Rekommenderade tekniker, som borde vara obligatorisk lsning fr svenska klttrare. P sidan finns ven pedagogiska filmer, incidentstatistik och artiklar om skerhet.

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Ad_

Photo: Juha Laine Agency: Arts of sAles gmbH

Troll Wall JackeT


rugged, lightweight Gore-Tex protection thats worthy of its legendary namesake in Norway.
This professional shells three-layer, weatherproof construction features our Micro Grid woven backer technology for improved internal abrasion and snag resistance, breathability, and decreased weight.

Gore-Tex Pro Shell Engineered with the most rugged, most breathable, durably waterproof and windproof fabrics, 3-Layer GORE-TEX Pro Shells meet the demands of outdoor professionals and serious enthusiasts.

www.marmot.eu

Ad_Marmot_TrollWall_210x285.indd 1

30.11.2009 9:54:36 Uhr

frbundsnytt
Idrottslyftet
svenska kltterfrbundet har 405 000:att dela ut till idrottslyftsprojekt. nsta anskningsdatum r 15 februari s det r hg tid att f in en anskan! prioriterade omrden fr Idrottslyftsanskningar r 3 r: * tillgng till barn- och ungdomsanpassade klttervggar (frbttring av existerande eller byggande av nya vggar) * utbildning av barn- och ungdomsledare/-trnare * uppstart av organiserad barn- och ungdomsverksamhet men detta innebr inte att er anskan mste rra ngot av ovanstende. kom med egna ider! Det kan handla om lger fr barn och ungdomar, inomhus eller utomhus, utrustning till er barn- och ungdomsverksamhet. mer information kan du f p klatterforbundet.se. om du har ngra frgor s hr grna av dig till kansliet.

rsmte 2010
Kallelse till frbundsmte 17-18 april 2010 p graninge stiftsgrd, saltsj-Boo, stockholm lrdagen den 17 april hlls informationer, seminarier och liknande. programmet fr detta r nnu ej faststllt. frbundsmtet hlls frmiddagen den 18 april. Handlingar till frbundsmtet skickas brevledes till freningen senast 31 mars. styrelsen kommer bland annat att lgga en proposition om organisationsfrndring. efter nyr kommer information om detta att lggas ut p hemsidan. motioner ska till kansliet inkommit, skriftligen underskrivna av behrig i frening, senast 13 mars 2010 fr att behandlas. anmlan och bokning av logi och mat grs via hemsidan alt utskickad blankett senast 19 mars 2010. Hjlp till att utveckla klttringen! valberedningen sker nu ordfrande och ledamter till kltterfrbundets styrelse fr mandatperioden 20102011. arbetet i frbundsstyrelsen ger stora mjligheter att f vara med att pverka och utveckla svensk klttring. frtroendeuppdrag inom idrottsfrbund r ofta mycket meriterande. vill du veta vad det innebr att sitta i frbundsstyrelsen ls mer p www.klatterforundet.se. uppdraget r helt ideellt. Du som r intresserad, kontakta valberedningen s snart du kan, och senast den 24 januari 2010. Valberedningen bestr av: adam Blomberg (ordf.), tel 031-3223121, adam.blomberg@volvo.com erik massih, tel. 070-5698055, massih@hotmail.com Conny alsn, tel. 070-5132425, conny@sweclimb.com

G med i IdrottOnline nu!


se till att registrera din frening till Idrottonline klubb s fort som mjligt. frn och med nsta nummer av Bergsport behver inte freningen skicka in listor p de som ska f tidningen. adresserna kommer att hmtas frn Idrottonline klubb. Det innebr att alla freningar mste lgga in sina medlemmar i Idrottonline. vill ni anska om Idrottslyftspengar s kommer ven detta att ske via Idrottonline. knner ni att ni vill lra er mer eller veta vad ni kan ha fr hjlp av Idrottonline s kontakta sIsu i ditt distrikt. eller g in p www.idrottonline.se och klicka p stt i gng.

vill du pverka? Skriv en motion!


Har du en id som skulle gra att klttringen utvecklades bttre? r du irriterad ver ngot missfrhllande? I bda fallen kan det vara lge att skriva en motion till frbundets rsmte, som ger rum i stockholm 17-18 april. som medlem har du mjligheter att pverka allt som rr frbundets verksamhet. att skriva en motion r inte svrt. Hr fr du lite tips p vgen frn riksidrottsfrbundets chefsjurist Christer pallin (saxat ut tidningen svensk Idrott): 1. rubriken r viktig, bde fr att fnga lsaren och innehllet. tnk till s att rubriken blir tydlig och talande. 2. glm inte avsndare. ange tydligt vem som motionerar. 3. Brja med frslaget, ditt yrkande. skriv att -satsen s tydlig att den skulle kunna tas med i ett beslutsprotokoll. Den ska vara s klart formulerad att den inte kan misstolkas. 4. motivera. Beskriv problemet och tala om varfr det finns ett behov av att lsa frgan. ge bakgrundsfakta som r viktiga i sammanhanget. ange p vilket stt ditt frslag vore en bra lsning p problemet. 5. klumpa inte ihop flera frslag i en och samma motion. lt varje frslag bli en egen motion. fler frslag betyder allts fler motioner, en fr varje rende. Det kar tydligheten nr styrelsen behandlar och tar upp motionerna p rsmte. skicka motionen till din lokalklubbs styrelse i god tid. klubben skall granska motionen, tillstyrka eller avstyrka, och sedan skicka den vidare till frbundet senast fem veckor innan frbundsmtet, vilket innebr senast den 13 mars fr rsmtet 2010. kolla med din klubb nr de vill ha in motioner till frbundsmtet, s att de hinner med att titta p din motion! motioner till lokalklubbens rsmte fungerar precis likadant. kolla upp vilka datum som gller om du vill motionera i din klubb! Denna information br ligga ute p klubbens hemsida om den sdan finns, eller meddelas i utskick. fler frslag och tips om hur man skriver motioner finns p frbundets hemsida www.klatterforbundet.se.

Starta en klubb!
saknas det en frening dr du bor? eller har din nrmaste frening en annan inriktning? D kanske det r lge att starta en frening! frbundet tar inte lngre ut ngon avgift frsta ret fr den frening som ansluter sig till frbundet. Det behvs fler kltterfreningar runt om i sverige. alla r vlkomna in i frbundet, ven sektioner i t.ex friluftsfrmjandet kfum. Det finns heller inga geografiska begrsningar ver var en ny klubb fr startas. Det gr allts att starta en ny frening ven om det i omrdet finns en sedan tidigare. medlemskap i frbundet ger en rad frdelar fr bde freningen och de enskilda medlemmarna! mer info p www.klatterforbundet.se.

Bergsport #144 DeCemBer 2009

omvrldskollen
av Emma V Larsson och John Liungman

Speed relay ny tvlingsgren


Det nya formatet speed relay, speedstafett, har krts ett antal gnger i asien, bland annat som uppvisningsgren p vm i kina. Det har varit mycket uppskattat, bde av klttrare och publik. preliminra regler har tagits fram av francis lo och ke nilsson och dessa ska nu antas av IfsC och inkluderas i det officiella regelverket. formatet kommer att ing som officiell vm- och em-gren frn och med nsta r. Det finns dessutom en id till ett helt nytt format: kombination. varje klttrare gr frst ett boulderproblem, vilar 6 minuter, sedan speed, vilar 6 minuter, och sedan lead. reglerna fr det formatet ska skrivas s att det kan testas under nsta r.

Vasagatan klttrarens butik sedan


P Vasagatan har klttraren och alpinisten hittat rtt produkter sedan , nu r dessutom sortimentet bredare n ngonsin.

Ondra brcker sitt rekord


Den 16-riga klttraren adam ondra frn tjeckien, har klttrat sin hrdeste led hitills; marina superstar (9+/b) i sdra sardinien, Italien. ondra spenderade fyra dagar med att frska klara den 35 meter hga leden vid grotta san giovanni. Han sg leden fr frsta gngen i oktober 2008 och lockades av den redan d. exakt ett r senare kom han tillbaka och genomfr den lyckade klttringen den 20 oktober 2009.

Black Diamond Reactor Reactorn r en bra allround-yxa som ger dig full kontroll p isvggen till ett mycket bra pris.

Crimper 2010 uppskjuten


Crimper kltterfilmfestival i stockholm r uppskjuten ett par mnader. ni som missade informationen i senaste Bergsport fr allts en ny chans att planera in en kvll i klttringens tecken. festivalen kommer med strsta sannolikhet ga rum i januari eller februari. filmtvlingen bestr av fyra kategorier: Bsta klttring, Bsta foto, Bsta story och rets film. tvlingen r ppen fr bde professionella filmare och nybrjare. filmbidragen fr vara max 3 minuter lnga och de kan handla om klttring i alla dess former. se hemsidan www.crimper.se som kommer att uppdateras med exakt datum och plats.

Arcteryx Kneepads Ltta och bekvma knskydd.

ny bok: Idrottarnas kostbok


I Idrottarnas kostbok delar lovande idrottare med sig av sina bsta mattips och favoritrecept. ngra av idrottarna tvlar inom uthllighetsidrott (till exempel Charlotte kalla), andra inom kraftidrott, precisionsidrott eller i mixade idrotter som till exempel fotboll. anki sundin kommenterar idrottarnas kostupplgg och kommer dessutom med ytterligare rd. Boken innehller ven frslag p bra mellanml och en frdjupningsdel om kost och prestation.

blocStar gr i graven
I hst firar Blocstar fem r och lagom till femrsjubileumet s lggs klubben ned. vi som en gng startade klubben och drivit den genom ren har haft riktigt kul med alla tvlingsarrangemang, mm, men vi brjar bli s gamla nu (eller nt) att energin fr att driva klubben i dess rtta anda brjat dala. vi hoppas att alla nuvarande medlemmar fortstter att snda i ren Blocstar-anda! Puss! /BlocStars styrelse

Arcteryx En mycket vlkonstruerad sele fr vinterklttring. Ltt, stark och bekvm.

Vasagatan

| www.naturkompaniet.se

Bergsport #144 DeCemBer 2009

junio
StEskitr stlsaturnaflt o t i
Resultat
Knattar Yngre Knattar 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Harald rasmussen, vstervik maja Hallgren, vstervik elin sahle, kviberg Hannes puman, eskilstuna philip samuelsson forsdik, stockholm mikaela stling, eskilstuna katrin amann, eskilstuna sara engquist, solna kltterklubb Daniela serlachius, solna kltterklubb Jens Wallgren, stockholms rasmus schwerin, solna Benjamin linn ryn, gteborgs matilda sderlund, stockholm kajsa Wiklund, solna emelie Bengtsson, Halmstad tobias linder, solna anthon swahn, eskilstuna Charles karlsson, Halmstad Yngre FlicKor Yngre PojKar ldre FlicKor ldre PojKar

Junior-SM i lead i Eskilstuna drog 61 juniorer frdelade p sex klasser. Strsta klassen var Knattar (96-98) med 22 deltagare. Kul att det blev ett s stort startflt! Registreringen brjade klockan nio och frsta kvallederna brjade klttras vid tio, efter ledvisningen. Dessfrinnan hade det varit ett intensivt arbete i kltterhallen frn EKKs sida fr att f allt p plats. Vi vill ven tacka ledbyggarna Robert Rundin och James Koedsawang med medhjlpare fr noggrant och bra bygge av totalt 12 leder. Efter andra kvalleden serverades det en uppskattad lunch (pasta med kttfrsss) till tvlande och funktionrer. Lite vila och sen var det dags att brja ladda fr finalerna. I alla klasser frutom Knattar gick alla deltagare vidare. Efter att isoleringen stngt och publiken satt sig tillrtta p lktaren kunde finalen brja. Strst dramatik uppstod i klasserna Yngre Knattar och Knattar dr det behvdes superfinal fr att kora Svenska Mstaren. Hemmaklubben EKK hade elva startande i tvlingen, och tog hem 2 guld, 1 silver och 1 brons, vilket torde betyda bsta klubb. Tvlingen flt p mycket bra, med tvlingsledare Henrik Amann i spetsen. Arrangemanget har ftt mycket berm frn bde tvlande, frldrar och frbundsfolk. Prisutdelning och applder till de tvlande och EKK var avklarat till kvart i fem, en kvart fre utsatt tid. En timme senare slckte vi och larmade p en nystdad och iordningsstlld kltterhall efter en lyckad tvling. Tack till alla tvlande och funktionrer som hjlpte till! Text: Nilserik Larsson. Bild: Shawn Boye
Bergsport #144 DeCemBer 2009

10

or-sm
ApEn rMStErSk nIo SVEnSk A Ju novemBer 2009 leaD, 7

Bergsport #144 DeCemBer 2009

11

Steve MCClure

pappa OCh kltterprOffS


Text: Carl Johan Svensson Alla klttrare blir ldre och mnga, ven de mest hngivna, finner sig pltsligt i en situation dr familj, hem och jobb slukar den mesta tiden. Det blir hel enkelt svrare att spontant dra ut till klippan eller resa ivg fr att klttra. Fr de flesta r det sjlvklart att ndra fokus och spendera mer tid med familjen. Men hur r det fr dem som lever p klttring? Gr det att kombinera ett familjeliv med ett liv som semieller helt professionell klttrare? Steve McClure r en av Englands bsta klttrare genom tiderna, och mnga av hans hrdaste bedrifter r inte repeterade. Steve frsrjer sig delvis genom sponsring men arbetar ven med fredrag frn kltterresor och som ledsttare. Fr tre r sedan fddes Steves dotter och livet frndrades drastiskt. Trots det har han lyckats att hlla sig kvar bland klttereliten och bland annat klttrat 9a+. Jag bestmde mig fr att ta reda p hur han fr livet att g ihop

12

Bergsport #144 DeCemBer 2009

steve mcClure p magnetic north, 8c+

Frsrjer du dig enbart p klttring?


Det mesta av min inkomst r kltterrelaterad. Jag gr en del byggjobb, lite rope access. Och jobb p kompisars hus, mlning, bygge, och s vidare. Men det mesta har med klttring att gra. Jag bygger leder ungefr tre dagar i veckan, och sedan r jag trnare, och hller fredrag. Jag skriver fr CLIMB magazine varje mnad, och ven fr andra tidningar runtom i vrlden. Det blir vl ungefr 60 timmar i veckan.

morgonen och leta efter mig i hela huset. Hon saknar mig och jag henne. Det r ngot nytt fr mig som jag inte hade vntat mig. En koppling jag inte kunde frstlla mig!

Finns det ngra frdelar med att vara pappa och klttrare?
Inte mnga, men att vara pappa har en massa frdelar fr vem som helst. Jag tror att om du bara vill klttra s kommer faderskap inte att vara till ngon hjlp. Men fr den som inte vill ha barn i tron att de bara r i vgen (som jag trodde), vill jag starkt rekommendera att de skaffar dem nd om de fr chansen. De finns dr fr alltid, det gr inte klttringen. Och klttring r ju bara ett meningslst tidsfrdriv!

Hur hller du dig kvar i matchen nu nr du blivit frlder och har mindre tid till resor och fredrag?
Det r klurigt. Jag har nog blivit mer specialiserad sedan min dotter fddes. Jag brukade gra mer runt om i Storbritanien och utomlands. Det har funnits ngra riktigt intressanta hrda projekt ganska nra mitt hem (tv timmar bort) som har hllt mig motiverad de sista tre ren. Jag brukar f till tv eller tre veckolnga resor utomlands fr klttring, vilket r frustrerande eftersom en vecka r precis tillrckligt fr att komma igng. Det knns aldrig som att jag klttrar s hrt som jag kan. Men det handlar bara om motivation, och det finns tid om man tar sig tid. Min partner r ganska frstende och ger mig mycket frihet. Jag organiserar mitt jobb p s vis att jag r ledig torsdagar och en helgdag, s jag kan oftast klttra tv dagar per vecka.

Finns det ngot annat n friklttring som du skulle vilja prva?


Bara bergen, och att rra mig bland dem. Syntesen r allts att familj och den begrnsning i tid det medfr inte br hindra en frn att snda hrt. Det r bara ytterligare en dlig anledning fr att slippa erknna att man r talangls, eller att man hellre ligger hemma p soffan och tittar p kltterfilm. S det r bara fr alla mammor och pappor att plocka fram kilsetet, slingorna eller paddan igen och ge sig ut i bergen medan barnen r p dagis.

r du lika motiverad fr hrd klttring som frut?


