Cykeltidningen Kadens # 1, 2009

CykelGuiden2009
7
3
8
8
0
5
8
7
0
5
9
5
9
0
1
I
N
T
E
R
P
R
E
S
S

0
5
8
7
-
0
1
R
E
T
U
R
V
E
C
K
A
0
9
1
-
2
0
0
9
P
r
i
s
:

5
9
,
5
0

S
E
K
,

6
9

N
O
K
mediapartner
+
30sidorkprd
S vljer du Cykel Komponenter Klder Utrustning och mycket mer!
Tio lopp
du mste
testa!
Detperfektatrampet
Proffsen lr dig trampa bttre
Silver-Emmas
vintertrning
(del II)
med mnga
nyheter! [ ]
Allasvenskacykellopp2009
Landsvg och mountainbike | Motion och tvling
3 2
Leverans
Nr alla!
Finns idag i 11 Svenska stder. I mars
2010 i 30 stder och mlet r 100.
Kundsupport
Telefon:
054-688 690
Cycletestcenter, Sveriges frsta rik-
tiga testcenter fr dig som r aktiv
cyklist med krav p personlig service
och kompetent personal. Testcykla ett
brett utbud av cyklar samt prova ut
storlekar p personlig utrustning som
skor m.m.
Garanti
Du har 20 dagar p dig att prova din
cykel. Om du under denna tid, mot all
frmodan, kommer fram till att du har
ftt fel cykel fr din niv eller dina be-
hov, gr vi om allt ihop. Vi byter allts
in din cykel och brjar om frn brjan
med rdgivning och eventuellt test.
Kravet frn vr sida r att du fre k-
pet p ngot av ovanstende stt an-
vnde vr kundtjnst och att cykeln r
i gott skick.
cycletestcenter
Photo: Rob Jones
VERTEX RSL 70 + MARIE HELENE PREMONT >> 2008 UCI Overall World Cup Champion. Race Tuned Compact (RTC) Geometry. FORM Carbon C
12
technology. Bikes.com
4
Service
Repairshop r landets frsta riktiga
servicekedja fr cykel, moped och t-
nessutrustning med ett brett utarbetat
service- och reparationsprogram fr
nstan alla p marknaden frekom-
mande mrken.
De satsar hrt p utveckling, har ge-
digen erfarenhet och vet vad god ser-
vice innebr.
Nr du kper cykel hos Cyclecompo-
nents kan du vlja att f den levererad
och garantimonterad via Repairshop.
Rocky Mountain, Vertex RSL 70
Pris: 35 995 kr
Rocky Mountain, Vertex RSL, pris frn 24 995 kr
3 2
Leverans
Nr alla!
Finns idag i 11 Svenska stder. I mars
2010 i 30 stder och mlet r 100.
Kundsupport
Telefon:
054-688 690
Cycletestcenter, Sveriges frsta rik-
tiga testcenter fr dig som r aktiv
cyklist med krav p personlig service
och kompetent personal. Testcykla ett
brett utbud av cyklar samt prova ut
storlekar p personlig utrustning som
skor m.m.
Garanti
Du har 20 dagar p dig att prova din
cykel. Om du under denna tid, mot all
frmodan, kommer fram till att du har
ftt fel cykel fr din niv eller dina be-
hov, gr vi om allt ihop. Vi byter allts
in din cykel och brjar om frn brjan
med rdgivning och eventuellt test.
Kravet frn vr sida r att du fre k-
pet p ngot av ovanstende stt an-
vnde vr kundtjnst och att cykeln r
i gott skick.
cycletestcenter
Photo: Rob Jones
VERTEX RSL 70 + MARIE HELENE PREMONT >> 2008 UCI Overall World Cup Champion. Race Tuned Compact (RTC) Geometry. FORM Carbon C
12
technology. Bikes.com
4
Service
Repairshop r landets frsta riktiga
servicekedja fr cykel, moped och t-
nessutrustning med ett brett utarbetat
service- och reparationsprogram fr
nstan alla p marknaden frekom-
mande mrken.
De satsar hrt p utveckling, har ge-
digen erfarenhet och vet vad god ser-
vice innebr.
Nr du kper cykel hos Cyclecompo-
nents kan du vlja att f den levererad
och garantimonterad via Repairshop.
Rocky Mountain, Vertex RSL 70
Pris: 35 995 kr
Rocky Mountain, Vertex RSL, pris frn 24 995 kr
Tjuvsart
Mlet och hjdpunkten fr mnga
av Sveriges cyklister r Vttern-
rundan. I r rullar vi runt sjn
1213 juni. Men ssongen r inte
slut i juni och vrlden slutar inte
i Motala i detta nummer ger vi
dig tio tips p andra lopp du ocks
borde testa!
Foto: Micke Fransson/
Vtternrundan
Inehl
CYKELGUIDEN 2009
21
CykelGuiden 2009:
Ssongen brjar hr!
22
Hall, cyklist! Vi kollar lget
med proffsen infr ssongen.
26
Alla svenska lopp 2009 motion och tv-
ling, landsvg och mountainbike.
30
Nytndning:
Nio lopp du inte vill missa!
32
Missa inte LEtape du Tour
vi har rekat rets strckning!
CYKELGUIDEN 2009:
S VLJER DU
38 Racercykel
42 Mountainbike
46 Styre
48 Sadel
50 Pedaler
52 Hjul och dck
56 Komponentgrupp
62 Cykelklder
66 Cykelskor
68 Cykelhjlm och skydd
70 Cykelglasgon
Omslag
Jepp kolfber gller ven 2009.
Nishiki Limited r gteborgarnas
senaste vrstingskapelse. Men den
verkliga nyheten r komponent-
gruppen Shimanos elektroniska
vxelsystem Dura-Ace Di2 r rets
snackis. Foto: Luca Mara
DIN CYKLING
FREDRIK ERICSSONS
REVANSCH
74
Nu gr Fredrik Ericsson sig redo fr
ett nytt ventyr som proffs. Den svens-
ke tempomstaren och Kadens trningsexpert
berttar varfr.
S VINTERTRNAR
SILVER-EMMA (DEL II)
78
Artikelserien om Emma Johanssons vinter-
trning infr OS-ret fortstter!
DET PERFEKTA TRAMPET
82
Proffsen lr ut sina bsta knep fr att f
ett effektivare tramp. Men vad r det
egentligen? Vi reder ut begreppen.
MOUNTAINBIKETEST:
SCOTT GENIUS 20
88
Scotts allmountainhoj Genius r en kom-
promiss men en mycket lyckad sdan,
erfar Andreas Danielsson nr han har kul p hjul.
MINITESTER
92
Garmin Egde 705-cykel GPS med extra allt,
en jtteliten jacka frn Sportful, en smart
videokamera frn Pov.1 samt Cannondales var-
maste vinterjacka.
FASTA AVDELNINGAR
Ledare: Frvntningar.
Sidan 10.
Krlek: Kra, blanka prylar.
Sidan 11
Prolog: Olika nya nyheter.
Sidan 12.
Kultur: Kultbok. Sidan 18.
Brev: Alla svar p alla frgor.
Sidan 70.
6
|

kadens 1 : 2009
ELITE HPC BLACKLINE
Fra SEK. 19.995,-
www.biketoyz.se
f
o
t
o
:

l
u
c
a

m
a
r
a
f
o
t
o
:

m
a
r
I
o
t
o
l
E
D
o
kadens 1:2008

|

7
ELITE HPC BLACKLINE
Fra SEK. 19.995,-
www.biketoyz.se
8
|

kadens 1 : 2009
KADENS r en oberoende tidskrift med syfte
att informera och stimulera svenska folket
till cykelsportrelaterade levnadsvanor och ett
nnu roligare liv.
PRENUMERATIONSRENDEN
Kontakta Titeldata fr alla renden som rr prenumerationer: bestllningar,
reklamationer av utebliven tidning eller premie, adressndring samt vriga
prenumerationsfrgor.
Kundtjnst ppettider 8.3016.00
Onlineservice: www.prenservice.se
Tel: 0770-457 116
Fax: 08-652 03 00
Adress: Titeldata AB,
Kundtjnst 112 86 Stockholm
Ett rs prenumeration, tta nummer,
kostar 399 kronor inom Sverige.
Du kan bestlla prenumeration,
adressndra med mera p
www.prenservice.se.
REDAKTIONEN
Chefredaktr
Stefan Larsn
stefan.larsen@kadens.se
Bild- och webbredaktr
David Elmfeldt
david.elmfeldt@kadens.se
Redaktion/landsvgscykel
Roberto Vacchi
roberto.vacchi@kadens.se
Redaktion/mountainbike XC
Andreas Danielsson
andreas.danielsson@kadens.se
Redaktion/mtb frikning
Kalle Bern
kalle.bern@kadens.se
CYKELTIDNINGEN KADENS
Ansvarig utgivare
Hans Lodin
Tel: 08-545 535 30
hasse@springtime.se
Projektledare
Andreas Danielsson
andreas.danielsson@kadens.se
Marknadschef
Robert Karlsson
Tel: 08-545 535 36
jojje@kadens.se
Marknadsansvarig annonser
Lasse Strand
Tel: 023-79 43 13
Mob: 070-545 25 07
lasse.strand@kadens.se
Marknadsansvarig moduler och webb
Thomas Lagerstrm
Mob: 070-540 40 45
thomas.lagerstrom@kadens.se
Post- och besksadress
Cykeltidningen Kadens
On the run AB
Kungsholmstorg 4
Box 22559
104 22 Stockholm
Sverige
Kontaktinformation
Tel: 08-545 535 38
Fax: 08-545 535 49
redaktion@kadens.se
www.kadens.se
Tryck
Elanders AB
Copyright
On the run AB
ISSN 1651-9744
Stockholm 2009
FRLAGS- OCH ANNONSINFORMATION
Cykeltidningen Kadens ges ut av On the run AB
Formgivning
Paolo Sangregorio
paolo.sangregorio@kadens.se
Medverkande i detta nummer
Kalle Bern (KB), Michael Cotty, Andre-
as Danielsson (AD), Fredrik Ericsson
(FE), sa Eriksson, Getty Images, Len-
nart Hyse, Rory Hitchens, Stefan Lar-
sn (SL), Emma Johansson, Luca Mara
(LM), Paolo Sangregorio, Anna Sjgren
(AS), Mario Toledo, Roberto Vacchi (RV),
Martin Vestby, Tom Wieselblad.
Roberto Vacchi bloggar. Ls Ro- ~
bertos personliga funderingar
kring cykelsporten i synnerhet
och livet i allmnhet.
Prylkoll by Daniel Rytz. Daniel ~
r killen med kollen p prylar-
na. Ls hans prylblogg fr upp-
dateringar om det hetaste och
nyaste i prylsvngen just nu.
Nyhetsnavet. Samlade cykelny- ~
heter, artiklar och notiser p ett
enda stlle.
Fika. De bsta fkatipsen, frn ~
cyklister till cyklister!
Medlemsbilder. Lgg upp dina ~
bsta cykelbilder och kika p
andras foton!
Kp&Slj. Fynda eller slj be- ~
gagnade racers, mountainbikes,
prylar och mycket mer.
Kadens-shop! Nu kan du kpa ~
Kadensprylar direkt p ntet. Vi
har cykelaskor och regnjackor
med Kadens-tryck och mer r p
gng kolla in vr shop!
Allt om senaste numret av ~
Kadens. Hr kan du ocks kolla
in om du missat ngot gammalt
nummer av tidningen.
Prenumerera via webben! ~
Varfr missa ett nummer av
Sveriges bsta cykeltidning
och betala mer fr lsnummer?
Ls din prenumeration p
www.kadens.se s fr du
tidningen frst av alla!
Missa inte
www.kadens.se
Det hr hittar du bland annat p vr site
The all new Synapse Hi-MOD. For a more intimate look, or
to arrange a test ride, stop by cannondale.com/missjanuary
Synapse_Ad_UK.indd 1 12/15/08 5:29:15 PM
10
|

kadens 1 : 2009
Ledre Frvntningar
O
ch s var det dags fr nnu en hrlig
cykelssong. Just nr man precis har kom-
mit igng med lpningen, kmpat mot de
dr extrakilona (lnlst), krt sin sista landsvgs-
runda, lerat ner sig ordentligt p mountainbiken
och bde pbrjat och avslutat crosssongen s r
det allts dags igen.
Dags att smida nya trningsplaner fr att sen nd
gra som vanligt.
Dags att fundera p vilka uppgraderingar som r
absolut ndvndiga fr att sen nd kpa det dr
ljligt snygga styret som jag inte behver.
Dags att pricka in alla roliga lopp att kra frn
februari till december, fr att sen banga p grund av
dlig form, dligt vder eller bara dligt med tid.
Jag vet ju hur det blir.
nd r det ngot visst med den nya ssong som
brjar i och med att vi byter r. Det r dags fr fr-
vntningar helt enkelt, och frvntningar r alltid
roligare n det som kommer eftert.
r du en av dem som liksom jag har frvntningar
p ret som kommer? Du kanske sparar pengar fr
en ny cykel, eller bara ett nytt styre? Eller ser fram
emot alla roliga motionslopp du ska ka med kom-
pisarna? Lngtar du till att f stta dig framfr vr-
klassikerna och i sllskap av Roberto och Anders f
njuta av dramatiken p de europeiska vgarna? r
du ett nyfrlst cykelfan?
D hoppas jag att du ska f gldje av CykelGuiden.
Detta nummer av Kadens riktar sig srskilt till dig
som gr i tankarna att kpa en cykel, komponen-
ter eller annan utrustning. Hr fnner du ocks en
kalender fr nsta r, en snabb koll med vra bsta
landvgscyklister infr ssongen och mycket mer.
Fr det r nu den brjar cykelssongen. Det
blir skert den bsta hittills. Jag frvntar mig ing-
et annat!
stefan Larsn, chefredaktr
Bst just nu!

Jag r bra p att ta det lugnt under
hsten. S nr det r dags att skr-
pa till sig i januari knner jag mig alltid
oerhrt motiverad, frsch, laddad
Smst just nu!
a
och otrnad. Lpning i all ra,
nr kompisarna slaskat distans
sedan oktober r jag ganska lngt efter
i januari. Jag fr helt enkelt lida lite
mer fram till april!
Att se fram emot!
V
Jag lngtar redan efter sommaren
och alla skna rundor, lopp och
resor jag ska gra. Bara att lsa rets
cykelkalender fr mig att g igng.
Undrar om jag inte behver en ny
cykel ocks? Eller bara ett nytt styre
f
o
t
o
:

l
u
c
a

m
a
r
a
kadens 1 : 2009

|
11
Krlek
Kra, blanka prylar
sa Eriksson beknner sin krlek till prylfxeringen inom cykelsporten. Det som brjar med att ven-
tilhattarna ryker och slutar med att man polerar bort loggor frn bromsarna. Krleken till blinget
allts.
f
o
t
o
:

l
u
c
a

m
a
r
a
Jag ville aldrig brja spela golf. Snobbsport
var liksom inget fr mig. Som den hyfsat
jordnra individ jag r valde jag istllet
cykel bara lite rassel och lite pling. Trod-
de jag.
S hr i efterhand kan man undra om jag
verkligen hade klivit in om jag insett vil-
ken prylfxerad vrld jag stod p trskeln
till den dag jag kpte en racer av enklaste
instegsmodell. Att jag skulle behva lra
mig att fxa ett slangbyte p plats var jag
infrstdd med. Men eftersom jag i vrigt
r materiellt hgst ointresserad och kanske
en av de sista som bara ger en liten kub-
formad tv trodde jag vl aldrig att jag skul-
le brja stra mig p ngot s pluttigt som
ventilhattar. n mindre att jag gladeligen
skulle kasta mig in i stildiskussioner gl-
lande allt frn ramar, nav och vevpartier till
klder, hjlmar och skor.
Fr att ni ska f en schysst upp-
fattning om hur illa det kan bli
s kan jag bertta att jag under
en kort tid cyklade runt med
texten 105 bortpolerad frn mina brom-
sar. Allt annat hade genomgtt uppgrade-
ring och bromsloggan strde helt enkelt
mitt synflt. P inget stt i vrlden r det
ngot fel med Shimanos 105-bromsar, s jag
r den frsta att skriva under p att ingrep-
pet var minst sagt pinsamt barnsligt, ytligt
och ljligt. Mnga hller med mig om det.
Men en och annan lsare har nu ocks
hjt p gonbrynen, i tysthet tackat fr tip-
set och sitter nu och grubblar p hur den
hr dekaltrimningen egentligen gick till
och vilket lsningsmedel man ska anvn-
da. Jag vet, fr en sak har jag lrt mig om
min lskade cykelvrld den r full av kl-
supare.
Sedan sprider det sig. Det r inte bara pry-
larna som ska vara rtt, utan ven detaljer-
na p cyklisten. Rakade ben r inget nytt,
men en gng hamnade jag i en rolig skgg-
diskussion. Med raska repliker och glimten
i gat lmnade jag klara besked: P moun-
tainbikes, single-speeds och fxies fr man
se ut hur som helst. P racer gller
rakat, tredagars eller mycket vlansat skgg
medan en tempocyklist ska vara totalt slt-
rakad och len som en persika.
Det var p skoj d, men ju mer jag fun-
derar p saken desto skrare blir jag i just
denna vertygelse. Varfr? Fr att det lik-
som r snyggast s. Om det fnns ngon
motsvarande oskriven regel fr tjejer lter
jag vara osagt. Men tv ftor eller tofsar r
alltid rtt.
Egentligen r alltihop bara korkat. Fr
nr man vl str dr med sin svindyra cykel
med vrsta allt, vlvaxade ben och strum-
por i en lngd som skulle f Anders Adam-
son att mysrysa ja, d r det bara ens eget
fel om det inte gr imponerande fort i kur-
vorna. Det blir till och med pinsamt att bli
omkrd av en kille i sckigt vindstll p en
hybrid.
Men jag har lsningen p det ocks. D
plockar man fram ett par baggyshorts och
pstr att man r ute p terhmtningsrun-
da. Kan man trimma bromsar genom lite
ytlig polish, s kan man gra samma sak
med cyklisten.
Som tur r har sakerna inte tagit ver helt.
Jag cyklar fr att det r roligt. Sjlvklart kan
en enkel tur till jobbet p en skruttcykel
vara mycket gladare n en riktigt misslyck-
ad misrrunda p fnaste racern. Men rtt
cykel och rtt utrustning blir som en uni-
form fr rtt ndaml. En knsla av att man
i alla fall en liten stund faktiskt behrskar
det man hller p med. Hgst subjektivt
frsts.
P tal om behrska. Hur var det nu med
de dr slangbytena p plats? Grejar jag det?
Nja, hjlpligt i teorin Men jag r noga
med vilken sort det r p slangen.
Lyckad avlgsning av ventilhattarna, doktorn!
12
|

kadens 1 : 2009
A L L T I D I L E D N I N G E N . A L D R I G E F T E R F L J A R E N .
Derby Construction, en skotyp som innebr att tungan strcker sig nda fram till tn, har varit ovanligt bland cykelskor, tills nu. Alla Bontragers
prestandaskor anvnder sig av Derby Construction fr att gra dem extra justerbara och med en oslagbar ventilation. Lgg till den fantastiska
E-solesulan samt en rejl hlfrstrkning som hller foten p plats, och du har en serie skor som r designade fr att helt enkelt passa bttre.
Stora prestationer startar med bra passform. Ta steget prova dem.
w
w
w
.
d
u
e
l
l
s
.
s
e
Prolog
EPO-analysEr 100 gngEr bttrE? Riksidrottsfrbundet informerar om en ny,
frbttrad analysmetod fr EPO. Den senaste forskningen kring metoden publicerades i Journal of
immunological methods och r drmed ett steg nrmare att brja anvndas. Om metoden hller
vetenskapligt och praktiskt s kan den sttas i bruk, kanske redan till VM i lngdskidkning som
startar 19 februari, enligt RFs antidopinggrupp.
Historiska crossvinnare
F
r frsta gngEn har tv svenska mstare korats i disciplinen cykelcross. I Gteborgs Skats-
omrde vann Jens Westergren och Kajsa Snihs SM i cykelcross. Jens Westergren, Falu CK, vann
herrelitklassen fre Emil Lindgren, IK Hakarpspojkarna och Fredrik Ericsson, Cykelcity.se.
Nu satsar jag p VM i Holland i slutet av januari, det r nsta ml, sger Jens.
Kajsa Snihs, IK Jarl Rttvik vann fre Hannah Myerscough, Trosa Vagnhrad CK och Martina Thomas-
son. Samma helg avslutades Northwave CX Cup med segrar av Emil Lindgren och Kajsa Snihs. Totalt
vann Magnus Darvell cupen i herrelitklassen och Kajsa Snihs damcupen.
Trna inomhus
som utomhus
ElitEs rEalPOwEr CT r en
landsvgssimulator, eller helt
enkelt en avancerad trainer.
Den innehller programvara fr
Conconitest och kan simulera
lutningar upp mot 20 procent
eller motsvarande 1 500 watt.
Dessutom fnns det 40 video-
inspelningar p tvlingsrutter
frn Tour de France, Girot och
klassikerna. Nytt r att den ven
kan spela upp GPS-inspelade
turer som du har gjort.
Mer information: www.elite-it.
com
Cannondale
Factory Team
amErikanska cykEltill-
vErkarEn Cannondale star-
tar ett eget mountainbiketeam
2009. Till sig har man redan
knutit cyklister som Roel Pau-
lissen, Martin Gujan och Mar-
co Aurelio Fontana som fram-
fr allt fokuserar p att tvla i
Europa och vrldscupen. ven
p den amerikanska tvlingssce-
nen satsar man p ett lag med
grund i frra SoBE-Cannondale-
teamet.
Superltt
styrstam
sPanska rOtOr lanserar nu
en styrstam fr mountainbike
crosscountry som bara vger 83
gram. Rotor SL r fr 25,4 sty-
ren och har en ny teknologi fr
frontplattan och styrklmman
som kallas DTT Evo och som
anvnder Torx-skruvar.
A L L T I D I L E D N I N G E N . A L D R I G E F T E R F L J A R E N .
Derby Construction, en skotyp som innebr att tungan strcker sig nda fram till tn, har varit ovanligt bland cykelskor, tills nu. Alla Bontragers
prestandaskor anvnder sig av Derby Construction fr att gra dem extra justerbara och med en oslagbar ventilation. Lgg till den fantastiska
E-solesulan samt en rejl hlfrstrkning som hller foten p plats, och du har en serie skor som r designade fr att helt enkelt passa bttre.
Stora prestationer startar med bra passform. Ta steget prova dem.
w
w
w
.
d
u
e
l
l
s
.
s
e
VM-dmpare
fOx slPPEr en limiterad VM-version av
sin 40 RC2-gaffel och DHX RC4-bakdmpare.
Totalt 200 numrerade dmpare slpps fr att
fra syskonen Athertons downhillsegrar i Val
di Sole. VM-versionen av 40 RC2 har en sty-
vare titanfjder n den vanliga produktions-
modellen. ven bakdmparen har
VM-tunats fr vrldens bsta
downhillkare. Tv set kom-
mer till Foxleverant-
ren i Sverige, Bike Toyz
(www.biketoyz.se).
Vintercyklingen kar
T
Otalt r det nrmare 150 000 cyklister som cyklar ett var-
dagsdygn i Stockholm. P senare r syns ocks en kraftig
kning av vintercyklingen. kningen r s stor som ver
100 procent de senaste fyra ren, visar Cykelrkningen 2008, sam-
manstlld av Trafkkontoret, Stockholms Stad.
Trenden r densamma i vriga landet. I Malm fortstter
s mnga som 8 av 10 att cykla under vintermnaderna, enligt
branschorganisationen Svensk Cykling (www.svenskcykling.se).
14
|

kadens 1 : 2009
Prolog
Stoppa pressarna!
nu lckEr Sram ut nyheten att de tillsammans med Rock Shox, Avid och Truvativ lanserar en
mountainbikegrupp 2010 under namnet XX. Det handlar om en highend-grupp fr crosscountry-
racing. Mer information kommer under sommaren 2009.
Svenska customklder
E
n ny svEnsk leveran-
tr av funktionsklder
till klubbar och fretag
har lanserats: Performance Race
Wear, PRW. Bakom fretaget lig-
ger en av grundarna till Drylane,
som nu upphr med att produ-
cera klubbkonfektion.
Nr vi beslutade att inte fortstta att producera klubbkonfektion
i Drylane AB, tidigare i r, brjade jag skissa p ett nytt koncept,
sger Mats Johansson som r ansvarig fr det nya varumrket.
Performance Race Wear kommer att specialisera sig p sporter dr
det stlls stora krav p funktion, komfort och teknisk anpassning,
menar man.
Kontakt: www.prw.se eller 0735-444 828
Nytt svenskt
Pitpro
PitPrO bicyclEs r ett nytt
cykelmrke frn Varberg som
satsar p highendcyklar inom
bde mountainbike och racer.
Man jobbar redan nu med
motocross och motard motor-
cyklar bland annat.
PitPro lovar komponenter
frn FSA, Mavic, DT Swiss och
Sram p sina cykelmodeller,
som lanseras i samband med
MC-mssan 22-25 februari. Dess-
utom en hel del spnnande
nytnkande. Eller vad sgs om
en juniormountainbike fr seri-
sa 8-12 ringar med kolfber-
ram och lsbar gaffel? Eller att
man skickar med tv hjulpar till
sin vrstingracer ett par tv-
lingshjul i kolfber och ett par
trningshjul!
Pitpro Bicycles kommer att
distribueras via webben p
www.pitpro.se.
rets
cykelhjltar!
ni nOminEradE mnga till
vrt pris rets cykelhjltar. Av
dessa valde vr jury ut vlgren-
hetsloppet Ride of Hope, som
genomfrde 2008 rs viktigaste
cykelarrangemang.
P Cykelgalan i Jnkping
den 23 november delades pri-
set ut till arrangrerna, som
med hjlp av deltagarna p de
olika delstrckorna samlade in
250 000 kronor till Barncancer-
fonden.
I r gr loppet av stapeln 19
augusti med mlet att samla in
400 000 kronor. Du kan ocks
bidra genom att delta!
Mer info: www.rideofhope.se
Rock Shox Domain terkallas
rOck shOx terkallar av skerhetsskl en del 2008-2009 model-
ler av Domain-dmpargaffar med styrrr i stl. Kolla med din
terfrsljare om din gaffel br bytas ut.
kadens 1 : 2009

|
15
Kalas Sportswear, Elverksgatan 1, 738 31 Norberg
Tel/Fax. 0223-234 72 info@kalaswear.se
i
S
t
o
c
k
p
h
o
t
o
.
c
o
m
Teamklder
get customised!
Kalas har ver 20-rs erfarenhet av tillverkning av
teamklder i hgsta kvalit och design.
Vra professionella designers och skrddare ser till
att ditt team fr en unik cykeldrkt med anatomisk
riktig passform.
Vi levererar frn 2 set upp till flera hundra,
till konkurrens-kraftiga priser.
Gr som proffsen - vlj Kalas

www.kalaswear.se
Emma och Gustav nominerade!
Emma JOhanssOns och Gustav Larssons framfart p inte minst
OS har uppskattats av svenskarna. De har bda nominerats till Jer-
ringpriset, som svenska folket rstar fram vinnaren till. Resultatet
fr vi se p Idrottsgalan den 19:e januari.
Aune till nytt lag
K
arin aunE tervnder
till Italien och proffsla-
get Fenixs Edilsavino.
Laget har sin huvudbas i Prato,
Toscana samt en ledning frn
Luxemburg.
Meningen r att vi ska ha
tv baser, en laguppsttning
som kr i norra Europa och en i
Italien. Samarbetet mellan den
italienska och luxemburgska
ledningen gr mig optimistisk,
sger Aune.
Under 2008 tog hon tre seg-
rar och en tionde plats som bst
p en vrldscup. Resultaten gav
henne chansen att kra fera
landslagsuppdrag, dribland
VM. I februari blir det tre veck-
ors trningslger p Cypern
med laget.

Ls mer: www.karinaune.com
Fler svenskar till
dansklag
nu har fyra svenska landsvgs-
cyklister klart med det danska
kontinentallaget Capinordic
infr 2009. Christofer Steven-
son frlnger sitt kontrakt frn
i fjol och fr sllskap av Lucas
Persson, Andreas Lindn och
Kadens trningsexpert Fredrik
Ericsson. Lagets svenska huvud-
sponsor gr ocks att de svens-
ka elitlagen kommer att f ett
hrdare motstnd p ett urval
svenska tvlingar som man
mnar stlla upp i.
Ls mer: www.phcycling.dk
f
o
t
o
:

M
A
R
t
I
N

B
E
R
N
E
t
t
I
/
A
f
P
/
G
E
t
t
y

I
M
A
G
E
s
f
o
t
o
:

J
E
f
f

G
R
o
s
s
/
G
E
t
t
y

I
M
A
G
E
s
16
|

kadens 1 : 2009
Nu har cyclocross ven spritt sig till vra breddgrader. En cykel som kan anvndas fr
trningspass under den kallare rstiden, d landsvgshojen stllts in fr vinterfrvaring.
Cyclocrossen kan enklast beskrivas som en korsning mellan racer och mtb. Lite tyngre,
lite grvre men med mnga vxlar. Kraftiga dck som skert tar dig fram p stigar,
grusvgar och asfalt.
Redo fr en testkrning? Besk nrmaste Crescentterfrsljare fr mer information.
Cycleurope Sverige AB, 432 82 Varberg.
Tfn: 0340-860 00. www.crescent.se
w
w
w
.
n
p
p
-
r
e
k
l
a
m
.
s
e
Zepto Cyclocross
Crescent Zepto r 18-vxlad med Shimano Tiagra STI-reglage, SLX bakvxel. Dck Cross XG Pro med 32 mm bredd. Cantilevel-bromsar med extra bromshandtag centralt placerade vid styrstammen.
Ram: Aluminium, Gaffel och sadelstolpe: Carbon, Ramstorlekar: 49, 52, 55, 58 och 61 cm, Vikt: 9,9 kg, Rek Cirkapris: 10.995 kr.
Kom bttre trnad
till nsta ssong.
Kom bttre trnad
till nsta ssong.
Kom bttre trnad
till nsta ssong.
Prolog
svEnskt PrOffsdamlag 2010? Under sommaren har Alriksson Cycle Team i sam-
arbete med Svenska Cykelfrbundet arbetat hrt fr att f till Sveriges frsta UCI-registrerade proffslag
fr damer 2009. Tyvrr fck de inte klart med sponsorer i tid s satsningen skjuts upp till 2010.
Mer info: www.alriksson-cycle-team.se
Sara Mustonen
till Cykel Citys
herrlag
OlymPiErn sara Mustonen
kommer under ssongen 2009
kra fr Cykelcity.se-laget i
herr elitklassen! Under 2008
krde hon i ett professionellt
italienskt damlag, men trivdes
inte i laget och valde drfr att
tervnda till Sverige.
Sara r en talang som i det
hr skedet behver std och
hjlp. Hon r redan tillrckligt
bra fr att gra bra ifrn sig i
Sveriges herrelitklass, s nr
hon kan kommer hon att tv-
la med oss, sger lagmanagern
Johan Ottosson.
Att trna med killarna kom-
mer garanterat gra mig hrdare
och starkare. Jag kommer bara
att behva fokusera p att tr-
na och bli bttre. Sjlvklart ser
jag de stora msterskapen som
huvudmlen fr ssongen, sger
Sara som nu allts kommer att
tvla i herrklassen nr det r
mjligt med de andra killarna
i laget.
Mountainbike-
semester?
sugEn P sol och mountainbi-
ke i mars? D kanske Open MTB
Gran Canaria den 13-14 mars
kan vara ett alternativ. P Gran
Canaria erbjuds d allt frn elit-
till barnlopp, samt inte minst
ett lnglopp med 38, 65 eller 85
kilometer mountainbike.
Ls mer: www.canary-bike.com
Mt solen p Cypern!
C
yPrus Sunshine Cup r en populr start p ssongen fr
mnga mountainbikecyklister i Norden. Mellan den 22 febru-
ari och 15:e mars gr de fyra deltvlingarna p orterna Toch-
ni, Voroklini, Afxentia och Amathous. Deltvlingen i Afxentia r ett
etapplopp.
Vill du kika p banorna s fnns de hr: www.youtube.com/
cyprussunshinecup
Cyprus Sunshine Cup 2009
22 feb Tochni-Kalavasos
27 feb1 mars Afxentia/Macheras Mountains
8 mars Amathous-Agios-Tychon
15 mars Voroklini
Richie Schley
Chronicles
frEEridElEgEndEn richiE
Schley har trttnat p struliga
flmprojekt. S han bestmde
sig fr att producera en egen
video: Richie Schley Chronicles.
Med hjlp av producenterna
bakom Roam och The Collective
har han flmat i Whistler, Squa-
mish och Pemberton.
Kolla in resultatet hr: http://
freecaster.tv/1000006_1006286
f
o
t
o
:

