RELIGIONSVETENSKAPLIGA SKRIFTER NR 12

DROGER OCH MYSTIK
En analys av drogforskning som behandlar förhållandet mellan "mystiska" upplevelser och drogupplevelser

av

PERTTI JÄRVINEN

ÅBO 1985 ÅBO AKADEMI

ISSN 0780-1270 ISBN 951-649-145-6

Åbo Akademis kopieringscentral 1985

Innehållsförteckning 0. INLEDNING 0.1.Arbetsuppgift och problemställning 0.2.Tillvägagångssätt 0.3.Material 0.4.En klassificering av hallucinogenerna 1 1 3 4 11

1.0.DISKUSSION FÖR OCH EMOT ANVÄNDNINGEN AV HALLUCINOGENER FÖR UPPNÅENDET AV EN "MYSTISK" UPPLEVELSE 14 1.1.Allmänt 1.2.Ställningstaganden för och emot användningen av hallucinogener på 1950-talet 1.2.1.Aldous Huxley 1.2.2.Robert Zaehner på 1960-talet 1.3.1.Timothy Leary 1.3.2.Robert Masters och Jean Houston 1.3.3.Rudolf Gelpke 1.3.4.Walter Clark på 1970-talet 1.4.1.Ernst Benz 1.4.2.Zaehner 1.5.Sammanfattning 17 17 22 35 35 40 54 59 64 64 67 72 14

1.3.Ställningstaganden för användningen av hallucinogener

1.4.Ställningstaganden mot användningen av hallucinogener

EXPERIMENT MED DROGER 2.1.Allmänt 2.2.Ett experiment av Harriet Linton Barr et al. 2.3."Sensory deprivation"-experimentet 2.4.Walter Pahnkes "Good Friday"-experiment 2.5.Sammanfattning

77 77 80 85 90 105

DROGUPPLEVELSEN I LJUSET AV PSYKEDELISK OCH PSYKOLYTISK TERAPI 3.1.Allmänt 3.2.Psykedelisk terapi 3.3.Psykolytisk terapi 3.4.Forskningsresultat som har uppnåtts vid terapin 3.5.Sammanfattning FÖRSÖK TILL TOLKNING AV DROGUPPLEVELSEN 4.1.Allmänt 4.2.Sidney Cohens tolkning 4.3.Masters och Jean Houstons tolkning 4.4.Gelpkes tolkning 4.5.Arthur Deikmans tolkning 4.6.Hanscarl Leuners tolkning 4.7.Diskussion

107 107 109 111 114 116 118 118 118 121 127 133 140 145

5. RESULTAT Litteraturförteckning

164 173

- 1 -

0. INLEDNING

0.1.Arbetsuppgift och problemställning

Ovanliga perceptioner har alltid intresserat människorna. I många kulturer har det varit vanligt att söka intensiva religiösa upplevelser. I detta syfte har människan använt fasta, hallucinogener eller berusande ämnen, deltagit i olika slags ceremonier och dans, för att nämna några av de viktigaste metoderna. Även häftiga störningar i människans personlighet, till exempel epileptiska anfall och

psykotiska tillstånd har ansetts vara händelser där "övernaturliga" krafter har ingripit i hennes liv. Först efter det att en vetenskaplig metodik har utvecklats har man börjat att anse en del av dessa "ovanliga" fenomen fenomen av stor

möjliga

förklara.

Varje

socialt

betydelse för samhället bör s t u d e r a s s y s t e m a t i s k t , f ö r att vi skall dess kunna risker förstå för lagarna och för fenomenet, och

minimera

individen

samhället

maximera dess potentiella nytta. Jag anser att bruket av hallucinogener och som till som och påverkar med är kan ett människans orsaka mentala tillstånd förändrade beskriven

temporära av ovan

medvetandetillstånd,

fenomen

typ. D e t h a r b l i v i t a n g e l ä g e t a t t y t t e r l i g a r e g r a n s k a den hittills har genomförda kommit med drogforskningen, positiva emedan vissa

forskare

ställningstaganden utan utan att att ha ha

beträffande verifierat beaktat de

hallucinogenernas sina

användbarhet, och vid i

forskningsresultat, som av föreligger substanser

risker

hallucinogeners som kan

användning. Upptäckten

naturen,

genomgripande förändra människans medvetandetillstånd och som kan föra med sig visuella och auditiva förnimmelser är ingalunda något nytt. Det som är nytt i detta

sammanhang är endast den västerländska människans starkt ökade intresse för användningen av dessa substanser och denna användnings medicinska, juridiska (LSD) och sociala

konsekvenser.

Lysergsyre

dietylamid

syntetiserades

för första gången år 1938 av Albert Hofmann. Detta skedde i Sandoz' forskningslaboratorium i Basel i Schweiz. Det

dröjde dock

- 2 -

ända till år 1943 innan Hofmann upptäckte de verksamma hallucinogena beståndsdelarna i detta ämne. Den

vetenskapliga drogforskningen kom i långsamt. Antalet vetenskapliga

gång. Den började

publikationer på detta

område var ytterst ringa fram till år 1950. Därefter skedde en ökning av intresset för drogforskning. Det kom främst till uttryck just i det kraftigt ökade antalet

publikationer. Denna period varade ända till mitten av 1960talet. Antalet publikationer har sedan dess gått nedåt. Detta är en direkt följd av att droglagstiftningen skärptes i flera länder och att det i samband med denna skärpning blev svårt även för vetenskapsmän att experimentera med hallucinogena ämnen. Det problem som denna avhandling vill angripa är det faktum att det har funnits och alltjämt finns forskare som har tagit ställning för användningen av hallucinogener i syfte att uppnå en "mystisk" upplevelse, men också sådana som varit av helt motsatt uppfattning. Det finns forskare som p å st år a t t d e a ld ri g ha r s et t nå go n m än ni sk a up p nå e n " m ys ti s k" u p pl ev el s e un d er p å ve rk a n av h a ll uc i no ge n er , fastän de i sitt arbete har undersökt människor som använt hallucinogener. Enligt dem finns det inga sådana

väldokumenterade fall i litteraturen. Inte heller ansåg de sig ha kunnat uppnå "mystiska" upplevelser när de själva intagit dylika substanser. A andra sidan finns det även f ors ka re som s äge r a tt näs ta n n itt io pr oce nt av de ras försökspersoner har haft en intensiv "religiös" upplevelse som liknar eller till och med kan anses vara lika med en sådan "mystisk" upplevelse, som mystikerna har beskrivit i litteraturen. Mitt problem är alltså denna stora skillnad mellan olika forskares ställningstaganden, deras experimentella

resultat, deras erfarenheter av drogterapi och deras försök till tolkning av den psykodynamiska mekanisme n bakom

drogupplevelsen. Jag ställer som min uppgift att genom en analys av olika drogforskares resultat försöka reda ut vad dessa skillnader kan bero på. Avhandlingens problem är därför till en stor del av metodisk art, emedan jag kommer att analysera den hittills genomförda drogforskningens

beskrivningar, och förklaringar av drogupplevelsen.

- 3 -

En

själavårdare påverkan

som av

har

att

göra kan

med möta

människor dem när

under

hallucinogener

själavårdaren vet vad det sker i människan under detta tillstånd. Då vi som teologer granskar detta lär vi oss bättre varför så många människor intar hallucinogener

och hur vi kan hjälpa dem tillbaka till realiteter. Om vi bara säger åt dessa är människor inte att deras och

"religiösa"

upplevelser

"autentiska"

uppmanar dem att sluta, går vi förbi dem som individer. Teologer människor den behövs som för att lyssna och hjälpa även de av

använder

hallucinogener. bakom till en

Förståelsen

psykodynamiska drogpåverkan

mekanismem kan bidra

föreställningar förståelse på

under

ett djupare plan. Kyrkan tagit droger har mycket emotionellt men alldeles riktigt av

negativ i

inställning Detta

till innebär

användningen naturligtvis

allmänhet.

också

en negativ inställning till droganvändning för uppnåendet av religiösa upplevelser. Ett sådant ställningstagande

borde också kunna motiveras; m.a.o. det räcker inte med att förbjuda.

0.2.Tillvägagångssätt Min uppgift är alltså att reda ut huruvida forskarna

har l ö s t d e p r o b l e m s o m d e h a r a v s e t t a t t l ö s a m e d s i n a undersökningar. Detta kommer jag att försöka reda ut vid min analys av av ställningstagandena för för och emot av

användningen

hallucinogener

uppnåendet

e n " m y s t i s k " upplevelse, Vid jag min att analys fästa av det föreliggande materialet vid kommer

speciell

uppmärksamhet

följande

förhållanden. Jag kommer att utreda forskarnas sätt att insamla material. Orsaken i är att jag om vill studera

huruvida

olikheter för

åsikterna av en

hallucinogenernas upplevelse forskares kommer jag

användbarhet kan

uppnåendet på

"mystisk"

bero

respektive Vid analysen

materialinsamlingsmetoder.

även att undersöka huruvida forskarna vid planerandet av ett drogexperiment har utgått

- 4 -

ifrån de krav, som undersökningsobjektet ställer. Nära samman med det ovanstående hör att jag skall försöka utreda huruvida forskares diskrepansen mellan olika resultat kan bero på olika slags fixering av problemen. Ytterligare kommer jag att utreda forskarnas sätt att kontrollera inverkan av "set" och "setting". Som har framgått av det ovanstående anser jag det vara på sin plats att i det nuvarande forskningsläget beakta de metodiska svårigheter som forskningen inom denna sektor nödvändigtvis måste kämpa med. Det syns mig därför

berättigat att försöka förbjuda studiet av de metodologiska problemen. Utöver detta vill jag på basen av de utförda analyserna, framlägga en egen uppfattning om hur man lämpligen kan gå tillväga då man vill undersöka föreställningarna om

drogupplevelsens innehåll. Jag kan inte alls göra detta i egenskap av en expert på hallucinogener, och inte heller kan jag foga nytt material till det redan befintliga. Däremot skall jag försöka visa på material som klargör att en tillfredsställande tolkning av drogupplevelsen är möjlig endast i de fall då undersökningens objekt blivit klart fixerat. Med användning av ovanstående tillvägagångssätt skall jag uppta till kritisk diskussionforskarnas pro/contraställningstaganden, deras drogexperiment, drogterapi och försök till tolkning av den psykodynamiska mekanismen bakom drogupplevelsen.

0.3.Material Verkningsmekanismen i drogupplevelsen bör kunna bestämmas utgående från biokemi och hjärnfysiologi. Därom är de flesta ense, ehuru vårt vetande i dessa stycken är fragmentariskt '. Till förtydligande av det ovansagda kan tillfogas ett citat från Abram Hoffer och Humphry Osmond:

1.Cf. FISCHER 126.

- 5 -

"There is little doubt that LSD must interfere in the transmission of stimuli from one cell to another in the nervous altering system cellular either at the Either synapses change or by lead

activity.

could

to a marked change in brain function. For in a system so complex as the brain, a slight change a at the synapses in by

repeated in sequence would the final circuit. LSD

produce could by

major

change cell

influence altering

the cell

blocking

energy

production,

membrane

permeability, by reducing the blood s u p p l y t o l o c a l o r general areas of the brain, or by increasing

p e r m e a b i l i t y o f t h e b l o o d - b r a i n b a r r i e r . Substances non-toxic in the blood could become toxic if a l l o w e d to enter in by brain. It could alter synaptic or by

transmission

competitive

inhibition

facilitating the direct action of some neurohormones such as seretonin, noradrenaline, adrenaline, or histamine. These we will consider direct effects of LSD." 1 Men det som man ännu inte känner till är vilka de biokemiska

verkningarna av h a l l u c i n o g e n e r n a ä r , d e f ö r ä n d r i n g a r som i sin tur producerar förändringar i människans

upplevelser.

I kapitel 1 kommer jag att redogöra för Aldous Huxley' s ställningstaganden till användningen av hallucinogener för uppnåendet av en "mystisk" upplevelse, emedan det var genom hans bok "The Doors of Perception" (1954) som

drogupplevelsens fenomenologi och dess relation till de "mystiska" upplevelserna för första gången aktualiserades för en större allmänhet. Det var också "The för Doors och of

Perception"

som

förorsakade

diskussionen

emot

användningen av hallucinogener för uppnåendet av "mystiska" upplevelser. Beaktar man Huxley's ställningstaganden, kan man nästan inte komma ifrån att behandla Robert Zaehners uppfattning om hallucinogenerna, som den framstår i hans bok

"Mysticism, Sacred and Profane" (1957), emedan denna bok har kommit till som en reaktion mot Huxley's "The Doors of Perception".
1.HOFFER 1967b, 211s.

- 6 -

man

hade

lyckats

framställa

de

vanligaste

hallucinogenerna var Huxley den första, som ansåg att den "mystiska" upplevelsen är närbesläktad med drogupplevelsen. Zaehner var däremot den första bland de dåtida forskare som ville förneka allt samband mellan den "mystiska" upplevelsen och drogupplevelsen. Jag har velat beakta

Zaehners bok "Mysticism, Sacred and Profane" även därför att den bland de studier som ägnats åt jämförelser mellan olika former av mystik torde vara bästa exemplet på en dogmatiskt hållen "approach". Därefter kommer jag att behandla Leary's uppfattning om hallucinogenernas användning. Denne kan nämligen betraktas som en av de mest ivriga förespråkarna för användningen av hallucinogener för uppnåendet Dessutom var av Leary en en av av "mystisk" de första och

"religiös"upplevelse. drogforskare "setting" vid som

betonade av

betydelsen

"set3" och

planeringen

drogsessioner,

tillika

var han en av de första representanterna för "psykedeliska" drogexperiment terapitekniken. vid Harvard Det var

den just som på Leary's allvar

Universitet

utlöste motståndet mot all forskning med hallucinogener. Analysen av Leary' på på med s ställningstaganden bok "The bok och Politics han baserar of sig

huvudsakligen (1968) och

hans en

Ecstasy" författat nämligen on the

annan

som

har

tillsammans "The

Metzner

Richard A

Alpert, Based

Psychedelic

Experience.

Manual

Tibetan Book of the Dead". (Den kom ut första gången år 1964.) Därutöver har jag använt en artikel av Leary som heter "The Religious och Experience: som ingår i Its Production and "The

Interpretation"

samlingsverket

Psychedelic Reader" (1965) utgivet av Weil, Metzner och Leary. Ytterligare vill jag beakta av "The Robert Varieties Masters of och

Psychedelic Jean

Experience"

(1966)

Houston.

Utöver detta deras huvudarbete kommer jag

att använda ett föredrag av Jean Houston som hon framförde vid "R.M. Bucke M e m o r i a l S o c i e t y " i o k t o b e r å r 1 9 6 7 i Quebec. Taking Detta och föredrag heter "Religious Motivations for har publicerats i symposieskriften utgiven "Do av

LSD"

Psychedelics

Have

Religious

Implications?"

Salman och Raymond Prince.