Helt klart, men det beror p vilka turer jag tnker p. Om jag inte hade ngot att gra i England s skulle det vara kmpigt. Jag skulle f kmpa fr att motivera mig till trning fr ngot som lg ett halvr framt i tiden, som en lngresa. Jag tycker om att bara komma ut och klttra. Det fr grna vara hrt, men det mste inte vara hrt, bara det r klttring!

fakta
vem: steve mcClure lder: 39 Bor i: sheffield sponsorer: petzl, Beal, 5.10, marmot familj: sambo och tre r gammal dotter

r du mindre vghalsig nu nr du har ett barn?


Jag har aldrig varit srskilt vghalsig! Ingen skillnad skulle jag sga. Den stora skillnaden r att det r svrt att resa bort. Jag vet att dagen efter att jag rest ivg kommer min dotter att g upp p

steve mcClure p gladiator, e5 6b

Bergsport #144 DeCemBer 2009

13

fInns Det ngra snlla Barn?

nnu en vinter omfamnar oss. en del byter ut kltterpjucks mot pjxor, andra laddar infr spegelblanka isvggar och en del planerar infr vrens klttringar. Det finns roliga julklappar p butikshyllorna som bara vntar p att ges bort till en klttrare (som har varit snll i r). tills nsta gng en riktigt god jul!
Av: Emma V Larsson och John Liungman

HoodY Frn craFt Craft hakar p hoody-modet och lanserar flex Hood. ltt, varm och faktiskt rtt s snygg. ngot elastisk och vindskyddande. finns ven fr barn! kostar 600 kr.

Hstsvansvnlig KltterHjlm vren 2010 slpper petzl den frsta kltterhjlmen specialdesignad fr kvinnor. Den heter petzl elia och r anatomiskt anpassad efter en kvinnas huvud. Hjlmen har en patenterad omegaform i bak, fr att enkelt f plats med hstsvansen under hjlmen. enkel storleksjustering med hjlp av sidoknappar. Den har redan blivit rankad som en av nsta rs bsta outdoor-produkter. elia finns i tre frger: vit, ljusbl eller ljusgr. one-size.

modern julKlaPPsKlassiKer Frn mammut alpine underwear, r mammuts vackra namn p detta snygga understll i merinoull. finns ocks i verdel med rund hals samt fullngds byxa. kommer i bde dam- och herrmodell, och frgerna vit, rd och graphite. trja kostar ca 800:- och byxan 650:-.

nYKomling Bland sKor acopa har vi inte hrt s mycket om hr i sverige. men nu har ett norskt fretag tagit upp agenturen s kanske dyker de upp i butik snart. modellen legend r en trad-doja med fokus p sprickor och slabb och komfort. pris kommer att vara 1499:- .

nYa stegjrn Frn Bd sabretooth heter Black Diamonds nya 12 taggare i rostfritt stl. BD lovar mindre snkladd tack vare polerad yta. vikten har de ftt ner till 970 gram per par. finns med bde snabbfste och remmar. rekommenderat utpris r 1749:- med aBs-plattor.

14

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Fr Kalla Fossingar I vinter lanserar Columbia sportswear en vlkommen produkt fr de frusna; stvlar med ett uppladdningsbart vrmesystem. De heter Bugathermo (fr mn) och snow Hottie (fr kvinnor) Bda har ett uppladdningsbart vrmesystem som hller ftterna varma i upp till tta timmar och klarar temperaturer p ned till -73 grader. Dessutom r de utrustade med Columbia sportswears speciella teknik omni-tech som gr att de r vattentta samtidigt som de kan andas. kanske kan vara ngot fr promenaden till klttringen eller fr den som skrar? Cirkapris: 3799 kronor.

lttare PacKning Frn a till Den hr boken hller precis vad den lovar - den guidar dig genom packningens alla svra, kluriga moment. frfattaren Jrgen Johansson r vl bevandrad i fjllen och har tidigare skrivit den omtyckta boken vandra fjderltt och njut mer av frden. Jrgen bjuder p enkla, praktiska rd som kan hjlpa dig att skala bort mer n tio kilo frn din packning. rden kommer vl till pass svl fr kltterhelgen som fr lngvandringen i alperna. Det r en kompakt handbok som passar alla som tycker att packningen r omstndlig. eller fr dem som nnu inte har insett det men som garanterat mrker att den kan gras mycket enklare.

Primus Frglgger utFlYKten Den klassiska svenska ksan har ftt en ny skn design. Den danske designern nicholai Wiig Hansen fick i uppgift att gra en nytolkning av ksan och resultatet blev minst sagt frgglatt. Den kommer nu i de hrliga frgerna gul, rosa, cerise, orange, grn och turkos, men ven i de klassiska frgerna rd, svart och mrkgrn. produkten finns att kpa i butik i januari 2010 och sljs i ett set med tv ksor (200 resp 400 ml), lock, kniv, gaffel och sked. Besticken ryms i ksan. setet, som bara vger 156g, kan anvndas i mikrovgsugn och tl diskmaskin. Cirkapris: 179 kronor.

Bergsport #144 DeCemBer 2009

15

frstemansfall r huvudorsak till skador inom klttringen. Hr demonstrerar niklaes nathn, ambulanssjukvrdare och frbundsordfrande, hur man anvnder en ihopfllbar br. Bild: per-rune andersson/uteguiderna

Fallet blev lngt till fljd av lngt avstnd till senaste mellanskring (i en tiondel av rapporterna). De som skadas vid frstemansfall r enligt uppgifterna i rapporterna erfarna eller mycket erfarna.

Flest boulderolyckor inomhus

frstemansfall farligaste olyckan


Fljande r utdrag ur en rapport skriven av Roger Pyddoke, Skerhetskommittn. Hela rapporten finns att lsa p www.klatterforbundet.se. Den hr artikeln r ett frsk att sammanfatta alla knda kltterolyckor i Sverige mellan 2000 och 2007. Sammanlagt har vi gtt igenom 338 incidentrapporter som lmnats till Svenska kltterfrbundet. Vi vet att detta r en brkdel av alla incidenter som faktiskt intrffar. Vi vet dock sjlvklart inte hur mnga som inte lmnar rapporter. Framtida analyser kan bli bttre om fler lmnar rapporter i framtiden! Vi har valt att begrnsa analysen till de incidenter som lett till skador. Vi kallar dessa fr olyckor. Sammanlagt rr det sig om 196 olyckor. Vi har dock inte anvnt alla olyckor i denna sammanstllning d vi velat visa p de vanligaste orsakerna som leder till skador. Vi har valt att registrera flera omstndigheter till en olycka. Om till exempel ett grepp lossnar och detta leder till ett frstemansfall s registreras det bde som grepp lossnar och frstemansfall. Det gr inte alltid att komma s mycket djupare med en beskrivning av en olycka. Beskrivningen kan se ut s hr: XX ledde och fll ovanfr andra mellanskringen och slog i marken. Ett benbrott i foten blev resultatet. Vi kan d inte dra slutsatser om orsaken till frstemansfallet utan noterar det enbart som ett frstemansfall. svenska och klttrare. Av de 13 ddade har 9 ddats i stora berg. I den fljande texten behandlas olycksorsakerna likadant fr alla olyckor oavsett skadekonsekvens.

Boulderingfall, den nst vanligaste olycksorsaken idag, kunde vi inte finna i sammanstllningen fr 1990-talets olyckor. Av 42 rapporterade boulderskador intrffade 32 inomhus. Orsaken till detta vet vi inte. Det kan bero p att det bouldras mer inomhus n utomhus. Det kan ocks bero p att man r mer frsiktig ute, och noggrannare med spotting. I statistiken skiljer vi inte p om fallet/hoppet r avsiktligt eller inte. Det r vanligt med bde benbrott och stukningar. En vanlig orsak till skador inomhus r att man faller av en skyddande matta eller att man faller med foten i en mattskarv. Brister i mattckning eller skarvar utpekas som orsak till en tredjedel av alla boulderskador inomhus.

Ngra slutsatser

Fall vid klttring vanligaste olyckan

Sammantaget kan vi konstatera att fall som frsteman, andreman eller bouldrare r den dominerande orsaken till att klttrare skadar sig. Fall str som orsak till 55 procent av skadorna. Det kanske inte lter s underligt, men det motsger det vanliga pstendet att det r nedstigning och firning som r de farligaste momenteten.

Ddsolyckor

Under perioden finns 11 ddsolyckor i statistiken dr 13 personer ddats. Av dessa r tre olyckor (tre omkomna) inte skert bde

Frstemansfall utgr fortsatt den viktigaste orsaken till skador i klttring. Vi konstaterar drfr att instruktrer vid utbildningar br lgga srskild vikt vid att frklara vad en klttrare kan gra fr att undvika denna typ av olycka. Klttraren kan vlja en led som denne har god kapacitet fr, en led som gr att skra vl, vrigt* etc. De tre viktigaste bidragGrepp lossnar ande orsakerna som utpeSten/isslag kas till att frstemansfall leder till skador r att: Matta Mellanskringar lossnar (i drygt hlften av Skring/nedsnkning rapporterna). Ett grepp eller ett steg lossnar (i en femtedel av rapporterna). Firning

Frstemansfall

Analysera risker fr frstemansfall p en led du tnker gra tillsammans med din replagskamrat. Lr ut hur man gr det p kurser. Kom ihg att fallerande skringar och lnga fall r det som oftast leder till skador. Bouldra skert. Frsk klttra tillbaka s lngt du kan innan du hoppar av! Avst? Topprep? Flera crashpads? Bristflliga skyddsmattor inomhus br kunna tgrdas. Sg ifrn nr du ser bristande tckning och skarvar som inte r tckta!

Orsaker som andel av alla orsaker. * Under vrigt finns orsakerna Andremansfall, Kommunikation, Boulderfall/nedhopp Utglidning sn/is, Knopfel/inknytning, Oinknuten klttring, Ankare/Standplats, med 2% vardera.
Bergsport #144 DeCemBer 2009

Frstemanfall

16

...men det finns mnga orsaker till olyckor


Frstemansfall r bara en av mnga orsaker till olyckor. I skerhetskommittns material framgr att det finns mnga andra orsaker som p egen hand, eller i kombination med andra orsaker, ligger bakom olyckorna.
Firning
Firning r den tredje vanligaste orsaken till olycka. Firning r en manver som innehller flera viktiga moment som vi inte var s ofta och som krver noggrannhet. ven rutinerade klttrare slarvar! Det finns flera olika slag av utlsande orsaker till firningsolyckor. De mest frekommande r att ankaret fallerar, att ndarna p repet r olika lnga, att repet lossar sten, eller att den som firar glmt skruva t lskarbinen. D ankaret fallerat har det berott p dligt slagen knop i en slinga, icke tdragen skruvkarbin i ankaret, eller att en sk snow-stake gett vika.

6 tips fr skrare lead

av John Liungman, auktoriserad instruktr


skra ttare. ta alltid hnsyn till reptj och vad som hnder om versta kilen rippar. Du kommer se att de frsta tre kilarna br ligga vldigt ttt. skra bttre. va clean aid blta vinterdagar - det ger bra erfarenhet eftersom du belastar varje skringspunkt. anvnd backuprep. var alltid tydlig med att andremannen fr ge feedback p lagda mellanskringar. ta till dig denna feedback! g en fortsttningskurs med en auktoriserad instruktr. Det r inte skert att din kompis/mentor kan allt! var sjlvkritisk. Det r erfarna klttrare - eller klttrare som tror att de r erfarna - som oftast skadas. anvnd hjlm! Det finns gott om exempel p olyckor som kunde slutat betydlig vrre om klttraren inte hade anvnt hjlm. Det gller bde fall och sten/isslag.

Skring/Nedsnkning
Bristande frmga att hantera repbroms kan leda till att fallet accelererar och att skraren frlorar kontrollen ver skring eller nedsnkning. Detta r den fjrde vanligaste orsaken. I tv av de noterade skadefallen anvndes Gri-gri.

nya rn OM SuSpenSIOn trauMa

Sten- och isslag


Sten- och isslag r fortsatt en viktig orsak till olyckor. r terrngen ls br man vervga att frska lgga standplatser ur skottlinjen. ven vid firning frekommer att stenar lossnar. D kan det vara svrt att hoppa bort ifrn ett ankare dr man sitter fast. Vissa isklttrare startar inte p en led dr det finns replag ovanfr.

Topprepsklttring/Andremansfall

De vanligaste bidragande orsakerna till att det blir skador i samband med andremansfall r: Isyxskada, Grepp lossnar, Pendelfall, Ostramt rep, Grepp eller steg lossnar. Lossade grepp eller steg r en orsak till fall. Bland rapporterna frekommer detta dock endast som orsak till skada inomhus vid ett tillflle. Nr ett grepp eller steg lossnar leder det ofta till stenslag som i sin tur kan skada de som befinner sig under klttraren.

Kommunikation

En variant r att en klttrare vid ett toppankare tror att han ska bli nedsnkt men istllet s kopplar skringsmannen ur. Kommunicera tydligt vid topprepsklttring! ndra inte rutiner.

stabilisering av skadad i brant terrng. vning under rddningskurs. Bild: per-rune andersson/uteguiderna.

Utglidning sn/is
Att g ned p lutande sn och is utan skring kan vara farligt om man snubblar. Tv olyckor berodde p snubbling i samband med hopp ver bergschrund eller glacirsprickor. I vriga exempel r den direkta orsaken oknd.

Ankare/Standplats
En oavsiktlig urkoppling av en klttrare p stand ledde till ett ddsfall. En slarvigt knuten firningsslinga ppnade sig vilket ledde till en allvarlig olycka (omnmnt ovan).

Knopfel/Inknytning
Mnga klttrare har varit med om att de inte fullfljt en inknytning. Ngra har ftt plikta med livet eller allvarliga skador. En rutin som borde vara sjlvklar r kamratkontroll! Hr krvs en rejl attitydfrndring! Snacka med dina replagskompisar.
Bergsport #144 DeCemBer 2009

I mnga r har det lrts ut att en skadad person som hngt upprtt i en sele inte fr lggas ner plant p marken. Orsaken var att syrefattigt blod som ansamlats benen d skulle kunna vlla in i hjrtat och dda den skadade (sk suspension trauma). Detta resonemang har visat sig vila p ls grund. Efter en grundlig medicinsk genomgng av brittiska Health and Safety Executive (ungefr arbetmiljverket) fr suspension trauma anses vara en mjlig teoretisk risk utan empirisk grund. Slutsatsen r att all rddning av skadad person, oavsett vilken position denne befunnit sig i, skall behandlas lika - dvs enligt grundlggande ABC. Fr en skadad person innebr detta plant liggande p marken med ltt hjda ben. Se ven Torbjrn Ohlns uppdaterade artikel om rddning p SKF:s hemsida. Medicinska kommittn

17

reflektIOner frn e

e nrf renOItkelfer
replag p vg mot toppen. foto: lars Zetterberg

18

Bergsport #144 DeCemBer 2009

n ett lItet berG


Dmes de M iage, Augusti 2009
en berttelse om bestigningen av ett berg som inte ligger lngt bort, som inte r ver 4000 meter, som inte r srskilt svrt, som gjordes helt utan dramatik och vad man av det kan lra.
Text: Jesper Sundelf Nr jag steg p planet i Kpenhamn var det bestmt att vi skulle klttra Dmes de Miage ver Aiguille de Bionnassay till Mt Blanc. Svrighetsmssigt skulle det ungefr innebra PD ver Miage, AD ver Bionnassay och PD+ frn Italienska bultarna till toppen av Mt Blanc. Riktigt s blev det inte. Vl i Chamonix skulle det visa sig att planen krackelerat ordentligt. Den frsta lrdomen att dra av den hr resan r att alltid ha med eget tlt. Den andra att augusti i alperna inte r ngon bra tid om man vill gra snturer. Och den tredje r att alltid gra sina egna bedmningar. Alltid! Lita inte p andra. Anledningen till att vr plan inte verkade hlla var att vi fick hra att vdret i Chamonix under lng tid varit alldeles fr bra. Vad d fr bra kan man undra? Hur kan vdret vara fr bra? Sol och vrme borde vara fantastiskt och sensommaren den bsta tiden fr turer i alperna. Bde vder och sn borde ha hunnit stabilisera sig. Jo, det skulle man kunna tycka. Men tyvrr har den dr lilla extra vrmen som ibland kallas vxthuseffekten bidragit med lite vrme fr mycket. Med tanke p att jag r i alperna i varje fall en gng per ssong s r det otroligt att jag inte tidigare blivit personligen pverkad av den stora avsmltningen av is som skett runt om i Alperna. P ngot underligt stt har jag alltid lyckats befinna mig i en liten bubbla dr snn vrker ner. Men man ska inte lta lura sig. S hr ligger det nmligen till: 1990-talet och 2000-talets varma somrar har smlt s stora delar av isen p hg hjd runt Chamonix att ny klippa kommit i dagen. P vissa vggar har dessutom all den is som hllit porsa klippartier fastfrusna i berget smllt, vilket resulterat i att flera klippor helt har rasat. Ett knt exempel p detta r Bonattipelaren p Dru som gick upp i rk 2005 efter ett rtionde av strre och mindre ras. Under de senaste 20 ren har
Bergsport #144 DeCemBer 2009