H
A
R
o
o
k
z
.
c
o
M
f
o
t
o
:

l
u
c
A

M
A
R
A
Nu har cyclocross ven spritt sig till vra breddgrader. En cykel som kan anvndas fr
trningspass under den kallare rstiden, d landsvgshojen stllts in fr vinterfrvaring.
Cyclocrossen kan enklast beskrivas som en korsning mellan racer och mtb. Lite tyngre,
lite grvre men med mnga vxlar. Kraftiga dck som skert tar dig fram p stigar,
grusvgar och asfalt.
Redo fr en testkrning? Besk nrmaste Crescentterfrsljare fr mer information.
Cycleurope Sverige AB, 432 82 Varberg.
Tfn: 0340-860 00. www.crescent.se
w
w
w
.
n
p
p
-
r
e
k
l
a
m
.
s
e
Zepto Cyclocross
Crescent Zepto r 18-vxlad med Shimano Tiagra STI-reglage, SLX bakvxel. Dck Cross XG Pro med 32 mm bredd. Cantilevel-bromsar med extra bromshandtag centralt placerade vid styrstammen.
Ram: Aluminium, Gaffel och sadelstolpe: Carbon, Ramstorlekar: 49, 52, 55, 58 och 61 cm, Vikt: 9,9 kg, Rek Cirkapris: 10.995 kr.
Kom bttre trnad
till nsta ssong.
Kom bttre trnad
till nsta ssong.
Kom bttre trnad
till nsta ssong.
18
|

kadens 1 : 2009
Kultur
Historiebok: Campagnolo 75 Years of Cycling Passion
A
tt skriva sin slkts och sitt lands historia sjlv var frr ett
vanligt stt fr makten att legitimera sin position. Dessa
historiska kllor kan vara nog s intressanta fr en histori-
ker, men r fga tillfrlitliga om man vill f en helhetsbild av ett ske-
ende. Lite samma problem r det med Campagnolos jubileumsbok
Campagnolo 75 Years of Cycling Passion, som gavs ut under 2008 i
samband med fretagets 75 rs jubileum.
Avsndaren r ett fristende frlag och frfattarna Paolo Facchi-
netti och Guido P. Rubino r cykeljournalister. Men hela boken ige-
nom fr jag knslan av att lsa en, om n mycket vacker och vlgjord,
reklambok fr Campagnolo. Refektioner kring och bredare analyser
av fretagets misslyckanden saknas i princip helt. Boken handlar
helt mest om hur fantastiskt bra grundaren Tullio Campagnolo var
och vilka fantastiska produkter fretaget har gjort och fortfarande
gr. I det avseendet r denna bok mer en hyllningsbok n en histo-
risk dokumentation av ett fretags historia. De tuffare tiderna och
den hrdnande konkurrensen under inte minst 1980- och -90-talet
samt Campagnolos mindre lyckade satsningar p mountainbike-
komponenter nmns mest i en bisats.
Men kan man leva med det (och det kan vi) s r Campagnolo
75 Years of Cycling Passion ett mste fr Campalskaren. Hr varvas
skna bilder med hrda fakta. Mycket fokus ligger frsts p Cam-
pagnolos storhetstid som sammanfll med cykelsportens guldlder
efter andra vrldskriget fram till 1970-talet. Under framfr allt 1950
och -60-talet ervrade Campagnolo Europa och konkurrerade ut
mnga andra tillverkare, svl italienska som franska. Det var frst
med Shimanos och mountainbikens intg p 80-talet som Campag-
nolos plats p tronen som komponenttillverkaren nummer ett hota-
des p allvar.
Boken r bde kronologiskt uppbyggd och fljer vissa teman.
Efter ett inledande kapitel om cykelns och cykelsportens historia
fr vi mta Tullio Campagnolo och hans arbete med att skapa sig en
nisch som en av cykelhistoriens frmsta innovatrer och entrepre-
nrer. Frn sin pappas mekaniska verkstad i brjan p 1930-talet tog
han sina produkter med sig ut i cykelvrlden och blev slutligen tje-
nis med efterkrigstidens alla stora cykelstjrnor som anvnde dem.
Frst var det snabbkopplingen, sen fljde ett vxelsystem som var
verlgset konkurrenternas och slutligen hela komponentgrupper
fr tvlingscyklar. Tullios styrka verkar ha varit hans kreativitet och
hans intresse fr problemlsande han hade en nra relation med
cyklisterna och en god insikt i konkurrenternas styrkor och svaghe-
ter. Men han frstod ocks vikten av god reklam och arbetade frn
brjan medvetet med att bygga sitt varumrke och skapa goda rela-
tioner till de som pverkade kparna journalisterna och stjrnor-
na. Coppi och Bartali inte minst.
Frfattarna kopplar ven ihop Campagnolo med den industriel-
la boom som Italien genomgick efter andra vrldskriget. Inte minst
cykelindustrin sg fera skickliga fretag fdas under denna epok,
dr Campagnolo var en av de starkast lysande stjrnorna. Men ven
cykeltillverkare som De Rosa, Cinelli, Pinarello, Colnago och Masi
nmns i detta sammanhang.
Den senare delen av boken behandlar bland annat Campagnolos
arbete med att nyttja nya metaller fr att bland annat kunna bygga
hjul till bilar och till och med delar till satelliter.
Nr Tullio dr 1983 tar sonen Valentino ver precis nr fretaget
ska mta sin strsta konkurrent p allvar Shimano. Nr krisen r
ver en bit in p 1990-talet har man genomgtt en mindre metamor-
fos och brjat med nya segment inom cykelsportindustrin som
hjul. Campa blir sedan ledande i arbetet med att integrera kolfber i
sina produkter, ett material som Shimano n s lnge har varit myck-
et sparsamma med att utnyttja i sina komponenter fr cyklar. Och
ungefr dr r vi idag. Campa har bland annat adderat klder till sin
portflj, samt introducerat bde tio- och elvadelat. Kampen fortst-
ter mot framfr allt den japanska dominanten nr det gller mellan-
och highendsegmentet fr landsvgscyklar.
Idag r det kanske frmst en sak som skiljer Campagnolo och
Shimano t kultbildningen kring varumrket. Och denna frras
frsts ett alldeles eget kapitel i Campagnolos egna historieskriv-
ning. sl
Bok: Campagnolo - 75 Years of Cycling Passion
Cirkapris: 389 kronor
Leverantr: Platypus Rese- & Dykbcker, 042-32 75 90,
www.platypus.se eller via
www.cordee.co.uk
kadens 1 : 2009

|
19
Kultur
Lnga
BiLLingeracet
24 maj
Skvde
Lida
Loop
6-7 juni
SthLm
rnneSLttS-
turen
28 juni
ekSj
mrkSugge-
jakten
12 juLi
rttvik
FinnmarkS-
turen
29-30 aug
Ludvika
BockStenS-
turen
5 Sept
varBerg
Polarized Sunglasses
F
O
T
O
:

J
O
n
a
s

H
a
g
b
O
r
g
Vlkommen till
Lngloppscupen 2009
www.langloppscupen.com
kadens # 1:2009
|
21
[CykelGuiden 2009 ]
Vlkommen till Kadens stora CykelGuide fr 2009. Hr har
vi samlat en stor mngd tips och rd infr ditt cykel- eller
tillbehrskp under rubrikerna S vljer du, tillsammans med
ett litet urval nyheter fr 2009. Vi hoppas att framfr allt du som
r nyfrlst cyklist ska nna denna anvndbar.
I CykelGuiden hittar du ocks det svenska motions- och
tvlingsprogrammet fr 2009, fr tips p roliga lopp att testa p
och koll p vad vra bsta landsvgspros har fr ambitioner
infr 2009.
Gott nytt cykelr!
{
kadens redaktion
22
|
kadens # 1:2009
Jonas Ljungblad
lder: 30 r (1979-01-15)
Bor: Luxemburg
Profslag: Silence-Lotto-Q8
Bsta merit 2008: 1:a svenska
msterskapen, linje
r du njd med ssongen 2008?
Jadetrjag,sjlvklart.Jag
tyckerjagkommittillbakatill
enacceptabelniv,djagftt
tvlaordentligtigenefteren
struligssong2007iUnibet.
com.JustattfenSM-titel
igenvarsknt,specielltddet
varpenshrdbana.Detr
tyngdpunktenpssongen.
Menjagrocksnjdattjag
lyckatskratillmigettkon-
traktiettlagdrjagfrchan-
senattfkrastoratvlingar.
Hadekanskeinterknatmed
attfkaiettProtourlag
igen.Jagkansketillochmed
frkraettavdetrestora
etapploppenvilketjaginte
gjorttidigare.Detkantillfra
mycketiminutveckling.Jag
[CykelGuiden 2009 ]
hall, cyklist!
Sverige r ett litet cykelland med mnga cykelstjrnor.
Vi kollade lget med ngra av vra frmsta landsvgscyklister
infr ssongen 2009 och stllde tv frgor:
r du njd med ssongen 2008? Hur ska ssongen 2009 bli nnu
bttre fr dig?
{
text: roberto vacchi
Gustav Larsson
lder: 28 r (1980-09-20)
Bor: Besano, Italien
Profslag: Saxo Bank
Bsta merit 2008: 2:a OS-tempo
Peking och 5:a VM-tempo Varese
Detmstejagndsgaatt
jagr.Jagrmestnjdmed
OSeftersomdetvarssongens
storaml.Jagsatsadejuocks
hrtpGirodItaliaochdetjag
presteradedrrjagriktigt
njdmed.
Hur ska ssongen 2009 bli nnu
bttre fr dig?
Genomattplanerarttochf
tilldetmedtrningen.Irblir
detsattjagsatsarpTourde
Franceochattgradetbradr.
Sdetblirjuannorlundamot
ifjoleftersomdetgrnstan
tvmnadersenarenGirot.
D
A
N
I
E
L

G
A
R
C
I
A
/
A
F
P
/
G
E
t
t
y

I
m
A
G
E
s
F
o
t
o
:
t
I
m

D
E
W
A
E
L
E
F
o
t
o
:

L
E
N
N
A
R
t

H
y
s
E
rintenjdmedattjaginte
kvalifcerademigtillOSmen
detgrmanoftastretfre.
Senskulledetvarakulattf
kraVMngongng.Tyvrr
tvingadesjagavslutassongen
frtidigt,islutetpaugusti
djagbrtbtbenet.
bttre fr dig?
Tidigareharmankrtliteen-
ligtsammakoncept.Tilldenna
ssong har jag har inlett ett
samarbete med Mattias Reck
som hjlper mig med trning-
en. Han har stor kunskap och
det kan bra frukt. Det r ett
steg fr att ssongen ska bli
bttre.
Thomas Lvkvist
lder: 24 r (1984-04-04)
Bor: Pffkon, Schweiz
Profslag: Team Columbia
Bsta merit 2008: 2:a totalt Tyskland
Runt och 3:a totalt Tirreno-Adriatico
Ja,detrjagfrjagtycker
attjaghjdeminnivettsteg
ochvarmedochfghtades
pmngatvlingar.Tourde
Francevarhftigtnrvivann
etapperochkrdeigultoch
vittilagetdetvarmktigt.
bttre?
Genomattbytautngraav
minatopp-tioplaceringarmot
envinst.
kadens # 1:2009
|
23
Emilia Fahlin
lder: 20 r (1988-10-24)
Bor: rebro
Profslag: Team Columbia
Bsta merit 2008: 1:a svenska
msterskapen, linje
Ja,detrjag.Jagknner
attjagutvecklatsochattdet
varitstorskillnadfrnifjol.
Ochattettmlsomjaghade
infrframtiden,attvinnaSM,
redanintrfatrjagocks
vldigtnjdmed.
SM-segernhargetts
mycket,somattjagfttkai
mstartrjan.Dethargetten
delextrauppmrksamhetoch
ruppskattatavlaget.
Mendethadevaritkulattf
ensegerienUCI-tvling,det
hadevaritdetlillaextra.Det
rjaglitemissnjdmednr
detgller2008
bttre fr dig?
Framfralltgenomatttrna
psomvanligtochhllasig
frisk.Dessutomattjagkom-
merattfmerchanserispur-
ternaavlagetvilketderedan
frberettmigp.Domsertill
framtidenochtrorpmig.
Domvillattjagskalramig
ochkommainispurtarrollen
innanInaTeutenberg,somr
vrldensbstaspurtare,lgger
av.Jagtrorattjagkommeratt
vxamentaltavdetfrtroen-
detsjaglngtarredantill
ssongsstarten.
Monica Holler
lder: 24 r (1984-05-15)
Bor: Lax
Profslag: Team Bigla
Bsta merit 2008: 2:a vrldscupfna-
len Nrnberg
Detbrjadesegtochdetr
jagintenjdmed.Dremotr
jagnjdmedhurjagavslutade
denvilketintekunnatvara
mycketbttre.Jaguppndde
detjaghadehoppatspochdet
varexempelvisattkrabrai
Nrnberg.
Mestnjdrjagmedattvi
harftthraattSverigekrde
braochsomettlagpVM.Jag
kndemignjdmedalltjag
gjordedr.Trotsattjagslppte
svillejaggrnakmpamig
tillbakafratthjlpatilllite
lngre,vilketjaglyckades
med.
bttre fr dig?
Jagharennytrnare(Felice
Puttini)ochharndratendel
itrningen.Alltknnsannor-
lundatilldetbttre.Jagkn-
nermigmycketmermotiverad
atttrnaundervinternnu,s
jagtrorattjagkommerattha
ettbra2009.
Susanne Ljungskog
lder: 32 r (1976-03-16)
Bor: Surte
Profslag: Team Flexpoint
Bsta merit 2008: Slutseger Tour de
lAude, Frankrike och 1:a vrldscupen
i Bern
Manrvlaldrigriktigtnjd
nrmanintenrsinaml.Jag
rmestnjdmedminformp
VM d jag knde mig i grymt
bra slag. Det var ju ett tag sen
somjagfcktilldetpVM.
Jag ville vinna men tyskan
Trixi Worrack krde in i mitt
hjul p sista varvet och s var
den dagen slut. Jag ville vinna
OSmendrkomEmmaJohans-
son loss. Och Giro Femminile
ville jag ocks vinna men dr
blevjagsjuk.Menistortsettr
jagndnjd.
bttre fr dig?
Genom att fortstta trna p
det stt som jag tror p. Jag
knner att jag kan bli nnu
bttre. Men ven genom att
fortsttaiettsgottgngsom
TeamFlexpointdrjagknner
att utvecklingspotentialen r
stor. Jag har ocks inlett ett
samarbete med Marcus Greus
som hjlper mig med postural
terapi. Det gr ut p att trna
muskulr balans. Det ska bli
intressant att se utvecklingen
avdetta.
F
o
t
o
:

C
J

F
A
R
q
u
H
A
R
s
o
N
F
o
t
o
:

L
E
N
N
A
R
t

H
y
s
E
F
o
t
o
:

m
A
N
u

F
R
I
E
D
E
R
I
C
H
Marcus Ljungqvist
lder: 34 r (1974-10-26)
Bor: Falun och Poltenazze del Garda,
Italien
Profslag: Saxo Bank
Bsta merit 2008: 16:e Paris-Roubaix
(trots vurpor)
Nej,detkanjagintesga.
Resultatmssigtrjaginte
njd.Detjagrnjdmedr
attjagfysisktsett,framfrallt
pvren,varitomintebttre
stminstoneminstlikabra
somngotrtidigare.Menjag
harhaftoturunderssong-
en,mycketkrascheristora
tvlingarnrjaglegatifrsta
gruppeniavgrandelgen.
Uppochnerssongenigenom
egentligen.
bttre fr dig?
Detmsteheltenkeltblilite
merstolpein.Detrenviktig
ssongsomkommer.Jaghar
varitprofsielvarochjagblir
35ihst,svisstrdetviktigt.
Menjagharblickenmotngra
rtillsomcykelprofs.
24
|
kadens # 1:2009
Sara Mustonen
lder: 28 r (1981-01-08)
Bor: Stockholm
Klubb: Team Cykelcity.se
Bsta merit 2008: Slutseger Polen
runt och 6:a vrldscupen i Bern
Ja,detrjag.Jagfcken
delresultatsomvarbrafr
sjlvfrtroendetochsomgr
mighoppfullinfrframtiden.
Mestnjdrjagmedvinsten
iPolenruntoch6:eplatseni
Bern,somvarpenbanasom
intepassademigegentligen.
Dessaresultatgavmigen
biljetttillOS.Jagrvldigt
missnjdmedandrahalvan
avssongen,efterskadanjag
drogmigijuni.Pressenoch
stressenattkommatillbakai
forminfrOSblevfrmycket
ochistlletblevjagsmre.
bttre fr dig?
Till2009kommerjagf
hjlpavFredrikEricssonmed
trningen.Jagknnerstort
frtroendefrhonomochtror
attdetkangrastorskillnad
atthaentrnarevilketjaginte
hafttidigare.ICykelcity.sefr
jagalldenuppbackning,hjlp
ochmaterialjagbehverfr
atttadenstastegeniutveck-
lingen.
Nicklas Axelsson
lder: 36 r (1972-05-15)
Bor: Nice, Frankrike
Profslag: Team Corratec
Bsta merit 2008: Etappseger Set-
timana Coppi-Bartali och 5:e platsen
totalt Tirreno-Adriatico
Jagrnjdmeddesexfrsta
mnadernaddetgickriktigt
bra,menjaghadehoppatsp
merislutetavssongenmen
jagdoglite.Hadeheltenkelt
intedenenergisombehvdes.
Jagvarjulosspmngatv-
lingaribrjanavretochd
fckjagsjlvfrtroende.Man
vxernrmanrdrframme.
Manfrettpositivttnkoch
vgarslppaloss.Jagrocks
njdmedattjagfckkaile-
dartrjapTirreno-Adriatico.
Menjagrintenjdattjag
eldadefrkrkornafrmnga
gnger.Harjagvlnstanall-
tidgjortiochfrsig.Bordeha
tagitbttrehandomdelgen
jaghamnadei.
bttre fr dig?
Jagtrorjagskafrskatrna
medlitemindrekvantitetoch
medmerkvalitet.Detkndes
somattjagbrndemigifjolfr
attjagintetogsemester.Det
glleratthastridsviljahela
ssongen,dethadejaginte
ifjol.
Magnus Bckstedt
lder: 33 r (1976-01-30)
Bor: Cardif, Wales
Profslag: Garmin-Chipotle
Bsta merit 2008: 1:a lagtempoetapp
Giro dItalia och 2:a etapp De Pannes
3-dagars
Jaochnej.Vissaavtvlingar-
nahargttsomfrvntatmen
tyvrrbrjadejagssongen
medettnyckelbensbrottoch
detvarjuintebstafrutstt-
ningen.Totaltsetttyckerjag
nddetvarokej.Mestnjd
rjagmedGirodItaliaoch
etappsegernplagtempot
frstadagen.Enavdesknaste
segrarnaikarrirenfaktiskt.
Sttetjagktepirestenav
Girotvarocksvldigttill-
fredsstllande.Storabesvi-
kelsenvarTourdeFranceoch
materialproblemensomjag
hadepParis-Roubaix.
bttre fr dig?
Jagskafortsttaattjobbai
sammaspr.Frjagdessutom
varahelochfriskochjobba
piettfrittsprskanjagn
nyahjder.Jagfrskerocks
ftillbakamuskelmassanjag
tappatefterdetvsenaste
nyckelbensbrotten.Nuhar
vikommittilldenpunkten
drjagkanbrjabyggap
migmuskleriframfralltde
skadadeomrdena.Jagtycker
detknnsstorskillnadnrjag
kercykelnu.
Pro Tour 2009*
Januari
2025, Tour Down Under, Australien
Mars
815, Paris-Nice, Frankrike
1117, Tirreno-Adriatico, Italien
21, Milano-Sanremo, Italien
April
5, Ronde van Vlaanderen (Flandern
runt), Belgien
611, Vuelta Ciclista al Pais Vasco,
Spanien
8, Gent-Wevelgem, Belgien
12, Paris-Roubaix, Frankrike
19, Amstel Gold Race, Holland
22, La Flche Wallone (Vallonska
pilen), Belgien
26, Lige-Bastogne-Lige, Frankrike
283/5, Tour de Romandie, Schweiz
Maj
931, Giro dItalia, Italien
1824, Volta Ciclista a Catalunya,
Spanien
Juni
714, Critrium du Dauphin Libr,
Frankrike
1321, Tour de Suisse, Schweiz
Juli
426, Tour de France, Frankrike
Augusti
1, Clasica Ciclista San Sebastian,
Spanien
28, Tour de Pologne, Polen
16, Vattenfall Cyclassics, Tyskland
1926, Tour of Benelux, Benelux-
lnderna
23, GP Ouest France - Plouay,
Frankrike
296/9, Deutschland-Tour, Tyskland
2920/9, Vuelta a Espaa, Spanien
Oktober
17, Giro di Lombardia, Italien
* Preliminr kalender, justeringar kan
gras. Fr mest aktuella uppdate-
ringarna: www.uci.ch
Distribution i Sverige av
Cykloteket i Stockholm.
08-5454 9390. www.cykloteket.se
OUR NEW XC MARATHON BIKE
Super-4-1-suede.indd 1 11/12/08 17:15:59
F
o
t
o
:

m
E
G
A
N

b
C
k
s
t
E
D
t
F
o
t
o
:

G
E
t
t
y

I
m
A
G
E
s
F
o
t
o
:

A
F
P
/
G
E
t
t
y

I
m
A
G
E
s
Distribution i Sverige av
Cykloteket i Stockholm.
08-5454 9390. www.cykloteket.se
OUR NEW XC MARATHON BIKE
Super-4-1-suede.indd 1 11/12/08 17:15:59
26
|
kadens # 1:2009
S hr lser du tabellen!
Startdatum: Datum fr loppet.
Slutdatum: Sista dagen fr ferdagarslopp.
Gren: LVG (landsvgslopp), MTB (mountainbikelopp, cross country och lnglopp)
Motion/tvling: Motionslopp (krver ej tvlingslicens) alternativt tvling (krver tvlingslicens).
Arrangemangsnamn: Loppets eller arrangemangets namn.
Arrangr: Arrangerande klubbens namn.
Hemsida: Arrangrens eller tvlingens webbsida med mer information om loppet.
[CykelGuiden 2009 ]
alla svenska lopp 2009
Hr har vi samlat ssongens alla* cykellopp fr 2009 som r sanktionerade av Svenska
Cykelfrbundet tvlingar och motionslopp fr landsvg och mountainbike. Utver dessa
s arrangeras det en stor mngd motionslopp och andra cykelrelaterade evenemang i
Sverige, bland annat genom Korpens lokala freningar (www.korpen.se).
SCFs tvlings- och motionskalender r preliminr. Aktuella uppgifter hittar du p
www.scf.se (tvling) och www.scfmotion.se/kalender (motion).
Kolla dessa fr senaste nytt och mer information.
{