- 7 -

Masters ställer

och sig

Jean

Houston

representerar försiktiga

här

de

drogforskare användningen

som av

positiva

men

till

hallucinogener och som anser att endast få människor kan uppnå en "mystisk", substanser. Jag har även tagit med Rudolf att han Gelpkes i sitt ställningstaganden arbete har och "religiös" upplevelse under påverkan av hallucinogena

tolkningsförsök utgå ifrån en

därför

försökt

nollhypotes;

han

behandlar

drogupplevelsen

som en möjlig del av det som han kallar den "mystiska" upplevelsen. Vid min analys av Gelpke har jag huvudsakligen använt hans bok "Vom Rausch im Orient und Okzident" (1966). Speciellt har jag

fäst min uppmärksamhet på kapitel sju i denna bok, "Rausch und Mystik". Jag har även använt Gelpkes artikel "Von Fahrten in den Weltraum der Seele" som finns i tidskriften "Antaios". I denna artikel redogör Gelpke för sina egna experiment med LSD och

psilocybin. Den amerikanska religionspsykologen Walter Clark är en forskare som på slutet av 1960-talet talade för användningen "mystisk"sin bok "Chemical arbetena. med andra av

hallucinogener för uppnåendet av en "religiös", upplevelse. Denna uppfattning framlägger Ecstasy" Clark som sålunda beaktas 1961 bland och de 1969 han i

övriga

60-tals

hade

mellan

åren

tillsammans

forskare (t.ex. Leary och Milton Raskin), experimentellt utforskat drogupplevelsen. Som resultat av detta arbete utkom år 1969 den ovannämnda boken. Min analys baserar sig huvudsakligen på av denna Clarks bok. ställningstaganden skall jag

Därefter

behandla en bok av den kände tyske religionshistorikern Ernst Benz "Der Heilige Geist in Amerika" (1970), där Benz ställer sig

lika negativ till hallucinogenernas användning som Zaehner gjorde nästan femtom år tidigare. Efter redogörelsen för Benz' negativa ställningstaganden kommer jag ännu en gång att återkomma till Zaehner. Nu analyserar jag hans bok "Drugs, Mysticism and

MakeBelieve", som utkom år 1972, för att få reda på huruvida han har hållit fast vid den uppfattning som han framlade år 1957.

- 8 -

I

kapitel

2

kommer

jag

att

analysera

tre

experiment

med

hallucinogena ämnen. Att jag har valt just de experiment som utfördes av Harriet Linton Barr et al., John Pollard et al. och Walter Pahnke, beror på att dessa tre är de enda någorlunda utförligt dokumenterade experiment som återges i litteraturen. Valet av det är experiment motiverat som Harriet Linton Barr de et al.

utförde

även har

därför försökt

att

från för den

psykoanalytiska

utgångspunkter

redogöra

betydelse som personlighetsvariablerna kan ha för innehållet dokumenterat Boken utkom i i år en deras 1972. drogupplevelse. bok "LSD: Experimentet and finns

Personality Linton Barrs

Experience". var

Harriet

medarbetare

Robert Langs, Robert Holt, Leo Goldberger och George Klein. Aven det "sensory deprivation"-experimentet till de hypoteser har utfört -man som som Pollard jag et al. har i en att

utförde

anknyter

ovan

framställt. "sensory hålla finns

Pollard et al.

sitt experiment strävade Detta efter

deprivation"-situation; kommande i stimuli deras bok and

utifrån

konstanta. "Drugs Sernyl on

experiment The

dokumenterat of LSD,

and

Phantasy:

Effects

Psilocybin

College

Students"

(1965). Utöver Pollard var Leonard Uhr och Elizabeth Stern med om att utföra detta experiment. Pahnkes "Good Friday"-experiment har jag tagit med eftersom det är det mest utförligt dokumenterade försöket att

experimentellt verifiera påståendet att människan med hjälp av h a l l u c in o g en e r ka n u ppn å " m y st i s ka " u pp l e v els e r . Ovannämnda experiment av Pahnke, and finns fram dokumenterat vid Harvard An i en

doktorsavhandling Avhandlingen Relationship Utöver denna heter

University. of the

"Drugs

Mysticism: and har

Analysis

between

Drugs

Mystical jag i

Consciousness". av "Good

doktorsavhandling

analysen

Friday"-experimentet använt William Stace's bok "Mysticism and Philosophy" (1960), eftersom den mystiktypologi som Pahnke använder som grund för sitt experiment är tagen just från denna bok av Stace. Pahnkes "Good Friday"-experiment experiment som är det ut en enda på utförligt utreda

dokumenterade förhållandet

går

att

mellan

drogupplevelsen

och

"traditionell",

"mystisk" upplevelse. Dessutom genomfördes experimentet

- 9 -

I en omgivning där försökpersonerna enligt

experimentledaren

blev

utsatta för "maximala religiösa stimuli". Experimentet hör till de experiment, som oftast åberopas av andra forskare som stöd för positiva ställningstaganden för uppnåendet till av användningen "mystisk", av

hallucinogenerna upplevelse.

"religiös"

I kapitel 3 kommer jag att behandla forskningsresultat som har uppnåtts vid terapin. Forskare som har arbetat med

hallucinogener i terapeutiskt syfte har ofta påstått att deras försökspersoner har uppnått intensiva "mystiska" upplevelser och att just dessa upplevelser har haft en

betydelsefull terapeutisk effekt. Därför har jag ansett det vara på sin plats att närmare gå in på användningen av psykedelisk och psykolytisk terapi. I terapisituationen framträder individuella skillnader

under drogpåverkan särskilt tydligt. Med hänsyn därtill har jag ansett det vara på sin plats att behandla psykedelisk och

psykolytisk terapiteknik. Största delen av materialet för denna analys har jag hämtat ur en bok som baserar sig på de bidrag som the lästes Use upp vid "the in Second International and Conference on

of

LSD

Psychotherapy

Alcoholism".

Boken

heter "The Use of LSD in Psyhotherapy and Alcoholism". Den är utgiven av Harold Abramson, och utkom år 1967. I samband med genomgången av terapin har jag använt Hanscarl den psykolytiska artikel

Leuners

"Therapeutische

Aspekte und Resultat" ur

boken "Religion und

die Droge" (1972) och Gordon Johnsens artikel "Psykolytisk terapi" som ingår i boken "Psykoterapi". Ett a v bidragen som behandlat den psykedeliska terapin "Psychedelic Therapy "Do är and Charles Savage' s artikel i de mest belysande

Personality

Maturation" Have

symposieskriften

Psychedelics

Religious

Implications?" (1967).

I kapitel 4 vid analysen avförsöken har jag begränsat mig till

att

tolka behandla

drogupplevelsen, sex utförligt

att

dokumenterade tolkningsförsök. I dessa söker man fastställa de psykodynamiska faktorer, som anses vara verksamma under

drogpåverkan och leda till betydelsefulla

- 10 -

förändringar i personligheten. Däremot har jag inte beaktat de föga utförliga redogörelser, som utkom i början av

sextiotalet. Sidney Cohen utgår i sitt tolkningsförsök huvudsakligen

ifrån den så kallade

"disinhibitationsteorin" som för

övrigt omfattas även av en del andra forskare. Av dessa är Cohen den som mest konsekvent använt sig av den i sina verk. Cohen gör ett försök att förstå och förklara den psykodynamiska analysen av verkningsmekanismen bakom har drogupplevelsen. jag I

Cohens

tolkningsförsök

huvudsakligen

utgått från hans bok "Drugs of Hallucination" som utkom i England år 1965 (samma verk utkom under titeln "The Beyond Within: The LSD Story" redan ett år tidigare i USA). Forskarparet Masters' och Jean Houstons tolkning har jag

hämtat ur deras huvudarbete "The Varieties of Psychedelic Experience", som kom ut år 1966. Gelpkes försök att tolka verkningsmekanismen bakom den

"mystiska" upplevelsen och drogupplevelsen finns i hans bok "Vom Rausch im Orient und Okzident". Arthur Deikman har givit en speciell tolkning av drogupplevelsen i artikeln "Bimodal Consciousness". Denna

artikel utkom för första gången i tidskriften "Archives of General Psychiatry" (1971) och blev sedan omtryckt år 1973 i samlingsverket "The Nature of Human Consciousness", som är utgivet av Robert Ornstein. Det är huvudsakligen denna

omtryckta artikel som jag har använt vid min analys av Deikmans tolkning. Ytterligare har jag utnyttjat tre andra artiklar Mystic av Deikman. Dessa i är "Deautomatization and the "The i

Experience" of

tidskriften Mystical

"Psychiatry", som

Overestimation

the

Experience",

finns

R.M. Bucke Memorial Society' s symposieskrift "Do Psychedelics Have Religious Implications?" (1967), och "Implications of Experimentally Induced Contemplative Meditation", som finns i ett samlingsverk som heter

"Psychedelics. The Uses and Implications of Hallucinogenic Drugs" och som utgavs av Bernard Aaronson och Osmond år 1971.

- 11 -

Josuttis och Leuner. Leuner har i denna bok publicerat flera artiklar, men den i vilken han redogör för sitt tolkningsförsök och från vilken jag utgår vid min analys, heter "Versuch einer tiefenpsychologischen Interpretation".

0.4.En klassificering av hallucinogenerna

En entydig definition av hallucinogenerna låter sig inte göras av den anledningen att dessa ämnen aldrig utövar en enda renodlad med effekt sin i människan. Osmond ämnen till som och exempel morfin, likaså

utesluter kokain,

definition

sådana

atropin,

atropinderivat,

alkohol,

anestetika, analgetika och hypnotika 1. Osmonds definition motsvarar ungefär den nutida definitionen av hallucinogener, utom beträffande atropin, och atropinliknande substanser. I vår tid inkluderar man dem i hallucinogenerna. I nedanstående tabell ges en översikt över och en klassificering av de vanligaste hallucinogena substanser. Uppgifterna i översikten baserar sig huvudsakligen på data från Pfeiffer och Murphree2 och från Cohen3.

1.Cf. OSMOND 1957, 418ss. 2.Cf. PFEIFFER 328ss.

3.Cf. COHEN 1965, 12.

- 12 -

ÖVERSIKT ÖVER HALLUCINOGENA ÄMNEN Klass I.Indola-alkaloider Kemiskt namn Ursprung

1.Lysergsyre-derivat

1.LSD-25 2.0loliuqui derivat

Halvsyntetiskt från mjöldrygan, Claviceps purpurea Olika arter av ´American morning glory`

2.Tryptamine-derivat a)Alkyltryptaminer

1.Alfa-mety1tryptamin 2.Dimetyltryptamin 3.Dietyltryptamin

Syntetiskt Syntetiskt Syntetiskt

b)Alkylhydroxytryptaminer

1.Bufotenin

2.Psilocybin 3.Psilocin

Paddans skinn, Piptadenia peregrina carpa (Cohoba), Amanita mappa, Amanita muscaria Psilocybe-svampar 1. syntetiskt Samma som för psilocybin

3.Övriga indolaalkaloider

1.Harmin

2.Ibogain

Peganum harmala, Banisteriopsis caapi 1. syntetiskt från 6-metoxytryptamin Tabernanthe iboga

II. Icke-indolaalkaloider

1.Meskalin 2.Alfa-metylmeskalin 3.Amfetamin

Lophophora williamsii Syntetiskt Syntetiskt

- 13 -

III.Antikolinergiska

a)Alkaloider

1.Atropin 2.Scopolamin

b)Syntetiska

1.Ditran

Atropa belladonna, Datura stramonium Hyoscyamys niger, Scopola carniolica, Datura stramonium Syntetiskt

IV.Kolinergiska 1.Muskarin 2.Muscaridin 3.Arekolin V.Tetrahydrocannabinoler 1.Hampa Cannabis sativa Amanita muscaria Amanita phalloides Areca catechu

- 14 -

1. DISKUSSION FÖR OCH EMOT ANVÄNDNING AV HALLUCINOGENER FÖR UPPNÅENDET AV EN "MYSTISK" UPPLEVELSE

1.1. Allmänt

En av de

viktigaste

frågorna

i

samband med de

hallucinogena drogerna är frågan, huruvida de verkligen kan utlösa "religiösa" och "mystiska" upplevelser hos

människan. Det finns vetenskapsmän som förnekar detta, men det finns också sådana son svarar jakande. Därför gäller det att analysera ställningstaganden på båda hållen för att se vad denna diskrepans kan bero på. Klyftan mellan de olika forskarnas ställningstaganden är mycket djup. Det finns år ena sidan forskare som påstår att de hallucinogena ämnen är ett nästan universalt botemedel för alla slags á sjuka andra att och en nyckel finns i till det en "mystisk" som är u p p l e v e l s e 1. övertygade om

sidan

sådana fall

drogupplevelsen

bästa

liknar

schizofreni och i värsta fall orsakar obotlig förstörelse i psyket och irreparabla skador i hjärnan2. Det finns också mera försiktiga ställningstaganden av en del forskare som inte går till ytterligheter 3. Den moderna utforskningen av användningen av hallucinogena substanser anses ha börjat år 1938, då en schweizisk

biokemist, Albert Hofmann, upptäckte d-lysergsyre

1.Leary är den mest kända bland dessa forskare; Leary 1965, 195.

cf.

2.Zaehner var framstående vetenskapsman bland dessa forskare. En upplevelse som en schizofren patient har kan vara religiös, eller mystisk beroende på hur vi definierar dem. 3.T.ex. Cohen;cf. COHEN 1965, 180ss.

..L

- 15 -

diethylamid-25 (LSD) 1. William James var en av de första som tog u pp frå gan om "religiös" upplevelse 2. Man antog först att LSD framkallade psykoser, så kallade modellpsykoser, psykosforskningen 3. Under 1950-talet blev kanadensiska forskare intresserade av hallucinogena substanser. De mest kända av dessa forskare är Hoffer och Osmond, vilka gjorde en värdefull insats genom att använda LSD för att bota alkoholister 4. - Det var på 1950-talet som Huxley, en man som var intresserad av det "mystiska" medvetandets problematik och hade skrivit flera böcker om denna fråga 5, själv prövade meskalin. Om sina erfarenheter under meskalinruset skrev han en bok "The Doors of Perception". Boken kom ut år 1954. Det var då första gången som hallucinogenernas fenomenologi och deras relation till de "religiösa" upplevelserna blev bekant för en stör re al lmänhe t. Det var denna bok och spec iellt Huxley' s yrkande att han hade upplevt "contemplation at its height" under sitt meskalin-experiment, som satte igång diskussionen för och emot användning av hallucinogener för uppnåendet av en "mystisk" upplevelse. I detta kapitel kommer jag att analysera material som har utkommit efter år 1954. Det förefaller mig fruktbart att börja just från denna tidpunkt, ty utkomsten av Huxley' s verk föranledde en djup kontrovers mellan dem som talade för och dem som talade emot användningen av hallucinogener. och därför togs ämnet i bruk inom biokemisk intervention vid en

1.Cf. MASTERS 39. 2.Cf. JAMES 1963, 387ss, JAMES 1973, 8s. 3.Att kalla dessa gångbart än idag. De ämnen psykotomimetika är fullt

som har studerat psykotiska

patienternas föreställningar och föreställningar under drogpåverkan vet att de liknar mycket varandra. 4.Cf. HOFFER 1967b, 343ss. 5.T.ex. "The Perennial Philosophy"(1946), "Grey

Eminence"(1942), World"(1932).

"Ends and Means"(1937), och "Brave New

- 16 -

Frågan huruvida hallucinogenerna nyttiga hjälpmedel för

möjligtvis anses vara av en "mystisk",

uppnåendet

"religiös" upplevelse är emellertid inte något nytt problem som skulle ha dykt upp först i mitten av 1950-talet. De Félice till exempel redan på 1930-talet i sin bok "Poisons sacrés, Ivresses divines" ett omfattande material för att visa att det verkligen existerar ett mycket gammalt samband mellan förekomsten intagandet av av "religiösa" substanser. upplevelser Han skriver och bland

hallucinogena

annat såhär: "Le premier point que nous pouvons considérer comme acquis, c' est l'extraordinaire diffusion de l'

usage religieux des toxiques. Les pratiques que nous avons étudiées, s e r et r ou ve n t da ns to ut e s le s r ég i on s du

monde, aussi bien chez les peuples dits primitifs que chez ceux qui ont atteint un haut degré de civilisation. Nous sommes donc en présence non pas de faits exceptionnels qu' on serait en droit de négliger, mais d' un phénomene géneral, humain au sens le plus large du mot, et dont il est impossible de ne pas tenir compte, lorsqu'on cherche a déterminer ce qu'est la relgion et quels sont les besoins profonds auxquels elle doit répondre."1 Innan jag går över till själva analysen av olika

ställningstaganden, vill jag påpeka en omständighet, som har försvårat den kritiska diskussionen, nämligen att flera av

forskarnas arbeten saknat en introduktion eller en inledning där respektive forskare utförligt skulle ha lagt fram de

problem som de tänkt behandla och diskuterat sin metod.