Greb tetIl tte n


glacirerna permanent dragit sig tillbaka och snkammarna har smlt av. De kammar som redan tidigare var smala, har p sina hll blivit sjukt smala och efter lngre perioder med soligt vder frvandlas dessa smala kammar till spetsiga iseggar. Nr jag satte mig p det dr planet frn Kpenhamn till Geneve hade jag dremot en liten erfarenhet frn Grindelwald 2007 i frskt minne. D kte vi ocks ner i mitten av augusti fr att gra Finsteraarhorn, Gross Grhnhorn och Fiescherhorn. Vi fastnade redan frsta dagen p anmarschen eftersom det lg s mycket sn p Aletschgletscher att vi inte kunde ta oss ver glaciren. Vi pulsade i sn till midjan medan mer sn vrkte ner ver oss. I Augusti! Dan innan hade vi kt vattenskidor i resund fr guds skull! Det var bara att kapitulera och planera om och fundera p att g ver kammarna ngra dagar senare istllet. Men snn fortsatte falla. Vi blev sittande i hyttan p Mnchsjoch i sex dagar och fick spela kort tills vi krktes. Alla krktes! ven Hkan. Och Hkan lskar att spela kort! Vi gjorde tre frsk p Mnch p en vecka och fick vnda p samtliga. Det r nstan en bedrift i sig eftersom Mnch r ett av alpernas absolut lttaste 4000 meters toppar. Snn vrkte ner och periodvis gick det knappt att se handen framfr sig. Det var sn verallt. Sn i ryggan, sn i hjlmen, sn i fillingarna. Som ett finger i ansiktet fick vi frsts ett strlande vackert vder sista dagen. Vi formligen hoppade uppfr berget fr att halvvgs upp f se ut ver ett bedrande 35 gradigt snflt fullt med 6 dagars sn. Det var bara att skaka p huvudet och g ner igen. Dmes de Miage och Aiguille de Bionnassay ligger en bra bit utanfr turistzonen i Chamonix. Det r en modig dagsettapp bara att ta sig upp till insteget, ngot vi hade rknat med skulle borga

19

artikelfrfattaren p toppen av den mellersta av miages tre domer ver 3670 meter. lngst bort i bild Hkan swan. mitt emellan oss tv franska killar som verkade sisdr sugna att vara dr. Dock ivrigt phejade av pappan. foto: lars Zetterberg.

p toppen av den mellersta av miages tre domer ver 3670 meter. foto: Hkan swan.

20

Bergsport #144 DeCemBer 2009

lars Zetterberg ser fram mot en fin kamvandring. I bakgrunden Dmes de miage sett frn nordost. foto: Hkan swan.

fr gott om plats i Conscrits och Durier-hyttorna. Och visst var det s. Plats fanns bde i Conscrits och Durier. Men s stod vi d dr i Chamonix med avsmlta kammar och ett helt compagnie des guides som avrdde oss frn ge oss upp p Miage och Bionnassay fr att frhllandena var dliga. Och sger de hr hrdkokta killarna att det r illa, s r det nog riktigt, riktigt illa tnkte vi! S det var ett rtt moloket gng som hngde hela eftermiddagen p Maison de la Montagne fr att frska komma p alternativa turer. Men inget kndes lika kul som det vi fresatt oss att gra. Och oavsett vad vi kom p s visade det sig att det inte fanns ngon plats i stugor. Och inget tlt hade vi med oss. Det r som att s fort man tnker tanken stugtur s blir man beroende av tlt. Efter ngra timmar stod det klart fr oss att ursprungsplanen var den enda som skulle funka boendemssigt fr oss, s det spikades. Det spikades ocks att i framtiden alltid ha med tlt och kra egen bil fr att ka flexibiliteten. Det r alltid roligt att klttra med nya mnniskor. Dels fr att det r kul att lra knna nya knasbollar, men ocks fr att man fr nya perspektiv p saker och ting. Vi som kte ner till Chamonix den hr veckan i augusti var, frutom undertecknad, Daniel min kltterpartner sedan tio r tillbaka, samt Hkan och Lars som vi inte klttrat s mycket med tidigare. Lars och Hkan knner varandra frn Chalmers och jag knner Hkan via Bengt som jag klttrade Aconcagua med. Men f inte fr er att vi r ngot studentgng. Nej, tillsammans fr vi nog ihop modiga 165 r om inte mer, och d r jag och Daniel smungarna i sammanhanget p 37 vardera. Nu stod hela det hr till ren komna klttersllskapet p Ski Station i Chamonix och packade. Jag brukar vara rtt noggrann
Bergsport #144 DeCemBer 2009

nr jag packar infr klttringar. Min fru gnller i varje fall p att jag ockuperar vardagsrummet i veckor med olika hgar av strumpor, understll, kilar med mera som alla andra i familjen fr kryssa emellan p vg till toaletten. S drfr vet jag inte riktigt vad som for i mig denna gng. Jag och Daniel hade kommit till Chamonix efter att i femton minuter hystat ner lite grejer i varsin 50 liters ryggsck. I handen hade vi ocks varsin Ica-kasse med rep. Hr jvlar skulle det klttras! Det kndes rtt bra i brjan att slippa slpa p en massa brte, men nr jag insg att jag glmt handduk, schampo, strumpor och 25 andra livsndvndiga saker var jag inte lika stolt. Det gr ju bra att raljera om ltt packning nda tills man mste be om att f lna handduk, eller hur? Hur som helst, dr stod vi nu med humret i topp p kvllen och packade. Jag och Daniel packade tranceivers, spadar och sonder, Lars och Hkan friends, kilar och pannlampor. Jo, fr s r det. Man har generellt en tendens att packa sdant man tidigare saknat eller varit beroende av. Har du varit med om en lavinolycka lmnar du aldrig mer spaden hemma. Har du verrumplats av mrker p berget lmnar du aldrig pannlampan hemma. Sjlv ser jag alltid till att ha klder nog s jag klarar en natt p berget, ven om jag bara planerar en tvtimmarstur. Tycker ni det r knas vet ni inte hur kallt Kebnekaise kan vara vid midnatt i mars i bara understll! Men det r en annan historia. Efter lite diskussion hittade vi en kollektiv packning vi alla var njda med och kojade in tidigt. Ska man klttra Miage och Bionnassay mste man gilla lnga anmarscher. Mer n halva turen r gammal hederlig hiking. Hit gr det inte att ta sig med linbana. Tg gr frn Chamonix till St Gervais och drifrn gr buss till Les Contamines. Frn le Cugnon

21

utanfr Les Contamines p 1170 meters hjd r det lrbensexpressen som gller. Hr fljer man den serpentinslingrande stigen upp lngs bergssidan, frst genom granskog, sedan bjrkskog och drefter ut p kalfjllet. Uppt, uppt. Nr man vl tycker att det kan rcka s har man ungefr fem minuter kvar till Tre la Tte-hyttan p 1970 m..h. och kan stanna fr lunch. Vi hade startat klockan 10:40 frn Le Cugnon och var vid Tre la Tte 12:55. Tv timmar och en kvart i ett rtt behagligt alpint tempo med ett par pauser fr att reda ut ngra filosofiska paradoxer. Efter Tre la Tte-hyttan planar stigen ut och stigningen blir inte alls fullt s brant. Efter ngon kilometer brjar leden g nedt fr att s smningom g ut p mornen. Vi skramlar uppt i ltt stigning ver stenlandskapet. Trots att det r svrt att sknja stigen i det karga landskapet r routefindingen hr inte srskilt svr. Dels finns det en hel del rsen, men ven utan dem... ja, vart ska man ta vgen? P bda sidor om glaciren strcker sig tre- och fyratusenmeters topparna mot himlen. Det finns bara en vg lngs glaciren: uppt. Trots det sjlvklara i vgvalet brjar vi bli fundersamma p hur lngt vi kan ha kvar. Vi borde i avstnd vara rtt nra Conscritshyttan men i hjd r vi nstan 400 meter fel. Den vg vi valt verkar inte ta hjd i tillrckligt tempo. Men snart frstr vi. Ngra hundra meter lngre fram sitter jrnstegar bultade i berget. Rtt upp i himlen. Ca femtio meter upp viker de av ver en liten avsats och frsvinner utom synhll. Vi pausar under stegarna och kikar fundersamt p nr en familj med barn i tolvrsldern rasslar oskrade ver avsatsen, ned fr stegarna och vidare ner fr glaciren. Det r fransmnnens bakgrd, s de fr vl gra som de finner bst. Sjlva kittar vi p, knyter in och gr lpande ver stegarna. En bit upp sitter en fransk bergsguide och skriker p sina tv klienter som verkar livrdda fr att klttra oskrade uppfr stegarna. Han r dock inte s upptagen av sitt hojtande att han inte kan ta sig tid att hna de stackars fega svenskarna med sitt rep. Vi muttrar, klttrar frbi och undrar hur man kan kfta s mycket nr man inte ens fr med sig sina klienter uppfr ngra ynka stegar.

Efter avsatsen viker leden av t vnster och jag kommer upp p planare mark. Tack vare stegarna har vi vunnit en massa hjdmeter p ett kick och efter ytterligare ngra minuter ser vi Conscritshyttan. Stugan p 2600 m..h visar sig utan tvekan vara den modernaste hytta ngon av oss bott i. Den har till och med vattentoaletter! Det r hgre standard n vad jag har hemma det! Fri tillgng till rinnande vatten dessutom, vilket annars inte alls r sjlvklart i stugorna i alperna. Dmes de Miage r en hgkam med fem domer varav den hgsta r 3673 meter ver havet. Kammen kan klttras frn bda hllen, men normalrutten gr frn Nordost till Sydvst. I den hr varianten fljer man glaciren upp till ca 3200 m..h och gr drefter ver ett ca 35 gradigt snflt upp till sadeln Col de Dmes p 3564 meter. Efter att ha klttrat ver en liten sten- och snpuckel p cirka 50 meter brjar kammen. Man fljer kammen brant uppfr, ver de tv hgsta topparna p 3673 och 3670 meter, sedan ner ver Aiguille del la Berangere p 3425 m..h och tillbaka till Conscrits. Eftersom vi ville klttra Bionnassay, ville vi nu g frn andra hllet fr att inte behva gra turen lngre n ndvndigt och g tillbaka samma vg vi kommit. Men det fr vi inte! Eller fr och fr - stugvrden avrder oss. Att g frn andra hllet skulle innebra att vi kommer att mta alla som gr normalrutten. Big problem! Kammen r s smal att det inte finns rum fr mte! Och d r det smalt! Och framfrallt jvligt brant, om man inte ens kan kliva av kammen, frontpointa och ta lite luft under sulorna en stund vid mte. S smalt och brant skulle det visa sig att det inte var, men vi fick oss en ordentlig tankestllare och beslutade att g normalvgen som alla andra. Frukost serveras klockan fyra i Conscrits. De flesta replagen var ivg redan vid halv fem. Lite utrustningsstrul gjorde att vi kom ivg som sista replag strax innan fem. I ljuset av pannlamporna vandrade vi lngs bergssidan. Hgre upp mot glaciren dansade sm ljus frn replagen lngre fram. Strax innan sex kom gryningsjuset smygande och vi var framme vid glacirkanten.

lars Zetterberg har precis lmnat stegarna. artikelfrfattaren lommar efter. foto: Hkan swan.

22

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Miage r en utprglad sntur. Det vill sga att det r mycket g. G p morn, g p glacir, g och pulsa i sn. Det gr att man konstant ligger p en rtt hg puls. Gr man det rtt ska man ligga p en arbetspuls strax under svettgrnsen. Det gr att man vill avverka s stor strcka som mjligt innan vrmen kommer. Dels fr att det d blir nnu varmare i kroppen, men ocks fr att snn inte ska hinna brja smlta. Varm sn innebr mer arbete, sn som klampar upp under stegjrnen och vrst av allt - smltande snbryggor. Solen mter oss mitt p glaciren, till en brjan lagom skn men efter en stund lite vl varm. Hr har man slpat skaljacka och dubbla handskar, mssor och fimbulbrallor ocks fr man bestiga det hr berget i lngfillingar som en annan Rabot. Men det gr bra det ocks. Vi rr oss i bra tempo och traskar frbi ett par replag som tappat farten p glaciren upp mot sadeln. Tar lite vatten och en macka p sadeln innan vi axlar p igen och ger oss ut p kammen. Visst r den smal, avblst och avsmlt men inte som historierna vi hrt p vgen upp. Lars mter kammen till 30 cm. 30 cm innebr trots allt tv ftter i bredd. Tv ftter i bredd innebr ocks att den faktiskt r aningens frltande om man snubblar till. I det fallet r det stor skillnad mellan 30 och 20 cm. Kammen gr rtt s brant uppfr till en brjan. Bergssidorna slpper frn kammen frst i 40 grader men snart i 50 och stundtals 60 grader. Det r luftigt med en fantastisk utsikt. Till vnster om oss faller Tre la Tte-glaciren ner mot Contamines och till hger breder dalen ut sig 2500 meter nedanfr. Bakom oss har vi Bionnassays stentriangel, Dome du Gouter och Mt Blanc. De dr mtena vi inte skulle kunna f, fr vi nu nd. P vg uppfr kammen mter vi tre replag p vg ner. De har inte kunnat fullflja p grund av att kammen ned mot Aiguille de la Berangere r isbellagd. Vi lyssnar av om frhllandena p kammen, ger plats s de kan passera och fortstter mot toppen p den andra domen p kamvandringen. r det ngot man inte ska lta bli s r det att lyssna p folk som vet bttre. Och efter att i tv dagar ha lyssnat till mnga historier om det omjliga i detta projekt s blir informa-

tionen frn de vndande replagen nu det som fller avgrandet fr oss. Vi stannar p domen och njuter av utsikten i cirka tio minuter innan vi bestmmer oss fr att g ner samma vg vi kom upp. Varfr fortstta nr frhllandena ska vara omjliga? Vi bestmmer oss fr att vara njda med den hr turen, strunta i Bionnassay och istllet byta omrde och klttra lite klippturer de sista dagarna. Vi har ftt en fin sntur och frsker vara njda. Det gr bra i ungefr tre timmar. P vg ner trffar vi tv glada 17-ringar som gjort hela traversen samma morgon. De lter meddela att visst var det lite isigt, men det r ju drfr man har stegjrn. Jag knner mig som en mes. Den tredje lrdomen - man ska alltid bedma frhllandena sjlv! Alltid! Lita inte p andra.

Dmes De miage
Hjd: 3673 m..h karta: mont Blanc a1, aravis Chamoni x-Cormayeur utrustning: glacirutrustning, Isskruvar, snankare. vi gjorde dock inga placeringar p hela turen. tid: 2 dagar. Contamines tre la tete 2-3 timmar, te la tete Conscrits 2-3 timmar. Conscrits miage Conscrits 4-5 timmar. strckorna gr att gra fortare. I tidsangivelserna hr r hjd taget fr filosofiska diskussioner och geologiska betraktelser. med p turen var Jesper sundelf, Hkan swan, lars Zetterberg och Daniel serlander.