* Nr tvlingskalendern trycktes saknades ngra uppgifter, bland annat
en del motionslopp, samt arrangrer fr landsdelsmsterskapen. Bde
BMX och Cykelcrosscupen saknas d dessa inte hade inkommit med
sina program. CX-Cupen 2009 gr troligen av stapeln mellan oktober
och december.
F
o
t
o
:
M
i
C
k
e
F
r
a
n
s
s
o
n
/
V
t
t
e
r
n
r
u
n
d
a
n
kadens # 1:2009
|
27
Startdatum Slutdatum Gren Motion/
Tvling
Arrangemangsnamn Arrangr Hemsida
Februari
7 feb MTB Motion Cykelcentrum Runnrace Borlnge cykelklubb www.bck.nu
14 feb MTB Motion Sndrevet Norbergs CK www.norbergsck.se
April
18 apr LVG Tvling stgtaloppet Cykelklubben Hymer www.ckhymer.com
19 apr LVG Motion stgta Motion Cykelklubben Hymer www.ckhymer.com
25 apr 26 apr MTB Tvling Kattegattstouren Cykelklubben Wano http://www.ckwano.com
26 apr LVG Motion Tierps Cykelrunda Aktivra Cykel-Tierp http://www.actierp.se
26 apr LVG Tvling Kpings Veterantempo Kpings Cykel och Multisportfrening http://www.idrottonline.se/koping/ko-
pingscykelochmf-cykel
Maj
1 maj LVG Motion Hunnebergsrundan CK Wnershof www.svenskidrott.se/o/ckwanershof
1 maj LVG Tvling SMACK-tempot Sigtuna Mrsta Arlanda Cykelklubb www.smack.cc
1 maj 3 maj LVG Tvling Hammar 3-dagars Skoghalls Cykelklubb-Hammar www.svenskidrott.se/s/skoghallsck
2 maj LVG Motion Trosatrampen Trosa Vagnhrad CK www.tvck.nu
2 maj LVG Tvling Bornsjn runt Fredrikshofs IF Cykelklubb http://www.fredrikshof.se
2 maj LVG Tvling Sundborn Kermis Falu Cykelklubb www.faluck.com
2 maj LVG Tvling Vsters Veterantempo Vsters Cykelklubb www.vasterasck.se
3 maj LVG Motion FIK-Trampen Fringtofta skola www.faringtofta.nu
3 maj LVG Motion deshgsrundan deshg Cykelklubb www.odeshogsck.se
3 maj LVG Motion Ceresloppet CK Ceres www.ckceres.com
3 maj LVG Motion Radironden (Vrtrampen) CK UNI http://www.svenskidrott.se/c/ckuni
3 maj LVG Tvling Hofvettempot Fredrikshofs IF Cykelklubb www.fredrikshof.se
3 maj LVG Tvling Vika Kermis Falu Cykelklubb www.faluck.com
9 maj LVG Motion Hallandsloppet - Wapnrundan Cykelklubben Bure www.ckbure.se
9 maj MTB Motion Kolmrdsbiken Kolmrden MTB www.kolmardsbiken.se
9 maj LVG Motion Hilda-Trampen rebrocyklisterna http://www.orebrocyklisterna.se
9 maj LVG Motion Hjlmaren Runt rebrocyklisterna http://www.orebrocyklisterna.se
9 maj LVG Motion SMACK-rundan Sigtuna Mrsta Arlanda Cykelklubb www.smack.cc
9 maj MTB Tvling Hgaliden Race Hjo Velocipedklubb ur101@spray.se
9 maj MTB Tvling Kolmrdsbiken Kolmrdens Mountainbike Klubb kolmardensmtb@scf.se
10 maj LVG Motion Kvarnrundan Mjlby Cykelklubb www.mjolbyck.com
10 maj LVG Motion Gingerundan Hssleholms CK www.hassleholmsck.se
10 maj LVG Motion Hisingen Runt Hisingens Cykelklubb http://www.hisingensck.se/hisingenrunt/
10 maj LVG Motion Cykel City Gran Fondo Stockholm Fredrikshof IF Cykel www.fredrikshof.se
10 maj MTB Tvling Hkenss racet Mtb Vcf-cupen Tidaholms Cykelamatrer tidaholmsca@scf.se
16 maj LVG Motion Vrldsarvsloppet Falu Cykelklubb www.faluck.com
16 maj 17 maj LVG Tvling Oskarshamns 2-dagars Oskarshamns Cykelklubb www.idrottonline.se/oskarshamn/oskars-
hamnsck-cykel
16 maj LVG Tvling Gtene GP Cykel Klubben U6 www.cku6.se
17 maj LVG Motion Kexrundan Kunglvs CK www.kck.nu
17 maj LVG Motion Glan Runt CK Antilopen www.ckantilopen.com
17 maj LVG Motion Nya Dalslandsrundan Uddevalla Cykelklubb www.uddevallack.se
17 maj LVG Motion Jubileumsloppet CK Wano www.ckwano.com
17 maj LVG Motion Landskronabygden Runt Landskrona Cykelklubb www.landskronacykelklubb.com
17 maj LVG Motion Carrera vrklassiker CK Crescendo Velo www.crescendovelo.se
17 maj LVG Tvling Kinnekulleloppet Cykel Klubben U6 www.cku6.se
21 maj LVG Motion Gotland Tvrs Ringmurens Cykelklubb http://www.ringmurensck.se/
22 maj 24 maj MTB Tvling Borlnge Tour Borlnge Cykelklubb http://www.bck.nu
22 maj 24 maj LVG Motion Vnern Runt rebrocyklisterna http://www.vanernrunt.se
23 maj LVG Motion Cykel City Gran Fondo Eslv Eslvs CK www.eslovsck.se
23 maj LVG Motion Engelbrektsrundan Norbergs CK www.norbergsck.se
23 maj LVG Motion Skruvstad Loppet Skruvstad IK http://www.idrottonline.se/grums/skruv-
stadsidrottsklubb-cykel
23 maj LVG Motion Tranrikesrundan Falkpings CK http://www1.idrottonline.se/default.
aspx?id=83721
24 maj MTB Motion Lnga Billingeracet Skvde Cykelklubb www.billingeracet.se
24 maj LVG Motion Roslagsvren Fredrikshof IF Cykel www.fredrikshof.se
24 maj MTB Tvling Lnga Billingeracet Skvde Cykelklubb www.skovdeck.se
30 maj LVG Motion Energitrampet Team Mlarenergi Cykelklubb www.energitrampet.nu
28
|
kadens # 1:2009
Tvling
30 maj LVG Motion Ringsjn Runt Sknes Cykelfrbund www.ringsjonrunt.se
30 maj MTB Motion Ringsjn Runt MTB Sknes Cykelfrbund www.ringsjonrunt.se
30 maj 31 maj LVG Tvling Bureloppet Cykelklubben Bure ckbure.se
31 maj LVG Motion Tjejtrampet Team Mlarenergi Cykelklubb www.tjejtrampet.se
31 maj LVG Motion Orust Runt Svanesunds GIF www.orustrunt.se
31 maj LVG Motion Volvo - Trampet FK Volvo Cykel http://www.ferievagen.com/volvo-tram-
pet
31 maj LVG Motion Yngaren Runt CK Dainon www.yngarenrunt.se
31 maj LVG Motion Ljusdalstrampet Ljusdals Cykelklubb http://lck.klubbstugan.net
31 maj LVG Motion Hkenss Runt Cykelklubben U6 www.hokensasrunt.se
31 maj LVG Tvling Trebodatempot Treboda Cykelklubb www.idrottonline.se/toreboda/tore-
bodack-cykel
Juni
2 jun 25 aug LVG Tvling Rekordmilen Pite Cykelklubb www.piteack.com
5 jun LVG Tvling CK Valhall Prolog Cykelklubben Valhall http://www.ckvalhall.se
6 jun LVG Motion Tjejvttern MAIF/Vtternrundan www.vatternrundan.se
6 jun LVG Motion Nationaldagsloppet Nationaldagsloppet www.nationaldagsloppet.se
6 jun LVG Motion Siljan Runt Soller IF www.solleroif.nu
6 jun LVG Motion Nationaldagstrampet Sdertlje CK www.sodertaljeck.com
6 jun LVG Motion Gstrike-Rundan Gstriklands Cykelfrbund www.scf.se/gastrikland
6 jun LVG Motion Bjrnekullatrampen storps Cykelklubb www.astorpsck.se
6 jun LVG Motion Jmthjulingen Korpen Storsjn www.korpen.se/storsjon
6 jun LVG Motion Oxtrampen ver Kinnekulle Mariestadcyklisten www.mariestadcyklisten.se
6 jun LVG Tvling Luma GP Cykelklubben Valhall http://www.ckvalhall.se
6 jun MTB Tvling Lilla Loop Tullinge Sportklubb http:/tullingesk.se
7 jun LVG Motion Halvvttern MAIF/Vtternrundan www.vatternrundan.se
7 jun LVG Motion Alntrampen Sundsvallscyklisterna http://www4.idrottonline.se/default.
aspx?id=199643
7 jun MTB Motion Lida Loop Tullinge Sportklubb www.tsk.a.se
7 jun LVG Motion Husiesvngen Klubben Cyklisten www.klubbencyklisten.nu
7 jun LVG Motion Minivttern MAIF/Vtternrundan www.vatternrundan.se
7 jun LVG Tvling Tanto GP Action Cykelklubben Valhall http://www.ckvalhall.se
7 jun LVG Tvling CK Valhall Tempo Cykelklubben Valhall http://www.ckvalhall.se
7 jun MTB Tvling Lida Loop Tullinge Sportklubb http:/tullingesk.se
7 jun MTB Tvling MCKs MTB Mlndals Cykelklubb http://www.mck.se
9 jun MTB Motion Herrestafjlloppet Uddevalla Cykelklubb och Uddevalla
Idrottssllskap
www.uddevallack.se
10 jun LVG Tvling Kpings GP Kpings Cykel och Multisportfrening http://www.idrottonline.se/koping/ko-
pingscykelochmf-cykel
12 jun 13 jun LVG Motion Vtternrundan MAIF/Vtternrundan www.vatternrundan.se
11 jun LVG Tvling Eurosport Vttern GP Motala AIF Cykelklubb http://www.svenskidrott.se/e/mota-
laaifck
13 jun LVG Tvling VeteranCup Tempo Sderhamns Cykelamatrer www.soderhamnsca.se
14 jun LVG Tvling Sandvikens Veterancup Linje Sandvikens Cykelklubb http://www.sck.nu
21 jun LVG Tvling Cykelcity Gran Fondo Falun Falu Cykelklubb www.faluck.com
24 jun LVG Tvling Svenska Msterskapen Cykel Klubben U6 www.cku6.se
27 jun 28 jun LVG Motion Fjlltur och retur Mora Cykelklub http://www.fjallturochretur.se/
28 jun MTB Tvling Rnneslttsturen Eksj Cykelklubb www.ranneslattsturen.se
29 jun LVG Tvling Gothia GP Cykelklubben Wano http://www.ckwano.com
Juli
4 jul 5 jul LVG Tvling Gottne Tempo/Linje Veterancup Gottne Idrottsfrening http://www.svenskidrott.se/y/gott-
neif_cykel
5 jul MTB Motion sas tur Norbergs CK www.norbergsck.se
5 jul LVG Motion Skruvstad Varvet Skruvstad IK http://www.idrottonline.se/grums/skruv-
stadsidrottsklubb-cykel
5 jul MTB Tvling Engelbrekt MTB Norbergs Cykelklubb http://www.norbergsck.se
kadens # 1:2009
|
29
Tvling
6 jul 11 jul LVG Tvling U6 Cycle Tour Cykel Klubben U6 www.cku6.se
11 jul 12 jul LVG Tvling Ringmurens 2-dagars Ringmurens Cykelklubb http://www.ringmurensck.se
12 jul LVG Motion Mrksuggejakten IK Jarl www.morksuggejakten.com
18 jul LVG Tvling Ringenloppet till minne av Frans De-
saix
Cykelklubben Ringen www.ckringen.se
19 jul LVG Motion Motions 6 dagars Laholmscyklisten Ck www.laholmscyklisten.nu
26 jul LVG Motion Krafttrampen Skellefte AIK cykel http://www.svenskidrott.se/ac/skellef-
teaaikcykel
Augusti
1 aug 5 aug LVG Motion Dalaturen Falu Cykelklubb www.dalaturen.se
1 aug LVG Motion Storsjn runt - stersund Tandsbyns IF/Cykel www.storsjonrunt.org
2 aug MTB Motion Kringelloppet X2 Sdertlje CK www.sodertaljeck.com
8 aug LVG Motion Mlaren Runt Fredrikshof IF Cykel www.fredrikshof.se
12 aug LVG Tvling Hymers City GP Cykelklubben Hymer www.ckhymer.com
14 aug 16 aug MTB Motion Gotland Bike Battle GBB Sportfrening www.gotlandbikebattle.se
14 aug LVG Tvling Vrnamo GP Vrnamo Cykelklubb www.varnamocykelklubb.se
15 aug LVG Motion VasaTrampet Mora Cykelklubb http://www.vasatrampet.se
15 aug MTB Tvling Vrgrda CK MTB Vrgrda Cykelklubb http://www.vargardack.se
15 aug 16 aug MTB Tvling GOTLAND BIKE BATTLE GBB Sportfrening www.gotlandbikebattle.se
16 aug LVG Motion Bjre Runt FK Snapphanarna www.snapphanarna.se
16 aug LVG Motion Storsjn Runt - Sandviken Sandvikens Cykelklubb www.sck.nu
16 aug LVG Tvling Vstboloppet Burseryds Idrottsfrening burserydsif@scf.se
16 aug MTB Tvling Dynamitracet Uddevalla Cykelklubb jan-ove@dahlmans.com
22 aug MTB Motion Karolinertrampet OK Kroppefjll http://home.swipnet.se/okkroppefjall/
22 aug 23 aug MTB Tvling Gtalands Msterskap Hssleholms Cykelklubb www.hassleholmsck.se
23 aug LVG Motion Mjlnarrundan
23 aug LVG Motion S.A.T.S. Trampet CK UNI www.svenskidrott.se/c/ckuni
23 aug LVG Motion Cykel City Gran Fondo Kungsbacka Lygnens Venner granfondo.lvg.nu
23 aug LVG Motion Srmlandstrampet Sdertlje CK www.sodertaljeck.com
23 aug LVG Motion Sofatrampet Sofa CK Cykel
23 aug LVG Motion Hllnsrundan Aktivra Cykel-Tierp/ IK Vavd www.actierp.se
28 aug 30 aug LVG Tvling Svanesunds 3-dagars Svanesunds Gymnastik o Idrottsfrening www.svanesundsgif.se
29 aug LVG Motion Glafsfjorden runt Arvika IS Cykel www.cyklisten.nu, www.glafsfjorden-
runt.se
29 aug MTB Motion Finnmarksturen CSK ludvika www.csk-ludvika.com
29 aug LVG Motion GlasRikeResan Glasrikets CK www.glasrikeresan.se
29 aug LVG Motion Bollnsrundan Bollns CK www.bollnasck.se
29 aug MTB Tvling Finnmarksturen CSK Ludvika http://www.csk-ludvika.com
30 aug LVG Motion Roxen Runt/Lilla Roxenrundan Cykelklubben Hymer www.ckhymer.com
30 aug LVG Motion Thunmansvngen Knivsta cykelklubb www.knivsta-cykelklubb.se
30 aug MTB Tvling Lilla Finnmarksturen CSK Ludvika http://www.csk-ludvika.com
September
6 sep LVG Motion Vikingarundan Upsala Cykelklubb www.svenskidrott.se/c/upsala CK
6 sep MTB Motion Bockstensturen Varbergs MTB www.bockstensturen.nu
6 sep LVG Motion Mjrn-Runt Alingss Cykelklubb www.alingsasck.se
6 sep LVG Motion Rembotrampet Rembo IK - Cykel www.remboik.se
6 sep LVG Motion Lammhultstrampet Lammhult Cyklisterna www.lammhultcyklisterna.com
12 sep LVG Tvling CK Fix Tempo Cykelklubben Fix http://www.ckfx.se
12 sep MTB Tvling Hallbyrundan 2009 IF Hallby Skid o Orienteringsklubb http://www.if-hallby.se/sok
12 sep LVG Motion Hedebytrampen Trosa Vagnhrad CK www.tvck.nu
12 sep LVG Motion Nstrampen CK Sfecyklisterna www.safecyklisterna.se
19 sep MTB Tvling Hammarby Hill XC Orienteringklubben Ravinen http://www.hammarbyhillxc.se/
19 sep 20 sep LVG Motion Gotland360 Cykelklubben Gotland360 www.gotland360.se
20 sep MTB Tvling Snapphaneturen Hssleholms Cykelklubb www.hassleholmsck.se
20 sep MTB Motion Smracet Eskilstuna CK www.eskilstunack.se
20 sep LVG Motion Roslagshsten Fredrikshof IF Cykel www.fredrikshof.se
20 sep MTB Motion Snapphaneturen Hssleholms CK www.hassleholmsck.se
26 sep MTB Motion sj-skogen deshgs Cykelklubb www.odeshogsck.se
Oktober
17 okt MTB Motion Marschalltrampet Norbergs CK www.norbergsck.se
30
|
kadens # 1:2009
[CykelGuiden 2009 ]
nytndning
Sverige r ett fantastiskt cykelland. Genom Vtternrundan har vi ett av vrldens
strsta motionslopp med sina drygt 18 000 deltagare. Och i vrt grannland Norge krs
Birkebeinerrittet, den strsta mountainbiketvlingen i vrlden med nrmare 15 000
startande. Bda utmaningarna r hrda och vackra nog fr att tilltala de festa. Men kanske
har du redan tagit dig an dem eller kanske brjar du lngta till ngot nytt och annorlunda?
D har vi nio tunga punkter att tillfra din agenda.
{
text: andreas danielsson,
kadens redaktion
Tour Transalps, Alperna
Vad sgs om nrmare 90 mil landsvgscyk-
ling p sju dagar med en total klttring p
18 430 hjdmeter? Tvlingen, som gr ver
ngra av Alpernas trevligaste omrden, ger
dig full support med fljebilar och annat
viktigt fr att du ska kunna gna dig t bara
cyklingen. Tiden r i slutet av juni till br-
jan av juli. Du hinner allts precis g i ml
innan de stora grabbarna brjar den stora
touren i nrliggande Frankrike.
Var: sterrike och Italien
Nr: 28 juni-4 juli
Mer info: www.tourtransalp.de
Cinque Terre, Italien
P italienska vstkusten fnns ett omrde
mellan Pisa och Genova dr bergen gr hela
vgen ut i havet. Hr fnns en uppsj av sm
slingriga vgar genom unika byar Cinque
Terre. Det r ocks namnet p ett motions-
lopp p 16 mil med totalt elva klttringar.
Gillar du italiensk mat, och italiensk cyk-
ling d ska du ka till Italien och frlnga
den svenska sommaren. Den svenska cy-
kelresearrangren CykelTours arrangerar
en resa till loppet: www.cykeltours.se.
Var: Italien
Nr: 20 september
Mer info: www.granfondo5terre.com
Raid Paris-Roubaix VTT,
Frankrike
Att kra p de nordfranska pavstenbelagda
vgarna i hjulspren efter hjltar som Eddy
Merckx, Roger de Vlaeminck och vr egen
Magnus Bckstedt r en drm (och kan-
ske en mardrm) fr de festa cykelfans.
Vartannat r arrangeras ett motionslopp
fr landsvgscyklister p Paris-Roubaix
mytomspunna strckning. Nsta gng blir
2010.
I r r det andra gngen man arrangerar ett
mountainbikelopp p de sista 120 kilome-
terna, frn Wallers-Arenbergskogen till ve-
lodromen i Roubaix. D fr man det mesta
av de 46 kilometerna med gatsten som ut-
gr loppet, men med lite mindre smrta n
vad profsen fr genomlida.
Var: Frankrike
Nr: 10 maj
Mer info: http://asso.nordnet.fr/vcrcyclotourisme
Nordic Quest,
Danmark-Sverige-Norge
Ett nytt nordiskt etapplopp p mountain-
bike ska bli den stora nya utmaningen
fr dig som gillar att sysselstta dig med
cykling i 25 mil p maxtiden 24 timmar.
Tvlingarna r uppdelade i tre etapper och
gr i Kpenhamn, Gteborg och Geilo. Till
2010 blir det kanske en totalsegrare samt
en etapp till i Finland, men i r krs varje
etapp som separata lopp. Varje lag bestr av
minst tv, max fyra personer dr samtliga
ska genomfra varje etapp tillsammans.
Skulle din yrsel eller dina mardrmmar
bli alltfr ptagliga str arrangren fr
ndvndig medicinsk support. Varje lag
blir tilldelade GPS-koordinater fr att hitta
lngs banan. Ett visst orienteringsinslag
fr du allts rkna med.
Var: Sverige, Norge, Danmark
Nr: Kpenhamn 16 maj, Gteborg 30 maj, Geilo
18 juli
Mer info: www.nordicquest.dk
kadens # 1:2009
|
31
Yak Attack, Nepal
I slutet av maj, nr vdret fr en Everestbe-
stigning r som mest gynnsamt, krs Yak At-
tack i Nepal. Hr pratar vi om 25 mils riktig
bergscykling frdelat p sex dagar. En av etap-
perna innehller 2 000 hjdmeter utfrscyk-
ling och en annan gr ver ett pass p drygt
5 500 mh. Behver vi sga att det krvs lite
av varje fr att g i ml p Yak Attack? Om vi
planerar att delta? Sjlvklart!
Var: Nepal
Nr: 25 maj-3 juni
Mer info: www.yak-attack.co.uk
La Ruta de los
Conquistadores, Costa Rica
Conquistador betyder ervrare p span-
ska. La Ruta r av mnga ansett som den
fnaste tvling man kan ervra p en
mountainbike. Och s klart hrd. I Costa
Ricas djupa regnskogar dammar du av 35
hrda mil p fyra dagar. La Ruta krs nr du
helst slipper Sverige, nmligen i mitten av
november. Trarna p deltagarnas kinder
kommer bde frn det vackra landskapet
och den tufa terrngen. En hatkrlek som
du inte kan motst.
Var: Costa Rica
Nr: 10-14 november
Mer info: www.adventurerace.com
Cape Epic, Sydafrika
Vad sgs om lite sydafrikanskt vin och fn
mountainbikecykling i slutet av mars,
innan vren blommar ut i Sverige? Och 75
mil p tta etapper i fantastisk terrng?
Cape Epic hade inte ambitionen att locka
eliten frn brjan. Men nu r det fera av
de bsta profsen som anvnder Cape Epic
som preparation innan vrldscupen drar
igng. Du har chansen att mta dem till-
sammans med ver 1 000 andra cyklister
och dessutom brottas med bde tigrar, ze-
bror och rejla berg.
Var: Sydafrika
Nr: 21-28 mars
Mer info: www.cape-epic.com/
Garda Bike Festival, Italien
Garda i norra Italien r tveklst en riktig
prla fr dig som gillar kombinationen
berg och vatten. Och god mat. P Gardas
Bike Festival bjuds det p cykling i alla for-
mer, med betoning p mountainbike. Or-
kar du inte cykla sjlv kan du istllet gna
dagen t att titta p andra som cyklar, bde
motionrer och elit. Mnga frn cykel-
branschen fnns p plats i Garda och visar
upp sina nya prylar, s du gr inte lottls
hem oavsett hur ditt cykelintresse ser ut.
Var: Italien
Nr: 30 april-3 maj
Mer info: www.bike-festival.de
Ride of Hope, Sverige
Vi vill grna sl ett slag fr ett av de mest
angelgna cykelarrangemangen 2009. Ni
lsare nominerade vlgrenhetsloppet
Ride of Hope till Kadens specialpris rets
cykelhjltar och vr jury valde dem som
vinnare p Cykelgalan i Jnkping. I fjol
samlade de in 250 000 kronor till Barncan-
cerfonden.
I r kr man terigen de 125 milen frn
Lund till Stockholm. Genom att delta p en
eller fera av etapperna kan du ocks bidra
till kampen mot cancer, och dessutom gra
det p bsta mjliga stt genom att cykla
med likasinnade!
Var: Lund-Stockholm
Nr: 1-9 augusti
Mer info: www.rideofhope.se
32
|
kadens # 1:2009
Triumf och tragedi p Mont Ventoux
LEtape du Tour 2009
kadens # 1:2009
|
33
Triumf och tragedi p Mont Ventoux
[ CykelGuiden 2009 ]
Tour de Frances egna
motionslopp LEtape du
Tour kan bli ett av de
bsta p mnga r. Bara
fem dagar innan Tour-
cyklisterna passerar fr 8 000
motionrer chansen att
prva p den 172 kilometer
lnga etappen som kanske
avgr Tour de France 2009.
Strckan frn Montlimar
till Mont Ventoux r den
nst sista innan
mlgngen i Paris.
Michael Cotty har testat
rets LEtape.
{
text: michael cotty
foto: rory hitchens
34
|
kadens # 1:2009
I
samma gonblick som 2009 rs
Tour de France presenteras vcks jag
av en rst i hgtalarna. Cabin crew,
doors to manual and cross check. Vi har
pbrjat infygningen mot Lyon. Faktum
r att jag hade lmnat marken redan inn-
an den ofciella, 17e upplagan av LEtape
du Tour avsljats. Det var lite rysk roulett
ver mitt rekognoseringsuppdrag och jag
visste fortfarande inte om min chansning
hade gtt vgen. Ett rykte om en mjlig
mlgng p mytiska 1 912 meter hga Mont
Ventoux i Vaucluse-regionen hade rckt fr
att jag skulle kasta mig p ett plan. Medan
jag vntar p bagaget fr jag bekrftelse att
rets LEtape verkligen blir kungaetappen
i Tour de France 2009. Den 20:e juli ska 8
000 cyklister f knna p den 172 kilome-
ter lnga, 20e etappen frn Montlimar till
Mont Ventoux i Provence.
ntligen kan jag slappna av. S vitt jag
visste kunde jag lika grna ha suttit p ett
fyg till ingenstans. Nu brjar saker och
ting falla p plats. Samtidigt sls jag av in-
sikten att jag inom ngra timmar ensam
ska ta mig an det blsiga berget. Men jag
tnker inte besegras av Ventoux i frvg.
Nr jag kr till Montlimar har jag bara en
sak i huvudet: Kom igen!
Det hade varit perfekt med ett rejlt
ml mat och en god natts smn infr en
sdan hr uppgift. Men det blev bara en
torr smrgs p en bensinstation och lj-
liga fyra timmars smn p Hotel du Parc
i centrala Montlimar. Detta efter att ha
packat upp cykeln, frberett utrustningen
och laddat upp rutten i min GPS-baserade
rekognoseringskamrat Garmin 705.
Efter frukosten klockan sju mter en
isande vind mig nr jag rullar ut frn ho-
tellet. Det hr blir inte ltt. Vdret r nd
mycket bttre n igr d det sregnade hela
dagen.
En snabb svng genom staden avsljar
att Montlimar erbjuder det mesta inklusi-
ve kullerstensgator, ett verfd av hotell,
kafer och restauranger. Behver man fylla
p energi fnns dessutom ett stort utbud av
nougatbutiker. Jag inser snart att Montli-
mar r vrldens nougathuvudstad. Nu vn-
tar jag bara p ett sammanhang dr jag kan
dra nytta av den kunskapen.
Starten har gtt
Snart efter att jag lmnat stadens larm och
trngsel befnner jag mig p vackra, still-
samma landsvgar som stter standarden
fr dagen: smalt, tekniskt och kuperat.
LEtape du Tour-starterna r alltid snab-
ba med mnga cyklister som vill ta sig fram
till bttre positioner. S hr tidigt under
loppet, speciellt nr vgarna r s hr sma-
la, krvs det att man r uppmrksam fr
att undg trubbel.
Den 8 000 cyklister stora klungan kom-
mer fortfarande att hnga ihop nr man
dundrar in i Cte de Citelle efter 14 kilome-
ter. Denna 5,2 kilometer lnga klttring
har en snittlutning p relativt blygsamma
3,9 procent och kommer drfr inte att
sprcka fltet. Det blir mest en benstrcka-
re infr vad som vntar framver. Men med
tanke p det stora startfltet och de avslu-
tande serpentinsvngarna nrmast toppen
r risken tyvrr stor att detta blir den frsta
faskhalsen p LEtape.
Efter mindre n 45 kilometer str det
klart att jag cyklar igenom ngra av Proven-
ces fnaste vgar, som vindlar sig genom
vindruvsodlingar ver kuperad terrng
mot Nyons. Jag ser redan lavenderflten
och solrosorna framfr mig som vlkomnar
cyklisterna i juli. Den hga farten kommer
skert att hlla i sig genom Gorge de Ey-
gues, och med tanke p de relativt platta
vgarna s r det klokt att hlla sig ur vin-
den n s lnge och koncentrera sig p att
hlla energiniverna hga.
Dagens frsta prvning
Nr man kommer in i St Jalle smalnar v-
gen av till en fl innan en skarp hgerkurva
leder in i dagens frsta riktiga prvning, Col
dEy. Ett tips hr r vattenfontnen direkt
till hger efter kurvan, den kan komma till
nytta ven om det fnns vtskestationer
under hela LEtape.
Col dEy r 6,3 kilometer lng och erbju-
der fantastiska vyer ver de omkringliggan-
de dalarna och bergen. Lutningen ligger
konstant runt fem procent och klttringen
har inga branta svrigheter. P toppen, 718
Nr Mike kom runt en serpentin mttes han av en fruktad syn: Mont Ventoux.
kadens # 1:2009
|
35
meter ver havet, br det enda du tnker
p vara hur fantastiskt det hr omrdet r
fr cykling.
Den korta utfrskrningen till Buis-les-
Baronnies r snabb och vrd att njuta av,
medan du terhmtar dig infr nsta kltt-
ring uppfr Col de Fontaube. S hr halv-
vgs kan det vara lge att tnka p att het-
tan kan vara tryckande i dalarna i juli, med
lite skydd mot solen.
En s hr vacker och stilla hstdag r
risken stor att jag drmmer mig bort om
jag inte r frsiktig. Nr jag klttrar upp-
fr Col de Fontaube och andas in den friska
bergsluften dyker den pltsligt upp efter
en kurva: Ventoux stirrar p mig frn hori-
sonten. Telemasten p toppen avsljar dess
identitet. Berget r en fantastisk syn, men
en syn som fr en cyklist ocks innebr en
knsla av bde frvntan och ngest.
Frrdisk lutning
Utfrslpan ner till Reilhanatte r kort och
utgr brjan av vgen upp mot Aurel och
byn Sault. Mont Ventoux topp r nu hela
tiden i sikte och nr man ker ner mot fo-
ten av Col de Notre Dames des Abeilles ser
man vgen slingra sig ver Vaucluseplatn
framfr sig.
P pappret r den hr klttringen rtt
lik de fregende utmaningarna under da-
gen. Men i verkligheten r det en besvrlig
stigning p en bred motorvg, dr man r
helt utsatt fr alla element. S hr dags p
dagen kan det vara mycket varmt och sol-
vrmen kommer dessutom att refekteras
frn vgen och kalkstensvggarna som om-
ger den.
Snittlutningen p fyra procent r fr-
LEtapEs kLttringar
Totalt antal hjdmeter uppfr: 3 100 meter
Klttring Lngd(km) Snittlutning(%)
Cte de Citelle 5,2 3,9
Col dEy 6,3 5,0
Col de Fontaube 4,7 4,3
Col de Notre-Dame des Abeilles 7,8 4,0
Mont Ventoux 22 7,6
Totalt antal kilometer uppfr 46
Mer information om strckan, med
alla detaljer om klttringarna med
mera fnner du i Michael Cottys
DVD The Road to Mt Ventoux.
Leverantr: www.cycleflm.com
Ett par kilometer innan toppen och mlet passeras minnesmonumentet ver Tom Simpson, som dog hr 1967.
s gr du
Det som r besvrligt med LEtape, frutom att
f tag p en startplats, r att start och ml sker
p olika stllen. Drfr r det klokt att ta hjlp
av en researrangr som skter logistiken t dig.
I Sverige r det Springtime Travel som r ofciell
leverantr till LEtape. Mer information om loppet,
priser och anmlan hittar du p www.cykelresor.
se eller ring 08-545 535 40. Men skynda dig
sista anmlningsdag r den 31 januari!
36
|
kadens # 1:2009
rdisk. Mest p grund av de rullande sek-
tionerna nra toppen, med korta nedfrs-
backar innan lutningen gr upp mot ver
tta procent igen. Dessa utfrsbackar sn-
ker snittlutningen, s var medveten om
att backen r tufare n vad man kan tro,
srskilt efter 121 kilometer cykling.
Krnet nr man p 996 meters hjd och
sen fljer en kittlande snabb utfrskrning
till Villes-sur-Auzon. Hr tar graviteten
hand om saker och ting, men var uppmrk-
sam p kastvindar.
Nu br det uppfr
S hr lngt in i loppet br ditt fokus bara
vara riktat mot att slappna av infr dagens
sista klttring. En klttring som tusentals
cyklister har tnkt p i fera mnader i fr-
vg. ven om Mormoiron r 30 kilometer
frn ml brjar vgen redan hr luta uppt
mot Bedoin. Nu r det dags att stlla in sig
mentalt och fysiskt p de sista 22 kilome-
terna rakt upp frn 309 meters hjd till 1
909 meter med en snittlutning p 7,6 pro-
cent. De frsta tre kilometerna bjuder p en
mjukstart s att du fr igng benen p v-
gen genom vingrdarna i Cotes du Ventoux
upp mot Saint Estve. Hr blir lutningen
tufare och hller sig konstant mellan nio-
tio procent i nio kilometer. Den lilla skug-
ga som tallarna och dvrgekarna bredvid
vgen erbjuder r kanske en vlkommen
lttnad i julihettan. Men annars fnns det
sm chanser att terhmta sig i det hr
tufa partiet.
Nr man nrmar sig miniskidorten
Chalet Reynard, med sex kilometer kvar
till toppen av Ventoux, ndrar berget ka-
raktr helt och hllet. Trden erstts nu
av ett overkligt mnlandskap av kalksten.
Hrifrn och upp till mlet fnns det inget
skydd verhuvudtaget nr mistralvinden
pminner en om varfr detta kallas fr det
blsiga berget.
Toppen ser s nra ut att det knns som
att man kan n den om man strcker ut
handen, men kurvorna drar ut p lidandet
mer n vad man kan tro. Nr det r tv ki-
lometer kvar stannar jag en kort stund vid
Tom Simpsons minnessten. Den pminner
mig om den cykelhistoria som har utspe-
lats p dessa bergsluttningar.
Ett berg som tar liv och som kan tvinga
den store Eddy Merckx att andas in syrgas
p toppen inger viss respekt. Och nr jag
nr toppen gr jag det med stor tillfredstl-
lelse ver att ha triumferat ver detta berg
och att ha klarat av en vacker och utma-
nande etapp i Tour de France. Det blir ett
minne fr livet.
LEtapE-tips
JA
Boka tidigt.
Brja trna tidigt.
vervg kompakt- eller trippelvevar som
utvxlingsalternativ.
Stt upp en bild av Mont Ventoux. Berget kom-
mer att stirra p dig hela dagen den 20:e juli
s det r inte mer n rtt att du stirrar p det
resten av ret.
NEJ
Dras inte med av den hga farten i brjan.
Var inte en superhjlpryttare och ta vind fr ett
gng fransoser som sedan kommer att vinka
adj i Bedoin nr det brjar luta uppfr.
Glm inte att fylla p med vtska och mat.
Testa inte din nya cykel samma dag som
LEtape!
Mont Ventoux historia
Senast Mont Ventoux frekom i LEtape du
Tour var r 2000. D var berget p dligt hu-
mr och spottade hagel och stormvindar ver
cyklisterna p deras vg mot toppen. Till slut
bestmde sig organisatren fr att stnga av
vgen sex kilometer frn mlet och skicka ner
cyklisterna igen fr skerhets skull.
P den riktiga etappen gav sedan Lance
Armstrong segern till Marco Pantani, vil-
ket startade en historisk fejd dem emellan.
Armstong ngrar n idag att hans namn inte
str med p listan ver cyklister som vunnit
p Ventoux: Gaul, Poulidor, Merckx, Theve-
net, Pantani och Virenque. Kanske tar han re-
vansch i och med sin comeback i r?
Hittills har Mont Ventoux frekommit i
Tour de France 13 gnger, genom tv tempo-
lopp, fem mlgngar och sex passeringar.
Den 13 juli 1967 blev berget vrldsbermt d
britten Tom Simpson kollapsade hr under
Tour de France, och senare dog, tv kilometer
frn toppen.
ntligen uppe!
kadens # 1:2009
|
37
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du cykel och komponenter
{
38 Racercykel | 42 Mountainbike | 46 Styre | 48 Sadel
}
50 Pedaler | 52 Hjul och dck | 56 Komponentgrupp
38
|
kadens # 1:2009
R
acercykeln r en extremt ltt
och efektiv tvlingscykel med
en sittstllning som ska vara
bde efektiv och aerodyna-
misk. Linjelopp r den vanligaste tvlings-
formen, men ven tempolopp och bana
(velodrom) kan rknas in hr, medan cy-
kelcross lever i grnslandet mellan moun-
tainbike och landsvg.
Tempo- eller triathloncykeln r en ren
tvlingsmaskin fr lopp mot klockan.
Sporthybriden r en snabb cykel med en
snllare sittstllning, som man bde kan
trna, cykelpendla och ka lnga motions-
lopp p. Sittstllningen r mer upprtt n
p en racer, men r annars en racercykel
som har lnat det raka styret och de ltt-
tkomliga vxel- och bromsreglagen frn
mountainbiken. Extra fsten fr skrmar
och pakethllare, fr den som vill cykel-
pendla eller kra touring, brukar erbju-
das.
Cykelcrossen r en racercykel fr ter-
rngen. Tvlingsformen innebr intensiva
masstartslopp runt timmen p snitslade
banor p grs, lera och grus. Drfr har
cykelcrossen kraftigare bromsar, en stadi-
gare geometri samt grvre dck och ngot
lttare utvxling. Crossen r den cykeltyp
som r mest allround, eftersom den funkar
bde p landsvg, grusvg och skogsstig.
Tack vare att den klarar av dubbdck och
skrmar r det ocks en populr vinter- och
pendlingscykel fr mnga.
Andra nya spnnande segment som
kommer starkt r damspecifka racercyklar
med anpassad geometri och utrustning,
komfortsegmentet med snllare sittstll-
ning men med fullgod prestanda samt
aerosegmentet med aerodynamiskt anpas-
sade detaljer och komponenter.
Alla dessa cykelmodeller kan rknas in
i kategorin racercyklar (om man vill def-
niera den lite brett). Innan man bestm-
mer sig fr vilken sorts racer man vill ha
kan det vara vrt att fundera lite kring
vilka behov man har. Alla cykelmodeller r
byggda utifrn disciplinens specifka krav.
Variationen r allts stor, men inom sam-
ma modellsegment r skillnaderna relativt
sm. Dremot fr man i princip den kvali-
tet man betalar fr, med f undantag och
undantaget de mest extrema hojarna. En
cykel som fr bara fem-sex r sedan i prin-
cip hll Tour de France-standard kostar idag
under 30 000 kronor. Men har man en sex-
sifrig summa att investera i en cykel kan
tillverkarna tillgodose ven detta behov.
Dremot fr man inte vldigt mycket mer
kvalitet eller funktion fr de extra peng-
arna, mest handlar det om ngot lgre vikt
och lite hgre status.
Rtt storlek
Att vlja storlek r ganska ltt, men man
kan ocks gra det till en vldigt komplice-
rad vetenskap. Mnga cykeltillverkare ar-
betar idag med storleksintervall p tv cen-
timeter eller mer och ibland med s f som
fem grundstorlekar: extrasmall, small,
medium, large och extralarge.
Storleken anges ibland ocks i centime-
ter. Detta mtt anger d sadelrrets lngd,
mtt frn vevlagrets centrum till sadelr-
rets nde dr sadelstolpen tar vid och rr
sig oftast mellan 48 och 62 centimeter. Sa-
delrrets samt sadelstolpens lngd avgr
tillsammans hur hgt upp sadeln hamnar.
P sadelstolpen sitter ett maxmrke som
inte br synas. Behver du ha sadeln hgre
n vad maxmrket tillter har du troligen
en fr liten ramstorlek.
Man kan g efter generella storleksre-
kommendationer (se ruta) och sen anpassa
sittstllningen med hjlp av sadelposition,
styrstamslngd och styrhjd. Dessa an-
passningar fungerar ganska bra fr en stor
del av alla cyklister.
Vill man vara mer noggrann eller satsar
man p att cykla serist kan det vara lge
att ta hjlp av en kunnig person eller en
duktig cykelhandlare (vilket frvrigt kan-
ske alltid r det bsta) fr att f hjlp att
hitta en cykel som passar ens kropp.
Numera fnns det fer typer av racercyk-
lar som r lite mer behovsanpassade n
vad de var frr, d alla i princip skulle sitta
som tvlingscyklister. Tv tydliga sdana
segment r komfortcyklar och damracers.
Komfortracers har en snllare sittstllning
med hgre styre och kortare avstnd mel-
lan sadel och styre. Damspecifka racers
har ungefr samma typ av sittstllning,
samt komponenter som bttre ska matcha
den kvinnliga anatomin. Ska du inte tvla
eller om du r tjej kan det vara lge att kika
p dessa modeller som alternativ till van-
liga racers.
De som tvlar vljer dremot ofta en s
liten cykelstorlek som mjligt, som blir lite
mer ltthanterlig och i teorin ngot lttare
och vridstyvare n en strre cykel. Nackde-
len r att sittstllningen blir mer extrem
d styret hamnar lgre i frhllande till sa-
deln, vilket inte passar alla cyklister.
Lngd viktigare n hjd?
verrrets lngd r ocks ett viktigt mtt.
Det mts oftast horisontellt frn centrum
av fogen mellan frontrr och verrr, till
fogen mellan verrr och sadelrr. ver-
rrslngden har betydelse fr hur lngt
fram du har till styret. Styr- eller front-
rrets lngd bestmmer delvis hur hgt
eller lgt du kan ha ditt styre. S om du vill
ha en bekvmare sittstllning med ett h-
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du racercykel
En racer r den kanske mest ursprungliga modellen fr
cykelsportande. Tvlingsformerna r mnga och utvas med f
undantag p asfalterade vgar. Motionsformen r en av de mest
populra nere i Europa och hr i Sverige har den ftt ett uppsving
p senare r. S hr vljer du rtt modell och storlek p din racer.
{
text: stefan larsn
kadens # 1:2009
|
39
gre styre i frhllande till sadel kanske en
strre storlek r att fredra, som ofta har
ett lngre styrrr. Men en strre cykel r
ju ocks proportionerligt lngre, s even-
tuellt fr du kompromissa med en kortare
styrstam.
En strre storlek och en mer upprtt
sittstllning p en racer ger smre aerody-
namik men belastar inte rygg, nacke och
armar lika mycket. Fr en ovan cyklist el-
ler en motionr s upplevs sittstllningen
som bekvmare och man fr ocks lite btt-
re verblick ver trafken. Vill man snka
luftmotstndet fr man istllet bja mer p
armarna.
Inte en fr alla
Att sitta rtt p cykeln innebr att du blir
mer efektiv, sitter mer komfortabelt och
minskar risken fr verbelastningsskador.
Det fnns mnga skolor nr det gller sitt-
stllning, men varianterna skiljer sig inte
s mycket t i slutnden. Viktigast r att
det knns bra och inte gr ont det r en
frutsttning fr att du ska trivas p cykeln
och komma ut och cykla.
Det frsta man stller in r avstndet mel-
lan pedaler och sadel, sadelhjden. Denna
justeras genom att fytta sadelstolpen upp
eller ner, men en frutsttning r frsts
att ramstorleken r rtt frn brjan.
En klassisk metod r att sitta p sadeln
med den ena pedalen i lget lngst ner. Pla-
cera hlen p den nedersta pedalen (utan
skor). Nu br benet vara helt strckt och
hlen knappt nudda pedalkroppen. Den
hr metoden ger en relativt lg sadelhjd
jmfrt med mnga andra metoder.
Lemonds formel fr att rkna ut sadel-
hjden r annars en etablerad variant. Ta
benmttet i centimeter (inre benlngden
frn golv till gren utan skor) gnger 0,885.
Det ger en sadelhjd, mtt frn vevlagrets
centrum till sadelns verkant i sadelrrets
frlngning, som r ngot hgre n fre-
gende exempel. Ett benlngdsmtt p 90
centimeter gnger 0,885 ger till exempel
en sadelhjd p 79,5 centimeter.
De bda varianterna kan varieras ngon
centimeter upp eller ner beroende p per-
sonliga preferenser, pedalsystem, fotens
lngd, rrlighet med mera. Men ligger du
inom ett par centimeter upp eller ner frn
dessa bda mtt sitter du mer rtt n fel.
Var ppen fr att experimentera, ta grna
hjlp av ngon med ett trnat ga fr att
f synpunkter och var observant p signaler
frn kroppen smrta r till exempel en in-
dikator p att du kanske inte sitter rtt.
Resten av instllningarna r mycket mer
individuella och beror i nnu hgre grad p
disciplin och cyklistens ml med cykling-
en. Styrets placering i hjd- och lngdled
i frhllande till sadeln styrs av ramstor-
leken, men kan ocks justeras till viss
del. En upprtt sittstllning med styret i
hjd med sadeln och med ett kort avstnd
mellan sadelspets och styre ger komfort,
men smre aerodynamik. Tvlingscyklis-
ter vljer ett lngre avstnd mellan sadel
och styre och ett styre som r placerat fem-
tio centimeter, ibland nnu lgre, under
sadelns hjd.
Tnk p att inte gra fr stora ndringar.
Justera sadel- och styrhjd med ett par mil-
limeter t gngen och lt kroppen vnja sig
successivt, s drar du inte p dig ondiga
skador.
Nya segment fr landsvgscykling r
komfortracers och damracers. Hr en
komfortracer frn Merida med extra
hgt styrrr fr en mer upprtt sittstll-
ning frn Grahns, samt en Trek 2.1 WSD-
damracer i aluminium med Shimano
Tiagra-komponenter. Cirkapris
13 000 kronor. Duells.
Efter 30 r som mountainbikens anfader, lanserar nu Gary Fisher landsvgscyklar
till 2009. ARC Pro har aluminiumram med kolfber i bak- och framgafel och Shima-
no 105-komponenter. Cirka 21 000 kronor. Duells.
Kona Dew Drop r en fartmaskin eller en pendelcykel fr den som har brtt. Med alu-
miniumram, trippelvevparti och Avid BB-7 skivbromsar fr landsvg. Cirkapris 7 500
kronor. Kona.
40
|
kadens # 1:2009
Nishikis Limited p vrt omslag r en kolfberracer med
en srskilt styv och ltt ram med integrerad sadelstol-
pe. Limited r utrustad med Shimanos nya elektronis-
ka vxelsystem Dura-Ace Di2. Cirkapris 54 000 kronor.
Unicykel.
Crossen Mares Team frn Focus r en riktig vrsting.
Fr knappt 40 000 kronor fr du en kolfberram, Sram
Red-komponenter, Lightweight-hjul och FRM Mini-
bromsar. Cykeldistribution.
Crescent Zepto r en Shimano Tiagra och SLX-utrus-
tad cykelcross i aluminium. Den har cantileverbrom-
sar med extra bromshandtag samt framgafel och sa-
delstolpe i kolfber.Cirkapris 11 000 kronor. Cycleurope.
nnu ett nytt segment r aerodynamiska landsvgscyklar fr linjelopp. Cervlo S3 har teknik lnad frn vrstingen
R3, men med aerodynamiska lsningar kombinerat med lg vikt och hg vridstyvhet. Ridley Noah r en annan aero-
racer fr linjelopp med sitt R-Flow System och R Surface-teknik som ska gra Noah till en superaerodynamisk linje-
ram. Cirkapris fr ramkit: 28 500 kronor (Noah) och 34 900 kronor (Cervlo S3). Cykelcity.
Bowery 72 r en replika frn OS 1972, vilket var det r
d Giantfabriken brjade stta namnet Giant p sina
cyklar. Singlespeedcykeln har vndbart nav med fast
drev alternativt frihjul och kommer i fyra versioner. Cir-
kapris 8 500 kronor. Jaguarverken.
Trek District r en singlespeedracer fr stadsbruk med
kolfberfrstrkt drivrem och ttavxlat nav. Under-
hllsfritt, rent och mycket tystare n en kedja rem-
drivet kommer p fer och fer cyklar infr 2009. Cirka
7 000 kronor. Duells.
kadens # 1:2009
|
41
Cirkalngd cm Ramstorlek (racer cm/
mountainbike tum)
160 XS (48 cm/14")
160165 S (50 cm/15")
165170 S (52 cm/16")
170175 M (54 cm/17")
175180 M (56 cm/18")
180185 L (58 cm/19")
185190 L (60 cm/20")
190195 XL (62 cm/21")
195 XL (64 cm/22")
Ungefrlig storleksfrdelning i frhllande till
kroppslngd
S hittar du din ramstorlek
Ett enkelt stt att mta ramstorlek r att ta din benlngd gnger 0,65 (inre benlngden i cen-
timeter frn golv till gren utan skor). D fr du din ungefrliga ramstorlek i centimeter. Det hr
rammttet hnvisar till avstndet mellan vevlagrets centrum och centrum av verrrets och
sadelrrets fog p en racercykel med ett horisontellt verrr. P en racer eller mountainbike
med lutande verrr fr man uppskatta storleken utifrn verrrslngden eller tillverkarens re-
kommendationer.
Som exempel fr en 186 centimeter lng person med 90 centimeter lnga ben enligt den hr
formeln en racerramstorlek p 58,5 centimeter (90 x 0,65). Fr en mountainbike drar man i regel
av cirka en decimeter vilket ger en mountainbikestorlek p 49 centimeter eller 19 tum.
Tnk p att det hr bara r en ungefrlig fngervisning fr landsvg och mountainbike-cross-
country. Cyklister inom andra discipliner har andra storlekspreferenser. Mnga tillverkare mter
och defnierar ocks sina storlekar olika, s det gller att kolla vad det r fr mtt som anges.
Scotts Addict R4 vrstingram i budgetfrpackning. Kolfberramen r en av de lttaste
p marknaden, hr utrustad med nya Sram Rival-komponenter och en totalvikt p 7,6
kilo. Cirkapris 25 000 kronor. Scott Svenska.
Spanska Orbea jobbar mycket
med designen p sina ramar.
Temporamen Ordu har lnat
sitt kantiga formsprk frn
amerikanska stridsfygplan.
Onix r en ny aluminiumram
med skna, mjuka linjer. Cir-
kapriser fr ramseten 22 000
(Ordu) respektive 10 000
(Onix) kronor. Spanska Cyke-
limporten.
Italienska Koutas Kebel med kolfberram, Sram Red och Reynolds Assault-hjul ska vga sju