1.FELICE 363.

- 17 -

1.2. Ställningstaganden

för

och

emot

användning

av hallucinogener på 1950-talet

1.2.1.Aldous Huxley

I

början på

av att

1950- talet meskalin

hade

en

ung har

psykiater, en

Osmond, kemisk

kommit

och

adrenalin

likartad

uppbyggnad. Vidare hade det

visat sig att lysergsyre

diethylamidens struktur är nära besläktad med meskalinets och adrenalinets. Därefter utvecklade Osmond hypotesen att

störningar i adrenalinmetabolismen skulle kunna framkalla den toxiska substansen katekolamin, som liknar adrenochrome och adrenolutin, vilka är kända för att förorsaka psykotiska tillstånd 1. Med andra ord skulle detta betyda att var och en av oss skulle vara kapabel att producera

katekolamin i sin kropp, i mycket små doser förstås, och på så sätt orsaka djupa förändringar i medvetandet. Med denna ytterst komplicerade hypotes börjar Huxley sin berömda bok "The Doors of Perception" 2. Det har förflutit trettio år sedan hypotesen för första gången framlades, med den har ännu verifierad 3. Detta som ett exempel på Huxley' inte s blivit att

sätt

beskriva och förklara drogupplevelsen. Det är utmärkande för den beläste författaren Huxley, att han använder ord och

begrepp från olika discipliner. Huxley skriver om sina förväntningar: "I had expected to l ie my e yes sh ut of lo oki ng animated of at vi sio ns of rich man y with c olo ur ed gems and of the

geometries, fabulously symbolic ultimate mycket väntat.

architecture, landscapes with

lovely,

heroic the

figures of

dramas

trembling I

perpetually

on

verge

revelation." att han

detta inte

sammanhang upplevde I had

deklarerar det vad

Huxley hade not

tydligt Han

alls

han did

säger:

"But

what

expected

happen." 1 Det som faktisk skedde var inte på något sätt

1.Cf. OSMOND 1952, 309ss; HOFFER 1954, 29ss. 2.Cf. HUXLEY 1957, 6s. 3.Cf. PFEIFFER 329.

1957, 9.

- 18 -

"revolutionary". Huxley berättar att färger och former förändrades men han såg inte människo- eller djurgestalter, eller vackra landskap under meskalinets påverkan. I den ika floran av drogböcker där författarna uttalar sig om Huxley och hans drogupplevelse har synpunkter som dessa helt förbigåtts. Man talar om honom som en apologet för droger och/eller ställt sig helt negativt till honom 1 .

Den mest övergripande delen av sin drogupplevelse säger Huxley vara det skede då han tittade på en stol. Han säger att han uppnådde en annan verklighet, verkligare än den som han vanligen lever i . Jag skall citera Huxley' s

beskrivning: "I was looking at my furniture, not as the utilitarian who has to sit on chairs, /.../ not as the camera-man or scientific aesthete, whose concern is recorder, only but as the pure and their

with

forms

relationship within the field of vision or the picture space. But as I looked, this purely aesthetic Cubist's-eye view gave place to what I can only describe as the

sacramental vision of reality. I was back where I had been when I was looking at the flowers - back in a world where everything shone with the Inner Light, and was infinite in its significance. The legs, for example of that chair - how miraculous their tubularity, how supernatural their

polished smoothness! I spent several minutes - or was it several centuries? - not merely gazing at those bamboo legs but actually being them - or rather being myself in them; ar, to be still more accurate (for 'I' was not involved

in the case, nor in a certain sense were 'they') being my Not-self in the Not-self which was the chair." 2.

1.T.ex. Leary kallar Huxley "the great visionary prophet of our times" LEARY 1965, 203. Se ä v e n KEILBACH ZAEHNER 1971, 1957, 147; MASTERS Iss; BENZ 248; CLARK 1969,45s; 166s; WARD 205;

BLOMQVIST,Clarence, 139. 2.HUXLEY 1957, 15s. liknar mycket den Denna Huxley' s föreställning patientens

psykotiska

föreställningar där

patienten direkt upptar Gudsrollen;

d.v.s. projektivt identifierar sig med omnipotensen.

- 19 -

Huxley såg alltså en stol framför sig, men perceptionen av denna var inte densamma som i det vanliga

medvetandetillståndet. Denna förändrade perception kallar han för "en sakramental vision av verkligheten". Detta berättigar dock ingen att sätta dessa termer in i ett

dogmatiskt referenssystem och därefter dra den slutsatsen att Huxley använder dessa ord antingen rätt eller fel. Det skulle innebära en överinterpretation av Huxley's uttryck. Det enda som man kan säga är att Huxley använder dessa ord i avsaknad av bättre, med andra ord, han kunde inte hitta mera träffande ord för sin upplevelse. Det mest konkreta stycket i denna abstrakta beskrivning är det där Huxley säger att han var tillbaka där han hade varit när han tittade på blommor. Det var så vackert. Allt strålade med ett "inre" ljus, och stolens ben glänste med "övernaturlig" glans, och detta upplevde Huxley som betydelsefullt. Denna beskrivning behöver i och för sig inte betyda mera än att Huxley helt och hållet koncentrerar sina tankar på stolen och upplever den som vacker på ett ovanligt sätt. Huxley's beskrivning visar att han har koncentrerat sig på denna stol; ingenting annat har då någon

betydelse. För författaren Huxley, som var beläst och verbalt begåvad, vilket han hade visat i sina tidigare verk, var det inte svårt att hitta ord från den "religiösa" vokabuläret för att beskriva upplevelsen.1

1. Det

är

vanligt använder

att

en

försöksperson termer

under att

drogpåverkan

"religiösa"

för

beskriva sin upplevelse i avsaknad av mera lämpliga. Till exempel Masters och Jean Houston skriver om detta: "Although the subject was at the time

indifferent to religion, she found it necessary to make use of metaphors drawn from the religious vocabulary in order to formulate and communicate her responses." MASTERS 261; cf. DITTES 375s. Psykotiska patienter använder precis på samma sätt. det religiösa referenssystemet

- 20 -

Huxley var mycket ivrig att fördjupa sig i och redogöra för sin uppfattning om drogupplevelsens natur. Huxley frågar sig: "How was this cleansed perception to be reconciled with a proper concern with human relations, with the necessary chores and duties, to say nothing of charity and practical compassion?" 1 För att lösa problemet tar

Huxley upp den gamla deba tten mella n de aktiva och de kontemplativa. Han anser att han före sin drogupplevelse i n t e r i k t i g t f ö r s t å t t v a d kontemplationen e g e n t l i g e n betyder. Först under meskalinruset, menar han, var det

möjligt för honom att höjdpunkt"2.

förstå "kontemplationen på sin height, but

- Men han fortsätter, "At its

not yet in its fullness."3 Det är just detta som ofta har förbigåtts, när man har refererat Huxley's bok "The Doors of Perception". Här kommer hans värdering av

hallucinogenerna tydligt fram; med hjälp av dem kan man uppnå endast ett kontemplativt tillstånd. "It gives access to contemplation but to a contemplation that is

incompatible with action and even the will to action, the very thought of action. In the intervals between his

revelations the mescalin taker is apt to feel that, though in one way everything is supremely as it should be, in an another there is something wrong." 4 Enligt Huxley kan meskalinet på sin höjd hjälpa en att se hur allting borde vara, men det kan aldrig lösa ens

problem. "The full and final solution can be found only by those who are prepared to implement the right kind of

Weltanschauung by means of the right kind of behaviour and the right kind of constant and unstrained alertness." 5 Huxley var egentligen mycket försiktig beträffande hallucinogenernas möjligheter att framkalla "mystiska"

upplevelser, med andra ord, Huxley var egentligen inte alls helhjärtad förespråkare för droger, såsom hans

"motståndare" och "beundrare" antydde.

1.HUXLEY 1957, 31. 2.Cf. ib. 3.Ib. 4.Ib. 32. 5.Ib.

- 21 -

Huxley var en av de första som insåg att hallucinogenerna

inte kan hjälpa människan om det inte redan tidigare finns i henne sådant material som kan hjälpa henne att övervinna sina problem. Detta kommer kanske tydligast fram på ett ställe där
Huxle y

deklarerar

sin

egen

uppfattning

om

mystiken genom att omfatta Eckharts synsätt: "Over against
the quietist stands the active-contemplative, sa int, th e man who, in Eckhart's phrase, is ready to come down from the seventh heaven in order to bring a cup of water to his sick brothe r". 1

Trots att Huxley har dessa ovannämnda förbehåll ser han positivt på användningen av hallucinogena droger för att förändra människans medvetande. Han var inte nöjd med de hallucinogener som existerade, utan han efterlyste bättre sådana. Han ansåg att meskalinet är nästan ofarligt att ta för vem som helst, men dock inte någon idealisk drog 2. "Although obviously superior to cocaine, opium, alcohol and tobacco, mescalin is not yet the ideal drug." Meskalinet kunde han acceptera endast på den grund att det kan hjälpa människan ut ur den ordinära perceptionens hjulspår. Detta kan vara värdefullt för alla, speciellt för de

intellektuella 4.

1.HUXLEY 1957, 32. 2.Cf. ib. 52s. 3.Ib. 4.Cf. ib. 58.

- 22 1.2.2.Robert Z ae hn er

Ett av de mest stimulerande bidragen till de komparativa studierna av mystiken är Zaehners bok "Mysticism, Sacred and Profane". I denna bok ställer Zaehner sig skeptiskt till antagandet att "all mysticism" i huvudsak skulle var ett enhetligt fenomen. Zaehner försöker skilja åt olika typer av "mystiska" upplevelser och utreda deras

förhållande till varandra. Han finner det lämpligt att uppdela dessa i tre olika typer av mystik: 1. "Panenhenic mysticism", en upplevelse av "enhet med naturen". Till denna typ hör drogupplevelser, naturmystik, maniska tillstånd, Zen-buddhismens satori och en del former av hinduistisk mystik. 2. " M o n i s t i c m y s t i c i s m " , e n " i n r e " u p p l e v e l s e a v e n oföränderlig "enhet". Hit hör enligt Zaehner hinduistisk och buddhistisk mystik och "lägre" stadier av kristen och islamisk (muslim) mystik. 3. "Teistic mysticism", en "inre" upplevelse av "förening med Gud i kärlek". Denna typ förekommer huvudsakligen i kristen och muhammedansk mystik och i några former av hinduistisk mystik. l

I introduktionen till sin bok säger Zaehner att boken har kommit till med anledning av att Huxley skrev sin bok om sina egna drogupplevelser: "Had The Doors of Perception ever been published, it is extremely doubtful whether the present author would have been rash enough to enter the field of comparative mysticism." 2 Det specifika i Huxley's bok som ledde till att Zaehner valde att komparativt studera mystiken var enligt honom att "/.../ we cannot escape the fact that there underlies Mr.

1.Skulle man få

tillfälle

att kategori

granska det som har sagt sig

"mystikern" i ifråvarande

uppleva kunde man bättre förstå Zaehners kategorier. 2.ZAEHNER 1957, xi.

- 23 -

Huxley' s

attityde

to

praeternatural

experiences a

conviction that they must all be basically the same and that what he experienced under mescalin can therefore be related to the highest concepts of religion which the mystic claims to realize at least in part" 1. Såsom ovan har konstaterats, vill Zaehner själv skilja åt olika typer av mystik från varandra. Därmed anser han sig ha visat det orimliga i att Huxley menar att

"övernaturliga" upplevelser kan beskrivas med blott en allomfattande term "mysticism". Vidare uttalar Zaehner sitt missnöje över att Huxley inte skiljer mellan upplevelser uppnådda genom intensiv asketisk träning, som till exempel långvarigt praktiserande av yogateknik och sådana som

uppnåtts medelst intagande av hallucinogener. Det stämmer att Huxley inte skiljer åt olika tekniker 2. Men det betyder ingalunda att Huxley inte skulle ha gjort skillnad mellan olika slags upplevelser 3. I sin analys av Huxley's bok strävar Zaehner ständigt efter att visa att Huxley's beskrivning av den "mystiska" upplevelsen inte passar in i den bild som Zaehner själv har framställt av denna upplevelse och av mystiken. Stundom kommer detta att innebära uppfattning med den mystikens väsen, till att han jämför Huxley' s uppfattningen om bekänner sig.

romersk-katolska vilken Zaehner

själv

Därtill visar det sig att han överinterpreterar Huxley' s beskrivning av sitt drogexperiment och därmed förvränger dennes framställning. Zaehner skriver: "/.../ for since he /Huxley/ has proved

that praeternatural experience of the most vivid kind can be acquired by the taking of drugs and since the state of

1.ZAEHNER 1957, xi. 2.Huxley var redan i början av 1950-talet medveten om vissa elementära fakta beträffande drogernas kemiska verkan i människan, och på så sätt kunde han komma åt vissa likheter mellan askes, yoga å ena sidan och

hallucinogenerna å andra sidan, cf. HUXLEY 1957, 18s. 3.Cf. HUXLEY 1957, 32.

- 24 -

drugtaker'

s

consciousness

bears

at

least

a

superficial

resemblance to that of the religious mystic in that timE and space appear to be transcended, must it not follow that this experience is 'one and the same' or as that of the generally accredited by mystics"1. Frågan är om Huxley verkligen ha påstått detta. Med hänsyr till vad han har skrivit i början av sin bok förefaller det

tvivelaktigt. Att människan under drogpåverkan mister uppfattningen on tid och rum säger Huxley sig upplevt. Men Huxley skriver inte om detta som om det skulle vara ett avgörande kännetecken på den intensiva drogupplevelsen. Huxley och andra skriver om tidens och rummets minskade betydelse2. De anser inte att denna utan utan

företeelse är karakteristisk enbart för drogpåverkan att samme fenomen förekommer även under

upplevelser

droger3. Detta i sin tur tyder på att upplevelser med eller utan hallucinogener fenomenologiskt liknar varandra. Enligt Zaehner borde Huxley ha kommit till den slutsatsen att den mystiska upplevelsen är en form av maniskt tillstånd. Han säger: "Always it is assumed that mysticism is 'essentially

one and the same': rarely is any attempt made to substantiate the assumption, and rarely are the equally significant

differences analysed. We are greatly indebted to Mr. Huxley in that, in The Doors of Perception, he has carried the popular view to its logical conclusion: /.../ Huxley could, and should, have gone further. Mescalin is clinically used to produce

artificially a state akin to schizophrenia, more specificially the manic phase of the manic-depressive psychosis. It must

therefore follow, if we accept the fatal 'platitude; that not only can mystical' experience be obtained artificially by the taking of drugs it is also naturally present in the manic.

1.ZAEHNER 1957, xii. 2.Cf.POLLARD 57; MASTERS 20ss. 3.Cf.DEIKMAN 1971, 317ss; AARONSON 287ss; här ser vi

också att drogupplevelsen visar likheter med psykotisk fragmentation.

- 25 It must then follow that the vision of God of the mystical saint is

'one and the same' as the hallucination of the lunatic."1 Efter att ha framfört sina allmänna åsikter om Huxley' s

beskrivning av drogupplevelsen väljer Zaehner ut ett antal ställen där Huxley beskriver den mest intensiva delen av sin upplevelse under meskalinets påverkan. Zaehner säger att så länge det gäller "the normal, rational

consciousness" är Huxley's försök att förklara det förändrade medvetandet under drogpåverkan "horried gibberish" 2 . Men som ovan i analysen visades, kan man inte komma längre än att Huxley i sin bok beskriver ett sätt att förnimma omvärlden som är olikt "normala" medvetandetillstånd. Därefter fäster Zaehner sin uppmärksamhet vid Huxley' s sätt att använda termen "kontemplation". Han anser att Huxley använder

denna term i alltför vid betydelse så att den hos Huxley kommer att omfatta "all the activities of a normally educated and cultivated person" 3. Detta stämmer inte. Huxley förklarar nog vad han avser med kontemplation. Han åtskiljer tre olika typer av kontemplation: 1."Contemplation in its humbler form", 2."contemplation at its height" och 3."contemplation at its fullness"4.