Dmes De mIage

tre la tte-glaciren. frn vnster till hger: Daniel serlander, lars Zetterberg och Jesper sundelf. foto: Hkan swan.
Bergsport #144 DeCemBer 2009

23

skarpladdat

24

Bergsport #144 DeCemBer 2009

aiguille dargentiere, oxford Couloir. 3902m. grad II, 2 matt Quirk har precis kommit upp frn couloiren p ryggen. nu r det bara en ltt bit kvar till toppen. frsta solstrlarna ndde oss ett tiotal minuter tidigare. vi behvde bara pitcha insteget p leden uppfr ett litet fruset vattenfall, resten solo. lmnade tltet nere vid argentire glaciren 03.15. Bild: petter Zachrisson

Bergsport #144 DeCemBer 2009

25

skarpladdat

magnus Hgstrm gr frstabestigningen av trinity 8c, en frlngning av nBk i svanvik. Den nya leden stoppade mnga och envisa frsk av duktiga klttrare under ret, men den fll allts till slut nr magnus kopplade greppet. 26 Bild: martin arvidson

Bergsport #144 DeCemBer 2009

skarpladdat

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Jm p ultrafina Wonderland 8? i lngastrm, nybban. problemet krver en hel del nyp. Blocket ligger ensamt ute p ett hygge en bit frn sjlva huvudomrdet lngastrm. lngastrm r nybbans strsta och mest centrala omrde, eftersom nybban i vrigt r vldigt utspritt med ett par block lite hr och dr kring trakterna runt nybro. 27 Bild: linus magnusson, evergreen-photo

skarpladdat

Bild: lars eklund

Jag hnger frn kronringen p en luftballong ovanfr rommehed, Borlnge, p ca 2000 meters hjd. Bilden r tagen strax innan jag kopplar mig fri, vilket var en mycket hrlig knsla. syftet var att fotografera alla som skulle hoppa 28 fallskrm frn ballongen den dagen. Jag hngde dr tre lyft, sammanlagt ca tre timmar och frsta starten var mycket pirrig. Jag var helt slut i magmuskler och lr eftert. Bild: elof Wecksell

Bergsport #144 DeCemBer 2009

skarpladdat

oknd klttrare toppar ut vid solvik nra linkping. Bild: shawn Boye
Bergsport #144 DeCemBer 2009

29

skarpladdat

30

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Daniel olausson bouldrar i nissedal. Bild: per-rune andersson / uteguiderna


Bergsport #144 DeCemBer 2009

31

Christofer urby p havsnra is i kaldakinn. Bild: Calle spng

ISland
landets namn inger ju vissa frvntningar. och visst hoppades vi p fin klttring nr vi i februari packade yxorna och flg till Island. men vi hade aldrig frestllt oss vilket eldorado av nyturer vi skulle landa i.
Vi hade lmnat det Islnska hglandet bakom oss och krde ner mot Egilstadir. Riksvg 1 lpte hr lngs med en lngstrckt ravin. I skert 6-7 kilometer tyckte vi oss se toppar p isfall, men d det hll p att mrkna och vi ville bo inomhus s skyndade vi mot Egilstadir. Lngre ner korsade vgen ver ravinen och vi var helt enkelt tvungna att stanna och kliva ut p bron. P bgge sidor om ravinen, s lngt vi kunde se, tornade det upp sig isfall mellan 10 och 30 meter hga. Det hela sg ut som ett strre Lower Gorge i Rjukan. Efter en snabb koll i de papper vi hade med oss kunde vi konstatera att ingen rapporterat att dom varit hr och klttrat. Vi bestmde att ka tillbaka dagen efter och frska ta oss ner i ravinen. Det visade sig vara lite svrare n vi var vana vid. Bara p ett stlle lyckades vi grva fram en stackars fjllbjrk som vi kunde fira av frn. Jag hade en icehook som jag lycklig bankade i s fort jag hittade lite fryst mossa eller jord. Mina kloka kamrater, Calle Spng och Morgan

ett nyturSMeCka
Text: Christoffer Urby

Eriksson, brukade vid sdana tillfllen titta lite nervst p varandra och hastigt bestmma sig fr att offra en isskruv i ngon grund vattenpl. Nr ankaret var fixat fungerade det s att den utsedda frstemannen brjade fira. Nr han kommit runt kanten fick han bestmma om han kunde se en linje som han ville leda. Om det inte fanns ngon bra is var det bara att klttra upp och flytta sig lite i sidled tills man hittade en linje som man ville gra. Nere i ravinen forsade lven fram och vi var inte helt skra p att den sporadiska isen skulle tillta ngra frflyttningar vid insteget. Drfr ville vi komma rtt direkt, nr vi firade oss. Tre dagar gnade vi t Jkulsa. Nr vi senare rundat Island och var tillbaka i Reykjavik fick vi chansen att trffa ordfranden fr landets kltterfrbund. P hans reaktioner frstod vi snart att p platsen som vi beskrev hade man nog inte klttrat frut. Det kan ju te sig helt ofrsteligt fr oss, men vi fick det frklarat fr oss.
Bergsport #144 DeCemBer 2009

32

- Varfr ka runt hela Island fr att klttra is, nr man fortfarande gr nyturer i alla grader inom en radie av tio mil frn huvudstaden? Islands etablerade omrden erbjuder mycket riktigt otroligt fin klttring, men bara genom att kra p riksvg 1 kan man finna flera hftiga fall med bara ngra f minuters anmarsch. Vi hade hmtat ut vr lilla Volkswagen Polo p flygplatsen i Reykjavik. Uthyraren skakade p huvudet och menade att vi behvde en strre bil fr att inte kra fast p vr rundtur p n. Faktum r att den enda gngen vi krde fast var nr vi lnade en hjd Landrover Defender med terrngdck. Med en liten bil kan man gott och vl ta sig runt p Island vintertid, ven om ett ftal omrden kan krva en terrnggende bil. Island r ett ltt land att resa runt i. Alla r trevliga och omhndertagande. En morgon nr vi satt vid vgkanten och t vr frukost s stannade en kille och pratade med oss. Han hade sett vrt tlt nr han under natten var ute och tjuvjagade rv, vilket han gladeligen berttade om. Han var orolig ver hur vi hade klarat den kalla natten, och under konversationen visade han sin Big one vilket till vr stora lycka visade sig vara ett gevr och ingenting annat. Han berttade ocks var vi kunde kpa sprit. All denna information delgav han oss p under tv minuter. Spritinformationen var vlkommen, fr det enda som verkligen fattade oss p Island var publivet. Vr outtrttliga strvan gav oss som bst dyr l i ett de folkets hus i stkustens strsta stad, Egilstadur (ca. 1000 invnare). D isssongen intrffar under turismens lgssong r vldigt mycket stngt, bde nr det gller mat och boende. Vi hade med oss tlt, och nr islnningarna frstod att det var campingplats vi var ute efter och inte rum varierade svaren. No the ground is frosen you cant get any sticks in now. No, no one lives in tent in the winter. You must have a very good tent. Are you crazy people?, We are from Sweden. Aha. OK... Ett omrde man absolut inte fr missa r Kaldakinn p norra Island. Kaldakinn erbjuder allt frn kortare WI3 4 upptill multipitch WI 6 och spektakulr klttring rakt ovanfr havet. Hr bodde vi hos den trevliga bonden Peter Bjrg som grna guidade oss till klttringen som ligger 5 km ut mot havet frn hans grd. Han gav oss bra pris p boende och lnade dessutom ut sin Landrover (ja, den vi krde fast med) och bjd p stora mngder kaffe. Sydlandet passerade vi utan att hitta ngon klttring. Enligt uppgift finns dock mycket klttring ven dr, om man r beredd att g en liten bit. Dessutom gr det sjlvklart att klttra p de stora glacirerna.

Calle spng, morgan eriksson, Christofer urby med lnad islandsbil i kaldakinn. Bilden p Calle spng p Cigarren, en nytur i Jkuls. Bild: Christofer urby.

kalDakInn akuReyRi HaukaDalur Jkuls egilsstadiR BreIDalsvIk east sIDe paraDIse mulafJell

tips
temperaturen och drmed istillgngen kan variera kraftigt under ssongen (frn plus 10 till minus 20), men blst och nederbrd kan man alltid rkna med. pga. den i det nrmaste totala avsaknaden av trd kan icehooks rekommenderas till utsteg och nedfirning. mycket prusiksnre br man ocks ta med d man ofta inte kan toppa ur utan mste fira ner p abalakov. www.outdoors.is www.bjorgum.is www.isalp.is www.east.is

Reykjavik

Hfn

mer information

allmn information om friluftsliv p Island. peter Bjrgs hemsida (han som har grden vid kaldakinn) the Icelandic alpine club fr boende i egilstadur nra Jkulsa
en liten rttelse rrande artikeln frn mallorca i frra numret: adam ringstedt skrev texten och bilderna var tagna av Daniel franzn. och flatangerartikeln i juninumret, dr togs bilderna av Henrik sandgren. redaktionen ber om urskt och skms.

frfattarnas nyturer

klttrare: Calle spng, morgan eriksson, Christofer urby Bltt och sprtt WI 3. 25 meter. 15 km vster om akureyri rjukan forsen Wi 4. 50 meter. 27km vster om egilstadir Cigarren WI 5. 15 meter. Jkulsa 9 to 5 Wi 5. 25 meter. Jkulsa Joline Wi 4. 20 meter. Jkulsa

Bergsport #144 DeCemBer 2009

33

Filantropi p Syltraversen
Text: Fredrik Westberg Drivkrafter r bra. Med rtt motivation och sllskap r det mjligt att genomfra vad som helst. Det kndes s den hr lrdagen. rets frsta riktiga vrvinterdag. Vi klarade ntligen av att ta oss runt Jmtlandsfjllens megaklassiker: Stora Syltraversen. Kaj Sderin hade fyra misslyckade frsk bakom sig och fr egen del har ett antal frsk spritts ut ver en femtonrsperiod. Samtliga gnger har ansatserna stoppats av mindre tilltalande vderfrhllanden. Men den hr dagen sken solen frn en klarbl himmel och vi drevs av en ohelig blandning av dligt samvete och filantropi. Bra skit helt enkelt. - Det r ju helt makalst fint, sger Mats Degermark, nr den sista molnsljan slpper frn Storsylens spetsiga topp. Mats r den tredje personen i vrt replag. Antagligen r ven hans sllskap en av orsakerna till att vi lyckas med vrt fretag. I motsats till oss andra r det frsta gngen han frsker ta sig runt massivet. Nybrjartur, typ. stersunds kltterklubb har bjudit in till klttertrff p Sylstationen. En blandad grupp p cirka tjugofem personer har mtt upp ver helgen. Genom bland annat Helena Brogrens arbete har andelen kvinnor kat. Helena r en av initiativtagarna bakom ett rikstckande ntverk fr klttrande tjejer. Hon var ven med och arrangerade Svenska kltterfrbundets vinterklttertrff fr tjejer som gick av stapeln veckan innan vi kom upp. Att trffarna frlagts till Sylarna, r ingen slump. Dels finns det en trettiorig tradition i kltterklubben att ge sig ut p vinterturer till omrdet. Och dels arbetar Svenska turistfreningen aktivt fr att sparka liv i de toppturs- och klttertraditioner som under mnga r legat i malpse. I en mer eller mindre uttalad policy har Jmtlandsfjllen frmst salufrts som turkningsomrde lngs kryssmarkeringar. Den s kallade Jmtlandstriangeln, mellan fjllstationerna Storulvn, Sylarna och Blhammaren, r sedan lnge ett knt varumrke. Bergsbestigningsarrangemang och kltterkurser har frmst frlagts till Kebnekaiseomrdet. Men Mattias Jaktlund, Sylstationens nya frestndare, pminner oss om att klttring inte r ngot nytt pfund i omrdet. - Vet ni att Sveriges frsta kltterkurs genomfrdes hr uppe? Sommaren 1936 hade Svenska Fjllklubben sin kltterkurs hr under ledning av Emmerich Rossipal, sger Mattias nr han hlsar oss vlkomna p lrdagskvllen. En av totalt fyra deltagare i nmnda kltterkurs var Gillis Billing, Sveriges mest aktive alpinist under 40-talet. En skn lirare som var gymnastiklrare i Jrpen under mnga r. Jag minns att

flaskhals nummer tv. Det tar en stund innan ett dussin har hasat sig ver kanten. mirja nilsson firar frn toppen av den frsta tempelpinnackeln. Bild: fredrik Hedstrm

sista knixen innan templets monumentala fjllrygg breder ut sig. Harald gyllensvrd toppar ut snrrnnan p tredje pinnackeln. Johan millinger och mirja nilsson fljer efter. Bild: fredrik Hedstrm

34

Bergsport #144 DeCemBer 2009

jag sett en bild dr han str p hnder p sina isyxor efter en lyckad toppbestigning. En gymnastisk vning som f av dagens alpinister torde klara av. Men idag befinner vi oss, som sagt, p Stora Syltraversen. En mycket fin tur dr korta kltterpassager varvas med lnga promenader lngs Sylmassivets ryggrad. Den hr marslrdagen brjar vi med att g ver Templet med dess karaktristiska pinnacklar, vidare mot Storsola fr att drefter flja den hstskoformade kammen upp p Storsylen med avslutning p Lillsylens topp. En dryg mils kamvandring med maffig utsikt i alla vderstreck. - Det hr knns inte bra, sger Kaj nr vi brjat klttringen upp p den frsta Tempelpinnackeln. Det r inte klttringen han syftar p. Nej det som tynger honom r att vi smitit ivg innan de andra. Vi skippade den gemensamma frukosten och smg oss ivg frst av alla. - Vi borde nog ha vntat. tminstone frgat om alla hade ngon att g med, fortstter Kaj. - Slpp det, sger Mats. De klarar sig fint. Att ge sig ut p fjllet i grupp r komplicerat. ven om inte Syltraversen r srskilt svr, klttermssigt, blir det fort trngt p kltter- och firningspassagerna. Mycket riktigt, vid en nstan lodrtt passage innan toppen p den frsta pinnackeln blir vi stende. Det har gtt en dryg timme sen vi startade och vi ser minst nio personer som nrmar sig med orovckande hg fart. Vi knner oss som en nyppnad surstrmmingsburk en varm sensommardag. - Flugorna nrmar sig, skynda dig Kaj, sger jag. - Tnk att det aldrig kan f g bra, svarar han efter det tredje misslyckade frsket att klttra upp som frsteman. Den jmnkalla och blsiga vintern har lett till att bara ett tunt porst sntcke tcker klippan. Det finns ingen is att f fast isyxan i. Men p nsta frsk lyckas han. Efter att ha tagit av skidorna frn ryggscken blir det enklare att hitta balansen. Genom att metodiskt anvnda isyxan som borste avlgsnar han det decimetertjocka snlagret och frilgger sprickor och lister. Med sm frsiktiga steg balanserar han

med stegjrnens frampiggar p de centimeterbreda hyllorna och har snart tagit sig frbi den knixiga passagen. Nr det blir min tur att klttra har kn brjat bildas bakom mig. Jag erbjuder mig att ta med mig repet upp fr nsta grupp. De tar tacksamt emot mitt erbjudande. - Det dr kndes riktigt bra. Det var ju bra att vi startade tidigt, sger Kaj. - Ja, och tnk vad glada de kommer att bli fr att vi sprar t dem, fortstter Mats. En lttad stmning prglar vr lilla grupp. Vrt dliga samvete r bortblst. Vi har frvandlats frn cyniska alpinister som r beredda att kliva ver lik till barmhrtiga filantroper som bereder vg fr vra efterfljare. Vi inbillar oss att ingen hade klarat sig om vi inte offrat oss och gtt fre. Resten av dagen r en ren njutning. Om n anstrngande. Det r med stor frnjdhet som vi tar oss upp p Stor- och Lillsylens toppar ngra timmar senare. Nr vi senare r nere vid Fjllstationen igen kan vi flja vra klubbkompisars frammarsch mot toppen. Via turistfreningens maffiga kikare kan vi konstatera att de klarar sig alldeles utmrkt utan vr hjlp. Strax innan toppen, precis p kanten till stupet ner mot sylglaciren, blev vi tvungna att vnda p den sista kltterpassagen. Vi var trtta och hade med oss fr lite skringsutrustning. Vi rundade toppen p baksidan istllet, i snllare terrng. Men vi kan konstatera att vr efterfljare tar sig upp den rtta vgen. De klarar galant av det sista kruxet. - Det var lite halkigt, men nr jag vl hade bestmt mig var det inget strre problem, sger Johan Millinger som var den som gick som frst. Allt som allt var det tolv personer som fullfljde rundturen p Sylmassivets toppar och det var mnga solbrnda och njda ansikten vid middagsbordet. - Det var ju kul och inte srskilt svrt heller, sger Mirja Nilsson, som premirgick med stegjrn och isyxa under dagen. Och att ta sig runt Syltraversen r ingen dlig start p alpinistkarriren. "(Ls mer om kommande trff p s.51!)"