kilo enligt leverantren Cyclecomponents. Cirkapris 36 000 kronor.
Columbus Pinta RS med aluminiumram och komplett Shimano 105-grupp samt
Fulcrum Racing 7-hjul kostar cirka 11 000 kronor. Cykel City.
42
|
kadens # 1:2009
P
en mountainbike r aero-
dynamiken inte lika viktig
som p en landsvgscykel. Dr-
emot har viktfrdelningen mel-
lan fram- och bakhjul betydelse fr hur
cykeln beter sig. Med ett lgt styre och
mer vikt p framhjulet stlls hgre krav p
cyklistens verkroppsstyrka och frmga
att manvrera i svr terrng. En mer upp-
rtt sittstllning fredras ofta bland cy-
klister som inte har s brttom men grna
cyklar i teknisk terrng. Ju svrare terrng
desto hgre styre i frhllande till sadel
kan man sga.
Utfrscykling och fricykling i bikeparks
handlar om kontroll. Aerodynamik och
lngdistanskomfort r hr helt ointressant
om det r negativt fr cyklistens frmga
att kontrollera cykeln. Sittstllningen r
lika mycket en ststllning och sadeln r
oftast mycket lgre n fr cross country-
och landsvgscyklister, som andra sidan
sitter ungefr lika hgt.
Men den absolut vanligaste modellen r
mountainbikes fr cross country (xc). Det
r en tvlingscykel fr terrngcykling, dr
man tvlar i masstartslopp p kortare varv-
banor eller i lnglopp med distanser upp
till runt 120 kilometer.
Cross countrycykeln r ofta en cykel med
dmpad, ibland lsbar, framgafel med 80
120 millimeter slaglngd och en vanlig stel
bakgafel (s kallad hardtail). Dessa cyklar
r ltta, vridstyva och efektiva och byggda
fr trning och tvling. Fr lnglopp (mara-
thon) r det ngot vanligare med fulldm-
pade cyklar med lsbar bakdmpare, men
dessa kommer mer och mer ven fr vanlig
cross country.
Den stora vinsten med bakdmpat r
mer kontroll och mer komfort, nackdelen
r fer rrliga delar och en hgre vikt. Hy-
drauliska skivbromsar r numera nstan
vanligast p serisa skogscyklar.
Mycket nje
Ett populrt och vxande segment r All
mountain-cyklarna. Det r mountain-
bikes med fram- och bakdmpning med
lngre slag, som r byggda fr att kunna
cyklas p hela berget (vilket namnet anty-
der). Cykeln r allts tnkt att vara efek-
tiv uppfr och snabb nerfr p till exempel
skidorter sommartid eller fr att funka bra
i mycket teknisk terrng. Dmparna har
drfr i allmnhet en slaglngd p 120160
millimeter. Ett bredare och lite hgre s
kallat riserstyre ger mer kontroll. Cykel-
typen kallas ibland ven trail- eller enduro-
mountainbike och r inte i frsta hand en
tvlingscykel utan mer ett ventyrs- och
njesredskap.
Dirt- eller streetcykeln kan ocks rknas
hit, ven om det tvlas serist i dessa dis-
cipliner ocks. Dirt- och streetcyklar har
lga, kraftigt verdimensionerade ramar
och en framdmpare med slaglngd runt
100 millimeter.
Downhill r mountainbikens egentliga
ursprung och handlar fortfarande om att
ka utfr i terrngen p kortast tid. Strt-
loppscyklarna r ltta tvlingsmaskiner
med kraftiga, hydrauliska skivbromsar
och har dmpning fram och bak med slag-
lngder upp till 200 millimeter. Nio vxlar
r vanligast. Istllet fr framvxel har man
en kedjestyrare vid framdrevet som ser till
att kedjan inte kastas av. Uppfr ker man
lift.
Freeridemountainbikes anvnds fr
avancerad cykling utfr i svr terrng.
Mountainbikes fr frikning har ver-
dimensionerade frstrkta ramar, fram-
och bakdmpare med slaglngd mellan
160200 millimeter och ven de oftast bara
nio vxlar. Hjul och dck r extra starka
fr att klara av pfrestningar och ge grepp.
Cyklarna r ganska tunga men ska inte
trampas uppfr annat n i ndfall det r
lift eller bil som gller ven hr. Byggda bi-
keparks r populra arenor fr dessa cyk-
lar, liksom stora berg sommartid.
Rtt dmpad?
Nr du funderar p en heldmpad cykel
fnns det massor av lnkagekonstruktio-
ner att vlja mellan. Framgafelurvalet r
nstan lika stort och ett par olika bakdm-
pare kommer att dyka upp fr att frvirra
dig ytterligare. Men lugn frn de festa
tillverkare fr man vad man betalar fr.
Olika lnkage r konstruerade fr att
vara bra p olika saker. Enkelsving med
bara en ledpunkt r just enkel och behver
inte lika mycket service som ett kompli-
cerat ferlnkssystem. Men komplicerade
lnkagesystem som behver mer service
har i mnga fall en funktion som bde dm-
par bttre i de festa lgen och fungerar bra
nr man vill trampa. Fr att trampa eller
bromsa pverkar dmparfunktionen p
olika stt beroende p lnkagets konstruk-
tion. S vlj konstruktion och slaglngd
baserat p den typ av cykling du ska gna
dig mest t.
Kommer du kunna byta bussningar och
lager sjlv eller kommer du att lmna in
dmparen fr service? Att byta slitdelar
en gng per ssong r inte ovanligt p en
heldmpad cykel.
En bra dmpare fram eller bak lter dig
kontrollera kompressions- och returhastig-
heten. P de festa framgafar och bak-
dmpare fnns det ngon slags dmpning i
bda riktningarna. P mnga dmpare kan
man dessutom justera dmpningen t ena
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du mountainbike
Rtt mnga cykelmodeller kan klumpas ihop under
rubriken mountainbike. Men de festa r designade fr
vldigt olika anvndningsomrden. Vi hjlper dig att slla i
terrngcykeldjungeln.
{
text: kalle bern,
stefan larsn
kadens # 1:2009
|
43
eller bda hllen. Returdmpning r en
grundinstllning som r ltt att stlla in.
Idealet r att returen r snabb nog fr att
dmparen hela tiden ska vara redo fr en
ny kompression, men inte s snabb att cy-
keln gungar eller nnu vrre sparkar bakut
i hoppen.
Samma sak gller fr bde framgafel
och bakdmpare. Justerbar retur r ett
mste. Alla andra justeringsmjligheter r
en bonus som, nr allt r perfekt instllt,
gr cyklandet mycket roligare.
Alla dessa val
S har du funderat p en mountainbike
fnns det ngra val att gra frst. Ska du
kra i re, Gesunda eller Alperna p som-
maren? Eller r det lnglopp och ngon tv-
ling som lockar? Eller ser du skogscykling-
en som ett roligt nje dr du grna slipper
slit och slp?
Nr du har bestmt dig fr cykeltyp och
typ av cykling r nsta steg att fundera p
hur mycket pengar du r beredd att spen-
dera. Till stor del fr man i dag vad man be-
talar fr. Jmfr du samma cykeltyp inom
samma prisintervall fr du oftast samma
kvalitet och material p cykeln, oavsett
fabrikat. Det fnns frsts undantag, men
skillnaderna r i allmnhet sm inom sam-
ma pris- eller kvalitetssegment.
Utver en cykel behvs personlig utrust-
ning i form av klder, skor, hjlm och even-
tuella andra skydd. Tillbehr som pedaler
(ingr ofta inte i nya cyklar), extra slang,
pump, verktyg, sadelvska, cykeldator,
faskstll och faskor med mera kommer
du ocks att behva.
Be ven att f prova cykeln i rtt storlek
innan du slr till, och prva grna fera
olika modeller och fabrikat hos olika hand-
lare.
Ett mervrde fr dig som kund r even-
tuella servicegarantier som ger dig tidsbe-
grnsad eller fri service p din nya cykel.
Jmfr grna olika handlares serviceta-
ganden, det kan spara dig tusenlappar p
sikt. Fr serva cykeln kommer du att be-
hva gra.
Ls mer om hur du hittar rtt storlek p
sidan 38!
GT har en ny vevlagerlsning dr vevpartiet r oberoende av fram- eller baktriangelns
rrelser som kallas fr ID. Hr p Force 1.0, en all mountain med 140 mm slaglngd.
Cirka 30 000 kronor. Motorgroup Scandinavia.
Nishiki Pinnacle Carbon r byggd p en kolfberram och har en Rock Shox Reba SL-
dmpargafel med styrmonterad fjrrlsning. Shimano XTR- och XT-komponenter
samt Hayes nya Stroker Carbon-skivbromsar. Cirka 20 000 kronor. Unicykel.
Dmpargafeln Magura Durin SL v-
ger 1 380 gram och ger 100 millimeter
slag. Den har en Albert Select platt-
formslsning som eliminerar ondigt
gung. Cirkapris 9 650 kronor. Jaguar-
verken.
Nya Rock Shox Boxxer-gafeln fr down-
hill har blivit lttare och styvare. Med 35
millimeter tjocka innerben och fera nya
funktioner som en ny Mission Control
DH och en Maxel Lite DH-axel ligger
WC-versionen p 2720 gram. Kommer
till marknaden i maj. Pris r ej fast-
stllt. Vartex.
Fox F120 RLC har den nya QR15-axeln.
Justerbar retur, lock-out och 120 mm
slaglngd. Cirka 8 100 kronor. Bike Toyz.
44
|
kadens # 1:2009
Giant Anthem X0 r den lttaste heldmpade cross countryram Giant har produce-
rat. Cykeln vger 10,3 kilo och kostar 49 000 kronor i detta utfrande. Ls ram kostar
12 500 kronor. Jaguarverken.
ntligen. Rocky Mountain leverar en stensnygg kolfberhardtail till 2009. Vertex 70
RSL med Shimano Deore XT/XTR-komponenter och hjul, samt en Fox 32 F100 RL-gaf-
fel kostar cirka 35 900 kronor. Cyclecomponents.
Scott Gambler FR10 r en frikningscykel som kommer i tv lngder kort eller lng.
Justerbar styrvinkel och fjdringsvg bak. Sram X.9, Truvativ Holzfeller-vevar och
Rock Shox Totem IS-gafar med 180 millimeter fjdringsvg. Cirkapris 43 000 kronor.
Scott Svenska AB.
Minxy r en ny frikningscykel fr tjejer, den frsta i sitt slag frn Kona med genomar-
betad geometri anpassad efter tjejers kroppar bland annat kortare och lgre verrr
och nttare handtag. Kona Clump aluminiumram med 6 tum fjdring bak, Marzocchi
55-ATA 150 mm gafel fram. Cirkapris 17 000 kronor. Kona.
Gary Fisher Mamba r en 29-tums hardtail med aluminiumram och Rock Shox Dart
3-gafel. Srams nya X.4-vxlar ger ett cirkapris p 9 500 kronor. Duells.
Ideal Race Pro r en cross countrycykel i kolfber med Rock Shox Reba SL-gafel och
Shimano XT/SLX-komponenter. Cirka 19 000 kronor. Cykloma AB.
kadens # 1:2009
|
45
Trek Session 88 DH rner tydligen
stort intresse frn skidorternas
cykelbefolkningar. Aluminiumram, Fox
40 RC2-dmpargafel och DHX 5-bak-
dmp som bda ger 203 mm fjdring.
Cirkapris 58 000 kronor. Duells.
Focus Raven Extreme r en extrem cross countrycykel i
kolfber med Rock Shox SID Team RL-dmpargafel,
Avid Elixir CR Carbon-skivbroms ar och Sram X.O och
Shimano XTR-vevparti.
Cirkapris 50 000 kronor. Cykeldistribution.
46
|
kadens # 1:2009
F
rr fanns det ganska mnga ty-
per av bjar p bockstyren. Sen kom
den ergonomiska revolutionen i
slutet p 1980-talet och pltsligt
sg alla styren likadana ut. Men nu kom-
mer fer och fer genomtnkta varianter fr
landsvgscyklister med olika behov. Fram-
fr allt har de ergonomiska varianterna bli-
vit fer och nu tas ven hnsyn till storlek
p hnderna och personens rckvidd. P
styren med kort rckvidd hamnar broms-
handtagen nrmare personen eller sna-
rare nrmare styrets monteringscentrum i
lngdled. Grunda styren placerar bockens
nedersta del hgre upp i frhllande till
samma centrum.
Bockstyren fr sm hnder har ofta bda
dessa egenskaper, samt inte sllan en vin-
kel i bocken som gr att bromshandtagets
spak hamnar nrmare styrets s att den blir
lttare att n fr korta fngrar. Bockstyren
riktade srskilt mot kvinnor brukar ha en
eller fera av dessa lsningar, samt komma
i extra smala bredder fr att matcha axel-
bredderna bttre.
Utver dessa varianter fnns det mnga
olika lsningar fr att ka komforten, dri-
bland styren som r platta p ovansidan
mellan styrstammen och bjen framt
mot bromshandtaget. Vad som passar dig
r svrt att avgra p pappret. Bst r att
stta sig p en cykel och helt enkelt knna
efter om din handplacering knns naturlig
eller inte.
Komfort-linda
Valet av styrlinda handlar i frsta hand om
skerhet och komfort, i andra hand (men
nstan lika viktigt) om frgmatchning med
resten av cykeln. Korklindor eller andra lite
tjockare styrlindor tar bort lite vibrationer
och r mjuka och skna att hlla i. Vill du
ha mera kontrollknsla r en tunnare linda
att fredra. Valet av styrlindans yta avgrs
ju ocks av om du kr med handskar eller
inte. Om du gr det s ta med dem till af-
ren och testa hur styrlindan greppar nr du
har handskarna p. Vill man ha mer kom-
fort s kan man montera gelkuddar under
styrlindan, dessa fnns i olika tjocklek och
utfranden.
Valet av material i styret handlar i fr-
sta hand om vikten. Aluminiumstyren r
relativt ltta, hllbara och prisvrda. Sty-
ren i kolfber r ngot lttare och mycket
dyrare, och en del varianter klarar i teorin
av att reducera en del vibrationer bttre.
Om det r vrt de extra pengarna kan bara
du avgra.
Samma sak gller styren fr mountain-
bike cross country, men hr har olika typer
av riserstyren kommit starkt p senare r.
Rise innebr hur hgt hnderna hamnar
ovanfr centrum p den punkt dr styret
monteras. Dessa erbjuder en lite mer ltt-
styrd cykel i svr terrng, men ocks en
mer upprtt sittstllning som tar vind nr
det gr fort.
Rise med sweep
ven styret p en utfrscykel r en bred ri-
serbar. Hr har bredden kat och numera
kr mnga omkring med styren som r
ver 700 millimeter breda. Ett brett styre
innebr att kroppen kommer nrmare sty-
ret och ekipaget fr en lgre tyngdpunkt
utan att bli svagare. Det breda styret ger en
lngre hvarm och mer kraft att st emot
terrngens frsk att styra cykeln, istllet
fr cyklisten lttare att behlla kontrollen.
Extremt breda styren, som ligger runt 780
millimeter fnns att f tag p om man vill
brja bredast och sedan kapa sig ner mot
perfektion. Styret fr utfrskning r ns-
tan alltid tillverkat av aluminium. Starka
och tunga styren i stl fnns att f tag p
och ven ltta DH-styren i kolfber fnns att
kpa fr den som vill lyxa lite extra. Styrets
baktbj, sweep anges i grader och r en
smaksak. Tre till fem grader r vanligast
och passar de allra festa. Hur hg rise
styret har r ocks en smaksak. Upp till 50
millimeter rise r vanligt p styren fr
fricykling och DH. P en ren dirthoj eller
slopestyle-cykel sitter det ofta ett uppt 80
millimeter hgt styre.
Komfort-handtag
Handtagen p styren fr mountainbike
ska frsts passa handen. Det fnns inga
storlekar eller riktlinjer fr vilket hand-
tag som passar en hand av en viss storlek.
Som mycket annat handlar det om att hitta
ett handtag som man trivs med inte fr
mjukt, men bra grepp och framfrallt bra
fste mellan styre och handtag. Handtag
som gr att gasa med eller kanske dra av
frn styret r farligt.
Att montera handtaget rtt r lika vik-
tigt som att det r sknt att hlla i nr det
vl sitter p cykeln. Lock-on r en be-
nmning p handtag som med skruvar och
metallringar klms fast p styret. Det r
en lsning som anvnds av de festa utfrs-
cyklister idag. Ett bra monterat handtag
utan lsringar fungerar ocks, men kan
brja glida om det kommer in vatten mel-
lan styre och gummi.
Nr man vljer handtag r det viktigt att
f knna p handtaget och allra helst nr
det r monterat p ett styre. Det r viktigt
att knna sig trygg med handtaget s att
man inte behver anstrnga handen och
underarmarna i ondan. Greppet ska kn-
nas naturligt, inte fr stort och inte fr
litet. Handtagen r den kontaktpunkt dr
du knner cykeln bst och r drfr inget
man ska kompromissa med. Mycket av cy-
kelkontrollen sitter i handtagens position
och hur handtagen knns i handen.
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du styre
Att vlja styre r inte lngre ett val mellan rakt eller bjt. Idag
fnns det mer former och varianter p styren n ngonsin
tidigare. S hr styr du rtt i butiken.
{
text: kalle bern,
stefan larsn
kadens # 1:2009
|
47
Lock-on-handtag som detta frn Bontrager skruvas t
kring styret och minskar risken fr att handtaget ska
lossna. Duells.
ven Pro har lock-on-handtag, men i lyxigt vitt med
guldfrgade lsringar. Shimano Nordic.
Ritcheys WCS-styre i kolfber r ett exempel p den nya,
populra typen av lga riser-styren fr crosscountry.
Bredd 660 mm, vikt 160 gram och ett pris p knappt
1 700 kronor.
RaceFace Diabolus Riser r extra starkt och extra brett,
700 millimeter. Vikt 380 gram, cirka 650 kronor. Bike
Toyz.
Banstyre i kolfber frn Pro. Shimano
Nordic.
Landsvgsstyret WCS Carbon Evolution i kolfber r ut-
vecklat fr att ge mer komfort. Cirka 3 000 kronor. Bike
Toyz.
48
|
kadens # 1:2009
A
tt vlja sadel r svrt. Det fnns inga genvgar eller form-
ler fr att hitta den optimala sadeln fr just dig. Det
bsta, men dyraste, r att prova sig fram. En billig va-
riant r att bilda en sadelpool bland cykel-
kamraterna och lna sadlar av varandra fr att lttare
hitta rtt. Ge varje sadel lite tid man vnjer sig ofta och
den sadel som knns helt fel frst kan vxa p sikt.
Men det fnns ngra saker du nd kan tnka p infr
valet av ny sadel. Det frsta du br gra r att identifera
de eventuella problem du upplever med din befntliga sa-
del. r det skav, domningar eller allmnt dlig komfort du
lider av? En del av dessa problem gr att avhjlpa. Skav kan
lika grna bero p cykelbyxorna du anvnder, eller om du
sitter fr hgt eller lgt. Prva med byxfett som tar bort en
del av friktionen mellan skinn och byxa. Och lmna under-
klderna hemma cyklister kr alltid kommando! En sadel
som har skarpa kanter eller r fr bred, srskilt ver spetsen,
kan frsts orsaka ondig friktion som leder till skav.
Domningar r mer problematiskt. Sittstllningen r
ven hr det frsta du br se ver. En skn insikt du kan
ta med dig ut p rundan, ven om den r till fga trst,
r att de festa cyklister drabbas av domningar p olika
stllen. Orsaken r att nerver klms av det tryck som
sadeln utvar mot grenen. Detta tar sig oftast uttryck
i bortdomnade genitalier eller att knseln frsvinner
i delar av benmusklerna. En del av detta kan frebyg-
gas genom att man vxlar mellan stende och sittande
cykling oftare.
Komforten r frsts viktigast nr det gller sadelva-
let. Lt drfr inte saker som pris eller lg vikt vara sty-
rande utan vlj med din stjrt det r den vrd. God komfort
r synonymt med att sadeln inte mrks verhuvudtaget. Nr
man hittar rtt vill f g tillbaka. En del cyklister fyttar ver favo-
ritsadeln frn cykel till cykel och ven vrldsstjrnor har svrt att
tnka sig att byta till modernare varianter nr de vl vant sig vid
en sadelform. Det fnns mnga namnkunniga exempel p detta i
framfr allt landsvgscyklingen.
Hur sitter du?
Nsta steg r att fundera p hur du sitter p cykeln. D menar vi
inte sadelhjden utan snarare om du har en framtlutad eller upp-
rtt sittstllning. En framtlutad sittstllning, vanligast p lands-
vgscyklar och mest extrem p tempocyklar, lgger mer tryck p
den frmre delen av sadeln. En upprtt sittstllning, som mnga
mountainbikecyklister fredrar, lgger mer av trycket p sittbe-
nen och deras placering p den bakre delen av sadeln. Den bsta
kompromissen r inte sllan ett mittenlge dr trycket frde-
las jmt mellan sadelspetsen och den bakre delen av sadeln.
Sitter man mest p den frmre delen fnns det sadlar
som avlastar just dr bttre. Antingen genom extra mycket
stoppning och en bredare spets (temposadlar) eller genom
utskurna hl och stoppning i form av gel. D kan sadeln
med frdel vara ngot smalare baktill.
Sitter man lite mer upprtt fredrar mnga en n-
got bredare sadel med stoppning eller gel som avlastar
sittbenen bttre. Ett par tillverkare har brjat erbjuda
samma sadelmodell i ett par olika bredder. Genom att
mta avstndet mellan sittbenen ska man hjlpas att
gra rtt val direkt.
Kvinnor har i allmnhet ett bredare bcken och
sadlar fr kvinnor r drfr i allmnhet bredare
baktill fr att ge bttre avlastning fr sittbe-
nen. Men de individuella variationerna r
frsts lika stora mellan kvinnor som
mellan mn, s det r ingen komfort-
garanti frknippat med knsspeci-
fka sadlar.
Och det gller ven landsvg kon-
tra mountainbike att en sadel r
gjord fr en viss typ av cykling r
ingen garanti fr att du kommer att
trivas med den. Till och med sten-
hrda sadlar i kolfber utan stoppning
prisas av sina fans fr den goda komfort de
upplever att dessa ger.
ven p en cykel dr man inte sitter s mycket och cyklar mer
aktivt och stende, som vid utfrskning i mountainbike, r sa-
deln fortfarande vldigt viktig. Nr man str upp och cyklar ut-
fr anvnder man sadeln fr att knna av var cykeln r och fr att
trycka ner cykeln i kurvor. Vid kraftiga kompressioner mellanlan-
dar mnga utfrscyklister p sadeln fr att sen direkt stlla sig upp
igen. En sadel som har mjuka kanter mot insidan av lret och som
tl en hel del stryk r att rekommendera. Downhillcyklister som
tvlar brukar vlja en ltt sadel fr att spara vikt och fr ta lite hr-
dare smllar frn sadeln istllet. Sjlvklart ska sadeln knnas bra
att sitta p nr man sitter ner och trampar ven hr.
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du sadel
En sadel ska passa dig, du ska inte anpassas efter sadeln. Men
oavsett hur bra sadel man har eller hur mycket man cyklar s fr
alla rkna med lite mhet i brjan p ssongen. S hr hittar du
rtt sadel fr din bak.
{
text: kalle bern,
stefan larsn
kadens # 1:2009
|
49
Ritcheys nya WCS-sadel Marathon
ska vara sknare i det lnga lop-
pet. Rls i titan, vikt p 223
gram och cirka 920 kronor.
Bike Toyz.
Formula FX (I-Beam) heter SDGs raciga sadel fr lands-
vg eller mountainbike xc. I-Beam r en srskild sorts
sadelrls som sitter monterad i mitten av sadeln, fr
SDGs egna sadelstolpar. Cirka 1 000 kronor.
Cykeldistribution.
En komfortsadel med justerbar bredd fr bttre av-
lastning av sittbenen r Selle Bassanos Modular. Den
bakre delen kan justeras 50 millimeter i bredd i tre steg.
Cirka 800 kronor. Cykloma AB.
Selle Italias Yutaak r en mountainbikesadel med ex-
tra mycket dmpning och en yta som ska motverka att
man glider. Shimano Nordic.
SLR XP frn Selle Italia r en 180 gram ltt snyggsadel fr bde landsvg som mountainbike. Shimano Nordic.
50
|
kadens # 1:2009
S
ka du gna dig t cykelsport fnns det mnga goda argu-
ment fr att anvnda pedaler och cykelskor dr du sitter
fast i pedalerna. Du blir efektivare i din tramprrelse, du
fr bttre kontroll och du blir skrare eftersom risken fr
att halka av pedalerna minskar. r du nybrjare s br du va p att
klicka i och ur pedalerna hemma frst och sedan under cykling ute
tnka aktivt p att lsgra foten frn pedalen innan du stannar.
Detta kommer snart att ske med automatik d du har blivit van.
I princip alla pedalsystem fr landsvg och mountainbike bygger
p att en kloss under skon trycks fast i en fjderbelastad mekanism
i pedalen. Nr man stannar vrider man hlen utt s frigrs skon
frn pedalen. Fjdern kan oftast spnnas s att cyklisten kan regle-
ra vilket motstnd som ska krvas fr att komma i och ur pedalen.
Skillnaden mellan landsvgspedaler och mountainbikepedaler
r att pedaler fr vgcykling bara har en lsmekanism p ena si-
dan av pedalkroppen, fr att vara lttare och ge strre
markfrigng. Mountainbikepedaler av typen SPD
r dubbelsidiga fr att underltta isteget i knlig
terrng. De klarar dessutom av att rensa smuts
och lera bttre, en ndvndighet i skogen om
det r bltt.
Fast eller inte?
Mountainbikepedaler fr utfrskning r ett val mellan platt-
formspedaler eller pedaler dr man sitter fast. En van SPD-anvn-
dare kommer att knna sig trygg med ftterna fast i pedalerna ven
i en bikepark. En cyklist som inte r van vid pedalsystem dr ft-
terna sitter fast i pedalen br anvnda plattformspedaler. Platt-
formspedaler med rejla piggar ger bra grepp ven nr det r lerigt.
Men tnk p att piggarna greppar minst lika bra i smalbenet som
skosulan.
Fotens position p pedalen justeras via viss rrlighet i sjlva
pedalklossen och genom en justermn i skons klossinfstning.
Vanligast r att positionera stortleden (knlen p insidan av fo-
ten, strax bakom stortn) ovanfr eller ngon centimeter framfr
pedalaxelns centrum. Mnga vinklar ocks trna ngot int och
hlen lite utt fr att undvika att sl i ramens kedjestag. Ur ett
ergonomiskt perspektiv r det dremot bst att ha en s naturlig
fotposition som mjligt fr att minimera skaderisken p grund
av onaturlig belastning p knleden.
Alla pedaltillverkare erbjuder nmligen viss rrlighet i sitt pe-
dalsystem, antingen genom pedalkonstruktionen eller genom
klossarna. Detta gr att man kan vinkla hlen mellan 310 grader i
sidled eller ett par millimeters rrelse av hela foten i sidled.
Underhll
Pedalklossar r en frbrukningsvara och sljs som reservdelar av
alla vlsorterade butiker. De slits framfr allt av att man gr med
cykelskorna. En del tillverkare har skydd att montera p klossarna
om man ska g. Skor med frsnkta klossar, till exempel fr moun-
tainbike, eller klossar med pontoner gr att de slits lite mindre
och blir lttare att g med. Byt klossar om det r svrt
eller alldeles fr ltt att klicka ur pedalerna, liksom
om du knner ett mrkbart glapp.
De festa av dagens moderna pedaler har tv eller
tre lager mellan pedalkroppen och pedalaxel, och
r i allmnhet ganska underhllsfria. Det r oftast
maskinkullager, ordentligt ttade, i kombination
med ett rull- eller nllager som distribuerar trycket p axeln btt-
re. De hller lngre om man inte sprutar avfettningsmedel mot
lager och ttningar och undviker hgtryckstvtt.
Nr man monterar pedalerna i vevarmen r det viktigt att tnka
p att hgerpedalen r hgergngad och skruvas fast framt i cy-
kelns riktning. Det gller ven vnsterpedalen, men den r allts
vnstergngad. Nr man lossar pedalerna r en bra minneshjlp
att de ska skruvas av bakt mot bakhjulet p bda sidor. Lgg
ordentligt med fett p pedalgngorna s slipper du knak och pe-
daler som sitter fast fr gott. Hll pedalkroppen ren och anvnd
lite tunn, syntetisk olja mellan skokloss och pedalkropp om det r
svrt att f loss foten frn pedalen.
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du pedaler
Pedalerna r en av tre kontaktpunkter mellan cykel och cyklist,
efter styre och sadel. De r centrala i rollen som kraftverfrare
och viktiga fr kontroll och skerhet.
{
text: kalle bern,
stefan larsn
kadens # 1:2009
|
51
Tre olika typer av pedaler frn Shimano fr mountainbike. SPD-systemet revolu-
tionerade skogscyklingen i brjan av 90-talet (nederst t.h.). Numera kan man f
en plattform runt spd-pedalen ocks fr lite mer std fr foten (nederst t.v.). Till
hger en plattformspedal fr frikare som inte gillar att sitta fast. Shimano.
Times landsvgspedaler erbjuder
extra mycket rrelse i sidled fr att
motverka belastningsskador.
Look var en av de frsta
tillverkarna av pedaler
fr landsvg utan clips
och remmar.
52
|
kadens # 1:2009
K
per du en racercykel fr lands-
vg idag s fr du till 99 pro-
cents sannolikhet hjul fr
kanttrdsdck. Fr 25 r sedan
var det inte lika sjlvklart d utrustades
ven fnare motionsracers inte sllan med
tubdcksflgar, dr dcken klistras fast di-
rekt p flgen och har en insydd slang. Nu
r urvalet av kanttrdsdck stort och brett,
frn profsdck till trningsdck. F har
anledning att fundera ver detta val, men
mnga tvlingscyklister och en del fnsma-
kare vljer fortfarande tubdck. Tubdck
med en tubdcksflg r nmligen fortfa-
rande oftast en lttare kombination och
knslan i tubdck upplevs ofta lite mjukare
och fljsammare jmfrt med kanttrds-
dck. ven om detta r en nyans och ingen
sjlvklarhet.
Kanttrdsdck har frdelen att punkte-
ringar under trning blir enklare och bil-
ligare att tgrda jmfrt med tubdck.
Kanttrdsdck sitter utan klister och kan
inte lossna frn flgen p grund av belast-
ning.
Kper du en mountainbike s fr du till
100 procents sannolikhet en cykel med hjul
fr kanttrdsdck med eller utan slang.
Slanglsa dck, tubeless, har slagit igenom
i det vre modellsegmentet, men krver
ocks specifka flgar eller en ttningstill-
sats fr vanliga flgar. Detta oavsett om
hjulen ska anvndas fr utfrskning eller
crosscountry.
Olika hjul
Landsvgshjul kan delas in i olika kate-
gorier beroende p anvndningsomrde,
men de hjul som fljer med en frdig cykel
r nstan alltid allroundhjul. Fr den som
vill uppgradera sin cykel med ett par bttre
hjul har man att vlja mellan hjul som i
frsta hand r ltta eller aerodynamiska.
Mnga nya tvlingshjul frenar dessa bda
egenskaper, lg vikt och god aerodynamik,
i ett och samma hjulpar. Dessa r dremot
allt som oftast mycket dyra rkna med
femsifriga belopp.
Ltta hjul r byggda med f ekrar och
lga, ltta flgar i kolfber. Aerodynamiska
hjul med djupa s kallade hgproflsflgar
och relativt f, platta ekrar ska reducera
turbulens frn fartvinden.
Moderna frdigbyggda hjul fr landsvg
har inte sllan en ngot hgre flg, ibland
med en aeroprofl, samt frre och plattare
ekrar n klassiska landsvgshjul. Hand-
byggda hjul med standardekrar gr hjulen
lttare att underhlla om ngot skulle g
snder.
Fr mountainbike r aerodynamiska
egenskaper sekundra. Hr r det viktigast
med hllbarhet och vridstyvhet i och med
de strre belastningar som hjulen utstts
fr. Ju fortare det ska g, som i tvlings-
sammanhang, ju lttare hjul vill man ha.
Den roterande massan som utgrs av ek-
rar, flg, dck och slang ska nmligen ac-
celereras igng och drfr vill man ha den
s lg som mjligt.
Olika dck
Kanttrdsdck r allts den vanligaste ty-
pen av dck fr trning och tvling p v-
gen och i skogen. Men det fnns frsts en
stor mngd olika dck att vlja mellan ven
hr. Fr tvling vljer mnga ltta dck och
slangar, ofta i latex, av samma skl som
tidigare nmnts. Men kr man mountain-
bike s blir underlaget ocks avgrande.
r det bltt och lerigt vljer man dck som
greppar och rensar lera i frsta hand. Dessa
dck har generellt stora dubbar med gan-
ska lngt avstnd mellan varandra samt en
gummiblandning som r mjuk och klist-
rig. Nackdelen r att dessa slits lite snab-
bare.
r det hrt och torrt r det viktigare med
lgt rullmotstnd. Karaktristiskt fr des-
sa dck r att de har ett lgt mnster, med
sm tttsittande dubbar. De klarar inte av
att rensa lera lika ltt, men rullar ltt p
sten och grus.
Landsvgscyklister vljer sllan dck
efter vder eller underlag. De festa kant-
trdsdck fr landsvg har en blandning av
gummisorter fr att ge lgt rullmotstnd
men bra kurvgrepp, samt ngon form av
inbyggt punkteringsskydd. Om du fr ett
par enkla trningsdck med din nya cykel
r ett par ltta kanttrdsdck av god kvali-
tet och ett par ltta slangar en lyxig budget-
uppgradering.
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du hjul och dck
Bra hjul r en av de bsta investeringar du kan gra i din cykel.
Och bra dck r grdden p moset. Fr styva, ltta hjul gr
underverk fr din cykling. Och skna, lttrullande dck med bra
grepp ser till att du har kontroll.
{
text: kalle bern,
stefan larsn
Joes No Flats r ett ttningssystem fr kanttrds-
dck om man vill kra utan slang. Tubeless Kit fnns fr
cykelcross- eller cross countrydck. Cirka 500 kronor.
Cykeldistribution.
kadens # 1:2009
|
53
Tyska Lightweights hjul r handbyggda i kolfber och r bde ltta, styva och aero.
Och dyra. Standard C fr kanttrd kostar 37 811 kronor och vger 1 135 gram, per par.
Cykeldistribution.
Mountainbikehjulet med kolfberflg r fr tubdck och kostar runt 16 000 kronor per
par. Spanska Cykelimporten.
Reynolds hjulset DV46 T UL kr bland annat Agritubelteamet p. UL str fr ultralt-
ta 1040 gram per par och 46 r flgdjupet i millimeter vilket ska ge bttre aerodyna-
miska egenskaper i vxlande vindfrhllanden. Cirkapris 18 800 kronor. Cyclecompo-
nents.
Tjeckiska dcktillverkaren Tufo gr ven hjul fr landsvg och mountainbike. Cyclo-
ne r ett tubdckshjul fr landsvg, med hg kolfberflg och platta ekrar. Cirkapris
17 500 kronor per par.
54
|
kadens # 1:2009
Det fnns mnga olika typer av dck fr landsvg och mountainbike. Numera fnns det till och med dck fr inne-
cykling p trainer som hr frn tyska Continental. Duells.
Stora dubbar eller sm dubbar? Valet av dckmnster
fr mountainbike hnger ihop med underlaget och n-
damlet.
Continental kommer med
en ny serie dck srskilt fr cykelcross.
Priserna ligger mellan 249- 698 kronor. Duells.
Tufos tubdck fr kanttrds-
flgar minskar risken fr genom-
slagspunkteringar och ska ge en sk-
nare gng. Elite har en kanttrd som hakar
i flgen som ett vanligt kanttrdsdck, men en
insydd slang som ett tubdck. Cirka 725 kronor styck.
Spanska Cykelimporten.
Sram har kpt hjultillverkaren Zipp och lanserar nu Zipp-hjul
med Sramloggor p. Vartex.
MT VREN
P MALLORCA!
Vi vgar pst att vrt cykellger r unikt. Cykling i fokus
men givetvis r fika lika viktigt. Med ledarledda turer runt
om p Mallorca (fr alla farter), pricka-tiden-tvlingar,
bergsturer, democenter, frelsningar och god mat har vi
ett koncept som passar motionren och den mer avancera-
de cyklisten.
G in p www.springtime.se/cykel och Ls mer om vrt
unika cykellger p Mallorca.
Cykelresor med
en hgre vxel!
Ls mer www.springtime.se
Cykel uppslag Kadens sep 08-09-08 14.55 Sida 1
kadens # 1:2009
|
55
MT VREN
P MALLORCA!
Vi vgar pst att vrt cykellger r unikt. Cykling i fokus
men givetvis r fika lika viktigt. Med ledarledda turer runt
om p Mallorca (fr alla farter), pricka-tiden-tvlingar,
bergsturer, democenter, frelsningar och god mat har vi
ett koncept som passar motionren och den mer avancera-
de cyklisten.
G in p www.springtime.se/cykel och Ls mer om vrt
unika cykellger p Mallorca.
Cykelresor med
en hgre vxel!
Ls mer www.springtime.se
Cykel uppslag Kadens sep 08-09-08 14.55 Sida 1
56
|
kadens # 1:2009
D
en strsta nyheten bland
Shimanos mountainbikegrupp-
er r att Shimano SLX erstter
den populra trotjnaren Deore
LX i mellansegmentet. Deore LX har istl-
let ftt nytt liv som en ren trekking- och
touringgrupp.
SLX r en helt ny mountainbikegrupp
som frtar med svl cross country-publi-
ken som all mountain-cyklisterna. Grup-
pen ligger under Deore XT och har en del
funktioner som saknas i bde XT och Deore
(som i sin tur ligger under SLX i grupphie-
rarkin). Bland annat har SLX ett tvdelat
vevparti med bashguard som tillval, med
utvxlingen 36/22 fr mer utfrsbetonad
cykling. Fr att matcha den fnns ven en
SLX-framvxel fr kompaktutvxlingar. En
annan unik funktion r att bromshandta-
gens rckvidd kan justeras utan verktyg.
Formsprket och designen ligger nr-
mare XTR n XT-gruppen, med en grto-
nad bas med blanka partier. SLX fnns p
cyklar fr cross country och all mountain i
mellanklasssegmentet under 2009.
Andra nyheter p mountainbikesidan
frn Shimano r ett lttare skivbroms-
handtag i XTR-gruppen samt ett framnav
med 15 millimeters genomgende axel.
Samma navtyp har ven XT-gruppen ftt,
liksom en framvxel med fste fr monte-
ring direkt i sadelrret, utan klmma.
Saintgruppen r annars den grupp som
har genomgtt den strsta frndringen
till 2009. Nyheter hr r bland annat en
ny shadowbakvxel, skivbromsar med fyra
kolvar som ska ge bttre bromskraft och en
bttre modulation av den samma. Saint har
ven ftt tvvgs-vxelreglage med samma
teknologi som XTR-gruppens reglage, samt
en del andra smfrndringar. Inte minst
har designen frschats upp rejlt, med ett
mer aggressivt formsprk, feta loggor och
gulddetaljer.
El-revolution?
P landsvgssidan r frsts nya Dura-Ace
den mest spnnande nyheten frn Shima-
no, som valde att slppa tv versioner av
den nya gruppen samtidigt. En mekanisk
och en elektronisk, Di2. Shimano och
Campagnolo har under fera r arbetat fr
att f fram elektroniska vxelsystem, och
Shimano hann allts bli frdiga frst.
Vxelmekanismen i mekaniska Dura-
Ace r helt ny och har frre delar n tidi-
gare. Den sitter nu inuti handtagen och
vxelvajerhljena r indragna under styr-
lindan. En intressant iakttagelse i sam-
manhanget r att Shimano verkar ha lyss-
nat p sina kritiker nr det gller formen p
handtagen, och nu nrmat sig bde Srams
och Campagnolos (tidigare) form och ergo-
nomi. Det lustiga r att ven Campagnolo
verkar ha lyssnat p sina kritiker och gjort
om sina bromshandtag s att de nu liknar
gamla Shimanos form! En vgad gissning
i sammanhanget r att de som gillade
Campagnolos bromshandtagsform frut
nu kommer tycka bttre om Shimano, och
vice versa.
Andra nyheter i den mekaniska versionen
av Dura-Ace r att cykeldatorn nu kan syn-
kas med din vanliga PC fr nedladdning av
trningsdata med mera. Den nya Dura-Ace-
kedjan har ven ftt ett kedjels s att man
kan dela och stta ihop kedjan fera gnger
utan verktyg. Vevpartiet har ocks en ny de-
sign med ett ihligt yttre kedjedrev, vilket
ska minska vikten och ka vridstyvheten.
Totalt s r den nya Dura-Ace-gruppen 150
gram lttare n den gamla.
Men den verkligt intressanta nyheten r
Di2-versionen av Dura-Ace. Det r allts en
elektronisk variant dr vxel- och broms-
reglage samt fram- och bakvxel skiljer sig
frn den mekaniska versionen. Ett batteri
vxlar med hjlp av sm motorer i fram- och
bakvxeln. Systemet styrs av elkablar som
dras p samma stt som vxelvajerhljena.
Vxling sker med en knapp p samma stlle
som de mekaniska handtagen har en spak.
Handtag, vxlar och batteri (det som ut-
gr den elektriska versionen) r bara cirka
70 gram tyngre n motsvarande delar i den
mekaniska Dura-Ace-gruppen. Detta beror
p att Di2-handtagen r 155 gram lttare n
de mekaniska, men motorer och batteri
adderar vikt.
Det knns som att Shimanos beslut att
slppa sin elektroniska grupp kan vara ett
genombrott fr elektroniska system. An-
nars r idn inte ny franska Mavic har
misslyckats tv gnger med elektroniska
vxlar. Ena gngen med sladd, Zap, i brjan
p 90-talet och senast fr tio r sedan i en
trdls version under namnet Mektronic.
Sram stark rival
Den amerikanska utmanaren, som man
nog fr anse att Sram fortfarande r, har
samlat p sig varumrken och tillverkare
under de senaste ren. Under 2006 lanse-
rade man sina egna landsvgsgrupper. De
tre grupperna str sig vl i konkurrensen
och terfnns p alltfer cyklar i mellan-
och high end-segmentet. Till 2009 hnder
det inte s mycket. En nyhet r att man,
genom sitt senaste uppkp av hjultillver-
karen Zipp, nu lanserar egna Sram-hjul.
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du komponentgrupp
fr skog eller vg
Vilken komponentgrupp du vljer hnger frsts ihop med
anvndningsomrde och prestandakrav, samt hur mycket
pengar du tnker spendera. Vi kollar in ngra av nyheterna fr
2009 och ger dig tv snabbguider infr vxelsystemsvalet.
{
text: stefan larsn
kadens # 1:2009
|
57
Dessa r i grunden baserade p Zipps bud-
getlinje Flashpoint.
En glad nyhet r att den enklaste serien,
Sram Rival, har ftt en ordentlig ansikts-
lyftning. Gruppen har blivit helsvart och
rvt instllningsmjligheterna p broms-
och vxelreglagen frn toppgruppen Red.
Det innebr att Rival samt ven Force nu
erbjuder samma mjligheter att anpassa
reglagen efter varje individs ergonomiska
preferenser. Rival-gruppen har ocks lt-
tats med lite detaljer i kolfber, ftt den
snabbare Zero Loss-vxelmekanismen
och samma framvxeltrimposition som
ven de fnare grupperna Force och Red nu
fr. Rival blir en intressant utmanare i in-
stegsklassen 2009.
P mountainbikesidan har Sram inte
ngra stora nyheter i r. P de fnare grup-
perna X.7-X.0 r det mest trimning p de-
taljniv. Dremot lanserar man en ny in-
stegsgrupp under X.5 som logiskt nog ftt
namnet X.4. Fast grupp kanske r att ta i
det handlar om en bakvxel och ett vxel-
reglage fr ttadelade kassetter, som Sram
helst matchar ihop med sina andra varu-
mrken Truvativ fr vevpartier och Avid fr
bromsar. Inriktningen r fritidscykling i
skog och p vg.
Det ryktas ocks att FSA r p gng att
lansera en komplett landsvgsgrupp. ven
rykten om att Campagnolo kanske tar upp
kampen i skogen igen forerar. Detta efter
att ha slickat sren i drygt 16 r, d man se-
nast 1992 lanserade tv mountainbikegrup-
per som foppade rejlt. Men om det fnns
ngon substans i detta, som mest baseras
p att de ger varumrket Fulcrum som
bland annat gr mountainbikehjul, ter-
str att se.
Superduper
P tal om Campagnolo s storsatsar de infr
2009 med att chocka vrlden med elvadelat.
Som vanligt varje gng ytterligare ett drev
ska klmmas in p kassetten suckar alla och
undrar vad det ska vara bra fr. S har det
varit nr sju-, tta-, nio- och tiodelat lanse-
rats. Men varje extra drev har ocks snabbt
accepterats av cykelkonsumenterna. S lr
det ven bli med elvadelat. Kassetten har
klmts in p samma utrymme som tidigare
tiodelade kassetter och dreven har drmed
blivit nnu smalare.
Campagnolo lanserar elvadelat i de tre
toppgrupperna Chorus, Record och Su-
per Record. Utver detta har man ett nytt
formsprk, som mest syns i de nydesig-
nade Ergopowerhandtagen. De liknar nu
som sagt gamla versionen av Shimanos
broms- och vxelhandtag. Men det handlar
inte bara om design utan ven om ergono-
mi. Bromsreglagets spak har ftt en extra
bj vilket gr det lttare att bromsa med
hnderna uppe p handtagen. Bromsarna
ska leverera mer bromskraft men krva
mindre handkraft.
Bakvxeln i den nya supergruppen Su-
per Record r nu helsvart i kolfber med
detaljer i aluminium och titan och har ftt
trissor med keramiska lager. Super Record-
gruppen ska vga 1 974 gram.
Chorus blir allts nummer tre i Campag-
nolos produktstege eftersom Super Record
puttar ner Record frn tronen. Veloce blir
ingngsmodellen och Mirage och Xenon-
grupperna frsvinner.
Det ryktas om att FSA kanske lanserar en komplett landsvgsgrupp framver. Deras tempovevar lr inte ing i den.
Sram Rival har blivit rejlt uppdaterad till 2009 och fr fer instllningsmjligheter och en syndigt svart frg.
58
|
kadens # 1:2009
Shimano lanserar framfr allt tv nya komponentgrupper 2009. SLX r en mel-
lanklassgrupp fr mountainbike som erstter Deore LX. Nya Dura-Ace kommer i en
mekanisk och en elektronisk version. Den sistnmnda heter d Dura-Ace Di2 (verst).
Campagnolos nya handtag liknar Shimanos gamla, och tvrtom. Byter alla fans sida
nu?
kadens # 1:2009
|
59
Vilken grupp r din grupp?
Vr snabbguide ger dig grepp om komponentgruppernas tnkta inriktning och olika kvalitetsniver. Detta
r allts ingen rankning eller inbrdes jmfrelse, utan ska ses som en vgledning om hur tillverkarna har
tnkt att de olika grupperna ska anvndas.
Det hr r de vanligaste grupperna fr landsvg och crosscountry-mountainbike. Utver dessa fnns
komponentgrupper fr mer cityorienterad cykling, samt fr frikning respektive BMX.
X
0
X
9