1 .ZA EH NER 19 57 , x iis . Za ehn er ha r r ät t i at t psykotiker De säger berättar ha sig ha haft med "mystiska" Gud t. ex. upplevelser. En lig t mi n

sig

upplevt

enheten

å sik t bor de ma n j ämf ör a den p s y k o d yn a m is k a föreställningar innan man kan och me ka n i s m e n föreställningar sig närmare b a ko m hos om en p s y k ot i k e rs "frisk" människa och/eller

uttala

likheter

olikheter. 2.Cf. ZAEHNER 1957, xv. Påståendet liknar attityder mot psykotiska patienter ännu vid sekelskiftet. 3.ZAEHNER 1957, 14. 4.Cf. HUXLEY 1957, 31s.

- 26 -

När Zaehners kritik framskrider, blir det samtidigt klart att han inte har något konkret att komma med mot Huxley' s

indelning. Zaehner är helt enkelt missnöjd med att Huxley inte definierar sina begrepp utgående från romersk-katolsk teologi, så som han själv gör. Här är det också skäl att fästa uppmärksamhet vid det faktum att Huxley i sin bok "The Doors of Perception" inte är ute efter att ge allmängiltiga definitioner som representant för

någon skola eller för några dogmer. När Huxley tillexempel klassificerar olika typer av kontemplation, beskriver han

bara tre olika former av kontemplation på basen av sin egen erfarenhet utan att påstå att dessa typer skulle passa in i ett teologiskt lärosystemet. Zaehner behandlar också Huxley's begrepp "urge to escape" och "Mind at large". Zaehner drar slutsatsen att Huxley menar att "urge to escape" betyder flykt från ens egen

personlighet,förintelse av "jaget" och uppgående i en större enhet, "Mind at large". som Detta är det som Huxley, det sig enligt så? -

Zaehner,

uppfattar

frälsning.

Förhåller

"Mind at large" definierar Huxley i anslutning till Broads teori1. Enligt denna teori anses hjärnans, nervsystemets och

sinnesorganens huvudsakliga funktion vara eliminerande, inte produktiv. Det är möjligt för varje människa att komma ihåg

allt som har hänt henne. Teoretiskt sett bör hon även kunna förnimma allt det som håller på att ske överallt i universum om den eliminativa funktionen upphäves eller försvagas2.

Meskalinets verkan i samband

1.Huxley anger inga källhänvisningar beträffande Broad och Bergson. Han säger experience, I bara: "Reflecting on my e

find myself agreeing with the eminent Dr C.D. Broad, that we should

Cambridge philosopher,

do well to consider much more seriously than we have hitherto been inclined to do the type of theory which Bergson put forward in connection with memory and sense perception."HUXLEY 1957, 2.Cf. ib. 16.

- 27 -

med detta "Mind at large" beskriver Huxley på följande sätt: "These effects of mescalin are the sort of effects you could expect to follow the administration of a drug having the power to impair the effiency of the cerebral reducing valve. When the brain runs out of sugar, the undernourished ego grows

weak, can' t be bothered to undertake the necessary chores, and loses all interest mean in so those much to spatial an and temporal bent on

relationships

which

organism

getting on in the world. As Mind at

Large seeps past the no

longer watertight valve, all kinds of biologically useless things start to happen. In some cases there may be extrasensory perceptions. Other persons discover a world of

visionary beauty. To others again is revealed the glory, the infinite value and meaningfulness of naked existence, of the given, unconceptualized event. In the final stage of

egolessness there is an ' obscure knowledge'

that All is in

all - that All is actually each. This is as near, I take it, as a finite mind can ever come to 'perceiving everything that is happening everywhere in the universe.'"1 Jag har här citerat långt och utförligt för att visa vad Huxley förstår med "Mind at large" och hur "Mind at large" enligt framgår honom att fungerar Huxley under drogupplevelsen. om Av i citatet detta

inte

talar

frälsningen

sammanhang så som Zaehner påstod. För att reda ut Zaehners interpretation måste man nu närmare granska vad Huxley säger om flykten från sig själv: "Most men and women lead lives at the worst so painful, at the best so monotonous, poor and limited that the urge to escape, the longing to transcend themselves if only for a few moments, is and has always been one of the principal en sådan appetites flykt kan of the soul."2 andra För att även

förverkliga

bland

medel

hallucinogenerna användas, enligt Huxley3. När Huxley talar om "flykt" eller "flykt från sig själv" jämställer han det inte med frälsningen.

1.HUXLEY 1957, 19. 2.Ib. 49. 3.Cf. ib.

- 28 -

Det finns bara ett ställe i Huxley's bok där han behandlar begreppet "frälsning". På detta ställe försöker han förstå

meskalinupplevelsens betydelse för religionen. Han skriver: "All I am suggesting is that the mescalin experience is what Catholic theologians call 'gratuitious grace', if made available."1 Såsom religionspsylogen Wilhelm Keilbach i sin nyaste bok not necessary to

salvation but potentially helpful and to be accepted thankfully,

"Religiöses Erleben" har påpekat, är Huxey's användning av den romersk-katolska teologins termer missvisande. Keilbach skriver: "Diese Formulierung ist freilich missverständlich, wenn nicht eindeutig falsch. Die Heilsgnade ist nämlich im Verständnis der katolischen Theologie sowohl 'unverdiente Gnade' als auch 'zum Seelenheil nötig'."2 På en av de viktigaste punkterna i sin analys av mystiken

beskriver Zaehner sin uppfattning av begreppet "Beatific Vision" och jämför denna med Huxley's. Zaehner säger att han har skaffat sig sin uppfattning om "Beatific Vision" genom att läsa det som kristna mystiker han har skrivit därom. som I anslutning "/.../ the därtill direct

definierar

"Beatific

Vision"

experience of God

in his unutterable holiness /.../"3.

Huxley identifierar enligt Zaehner upplevelsen under meskalinets påverkan med "Beatific Vision". Men detta verkan ytterst

förvirrande då han samtidigt om meskalinet säger att det är ett ofarligt substitut för alkohol4. Innebär det att han identifierar mystikens "högsta" tillstånd med följderna av alkohol, och

drogpåverkan?

1.HUXLEY 1957, 58. M.a.o., under meskalinets påverkan kan människan uppleva förlåtelse. Denna förlåtelse kan

avspegla hennes behov av förlåtelse. Det är troligen inte fråga om en ökning av adaptionsförmågan. 2.KEILBACH 1973, 127. 3.ZAEHNER 1957, upplevelse. 4.Cf. ib. 20. xv. Så här talar också psykotiker om sin

- 29 -

Zaehner synes mena att så är fallet1. Slutsatsen att Huxley skulle identifiera sin

meskalinupplevelse med "Beatific Vision" drar Zaehner ur denna sats: "The Beatific Vision, Sat Chit Ananda, Being- AwarenessBliss - for the first time I understood, not on the verbal level, not by incohoate hints or at a distance, but precisely and completely what those prodigious syllables referred to."2 Huxley fick denna tanke då han tittade på blommor vilka

föreföll vara vackra och levande på ett annat sätt än då han tidigare hade sett dem utan drogpåverkan. Huxley säger alltså att han då han tittade för på de för gången honom vad ovanligt orden vackra

blommorna

förstod

första

"Beatific

Vision", "Sat-Chit-Ananda", "Being-Awareness-Bliss" syftade på. Då Huxley säger att han förstod betyder det inte alls att han skulle ha upplevt "Beatific Vision". I och med att Zaehner skriver att Huxley identifierar "Beatific Vision" med

drogupplevelsen, tolkar han Huxley' s ord enligt det senare alternativet. Zaehner säger: surely it must mean that "If what this /.../ means anything, call then the Chit

Christians by Sat

Beatific Vision and what the Hindus mean

Ananda."3 Själva beskrivningen av drogupplevelsen finns strax före det ställe där Huxley säger vad han förstod med hjälp av upplevelse. När Zaehner jämförde sin egen uppfattning om den mystiska upplevelsen med Huxley' s, borde han rimligtvis i

första hand ha utgått från de ställen där Huxley beskriver sin upplevelse. Han har inte gjort detta utan i stället medvetet eller omedvetet överinterpreterat det som Huxley skriver. Läser man vidare i Huxley' s bok kommer det ännu klarare fram att Zaehners resonemang är felaktig. Huxley skriver: "I am not so foolish mescalin as or to of with equate any the what happens drug, under the or end influence in the of

other

prepared of the

future

preparable,

realization

and

ultimate

purpose of human life: Enlightment, the Beatific

1.Cf. ZAEHNER 1957, 20. 2.HUXLEY 1957, 12s; ZAEHNER 1957, 20: 3.ZAEHNER 1957, 20.

- 30 -

Vision.”1 För att ytterligare mellan det understryka som Zaehner att det finns kallar en en avgörande "mystisk"

skillnad

själv

upplevelse och Huxley's drogupplevelse, vill Zaehner göra en jämförelse genom att citera Huxley's och mystikernas texter sida vid sida. Han säger: "The only way to emphasize how great the difference is between Huxley' s mescalin- induced visions and the experiences of Christian mystics is to quote the texts side by side.”2 - Efter det, att Zaehner har förelagt sig denna helt legitima och önskvärda uppgift väntar man sig att han skall citera en beskrivning av Huxley' s drogupplevelse för att

därefter kunna analysera dessa beskrivningars innehåll och sedan jämföra dem med varandra. Tyvärr förelagda uppgiften. Zaehner fullföljer Zaehner inte den bemödar sig inte att närmare

analysera det fragment som han har citerat ur Heinrich Susos verk, en av romersk-katolska kyrkans saligförklarad person ( beatus), utan han nöjer sig med att konstatera att det där är fråga om själens förenande med Gud. Sedan frågar så3. han om någon

liknande beskrivning finns hos Huxley, och konstaterar att det ej förhåller sig Suso beskriver är att han har upplevt enligt

föreningen

med

Gud;

upplevelsen

alltså

teistisk

Zaehners egen klassificering, medan Huxley inte omtalar att han skulle upplevt en liknande förening. Huxley' s upplevelse är alltså icke-teistisk enligt Zaehners kategorier. Men man bör notera att Zaehner då han utför sin jämförelse utgår ifrån ett kriterium, kriterier nämligen är teistisk huruvida eller upplevelsen icke-teistisk. enligt Utgår hans man egna en

vid

jämförelse från en så snäv utgångspunkt, är det inte att undra på att jämförelsens resultat, att det motsvarighet, är godtycklig. Vid närmare granskning av det som Suso skriver är det inte svårt att hitta ett antal likheter mellan hans och Huxley's inte existerar någon

beskrivning. Båda säger att de har upplevt en flykt från

1.HUXLEY 1957, 58. 2.ZAEHNER 1957, 21. 3.Cf. ib. 21s.

- 31 -

det

vardagliga

jag-medvetandet.

Suso

talar

om

att

man

glömmer sig själv; att man är död för sig själv; att det sker en förintelse av en själv1. En motsvarighet till detta finns hos Huxley då han talar om flykten från sig själv2 och om "Not-self"3. Huxley säger också: "In my present state, awareness was not referred to an ego /.../."4 Suso säger att alla mänskliga "I begär was föll bort. at my Huxley uttrycker not as sig the

parallellt:

looking

furniture,

utilitarian who has to sit on chairs, to write at desks and tables /.../."5 Suso talar om att det som sker med människan under den "mystiska" upplevelsen, sätt, eller "in ar ineffable sker på ett obeskrivligt manner" eller "in an

inexpressible manner". Motsvarighet till detta finns också hos Huxley, då han till exempel på ett ställe skriver att vad han förnam var "inexpressibly wonderful”6. Mot slutet av sin analys tar Zaehner upp det ställe i "The Doors of Perception" där Huxley uttryckligen deklarerar att han inte vill jämföra det som händer under påverkan att meskalin eller någon annan drog med "Beatific Vision". Detta ställe tolkar Zaehner som "a serious modification of his former position”7. Av Huxley' s sats, "All I am suggesting is that mescalin experience is what Catholic theologians call 'a gratuitious grace' , not necessary to salvation but potentially helpful and to be accepted thankfully, if made available följer

enligt Zaehner att berusning av alla slag också skulle vara "a gratuitious grace"9.

1.Cf.

SUSO 185. 50.

2.Cf. HUXLEY 1957, 3.Cf. ib. 4.Ib. 41. 5.Ib. 15. 6.Cf. ib. 42. 7.ZAEHNER 1957, 58. 23.

23.

8.HUXLEY 1957, 9.ZAEHNER 1957,

- 32 -

Man bör även lägga märke till att Huxley skiljer mellan olika slag av meskalinupplevelser, mellan positiva, behagliga och negativa, helvetiska1.

I det sammanhang där Zaehner jämförde Suso med Huxley, kom han till slutsatsen att det mellan dessa två inte fanns någon verklig motsvarighet2. Vi har nu sett hur han kom till denna slutsats: Susos beskrivning saknade innehöll sådana. på teistiska Zaehner sätt

beståndsdelar

medan

Huxley's

När

sedan granskar upplevelser

uppnådda

olika

upplevelser som varit helt oväntade eller har framkallats med hjälp av droger eller yoga-teknik, är han villig att medge att det finns vissa likheter. Dessa likheter är enligt honom dock endast skenbara. Zaehner konstaterar att en människa som har haft en sådan upplevelse oberoende av teknik, eller till och med helt

oväntat, erfar att hon har gått igenom någonting av ytterst stor betydelse. Hon anser upplevelsen vara oemotståndligt verklig; dess auktoritet tränger sig på och kan inte bli förnekad. Zaehner anser att dessa egenskaper hos upplevelsen leder människan till antagandet att hennes upplevelse måste vara identisk med den som "the mystical saints" har skrivit om3. Enligt Zaehner är denna likhet ändå skenbar och kan uppstå på grund av att de som inte själva har haft en

"teistisk, mystisk" upplevelse inte kan förstå vad en sådan upplevelse innebär4. Detta innebär en inkonsekvens i

förhållande till Zaehners deklarationer om komparativ mystik i allmänhet. "The function of the student of comparative religion must be to analyse the facts and point out the differences /.../"5. Man bör lägga märke till att Zaehner trogen sitt resonemang att forskaren själv skall uppleva det som han skriver om,

1.Cf. HUXLEY 1957, 42s. 2.Cf. ZAEHNER 1957, 22. 3.Cf. ib. 199ss. 4.Cf. ib. 5.Ib. 198.

- 33 -

gjorde ett drogexperiment med

sig

själv.

Efter

detta

experiment konstaterar han att han inte skulle vilja dra några slutsatser av en så trivial upplevelse som den han hade haft under drogpåverkan1. Detta hindrar honom ändå inte från att genast därpå dra sådana. Zaehner säger att hans meskalinerfarenhet har varit "in a sense 'anti-religious'". Han motsvarar detta med att säga att den inte var förenlig med en "religiös" upplevelse

eller hörde till samma kategori. På vilket sätt den skulle ha varit oförenlig ned eller hört till en annan kategori än en "religiös" upplevelse uttalar han sig inte om2. Vidare konstaterar Zaehner att han under experimentet

upplevde "själv-transcendens" enligt Huxley's terminologi, "transcendence into a world of farcical meaninglessness"3. Beträffande denna konklusion vill jag påpeka att Huxley

inte använder termen "själv-transcendens" utan värld

denna betydelse, till en

för honom betecknar den en upphöjelse av mycket intensiv meningsfullhet4.