Jmtlands enda och bsta alpina omrde breder ut sig, med anmarsch och allt. templet med sina pinnacklar i sder och stor- och lillsylens toppar i norr. Bilden r tagen strax ovanfr storulvns fjllstation, dr de flesta brjar och avslutar sin syltur. Bild: fredrik Hedstrm

Bergsport #144 DeCemBer 2009

35

...mycket klttrat, lite skrivet


Text: Fredrik Westberg Gillis Billing str bakom en av de mer imponerande bedrifterna runt Sylarna: vinterbestigningen av Nordostpelaren p Sylvggen. En luftig och ihllande led med 3:a gradering, som enligt frfattarna till Jmtlandsfraren var den frsta verkliga kltterleden i Sverige sett med moderna begrepp. P nyret 1939 besteg Gillis leden tillsammans med H. Frdin. En n idag respektingivande bestigning, som f torde ha upprepat vintertid. De flesta av lederna p den centrala delen av Storsylens tvhundra meter hga nordvgg har relativt f bestigningar. Och omrdets hgsta vgg, den fyrahundra meter hga sydvggen p Slottet, har inga knda repetitioner verhuvudtaget. Trots att den klttrades fr drygt tjugo r sedan. Det som avskrckt och/eller hindrat hugade klttrare r troligen ngot av fljande: anmarschen, vdret eller klippans karaktr. Det r sexton kilometer enkel vg frn Storulvn till Sylstationen. Ytterligare en till tv timmar fr att ta sig upp till sydvggen p Slottet. Omrdets relativa nrhet till Atlanten gr att vdret ofta vxlar snabbt och kan vara skoningslst vintertid. Och vad gller klippkvalitn s har kltterleden p sydvggen p Slottet fljande beskrivning i Kltterfraren ver Jmtland: Turen r intressant, varierad och innehller fina situationer. Leden rekommenderas fr den som har vana vid fjllklttring och den frsiktighet som detta krver,() Ganska typisk svensk fjllkvalitet med andra ord. Inget av ovanstende r ngot skl till att lta framtida bestigningar bero, men det stller krav p utvaren. Jag ringer upp Micke Sundberg, som var en av dem som var med 1988, och frgar honom varfr inte leden ftt ngon andra bestigning. - Den r inte s kul. Mnga lsa stenar och inget mrkvrdigt ur klttersynpunkt. Nr den vl var klttrad var den inte s intressant verkar det som, svarar han. - Nej Sylarnas finaste klttring r p Sylvggen. Mikael Hellberg gjorde en solobestigning i januari ngon gng p nittiotalet har jag fr mig. Han hll p i tv dagar tror jag, fortstter Micke. Informationen om denna bestigning r ny fr min del och talande fr hur lite dokumentation det finns ver vad som r gjort i omrdet. - Det mesta r nog klttrat, men ingen har brytt sig om att skriva ner det. Vi kte ofta till Sylarna ver helgen fr ngra r sedan, men sedan flyttades intresset ver till andra kltteromrden, sger Micke. Men naturligtvis har det klttrats i omrdet p senare r ocks.

gryningsljus ver templets karaktristiska pinnacklar. Bild: fredrik Hedstrm

I det tysta. Mest lokala klttrare, fjllstationspersonal och folk frn nromrdet. Till exempel har Pierre Olsson gjort en aidled till hger om Sylvggens nordostpelare. Nr jag ringer upp Pierre sger han att minst tre leder r gjorda p Sylvggen, utver de som r beskrivna i den gamla Jmtlandfraren. ven flera vinterturer p Lillsylens Sydostvgg r klttrade. Fr den som r intresserad finns det en minifrare, med nyare leder inritade, i receptionen p Sylstationen.

tyrol-deklarationen byter namn till uIaa Mountain ethics


Fr frsta gngen p lnge har SKF varit representerat p UIAA General Assembly. Mtet hlls i Portugal i oktober. Fr SKF:s del var den viktigaste frgan revideringen av den sk Tyrol-deklarationen, som nu bytt namn till UIAA Mountain Ethics Declaration. UIAA har under en lngre tid arbetat med flera av paragraferna. Sverige bidrog starkt till utgngen av deklarationen, med nya reviderade tillgg samt namnbyte. Texten kommer att finnas p www. theuiaa.org frn 11 december. Uppdraget frn styrelsen var att SKF skulle synas, hras och lra under mtet, inte sitta tysta i ett hrn. Det blev organisation, logistik samt lobbyarbete som blev lrdomarna. Som en bonus fick Karin Persson och Christian Lund mnga goda kontakter inom UIAA bde bland styrande ledamter och mtesdeltagare frn vrldens alla hrn. Vikten av lobbyarbete framgick ocks tydligt under hela mtet. Slutsatsen efter mtet r att frbundet mste bli mer aktivt och bttre p att nyttja denna paraplyorganisation som vi ju r medlemmar av. Flera av SKF:s kommitter br ta kontakt med motsvarande p UIAA-niv fr att utveckla verksamheten. Hela rapporten frn mtet finns p SKF:s hemsida.
Bergsport #144 DeCemBer 2009

36

abalakOv-tIpS

Banbrytande svenskt frsk p Latok


David Flt och Krister Jonson planerar att klttra Latok 1 (7145 m) under sommaren 2010. Expeditionens mlsttning r att klttra Latoks obestigna North Ridge i Alpin Stil. Latoks nordsida ns frn Biafo Glacier som r en avstickare till Baltoro Glaciaren. Latoks frsta och sannolikt enda bestiging gjordes 1979 i expeditionsstil via East Ridge av en Japansk expedition. Sedan 1978 d Jeff Lowe, George Lowe, Michel Kennedy och Jim Donini vnde strax under toppen har ca 30 olika expeditioner frskt n toppen via den imponerande North Ridge-turen. Det r ingen verdrift att sga att denna tur p Latok r ett av Himalayas mest eftertraktade oavslutade projekt. Klttringen brjar p 4600 meter och inleds med en rock buttress upp till ca 5600 meter dr det blir brant is och mixad klttring upp till 6000 meter. Dr finns det en bra plats att stta upp ett tlt. Klippklttringen upp till 6000 meter r ca svensk grad 6. Resterande klttring r till stor del is och mix i svrighetsregistret WI 5 och M6 med enstaka A1 inslag. North Ridge p Latok r ca 2500 hjdmeter och borde ge ca 3000 meter klttring. Ett av problemen r sledes att komma av turen. En rimlig gissning r att det kommer krvas ca 90 firningar fr att n glaciren. Anledningen till att ingen tyckats med att klttra denna vackra och eftertraktade linje r att det verkar vara otroligt svrt att pricka de rtta frhllandena. Vidare gr ledens lngd och bergets hjd det svrt att rra sig snabbt p berget. Att frska sig p en s pass tekniskt svr tur p hg hjd i Himalaya i alpin stil r med svenska mtt ganska ovanligt. Strategin r att klttra med ett absolut minimum av utrustning fr att kunna hlla s hg fart som mjligt. Trotts detta kommer det troligen ta minst 6 dagar upp och ner. Time will tell.
Bergsport #144 DeCemBer 2009

SpIt-vOkalaba

Har du funderat p hur man gr ett Abalakov den dr gngen du har glmt eller tappat din nya och fr detta ndaml inkpta specialkrok? Du r inte ensam! Hr kommer ett tips frn vildmarken! Du har skert lst diverse ider om hur man kan fiska upp repsnret i hlet genom att dra fast det i isskruvens spetsar eller med en vajerkil (om man nu har en sdan med sig p isklttringen). Har det fungerat? Jass inte? Min kamrat provade istllet denna variant och den fungerade fint. S hr gr man: Ta din lngsta isskruv och borra som vanligt tv hl. Lt dem grna korsa varandra i spetsen s att bda hlen blir lite djupare n ndvndigt. Det behvs fr att det svarta repsnret (bilden) skall sticka ut lite i botten. Skruva i skruven nstan hela vgen till botten i ena hlet (det vnstra p bilden eftersom det hgra hlet r lite djupare). Tr in en tunn slinga (eller repsnre) dubbelt i den skruven s att det bildas en gla i botten av hlet. Det gr ocks bra att ha slingan i skruven redan nr den skruvas p plats. En tunn slinga r lttare att f genom skruven. Det r bra om detta hl ocks r lite djupare s att glan fr plats. glans diameter kan justeras genom att trycka eller dra i slingan nr skruven r p

plats. Titta ner genom det tomma hlet fr att justera slingan till rtt position. Tr in ett repsnre i det hgra hlet nda till botten (som bilden visar). Repsnret skall allts stickas genom glan p den gula slingan. Det r viktigt att repsnret sticker ut lite i botten. Det underlttar om den gula slingan r tunn. Dra nu hrt i den gula slingan s att det svarta repsnret klms fast mellan skruvens tnder. Skruva ut skruven samtidigt som du hller drag i den gula slingan. Frdigt! Vitali Abalakov (1906-1992) fdd i Sibirien. Uppfann troligen Abalakov metoden p 50- eller 60-talet. Men det ndde inte vstvrlden frrn lngt senare.(Mjligen har Eskimer anvnt liknande metoder fr att frankra kajaker lng tidigare?) Torbjrn Ohln och Fredrik Nyberg

Bild: oscar perez / alvaro novellon

37

blodsmak

hrda nybrjare i Mbdalen


Text: Erik Grandelius Bild: Jonas Ahlman Jag str i brjan av cruxet p projektet som vi har kommit att kalla Tappen pga en enorm och uppenbart frihngade istapp som vi visste skulle krva en rejl dyno i sidled fr att n. Medan jag str och psykar upp infr dynon passerar ngra ord halvt omedvetet om och om genom huvudet som ett mantra. Orden kommer frn en profil p klttervggen i Lund knd som hrdrockskalle. Erik, du vet nsta gng du gr p en buss och ser en sn dr brud... Ja, vad? Bara ge henne en sn jvel. Ge den en sn jvel, repeterar jag fr mej sjlv och tar sats... Vi, dvs jag, Andreas (Klarstrm), Peter, Annelin och Jonas (Ahlman), ker under nyrshelgen till Mbdalen p vstlandet i Norge fr att klttra lite is. Andreas, Annelin och framfrallt Peter r rutinerade, medan jag sjlv och Jonas aldrig tidigare haft privilegiet att erfara nedfallande istappar, varmt dricksvatten och helvetiskt tidiga morgonar - med andra ord saker som gr isklttring s njutbart. Ambitionerna r hga; hr ska projekten rivas av ett efter ett, framfrallt Peter hvdar att han r i sitt livs form. Och mjligheter till nyturer finns det gott om, t.ex ngra imponerande branta linjer hgt upp i den motsatta sidan av dalen, dock med en avskrckande djvulsrnna som anmarsch . En annan led som vi spanar in r den skrckinjagande Kften som framfr allt Peter knner sej lockad av. Andreas r mer skeptisk: Jag tror inte att de dr tapparna var s dr frihngade och s tunna nr Will Gadd gjorde den, dessutom har du ett 200 meter oskrat och irreversibelt sva upp till sjlva kften, hvdas det. Peter lter sej dock inte nedsls. Ytterligare ett annat projekt r den tekniskt mer moderata men desto mer estetiskt tilltalande Spyan, en fin foss i femma-sexa registret som jag och Annelin kr dag nummer tv. Sjlva klttringen gr ganska bra men lite lngsamt och nr vi vl kommer upp r det redan mrkt. Det blir en, tminstone fr mig, obehaglig nerfirning p abalakovs i mrkret med en bristflligt fungerande pannlampa. Det r dock bara en franing om vad som komma skall. Sen var det Tappen som jag och Andreas betmmer oss fr att ge oss p. Dagen innan str vi och inspekterar frn andra sidan dalen. Det r uppenbart att det r ett visst avstnd mellan sva-isen som leder upp till tappen och sjlva tappen men hur lngt? Kommer det g att dyna till tappen eller r avstndet fr lngt? Kommer man orka hlla sej kvar i yxan eller ska man satsa p att drmma in yxan allt vad man har fr att sen frska hnga fast genom ngon slags gummisnodd i yxan? Eller ska man bara ge den en sn jvel? Kommer hela skiten braka samman? Det r frgor som vi diskuterar och det kan tillggas att det framfrallt r Andreas som tilltalas av idn med gummisnodden; ett stt fr honom att komma undan med sin hgst bristflliga fysik. En annan frga som diskuteras r svrighetsgraden; kan det vara den svraste leden i Norge och skulle det d motsvara WI 8? Nej, sger Andreas, det kan aldrig bli mer n WI 7, eftersom skalan fungerar som aid-skalan som tar hnsyn till risk, och det kan vl inte bli vrre n att du dr? Tja, du kan ju ven dra skam ver familjen eller kanske till och med hela slkten, freslr jag. Vi trnar ven campusering och dynos p en liten brun foss bredvid vgen p topprep. En lrdom vi drar r att inte hugga fr lngt ner p tappen som man dynar till eftersom den d med strsta sannolikhet spricker. Ngot som Andreas fick erfara d han fick en hundra kilos isklump ver sig. P kvllen finslipas yxbladen och den vriga utrustningen gs igenom. - Kniven r det viktigaste fremlet i kltterutrustning, undervisar Andreas. Skulle ngon av oss falla och bli hngades i repet r det av strsta vikt att snarast mjligt kapa repet, annars finns det risk fr hngtrauma som oundvikligen leder till dden. Om du dremot kapar repet s att klttraren faller fritt 200 meter och landar i sn har han iallafall en liten chans att ver leva. Jag lyssnar och lr. Vi bestmmer oss fr att g upp extra tidigt fr att optimera vra chanser, vckarklockan stts p halv fem. Ngot som visar sej aningen verilat d vi fr problem att hitta insteget i mrkret. Och nr vi vl hittar insteget mste vi vnta ytterligare en halvtimme fr att det ska bli ljust nog att klttra. Under vntan gr tankarna till existensiella frgor och ett skolarbete dr hemma som jag struntade i att lmna in eftersom jag kanske nd skulle stryka med i Norge. Nr det vl blir tillrckligt ljust fr att se r det ingen vacker syn som mter oss. Frsta replngden bestr av ett relativt brant sva med cirka tre centimeter tunn is, fr tunt fr att stta ngra isskruvar. Men Andreas misstrstar inte och lyckas fem meter upp hitta en isig spricka som han bankar in en pitong i. Den verkar sitta lite dligt men jag stter den hr ryckdmparen i den s lser det sig nog. Jag frdmer hans vidskeplighet och hoppas att han inte faller, och 25 meters sensitivt sva senare hr jag ett lgg av! och jag pustar ut. Nr jag sedan rensar replngden kan jag utan problem dra ut pitongen med handen. Tv lttare replngder fljer, som vi delvis klttrar simultant och jag sls av tanken att skillnaden mellan solo och inknutet r ganska liten i isklttring. Jag menar, hur ofta faller man egentligen som frsteman? Fjrde replngden bestr av den frihngade tappen, som antagligen r cruxet p leden. P grund av mina verlgsna atletiska frmgor bestmmer vi oss fr att jag ska g frst trots min ringa erfarenhet av att leda p is. Att stta skringar behver jag i alla fall inte bekymra mej om nr jag vl r p tappen, fr d skulle vi bda g en sker dd till mtes om tappen skulle braka samman. Hellre d ett lngt fall. Jag rackar p och klttar upp till positionen p svaet som som man dynar ifrn och tar dr god tid p mej att bygga ett ordentligt