X
7
X
5
X
4
X
T
R
D
e
o
r
e

X
T
S
L
X
D
e
o
r
e
A
l
i
v
i
o
R
e
d
F
o
r
c
e
R
i
v
a
l
S
u
p
e
r

R
e
c
o
r
d
R
e
c
o
r
d
C
h
o
r
u
s
C
e
n
t
a
u
r
V
e
l
o
c
e
D
u
r
a
-
A
c
e

D
i
2
D
u
r
a
-
A
c
e
U
l
t
e
g
r
a
/
U
l
t
e
g
r
a

S
L
1
0
5
T
i
a
g
r
a
Proffs
Tvling
Elitmotion
Motion
Insteg
Proffs
Tvling
Elitmotion
Motion
Insteg
Komponentguide
Sg oss vem du r s ska vi sga dig vilken eller vilka komponentgrupper du ska kolla nrmare p!
Nybrjaren
Du har nyligen brjat cykla och vill knna p
cykling som motionsform innan du brjar
investera mer tid och pengar i det. Ditt ml
r att komma i form, kanske genom att cykla
till jobbet. Eventuellt funderar du p att gra
klassikern med bland annat Vtternrundan.
Cykling r en av fera motionsformer du gnar
dig t.
vilken komponentgrupp?
Landsvg: Shimano Tiagra eller 105. Sram Ri-
val. Campagnolo Veloce.
Mountainbike: Shimano Alivio eller Deore.
Sram X.4 eller X.5.
Motionren
Du gnar dig t cykling som din huvudsak-
liga motionsform och du kr ett eller fera
motionslopp rligen. Ett av dina ml med
ssongen r Vtternrundan eller Lnglopps-
cupen i mountainbike, fr vilka du brjar fr-
bereda dig redan under vintern. Du r ganska
intresserad av cyklar och prylar och kan tnka
dig att lgga en del pengar p bra, funktionel-
la produkter av god kvalitet.
Landsvg: Shimano 105 eller Ultegra/Ultegra
SL. Sram Rival eller Force. Campagnolo Cen-
taur eller Chorus.
Mountainbike: Shimano SLX eller Deore XT.
Sram X.7 eller X.9.
Proffswannabeen
Du r helt sld p cykling och cyklar. Dina ml
r hgt satta, oavsett om du r motionr och
ska kra Vttern under tio timmar, eller om du
ska tvla. Du r mycket medveten om vad som
r rtt och snyggt och har stenkoll p alla nya
grejer som kommer 2011, redan nu. Alla pengar
gr rakt in i ditt begr efter det senaste och du
lter inget hlla dig tillbaka. Endast det bsta
r gott nog.

Landsvg: Shimano Dura-Ace/Dura-Ace Di2.
Sram Red. Campagnolo Record/Super Re-
cord.
Mountainbike: Shimano XTR. Sram X.0
NISSAN X-TRAIL
EXTREM FRAMKOMLIGHET MED INTELLIGENT ALL MODE 4x4-i
Nissan X-TRAIL nns med tv bensinmotorer och tv dieselmotorer p 150 hk eller 173 hk
Automatlda till dieselmotorn p 150 hk Dieselpartikellter Smart teknik som tnker t dig.
Frn 238 600 KR
Brnslefrbrukning 7,19,6 l/100 km, CO
2
-utslpp 190230 g/km. Miljklass 2005PM.
GARANTIER: 3 r/ 100.00 km Nybilsgaranti 3 rs Vagnskadegaranti 12 rs Rostskyddsgaranti
3 r/ 100.000 km Nissan Assistance 3 rs Lackgaranti
Bilen p bilden r extrautrustad. Med reservation fr ndringar.
Mer information hittar du p www.nissan.se
ETT AV VRLDENS MEST AVANCERADE 4x4-SYSTEM.
SHIFT_the way you move
AKTIVERA ESP
6

5

1

0

4

6

9

9

5

2

1

0

0

3
[ ]
VARNING:
SKARP KURVA UPPTCKT
VARNING:
SKARP KURVA UPPTCKT
kadens # 1:2009
|
61
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du personlig utrustning
{
62 Cykelklder | 66 Cykelskor | 68 Cykelhjlm och skydd
} 70 Cykelglasgon
NISSAN X-TRAIL
EXTREM FRAMKOMLIGHET MED INTELLIGENT ALL MODE 4x4-i
Nissan X-TRAIL nns med tv bensinmotorer och tv dieselmotorer p 150 hk eller 173 hk
Automatlda till dieselmotorn p 150 hk Dieselpartikellter Smart teknik som tnker t dig.
Frn 238 600 KR
Brnslefrbrukning 7,19,6 l/100 km, CO
2
-utslpp 190230 g/km. Miljklass 2005PM.
GARANTIER: 3 r/ 100.00 km Nybilsgaranti 3 rs Vagnskadegaranti 12 rs Rostskyddsgaranti
3 r/ 100.000 km Nissan Assistance 3 rs Lackgaranti
Bilen p bilden r extrautrustad. Med reservation fr ndringar.
Mer information hittar du p www.nissan.se
ETT AV VRLDENS MEST AVANCERADE 4x4-SYSTEM.
SHIFT_the way you move
AKTIVERA ESP
6