Ytterligare

beskrev Zaehner sin upplevelse som på sin höjd ett maniskt tillstånd där alla ting förefaller vara ett, i den

betydelsen att allt är lika komiskt. Efter en genomgång av Zaehners rapport om drogexperimentet5, är jag tvungen att konstatera att det i den inte fanns någon beskrivning av någonting som man inom psykologin eller psykiatrin vanligen kallar ett maniskt tillstånd. Hans beskrivning tyder på att han inte hade någon intensiv upplevelse alls. Det är

missvisande av Zaehner att kalla sin upplevelse ett maniskt tillstånd, eftersom det maniska tillståndet kännetecknas av ettexalterat sinnestillstånd med en accelering av tankar, tal och fysisk aktivitet. Zaehner påstår inte heller själv att hans upplevelse skulle ha varit intensiv. Han säger om den: "As far as I am concerned

1.Cf. ZAEHNER 1957, 226. 2.Cf. ib. 3.Cf. ib. 4.Cf. HUXLEY 1957, 55ss. 5.Denna rapport finns i ZAEHNER 1957, Appendix B.

- 34 -

m e sc al i n

w as

qu it e

u nab l e

to

r ep ro d uc e

t he

'natural

mystical experience I have described elsewhere. I half hoped it would." 1 Med andra ord, han uppnådde inte ens det lägsta stadiet av den "mystiska" upplevelsen enligt hans egen kategorisering. Hans attityd gentemot

användningen av droger var från början ambivalent eller rättare sagt negativ. Därför kan det ha varit omöjligt för honom att leva sig in i de tankar som dök upp till

medvetandet under drogpåverkan. Man skall också i detta sammanhang komma ihåg att detta experiment var Zaehners första drogexperiment och inom drogforskningen idag anser man att man vid det första experimentet sällan får en intensiv upplevelse 2. A t t Z a eh n e r b ö r ja r t ala o m d ro g u pp l e v el s e n i s t ö r s ta allmänhet utgående från enär ett man eget vet experiment dels hur är

otillfredsställande,

olika

upplevelser olika människor kan ha och dels att en och sam ma männi skas besk rivni ngar av dro gupple velse r kan variera från det ena experiment till det andra. Jag vill här sammanfattningsvis konstatera att Zaehners jämförelse mellan den "teistiskt-mystiska" upplevelsen och drogupplevelsen är bristfällig. Han har varit partisk i sin jämförelse i och med att han har betonat värdet av

subjektets egen beskrivning av sin upplevelse så länge det har varit fråga om en beskrivning av romersk-katolska kyrkans mystiker medan h an då det gäller Huxley' s

beskrivning om sin egen drogupplevelse inte följer denna princip.

1.ZAEHNER

1957,

226.

2.Cf. WATTS 133.

- 35 -

1.3. Ställningstaganden för användningen av hallucinogener på 1960-talet.

1.3.1. Timothy Leary

Av dem som inspirerade analysera ämnen. Zaehner var

huvudsakligen av "psykedelisk" och hans

utförde sina drogexperiment terapiteknik, uppfattning om kommer jag att

Leary

hallucinogena

en

häftig

motståndare

till

användningen

av

hallucinogena substanser. En av de första drogforskarna som hade en helt motsatt uppfattning om hallucinogenernas roll för uppnåendet av en "mystisk", "religiös" upplevelse ar Leary. Idag betraktar man honom som USAs store "LSDprofet" 1. Eftersom Leary' s utveckling från vetenskapsman till

"drogprofet" har haft konsekvenser för drogforskningen, är det skäl att närmare granska hans uppfattning om

hallucinogenerna. Denna granskning är av betydelse av den anledningen att Leary är en av de första betydande representanterna för ett "psykedeliskt tänkesätt" 2. I början av 1960-talet avslutade Leary och hans medarbetare ett forskningsprojekt där de hos avsåg att studera och

hallucinogeners

påverkan

intellektuellt

konstnärligt begåvade människor. Detta projekt satte han

1.Efter att ha blivit avskedad från Harvard University år 1963 grundade han med en organisation där cf. han fortsatte 1965, att 192.

experimentera

hallucinogenerna,

LEARY

Senare har denna organisation bytt namn och heter nu "The League for Spiritual Discovery" (LSD). Leary har fungerat som ledare för båda organisationerna, cf. CHAYET 125. 2.Med håller ett sig "psykedeliskt till de tänkesätt" efter avser vilka jag man att man

priciper

började

utöva "psykedelisk terapi".

- 36 -

igång eftersom han var missnöjd med en del huvudpunkter i den dåtida drogforskningen. Han ansåg för det första att hallucinogener inte endast orsakar psykosliknande

tillstånd, vilket man på den tiden allmänt påstod,utan att de även kan framkalla egen upplevelser beskrivning som är enligt mycket

experimentpersonens

behagliga l . För det andra framhöll Leary att dessa så k a l l a d e p s yk o t o mi m e t isk a e f f ek t e r i n t e h a r le t t t i ll tillräckligt positiva och bestående terapeutiska resultat 2. Vidare var det just Leary som bättre än andra dåtida drogforskare förstod de yttre betingelsernas

betydelse vid en drogsession. Leary ansåg att själva den sterila sjukhusmiljön där forskarna utförde sina drogexperiment bidrog till de psykotiska reaktionerna.

Enligt honom fanns de mest fruktbara yttre betingelserna i en miljö som närmast liknar de stödjande och estetiska förhållandena hemma hos försökspersonen 3. Men Leary stannade inte här i sin strävan att understryka de yttre förhållandenas betydelse, utan han började också förbereda sina försökspersoner 4. I detta syfte skrev han

1.Nog kan den psykotiska patientens föreställningar innehålla beskrivningar om behagliga upplevelser. 2.Den psykotiska fragmentationen har alltid ansetts vara en flykt från yttervärlden. 3.Cf. LEARY 1963, 561ss. 4.Zaehner var negativt predisponerad. Leary förberedde sina fpp till positiv inställning till hallucinogener. Leary' s position vittnar om att den "mystiska"

upplevelsen kan ha att göra med inlärning.

- 37 -

o c h ha n s me d ar be ta r e en ha nd b ok 1 s om b y gg er på

The

Tibetan Book of the Dead", (en bok som tibetanska munkar använt för att förbereda sig själva inför döden). I samband med detta började Leary först bygga upp en terapeutisk verksamhet med användande av hallucinogener, och därefter grundade han samfundet "The League for Spiritual

Discovery". Leary är själv mycket förtrogen med dessa substanser. Han har själv experimenterat ett otal gånger. "I have repeated this biochemical and (to me) sacramental ritual over fifty times personally and, almost every time, I have been awed b y r e l i g i o u s r e v e l a t i on s a s s h a t t e r i n g a s th e f i r s t experience. 2 Här framkommer det också tydligt, att han bestämt håller sina upplevelser för "religiösa". Vad menar då Leary med termen "religiös"? Han ger följande definition: " The religious experience is the ecstatic, incontrovertibly certain, subjective discovery of answers to four basic spiritual questions."3 Dessa fyra frågor är i sin tur följande: 1."The Ultimate-Power Question": Vad är den yttersta makt eller "Grundenergi" som driver universum? Vad är den "Kosmiska Planen"? 1.De säger följande om betydelsen av preparation av f örs ök spe rs o ne r m ed hjä lp av den na ma nua l: "T he Tibetan model, on which this manual is based, is

designed to teach the person to direct and control awareness in such a way as to reach that level of understanding variously called liberation,

illumination, or enlightment. If the manual is read several times before a session is attempted, and if a trusted person is there to remind and refresh the memory of the voyager will be during freed the from experience, the games the

consciousness

which

comprice ' personality' and form positive-negative hallucinations which often accompany states of

expanded awareness". LEARY 1964, 9. 2.LEARY 1965, 191s. 3.Ib. 195.

- 38 -

2."The Life Question": Vad är livet; var börjar det; vart leder det till? 3."The Human-Destiny Question": Vad är människan; varifrån har hon kommit; vart skall hon gå? 4."The Ego-Question": Vad är jag; vilken är min plats i det hela? 1 Den ovanstående definitionen finns i boken "The Psychelic

Reader" som utkom år 1965. Samma år utgav Leary själv en annan bok, där han också definierar den "mystico-religiösa"

upplevelsen, men märkligt nog på ett avvikande sätt. Där talar han i stället för "four basic spiritual questions" om "seven

basic spiritual questions". Tre av dessa sju frågor sammanfaller med de ovanstående fyra frågorna. Vilken av dessa definitioner Leary håller fast vid kan man inte lista ut. På grund av detta kan man inte komma ifrån att det råder en viss förvirring på en mycket central punkt i Leary's resonemang2. Utgående från sin strävan att 1.Leary hjälper har oss i härmed stiftat lite s sin när egen det religion gäller över att en . Detta förstå

relativt Leary'

dynamiken

definition

religiös

upplevelse. Den fjärde frågan kommer förresten nära till Hj. Sundéns definition av religion. 2.Boken "The och också Psychedelic T.Leary. den Reader" Den är av är ett Leary utgiven av G.Weil, som har

R.Metzner innehåller

samlingsverk varifrån jag

artikel

hämtat ovanstående definition. Denna bok utkom år 1965. I boken sägs det, att artikeln ifråga baserar sig på en föreläsning som Leary har hållit 30.8.1963 v i d årsmötet annan Leary, bok av American Politics Psychological of Ecstasy", år 1965, det 71. En av en

Association. författad innehåller

"The

som

också

utkom

artikel som är nästan identisk med den tidigare artikeln. Den senare artikeln presenterades också vid att ovannämnda sluta sig

årsmöte. Med andra ord, det är omöjligt

till vilkendera definition Leary håller fast vid.

- 39 -

d e f i n i er a be g r e pp e t "re l i g i ö s" , på s t å r h a n at t c a 70 procent av de försökspersoner som har deltagit i hans

experiment har haft "intense mystico-religious responses", och att ännu flera har ansett sina drogupplevelser vara "the deepest spiritual experience of their life" 1. För att bekräfta sin uppfattning att de flesta människor med hjälp av hallucinogena substanser kan uppnå en "mysticoreligious" upplevelse, refererar Leary ofta till andra forskares resultat. Därför gäller det att närmare granska hur Leary använder andra drogforskares resultat och vad dessa resultat i sin tur baserar sig på. Med denna redogörelse vill jag visa på vilka grunder Leary egentligen framhärdar sin ytterst positiva uppfattning om hallucinogenernas användbarhet för uppnåendet av en

"mystisk" upplevelse. De fyra experiment som Leary gärna utnyttjar, är: experimenten av Pahnke, av Savage et al., av Ditman et al., och av Janiger-McGlothlin 2. - Leary närmar sig dessa experiment mera som en "apologet" för droger än som en vetenskapsman 3 .

1.Cf. LEARY 1965, 193ss; LEARY 1963, 564s. 2.Cf. LEARY 1965, 192ss; LEARY 1968, ISss. 3.Leary skriver till exempel: "It is hard to see how these results can be disregarded by those who are

concerned with spiritual growth and religious development." LEARY 1965, 195. Detta säger han ändå

utan någon som helst analys av de experiment som han åberopar. Ytterligare bevis på hans ogrundat

apologetiska hållning ger även följande citat: "When the day comes - as it surely will - the sacramental biochemicals like LSD will be as routinely and tamely used as organ music and incence to assist in the

attainment of religious experience, it may well be that the ego-shatterring effect of the drug will be

diminished. Such may be one of the paradoxal nature of religious experience." LEARY 1965, 195. Leary troligen på att utvecklingen skulle leda därhän. hoppas

- 40 -

Leary har inte bemödat sig om att ta reda på hur dessa fyra forskare definierar begreppen "religiös" eller "mystisk". Leary' s jämförelse av sitt eget experiment med andras är en ren omöjlighet även därför att han själv inte har kunnat bestämma sig för en enhetlig defition av en "mystico-

religious" upplevelse. Leary' s stora optimism har varit av apologetisk art.

Drogforskningen har inte kunnat dra nytta av ett sådant ställningstagande. Genom sin obetänksamma entusiasm har han och hans medarbetare otvivelaktigt bidragit till att skapa opinion emot hallucinogenerna 1. Speciellt Leary' s

senare verksamhet har försvårat den fortsatta vetenskapliga drogforskningen till exempel redan av den enkla anledningen, att hans ogrundade "positivism" har förorsakat negativ uppmärksamhet som lett till en skärpt lagstiftning i flera amerikanska delstater 2.

1.3.2. Robert Masters och Jean Houston Vid analysen av Masters' och Jean Houstons uppfattning om drogupplevelsen kommer jag huvudsakligen att utgå från deras huvudverk "The Varieties of Psychedelic Experience", som utkom år 1966. I denna bok har författarna beskrivit och försökt förstå drogtillståndet hos psykiskt "friska" individer 3. Denna begränsning är i överenstämmelse med en av deras allmänna principer, nämligen den att de inte

accepterar att dessa ämnen skulle vara tillgängliga för alla 4.

1.Cf. LABARRE 230ss; COHEN 1965, 224; STAAL 177. 2.Det är skäl att påpeka att Leary inte är ansvarig för det som lagstiftarna har gjort i USA. 3.Någon närmare fixerad problemställning har Masters och Jean Houston inte skrivit ut. 4.Cf. VANGAARD 427ss.

- 41 -

Alla

deras

försökspersoner

fick

genomgå

en

förhandsundersökning innan de godkändes för experimentet. Följande krav ställdes på dem: 1.Framgångsrik verksamhet i arbetslivet, 2.frånvaro av tecken på psykos eller allvarliga neuroser, 3.frånvaro av tidigare mentalsjukdomar och 4.genomgång av sakliga förberedelser och positiv förhandsinställning till drogexperimentet 1.

En annan allmän princip som dessa forskare vill understryka och som hör nära samman med den förstnämnda är, att inte vem som helst bör dela ut dessa ämnen och experimentera med dem 2 . Deras uppfattning om drogupplevelsen baserar sig på en omfattande erfarenhet, som de har förskaffat sig genom deltagande observationer av 206 drogsessioner, och intervjuer med 214 personer 3. Det som skiljer Masters och Jean Houston från tidigare drogforskare är, att de inte De längre behandlar

drogupplevelsen som en helhet.

förstod att varje

pplevelse är först och främst individuell och att dess struktur och innehåll är beroende av det subjektiva material som individen frambringar under drogsessionen 4. Det fruktbara i denna inställning är att man inte mera talar om en typiskt drogupplevelse i största allmänhet såsom till exempel Zaehner gjorde i sin kritik av Huxley, utan att man talar om mångfalden av drogupplevelser (såsom

1.Cf. MASTERS 12. Dessa forskare vill, Leary, skapa positiva

såsom också gentemot

förväntningar

drogupplevelsen. Utgående från detta ä det inte svårt att förstå att Zaehner sade sig ha blivit besviken på sitt drogexperiment medan Leary och Masters och Jean Houston bevittnar om det motsatta. 2.Cf. ib. 42. 3.Cf. ib. 5. 4.Cf. ib. 6.
4

- 42 -

redan deras boktitel antyder) 1. Masters och Jean Houston försökspersonernas drogupplevelsen innehållsmässiga undersöka var en hade lagt märke till att til l upplevelsens de närmare av av

förhandsinställningar viktig faktor Därför för vid ville strukturering 2.

invidens Jean

motivation Houston

intagandet en period

drogsubstanser.

frågade

under

åtta år närmare fyrahundra personer (de flesta av dem var under trettiofet år gamla) för om deras motivation att inta de

droger.