38

Bergsport #144 DeCemBer 2009

ankare av kilar och friends i en torr spricka. Nr jag r frdig ropar jag till Andreas: Okej, r du med? Inget svar. Han r ddstrtt och har somnat nr han suttit och skrat, och jag frstr honom, sjlv r jag rtt trtt efter att ha gtt upp fem eller halv sex i ngra dagar och d har jag nd sovit om ntterna. Jag ropar igen och han vaknar, okej nu gller det. Med ett avgrundsvrl kastar jag mig med yxan i hgsta hugg mot tappen, likt en grottmnniska ifrd med att slakta ett vildsvin. Jag lyckas hlla mej kvar och drefter fljer tjugo meters verhngande och efter ett tag lite flackare klttring p sjlva tappen. Jag vill grna stta en skring men vet samtidigt att det r skrare att lta bli. Drfr safear jag och hugger varje placering s lngt jag kan men blir samtidigt rejlt pumpad. Som tur r kan jag skaka ur mjlksyran nr jag hnger i tv bra yxplaceringar och efter cirka tjugo meter tar tappen och jag kan ntligen stta en skring och pusta ut. Det tv sista replngderna r ganska ltta och nr vi kommer upp p toppen r vi glada men trtta och det har redan brjat skymma. Vi bestmmer oss att fira ner i en rnna, som vi senare kom att kalla helvetesrnnan. Eftersom vi klttrar med enkelrep kan vi bara gra 35-metersfirningar som mest, och rnnan tycktes aldrig ta slut. Det r mrkt och min pannlampa fungerar inte, vi r hungriga och har ingenting att ta och framfrallt r vi kalla, blta och helt slut. Efter ungefr fem timmars firande i mrker kommer vi till ett stlle dr det inte finns ngon is att gra en abalakov och inte heller ngonstans att bygga ett ankare av kilar. Vi bestmmer oss fr att lgga repet runt en sten som frvisso r ganska slopig men om repet bara hlls strckt nr man r ver kanten borde det g bra. Andreas firar frst och jag hller fast repet nr han gr ver kanten. Jag knner att det glider, s jag hller kvar repet tills han r nere. Nu frgar sej kanske den uppmrksamme lsaren, hur ska Erik komma ner d? Och jag erknner att samma frga gckade mej sjlv nr jag stod dr. Vr plan gick ut p att om Andreas bara strcker repet medan jag gr ver kanten s borde det g bra. S jag gr ut mot kanten och lutar mej bakt och i samma goblick som jag belastar repet glider det av stenen. Stegjrnen tar i frst, s jag flippar runt och faller med huvudet frst mot marken. Jag ser ljuset av Andreas pannlampa. Stter hrt i vggen p sidan ngra gnger p vgen ner. Jag landar ungefr tjugo meter ner p rygg p ngra stenar och det r tyst och mrkt. Efter ett tag reser jag mej och mrker att jag mirakulst nog verkar oskadd. Jag r extremt chockad men glad ver att vara nere p marken igen och vi stapplar mot parkeringen. Nr vi kommer

andreas klarstrm leder en kortare led precis vid vgen.

tillbaka till stugan mrker vi att jag har ett sr i ryggen som antagligen behver sys. Det r nyrsafton men en lkare i byn kan nd ta emot oss och ngra stygn senare r vi tillbaks i stugan och fortstter nyrsfirandet, men det ligger en tung stmning i luften. Dagen efter ser vi att hela tappen r borta och vi bestmmer oss fr vi har ftt nog fr tillfllet och att det nog r bst att ka hem och vila nerverna lite.
andreas klarstrm leder tv dmjuka krigare.

nyrsafton, erik r omplstrad av jourlkaren i byn efter hans markfall.

Bergsport #144 DeCemBer 2009

39

arco invid italienska gardasjn har det mesta. Hrda och familjevnliga turer i massor. storhetstiden var p 80-talet, men arco lever fortfarande. nyturer grs rligen och nya klippor ppnas. vi har varit dr mnga gnger och kommer att ka tillbaka.

aCro

oknd klttrare med gardasjn i bakgrunden. Bild: Becca newing

40

Bergsport #144 DeCemBer 2009

bOrtGlMt paradIS
av Harri Sporrevik Solen vrmde sovscken s det var bara att ppna den. Vi hade frskt g in p campingen vid halv tolv-tiden p natten. Vi tyckte dom borde knna igen oss vid det hr laget, och hoppades p vlvilligt mottagande efter att ha krt hela dagen frn Kiel, men nattvakten kom p oss och krde ivg oss. Natten tillbringade vi under stjrnhimmeln bland olivtrden i boulderomrdet och det var dr solen ndde oss nr den krp ver Cornettotoppen p andra sidan dalen strax fre tta. Nu slpptes vi in p campingen. Bttre n att dumkra femton timmar r att ta biltget frn Hamburg och vakna i Mnchen. Ngra timmar senare, om det inte r stau k - p autobahn, r du i Italien. Stng av AC:n nr du passerat Brennerpasset och veva ner rutorna. Ta in dofterna. Nja kanske inte dieseln frn lastbilarna men vl frn alla odlingar. I Trento ker du av autostradan och kr mot Sarche. Vl dr sikta sderut i dalen och lt bergen ropa p dig, i denna dal finns allt frn boulder till storvgg med 1500 meter klttring. Ta in p camping. Vi har bott p Campeggio Arco som bjuder p gratis intrde till ett utomhusbad med 50 m bassng, sknt efter klttring eller i vntan p. Det r mycket nra till byn som har fler kltteraffrer n Stockholm (bttre priser ocks), glassbarer, mathak fr den hungrige, och bokhandeln nra torget dr du hittar fraren som numera r i tv delar, en crag och en storvgg. Kan du inte italienska s finns cragfraren ven p engelska och tyska, storvgg p tyska. I fraren anges bl.a. vderstrck, barnvnlighet, parkeringar, skringar o.s.v. Du hinner faktiskt klttra redan frsta eftermiddagen. k till Massone som fr skugga efter tre, det kan vara vldigt svettigt hr p frmiddagarna i solsken s ha lite is i magen och hll ivern i schack. D har ven den stora eftermiddagsflkten satt igng. Den gr det regelbundet, s regelbundet att den kallas lora och ger en jtteskn svalka ven om termometern nrmar sig 30. Massone ligger i en olivlund - pinka inte mot stammar, det stter sig i oljesmaken - och bjuder p allt frn 3:a till 9a. Som p nstan alla klipporna i Arco r tyvrr lederna nrmast parkeringarna polerade men bara ngra meter bort p nsta sektor hittar du bra friktion. 6a i Arco r kta 6a, borrbultarna sitter ttt p nyare leder men lite glesare p dom ldre vilket kan vara sknt fr klttringen. Man blir inte helt fixerad vid nsta klipp utan hinner njuta av sjlva klttringen. Ingen risk fr markfall nd. Vaknar du tidigt s dra till Muro dellAsino, parkering vid ett litet kapell, 15-20 minuters uppvrmning uppfr backen belnar dig med opolerad klippa, ittisar orkar inte alltid upp. Branta icke verhngande turer p 25 m, tta skringar, med utsikt ver en frodig doftande stilla dal. Turer finns fr en eller tv frmiddagar allt beroende p ambitionsniv, svrt det dr med ivern. Lulla ner till byn nr solen, svetten, vatten- och glassbristen driver bort dig. Tugga i dig en pizzaslice p torget innan glassen, bada i Gardasjn eller om du vill ha det vindstilla s ker du till Lago di Ledro. Gardasjn r fr vrigt lite mrklig, i eftermiddagsblsten kan man faktiskt ligga och huttra fast det r nrmare trettio grader i luften och vattentemperaturen kan variera frn 15 till 20 p ngra dagar. Har du inte ntt ner fingertopparna s bouldra i skogen ovanfr campingen eller gr AspetBergsport #144 DeCemBer 2009

tando Martino, en 180 m lng 5c tur p sex replngder och r en utmrkt introduktion i lngtursklttrande. 5c repan i ett dieder r en ren njutning i sprajs. Borrbultad, ta med enkel uppsttning kilar och 2-3 friends fr ngra egna lgg och backup. Leden gr inte nda upp, utsteg t hger mot via ferratan som sedan r nedstigningen. Via ferratan r ven en bra nedstigning frn Umberta Bertamini, frsta bestigning 1972, som i stort fljer siluetten p Colodri Est, toppen med korset sedd frn byn. Leden ser ut att ha en cykelramp (vad skenet kan bedra). Denna led, p elva replngder, som endast har ngon enstaka borrbult utom p standplatserna (ta med kilarna och friends -3) bjuder p flera VI:a crux. Du kommer troligen att ha anvnt nstan alla klttertekniker frn sloper, crimp, sva, layback, sprajs, vegetation, fingerjam till kamin via chickenwing som du fr ta till p utstegsreporna. Frn dom sista reporna ser du rakt ner p tegeltaket till pizzerian med lutande borden i en olivlund. Kka dr p kvllen och lt dig suktas av andra turer p vggen. Det finns ngra klippor p gngavstnd frn campingen men generellt r det bil som behvs. Strax norr om Sarche finns en fin relativt nyutvecklad och drfr ej polerad klippa, La Gola. Tio minuter frn parkering. Instegen i lummig skugga gr stllet till en heldagsklippa. Tta skringar och en fantastisk vy ver dalen frn lederna. Ett absolut mste r Nago. Fr du bara en dag r det hit du ska. Klippan slingrar sig upp lngs en bergsluttning, stanna inte vid frsta sektorn som snart blir full av sterrikare p kurs som inte kan koppla en Grigri, utan sk dig vidare upp till frsta muren. Hr finns en flott verhngande dieder, Ruggiero lo perfido, som slutar med ett grepprikt verhng - leden hnger ver 3 m p 18 m klttring. Planera heldag, insteg i skugga, varierande klttring och glm inte kameran nr ni gr Super Tramp (helst med en fotograf som inte vill klttra). Vissa turer bjuder p en helt fantastisk utsikt mot sjn. Det finns leder i skugga hela dagen utom ngon timme nr solen str som hgst, ta d en loj lunch. Nr fingertopparna lmnar rda spr men du inte vill vandra, mtb:a , BASE-hoppa eller allmnt slappa s finns det ven svaturer, ja till och med svaberg. Baone bjuder p upp till fyrareporsturer dr du firar tillbaka ner fr leden. Undvik stllet soliga dagar d det blir bra varmt. Sonnenplatte r det mycket talande tyska namnet p omrdet Parete Zebrata, ser randigt ut p hll, halvvgs mellan Arco och Sarche som bjuder p upp till 16 rpl. sva. Reporna r lnga, ofta lngre n 30 m vilket kan vara vrt att tnka p vid eventuell retrtt, och helt i solen. I allra frsta frarens utrustningslista rekommenderades man ta med sig en sherpa mit wassertank. k till Arco. Klttring fr ett besk finns det alla gnger. Kanske blir du tagen, kanske besatt av projekt du stter igng. D Arco ligger dr Dolomiterna brjar blir det sllan fr varmt - blir det trots allt fr varmt s nr du Canazei p fyra timmar. Mnga klippor r barnvnliga och har ven barnvnliga turer bredvid tuffare turer s att man inte behver flytta allt pick-o-pack om hela familjen ker med. Det norditalienska kket med alla lokala produkter r helt sagolikt gott - hur mycket ryms i bilen?

41

Text: John Liungman

Laoliang
n laoliang ligger bara ngra timmars resa frn krabi och r ett utmrkt alternativ fr den som letar bde fin klttring och ett annorlunda resml. vad sgs om att bo i tlt mitt p en strand med ett roligt och sammanhllet kltteromrde 100 meter bort? Inga bilar, inga moppar, inga affrer. Bara hav, klippa och svalkande bris.
Riley och Ton Sai beach r vl numera klassiska destinationer fr vinterbleka sportrttor. Tyvrr har Tonsai gtt ner sig en del p sistone. Att priser gr upp r en sak, men omrdet blir bara skrpigare och den obligatoriska magsjukan kallas numera Tonsai Belly. Delvis beror detta p att barerna och restaurangerna uppe i djungeln lever under ett stndigt hot att slngas ut, eftersom markgaren planerar en strre resort och drfr inte frlnger ngra kontrakt mer n ett r i taget. Ingen vill investera i avlopp, sophantering och brunnar nr man kan tvingas flytta nr som helst. Men den som kpt en flygbiljett till Thailand har ett bra alternativ, eller komplement om man s vill. Laoliang r en pytteliten som ligger ett par timmars bil-

vGa vGra rIley

lilla laoliang ser inte ut som mer n en sten i havet p hll. klttringen finns till hger i bild. Bild: John liungman

42

Bergsport #144 DeCemBer 2009

samantha ricks i gryningsljus p laoliangs paradgata, golden. kanske thailands finaste 6c. Bild: Ben ogren

och btfrd sder om Krabi. n r formad som en kilometerlng banan och bestr av en enda stor klippa. I bananens bjning ligger en vacker strand gmd under lummiga trd. I ena kanten av stranden kommer man t riktigt fin klttring i allt frn nybrjargrader upp till 7b. Klttringen hr r social. Antalet gster p n r sllan ver 30, och man blir snabbt ett litet gng som bde klttrar, ter och badar ihop. Om det r en strre grupp thailndare p besk s kommer de bara att toppa p de allra lttaste prova-p-ledarna, och appldera de modiga vsterlnningarnas bravader p svrare turer. En del av de 30-40 lederna r tidvattenberoende, s man fr ha lite koll p bde sol och mne. Oftast klttrar man i skugga frn sena frmiddagen, och skulle det rka vara hgvatten d s kan man alltid kra en gryningstur innan frukost. D r det sol p klippan men mycket vackert och kameravnligt vid den rda kalkstenen. Det r bara att kliva ur tltet och ta p sig selen, om man nu tog av den kvllen innan. Rep och slingor kan man lta hnga ver natten. Alla knner alla hr ute. Om sol, tidvatten eller

regn stter P fr repklttring finns det fina grottproblem under tak i klippans vnsterkant. Maten serveras som enkel buff p bestmda tider, och det mesta r lokala rtter och allts vldigt starkt. Glm svenskanpassad Pad thai frn Riley. Det finns en liten bar med lsk, l och starkvaror dr man tar det man vill ha och skriver upp i en bok. Mycket hemtrevligt. Fr barnfamiljen r Laoliang p mnga stt optimalt. Ungarna kan inte frsvinna nnstans och hr finns ingen trafik. Man knner snart igen alla ansikten och behver inte vara orolig att lmna barn utom synhll. En i familjen kan klttra, en kan sola och resten kan bada, allt inom hrhll. Men pass p fr tidvattenstrmmarna som drar runt n. Den thailndska personalen var vid vrt frsta besk galet frtjusta i blonda bebisar. Vid vrt andra besk var de lite mindre entusiastiska, men det kan hnga ihop med att det var senare p ssongen och att de var lite less p att sitta fast p en de . Laoliang r ett litet paradis som skulle kunna bli nnu bttre.

lummig skugga bland tlten, optimalt hngmattelge. Bild: John liungman


Bergsport #144 DeCemBer 2009

vlkommen till laoliang. str det kanske? Bild: John liungman

43

Ben ogren skrar i soluppgng. ngot man inte fr uppleva i ton sai. Bild: John liungman

ngra av de finaste lederna inleds med lite ovanlig repstegsklttring. Bild: Ben ogren

Hela matupplgget skulle kunna lyfta vistelsen rejlt om garna tog tag i det. Vegetarianer och barn fr ett minimalt urval, och den som inte gillar att leka eldslukare med lokala kryddor kommer att f jobba lite med att f ner ngra av de mer spnnande rtterna. Som det nu ser ut kan det vara en bra id att ta med lite egna snacks, srskilt om du reser med barn. Det finns ingen frsljning mer n dricka.

andra sidan r klttringen i ett format som r lagom fr tre-fyra dagar, och s lnge ska man vl klara sig utan turistmat? Sammantaget r Laoliang en skn upplevelse som ger lite perspektiv efter att ha suttit magsjuk och svettig i Tonsai. Svalare klimat med en luftig monsunvind, noll transportstrcka till klippan, gott om plats och framfr allt hg kvalitet p klttringen - allt detta betyder att Laoliang r vrt ett besk.

tHaIlanD

laoliang ligger mellan koh lanta och tarutao. flyg till krabi eller trang. laoliang ligger ocks p tiger lines frjelinje lngs thailands vstkust, s n utgr ett naturligt stopp fr den som -hoppar hromkring. resan gr annars ltt att ordna frn tonsai och riley. Bara frga efter amerikanen mike, eller kolla med Wees Climbing school. Billigast r att ka minibuss frn ao nang, men det gr ocks att ta tiger lines bt frn koh phi phi direkt till laoliang, ven om kostnaden r ljligt hg.

resa hit

tips

ta med lite snacks frn fastlandet om du gillar snt. Birds nest maffia, gnget som samlar fgelbon som sljs dyrt som potenssoppa, finns i omrdet och vaktar sina dyrgripar. med vapen i hand. klttra bara p etablerade klippor.

att gra p ViLoDagen

laolIang

prova ett dyk med tuber med guide, eller dra ihop hela gnget p en fin snorkeltur. Det finns snorkling frn stranden, men finaste reven ligger en bit bort med bt. Du kan lna kajaker gratis, och d kan du paddla ver sundet till grannn, dr det bor sea gypsies. Hlsa grna, men respektera att detta r deras . annars kan man paddla runt laoliang och ka in i lite grottor och smala passager. om ni r en grupp ordnar resorten grna deep water soloing. mer information: www.laoliangresort.com.