5

1

0

4

6

9

9

5

2

1

0

0

3
[ ]
VARNING:
SKARP KURVA UPPTCKT
VARNING:
SKARP KURVA UPPTCKT
62
|
kadens # 1:2009
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du cykelklder
Rtt kldd blir cyklingen sknare, efektivare och snyggare!
S hr vljer du cykelklder fr sommar och vinter.
{
text: stefan larsn
Gore Countdown r kort och vit.
Cykelstrumpor
Cykelstrumpor r tunna fr att skon ska
kunna sitta tajt, och fr att erbjuda god
ventilation. Av tradition r ocks cykel-
strumpor korta, ven om strumplngden
gr uppt nr det r lgkonjunktur (eller
var det kjollngden som gick nert?). r
man traditionalist s vljer man vitt som
grundfrg p landsvg. r man praktiskt
lagd vljer man svart i skogen. r det kallt
r strumpor med ull i att rekommendera. Se
bara till att det inte blir fr trngt i skon.
Cykelbyxor
Cykelbyxor tcker runt tre fjrdedelar av
lret och har stoppning i grenen. Stopp-
ningen ser olika ut beroende p vilken typ
av cykling byxan r tnkt fr och om den r
fr en kvinna eller man.
Fr landsvg och cross country r cykel-
byxan i tajt lycra mest populr. Vanligtvis
har de ven hngslen, s att du slipper en
glipa mellan byxa och trja. Nackdelen
med hngslen r att det blir knligare att
ta av och p sig om man ska g p muggen,
annars r det mest frdelar. Baggybyxor i
ngon form av kraftigare, slitstarkt funk-
tionstyg r ocks populrt fr mountainbi-
ke. Dessa har ofta en lstagbar innerbyxa
med en isydd stoppning.
Fr svalare dagar r knickers populrt
som alternativ till benvrmare. Viktigt
hr r att smmen hamnar ngot nedanfr
knvecket, en bit ner p vaden, s att den
inte skaver nr man trampar. P vintern r
lnga tajts, grna med vindtt front om det
r riktigt kallt, absolut en prisvrd inves-
tering.
Oavsett modell anvnder man aldrig un-
derbyxor under cykelbyxor. Kalsonger eller
andra underklder kar risken fr skavsr.
Fr att ytterligare minska friktionen kan
man anvnda en srskild sorts antibakte-
riellt byxfett eller vaselin i grenen.
Crafts Elite-byxa har aerodynamiska detaljer.
kadens # 1:2009
|
63
Craft Active Way fr damer.
Cykeltrjor
Cykeltrjor r tillverkade i funktionsmaterial som ska hlla dig
torr och varm, eller torr och sval om det r varmt ute. En hyfsat
lng dragkedja i halsen gr det lttare att ventilera ut verskotts-
vrme eller stnga ute den kalla fartvinden. Tre fckor p ryggen,
och grna en extrafcka med blixtls fr vrdesakerna, r praktiskt
fr frvaring av mat, en regnjacka, pengar och mobiltelefon. Tnk
p att alltid packa de tyngsta sakerna i mittenfckan s slipper du
ha en trja som hnger p svaj nr du cyklar.
Mountainbikecyklister som inte tvlar kanske fredrar en rym-
ligare trja som ger bra rrlighet och ven rymmer eventuella
skydd.
64
|
kadens # 1:2009
Cykelhandskar
Cykelhandskar ska ge komfort, ett bttre grepp och skydda dina
hnder om du vurpar.
Handskar med avklippta, korta fngrar samt tunn och luftig
ovandel r vanligast p sommaren och p landsvg. Mountainbike-
cyklister anvnder ofta lite kraftigare handskar fr bttre skydds-
frmga, men ven tunnare handskar fr bra kontroll och knsla
med lnga fngrar r populrt.
Arm- och benvrmare
Lsa rmar och ben samt knvrmare r vettiga frstrknings-
plagg som gr det ltt att reglera kroppstemperaturen. Armvr-
marna ska vara tillrckligt lnga och sitta tajt utan att klmma se
till att de sitter s pass hrt att de inte glider ner p verarmen.
Samma sak gller benvrmarna, men dessa hlls ocks p plats
av kortbyxans benslut som
man har ver dem. Knvr-
mare r en kortare variant
av benvrmare som lmnar
vaderna bara. Tnk p att
kn- och benvrmarnas
eventuella smmar
inte ska skava i omr-
det runt knvecket nr
du trampar.
Mountainbikehandskar f r sommarbruk.
kadens # 1:2009
|
65
Vinterkldd
Tre lager r en bra grund att brja med. Under-
stllet ska transportera bort fukt frn krop-
pen. Ett mellanlager i ett lite tjockare
material fr vrmen och ett skal yt-
terst skyddar mot fartvind och vta.
Ju kallare det r, desto fer lager
inte tjockare trjor. Kl dig s
att du knner dig lite frusen den
frsta kvarten tills du ftt upp
vrmen.
Prova din ytterjacka or-
dentligt infr kpet. Stt
dig p en cykel och kolla
s att inte rmarna r
fr korta eller om det
knns tajt ver axlar el-
ler i halsen nr du sit-
ter med hnderna p
styret.
Var extra noggrann
med att skydda knna,
grna med ett par knick-
ers eller knvrmare som
komplement under lng-
byxan. P vintern r det vik-
tigt med handskar med vind-
skyddad ovansida och lnga
muddar fr att slippa glipa mellan jackrm och handske.
Handskar med tre fngrar r bra om det r riktigt kallt. Se till
att ha lite extra utrymme fr eventuell frstrkningshandske
inuti.
En tunn mssa som passar under hjlmen med vindfront fr
pannan r sknast p vintern. Ett pannband r annars perfekt om
det inte r extremt kallt, d kanske en balaclava (en rnarluva)
r det enda som duger.
Ftterna r en knslig del av kroppen. Det absolut
skraste r att kpa vrmesulor. Det fnns
elektroniska med batterier eller
engngspsar som hller
tv-sex timmar. Rik-
tiga vinterskor r en
vettig investering,
kompletterade med
ett par bra skover-
drag.
Fr vintercykling r det srskilt viktigt att skerstlla
god luft- och blodcirkulation, fr det r luften som isolerar
och vrmer dina tr. Men om inte blodet fr cirkulera i dina
ftter s blir inte luften uppvrmd. Prova drfr alltid vin-
terskor med eventuella varma ilggsulor och dina vinter-
strumpor. Med dessa ska skorna nd knnas hyfsat rym-
liga. Du br kunna spela piano med alla tr.
En vinterjacka
ska vara vind- och
vattenavvisande.
Lnga tajts med
hngslen och vindtt
front hller dig varm.
Skoverdrag r ett bra
komplement till vinterskorna.
En bra understllstrja
hller dig torr och varm.
66
|
kadens # 1:2009
C
ykelskor har en styv sula s att
kraften verfrs frn cyklist
till pedal utan efektfrluster.
Skruvfsten fr pedalklossar i
sulan gr att du kan trampa skert iklickad
i pedalen. Nr du vill stiga av s vrider du
foten utt, d lsgrs klossen frn pedalen.
Det vanligaste mnstret fr landsvgsklos-
sar r tre hl i en triangel, s kallad Look-
standard.
Skons ovandel r oftast av syntetmateri-
al samt nt fr att vara ltt, hllbar och vl
ventilerad. Skon hlls p plats runt foten
med hjlp av kardborreband och ofta ocks
ngon form av spnnband eller snrning.
Det viktigaste r att skon sitter ordent-
ligt runt vristen och hlen, s att den inte
glappar nr man drar pedalerna uppt och
bakt. Belasta skon i framkant nr du pro-
var den genom att trycka ner trna och luta
dig lite framt. Kolla s att hlen sitter i ett
fast och sknt grepp och inte glider uppt.
Tnk ocks p att skon inte ska klmma
mot fotbladets frmre utsida, eftersom
denna del utstts fr en hel del tryck under
cykling.
Eftersom cykling innebr en mjuk r-
relse utan isttningssttar r det inte lika
viktigt att trna inte tar emot i framkant av
skon. Dremot gr det inget om tboxen r
rymlig och ger ett visst spelrum fr trna.
Kontrollera ocks att eventuella spn-
nen inte trycker p foten och att justerban-
den rcker till s att du kan justera skons
grepp. Justerbanden ska fxera din hl bak-
t mot hlkappan och samtidigt hlla din
vrist p plats s att du kan dra uppt med
den fot som inte trycker nert.
I skogen och luften
Fr mountainbike r skorna, utom de rena
tvlingsskorna, lite mjukare i sulan s att
det blir enklare att g och springa med
skon i terrngen. Passformen r lika vik-
tig hr och samma kriterier gller som fr
landsvgsskor. Dobbar under trna och en
grovmnstrad sula med en frsnkning fr
pedalklossen ger bttre grepp i skogen. Tv
parallella hl r den vanligaste infstning-
en fr mountainbikepedalklossar.
Flera tillverkare sljer skor anpassade fr
cykling med plattformspedaler utan klos-
sar. En styv sula med bra grepp ger bttre
kontroll och r snllare mot vadmusklerna
n mjuka skateskor. Cykelskor klarar ocks
regn och lera bttre.
De senaste ren har formgjutna skor
kommit frn tillverkare som Lake och
Shimano. Sitter skon bra p frn brjan
fnns det inget behov att formgjuta den,
men formgjutning kan onekligen vara fan-
tastiskt bra fr den dr exakta passformen.
Vill man inte kpa formgjutna skor, kan
en vettig investering vara formgjutna su-
lor. Formgjutna anatomiska innersulor
ger mer std fr foten och avlastar bland
annat tryckpunkter under foten. Dessa
blir mer och mer populra bland cyklister.
Formbara sulor hittar man bland annat i
lparbutiker, men det fnns ven tunnare
cykelspecifka sulor fr cykelskor p mark-
naden. Tnk p att sulor fr lpning r lite
tjockare n originalsulan s ta med cy-
kelskorna och prova med sulan i butiken.
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du cykelskor
Med bra cykelskor fr du ner kraften i backen och slipper mma,
trtta ftter. S hr vljer du rtt puppor fr vgen och skogen.
{
text: kadens redaktion
Vikten viktig
Sko- och pedalvikten hr till den roterande
vikten. Precis som dck och flgar utgr
pedaler och skor en massa som ska acce-
lereras igng. Det r drfr srskilt viktigt
med lg vikt hr. Egentligen mycket vikti-
gare n vad en ltt ram r till exempel ett
halvt kilo extra p pedal- och skosystemet
motsvarar den kade energitgng som
ett helt kilo extra p ramen krver vid ac-
celerationer.
Sidi Dragon 2 fr mountainbike crosscountry har
en styv kolfbersula. Ovandel i syntetskinn med tre
spnnen. Cykel City.
kadens # 1:2009
|
67
Damskon R86 fr landsvg frn Shimano i neutralt svart och vitt. Shimano Nordic.
Shimanos nya nst-vrstingar erbjuder en nedtonad skogsbrun design i ett hgprestandapaket. Formgjuten sula
och hl, kolfber i yttersula. Shimano Nordic.
Att vlja skor handlar inte bara om att vlja frgAlla frger fnns p alla skor frn Northwave. Grahns.
Bontrager har brjat gra cykelskor fr landsvg och
mountainbike och levererar dem med anatomiska fot-
bddar frn start. Smart! Duells.
68
|
kadens # 1:2009
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du cykelhjlm och skydd
Att skydda huvudet knns sjlvklart idag. Men det gller att
hjlmen sitter rtt fr att gra jobbet om olyckan r framme! Och
det gller andra skydd ocks.
{
S
kyddsfunktionen i en hjlm bestr av att
materialet ska komprimeras i samband
med ett slag och p s stt absorbera
en stt mot huvudet. Mountainbikehjl-
mar har ofta en lite rundare form och gr ner mer
ver nacken samt har en lstagbar skrm. Hjlmar
fr landsvg har ofta en lite mer aerodynamisk de-
sign. Skyddsfunktionen r dremot samma fr
alla hjlmar som sljs i Sverige.
Hjlmen ska sitta mitt p huvudet. Passfor-
men regleras med ett band runt huvudet eller
nacken som gr att storleken kan anpassas
med hjlp av ett klickreglage eller en
ratt. Hakbandets frmre och bakre
del ska mtas precis under rsnib-
ben. Det justeras under hakan s
att du kan gapa stort utan pro-
blem.
Att hitta bra skydd fr frik-
ning i skog och p fjll tar tid.
Helst ska man ha cyklat i skyd-
den innan kp men det r oftast
inte mjligt. Bra skydd mrker
man inte och vill heller inte
slita av sig s fort man kommer
ner. Skna skydd som sitter bra och
skyddar bra borde vara en sjlvklar-
het men mnga kr nd omkring i
oskna skydd som skaver och r fr
varma. Skydd blir alltid fr varma, s
att vlja skna skydd r ocks att vlja
skydd som knns bra ven nr det r rik-
tigt svettigt och varmt.
Ryggskydd, hjlm, kn och armbgsskydd
r ungefr vad man br ha p sig nr man kr utfr.
Mnga skyddar verkroppen med en skyddsjacka som
ven skyddar brst och axlar, vilket r tillrckligt
mycket fr att klara de obligatoriska krascherna men
fortfarande tillrckligt lite fr att vara smidigt.
Vissa modeller av kn- och armbgsskydd halkar
ner om det skakar. Och cykling skakar. Den oskerhet
som ett dligt skydd ger dig d gr dig till en smre
cyklist.
kadens # 1:2009
|
69
Limar Pro 104 r enligt tillverkaren vrldens lttaste
hjlm, med en vikt i minsta storleken p 180 gram. Nu
kommer den som mountainbikevariant med skrm.
Cirkapris 1 195 kronor. Jaguarverken.
BBB Everest r en ny mountainbikehjlm frn Quality
Bike med lstagbar skrm. Skalet r formgjutet och har
23 ventilationshl, frstrkningar i kolfber och alumi-
nium. Finns i M (5258) och L (5863). Cirkapris 1 700
kronor. Quality Bike.
Belgiska hjlmarna Lazer kommer med gratis olycksfallsfrskring under de sex frsta mnaderna, som gller vid
eventuell cykelolycka. Cycleurope.
Fullt med skydd frn svenska Poc.
70
|
kadens # 1:2009
[CykelGuiden 2009 ]
s vljer du cykelglasgon
Rtt glasgon r inte bara en frga om stil. Vlj dem efter
cykeltyp, ljusfrhllanden och hjlmkompatibilitet.
{
C
ykelglasgon ska skydda mot
solljus, damm, vind, regn och
insekter allt som kan komma
i dina gon. Tnk srskilt noga
p att de ska sitta bra nr du lutar dig fram
och att de inte skymmer din sikt i denna
sittposition. Kolla ocks att de passar ihop
med din hjlm.
Nr man cyklar mountainbike r det vik-
tigt att glasgonen inte immar igen och
att de klarar av kontrasterna mellan sol
och skugga bra. Ljusfrhllandena vxlar
snabbare i skogen n p vgen. Drfr r
det ocks bra med utbytbara linser som
klarar olika typer av ljusfrhllanden.
tminstone en klar och en mrk lins br
man ha. Gula linser r fr skymningsljus
och frstrker kontrasterna. Fotokroma-
tiska linser anpassar sig automatiskt efter
ljusfrhllandena, men r i allmnhet fr
lngsamma fr snabba ljusvxlingar som
till exempel i skogen p sommaren.
Filtrering
Fr alla cykelglasgon r det viktigt att de
sitter sknt och ger ett fullgott skydd mot
vind och insekter. Glasgonen br drfr
helst erbjuda justermjligheter s att du
kan anpassa nsdelen och skalmarna fr
optimal passform. En optiskt korrigerad
lins, som r tunnare i tjocklek i ytterkan-
terna och tjockare mot nsan, ger rtt syn-
information. En sportlins som r bjd men
inte korrigerad p rtt stt, gr att avstnd
och proportioner frvanskas.
Linserna kategoriseras frn 04 efter hur
mycket ljus de fltrerar. Klara linser, kate-
gori 0, slpper igenom allt ljus. Mycket
mrka linser med kategori 4 tar bort 9295
procent av ljuset. Kategori 2 och 3 r de van-
ligaste fr solglasgon. De festa moderna
solglasgon tar bort 100 procent av det
skadliga UV-ljuset.
Goggles
Skidglasgon fr cykling kallas goggles och
br anvndas s fort man tagit p sig fullfa-
ce-hjlmen. Att anvnda andra sportglas-
gon n goggles med fullface-hjlm fung-
erar i vissa frhllanden, men stilpolisen
kommer att skriva ut bter p plats om du
ker fast. Fr bst funktion och bst skydd
mot lera, grus och grenar r goggles ver-
lgset bst. Motocrossglasgon anvnds av
de festa och fera tillverkare sljer ven cy-
kelspecifka versioner av crossbrillorna.
Ett klart glas fungerar nstan alltid bst
och fnns det dubbelglas s r det nnu
bttre. Se till att prova glasgonen tillsam-
mans med hjlmen, fr fungerar de inte
tillsammans med hjlmen s fungerar de
inte alls. Solglas och gula glas fungerar p
vissa berg men gr att det blir mrkare. Och
mrka skogspartier kan vara lite svrcykla-
de, speciellt nr man kommer frn starkt
solljus. Resrbandet br vara gummerat p
insidan fr att fsta bra mot hjlmen.
Hjlmtillverkaren Giro breddar nu sitt sortiment med
glasgon. Score Goggles r fr den som vill cykla fort
utfr. Shimano Nordic.
Spectras sportglasgon har tre olika linser samt en ex-
tra bge dr man kan montera in slipade glas. Glasgo-
nen fnns i tv olika modeller samt i fem frgalternativ.
Cirkapris frn 399 kronor. Cycleurope.
Rudy Project Noyz har justerbara skalmar och nsdel fr enklare justering av passformen.
Utbyteslinser i mnga olika nyanser fnns som tillbehr. Cykel City.
kadens # 1:2009
|
71
Filter r nya glasgon fr den som vill cykla med stil.
Tillverkade av Giro. Shimano Nordic.
Goggles frn Poc.
Lt oss veta vad du tycker! Skriv till oss om tidningen
eller vad som helst som har med cykel att gra. Eller
passa p att frga vr expertpanel om trning, kost,
cyklar, cykelsport eller prylar.
Fatta dig kort och skicka ditt brev till Cykeltidningen
Kadens, Box 22559, 104 22 Stockholm eller maila
till redaktion@kadens.se. Mrk kuvertet/mailet
Insndare.
Trning:
Fredrik Ericsson (FE)
Idrottsfysiolog
med inriktning
uthllighet och
cykeltrning.
Svensk mstare i
tempo.
Nring och kost:
Anna Sjgren (AS)
Legitimerad sjuk
gymnast och kost
rdgivare med fal
lenhet fr konditionsidrotter.
Proffscykling:
Roberto Vacchi (RV)
Eurosports cykel
kommentator
kan det mesta om
svensk och inter
nationell cykel
sport, i synnerhet landsvg.
Har tvlat fr landslaget p
landsvg.
Frikning:
Kalle Bern (KB)
Kadens friknings
redaktr har koll
p allt frn frik
ning, downhill, bmx och mer
av det som ryms vid sidan av
det breda cykelspret.
Mountainbike:
Andreas Danielsson (AD)
Kadens moun
tainbikeredak
tr r bland an
nat ansvarig fr
mountainbike
inom Sveriges Olympiska
Kommitt. Har tvlat p hg
internationell niv i cross
country och landsvg.
Prylar:
Daniel Rytz (DR)
Kadens prylblog
gare hller koll p
det senaste inom
prylar och cyklar.
Ls Daniels blogg p www.
kadens.se s har du det med.
Tvlar p elitniv i landsvg.
Cyklar:
Stefan Larsn (SL)
Kadens chefredaktr testar
och skriver om nya cyklar,
bde landsvg
och mountain
bike. Entusias
tisk cyklist sedan
25 r.
Frga expert-
panelen!
Brev
Skriv s kan du vinna! Det bsta lsarbidraget (enligt Kadens redaktion) i varje nummer belnas
med ett snt hr Suunto Performance Pack, vrt 1 900 kronor! Performance Pack inkluderar pulsblte,
klocka och hastighetsmtare. Mter puls, fysiologisk data, trningseffekt, hastighet och distans med
mera. Kompatibel med kadensmtare.
Bsta brevet:
Pojken med guldbyxor utan hjlm
Att frndra en norm tar tid. Hur man ndrar normer
fnns det mnga som gnat mnga forskningstimmar
t och meningarna gr isr. En del pstr att det enda
och rtta sttet r att pverka genom lagar och straff.
En del menar att lagar har en pverkan men inte p
en norm, mjligtvis p ett kortsiktigt beteende s
lnge lagen kontrolleras och straff pfrs om bete
endet gr utanfr lagens riktmrke. Men s fort lagen
inte uppmrksammas eller straffet uteblir upphr
den nskade normen.
Nej, jag vill tro att lngsiktigheten hittar vi i mn
niskans goda vilja att gra det som r rtt och att
kopplingen till egen vinning inte ligger allt fr lngt
borta. Egen vinning utan p bekostnad av andras ut
rymme och rttigheter. Fr ett par dagar sedan sg jag
flmen Pojken med guldbyxorna tillsammans med
vra tv sner. Ngot vidare engagemang visade inte
pojkarna fr flmen. Att ha obegrnsat med pengar i
fckan verkar tyvrr vara en missvisande verklighet
fr vra sner. Havet av dtidens 10kronorssedlar
passerade frbi med en mumlande kommentar vad
fett!. Men nr Mats (pojken med brallorna) cyklar
ivg p sin cykel d kom engagemanget. Han
har ingen hjlm, utbrister pojkarna i kr
lika sjlvklart som om huvudet sjlvt
inte satt fast p Mats.
Vad har hnt de senaste 25
ren som fck mina pojkar att
reagera som de gjorde? Tack
och lov inte en lagstiftning
som sger att barn ska bra
hjlm. Nej, det r frukten
av ett lngsiktigt informa
tionsarbete dr insikter
hos oss vuxna ndrat en
norm hos vra barn och
oss sjlva. Den gamla fegmssan betraktas nu ns
tan som en kroppsdel fr vr yngre generation! Jag
tar av mig hatten (inte hjlmen) och utbrister hurra
fr cykelhjlmen och lngsiktigt normarbete istllet
fr lagstiftning!
anders gren
Vi tror ocks p att arbeta med normer framfr frbud.
Ett nrliggande exempel p hur vl detta fungerar r ut-
frsskidkningen. Frr var det bara barn som hade hjlm
i skidbackarna. Men nr alla tuffa tjejer och killar br-
jade med hjlm fr svl slalom som extremskidkning
r hjlm numera normen p skidorterna. Vi cyklister r
ocks p god vg som du ppekar Anders en Suunto-
klocka kommer med posten! SL
72
|

kadens 1 : 2009
En sjlvklarhet i dag!
kadens 1 : 2009

|
73
Trningstips
Vid cykling i kyla tnker jag p att underliv
och knn br skyddas. Frlng understlls
trjan eller vindskyddet genom att sy fast
lmpligt tygstycke ungefr som framsidan
av en kalsong, s att du nstan kan sitta p
tyget.
Lgg hnderna p knna efter trnings
passet. D kan du ltt konstatera hur det
r med knnas arbetstemperatur. Man
kan inte rkna med att de skall vara svet
tiga, men de skall inte vara iskalla. Kr med
dubbla byxor eller sy fast en lmplig tyg
lapp p insidan av byxan.
Till slut mitt BSTA trningsrd vid lp
ning. Anvnd alltid stvlar, helst med klack.
Den tuffa trningen skall ske i sn, krr el
ler obanad terrng. Som cyklist r det vik
tigt att vara rdd om benen. Vid lptrning
r det i frsta hand syreupptagningen som
skall trnas. Benen behver inte rras spe
ciellt fort. Huvudsaken r att de syretran
sporterande organen aktiveras. Du lr dig
inte att rra cykelbenen snabbt genom att
springa fort. Rrelserna r fr olika.
Tre mnader, tre gnger i veckan med in
tervaller i sn eller krr ger dig garanterat
en bra kondition. Denna trning har prak
tiserats av bl. a. Gran kenkungen Karls
son och undertecknad.
Dessutom blev i unga r Anders Adamson
och Alf Segersll under deras tid i Fagersta
tvingade till sdan trning. Alla med myck
et bra resultat frutom mitt eget, men det
berodde p andra orsaker.
palle munther
Krampbot?
Jag var en av fem svenskar som i somras
(5 juli) krde det franska cykelloppet La
Marmotte 174 km ver Glandon, Galibier
och med avslutning i Alpe DHuez. I avslut
ningen p Alpe DHuez drabbades jag av
hysterisk kramp i bda benen, trots att jag
druckit och tit ordentligt under hela lop
pet. Krampen kostade mig massor med tid
p slutet. Hade ungefr 400 utemil i benen
vid start och en bra hst och vintertrning
som frberedelse.
Jag frmodar att en del av svaret r fer
tuffa trningsmil... men ni kanske har andra
tips och rd? Vad beror kramp p och vad
kan ni rekommendera fr produkter som
motverkar detta?
john marin
Det r faktiskt lite oklart vad kramp beror p
men de vanligaste teorierna r vtskebrist,
mineralbrist, lga kolhydratsniver, muskel-
slitage och lgt muskel-pH. I ditt fall r det tro-
ligen en eller fera av de fyra frsta orsakerna.
r du nnu bttre trnad nsta gng minskar
helt klart risken fr kramp. Loppet innehll ju
betydligt mer cykling uppfr med relativt lg
kadens n man kan lyckas uppbringa hemma
i platta Sverige. Lite extra backtrning och/
eller lnga intervaller (5-10 min) p testcy-
kel/trainer med lg kadens kan eventuellt
frbereda dig bttre. Hur stort intag av olika
mineraler man behver r lite individuellt.
Du kan behva ka andelen natrium, t.ex. en
nypa extra bordssalt i varje faska eller byta
sportdryck till en med mer natrium i. Prova
ven att inta extra magnesium dagarna innan
och under loppet. Om det var i ngon srskild
muskel du fck kramp kan du prova att trna
den individuellt med styrketrning eller un-
derska om du r stel i dess antagonist, d.v.s.
ngon muskel som gr motsatt rrelse. FE
Alla hjlpmedel tilltna
Vtterntrningen har brjat. Nu ska vi upp fr Alpe dHuez. Gott nytt r nskar Jenny och
Raimo.
PS. Alla medel tilltna...
Hrligt med lite old school-tips! Just underliv
och knn r mycket viktiga att hlla varma p
vintern och vill man inte investera i dyra vind-
tta byxor fr ngra f kalla pass r ju detta
smarta budgettips. Nr det gller trningstip-
set har vi sjlva inte praktiserat krrlpning.
Men s kan vi ju inte skryta med resultat som
Adamsons eller Segerslls. Ngon som har ett
par stvlar med klack att lna ut?
Fr vr yngre lsekrets kan vi bertta att
Palle Munther bde var en framgngsrik elit-
cyklist p 60- och 70-talet och ven verkade
som frbundskapten fr svenska landslaget
p 1980-talet. SL
74
|

kadens 1 : 2009
text: tom wieselblad
foto: luca mara, mario toledo
och tom wiselblad
G
uld p Sm-TempoT, seger i nor
ska etapploppet Ringerike GP
och andra starka insatser inter
nationellt har rnt Fredrik Erics
son uppmrksamhet under 2008. Nu bel
nas framgngarna med ett proffskontrakt
hos danska Capinordic. Fredrik tar steget
ut i proffslivet igen, trots att hans frsta
proffsr 2006 gav en besk eftersmak.
Den gngna ssongens framgngar har
ftt mig att tnka om. Drrarna ppnades
p nytt och gav mig en ny chans, sger Fred
rik.
Karriren som landsvgscyklist har gtt
fort fr den 30rige Falubon. Under tiden
som en av landets bsta i mountainbike
stllde visserligen Ericsson upp i enstaka
landsvgslopp, men det var inte frrn s
songen 2006 som han tog steget fullt ut.
Team Cykelcitys lagledare Johan Ottos
son fck p allvar upp gonen fr Fredrik
under norska etapploppet Ringerike GP
2004, och tvekade inte att slppa in Falu
bon i laget nr han ville gra bytet till lands
vg infr 2006.
Jag har vetat om Fredriks kapacitet
lnge, nda sedan han tvlade i mountain
bike. P Ringerike krde han otroligt bra
trots att han tvlat s lite p landsvg. Han
har alltid haft alla kvaliteter fr att bli en
riktigt bra landsvgscyklist, sger Ottosson.
Fredrik vann direkt den svenska lands
vgspremiren p stgtaloppet. Drefter
fljde tolv segrar och sammanlagt 24 pall
placeringar 2006.
Jag trivdes i laget p en gng och knde
att det var det hr jag ville satsa p. Den
ssongen, 2006, var min dittills bsta och
mlet var att ta sig ut till proffslivet. Den
Fredrik Ericssons revansch
Intervju
Ingen kan tvinga ut mig i Europa igen, inte ens under pistolhot.
S gick Fredrik Ericssons tankar hsten 2007 efter debutssongen som proffs.
Idag ett r senare gr han sig redo fr ett nytt ventyr som proffs.
Den svenske tempomstaren och Kadens trningsexpert berttar varfr han ndrade sig.
f
o
t
o
:

m
a
r
i
o

t
o
l
e
d
o
kadens 1 : 2009

|
75
hsten skickade jag ut massvis med mail,
typ femtio mail till olika lag, men fck inget
svar. I ett sista desperat frsk brjade jag
ringa runt till mnga, men de sade nej. Till
slut var det bara tv lag kvar och TimeVan
Hemert var ett av dem, berttar Fredrik.
Mrdande konkurrens
Fredrik skrev p ett ettrskontrakt med det
hollndska kontinentallaget och fck ntli
gen prova p det som de festa andra bara
drmmer om att trna och tvla i cykel
p heltid.
Men som de festa andra drmmar r de
sllan lika glamoursa som man tror. Boen
det i staden Rhenen var spartanskt och kon
kurrensen p tvlingarna mrdande.
Jag upplevde steget som ganska stort.
Toppen r inte s vldsamt mycket bttre
dr, men bredden r helt galen. Det r alltid
150200 man till start och alla r de i princip
lika bra som de tio bsta i Sverige. Vrldens
bsta cyklist skulle kunna ha en dlig dag
och gra resultat p sdana tvlingar. Men,
fr en annan, om man inte har det dr sista
lilla extra och r p topp s r det ver, sger
Ericsson.
Efter en bra start dr Fredrik satt med
fnt i fera tvlingar brjade det sakta men
skert g smre.
Det ville sig inte riktigt. Det var stolpe
ut hela tiden. Hade jag bra ben var det n
got som krnglade eller s var jag den sista
som inte kom med i den avgrande utbryt
ningen.
Frustrerande fr en ambitis och, som
Kadens lsare redan vet, mycket trnings
kunnig Ericsson. Mjligtvis var det viljan
och ivern att bli bttre som fllde krokben.
Jag trnade fr likadant jmfrt med
vad jag hade gjort hemma i Sverige, trots
att jag tvlade mycket mer. Halvvgs in i
ssongen hade jag bara fyra pass som inte
hade innehllit intervaller, samtidigt som
jag hade krt 53 tvlingar.
Man tycker att en cyklist som Fredrik
borde ha koll p snt dr. Men han frklarar
det med att han blev lite hemmablind och
var vldigt sugen, taggad och ambitis.
Felet var nog inte brist p terhmtning,
utan att jag tryckte p lite fr hrt nr jag
vl trnade. Man ska vara ovanligt rutinerad
fr sin orutin fr att inte gra det misstaget
tror jag. Frn att ha tvlat 50 tvlingar p ett
helt r i Sverige med den konkurrensen och
de distanser vi har hr, till att kra mnga
fer tvlingar som ocks r lngre och med
hrdare konkurrens s blev det helt enkelt
fr tufft, frklarar Fredrik.
Lrorikt
Om ret som proffs lmnade honom med
en ngot bitter eftersmak hade han nd
lrt sig oerhrt mycket. I det blsiga och
platta Holland rcker enbart ett par starka
ben inte srskilt lngt. Vikten av rtt po
sitionering i klungan, banknnedom och
kantvindskrning r faktorer som alla kan
vara helt avgrande.
Danskarna r bra p kantvind, men hol
lndarna r riktigt grymma. I brjan kte jag
av hela tiden i kantvinden dr nere. Det r
en konst att inse nr det r krt och kasta
sig ut och bilda en ny vinge. Jag mrker verk
ligen i r hur mycket bttre jag har blivit p
att placera mig i klungan ocks, sger han.
Sejouren som proffs varade bara i ett r.
Huvudsponsorn Time drog sig ur laget och
Fredrik knde sig inte hungrig p mer. Han
hade fortfarande bde C och Duppsats
kvar att skriva p sin utbildning hemma i
Falun och Team Cykelcity.se lockade med
trygghet och gamla kompisar.
Ja, jag lngtade tillbaka till Cykelcity
och med SM hemma i Falun var jag villig att
fortstta satsa.
Om det var stolpe ut frra ssongen kan
man milt uttryckt sga att det har vnt fr
Uppsalasonen denna sommar. I fotbollster
mer har det stundtals varit spel mot ppet
ml. Det stenhrda skottet i krysset var na
turligtvis SMguldet i tempo. Otagbart fr
till och med Gustav Larsson och Thomas
Lvkvist.
Jag trodde inte det var sant nr jag
stod p prispallen med guldmedaljen runt
halsen, sger Fredrik dmjukt som i nsta
andetag nd menar att det inte var en su
perskrll.
Danskarna r bra p kantvind, men hollndarna r riktigt
grymma. I brjan kte jag av hela tiden i kantvinden dr nere.
Fredrik fck lra sig snabbt fr att verleva sitt frsta r som proffs.
f
o
t
o
:

m
a
r
i
o

t
o
l
e
d
o
76
|

kadens 1 : 2009
Frsta ret jag krde tempo ver huvud
taget var 2006 och d slutade jag tolva p
SM, trots att jag lade upp loppet helt felak
tigt. Ifjol var jag mindre n en minut frn
pallen. I r visste jag vad jag skulle gra, jag
hade bsta mjliga material och kunde ba
nan utantill.
Men ven om han var med i guldstriden
hade Fredrik svrt att tro p det.
Nr Lvkvist gick i ml var han helt
sker p att han hade vunnit, fan vilket
bra tempo jag fck till, nu kommer jag sl
Gustav. Och s fck Lvkvist stryk med sju
sekunder av Gustav som i sin tur var rtt
pissed han ocks. Han trodde ju att han
skulle vinna bara han slog Thomas, sger
den slutliga segraren i SMtempot.
Jmnhet som styrka
Fredriks strsta styrka som cyklist r jmn
heten, bde mentalt och fysiskt. Han ger
alltid sitt yttersta, vare sig det gller trning
eller tvling.
Jag vet inte om det r s
att jag r extremt kass p att
formtoppa mig eller om jag
r bra p att alltid hamna i
rtt prestationstillstnd rent
mentalt. Tittar man rent fy
siskt p elitidrottare s r
skillnaden mellan dliga
tvlingar och bra tvlingar
generellt sett ganska liten.
Det kan upplevas som mils
vida skillnader och resultatmssigt kan det
bli det, men det beror ofta p att personen
tycker, shit, vad tungt det gr idag. Och
s viker de ner sig och d blir det vrldens
skillnad, menar han.
Att det rent fysiologiskt r extremt liten
skillnad tycker Fredrik r ganska sknt att
veta.
Jag gjorde faktiskt ett bttre tempo
lopp i Lax 3dagars (40 km) n p SM rent
effektmssigt. Och jag hade till exempel
blivit fyra p SM med tiden jag gjorde p
ett trningslopp p tvlingsbanan veckan
innan SM. D trodde jag att jag kunde kra
en och en halv minut snabbare p SM. Men
jag hade inte rknat med att det skulle rcka
till guld, sger Fredrik.
Jmnheten, med SMguldet som pricken
ver i:et, rckte fr att vertyga cykelfr
bundets sportchef Hans Falk om att Fredrik
skulle f representera Sverige p cykelVM i
italienska Varese. I ett mycket starkt start
flt gjorde han ett bra tempolopp och slu
tade p en meriterande 20:e plats.
Viktiga faktorer
Vrldslag som Team Columbia och nystar
tade Cervlo TestTeam visade intresse fr
den tempostarke svensken efter ssongen.
Men nr de till slut valde att satsa p andra
cyklister blev danska Capinordic ett bra al
ternativ.
En faktor som var helt avgrande var
mjligheten att fortstta bo i Falun och
fyga till tvlingarna. Hr vet jag att jag har
mycket bra trningsfrhllanden, ett bra
boende, att jag kan fortstta att driva min
frma och ha ett rikt socialt
liv vid sidan av cyklandet
faktorer som spelar en vldigt
stor roll fr resultaten p tv
lingsbanan. Under 2007 lrde
jag mig hur jag ska lgga upp
min trning kring den typen
av tvlingsprogram som man
har i ett sdant hr lag.
Cykelcitys teamchef Jo
han Ottosson knner Fred
rik bttre n de festa. Otto r vertygad
om att Fredrik kommer lyckas bttre med
proffsvndan den hr gngen:
Han kommer ha ett helt annat sjlvfr
troende nu. I r har han gjort helt andra
resultat internationellt och kommer fr
hoppningsvis f ett bttre anpassat tv
lingsprogram n vad han hade i Holland.
Dr handlade det mest om att verleva p
tvlingarna. Fredrik kommer att f en gan
ska ledande roll i laget, de tror p honom
och han trivs ocks med att f styra och
stlla lite. Han r en ledartyp p ett positivt
stt, sger Ottosson.
Fredrik glds t framgngarna som varit
och r sugen p att anta den nya utmaning
en, men samtidigt har han perspektiv p sitt
idrottande.
Jag tar ett r i taget. Det har jag gjort
sedan min comeback frn skaderet 2005.
Man vet aldrig nr lusten att elitsatsa fr
svinner. Men nu nr jag ftt ett s pass bra
kontrakt och hyfsad ln s knns det som
att det r vrt att kra ett r till. I framti
den dremot kanske jag fasar ver mot
triathlon. Det vore kul att testa en annan
idrott, avslutar Fredrik Ericsson.
Sju Snabba
Cola eller Pepsi
Pops eller Jihde
Reinfeldt eller Sahlin
Falun eller Uppsala
Tub eller kanttrd
Phelps eller Bolt
Pop eller rock
Fakta Fredrik ericSSon
lder: 30 r
Lngd: 187 centimeter
Vikt: 77 kilo
Webb: www.toppfysik.nu
Toppen r inte s vldsamt mycket bttre dr, men bredden
r helt galen. Det r alltid 150200 man till start och alla r de i
princip lika bra som de tio bsta i Sverige.
Det r tufft att tvla i Holland.
Team CykelCitys lagledare Johan Ottosson tror p
Fredrik.
f
o
t
o
:

t
o
m

w
i
s
e
l
b
l
a
d
f
o
t
o
:

l
u
c
a

m
a
r
a
2008 Samsung Electronics Co. Ltd.
* Samsung B2700 funktioner och egenskaper: Kompass Hjdmtare Ficklampa Stegrknare Mp3-spelare
2 megapixel kamera Video FM-stereo radio 3G GSM Quadband 30MB + minneskortsplats Bluetooth USB
WAP Certierad enligt IP54 (Skyddad mot vattenstnk och dammpartiklar ner till 1mm storlek) Sttskyddad.
Nya Samsung B2700. ventyrsmobilen.
Du kan vurpa med den. Och tappa den i snn. Den r byggd fr
att klara det mesta. Dessutom har den flera funktioner* som
gr dagen p berget komplett kompass, hjdmtare och
kamera till exempel. www.samsung.se/b2700
eller SMS:a B2700 till 72246
2008 Samsung Electronics Co. Ltd.
* Samsung B2700 funktioner och egenskaper: Kompass Hjdmtare Ficklampa Stegrknare Mp3-spelare
2 megapixel kamera Video FM-stereo radio 3G GSM Quadband 30MB + minneskortsplats Bluetooth USB
WAP Certierad enligt IP54 (Skyddad mot vattenstnk och dammpartiklar ner till 1mm storlek) Sttskyddad.
Nya Samsung B2700. ventyrsmobilen.
Du kan vurpa med den. Och tappa den i snn. Den r byggd fr
att klara det mesta. Dessutom har den flera funktioner* som
gr dagen p berget komplett kompass, hjdmtare och
kamera till exempel. www.samsung.se/b2700
eller SMS:a B2700 till 72246
78
|