Karakteristiskt

dessa

människor

var

att

ville vända sig ifrån de "yttre", materiella problemen och fördjupade strävan till sig en i sitt " i n r e " 3. av I samband med denna hos

förnyelse

medvetandet

uppkom

det

många människor en stark "andlig och metafysisk hunger, en intensiv, djup och äkta s å d a n 4. De ansåg att denna

strävan var av den typen att den inte kunde stillas med predikningar u tan krävde en upplevelse som skulle

åstadkomma förändringar i deras personlighet, en upplevelse

1.Till exempel i Zaehners konklusioner efter rapporten om sitt drogexperiment kom det klart fram att han inte

räknade med att det skulle finnas många varianter av drogupplevelserna. cf. ZAEHNER 1957, 226. Samtidigt som han betonade att man upplevelsetyper inom skall skilja åt olika mystiken talar han om

drogupplevelsen som en enhet. Han talar till exempel om "the state of the drugtaker's consciousness"; och a t t "Mescalin artificially ZAEHNER is a clinically state xii. akin Inte av to used to produce /.../." han åt

schizophrenia skiljer och

1957,

heller

kontrollerad missbruk.

användning

hallucinogener

direkt

2.Cf. HOUSTON,Jean, 40. De hade ju valt endast fpp som var positivt inställda till droger. 3.Detta kan eventuellt avspegla fpp:s behov av att fly från yttervärlden. 4.Cf. ib. 32.

som

skulle

ge

en

- 43 "djup" känsla

av

identitet 1. de fall

Jean där

Houston

säger

också

att

i

nästan

alla

försökspersonen uppgav en "religiös" motivering, avslöjade en fortsatt utfrågning att han hade väntat sig en intensiv "religiös" upplevelse. På grundvalen av detta material ordnade Jean Houston huvudmotiveringarna i allmänna kategorier på följande sätt 2: 1.Onskan att upptäcka sådant som skulle hjälpa till att "återhelga" den objektiva världen. 2.Sökandet efter en synkretistisk vision så att man skulle upptäcka en enhet och ett inbördes förhållande mellan kunskapens oförenliga former. 3.Att övervinna tidens och rummets tyranni. 4.En verklig och stark önskan att få stå inför Gud.

I

boken

"The och

Varieties

of

Psychedelic ett

Experience" exempel

har på

Masters

Jean

Houston

givit

konkret

"återhelgandet" i en beskrivning av en upplevelse där en motivation av denna En typ har av blivit denna uppfylld typ räknar under Jean drogpåverkan 3.

upplevelse

Houston inte höra till kategorin "autentisk", "religiös" upplevelse. "Whatever values it may have for the subject,

we believe that this resacralizing of the world is not en authentic religious experience?. Sökandet efter en synkretistisk vision innebär att människan vill ha en drogupplevelse genom vilken hon skulle få en

integrerande upplevelse av omvärlden. Hon är 1.Denna tankegång innehåller fpp:s önskan om att någon annan, utanför dem, skulle hjälpa dem, att förnya deras liv. 2.Cf. HOUSTON, Jean, 40; Jean Houston säger sig ha intervjuat närmare 400 personer beträffande deras

motivation för intagandet av hallucinogener. Hon ger inga uppgifter om antalet om antalet personer som

enligt henne hade "a religious motivation". Hur många och vilken slags motivation hade de andra som hon intervjuade säger hon inte heller. 3.Cf. MASTERS 261. 4.HOUSTON, Jean, 34.

- 44 -

ute efter att skaffa sig en helhetsuppfattning l. Med den tredje typens motivation avser JeanHouston att

försökpersonen väntar att drogupplevelsen skulle ge "/.../ a c ce ss t o th e e xp er im en t al m od e or d e pt h le ve l o f th e psyche wherein the sense is of the eternal, where there is no time, or where time and space are undifferentiated, and from which the as if r e b o r n 2 . Den star ka ön skan a tt stå infö r Gud har uppståt t hos människor som har försökt att intellektualisera sin ego returns replenished and

verksamhet med sedan märkt att detta har lett dem till en abstraktion av allting. Detta kan inte tillfredsställa dem. De förstår att den emotionella sidan av livet har "dött" att. Genom att erfara "Guds närhet" vill de flytta tyngdpunkten från det intellektuella till det emotionella 3. Endast hos människor som hade motivation av denna fjärde typ kan det enligt Masters och Jean Houston förekomma en drogupplevelse motsvarande den

"traditionella", "religiösa" upplevelsen. På det sättet var Masters och Jean Houston bland de första som kom ifrån det onyanserade påståendet att hallucinogena substanser i sig själva orsakar någonting. De ansåg i stället att

hallucinogenerna på sin höjd kan möjliggöra v iss a upp lev el ser , m en att de in te på nå got s ätt k an bestämma upplevelsens innehåll. certain accurate experiences to say possible; the " T h e d ru g it s e l f m a k es but rarely in any would other it be

that

drug

sense

determined a particular experience” 4 . 1.Cf. HOUSTON, Jean, fl. skulle 34; Här skulle man vänta sig att kriterier enligt vilka

bestämma

integrationen antas ske och därefter uppfölja fpp:s beteende. 2.Ib. 35. En regression till den tidiga barndomen. 3.Cf. ib. 37. Masters och Jean Houston antar att fpp:s avgörande där för man drogupplevelsens har undersökt

predisposition är innehåll. I

experiment

predisposítionens betydelse under alkoholpåverkan har det kommit fram att predispositionen har en avgörande betydelse. Cf. Järvinen och Vidjeskog.

- 45 -

Som Leary på sin tid, insåg även Masters och Jean Houston betydelsen av den fysiska omgivningen. Manipulationen av försökspersoner i likhet med hans manual accepterade de nog inte. Experimentledarens uppgift var enligt dem att stödja försökspersonen men inte att dirigera 1. Utmärkande för dem är att de inte bara framlägger färdiga resultat, egna eller andras, utan att de har tagit med i "The Varieties of Psychedelic Experience" ett antal casestudier från sin långvariga verksamhet. Till skillnad från den tidigare drogforskningen hänvisar de till empiriskt material omfattande flera människors föreställningar om sina drogupplevelser. Case-studierna presenteras i form av egna beskrivningar av upplevelser som personer med

betydande verbar förmåga har haft. Majoriteten av Masters' och Jean Houstons försökspersoner var lärare, teologer, präster, jurister och andra människor vilkas vardagliga arbete ställde höga krav på förmågan att uttrycka sig. Som ovan konstaterades, betonar Masters och Jean Houston betydelsen av miljön under drogexperimentet. Masters och Jean Houston bekräftar det som Huxley redan tidigare insåg, nämligen att drogupplevelsen antingen kan beskrivas som ett ytterst obehagligt tillstånd eller som eftersträvansvärd 2. Detta beror enligt Masters och Jean Houston till stor del på de yttre förhållandena. Obehagliga tillstånd förekommer dock endast om den person, som deltar i experimentet, har letts till att vänta sig någonting behagligt eller om han under experimentet har utsatts för stress och andra faktorer som allt för mycket stör det "spontana" händelseförloppet. "Not LSD, but mishandling of the session, is with few exceptions the key factor when a normal subject experiences an LSD 'psychoses' that was not intentionally brought about." 3

1.Cf. MASTERS 140; Fl. hade säkerligen en inverkan på fpp:nas upplevelse även i det fallet där deras uppgift var att stöda fpp. 2.Cf. HUXLEY 1957, 43. 3.MASTERS 51; fenomenologiskt liknar detta den

mekanism som förekommer vid utbrottet av psykosen.

- 46 -

På grund av

sin

omfattande

klinisk

erfarenhet med

drogterapi kom Masters och Jean Houston att understryka betydelsen av en intensiv behaglig drogupplevelse. De

påpekar att även andra forskare har kommit till motsvarande resultat och att man till exempel i USA och Kanada har nått mycket positiva resultat vid vård av alkoholister med hjälp av en intensiv drogupplevelse 1. Om dessa resultat säger de: "These results were achieved in most instances with a single drug session; and the subjects, as in other, similar studies, frequently attributed their improvement to increase self-awareness, self-acceptance, religious feeling, and reorientation of values." 2 - När de sedan redogör för sin egen uppfattning om en intensiv och

terapeutisk upplevelse, räcker det inte enligt dem att dra slutsatser enbart om försökspersonernas egna föreställningar 3. När de hänvisar till Leary's och hans medarbetares experiment med brottslingar, frågar man sig varför de inte har granskat proceduren och resultaten av detta experiment när de ändå har varit medvetna om att experimentet har fått negativ kritik från olika håll. De framhåller att man olyckligtvis har slösat mera energi på att attackera Leary än på att försöka upprepa hans experiment 4. I experimentet var det fråga om en grupp av återfallsbrytare som gavs en serie psilocybin-sessioner. Efter en kort "follow-up"-period konstaterades det att de som fick psilocybin lyckades betydligt bättre att stanna uutanför fängelset än kontrollgruppen från samma anstalt. Detta ledde Leary till att påstå att man med hjälp av hallucinogener kan bota så kallade obotligt kriminella. En analys av experimentet visar ändå att resultaten av hans experiment inte alls behöver bero på psilocybinet. Det var

1.Cf. MASTERS 53. 2.Ib. 3.Cf. ib. 257ss; de efterlyser behovet av uppföljning

av upplevelsens terapeutiska natur. 4.Cf. ib. 319. Det var m.a.o. inte lyckat i det här

fallet att hämta stöd för resultat från Leary' s experiment.

- 47 -

nämligen så att de som valdes till att intaga psilocybin fick en helt annan behandling än de som hörde till kontrollgruppen 1. Vad beträffar Masters' och Jean Houstons egna experiment kan man konstatera att de nog har bemödat sig om att söka lämpliga tillvägagångssätt för att skaffa ett så objektivt material som möjligt kring om den varierande I det ta

föreställningsvärlden

drogupplevelsen.

avseende är deras verksamhet banbrytande. Masters och Jean Houston talar int e bara allmä nt om

betydelsen av de yttre betingelserna för en drogsession eller av försökpersonernas personlighetstruktur som man idigare hade gjort, utan de försöker närmare precisera betydelsen av dessa två komplexe huvudfaktorer. Genom sin praktiska verksamhet förstod de att det är omöjligt att undersöka hela mångfalden av föreställningar om

drogupplevelsen utanför terapisituationen. Detta ledde även till att de poängterar sessionsledarens, "guidens", De beskriver noggrant sin uppfattning om upp gift 2 och v ikten av "terapeutisk atmosfär" 3. För att en experimentledare skall kunna skaffa reliabel information, skall han enligt dem vid möten före själva drogsessionen sträva till att ingående lära känna roll. ledarens

a t t dr o gs es s io ne n s ke r i e n

försökspersonen. Dessutom skall han delta i hela sessionen och stödja försökspersonen så att denne känner sig trygg4 . Leuner har efter sin långvariga kliniska erfarenhet med hallucinogener kommit till den slutsatsen att dessa ämnen skall administrera under ledning av en erfaren terapeut om d e s k a l l f å p o s i t i v a f ö l j d e r 5 . H a n d e l a r a ll t s å h ä r Masters' 1.Cf. COHEN 1965, 225ss. 2.MASTERS 129ss. 3.Cf. ib. 141ss. 4.Hallucinogener ger ingen trygghetskänsla, snarare tvärtom; för att ändå bevara känslan av trygghet under sessionen skall fl. stöda fp.

- 48 -

och Jean Houstons åsikt. En annan betydelsefull likhet i deras uppfattningar gäller det fenomenologiska förloppet av experimentet. Båda särskiljer nämligen olika faser i

experimentet. Liksom Masters och Jean Houston ansåg också Leuner, att experimentledaren spelar en speciellt viktig

roll cirka två timmar efter intagandet av hallucinogena droger, då minnesmaterial från det undermedvetna kommer upp, material som har blivit lagrat och till en stor

del bortglömt. För att försökspersonen skall kunna ordna detta kaos av material, behöver han stöd av ledaren. Detta stöd får inte innebära ett direkt ingripande. Ledaren får inte försöka dirigera händelseförloppet. Han skall låta

försökspersonen uppleva det såsom det gestaltar sig. Leuner anser Rogers' "Client-Centered-Method" vara mycket lämplig vid detta tillfälle 1. Masters och Jean Houston anser, att försökspersonen endast under ovanbeskrivna förhållande kan leva sig in i det materialflöde som tränger sig fram. Först då är en "mystisk" upplevelse möjlig 2 . Deras resonemang, att experimentledaren före drogsessionen noggrant bör bekanta sig med försökspersonens personlighet, är mycket logiskt. Då har han också efter sessionen möjlighet att studera dess följder 3. Utgående från den allmänna principen att drogexperimenten borde utföras Masters och under Jean terapeutiska att man förhållanden, anser skall vara ytterst

Houston

försiktig om man planerar att använda olika psykologiska testbatterier för att mäta försökspersonens föreställningar om sin drogupplevelse under den tid då drogen är verksam. "If testing is to be included within the framework of a session, the tests should not be inflexibly scheduled as to time but should be administered during some period when the subject is ready and able to co-operate and when some experience of importance to subject or guide will not have

1.Cf. LEUNER 1972a, 41s. 2.Materialflödet kan då upplevas av fpp. 3.Cf. MASTERS 139. Perceptionen får härmed innebörd, ett kaos blir då kosmos.

- 49 -

to be interrupted (and probably terminated) to that end. To force a testing situation upon a reluctant or otherwise resisting subject may be to mobilize feelings of hostility and/or anxiety. Subjects forced into testing situations

usually either prove unco-opetative or do considerably less w ell tha n th ey m igh t if rea dy t o be t es ted ." 1 Ma n f å r int e gärn a avbry ta förlop pet av ett experiment fö r att utföra test. Inte heller rekommenderas det att led aren avbryter attityd 2. experimentet Ledaren får genom inte att vara visa en a uk to ri tä r dirigerande eller

auktoritär 3. Om ovanstående förutsättningar inte beaktas ä r d et o sa nn o li kt a tt försökspersonen under et t s åd an t experiment når en intensiv behaglig upplevelse 4 . Enligt Masters' o c h Jean Houstons e r f a r e n h e t h a r vid ett experiment då han har haft en

försökspersonen

intensiv upplevelse även ansett den ha varit "religiös". Föreställningarna om de mest intensiva och genomgripande drogupplevelserna innehåller, enligt dem, påtagliga

likheter med "reliiiösa" upplevelser utan droger. "And in depth of feeling, sense of revelation, semantically, and in terms of reorientation of the person the psychedelic 1.MASTERS 141. 2.Cf. ib. 201. 3.Experimentledarens roll är precis densamma som

terapeutens roll i Rogers' "Client-Centered-Therapy", cf. RYCHLACK 437; se även LEUNER 1972a, 41s. 4.Det är i ntressant att jämföra ledarens åtgärder i Huxley' s och Zaehners med här: rapporter Ledaren the om deras

självexperiment Huxley t.ex. så

droger. "From

dirigerar books the

investigator directed my attention to the furniture." HUXLEY 1957, 15. Samma verksamhet utövas även av

Zaehners ledare, cf. ZAEHNER 1957, 224. Masters och Jean Houstons uppfattning om ledarens roll stöder antagandet för fp:s om att fl. har om oc h en d en fl . avg örande är har bet ydelse el l e r stor sig,

upp levels e; m i lj ö n hur

be h a gl i g en mycket

inte.

M . a. o . för

betydelse

drogupplevelsen

gestaltar

drogen kan anses ha endast förstorande verkan.

- 50 -

religious to show

and religious-type experiences certainly seem significant parallels with the till more orthodox drar

religious experiences." 1 I anslutning

detta

de en slutsats som avslöjar att de är osäkra beträffande sina egna upptäckter på området. De framhåller:

"Undoubtedly it would be the supreme irony of the history of religion it be proved that ordinary person could by the swallowing of a pill attain to those states of

exhalted consciousness a lifetime of spiritual exercises rarely brings to the most ardent and adept seeker of en enlightment."2 jämfört drogerna med i

mystical

Detta vad sig

resonemang de annars inte

innebär

inkonsekvens nämligen nytt. att

ofta

betonar, något

själva

skapar

Resultaten av Masters' och Jean Houstons egna experiment, vid vilka försökspersonerna har framställt sina upplevelser som "religiösa", skiljer sig avsevärd från de resultat som de flesta drogforskaretidigare kommit till 3. Detta

forskarpar konstaterar om sina resultat, att över fyrtiofem procent av försökspersonerna påstod, att deras upplevelser var "religiösa". Masters och Jean Houston var ändå tvungna att förkasta en stor del av dessa påståenden eftersom upplevelserna inte kunde betraktas som "religiösa" enligt de kriterier de säger sig ha uppställt för en "religiös" upplevelse 4. Vad jag kan se ger Masters och Jean Houston endast ett enda kriterium sådan på "authentic är religious

experience". En

upplevelse

"a tranforming

experience that profoundly and beneficially changes the

1.MASTERS 247. 2.Ib. I själva verket det material som Masters och Jean Houston har samlat genom sina experiment talar bestämt emot detta. Här vill jag tillägga att t.ex. en kristen religiös upplevelse förutsätter alltid

förändring i fp:s personlighet; i.e. av frukten känner man trädet. 3.Cf. LEARY 1965, och fyra 192ss. andra Leary tar upp sitt eget där resultaten varierar

experiment

mellan 40 och 90 procent. 4.Cf. MASTERS 257s.