44

Bergsport #144 DeCemBer 2009

MStare utan heMlIGt vapen


Min kompis Hannes r nstan frdigutbildad och helt instlld p att bli vrldens frmste idrottslkare fr klttrare. Han r ocks sjukt laddad fr att stta sitt projekt i Granitgrottan i Bohusln, s laddad att han just bilat frn sdra tyskland bara fr denna led. P vgen lyckas han tajma Chris Sharmas fredrag i Gteborg. Nr vi i pausen gr fram och hlsar p Chris frgar Hannes direkt om han fr titta p Chris hnder. Han klmmer lite p de knotiga lederna och viskar lngtansfullt fr sig sjlv: - I vould like to zee zose on x-ray... (Eller dom dr skulle jag vilja se p rntgen fr den som inte vet hur galna professorer brukar lta p film.) Nr man mter en klttrare som Chris Sharma, som tillhrt den absoluta vrldseliten sedan han var 15, s kan man inte lta bli att undra vad det hemliga vapnet r. Har han ngot unikt trningsknep? Vad ter han? Antigravitation? Men p den punkten gr han publiken besviken. Under de tv timmarna vi fr flja hans berttelse framtrder en helt vanlig, dmjuk grabb som haft turen att upptcka sin passion tidigt. - Man mste ge den mycket mat och mycket krlek, ppekar han. Passionen allts. Chris terkommer hela tiden till ord som fokus, motivation, gra sin grej, bara ha kul - men ngra tekniska tips har han helt enkelt inte. Diskussionen om life-style gr sig pmind. r det verkligen mjligt att n den hr nivn genom att bara ha kul p klippan och ta pizza? Men s har han ocks unika frutsttningar fr att kunna just

Text: John Liungman

Chris sharma r underbarnet som tillhrt vrldseliten sedan han var femton r gammal. Denna hst var han p sverigeturn. publiken p hans fredrag mtte en vanlig kille med ett annorlunda liv och en ovanlig talang. men den som hoppades p revolutionerande trningstips blev besviken.
klttra och ha kul. Killen har bosatt sig i spanska Katalonien, i vad han beskriver som det nya navet i modern sportklttring. Frn sitt hus har han 60 omrden inom en timmes resa, och tio leder av grad 9a. Han klttrar och bultar 6 dagar av 7 och enda problemet r att det r svrt att tvinga sig att vila. - Att gra 100 frsk p sitt projekt r ganska bra trning, sger Chris och rycker p axlarna. En annan faktor som gjort att han kunnat prestera s kontinuerligt bra r att han varit i stort sett skadefri hela sin kltterkarrir. Om detta beror p oerhrt bra teknik eller p en genetisk/anatomisk lyckotrff framgr inte av historien. P frgan om hur framtiden ser ut svarar han typiskt: - Jobba p mitt hus och min trdgrd, hitta balans, vara lycklig. Men just nr det gller klttring tycks det vara att fortstta hja nivn inom sportklttring. Kanske att stapla 8b+ boulderproblem ovanp varandra och avsluta med en 9a sporttur. - Det borde bli en ganska svr led. Han skulle grna klttra big wall eller hrd trad, men menar att han fortfarande har s mycket att ge inom sport. Sharma jmfr med bouldering dr han vid 8c brjade tycka att greppen var s himla sm, och drfr trttnade. - Jag har en bit kvar innan jag realiserat min fulla potential p enrepors sportturer. Jag kommer skert att prova nt annat i framtiden, men jag kommer att klttra lng tid framver.
Chris sharma i red river gorge. Bild: Carl Johan svensson.

Bergsport #144 DeCemBer 2009

45

prOGreSSIOn lySande StjrnOr I ny rulle


Carl Johan Svensson
Big up productions senaste kltterrulle levererar precis det vi r vana vid att se frn brderna lowell och deras crew. De klarast lysande stjrnorna p kltterhimlen (sharma, Woods, ondra, usobiaga, etc.) mjliggr det som nyss ansgs omjligt. eftersom sharma sljer r det ocks han som drar det tyngsta lasset och vi fr ntligen se hur det gick till nr Jumbo love blev ett tick. Det r verkligen kul att f en glimt av hur mycket arbete som lg bakom filmandet och hur den evigt lugne sharma blir irriterad av den mediala pressen. om man ska sga ngot negativt s r det avsaknaden av progressiva tjejer. snacket runt omkring och av klttrarna r ocks en aningen trtt och berttarrsten r lite fr amerikansk fr min smak. men filmen innehller massor av godbitar och kanske mest intressant r avsnittet med tommy Caldwell dr han presenterar sitt bigwall-projekt p el Cap i yosemite. projektet r nstan 20 replngder mixad klttring med helt galna moves, en sann linje fr framtida demonklttrare. Intressant r ocks inblicken i patxi usobiagas sjlvplgeri under trningen innan tvling. Citat: the other climbers have talent. my talent is to be a masochist. vi fr ocks flja en ung Johanna ernst p sin vg till toppen inom tvlingsklttring, och likt fallet Durif skuggar en minst sagt entusiastisk pappa i bakgrunden. Det var ocks sknt att en gng fr alla f veta var grnsen gr mellan high-ball och solo, kevin Jorgensen hade facit. progression r allts p det hela en riktigt kul rulle som tl att ses om mer n en gng. kan laddas ner fr 19.95 usD p www.bigupproductions.com

Fredrik Palm

ry morrison p sator, rnberget, stockholm.

46

Bergsport #144 DeCemBer 2009

Bjrn strmberg p leroy, granitgrottan, Bohusln.

shawn Boye, kanadensaren som tog sig till sverige fr att gra kltterfilmer, ger oss hr en riktig prla. shawns frra film swedish meatballs, tog den svenska kltterfilmskulturen till nya niver. I filmen the sends, s skall shawn inte bara leva upp till frvntningarna som den frra filmen stllt, frn filmaffischen till utan ven hja ribban ytterligare. klarar han det? shawn Boyes the sends. klart att han gr! the sends r tielma productions mest Bild: tielma productions pkostade och genomarbetade produkt, och tar oss bl a till Bohuslns skrgrdsmilj, dr Henrik Bolander inte bara agerar vgvisare p klipporna, utan ven r kapten p bten som tar den vriga besttningen till de brantaste och lngsta DWs-klippor sverige har att erbjuda. trots nattens inbrott och mrker fr vi uppleva boulderpassen p stkusten, dr stefan rasmussen har borstat upp de hrdaste problemen. shawn har tidigare haft en frmga att fnga gonblicken som skiljer agnarna frn vetet inom klttringens filmmakeri. the sends r inget undantag, utan tvrtom. filmen bjuder p mnga minnesvrda scener. en 8a boulder flash r inte bara vltajmat kameraarbete frn shawns sida. Det r ven trvrd klttring i vrldsklass fr tittarnas gon. och detta sker av svensk klttrare p svensk mark. sedan en fa av the mother superior, en 8b boulder som fr knna sig besegrad av peter Bosma och drmed frpassad till listan av numera avklarade problem. shawn har med sig kameran i nrstrid. under tv rs resa genom sverige har han hittat djupet hos de mest hngivna klttrarna i vrt avlnga land. filmen fngar gng p gng den magiska drivkraften som klttring handlar om. Det kan vara stenhrd DWs med stefan Wulf, trots fr lite vatten under ftterna. Det kan vara att vgra raka av sitt skgg tills mission is completed, som Bjrn strmberg tappert visar exempel p nr den brantaste 8c i sverige fr mta sin verman. sveriges starkaste kltterprofiler visas upp frn sin bsta sida i denna sevrda film som inte br missas. saknar ni den sista julklappen, s r the sends ett givet val. Det spelar ingen roll om det r till till mormor och morfar, fr dom skall ocks ha filmen. Det r ju trots allt aldrig fr sent att brja klttra. filmen kostar runt tv hundringen och finns bde som nedladdningsbar HD-film och traditionell DvD. mer info p www.tielma.com.

ry morrison and Henrik Bolander letar nya mjligheter fr Deep Water solo vid rdsberget, Bohusln.

tOppbetyG fr bOyeS SenaSte fIlM

CraCkOhOlIC
ntligen kommer den efterlngtade filmen om Bohusln. Crackoholic har spelats in under flera rs tid och har premir p dvd under december.
filmen visar en blandning av klttergldje, eftertnksamhet och risktagande dr krleken till sveriges bsta kltteromrde str i fokus. vi fr mta flera av de senaste rens mest tongivande klttrare i Bohusln, men vi kommer ocks att f mta de som varit med och utvecklat bohusklttringen genom ren. Bakom projektet str mikael Widerberg och Jonas paulsson. Crackoholic kommer att finnas i vlsorterade kltter- och friluftsbutiker under december. Den kan ocks bestllas p www.crackoholic.com.

Nu r filmen p gng !

fujI rvp

fujI rvp

fujI rvp

36

2a

36

3a

36

jenSen reCenSerar StrnGS k2-bOk


frlggaren p bokfrlaget forum bad mig i mars i r att g igenom manuset till fredrik strngs k2 p liv och dd. Jag tackade frsts ja. efter att jag bidragit med mitt korrektur fick jag se ett frdigt exemplar av boken. p omslagets insida str om femmaklttraren strng att han r en av sveriges frmste klttrare och ventyrare. Det pstendet r mjligen sant tack vare att vra svenska nia-klttrare inte utger sig fr att vara ventyrare.
omslaget r fredrik strngs andra p temat de fasta repens paradis och turistkltterlederna. Denna gngen r motivet aluminiumstegen i ovandelen av Houses Chimney. Det br nmnas att Bill House on-sightade denna redan 1938. utan stege. utifrn min omfattande historieknnedom finner jag att strng frvrider fakta, mjligen omedvetet. Innehllet i boken beskriver en i samtiden medioker kltterkultur. Den gr historia platt genom att bl.a lta bli ta upp syrgastillgng fr de sjlvstndiga expeditionerna 1978 och 1979. att utelmna de starkaste nyturerna (t. piotrowski & J. kukuczka, 1986, och p. Beghin & C. profit, 1991) med stilbeskrivning ger ett fattigt perspektiv. och var beskrivs skillnaden i antal meter fasta rep mellan frstabestigningen 1954 och den handikappanpassade via ferratasituationen 2008? varifrn kommer fakta som rtal, hjder fr lger m.m? strng upprepar (s 15) att han satte ett vrldsrekord p seven summits (191 dagar, 1 dec). Boken ad hoc rocks skriver (s 141): ... Ett rekord som dock snabbt terkallades d det upptcktes att (...) kanadensaren Daniel Griffith (Carstensz-varianten p 187 dagar) redan varit snabbare (ngot som aldrig kommunicerades ut lika tydligt). fler exempel. glacirfronten ovan Bottleneck anger strng (s.122) till 100-150 m tjock, att jmfra med min korrekturangivna bedmning om 50-70 m. Bde i manus och bok (s 204) blir 1984 ett r d folk frskte ta sig ner frn lger 4. Jag ppekade att det troligen var 1986. och kan man kalla ddsfall fr incident som strng gr? Bottleneck har alltid varit exponerat fr potentiella ras. Det r hpnadsvckande att lsa boken och utifrn den frst, att ca 30 mnniskor vaknade den 31 juli helt insnade i lger 3 och trots den kade lavinfaran gav sig upp till lger 4. rasrisken fr glacirfronten hade ocks kat p grund av snmngden. p ett stlle som under normala omstndigheter r rasexponerat, stter man upp temposnkande fasta rep p en dag, d zonen r nnu mera utsatt. om detta sger Chris klinke, strng vn (s 170): om k2 r en dubbel svart pist med lavinvarning r mount everest en bl pist. Delvis lggs skulden fr frseningar den 1 augusti p pakistaniern shayn. man beslt med kontrakt i det mngkulturella baslgret hur olika expeditioner skulle bidra med rep och annan utrustning att placera upp till Bottleneck och ut genom traversen, men missade att tillstta en kontrollfunktion! Innan Bottleneck drabbades av ras hade Dren mandic strtat, och i frsket att brga hans dda kropp omkom Jehan Baig; han drabbades troligen av ams. att det p gberget shishapangma r 2005 var mjligt att transportera ett lik ner frn 6 400 m till 5 700 m r en helt annan sak n att ta ett lik ner frn 8 100 m p k2 (s 152-161). ur ett allmnt historiskt synstt r boken dlig, men den skildrar tydligt, men kanske omedvetet, den p turistlederna vxande osjlvstndigheten och okunnigheten om klttringens eventuella konsekvenser. Den dokumenterar vad strng vill att vi ska se.

A Rafael Jensen

Bergsport #144 DeCemBer 2009

47

klubbadresser
Klubb alingss Kltterklubb billingens Kltterklubb bohuslns Kltterklubb bors Kltterklubb Kfum bromma Kfum-KfuK Dalarnas Kltterklubb eskilstuna Kltterklubb KontaKtPerson anders hummel edvin lindqvist rikard larsson Johan schollin Johanna lfvenius Johan Johannesson anders srensson aDress/box Vstra lnggatan 39 lundenvgen 23a skredvikshogen 7 Vrmlandsgatan 5a box 140 23 tistelgatan 4 Prstngsgatan 8 sliparevgen 6 b hotellvgen 1 sjvgen 26b V.esplanaden 21 fjllnsgrnd 11 c Kyrskogatan 24b box 11076 slottsmllan c/o Dalhems fritidsgrd Per van riemsdijk martin halln erik Pott Johan ragnarsson c/o racketcentrum linnea brostrm carl-Johan fredriksson rjan noln martin estenberg Kristian stlnacke Palmgren Jenny hgstrm hangaren, hotsportcenter sten ek carol Vgeteg swante hgren mats sandberg stefan sjberg Johan Westerholm skellefte Kltterklubb erik grunnesj magnus gerhardsson anders odell ruben Wiener leif rogell linda nilsson bjrn holst tommy schultz tina nilsson annerovgen 54 srbyvgen 51 olskroken, rullbo Parkvgen 39 Vetlandav 26 mssvgen 1 borggatan 17 b svensksnabbevgen 21 lingonvgen 16 ulfsbygatan 3b reenstiernagatan 5 ngsvgen 4 bngegatan 2 b rydsv. 5a Karlersvgen 12 Kpenhamnsvgen 14b hotellvgen 7 sknbergagatan 21 a Pl 381 Vstergrden 64 stationsgatan 19 stra torngatan 2 gullvivevgen 12 PostaDress 441 33 541 39 451 95 504 39 167 14 784 65 633 46 864 33 194 35 737 31 352 31 982 39 803 11 404 22 302 31 254 62 741 72 820 50 891 42 575 38 554 54 671 31 393 51 371 46 654 64 981 39 375 34 415 04 584 31 954 42 217 43 870 31 614 30 760 31 761 94 931 32 224 68 833 34 alingss skvde uddevalla bors bromma borlnge eskilstuna matfors upplands Vsby fagersta Vxj gllivare gvle gteborg halmstad helsingborg hjlteby los rnskldsvik eksj Jnkping arvika Kalmar Karlskrona Karlstad Kiruna mrrum gteborg linkping sdra sunderby malm mjllom sderkping norrtlje norrtlje skellefte lund strmsund solna stockholm hgersten sundsvall sderkping hultsfred ume ume Danderyd trslvslge bro, Visby Vrnamo Vstervik Vsters Duved re Kalmar rebro frsn lit 070-345 24 35 070-5720805 073-350 71 00 070-424 90 50 070-566 33 96 070-653 19 98 0702-31 09 16 073-807 52 53 070-388 85 04 070-263 74 07 070-394 37 18 0702-37 85 48 0910-108 58 070-975 78 89 070-698 84 97 070-491 82 94 info@skss.eu 073-356 05 50 070-404 64 93 070-554 96 36 0495-601 33 090-18 57 09 090-19 37 62 073-946 44 83 0340-67 33 28 070-739 01 79 0705-31 94 64 0490-374 66 Pg 518863-6 Pg 818491-3 Pg 417188-0 Pg 171818-8 bg 5500-5680 bg 360-3552 Pg 6208461-1 Pg 505596-7 bg 5482-6615 Pg 1158460-4 Pg 491139-2 Pg 838608-8 Pg 454546-3 Pg 4400783-9 senior 200 kr, junior 100 kr senior 280 kr, junior 215 kr, std 125 kr senior 300 kr, junior 150 kr senior 280 kr, junior 215 kr, std 125 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 350 kr, junior 175 kr, std 100 kr senior 340 kr, junior 200 kr senior 200 kr, junior 100 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 250 kr, junior 150 kr, std 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr seni 600kr, jun 400kr, fam 1000kr, std 100kr senior 250 kr, junior 100 kr senior 400 kr, junior 150 kr Kontakta klubben 070-252 07 59 073-571 00 93 0455-151 76 054-21 93 11 070-678 05 45 0454-508 49 0739-29 46 96 telefon 070-970 48 77 0732-67 14 10 070-773 67 84 0705-58 05 40 070-734 33 53 0243-21 55 35 070-495 92 39 070-402 97 17 0768-37 32 80 0705-92 39 79 073-332 23 55 070-5156902 070-777 11 01 0767-68 88 99 035-18 86 00 042-22 94 28 073-508 67 33 0657-310 22 070-918 51 85 0381-160 19 Plus-/banKgIro bg 5477-2488 Pg 524519-6 Pg 4169907-5 Pg 579259-3 Pg 58670-1 Pg 617440-3 Pg 128029-6 bg 5899-0946 Pg 4686368-4 bg 348-9648 bg 253-1507 Pg 65279-2 Pg 4308268-4 Pg 726169-6 Pg 484503-8 bg 5902-5692 Pg 421218-9 meDlemsaVgIft senior 250 kr, junior 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr, fam 340 kr senior 400 kr, junior 250 kr senior, 350 kr, junior 250 kr senior 200 kr, junior 100 kr senior 305 kr, junior 240 kr, std 150 kr senior 400 kr, junior 300 kr senior 250 kr, junior 150 kr Kontakta klubben senior 500 kr, junior 300 kr senior 300 kr, junior 150 kr senior 300 kr, junior 150 kr Kontakta klubben senior 305 kr, junior 240 kr, std 150 kr senior 300 kr, junior 250 kr senior 350 kr, junior 90 kr senior 400 kr, junior 250 kr senior 300 kr, junior 200 kr