kadens 1 : 2009
Nu har vi kommit till steg
tv i Emma Johanssons
vinterfrberedelser infr OS-
ret 2008.
Infr OS-ssongen prvade
Emma ett fr henne helt nytt
trningskoncept. Det ledde
till att hennes dvarande
lag ifrgasatte hela hennes
upplgg. Men ock s till ett OS-
silver.
S hr trnade Silver-Emma i
december och januari 200708.
text: lennart hyse och
emma johansson
foto: martin vestby
D
eT Blev en fn tvlingsssong,
2008, kantad med ett silver i
OS och en fjrdeplats i VM.
Under 2009 kommer Emma att
tvla i ett nytt lag, RedSun Cycling Team
med bas i Belgien.
Men vi tar ett steg tillbaka, till decem
ber 2007, och tittar p det trningsupplgg
som lade grunden fr framgngarna under
2008. Periodisering av trningen var nytt
fr Emma och den fortsatte som planerat
under decemberjanuari.
Resultatet frn det frsta maxtestet visa
de att Emma lg en bit efter de andra nr det
gllde konditionen. Hon hade klarat av den
frsta tunga delen av vintertrningen som
besttt av att bygga upp styrkan. Nu skulle
kondition och uthllighet integreras i tr
ningen. Till grund fr trningsupplgget lg
bland annat ett maxtest som gav de vrden
som skulle ligga till grund fr att hitta rtt
niver i den fortsatta konditionstrningen.
Men i december knde sig Emma ganska
lngt frn en cyklist i toppform.
Testet visade exakt vilken typ av upp
byggnad jag hade hllit p med. Lagledning
en blev oroad ver resultaten och sjlvklart
blev jag ocks lite oroad. Den ende som
hade kontroll ver lget var Martin (Vestby,
Emmas trnare och sambo, reds anm.). Han
vertygade mig om att flja upplgget. Vi
visste att senare test skulle visa helt andra
siffror, sger Emma.
I det nya trningsschemat var fredagen
vikt fr styrketrning. I vrigt lg fokus p
kondition och intervalltrning p testcykel.
Syftet med styrkepasset var att bibehlla
den styrka som byggts upp under novem
ber och halva december. Tiden mellan varje
styrkepass fck vara max tio dagar.
Ett uppehll p mindre n tio dagar r
ungefr s lng tid man kan vnta utan att
S vintertrnar proffsen
Silver-Emmas vinterrecept (del 2)
I nya hemlandet Norge fnns det gott om backar att kra styrkeintervaller i
kadens 1 : 2009

|
79
riskera att f trningsvrk igen. Under den
perioden gick jag frn maxvikter och f re
petitioner till en lgre niv med lttare vik
ter och cirka tta repetitioner. Styrkeinter
vallerna ute p cykel krde jag som tidigare
direkt efter styrketrningen p gymmet.
Efter all tid hon tillbringat i gymmet hit
tade hon snabbt tillbaka till knslan som
cyklist.
Det kndes sknt att bara kra styrka
en gng i veckan. Helt pltsligt brjade jag
knna mig mer och mer som en cyklist.
Samtidigt kndes det bra att komma igng
och trna med hgre puls. Det var en bra
vergng och kndes inte alls lika slitsamt
eftersom jag mrkte att musklerna brjade
bli mer anpassade fr cykelkning, berttar
Emma.
Intervaller
Den intervalltrning som Emma brjade
med i december skilde sig inte s mycket
frn normal intervalltrning.
Jag vet att det r ganska vanligt att man
kr den hr typen av intervaller under
vintern fr att hja trskelniverna, sger
hon.
Intervalltrningen bestod av fasinterval
ler och vanliga intervaller. Ett fasintervall
r en mer sammanhngande arbetsperiod.
Den frsta delen av dessa fasintervaller i
Emmas program var p totalt 34 minuter ar
bete, frdelat p tio, tolv och tolv minuter
(se rutan psidan 81).
Man gr p ganska hrt och brjar re
lativt hgt, runt 75 procent av maxpulsen.
Sedan kar man intensiteten tills man ham
nar precis under trskelvrdet.
Trskelvrdet fr Emma var 173 pulsslag
per minut. Maxpulsen r 196.
Jag brjade med en 10minutersfas dr
jag skulle ligga p 75 till 80 procent av max,
sger Emma.
Drefter gick hon direkt ver till tv
12minutersfaser med hgre intensitet. Ns
ta steg var att kra kortare intervaller, fyra
gnger fyra minuter (p 8590 procent av
max) med vila i fyra minuter mellan varje.
Fasintervallpasset avslutades med spurter,
till exempel fem stycken tio sekunder lnga
spurter med fem minuter vila mellan varje
spurt.
De vanliga ttaminutersintervallerna kr
de Emma med olika frekvens fr att f dem
att likna cykelkning i varierad terrng.
Under delar av intervallerna varierade
Det har varit uppvaktningar, mycket uppmrksamhet
frn media, intervjuer, fytten till Norge och mycket annat.
Rent mentalt blev det inte s mycket vila.
Emma om sin hektiska hst.
och mycket sn att tampas med.
80
|

kadens 1 : 2009
jag ocks kadensen mellan 60 och 100110
pedalvarv, ibland med lngre sekvenser och
ibland med byten varje minut.
Erfarenheter
Den hr vintern har Emma fortsatt med
ett liknande trningsupplgg som frra
ssongen. Hon knner att den satsning p
styrketrning som hon inledde fr ett r se
dan, har bidragit till att hon knner sig star
kare och att hon kommer att kunna avsluta
vintertrningen med nnu tyngre vikter.
Jag hoppas att jag kan uppn en hgre
niv nr det gller styrkedelen, sger Emma
som i r ocks har knt sig mycket starkare
i ben, mage och rygg.
I fjol fck jag ta hjlp av ett styrkelyftar
blte. Det har jag inte behvt anvnda nu,
trots att jag r uppe i 100 kilo i benbj. Nu
kan jag gra tio repetitioner med 100 kilo
p stngen. Mlet r att komma upp till 120
kilo.
En annan del av trningen som knts
bttre i r r distanspassen.
Jag knner att jag r lite piggare och
att jag kan genomfra ett fyratimmarspass
utan problem. I fjol hade jag problem med
att f distanspassen att bli s bra som jag
ville. D knde jag mig mer sliten av styrke
trningen, menar hon.
Ordentlig vila r lika viktig som hrd tr
ning. Hur har knts det i r?
Frra vintern tog jag en rejl viloperiod
i oktober och trnade mycket mindre n
vad jag har gjort i r. Man mste ha en vilo
period fr att orka, bli fokuserad och moti
verad att fortstta, sger Emma.
I oktober i hstas hade jag planerat in en
viloperiod, men det var mycket som hnde
efter OS och VM. Det har varit uppvaktning
ar, mycket uppmrksamhet frn media, in
tervjuer, fytten till Norge och mycket annat.
Rent mentalt blev det inte s mycket vila.
Nu har det lugnat ner sig och jag har kommit
igng med trningen hr i Norge.
Jag trnar, kommer hem och fr lugnet
hr hemma.
Trningslger i januari
I januari 2008 lade Emma ven in en period
av uthllighetstrning. Det blev en veckas
trning i Wales tillsammans med en team
kompis, Emma Davies. De krde distans
pass i kuperad terrng, mellan fyra och fem
timmar. Varje distanspass inleddes med
cykling p rullar fre frukost. Det genom
frdes med hg kadens, cirka 110 pedalvarv
per minut.
Morgonpasset hjlper till att vcka
kroppen och gra den redo fr dagens hu
vudtrningspass och det r ven bra fr
frbrnningen. Det hjlpte mig att n min
matchvikt, sger hon.
I r ska Emma genomfra ungefr mot
svarande trning p Gran Canaria.
Ett annat stt att hlla motivationen uppe r att tnka p
kontorsarbete. Om jag inte hade cyklat hade jag kanske varit
tvungen sitta p ngot kontor och jobba sju till fyra.
Avskrckande alternativ till livet som cyklist kontorsarbete!
terhmtning kan vara att g p tur.
kadens 1 : 2009

|
81
Emmas trning i decjan 0708
Pass 1 fasintervall p testcykel:
Inleds med 34 minuter frdelat p: 10 min (7580 %) + 12 min (8085 %) + 12 min (8590 %). Dref-
ter 4 x 4 min (8590 %) med vila i 4 min mellan intervallerna. Avslutas med 5 x 10 sek spurter.
Totalt cirka 51 minuter arbete. Krs med varierande trampfrekvens (kadens) fr att efterlikna
cykling i varierad terrng.
Pass 2 intervaller p testcykel:
6 x 8 min (8590 %). Vila 2 min mellan varje intervall. Avslutas med 5 x 10 sek spurter. Totalt cirka
49 minuter arbete. Krs med varierande trampfrekvens (kadens) fr att efterlikna cykling i va-
rierad terrng.
Styrketrningsintervaller (ute):
4 x 6 min lg kadens och hgt motstnd (backe), med 4 minuter vila mellan varje intervall.
Normal trningsvecka i december-januari 2007/2008:
Dag Pass Tid cirka
Mn Tc interv: Pass 1. 1,5 h
Tis Tc interv: Pass 2. 1,5 h
Ons Distans 4,0 h
Tor Aktiv vila, terhmtning 1,0 h
Fre Styrketrning gymmet 1,5 h
+ styrkeintervaller ute 2,0 h
Lr Tc interv: Pass 1. 1,5 h
Sn Tc interv: Pass 2. 1,5 h
Trningsvecka lger januari 2008:
Dag Morgonpass inne Utepass Ack hjdmeter
Mn Rullar 60 min. Distans 4 tim 1 090
Tis Rullar 30 min. Distans 4,30 tim 1 360
Ons Rullar 30 min. Distans 5 tim 960
Tor Rullar 30 min. terhmtning 1,30 tim.
Fre Rullar 30 min. Distans 5,0 tim 1 390
Lr Rullar 30 min. Distans 4,30 tim 1 190
Sn Rullar 30 min. Distans 4,30 tim 1 145
(Rullar = balansrulle)
Det r en bra uppfljning efter styrke
vningarna, sger Emma som ser fram emot
att f cykla i sol och vrme tillsammans med
pojkvnnen och trnaren Martin Vestby.
Jag kommer att kra styrkeintervaller i
bergen. Det blir intressant att se hur krop
pen har reagerat p styrketrningen och
vilka vrden vi fr fram p wattmtaren,
sger hon.
Sol och vrme. Men riktigt s ser ju inte
verkligheten ut fr en proffscyklist under
vinterssongen. Vad tnker du p nr det
knns segt, trttsamt och trkigt?
Det som ger mest motivation r alla de
ml jag har satt upp, bde kortsiktiga och
lngsiktiga. Ibland r man sliten. D kan
det vara jttejobbigt att trna. Men att vara
mentalt trtt r kanske det allra jobbigaste.
Redan fr tv r sedan satte Emma upp
OS i London som huvudml.
Jag tnker ofta p mitt huvudml, som
r att vinna OSguld i London. Men ven p
alla kortsiktiga ml, som att vinna Flandern
runt i r.
Sedan brukar jag tnka att det jag gr p
trningen idag har stor betydelse fr mjlig
heten att uppn mina ml. Det fnns inget
som sger att jag kommer att lyckas, men
jag tycker att det r sknt att ha en lng
siktig plan som gr att jag nrmar mig alla
delml, steg fr steg. Ett annat stt att hlla
motivationen uppe r att tnka p kontors
arbete, sger Emma med ett leende.
Om jag inte hade cyklat hade jag kan
ske varit tvungen sitta p ngot kontor och
jobba sju till fyra.
r du bra p att vila eller vill du trna
mer?
Jag r ganska bra p att vila nr jag inte
trnar. Martin kan tycka att jag r lite lat
ibland nr jag inte sitter p cykeln. Men jag
kr det som str p trningsschemat, ibland
lite mer nr jag knner mig pigg. Men jag
prioriterar vilan som jag vet r vldigt vik
tig.
Under frra vintern bodde Emma och
Martin i Belgien. Dr blev det mest test
cykel, men ven intervalltrning p cross
cykel. Under jul och nyr i Norge blev det
Under december
och januari krde
Emma bara ett
styrkepass i veckan.
sedan skidkning, fjllvandring och prome
nader.
Jag har varit lite dlig p att gra andra
grejer. Det r jttekul att ka skidor, men det
r cyklist jag vill bli och d blir det bara mer
och mer cykel. Jag frsker f in annat, men
det r svrt. Vi kanske ska frska ndra p
det i r.
82
|

kadens 1 : 2009
A
TT TrAmpA perfekT handlar om att
f ut maximal effekt ur tramp
rrelsen, vilket i sig i mngt
och mycket r en frga om r
relseekonomi.
Det fnns mycket forskning runt det hr
mnet, konstaterar Fredrik Ericsson, svensk
mstare i tempo och nyblivet proffs.
Han menar att alla cyklister som tvlar
p elitniv har bra driv p pedalerna hela
vgen runt.
Generellt kan man sga att alla dukti
ga cyklister drar uppt ungefr lika mycket.
Den stora skillnaden r att proffsen trycker
nert mer. Man kan nmligen trycka mer
n man ngonsin kan va upp frmgan
att dra. Frklaringen r helt enkelt att det
r svrare att bli lika stark i dragrrelsen,
sger Ericsson som har forskat i frgan.
Jag tror att mnga skulle behva trna
mer p sin trampteknik. Drmed inte sagt
att man behver mer rundtramp. Det vik
tiga r att f en bttre koordination, det vill
sga att timingen mellan musklerna blir
mer exakt och att man fr jmnare fde i
tramprrelsen.
Men detta skiljer sig ven beroende p
disciplinen.
Fr cyklister som sitter i tempostll
ning r det viktigt med ett bra driv i det vre
ddlget kring klockan tolv i tramptaget.
Fr att ha det behver man en god rrlighet
i de muskler som hamnar i ett utstrckt lge
i den positionen. Men ven bra styrka och
uthllighet i de muskler som drar pedalen
ver ddlget, fortstter Fredrik.
Fr Gustav Larsson, proffs i det danska
Saxobanklaget, r rundtrampet naturligt.
Han sger att han ofta tnker p det och att
han under en stor del av trningstiden foku
serar p att f en effektiv tramprrelse.
Nr man slappnar av eller blir stressad
ska det ju fortfarande sitta kvar i systemet,
konstaterar Gustav, som r nyfken p att
hra vad experterna sger om tramptek
nik.
Grunderna r ju rtt s enkla. Det r nr
man kommer in p det fnstilta som det kan
bli lite komplicerat. Att man ska frska
bibehlla ett s jmnt och fnt rundtramp
som mjligt kan ju vem som helst sga. Men
det r inte s mnga som kan utfra det, s
ger han.
Nr r risken strst att tappa effektivite
ten i trampet?
Nr man blir riktigt trtt eller nr det
gr dligt. Det handlar om att hlla uppe
fokus och att vara frsch helt enkelt, menar
Gustav.
I mountainbike r det speciellt viktigt att
ha ett jmnt driv p bakhjulet fr att slippa
kraftverfringstoppar. Det innebr ofta att
mountainbikecyklister fr ett bttre rund
tramp jmfrt med landsvgscyklister, som
gr att de kan undvika att bakdcket tappar
greppet uppfr och p lst underlag.
Att cykla mountainbike r ett bra stt
att lra sig att hlla ett bra ett jmnt driv p
ett naturligt stt, sger den fre detta lng
loppspecialisten Ericsson.
Koordinerat tramptag
Ett optimalt koordinerat tramptag beh
ver ndvndigtvis inte vara ett rundtramp
tag, men ett vl koordinat tramptag r vik
tigt, menar Fredrik.
Han tycker att det r bra att trna med
fast utvxling och att trna p de olika ex
tremerna av kadensen (trampfrekvensen,
anges i pedalvarv per minut), det vill sga
vldigt hg eller vldigt lg trampfrekvens.
Det hjlper till att utveckla en vl koordi
nerad rrelse som spar energi. Har man en
fr klen hftbjare eller stela lrbaksidor s
pverkar det koordinationen.
Mycket handlar om nervsystemet som
mste koordineras med olika muskelgrup
per, konstaterar Fredrik som sjlv jobbar
mycket med aktiv rrelsetrning.
Cykel handlar mycket om att f musk
ler som vill hlla emot att bli avslappnade.
Jag kr ganska mnga olika trampteknik
vningar.
ven Thomas Lvkvist, proffs i Team Co
lumbia, lgger ner mycket tid p att tnka
p att trampa rtt.
Jag hade problem med vissa muskler
frra ret. Det visade sig att jag trampade
fel, vilket gjorde att vissa muskelgrupper p
framsida lr syrade igen.
Korrigeringarna och trningen har hjlpt
honom att bli mer effektiv.
Man fr ett helt annat driv i cykelk
ningen nr man trampar rtt, utnyttjar hela
varvet och fr ett jmnt fyt, sger han.
S om man medvetet gr olika saker fr
att vnja kroppen kommer det successivt
Trning
Det perfekta trampet
Att f ut maximal effekt av en tramprrelse och att lra kroppen, alla nervbanor och muskler att
gra rtt handlar mycket om rrelseekonomi. Med rtt vningar kan man frbttra trampet
genom hela karriren fr att bli en bttre cyklist.
Proffscyklisterna Fredrik Ericsson, Gustav Larsson och Thomas Lvkvist delar med sig av sina
erfarenheter av hur en effektiv tramprrelse ser ut.
text: lennart hyse
foto: luca mara, lennart hyse
Att cykla mountainbike r ett bra stt att lra sig
att hlla ett bra ett jmnt driv p ett naturligt stt.
kadens 1 : 2009

|
83
Att behlla drivet hela pedalvarvet r en trnings-
frga, och en egenskap som kan frbttras hela
karririen-
84
|

kadens 1 : 2009
att fungera med automatik. Men det fnns
ocks stora individuella skillnader, menar
Fredrik Ericsson.
Det r lttare att f ett jmnt driv och
rundtramp med lgre kadens i och med att
det gr lngsammare. Dremot r det svra
re att koordinera en rrelse i hg hastighet.
Det fnns fr och nackdelar med bde hg
och lg kadens. Varje individ har en naturlig
rytm inbyggd i kroppen. Det kan vara allt
frn hur nervsystem, muskler och muskel
fsten r uppbyggda, vilken benlngd man
och s vidare, sger Fredrik.
Allt det hr gr att den optimala kadensen
fr en person r ngot vldigt individuellt.
Det fnns ett par studier som visar att
cyklister med hg benstyrka vljer en lgre
kadens och uthllighetstrnade cyklister
en hgre kadens, vilket r ganska naturligt,
fortstter han.
Optimal kadens
Men bra cyklister anvnder inte alls den op
timala kadensen, konstaterar Fredrik.
Den kadens som r mest ekonomisk lig
ger ner mot 5060, men det r f cyklister
som ligger dr nr de tvlar. De festa ligger
runt 90, vilket borde vara fel.
Anledningen r att kroppen vill mini
mera belastningen p det neuromuskulra
systemet, s att man inte blir lika trtt.
Generellt sett anvnder man en hgre
kadens nr man vill cykla med lttare be
lastning, som nr man ligger p rulle. Att
man ven vljer en hgre kadens vid igng
drag och spurter beror p att snabba mus
kelfbrer arbetar bttre vid hgre kontrak
tionshastigheter, det vill sga hgre kadens.
D r musklerna mest effektiva.
De allra festa cyklister vljer en kadens
som ligger mellan 70 och 100.
Snittet ligger nog runt 90. Det fnns cy
klister som Sergej Honchar som ligger runt
6065 och Lance Armstrong har varit uppe i
100110 under vissa tempotvlingar.
Fredrik tror att det r bra att variera ka
densen under ett tempolopp fr att ge av
lastning fr olika typer av system.
Med lgre kadens kan man hushlla
med syrefrbrukningen. Och med lite hgre
kadens sparar man p det neuromuskulra
systemet. Vad som r optimalt varierar frn
individ till individ, menar han.
Trnar med effektmtare
Fredrik trnar och tvlar nstan alltid med
wattmtare som han anser vara ett oerhrt
bra hjlpmedel.
Jag fr en bttre farthllningsknsla och
kan mta min prestationsfrmga. Wattm
taren hjlper mig att hitta en optimal ka
dens och den ger ocks mjlighet att testa
En duktig elitcyklist hittar den optimala kadensen
automatiskt.
Thomas Lvkvist hade problem med tramp-
tekniken i fjol.
kadens 1 : 2009

|
85
olika sittstllningar fr att minimera vind
motstndet.
Den har ocks ftt honom att anvnda sig
av lite hgre kadens n tidigare.
Nr jag gr p en lgre kadens fr jag en
knsla av att jag kan driva p bttre. Men
med lite hgre kadens har jag mrkt att jag
har lyckats producera lite mer effekt under
ett helt tempolopp. Tidigare lg jag p 85
tramptag per minut. Nu ligger jag p 92.
Under tempoloppet i VM i Varese hade
han en snitteffekt mellan 410 och 415 watt.
Tyvrr har jag inget exakt vrde efter
som kalibreringen visade olika vrden fre
loppet och efter loppet.
Gustav fokuserar
I vilka lgen r det mest vrdefullt att ha
ett bra rundtramp? Gustav Larsson har sjlv
funderat p den frgan.
Jag knner att jag har ett mycket bttre
rundtramp nr jag kr uppfr n nr jag kr
utfr. Uppfr r det vldigt ltt att pressa p
ordenligt och knna att man fr ut kraften
i pedalerna, men det r mycket svrare att
f ut ngon riktig kraft utfr. Uppfr kan
man ligga mellan 400 och 500 watt. Men
att hlla det i en utfrsbacke r nst intill
omjligt, sger han.
I Saxobankteamet har man arbetat
mycket med att hlla uppe en bra kadens
och en bra tramprrelse.
Vi trnar ofta p att hlla bra spinn p
benen. Jag tror att det r den rtta taktiken.
Det knns bra i mnga lgen. Jag frsker
medvetet hlla en hgre kadens under tr
ningspassen, sger Gustav.
Instllning och cykel
Gustav har ocks ndrat sadelinstllningen
fr att komma t musklerna p baksidan av
lret i uppdraget av pedalen. Han tror att
han har suttit p grnsen till fr lgt sedan
han var junior och cyklade mountainbike. I
r har han hjt sadeln med ngra millime
ter.
Jag knner av sitthjden extremt vl.
Nu knns tramprrelsen mer effektiv. Frst
och frmst r det viktigt att sitta rtt frn
brjan, det vill sga att ha en bra position p
cykeln. Det r ngonting man fr kolla med
mtt och instllningar. Sedan handlar det
mycket om att frska sitta still och fram
fr allt avslappnad p cykeln. D har man
har en bra grund, menar han.
Alla som sett Gustav kra tempo med
tunga vxlar har troligen stllt sig frgan
hur klarar han att hlla en kadens runt 70
utan att stumna?
Det fungerar vldigt bra fr mig efter
som jag har krt powertraining i mnga
r. I lnga tempolopp knner att jag nstan
kan ta i s mycket jag orkar. Dr fr jag ett
bttre driv och en knsla av att jag fr ut
mer watt med lg kadens. I prologer och
tyngre backar dremot, har jag mrkt att det
fungerar lika bra med en hgre kadens. I lin
jeloppen mste man ocks ha mer spinn p
benen fr att kunna gra attacker eller vara
beredd p fartkningar.
Finns det ngra stt att frbttra sin
tramprrelse genom trning?
Det kan lna sig att testa enbenstr
ning eller powertraining uppfr en backe
p mycket tunga vxlar fr att f knna
p det hr med riktigt rundtramp. D tar
varje pedalvarv s lng tid att man hinner
knna varje del av det och korrigera s att
det knns rtt. Sdana vningar r bra att
kombinera med hgkadensvningar direkt
eftert. Tnk ocks p att sitta fnt och att
inte skumpa p sadeln. Hll inte hgre ka
dens n du klarar av med stil, sger Gustav
Larsson.
Hur r knslan nr allt stmmer?
Det fnns ett par studier som visar att cyklister med hg
benstyrka vljer en lgre kadens och uthllighetstrnade
cyklister en hgre kadens, vilket r ganska naturligt.
< Fredrik Ericsson menar att den optimala kadensen r individuell.
Tipset!
Fredrik Ericssons hgkadensvning
Jag kr till exempel en minut med vldigt
hg kadens, runt 120 och en minut med
mycket lg kadens runt 40 till 60. Sedan
kr jag ocks med nnu hgre kadens, upp
mot 140 i 30 sekunder dr jag verkligen tar
i och frsker ha ett bra driv hela tiden.
500
400
300
200
100
0
-100
0 90
Pedalvinkel (grader)
K
r
a
f
t

(
N
)
180 270 360
Tabell 1: Negativa och positiva krafter under pedalvarvet. (Klla: High-Tech Cycling, E.R. Burke)
86
|

kadens 1 : 2009
Proffsens tips
fr en effektivare
tramprrelse
Trna med fast utvxling. P en
cykel med fast utvxling tvingas du
trampa hela tiden och trna tramp-
rrelsen bde uppfr och utfr.
Trna enbenstramp p t ex trainer.
Kr med ett ben i taget medan
du vilar det andra p en stol eller
dylikt. Tnk p att hlla en kadens
som gr att du kan trampa kontrol-
lerat.
Trna fr att vnja nervbanor och
muskler vid olika extremer. Kr
med bde mycket hg och mycket
lg kadens. Kr tunga vxlar upp-
fr och fokusera p tramprrelsen,
kr ltta vxlar utfr och frsk
att trampa kontrollerat ven i hg
fart med hg kadens.
Nr du trnar s frsk att gene-
rellt anvnda dig av hg kadens.
Sitt och spinn p cykeln, utan att
studsa i sadeln. Fokusera p att
sitta still och p att slappna av i
verkropp och armar.
Variera kadensen under ett lopp s
att du fr avlastning fr kroppens
olika system.
Kolla att du sitter rtt p cykeln.
Med fel sitthjd kanske du inte fr
ut maxeffekt av din kapacitet.
Jobba med aktiv rrelsetrning
och stretching s att musklerna
tillts jobba s effektivt som
mjligt. Svaga hftbjare eller
stela baksidor av lren pverkar
koordinationen negativt.
Hll inte hgre kadens n du klarar av med stil.
< Gustav Larsson cyklar med hg kadens och bibehllen stil.
Nr man har en bra tramprrelse
mrker man inte att man tar i med
benen eller ngon speciell muskel
grupp. Benen gr av sig sjlva och
cykeln bara drar sig framt. Jag bru
kar alltid f den knslan nr jag har
cyklat vldigt mycket i en lngre tr
ningsperiod eller tvlat mycket.
Negativa krafter
Det r med andra ord bra att trna
p tramprrelsen fr att f ett effek
tivare tramp. Frenklat handlar det
om att kunna dra framt nr peda
len befnner sig hgst upp mellan
klockan 1101, trycka nert mellan
klockan 0105, dra bakt nr pedalen
r lngst ner mellan klockan 0507
och dra pedalen uppt mellan klock
an 0711. Men ett helt perfekt rund
tramp existerar inte. Studier visar att
alla cyklister har ett mer eller mindre
negativt upptdrag. Faktum r att pe
dalen lyfter benet uppt i hgre grad
n vad cyklisten frmr att dra den
uppt. I pedalcykelns upptrrelse,
frn klockan 07 till 11, r allts kraften
p pedalen fortfarande nedtriktad
mot vevarmens rotationsriktning.
Det bakre ben som inte gnar sig
t att trycka pedalen nert, bromsar
det frmre benets kraft i mer eller
mindre hg grad, oavsett hur effek
tivt rundtramp man har.
Den mest effektiva trampfrekven
sen, kadensen, r sannolikt helt in
dividuell inom vissa ramar och be
roende p disciplin. Fr de festa cy
klister verkar det generellt vara mer
gynnsamt ur ett prestationsperspek
tiv med en hgre kadens (90 varv per
minut eller mer) n en lgre. ven
fr att undvika belastningsskador r
hg kadens ofta att rekommendera.
Mycket vltrnade elitcyklister kan
bde reducera de negativa krafterna
p den upptgende pedalen och
verkar dessutom hitta sin optimala
kadens spontant.
TECKNA
PRENUMERATION
ONLINE
ATT TECKNA DIN PRENUMERATION
ONLINE HAR FLERA FRDELAR:
SNABBARE HANTERING. Dina uppgifter gr direkt in i vrt
system s att du inte missar ngot nummer.
SPARA P NATUREN. Genom att teckna din prenumeration
online sparar vi papper och postfrsndelser.
MEDLEMSKAP P KADENS.SE (om du vill). D fr du ocks
vrt digitala nyhetsbrev och na erbjudanden frst av alla.
SURFA IN P WWW.KADENS.SE OCH
BRJA PRENUMERERA IDAG!
mediapartner
Hidg\j^YZIdjgYZ;gVcXZ'%%-
Pris: 59,50 SEK,
69 NOK, 6,90
#5: 2008
INTERPRESS 0587-04
RETURVECKA
24
mediapartner
<j^YZ/HeX[hjeLWYY^_ec\Wleh_j[hdWeY^[jWff[hdW_h[ji<^gdY>iVa^V
#4: 2008
J[cW0Tjejl
| 'v
` v |
v'J
, ,,'
: | |
` 'J
J J
'|
J
'v ,,'v
Pris: 59,50 SEK,
69 NOK, 6,90
mountainbike landsvg frikning
Ladda fr
ssongen
med ossl
,
| Vtternrundan
JJ |
Lngloppscupen
mb`f^i7
ulbpviB
Svensklaget: Team Full Dynamix
Den dynamiska duon r en trio! Svensklaget: Team Full Dynamix
Den dynamiska duon r en trio!
'%%.NyLeIer ocL IesIer av LasIa ars LeIasIe cykIar ocL ryIar! '%%.
I N T E R P R E S S 0 5 8 7 - 0 4
R E T U R V E C K A
2 4
mediapartner
#7: 2008
P r i s : 5 9 , 5 0 S E K ,
6 9 N O K , 6 , 9 0
mountainbike landsvg frikning (och lite cykelcross!)
If[Y_Wb09oa[bYheii
Nya cykelcrossar i test Trna cross i hst (och krossa konkurrenterna nsta vr!)
EI#ohW
;ccWi_ajWhf]kbZ =kijWljWYaWh8WhX_[
. DoW
I^_cWde
:khW#7Y[
v.. :
J|,''
I_ijWY^Wdi[d
_7X_iae
If[Y_Wb09oa[bYheii
F
R
D
IG

SO
M
G
ILLAR

ATT CYKLA!
TECKNA
PRENUMERATION
ONLINE
ATT TECKNA DIN PRENUMERATION
ONLINE HAR FLERA FRDELAR:
SNABBARE HANTERING. Dina uppgifter gr direkt in i vrt
system s att du inte missar ngot nummer.
SPARA P NATUREN. Genom att teckna din prenumeration
online sparar vi papper och postfrsndelser.
MEDLEMSKAP P KADENS.SE (om du vill). D fr du ocks
vrt digitala nyhetsbrev och na erbjudanden frst av alla.
SURFA IN P WWW.KADENS.SE OCH
BRJA PRENUMERERA IDAG!
mediapartner
Hidg\j^YZIdjgYZ;gVcXZ'%%-
Pris: 59,50 SEK,
69 NOK, 6,90
#5: 2008
INTERPRESS 0587-04
RETURVECKA
24
mediapartner
<j^YZ/HeX[hjeLWYY^_ec\Wleh_j[hdWeY^[jWff[hdW_h[ji<^gdY>iVa^V
#4: 2008
J[cW0Tjejl
| 'v
` v |
v'J
, ,,'
: | |
` 'J
J J
'|
J
'v ,,'v
Pris: 59,50 SEK,
69 NOK, 6,90
mountainbike landsvg frikning
Ladda fr
ssongen
med ossl
,
| Vtternrundan
JJ |
Lngloppscupen
mb`f^i7
ulbpviB
Svensklaget: Team Full Dynamix
Den dynamiska duon r en trio! Svensklaget: Team Full Dynamix
Den dynamiska duon r en trio!
'%%.NyLeIer ocL IesIer av LasIa ars LeIasIe cykIar ocL ryIar! '%%.
I N T E R P R E S S 0 5 8 7 - 0 4
R E T U R V E C K A
2 4
mediapartner
#7: 2008
P r i s : 5 9 , 5 0 S E K ,
6 9 N O K , 6 , 9 0
mountainbike landsvg frikning (och lite cykelcross!)
If[Y_Wb09oa[bYheii
EI#ohW
;ccWi_ajWhf]kbZ =kijWljWYaWh8WhX_[
. DoW
I^_cWde
:khW#7Y[
v.. :
J|,''
I_ijWY^Wdi[d
_7X_iae
If[Y_Wb09oa[bYheii
F
R
D
IG