- 51 -

person" 1.

Denna

förändring har

kan

iakttagas varit

två på

sätt: att

1.Försökspersonen

själv

säker

förändringen har skett (subjective certainty). 2.Experimentledaren förändringar i changese) 2 . Innehållet och Jean i ovannämnda positiva förändringar Dessutom säger har Masters de inte har kunnat konstatera beteede positiva

försökspersonens

(behavioural

Houston

ingenting

om.

framlagt något material som skulle visa att de ens försökt kontrollera om " b e h a v i o u r a l c h a n g e s " faktiskt har ägt rum 3. Om den skillnad, som har framkommit mellan olika

forskares experimentresultat säger opulence." 4 Masters

de: "The difference

therefore is one of criteria rather than of testimonial och Jean Houston förkastade inte

sådana mätinstrument som används inom psykologin, men de ville speciellt fästa uppmärksamhet Genom behandlar u pplevelse studier mystik, är ett av kom vid den de

upplevelsens traditionella till, att

fenomenologi. som

litteratur en

"mystisk"

dynamiskt Zaehners dro ger . ville

skeende som består av olika stadier. Detta är också uppfattning L ika da na om en i "mys tis k" samband u pp lev els e med en ut an

fen ome n

drogupplevelse

Zaehner inte diskutera. Masters och Jean Houston i sin tur var av den åsikten att drogupplevelsen fortskrider i stadier på samma sätt Med som andra olika den ord, "traditionella, liksom det finns kan man mystiska" religiösa" också finna upplevelsen 5. upplevelser

av

intensitet,

olika grader av

1.Cf. MASTERS 267. 2.Cf. ib. 299. 3.Detta kommer tydligt fram då Masters och Jean Houston utförligt redogör för ett fall som de anser vara en "authentic är religious säker experience". på att det Försökspersonen har skett en själv

faktiskt

positiv

förändring hos honom, men inget finns sagt om huruvida Masters och Jean Houston själva har försökt kontrollera försökspersonens utsaga, cf. MASTERS 298. 4.MASTERS 258. 5.Cf. ib. 258s.

- 52 -

intensitet i drogupplevelser.

Därför

ville

de fästa

speciell uppmärksamhet vid upplevelsens intensitet. Enligt denna åsikt liknar endast de mest intensiva

drogupplevelserna en "religiös" upplevelse. Till exempel en intensiv upplevelse som den som Huxley hade under

meskalinruset, då han tittade på den stol, anses inte av Masters och Jean Houston vara "religiös" 1 . Enligt dem

1.Det tänkte

är

sannolikt

att

Masters

och

Jean

Houston

på just Huxley's beskrivning av bambustolen. ci ta t sitt fr ån Masters oc h Jean Houston

N e da ns t åe nd e motsvarar

till

innehåll

Huxley's

beskrivning.

D e s k r i v e r : " Fo r e xa m pl e , a s ub je c t ma y h av e a euphoria-inducing experience of empathy with a chair, a painting, a person, of or a shoe. This may result as in

protestations painting,

transcendental

delight

chair,

person and shoe are raised to platonic subject assumes Too himself in to be th e s e and

forms and the m y s t i c al l y

e n l ig h t e ne d.

o f te n

similar situations the guide will offer reassurance to the subject and so reinforce his belief that he is having a religious experience." MASTERS 259. Det

fra gment i Hux ley' s b e s k r i v n i n g s o m m o t s v a r a r ovanciterade furniture, aesthetic s t yc k e t /.../. ly d e r : But as "I I gave was looking this at my

looked, to

purely only

Cubist's-eye

view

what I

can

describe as the sacramental vision of reality. I was back where I had been when I was looking at the

flowers - back in a world where everything shone with the Inner Light, The and was infinite of how in that its chair -

significance. how

legs,

for example tubularity,

miraculous

their

supernatural

their polished smoothness! I spent several minutes or was it several centuries? but -not merely being gazing th em at or

tho se

b amboo

legs,

actua lly

rather being myself in them; or to be accurate

still more

(for 'I' was not involved in the case, nor

in a certain sense were 'they') being my Not-self in the Not-self which was the chair."HUXLEY 1957, 15s.

- 53 -

finns det två olika typer av upplevelser "extroverta" och "introverta". De förra är ett förberedelsestadium till de senare. Samma tudelning förekommer enligt dem även vid drogupplevelsen. Endast en "introvert" upplevelse är enligt dem en "religiös" upplevelse l. I denna tudelning omfattar detta forskarpar Stace' s av sju kategorier" 2: which all the

uppdelning. Enligt Stace kan den "introverta", "mystiska" upplevelsen karakteriseras med hjälp 1.The Unitary Consciousness,

from

multiplicity of sensuous or conceptual or other empirical content has been excluded, so that there remains only a void and empty unity. This is the one basic, essential, nuclear characteristic, from which most of the others inevitably follow. 2.Being nonspatial and nontemporal. This of course follows from the nuclear characteristic listed above. 3.Sense of objectivity or reality. 4.Feelings of blessedness, joy, peace, happiness, etc. 5.Feeling that what is apprehended is holy, sacred, or divine. 6.Paradoxality. 7.Alledged by mystics to be ineffable.

Den "extroverta", "mystiska" upplevelsen skiljer sig från den "introverta" därigenom att "Unitary Consciousness"

inte ingår i den förra. Där är det i stället fråga om en "Unifying vision". Den andra kategorin, "Being nonspatial and nontemporal", saknas också i den "intorverta" typen. Masters och Jean Houston framhåller att den "extroverta" upplevelsen eller "kosmologiska" mystiken har varit mycket vanlig hos deras försökspersoner (cirka femtio procent) men att den enligt deras kriterier inte är "religiös": which is perceived as God or Being 3. Denna definition 1.Cf.MASTERS 302. 2.MASTERS 302, STACE "/.../

since it rarely involves an individual encounter with That

110s. 3.MASTERS 303.

- 54 -

motsvarar Zaehners definition av "natural mysticism". Av detta följer att en "introvert" upplevelse är en upplevelse vars viktigaste element består i individens möte med Gud. Detta kriterium sammanfaller med Zaehners kriterium på "teistisk mystik". Därför återstår det att konstatera att Masters och Jean Houston definierar en "intensiv",

"religiös" upplevelse utgående ifrån den kristna teologins begreppsfokus l.

1.3.3. Rudolf Gelpke

Gelpke behandlar den upplevelse som människan har erfarit under drogpåverkan som en möjlig del av det som han kallar den "mystiska" upplevelsen. Av detta följer att han ser som sin uppgift att först bilda sig en uppfattning om vad som avses med den "mystiska" upplevelsen som en helhet och därefter utforska huruvida upplevelsen under drogpåverkan skulle vara en del av den "mystiska" upplevelsen. Kännetecknande för mystiken är enligt Gelpke en upplevelse av dödens närhet 2. Han påpekar att västerländska forskare ofta har lämnat denna "kärnpunkt" i mystiken obeaktad. Den västerländska "maskincivilizationen" har enligt Gelpke lett till att människan uppfattar döden på ett helt annat sätt än det som förekommer inom mystiken. Detta har i sin tur lett till att man ofta i västerlandet har påstått att döden har en mycket liten betydelse för människan i Orienten och Asien. Gelpke anser att dessa påståenden är korrekta

1.I samband med exemplifieringen av "The authentic religious Experience", framkommer deras krav på möte med Gud. "This case should be read as exemplifying better than any other we present the guided

progression through the various hypothesized levels toward the climactic, transforming confrontation here, a confrontation with God." MASTERS 268. 2.Cf. GELPKE 1966, 213.

- 55 -

såtillvida

att

tanken

döden

inte

har

samma

vikt

som

västerlandet. Men han framhåller vidare: "In Wahrheit ist die orientalische Seinsweise weder 'fatalistisch' n o c h 'pessimistisch' (so erscheint sie nur aus der linearsie

evolutionistisch gerichteten Perspektive des Westens), sondern ist- wenn wir dafur schon eine

Bezeichnung finden mussen, zu

der es auch abendländische Entsprechungen gibt - mystisch." 1 - Med andra ord, då man vill förstå mystikens innebörd, har man enligt Gelpke mycket att hämta österifrån. Ett annat viktigtkännetecken ärenligt han en Gelpke en "enhetskänsla". av förening det 2 . Med med detta menar

upp levels e

världsaltet;

e n fö r en in g , d är d et so m vi vanligtvis kallar "jag" uppgår i alltet och blir en del av Ett tredje kännetecken är "Oberzeitlichkeit der inneren Erfahrung"3, d.v.s. en upplevelse utanför Detta betyder sin ändå rum att mystikern på ett inte språk att och efteråt som skulle i tid. kunna hans av

beskriva omgivning. mys tiker tidpunkter

upplevelse Det har

används

konstaterats inom

beskrivningar k ulturer i form vid

som

har

levat uppvisar

oli ka

olik a de tre

ofta

skillnader

medan

innehållsmässigt i stor utsträckning är lika varandra. Alla

karakteristika står enligt Gelpke i ett kausalt förhållande till varandra. till Förståelsen av av detta den förhållande är oskså "nyckeln" "Dieser

förståelsen

"mystiska"

upplevelsen.

Zusammenhang kann nicht eng gefasst werden; er ist der Schlussel zum Verständnis einer Reihe von Phenomenen, die immer dann

auftreten, wenn wir uns der Grenze nähern, jenseits derer das IchBewusstsein

1.GELPKE 1966, 214; Gelpke är av dessa forskare den första som vill tala om upplevelsens innehåll. 2.Cf. ib 216; detta motsvarar det som Sundén avser med direkt upptagande av Gudsrollen och det som med

analytisk fraseologi kallas projektiv identifikation. 3.Cf. ib. 223.

- 56 -

erlischt." 1 Den "mystiska" upplevelsen är så som Gelpke uppfattar saken en upplevelse vid vilken människan strävar efter att uppnå jag-medvedtandets gränser för att därefter också nå utöver dem, så att rums- och tidsuppfattningen försvinner tillsammans med jag-medvetande2. Jag har ovan försökt redogöra för Gelpkes uppfattning om den "mystiska" upplevelsen i dess helhet. Härefter vill jag närmare gå in på hur han uppfattar tillståndet under

drogpåverkan. Till en början kan man konstatera att Gelpke inte ser någon fenomenologisk skillnad mellan den "mystiska" upplevelsen och upplevelsen under drogpåverkan 3. Han säger: "Ich bin mir bewusst, dadurch die wieder einmal alle jene

herauszufordern,

darauf

bedacht

sind,

möglichst

hermetisch abschliessende Trennwände aufzurichten zwischen dem, was sie etwa ' naturliche' und ' kunstliche' Ekstase, ' religiöse' und 'profane' Mystik, ' reine'

(himmlische) und 'unreine' (irdische) Liebesleidenschaft nennen." 4 Ovanstående gränsdragningar har endast den

fördelen att de inte förolämpar den offentliga moralen (och gällande tabun), men det avgörande felet med dem är att det visar sig ohållbara vid en konfrontation med verkligheten, anser Gelpke 5 . Upplevelsen under drogpåverkan kan alltså inte avskiljas

från den "mystiska" upplevelsen, utan den kan sägas vara en del av den. Gelpke framhåller: "Zwischen dem gewöhnlichen Rausch und der mystischen Ekstase besteht ein ähnlicher Unterschied wie zwischen Sexus und Eros: also nicht ein Unterschied der Substanz, sondern der ('rohstofflichen'

oder 'feinstofflichen') Erscheinungsform dieser Substanz ihrer mehr oder weniger grossen Durchsichtigkeit und

1.GELPKE 1966, 228. 2.Cf. ib. 231; det här anses vara speciellt

karakteristiskt för utbrottet av psykosen. 3.Cf. ib. 224. 4.Ib. 5.Cf. ib.

- 57 -

Verdichtung." 1 Det ovanstående motiverar han till exempel med att säga att mystikerna själva kan förstå och godkänna användningen av

droger som ett hjälpmedel för att uppnå ett önskat tillstånd, när de har varit mindre erfarna i andra sätt att uppnå ett förändrar medvetandetillstånd. Dessutom vill

Gelpke understryka det faktum att man, om man drar en gräns till exempel mellan 'kunstlich' och 'naturlich' mystik,

inte skall glömma bort att många av de mystiker som inte har använt droger i stället har använt andra hjälpmedel så som till exempel fasta, nattvaka, flagellation,

andningsteknik och liknande, vilka i princip kan anses vara lika Gelpke "konstgjorda" möjligt som att drogerna 2. skilja det och är Däremot åt är det enligt des göra en av och

"Stufen att

Wirklichkeitserlebens" skillnad ekstas 3. Gelpke ser den mellan "lägre" då det

berättigat

"högre"

uppenbarelseformer drogupplevelse

"Ich-Sprengung"

gäller

erotik,

"mystiska"

upplevelsen Därmed

som

en

utvecklingsprocess "nerifrån uppåt".

måste man

enligt honom också tala om olika stadier på vägen "uppåt". Den som försöker förstå innehållet i dessa stadier skall under "/.../ den Teil unseres Wesens, teilheit, aus seiner Verflechtung Zeitlichkeit des "Ichs" zu lösen /.../” 4 Utgående från detta avskiljer Gelpke två olika rangskalor. Den första är en utvecklingsprocess des vars lägsta stadium der mit der am Absoluten

scheinrealen

Gelpke och

kallar

"Aussersichsein

gewöhnlichen Unio

Berauschten" I som det är och

högsta

stadium är en

"Mysterium fråga

der en det

Mystica". väg",

andra

fallet med

det

om av

"inre

förbunden

upplevelse

"transcendentala"

där andra slags upplevelser blir uteslutna. 1.GELPKE 1966, 237; en möjlig förklaring är att

skillnaden som Gelpke beskriver uppstår när man ser "mystiken" från olika synvinklar. 2.Cf. ib. 226. 3.Cf. ib. 241. 4.Ib.

- 58 -

Drogupplevelsen är

det

"lägsta"

mystiska medvetande-

tillståndet. Gelpke uppfattar alltså drogupplevelsen som att första stadium bland de "mystiska" medvetandetillstånden 1. Som ett exempel på detta anför han "der chinesische taoistische Meister Lieh-tse". Denna

mystiker sätter här sin upplevelse av det "transcendentala" i relation mellan till dem drogupplevelsen en "i n r e " och konstaterar m en att att det bå d a

f i n ns visar

ra n g sk i l l na d i

tillstånden Lieh-tse "Wenn

slående

likheter med

"yttre"

symptom 2.

jämför

detta

tillstånd im

berusningstillstånd: eine solche völlige

nun

dieser

Mann

Wein

Abgeschlossenheit erreicht, wie erst muss es sein, wenn man im Geiste geboren Abgeschlossenheit im Geist, darum erlangt! können ihm Der die Berufene ist nicht

Aussendinge

schaden." 3 Ett annat exempel med vilket Gelpke vill stöda sin för den "mystiska" bok "Vom

uppfattning om drogernas betydelse

upp levels en häm tar ha n frå n Ludwig Klages'

kosmologischen Eros" 4. Klages skriver: "Es gab vielleicht niemals noch einen echten Ekstatiker, der nicht gelegentlich auch Narkotiker war /.../."5 Vidare anser Gelpke att människan under drogpåverkan aldrig kan ha en upplevelse på det "högsta stadiet" enligt ovan

s k i s s e r a d e r a n g s k a l o r . H a n f r a m h å l l e r : "Niemals wird beispielsweise Durchgeistigung diese fruhen der der Berauschte jene Luzidität die und schon

gesamten

Existenz Mystiker sie

erlangen, im Tod

chinesischen lässt,

den

grossen mit dem

Erfuller

begrüssen

der

endgultig

wieder

Absoluten vereinigen wird." 6 Sammanfattningsvis kan man säga att Gelpke betonar att man

inte utan vidare får jämföra med varandra den som använder

1.Cf. GELPKE 1966, 242. 2.Cf. ib. 3.Cf. GLASENAPP 207.