expedition altitud Kltterfrening matfors Krister selander fadderbyns Kltterklubb fagersta Kltterklubb freningen Wexiklttrarna gllivare Kltterklubb gstrike Kltterklubb gteborgs Kltterklubb halmstad Kltterklubb helsingborgs Kltterklubb hexans Kltterklubb hrjedalens Kltterklubb hga Kusten Kltterklubb hglandsklttrarna, smland Jnkpings Kltterklubb Jsse Klttersllskap Kalmar Kltterklubb Karlskrona bergsportfrening Karlstads Kltterklubb Kiruna Kltterklubb, K3 Kltterklubb granit Kviberg Kltterklubb linkpings Kltterklubb luleklttrarna malm Kltterklubb nordingr Kltterklubb norrkpings Kltterklubb norrtlje Kltterklubb rdmans Kltterklubb skellefte Kltterklubb Kfum sknes Kltterklubb slagrnbergets Kltterklubb solna Kltterklubb stockholm Kltter- och sportsllskap stockholms Kltterklubb sundsvalls Kltterklubb sderkpings Kltterklubb tunabergs hgfjlls- och kltterklubb ume Kfum ume Kltter- & hgfjllsklubb uppsala Kltterklubb Varbergs Kltterklubb Visby Kltterklubb Vrnamo Kltterklubb Vsterviks Kltterklubb Vsters Kltterklubb re skidalpina frening redalens Kltterklubb lands Kltterklubb rebro Kltterklubb stersunds Kltterklubb stersunds skidalpina frening Peter Jannborg andr Jonsson marcus henningsson stina nilsson Joakim Victorin Daniel borg Joakim halvarsson henrik nilsson Jan-anders eliasson Jenny sander Dan hansen lars svensson David marberg alexander olofsson Jonas kerlund tomas Wintje

swedbank 8147-1993296102-3 Pg 859096-0 Pg 609833-9 Pg 148519-2 5606-3860 Pg 221533-3 Pg 8354378-5 Pg 4548024-1 Pg 352622-5 Pg 690574-9 bg 5865-5127 bg 5104-8742 Pg 6294110-9 Pg 113016-0 bg 5476-1762 Pg 4301634-4 Pg 504185-0 bg 325-2269 bg 5301-1599 Pg 967107-4 bg 5280-1750 bg 5829-8985 Pg 50 41 96-7 Pg 151553-5 Pg 4107248-9

Kontakta klubben senior 300 kr, junior 175 kr senior 300 kr, junior 300 kr Kontakta klubben Kontakta klubben senior 600 kr, junior 400 kr senior 400 kr, junior 100 kr senior och junior 200 kr senior 400 kr, junior 200 kr senior 350 kr, junior 200 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 300 kr, junior 125 kr senior 400 kr, junior 200 kr Kontakta klubben Kontakta klubben senior 300 kr, junior 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr senior 255 kr, junior 190 kr senior 350 kr, junior 250 kr, std 200 kr senior 250 kr, junior 150 kr, std 50 kr senior 300 kr, junior 200 kr, std 145/110 kr senior 300 kr, junior 90 kr senior 300 kr, junior 150 kr, std 100 kr senior 300 kr, junior 150 kr

Klttercentret solna, banvaktsvgen 20 171 48 bergsundsgatan 11, 5 tr mockasinvgen 23 grnborgs, storgatan 73 gatan 5 c Karlslund, Vena Jrnvgsalln 20 box 7044 mrbylund 19, 6tr utmarksgatan 12 torsgrd Krdavgen 31 sdra Varvsgatan 50 Katrinelundsvgen 8a Klockagrd nn ulln 1522 stensvgen 54 Kpmangatan 17 rdmansgatan 12 hlje 116 117 37 126 39 852 30 614 34 577 92 903 28 907 02 182 30 432 75 621 73 331 95 593 31 722 19 830 15 830 13 392 47 702 10 832 42 830 30

Junior eller senior ? Kontakta din klubb fr just era ldersgrnser. Vill du komma till en klubbs webbsida kan du g in p www.klatterforbundet.se. Dr finner du lnkar till de klubbar som har webbsidor.

48

Bergsport #144 DeCemBer 2009

frbundsadresser
sKf:s kansli: Karin Persson, generalsekreterare, karin.persson@klatterforbundet.se Idrottens Hus 114 73 Stockholm
fUnKtion SKF:s kansli, generalsekreterare SKF:s kansli, idrottskonsulent Styrelse ordfrande Styrelse kassr, vice ordfrande Styrelse ledamot Styrelse Ledamot Styrelse Ledamot Styrelse Ledamot Styrelse Ledamot (adjungerad) Valberedning Redaktr Bergsport Access Expedition Frbundskapten Landslag Skerhet Tvling Utbildning-inomhus Utbildning-trad Utbildning-trnare Medicin Frbundslkare Expeditionslkare internationella repreSentanter UIAA anti-doping kommission (ledamot) UIAA medicin kommission (ledamot) IFSC regel kommission (ledamot) Anders Sderlund Johan Holmgren ke Nilsson Lillskogsvgen 13A Karlbergs grd 4B Krukmakargatan 133 34 Saltsjbaden 791 36 Falun 118 51 Stockholm anders.soderlund@proxima.se johan-holmgren@ltdalarna.se geoscope@gmail.com 070-491 70 43 073-679 02 54 070-730 28 32 namn Karin Persson Jonas Paulsson Niklaes Nathn Arne Kanth Christian Lund Magnus Ericsson Pontus Tengvall Jim Wasmuth Pontus Axelsson Adam Blomberg John Liungman Anders Wester Bjrn Kihlstrm Lars Hgstrm Roger Pyddoke Peter Hermansson Nikki Hammarstrm Martin Johansson Torbjrn Olsson Marcus Lindahl Anders Sderlund Johan Holmgren

tel: 08-699 65 20
aDreSS/BoX Idrottens Hus Idrottens Hus Frgaregatan 16 B Letstigen 38 Vittervgen 105 3tr Strmbck 146 Gluntens vg 7 Bergs Backe 3 Vstmannagatan 47 Dalheimersvg 2 B Torsg 5 Elevstigen 6 Folkungagatan 86a 2tr Pl 3386 Kyndelsmssogrnd 7 Hemmansvgen 18 Norrskogsvgen 3A Stensttersgatan 31c Erik Sandsbergsg.6 Norra Gimonsvgen 7 Lillskogsvgen 13A Karlbergs grd 4B

e-post: kansliet@klatterforbundet.se webbsida: www.klatterforbundet.se


poStaDreSS 114 73 Stockholm 114 73 Stockholm 451 32 Uddevalla 128 48 Bagarmossen 907 51 Ume 908 82 Ume 907 37 Ume 593 96 Vstervik 113 25 Stockholm 413 20 Gteborg 411 04 Gteborg 791 44 Falun 116 22 Stockholm 437 34 Lindome 126 37 Hgersten 302 52 Halmstad 112 64 Stockholm 641 46 Katrineholm 169 34 Solna 907 38 Ume 133 34 Saltsjbaden 791 36 Falun telefon karin.persson@klatterforbundet.se

Pg: 67 32 65-5 Org nr: 889202-3063


e-poSt 08-699 65 20 08-699 65 21 070-258 85 99 070-690 26 48 070-654 72 16 070-635 66 35 073-342 49 29 070-373 74 66 070-54 54 233 073-902 31 21 031-743 21 71 070-627 22 62 073-651 08 20 031-795 27 25 070-519 89 86 070-881 05 12 073-685 50 58 073-021 79 18 070-416 45 68 070-357 33 75 070-491 70 43 073-679 02 54

jonas.paulsson@klatterforbundet.se ordforande@klatterforbundet.se kassor@klatterforbundet.se christian_lund@kommunicera.umea.se magnus.eriksson@norr.johnbauer.nu ptengvall@spray.se jim@vkcenter.se pax@akro.org Adam.Blomberg@volvo.com bergsport@brant.se anders.wester@telia.com bjornkihlstrom@yahoo.se larshogstrom@hem.utfors.se roger.pyddoke@vti.se peter.hermanson@halland.net nikki@friluftsven.se instruktor@mail.com vertikal@swipnet.se marlindahl@gmail.com anders.soderlund@proxima.se johan-holmgren@ltdalarna.se

att KPa frn KanslIet


Gr p fljande stt: Betala in p Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhrighet. Skriv p inbetalningen vad du bestller. Om det inte fr plats s skicka grna uppgifterna med e-post till kansliet@klatterforbundet.se. OBS! P alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gller ej tygmrken). Fr bestllning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift. Alla priser inkluderar moms. fraktpriser: 1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr 1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr fler ex n 10 eller andra frgor? Kontaka grna kansliet s hjlper vi dig med bestllningen. Tel: 08-699 65 20 BcKer & KompenDier

att KPa frn frfattare


Kltterfrare Bohusfrare 2002. bestlles p www.bohusguide.tk, 350 kr + frakt fyrkantenomrdet, 1997, lvsbyn-boden-niemisel-Pite, 120 kr. Pg 629 41 10-9, luleklttrarna Klttring i Gteborg, gteborgs Kltterklubb, 350 kr, bestlles via www.gbg-guiden.info Jmtland, stersunds KK Klttring i Sverige 1996, 37 klippor 450 leder! 290:- Pg 168 34 23-6, Patrik leje. SlUtSlD! Sportklttring i Vstervik, linkping och Hglandet, 1999, 150:Pg 479 51 96-7 Stegeborg och Sderkping 2001, bjrn holst, tel 0121-400 54 Uppsala, uppsala Kltterklubb

Stora Klippklttringsboken av Per Calleberg. Faktabok om det mesta inom klttring. Klassiker! 256 sidor. F kvar! medlemspris 200 kr Ordinarie pris 300 kr topprepsklttring inomhus Kurskompendium av Rasmus Jansson. medlemspris 70 kr Ordinarie pris 90 kr mrKen SKf:s tygmrke ca 7,57,5 cm.

Svensk klttring pionjrerna av Ewa Hellstrm. Klttringens historia. medlemspris 100 kr Ordinarie pris 200 kr

firning och Klttring Frsvarsmaktens bok om firning, kamratrddning, laviner mm. medlemspris 650 kr ej medlem 750 kr

Svenska Kltterfrbundets loggbok Skriv in dina kltterturer, kurser m.m. medlemspris 80 kr Ordinarie pris 100 kr

Ume, ume Kltterklubb gelsjn, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, fredrik schlyter Klttring i Kilsbergen med omnejd, rebro Kltterklubb 2007. 240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com Klttring i Sdermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt). Pg 100 14 83-5. mer info p www.dangerzone.se KompenDier

Kebnekaisefrare del 1 Kompendium, kopia av Rossipals. medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr

Kebnekaisefrare del 2 Kompendium, leder efter 1952. medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr

oBS! Glm inte att betala fr frakten.


topprep och ledkort Grna kort fr topprep Rda kort fr ledklttring 5 kr styck

att klttra p vggarna en handledning fr inomhusklttring 60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, Johan lindstrm, godhemsgatan 13, 414 68 gteborg. e-post: johanuk@ spray.se Hghjdsmedicinskt kompendium 95 kr plus porto. bestlles direkt genom frfattaren, Johan holmgren, Karlbergs grd 4b, 791 36 falun, tel: 0736-79 02 54. Daniel Bidnerfondens brevkort. tio olika brevkort med kuvert. unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1.

instruktrsmrke ca 58,5 cm.

fler kategorimrken (Klippa, Is, Inomhus) Pris 10 kr

medlemspris 30 kr Pris 50 kr inkl ett kategorimrke.

SKf:s pins Liten pin att ha p jackan eller kavajen. Pris 15 kr

Bergsport #144 DeCemBer 2009

49

50

Bergsport #144 DeCemBer 2009

bergsguiden
Kltterprylar till bra priser !
tel 0970-251 83

leder dig till den bsta utrustningen och sknaste arrangemangen.

Skrddarsydda kltterkurser fr ditt behov! Workshops och avrostningskurser Guidning och kurs i Norge Prova-p-isklttring

www.klatterturen.com

KLTTER- OCH TOPPTURSTRFF

nsta nummer
12-14 MarS I Sylarna Mer InfOrMatIOn p WWW.OSterSundSkk.Se
arrangr stersunds kltterklubb
i samarbete med

ute 15 mars.
manusstopp 29 februari.

expeditionskommittn, Skf

e-post: bergsport@brant.se

Bergsport #144 DeCemBer 2009

51

svenska Kltterfrbundet, Idrottens hus, 114 73 stockholm

PosttIDnIng b Porto betalt

lTT, sTarkT och uTaN oNdig bylsigheT r

nyckelbegrepp fr vr serie mjuka skalplagg med hg ret runt-skerhet. Det smidiga materialet ger bsta tnkbara rrelsefrihet, samtidigt som det skyddar lika vl mot vder och vta som ett hrdare skal.

skidbladNer
Maximal skerhet minimal vikt

Skidbladner r ltt att ta med sig p en klttertur eller skidbestigning och tar minimalt med plats i packningen. Du kan till och med packa den i dess egen ficka, spnna den runt magen och slippa bra ryggsck helt och hllet. Komplettera den finurliga ansiktsmasken med ett par skidglasgon s r du redo fr allt.
NamNeTs urspruNg:

Skidbladner var Frejas superltta skepp tillverkat av spindelvv och fgelspott. Skeppet kunde fllas ihop och frvaras i fickan trots att det rymde 30 man.

Njord
Vattentt mjukvara

Njord har s kallat drop seat, allts mjlighet att ppna upp baktill vid behov, och sidoblixtls som ger goda ventilationsmjligheter. Byxbenen hlls p plats med spolknappar i sidan om du ppnat upp dem hela vgen. Njord har kraftiga frstrkningar i benslut och damaskfunktion med stlbyglar.
NamNeTs urspruNg: Njord r fruktbarhetens och havets

gud i nordisk mytologi.

52
Klttermusen AB

Bergsport #144 DeCemBer 2009

revgen 55, SE-830 13 re

Tel 0647 61 86 18

Fax 0647 510 10

info@klattermusen.se

www.klattermusen.se

essdesign.se

Related Interests