SO
M
G
ILLAR

ATT CYKLA!
88
|

kadens 1 : 2009
Mountainbiketest: Scott Genius 20
text: andreas danielsson
foto: luca mara
Geni med
hgtfygande ambitioner
Det r svrt att inte lockas till lek med nya Genius. Andreas trivs i luften.
kadens 1 : 2009

|
89
J
Ag gillAr inTe kompromisser. Fast
jag brjar inse att det mesta i livet
handlar om just kompromisser och
att utmaningen oftast handlar om att
hitta den optimala blandningen av
det man helst nskar. En allmountaincykel
handlar verkligen om att kompromissa ver
ett ganska stort gap. Ingen ltt uppgift.
Genius r namnet p den serie cyklar
som Scott sorterar under maraton/trail
rubriken. Allts inte cyklar fr brutal frik
ning, utan en ngot mildare form av trivsel.
Scotts riktiga allmountaincyklar heter
egentligen Ransom. Fast vi tycker gott att
Genius ocks kan ligga under samma rub
rik. Totalt fnns sex modeller i Geniuspro
grammet. Vr testcykel heter Genius 20 och
r den tredje fnaste. Prislappen r 44 995
kronor. Fr det fr man 11,8 kg svart cykel
med mnga mjligheter. Svart kan tyckas
trkigt. Men design och form p ramen
med tillhrande grafk ger en snygg helhet.
Det luktar hrdrock om Genius. Jag gillar
hrdrock.
Amerikansk gldje fr Scottfreaks
Theres a lot going on around the bottom
bracket. S sger Scott sjlva om det som
hnder runt vevpartiet. Hr passerar vajrar
till bda vxlarna, till bakbroms och till ls
ningen av fjdringen. Och hr fnns ett ln
kage med en hgst avancerad dmpare. En
riktig sambandscentral helt enkelt.
Tidigare satt leden fr fjdringen placerad
p nedre bakgaffelrren, genom ett patent
som Specialized USA ger. Nu har leden fyt
tats till de vre bakgaffelrren och drmed
r det fritt fram fr frsljning i USA.
Lnkaget vid dmparen r ocks omgjort.
IAP (Isolated Axial Pivot) kallar Scott sin nya
led. Infstningen av axeln till huvudleden
r en integrerad del av ramens sadelrr. Ltt
och starkt med andra ord. Sammantaget v
ger en Genius ram, i storlek M, med dm
pare drygt 2 200 gram. Det r imponerande
fr en cykel som kan leverera 15 centimeter
fjdring!
Scott Equalizer 2dmparen r tillverkad
av DTSwiss och har tre lgen som styrs via
reglaget p styret. Som mest kan Genius
erbjuda 150 millimeter fjdring (full travel
mode). I tractionmode bjuds det p 95 mil
limeter fjdring och i lst lge r det helt
lst. Vilket r bra! Jag gillar nmligen inte
lsningar som inte lser.
Rven r rask ver riset
En 32 millimeters Foxdmpare skter triv
seln i framnden. Talas, som modellen he
ter, kan enkelt justeras mellan 100, 120 och
140 millimeter slaglngd genom att vrida p
toppen av vnster ben. Tre lgen, tre klick.
Gaffeln har en genomgende framnavsaxel,
ngot som gr Talas mycket stabil lateralt.
Och konstruktionen av snabbkopplingen
gr att det gr frhllandevis snabbt att ta
loss framhjulet. Men drabbas du av punkte
ring fr du rkna med att det kostar en dryg
minut extra fr att f av och p hjulet, i jm
frelse med ett vanligt system. Det r inte
okej fr XCracing men inget problem fr
det tilltnkta anvndandet, vars ena grns
gr vid lnglopp och dr sekundjakten inte
r lika avgrande. tminstone inte fr det
stora fertalet.
Justeringsmjligheterna r tillrckliga
och karaktren likvrdig oavsett slaglngd.
Det enda jag str mig p r det, som vanligt
Att blanda ytterligheter r
inte enkelt. Resultatet kan
ltt bli en dlig kompromiss.
Ibland s dlig att man
undrar om tillverkaren
medvetet tagit det smsta
av fera vrldar. Det kan
ocks bli som med Scotts
nya Genius
90
|

kadens 1 : 2009
nr det gller Fox, lilla vredet fr lockouten.
P asfalten r det inget problem att hitta och
ndra lget men om hastigheten r hg och
underlaget dligt vill man inte spendera fr
mycket tid med en hand p styret. En annan
sak jag funderat p r om hger sida verkli
gen r den bsta placeringen fr lockouten?
Ungefr 90 procent av vrldens befolkning
r hgerhnta. P en cykel, i skakig terrng,
brukar det innebra att de hgerhnta helst
hller i styret med hger hand. Om man
tvingas vlja. Sledes skulle kanske en pla
cering av lockouten vara bttre p vnster
sida. Tycker jag.
I sadeln
Nr jag frst kastar mig p cykeln och ger
mig av vntar jag bara p den dr frsta
knslan av att jag slpar p ett par kilo fr
mycket. Jag frvntar mig ocks att bli sm
irriterad ver att cykeln inte r tillrckligt
lst i lst lge och att den snabba XCracing
knslan inte existerar.
Det blir inte som frvntat. Cykeln r
rapp, svarar bra och knns ltt. Srskilt uti
frn hur mycket fjdring den kan leverera.
Det enda jag strde mig p nr jag just grns
lat cykeln var den facka gaffelvinkeln, det
ngot hga styret och den korta styrstam
men. Det smakade nstan lite downhill.
Fast jag insg efter 100 meter att gaffeln var
instlld p 140 millimeterslget. D blir hj
den p styret och styrvinkeln inte srskilt
frdelaktig fr snabbcykling p platt un
derlag eller vid klttring. Jag justerade ner
gaffeln till 100 millimeter, lste den och gav
mig ivg p nytt. Nu kndes det bttre. Mi
nimalt med energilckage och bra geometri
fr traditionell XCcykling. Det gillar jag.
P toppen av frsta backen stannar jag
fr att hja sadeln och pminns om det
som r typiskt fr Genius. Konstruktionen
ger sadelrret en vinkel som gr att sadeln
ker rejlt bak nr man hjer den. Scott
uppger sadelvinkeln till 73,5 grader, mtt
i rak linje frn vevhus till sadelklmma. I
verkligheten r det en lgn. andra sidan r
det inget strre problem. Skulle inte origi
nalsadelstolpen rcka till kan du alltid byta
till en modell med rejl setback om du vill
bak, eller med centrummonterat fste om
du vill fram. Om jag jobbade p Scotts de
signavdelning skulle jag lta Genius ta form
Ett bra betyg fr en rolig cykel borde vara nr man inte kan hlla sig frn att ha kul. Lnkage med smarta funktioner.
kadens 1 : 2009

|
91
geometri
Vikt utan pedaler: 11,8 kilo
Leverantr: Scott Svenska AB, 018-56
18 00, www.scottsports.se
Cirkapris: 44 995 kronor
fyter p och ibland r det sknt att slippa pa
rera och arbeta mer n ndvndigt. Jag kr det
mesta sittandes, spelar Yngwie Malmsteen p
hg volym i min portabla gettoblaster och lter
cykeln skta grovjobbet. Jag r glad. Jag gillar
Nackareservatet. Jag gillar Genius.
P hemvgen utvrderar jag saker och ting
med mig sjlv och konstaterar att mnga mr
ken inom cykelbranschen gr ett jkligt bra
jobb nufrtiden. Scott Genius r ett bra exem
pel.
73,5 68,5
58,5 cm
3
0

c
m 42,8 cm
4
5

c
m
Scott geniuS 20
Storlek: M (S, L, XL)
Ram: Kolfber, IMP4 technology
Framgafel: Fox 32 Talas, 15mm genom-
gende axel och lockout
Vxel- och drivsystem:
Bakvxel: Shimano XTR
Framvxel: Shimano XT
Vxelreglage: Shimano XT
Kassett: Shimano XT, 11-32
Kedja: Shimano XT
Vevparti: Shimano XT, 175 mm,
22/32/44
Vevlager: Shimano XT
Hjul och dck:
Nav: Shimano XT
Flgar: DT Swiss X 430
Dck: Schwalbe Nobby Nic 26 x 2,25
vrigt:
Bromsar: Shimano XT skivbromsar
Pedaler: Shimano PD-M540
Styre: Ritchey Carbon Pro, 18mm riser
Styrstam: Scott MC Pro
Styrlager: Ritchey Pro 1 1/8
Sadel: Fizik Tundra
Sadelstolpe: Scott 34,9mm
Kadens tycker
Hade jag varit gare till en Scott Genius skulle
halva tiden spenderas i traditionell ktsvensk
skog p stigar av alla sorter och slag. Resterande
tid hade utan tvekan lagts i terrng med rejl
hjdskillnad. Eller s skulle jag montera en lng-
re styrstam och anmla mig till nsta lnglopp.
Genius rcker mycket lngt t fera riktningar.
Det r en frbannat rolig cykel med god kvali-
tet och som tcker ett brett spektra av cykling.
Har du svrt att bestmma dig fr vilken form
av mountainbikecykling som lockar dig mest, d
ska du helt klart kika p Scott Genius.
efter deras Ransom modell. Bde snyggare och
bttre utifrn ett sadelrrsgeometriperspektiv
(vilket lngt ord).
Frsta utfrsbacken och frsta diket. Total
geometrin gr cykeln ltt hanterbar och det
krvs inte mycket kraft fr att rycka upp den i
bakhjulslge. Jag slpper upp fjdringen i full
travel mode och brjar provocera den utfr
den knliga stigen i slalombacken. Den kkar
upp underlaget bra. Bda ndar av cykeln r
tillrckligt stabila fr att fjdringen ska jobba
bra ven om det gr p skr i hg fart. Jag kon
staterar ocks att bde fjdringen, med sina 150
millimeter, och lnkaget r tillrckligt dimen
sionerat fr elak cykling. Jag gasar p mot det
avslutande dubbelhoppet med drygt tta meter
mellan topparna. Scotten r skn i luften. Jag
gr om samma sak fast hoppar medvetet fr
lngt och gr en snskoterlandning. Ni vet,
ungefr som nr man slpper en verktygslda i
backen frn andra vningen. Genius har inget
strre problem att hantera detta misslyck
ande, fast jag knner ocks att den helst slip
per det grvsta vldet. Dmparna slr i botten
och hela moppen knorrar missnjt. Jag mrker
ocks att det var mnga r sedan jag krde min
sista downhillvrldscuptvling. Jag brjar lng
ta ner redan efter halva hoppet
Genius r ingen cykel fr extrem frikning
eller utfrscykling. Och det var heller inte tan
ken.
Dag tv. Samling med mig sjlv vid Hellasgr
den och halvdag i Nackareservatet. Ryggsck,
sportdricka och GPS. Det tar inte lng stund
innan jag knner att Genius trivs bst med
klassisk mountainbikecykling, grna dr rt
terna och stenarna r mnga och stora. Genius
Bakdmparen justeras frn styret.
Bra och dligt:
+
En mycket bra kompromiss och lg vikt med
tanke p hur mycket funktioner som erbjuds.

Lockouten p Foxdmparen r i minsta laget.
Vinkeln p sadelrret gr att sadelns setback
ndras fr mycket vid justering i hjd
AmerikAnskA GArmin slppte frra ret sin fr
sta renodlade GPS fr cyklister, Garmin Edge 705.
En genomtnkt och smidig GPS med mjlighet
till samkrning med effektmtare. Utvecklingen
r liknande den inom mobiltelefonbranschen.
Eller frresten, utvecklingen r liknande fr de
festa branscher inom elektronik och data. Olika
mrken med olika inriktningar nrmar sig var
andra genom att addera konkurrenternas funk
tioner. Lnge var Polar ensamma om att gra
riktiga pulsmtare. Lnge var kompasser Suuntos
huvudsakliga inriktning. SRMs affrsid var frn
brjan ren effektmtning. Och Garmin har rena
GPSinstrument i sin historia. Nu brjar fera av
dessa fretag erbjuda liknande funktioner som
de andra har, alternativt bygga in kompatibilitet
med varandras produkter. Vilket r bra fr kon
kurrensen och drmed fr konsumenterna. Men
nr utbudet r enormt blir det allt viktigare att du
vet hur behovet ser ut. Hellre f funktioner som
du har anvndning av, och frstr, n krngliga
parametrar som bara yrslar till verkligheten.
Garmin 705 r en smidig och fullmatad GPS
fr dig som vill grva djupare i analystrsket eller
bara vill ha en smidig och lttanvnd GPS. Ngon
effektmtning fnns inte i 705, dremot r
den kompatibel med tyska SRM som gr
ypperliga vevarmar med sensorer fr att
mta pedaltrycket. Genom att samkra
hastighet med effekt, puls och en GPS
kurva kan du f ett intressant underlag
som verktyg fr din trning. Eller var
fr inte spela in din egen tvling fr att
i efterhand titta p exakt hur mycket
effekt du producerade lngs de olika
partierna, i relation till puls och hastig
het.
r du inte lika vetenskapligt intres
serad kanske GPSfunktionen i sig sjlvt
rcker lngt. Hr kan du enkelt lgga in
egna rutter, kopiera andras rutter eller
lagra den tur du just cyklat. Variationer
na och mjligheterna r mnga.
Vi har provkrt Garmin 705 under
en lngre tid. Vi hade dessutom turen
att f ett av de frsta trdlsa SRM
systemen till vr 705:a. Tyvrr kom
municerade inte enheterna optimalt
med varandra. Hr fnns att gra, ven
p mjukvaran som mste bli bttre p att
hantera data och statistik p ett snyggt
och pedagogiskt vis.
Det roligaste med en GPS r
ju nd sjlva GPSfunktionen.
Garmin 705 har en kartdisplay
som gr den ltt att anvnda.
Har du hittat favoritturen och
vill dela med dig av den r det
inget problem att verfra
data till din bstis. Och r du
p trningslger, p oknd
mark, r det otroligt enkelt
att lgga in frdiga turer att
flja. P fera GPSrelatera
de webbsiter kan du hitta
mngder av rutter frn hela
vrlden. Batteritiden r 15
timmar och vikten bara 105 gram. AD
Testat: Garmin Edge 705
+
Enkel att anvnda, bra storlek och kompatibel
med SRMs effektmtare.

Programvaran imponerar inte.
Leverantr: Garmin, 0200-25 20 20,
www.garmin.se
Minitester
Garmin 705: Smidig hjlp fr vilsna cyklister
Sportful Hot Pack:
Jttelite jacka
nej, frvntA DiG inte fr
mycket av en jacka som vger
83 gram och r stor som en
mandarin. Den stoppar inte
fr ngot skyfall och vrmer
inte nmnvrt. Men den ger ett
tillrckligt skydd fr din kropp
sena sommarkvllar, nr turen
blir lngre n vntat. Materialet
r vattenavvisande och hller
fr en lttare regnskur. Hot Pack
ryms utan problem i din minsta
fcka och den ltt lysande gula
frgen gr dig vl synlig. Finns
ven som vst och vger d blott
69 gram. AD
Testat: Sportful Hot Pack
Wind Jacket
+
Liten och smidig och gul.

Inget fr skyfall och kyla.
Cirkapris: 800 kronor
Leverantr: Nordic Trade DG AB,
0920-228700, www.nordic-
trade.se
92
|

kadens 1 : 2009
kadens 1 : 2009

|
93
Pov.1: Kamera fr serisa
tAr Du Ditt flmande frn cykeln p allvar har vi ett hett tips. Pov.1
r en kamera som inte rds dligt vder eller hrda tag. Storleken r
liten men resultatet blir stort.
Ett bra frstabetyg p huruvida en tillverkare lyckats med en
kelheten i sin produkt brukar vara om man behver anvnda sig
av bruksanvisningen fr att komma igng. Jag lessnar snabbt om
operativet i mina elektriska prylar inte r tillrckligt logiskt fr att
frst utan bruksanvisning. Amerikanska Pov.1 r ltt att frst och
hr behvs inte ngon manual fr att komma igng. Den r ordent
ligt gjord i aluminium och med sladdar vars infstning gngas fast.
Den r damm och vattentt, stoppar fr mycket stryk och har fera
smarta funktioner.
Viktigt med hjlmkameror r placeringen. Fr att f rtt knsla
mste linsen vara perfekt riktad. Pov.1 har en extern display, p hu
vudenheten, som gr att man snabbt kan kolla placeringen av lin
sen p hjlmen. Alternativet r att man monterar kameran, spelar in
en sekvens, dumpar den till datorn och frst d ser resultatet.
Pov.1 levereras med ett vidvinkelobjektiv (110 grader) som lmpar
sig fr cykling. Inspelningen exponerar tillrckligt mycket fr att f
bde nrhet och sammanhang.
Batteritiden rcker mellan 1015 timmar vilket innebr att du kan
spela in ganska mycket. Dremot begrnsas inspelningstiden av
det medfljande 2 GB Sdkortet (cirka 90 minuter). Lite konstigt att
maskinen inte tillter mer minne tycker vi. Fast enligt importren
jobbas det p en uppgradering.
Filmar du under en lngre runda kanske du inte vill lagra allting.
Genom en liten trdls fjrrkontroll kan du manvrera kameran till
exempel frn styret. En extra funktion r att du kan tagga en viss
sekvens fr att hitta den lttare i redigeringen.
Kameran kan som mest spela in med 720x480 vilket rcker lngt.
Den reagerar snabbt p omstllningar mellan mrker och ljus. Det
ta r viktigt om du till exempel kr en bana som omvxlande gr i
mrk skog och ver ppna ljusa flt.
Att sjlva linsen r fristende frn huvudenheten r odelat posi
tivt tycker vi. Du fr en mindre massa monterad p hjlmen och vill
du istllet ha kameran p cykeln r det enkelt genom att linsen r
s liten. Mikrofonen sitter placerad p sladden mellan linsen och
huvudenheten och det fnns tio olika instllningsniver fr ljudet.
Vill man anvnda extern mikrofon fnns utgng fr det. AD
Testat: Pov.1-kamera
+
Enkel att anvnda, bra instllningsmjligheter och bra kvalitet
p svl kameran som det inspelade materialet. Ls lins r bra fr
att minska vikten p hjlmen och gr den lttare att placera p olika
stllen.

Om du kraschar och sprcker linsen kan du inte bara byta glaset, s
ett utbytbart linsskydd hade varit bra.
Leverantr: www.sportscam.se, 073-3812436
94
|

kadens 1 : 2009
Vinterjacka: Cannondale L.E. Carbon Max
CAnnonDAle r kanske mest knda fr sina cyklar, men det ame
rikanska fretaget tillverkar ocks en stor mngd tillbehr och kl
der. Till 2009 lanserar man en ny linje vinterklder i serien L.E. Car
bon. Max Jacket r deras mest avancerade och varmaste vinterjacka
fr mn enligt Cannondale sjlva.
Materialet i Carbonserien r framtaget fr att transportera bort
fukt och vara luktfritt. Givetvis ska en vinterjacka ocks vara varm,
vind och vattentt. Thermal Carbon Hydrogrid Max r allt det
ta och dessutom fljsamt fr bttre passform. Men mate
rial r inte allt i en vinterjacka. Smarta funktioner
och detaljer kan vara minst lika viktiga fr att
gra vintercyklingen mindre plgsam. L.E. Max
r fullspckad med vettiga lsningar. Den har
tre ytterfckor, dr sidofckorna r ngot
snedstllda fr lttare tkomst av mat och
extraklder. Mittenfckan har en yttre dub
belfcka med dragkedja ocks fr sdant
som man inte vill tappa. nnu lttare att
komma t r de tv frontfckorna, som
ven kan anvndas fr ventilering, samt
den i vnster rm integrerade fckan. r
det ngot man inte saknar p den hr
jackan s r det fckor.
Passformen r mycket god men stor
lekarna r t det stora hllet om man
gillar tajta jackor. rmarna r lite ex
tra lnga s det blir inte glipor mellan
jacka och handskar. Vi gillar srskilt
den hga halsen och den skyddade
dragkedjeskon som gr att man slip
per fastna med vinterskgget i ked
jan.
Vi har krt jackan i skogen i
ngra f plusgrader och p vgen
i fera minusgrader och blev var
ken fr varma eller kalla. Jackan
knns skn utan att bli s dr
svettt eller bltkall bara la
gom. Och den r dessutom gan
ska snygg i det rda utfrandet
(fnns i grsvart ocks), som till
sammans med refexdetaljer gr
att man syns bra ven nr det r
lite grtt ute.
Testat: Cannondale L.E. Carbon Max-vinterjacka
+
Varm, skn och snygg vinterjacka med mnga smarta fckor.

Stor i storleken och ganska dyr.
Leverantr: Cannondale Europe, + 41-61-4879380,
www.cannondale.com
Minitester
96
|

kadens 1 : 2009
www.cykelcentrum.se
EN RIKTIG CYKELBUTIK

FALKPING TEL 0515-71 14 30
www.racerdepan.se info@racerdepan.se
www.biketoyz.se/foxservice.asp
Sweden
Service Partners Service Partners
Sweden
www.biketoyz.se/foxservice.asp
A BETTER BIKE
BEGINS HERE
Find your dealer
www.biketoyz.se
Adels Cykel & Sport
Vpnaregatan 4
393 50 Kalmar
Tel: 0480-167 25
www.adelgatans-
cykel.se
Bikeplace.se
vre Husargatan 18-24
413 14 Gteborg
Tel: 031-12 61 30
www.bikeplace.se
Cycle Corner
Allt fr cyklisten
ppet 7 dagar i veckan!
Hammarby Sjstad
Hammarby All 115
120 64 Stockholm
Tel: 08-662 95 60
www.cyclecorner.se
Cykel City Stockholm
Dr cyklister handlar.
Sdermannagatan 12
116 23 Stockholm
Tel: 08-643 73 55
www.cykelcity.se
Cykelhuset
Axel Dahlstrms torg 1
414 80 Gteborg
Tel: 031-410700
www.cykelhuset.se
Cykelhuset Fglum
Varberg
Birger Svenssons vg 14
432 40 Varberg
Tel: 0340-61 10 60
info@cykelhusetvar-
berg.se
Cykelhuset Fglum
Bstad
Kalkvgen 3
269 36 Bstad
Tel: 0431- 749 52
info@cykelhusetvar-
berg.se
Cykelmagneten
Butiken fr cyklister.
Nygatan 54
311 31 Falkenberg
Tel: 0346-816 10
www.cykelmagneten.se
Cykel o Fjll
Stora torget
791 71 Falun
Tel: 023-63862
www.cykelfjall.se
Cyklig
Den lilla butiken med
det stora hjrtat
Rsundav 115
169 50 Solna
Tel: 08-27 05 80
www.cyklig.se
Cykloteket
Norra stationsgatan
7577
113 64 Stockholm
Tel: 08-545 493 90
www.cykloteket.se
Eriksbergs Cykel
Karlsrogatan 82
752 39 Uppsala
Tel: 018-53 87 70
www.eriksbergscykel.se
JIBO Carlshamns
Cykelcenter
Horsarydsvgen 1
374 93 Karlshamn
Tel: 0454-155 50
www.jibo.nu
Norra Cykel & Motor
Engelbrektsgatan 16-18
702 12 rebro
Tel: 019-611 86 60
www.norracykel.se
Racerdepn
Odengatan 38
521 41 Falkping
Tel: 0515-71 14 30
www.racerdepan.se
Sportson i Kalmar
Smlands strsta
cykelbutik.
Verkstadsgatan 15
392 39 Kalmar
Tel: 0480-274 00
www.sportson.se/
stores/kalmar
TM Cykel Service
ppet vardagar 0810,
1218
Lexbyvgen 17
433 31 Partille
Tel: 031-760 06 40
ster-Cykel
Kllgatan 7
554 52 Jnkping
Tel: 036-713800
Hr Hittar du kadens!
Sk fer terfrsljare nra dig p www.interpress.se
Ny butik. Ny adress.
REACYKLAR FRN 2008 / KANONPRISER
0383-910 10 www.haggs.nu
98
|

kadens 1 : 2009
nsta nummer av Cykeltidningen kadens!
Stort mountainbiketest!
Vi har testat elva nya 09or snabba kolfberracers fr cross
country under 30 000 kronor fr den serisa motionren eller
tvlings karen. Hittar du din nsta cykel hr?
Bianchi Oetzi 9300
Commencal Skin 2
Cube Elite HPC
Felt Six-Elite
Focus Raven Pro
Full Dynamix Composite Pro XT
Giant XTC Advanced 3
Merida Carbon FLX 3500-D
Nishiki SRI Carbon
Scott Scale 35
Stevens SMC Flight ES
Tema: Kom-i-form!
Vi har samlat vra bsta och roligaste trningstips fr att ge dig
inspiration att komma igng och komma i form till ssongen.
Missa inte dem!
Silver-Emmas vintertrning (del III)
Nu har vi kommit till sista delen i serien om Emma Johanssons
vinterfrberedelser infr OS-ret 2008. Ls om hur Emma trnade
frn februari fram till ssongsstarten i nsta nummer.
och frsts mycket mer Kadens!
10 nr + lparklocka
VRLDENS STRSTA
LPARTIDNING!
TESTER AV SKOR, KLDER
OCH PRYLAR
INSPIRERANDE LSNING,
TRNINGSTIPS, KOSTRD OCH
RESEREPORTAGE M.M.
WWW.RUNNERSWORLD.SE
F
R
D
IG

S
O
M
G
ILLA
R

L
P
N
IN
G
!
PRENUMERERA!
10 NUMMER + KLOCKA
ENDAST 399:-
48
KR 59:50 NOK 69:- EURO 6.90
NR 9 OKT/NOV 2008
HSTENS NYA LPARKLDER
+
RECEPTET: GR DIN EGEN HLSOPIZZA G NER 5 KILO P 3 MNADER (s. 44) ONT I LRET? VI HJLPER DIG
Lpar-
sk
olan
Lyssna till
ditt hjrta PULSMTAREN HJLPER
DIG SPRINGA SMARTARE
Drick rtt VATTENRYGGSCK,
VTSKEBLTE ELLER VATTENFLASKA?
TRNINGENS ABC FRN NYBRJARE
TILL MARATONLPARE
BRJA OM
P NYTT
(s. 16)
NYBRJARE
MANNEN & BENET

TOM OFFRADE ETT BEN FR ATT KUNNA SPRINGA
EXKLUSIVT
40
KR 59:50
NOK 69:- EURO 6.90
NR 7 AUG/SEPT 2008
LPNING FRLNGER DITT LIV (s.40)
+
ONT I HFTEN?
vi hjlper dig
KVINNOR TER
BTTRE N MN
sant eller falskt?
Yo
g
a
d
ig
i
fo
rm
DEN BSTA
MARATON
PLANEN
16-VECKORS
SCHEMA
Trail
trend
4 SPECIALVNINGAR
SOM GR DIG TILL EN
BTTRE LPARE (s. 18)

TRAILSKOR I
STORT TEST
KINA SPECIAL
LIVET SOM LPARE I PEKING
HENRIK RFFEL SVERIGES
MARATONHOPP I PARALYMPICS
GREAT WALL MARATHON
TAPPAT
SUGEN?
LTT FIXAT
(s. 16)
15
NYBRJARE
52
KR 59:50
NOK 69:- EURO 6.90
NR 10 NOV/DEC 2008 DEN
EKO
LO
G
ISKE L
PAREN
(s. 54)
+
KOST: UNDVIK
FRUKOSTFLLAN
STUKAT FOTEN?
VI HJLPER DIG
T
r
n
a
r
tt i
v
in
te
r
Mustafa
m
ot nya
hinder
JAG HAR MER
ATT GE (s. 48)
Det etiopiska
lparundret
S TRNAR VRLDENS
BSTA LPARE (s. 76)
GR EN TRNINGSPLAN
HITTA DITT LPBAND
SNUVA FRKYLNINGEN
S KLARAR
DU KYLAN
NYBRJARE
EKOSKOR
NATURKLDER
GRNA LOPP
SPECIAL
STORT
MILJ-
NUMMER
Ute 17 februari!
f
o
t
o
:

l
u
c
a

m
a
r
a
10 nr + lparklocka
VRLDENS STRSTA
LPARTIDNING!
TESTER AV SKOR, KLDER
OCH PRYLAR
INSPIRERANDE LSNING,
TRNINGSTIPS, KOSTRD OCH
RESEREPORTAGE M.M.
WWW.RUNNERSWORLD.SE
F
R
D
IG

S
O
M
G
ILLA
R

L
P
N
IN
G
!
PRENUMERERA!
10 NUMMER + KLOCKA
ENDAST 399:-
48
KR 59:50 NOK 69:- EURO 6.90
NR 9 OKT/NOV 2008
HSTENS NYA LPARKLDER
+
RECEPTET: GR DIN EGEN HLSOPIZZA G NER 5 KILO P 3 MNADER (s. 44) ONT I LRET? VI HJLPER DIG
Lpar-
sk
olan
Lyssna till
ditt hjrta PULSMTAREN HJLPER
DIG SPRINGA SMARTARE
Drick rtt VATTENRYGGSCK,
VTSKEBLTE ELLER VATTENFLASKA?
TRNINGENS ABC FRN NYBRJARE
TILL MARATONLPARE
BRJA OM
P NYTT
(s. 16)
NYBRJARE
MANNEN & BENET

TOM OFFRADE ETT BEN FR ATT KUNNA SPRINGA
EXKLUSIVT
40
KR 59:50
NOK 69:- EURO 6.90
NR 7 AUG/SEPT 2008
LPNING FRLNGER DITT LIV (s.40)
+
ONT I HFTEN?
vi hjlper dig
KVINNOR TER
BTTRE N MN
sant eller falskt?
Yo
g
a
d
ig
i
fo
rm
DEN BSTA
MARATON
PLANEN
16-VECKORS
SCHEMA
Trail
trend
4 SPECIALVNINGAR
SOM GR DIG TILL EN
BTTRE LPARE (s. 18)

TRAILSKOR I
STORT TEST
KINA SPECIAL
LIVET SOM LPARE I PEKING
HENRIK RFFEL SVERIGES
MARATONHOPP I PARALYMPICS
GREAT WALL MARATHON
TAPPAT
SUGEN?
LTT FIXAT
(s. 16)
15
NYBRJARE
52
KR 59:50
NOK 69:- EURO 6.90
NR 10 NOV/DEC 2008 DEN
EKO
LO
G
ISKE L
PAREN
(s. 54)
+
KOST: UNDVIK
FRUKOSTFLLAN
STUKAT FOTEN?
VI HJLPER DIG
T
r
n
a
r
tt i
v
in
te
r
Mustafa
m
ot nya
hinder
JAG HAR MER
ATT GE (s. 48)
Det etiopiska
lparundret
S TRNAR VRLDENS
BSTA LPARE (s. 76)
GR EN TRNINGSPLAN
HITTA DITT LPBAND
SNUVA FRKYLNINGEN
S KLARAR
DU KYLAN
NYBRJARE
EKOSKOR
NATURKLDER
GRNA LOPP
SPECIAL
STORT
MILJ-
NUMMER
Posttidning B
Cykeltidningen Kadens c/o Titeldata
112 86 Stockholm
L
i
m
i
t
e
d

C
a
r
b
o
n
E
t
t

t
e
k
n
i
s
k
t

o
c
h

s
u
p
e
r
l
t
t

u
n
d
e
r
v
e
r
k

i

k
o
l
f
b
e
r
.

G
r
u
n
d
e
n

i

L
i
m
i
t
e
d

C
a
r
b
o
n

r

H
M
9
0
-
r
a
m
e
n
.

F
l
e
r
a

n
y
a

t
e
k
n
i
k
e
r

h
a
r

a
n
v
n
t
s

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

e
n

r
a
m

m
e
d

s
t
y
v
h
e
t
s
v
r
d
e
n

i

v
r
l
d
s
k
l
a
s
s

s
o
m

s
a
m
t
i
d
i
g
t

r

k
o
m
f
o
r
t
a
b
e
l

o
c
h

u
l
t
r
a
l
t
t
.

I

2
0
0
9

r
s

r
a
m

h
a
r

v
e
n

s
a
d
e
l
s
t
o
l
p
e
n

i
n
t
e
g
r
e
r
a
t
s

i

r
a
m
e
n

f
r

a
t
t

s
p
a
r
a

v
i
k
t
.

B
y
g
g
e
t

k
o
m
p
l
e
t
t
e
r
a
s

m
e
d

d
e

a
l
l
r
a

f
n
a
s
t
e

L
i
t
e
k
o
m
p
o
n
e
n
t
e
r
n
a

s
a
m
t

m
e
d

v
r
l
d
e
n
s

m
e
s
t

a
v
a
n
c
e
r
a
d
e

d
r
i
v
l
i
n
a
,

S
h
i
m
a
n
o
s

D
u
r
a
-
A
c
e

D
i
2
.

R
e
k
.

p
r
i
s
:

5
3

9
9
5

k
r
G
e
n
e
r
a
l
a
g
e
n
t

U
n
i
c
y
k
e
l

A
B
,

t
e
l

0
3
1
-
5
0

0
1

1
0

|

i
n
f
o
@
u
n
i
c
y
k
e
l
.
s
e

|

w
w
w
.
n
i
s
h
i
k
i
.
s
e

Cykeltidningen Kadens # 1, 2009

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Cykeltidningen Kadens # 1, 2009

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

CykelGuiden2009

MANNEN & BENET

MANNEN & BENET

You might also like