4.Cf. GELPKE 1966, 250. 5.KLAGES 74. 6.GELPKE 1966, 243.

- 59 -

hallucinogener och den som försöker uppnå en "mystisk" upplevelse utan droger - drogupplevelsen med upplevelsen utan droger - men att man inte heller får bestrida orsakssammanhanget mellan dem, i och med av att den

drogupplevelsen kan vara ett"första ”mystiska" upplevelsen 1 .

stadium"

1.3.4. Walter Clark

Clark är

en

av

förespråkarna

för

användningen av

hallucinogener för uppnåendet av en "religiös" upplevelse. Han ger först en definition av begreppet "religion" och fortsätter sedan med att försöka påvisa att även

föreställningarna om drogupplevelsen definition.

passar in i denna

Hans definition av "religion" är följande: will be thinking when he of as the inner

"Religion, I of the as

experience Reality, process, life,

individual God, a

senses

Ultimate cosmic of

whether a

Beyond, and

transcendent

wholly or

different

profound

dimension

Nirvana,

however one chooses to name and interpret this ultimate reality, confirmed and by particularly the when of this the experience individual is to

attempt

harmonize his life with the

Reality he senses." 2

Clark anser att hallucinogenerna under vissa förhållanden kan vara en betydande faktor för uppnåendet av en

"religiös" upplevelse, m e n aldrig hu v ud fa k to r. För att bevisa detta påstående går han tillväga på följande sätt. H a n generaliserar fram två h u v u d t y p e r av psykologisk verksamhet hos människan; "rationella" och "ickerationella" aktiviteter i människans psyke 3.

1.Det verkar här

som

om

Gelpke

var osäker om och upplevelser

förhållandet mellan drogupplevelser utan droger. 2.CLARK 1969, 6. 3.Cf. CLARK 1969, 8.

- 60 -

"Icke-rationell verksamhet är inte lika med "irrationell" fastän det är möjligt att en "icke-rationell" upplevelse kan degenereras till en "irrationell" upplevelse. Till exempel alla estetiska och religiösa upplevelser är enligt Clark "icke-rationella" upplevelserl. Det är enligt Clark just dessa "icke-rationella" aktiviteter som stimuleras av hallucinogena substanser, med andra ord kan en "religiös" upplevelse stimuleras av droger. 2 För att påvisa att föreställningarna om drogupplevelsen

motsvarar denna religionsdefinition, refererar Clark först till de resultat som Pahnke kom till vid sitt ”Good-Friday”experiment och sedan till en undersökning som Clark själv gjorde tillsammans med Raskin vid Norwich Hospital. Därför är det motiverat att närmare se efter hur Pahnkes resultat stöder Clarks uppfattning. Clark konstaterar att Pahnkes experiment är ett övertygande bevis för påståendet att hallucinogena substanser kan

utlösa en intensiv religiös upplevelse, och att han inte känner till några drogexperiment som skulle vara bättre planerade och klarare i sina konklusioner än detta 3. Han uppskattar alltså Pahnkes experiment, men visar inte vad

det är som gör att detta experiment enligt honom är det bästa i sitt slag. Han refererar förloppet av ”Good-Friday”experimentet och konstaterar därefter, förutsatt att

Pahnkes kriterier var adekvata, att "/.../ it would seem most difficult, if not impossible, to escape the

conservative conclusion that, in proper circumstances and in certain people properly prepared, the psychedelic drugs have a strong tendency to release mystical experience.” 4 Andra delen av Clarks bevis för, de hallucinogena

substansernas användbarhet för uppnåendet av en “mystisk” upplevelse utgör hans egen undersökning vid Norwich

Hospital i Conneticut. Den information som han lämnar om

1.Detta syftar troligen till att människan fungerar logiskt men att logiken är fri från yttervärlden. 2.0medvetet material kommer till medvetandet. 3.Cf. CLARK 1969, 77. 4.Ib. 78.

- 61 -

detta experiment är tämligen knapp. I experimentet deltog åtta personer som var mellan tjugotvå och fyrtiotvå år. Man hade inte valt dem enligt någon bestämd princip /som till exempel obundet slumpmässigt urval/ och därför kan

experimentet inte göra anspråk på att vara representativt för någon bestämd grupp. Experimentet pågick under sexton dagar och det var LSD som användes. Clarks uppgift var att undersöka experimentet "religiösa" genomfördes faktorer. en Tio månader efter där

"follow-up"-studie

försökspersonerna fick jämföra sina drogupplevelser med sitt "vardagliga" medvetandetillstånd och uppskatta

skillnaden med hjälp av fempunktsskalan enligt följande gradering: 0=ingen skillnad från det "normala", 5=utanför allt som man någonsin hade erfarit eller tänkt 1. Om försökspersonerna berättar Clark att två av dem var teologiestuderande, tv å v ar at ei st e r oc h a tt a ll a v ar l i b e ra l a o m i n te ra d ik a l a i si t t f ö rh å ll a nd e till religion 2. Clark berättar om experimentet: "The Worcester Foundation for Experimental Biology accepted eight unselected normal volunteers for an experiment at Norwich Hospital,

Conneticut, to study several aspects of the effects of varying dosages of LSD administrated daily over periods up to 16 days. My part in the total experiment was to study religious factors." 3 - "Follow-up"-studien är så allmänt upplagd att den mäter närmast personens föreställningar om medvetandets förändringar i allmänhet4. Man får veta 1.Cf. CLARK 1969, 81s. 2.Man kan tä nka sig att det ä r en vi ss t yp a v människor som ställer upp vid drogexperiment. 3.Cf. CLARK 1969, 81. 4.Om "follow-up"-studien skulle ha följt Clarks egen definition av "religion" borde han ha koncentrerat sig på att ta reda på huruvida försökspersonerna upplevde "Ultimate Reality, whether as God, a Beyond,

transcendent cosmic process, a wholly different and profound dimension of life, Nirvana." Men "follow-up"studien är inte upplagd med tanke på att reda detta.

- 62 -

litet om

försökspersonernas

bakgrund

för

att kunna

observera eventuella förändringar i deras personlighet tio månader efter experimentet 1. Det är intressant att märka att just dessa två fpp som Clark klassificerar som ateister var bland de tre som hade de mest intensiva "religiösa" upplevelserna, eftersom deras rapporter om upplevelserna innehöll ord som "rebirth", "unity", "blessedness and peace" och "the Holy and the Divine". Vad det är som gör att just dessa ord kännetecknar den mest intensiva "religiösa" upplevelsen säger Clark inte. Men en korrigering av denna brist gör det ännu inte möjligt att dra vidare slutsatser. Det kan man inte förrän man vet vilken personlig referensram dessa ord har, det vill säga vad dessa ord egentligen är uttryck för. Att känna till denna konsensus är speciellt viktigt, då man på basen av andra experiment vet att försökspersonerna ofta har tillgripit liknande ord i avsaknad av mera lämpliga 2. Här är det också skäl att lägga märke till det som Hjalmar Sundén har påpekat i sin nyaste bok "Religionspykologi", nämligen att även ateister under drogpåverkan kan få

"religiösa" upplevelser i och med att många utav dem har en förvånansvärt omfattande kännedom om religiös tradition 3. Efter denna granskning av Clarks argumentation för

användningen av hallucinogena substanser för uppnåendet av en "religiös" upplevelse är jag t v un ge n a tt dr a de n

slutsatsen att han inte har frambringat bevis som skulle bestyrka hans positiva uppfattning. Hans sätt att behandla

1.Speciellt betydelsefullt skulle det ha varit att mäta de möjliga förändringarna i försökspersonernas personlighet eftersom d e n senare delen av C l a r k s religionsdefinition förutsätter att " /. .. /t hi s experience is confirmed by the attempt of the

individual to harmonize his life with the Reality he senses." 2.Cf. DITTES 375ss; MASTERS 261. 3.Cf. SUNDEN 1974, 55; Att bekänna sig som ateist kan motivera bekännaren att ta reda på det religiösa

referenssystemet.

- 63 -

problemet

liknar

mycket

Leary'

s.

Båda

har

närmat

sig

problemet som förespråkare och apologeter för droger. Till Clarks försvar kan man dock säga att han har varit mera försiktig i sina påståenden ämnens än Leary, som öppet användning 4.

"profeterade" för dessa

allmänna

Clark säger mera försiktigt att dessa ämnen har en kraftig tendens att under lämpliga förhållanden utlösa en "mystisk" upplevelse hos människor som har blivit ordentligt förberedda 5. Till denna försiktighet hör även att han anser att hallucinogenerna inte kan producera någonting nytt som inte redan har funnits i människan 6 .

1.Cf. LEARY 1965, 195. 2.Cf. CLARK 1969, 78. 3.Cf. ib. 89.

- 64 -

1.4.

Ställningstaganden mot användning av hallucinogener på 1970-talet.

1.4.1. Ernst Benz

I sin bok "Der Heilige Geist in Amerika" ställer Benz sig negativ till användningen av de hallucinogena substanser för uppnåendet av en "mystisk" upplevelse. Han försöker på motsvarande sätt som Zaehner femton år tidigare i

"Mysticism, Sacred and Profane", negligera dessa ämnens betydelse inte bara i samband med en "mystisk" upplevelse utan i sin helhet 1. Användningen av hallucinogenerna i USA sammanfattar han i begreppet "eine chemische Anti-Religion" 2. Detta begrepp är en av utgångspunkterna för hans behandling av

förhållandet mellan hallucinogener och religion. I och för sig är det förstås inte fel att använda ett sådant samlingsbegrepp om man sedan kan bevisa att begreppet är adekvat.

Enligt Benz var Huxley profeten för denna "anti-religion" och Leary dess överstepräst. Benz anser nämligen att denna "kemiska anti-religion" baserar sig på Huxley's bok "The Doo rs of Perception". Sin uppfattning motiverar han på följande sätt: "In diesem Buch berichtet Aldous Huxley von den Selbstversuchen, die er mit Mescalin angestellt hatte, und beschreibt begeister die Erfahrung der Bewusstseinsererweiterung, die Ihm als Folge dieses Drogengenusses zuteil wurde. /.../ Er identifizierte seine eigenem Erfahrungen mit den höchst spirituellen Erfahrungen der

mittelalterlichen christlichen Mystiker wie Meister Eckhart und vor allem mit denen der Buddhistischen Weisen." 3. 1.Cf. BENZ 165. 2.Cf. ib. 202. 3.BENZ 166. Detta motsvarar Zaehners uppfattning, ZAEHNER 1957, 20. cf.

- 65 Enligt min uppfattning har Huxley inte skrivit sin bok för

att

profetera,

utan

för

att

i

huvudsak

beskriva

eget

drogexperiment och samtidigt försöka förstå det fysiska och psykiska skeendet i en människa under drogpåverkan. Hans åsikt om Leary är däremot mera träffande. Att säga att Huxley "beschreibt begeistert die Erfahrung der Bewusstseinsweiterung" är en förenkling av Huxley' s beskrivning från Benz' sida. Huxley var nog förtjust i en del saker som han upplevde under meskalinets påverkan, men han var ändå besviken på detta sitt experiment. Eftersom Huxley själv uttalar sin besvikelse över

meskalinexperimentet, som han utförligt beskriver i boken "The Doors of Perception" och eftersom boken är skriven huvudsakligen för att beskriva detta experiment, är det felaktigt att tala om Huxley's profetiska inställning till hallucinogena substanser. Benz' uppfattning att Huxley

skulle ha identifierat sin upplevelse med "traditionella kristna och buddhistiska mystikers upplevelse" stämmer inte heller. Huxley har uttryckligen skrivit att han inte vill göra denna identifikation l. Även följande påstående av Benz blir en omöjlighet: "Sein weltumspannenden Autorität seines suggestive Propaganda fur die gewissen allgemeinen B u ch w i rk te da nk d e r Verfassers als eine

'billige Mystik' , die Tendenzen einer

zeitgenössischen

technisierten Zivilization entgegenkam, da sie vorgab, die umständlichen anspruchsvollen und unmodernen Bemuhungen der fruheren Mysktiker, durch strenge Askese die Stufen des A ufs ti ege s z ur un io my st ica v orz ube re ite n, du rc h d as Lutschen eines mit LSD getränkten Zuckerwurfels zu ersetzen." 2. Zaehners och Benz' åtminstone delvis bidragit till

negativa kritik har att "The Doors of

Perception" har blivit så uppmärksammad. D et är ber ät tig at att B enz st äl ler si g k rit is kt till Leary s verksamhet. Leary gjorde egentligen mera skada än nytta för den vetenskapliga drogforskningen. Leary grundade ett samfund där de hallucinogena substanser stod i centrum och

2.Cf. HUXLEY 1957, 58. 3.BENZ 166s.

- 66 -

övergav samtidigt den vetenskapliga forskningen. Men det är inte berättigat att Benz vid sin granskning av förhållandet mellan hallucinogener och religion argumenterar för sin negativa uppfattning om hallucinogenerna med huvudsakligen Leary' s uppfattning och verksamhet som grund. Leary var ju inte den enda forskaren på detta område 1. Andra forskare och deras resultat säger Benz just ingenting om. När Benz behandlar förhållandet mellan hallucinogener och religion och de negativa sidorna av användningen av dessa ämnen, beaktar han huvudsakligen drogmissbruket; med andra ord det olagliga, okontrollerade bruket av dessa ämnen 2. Det är inkonsekvent att referera till missbruket som sker okontrollerat på "gator och torg" redan av den enkla

anledningen att det där mycket ofta säljs "orena" ämnen, till exempel hallucinogener blandade med andra ämnen. Vetenskapliga drogforskare skiljer i allmänhet åt mis sbruke t och bruket 3 . Benz särskiljer inte heller olika typer av drogupplevelser utan behandlar dem som om den skulle vara likadan hos alla individer. Föreställningarna om drogupplevelsen vararierar dock från' individ till individ vad beträffar både kont roller ad an vändni ng av droge r och

ställer sig negativa till det olagliga, okontrollerade

intensitet och innehåll. Benz' försök att belysa förhållandet mellan hallucinogener och religion är snedvridet på grund av att han i sitt resonemang utgick från Leary och hans extrema inställning till hallucinogener 4. Ytterligare förvrängd blev Benz'

kritik i och med att han i stället för att analysera och ta ställning till Leary's drogexperiment och dess resultat,

1.Ett bra bevis på International

detta on

är t.ex. the Use

"The Second of LSD in

Conference

Psychotherapy and Alcoholism", maj 1965 vid South Oaks Hospital, i Amityville, New York. 2.Cf. BENZ 202s. 180. 3.Cf. MASTERS 4; COHEN 1969, 24ss; BARBER 60ss. 4.Cf. MASTERS 137ss; COHEN 1965, POLLARD XIX. 195; BUCKMAN 86;

- 67 -

blandar in argument ur dagstidningar, d.v.s. skriverier om Leary och hans verksamhet. Han kommer till och med med personliga nevativt laddade iakttagelser. Benz skriver till exempel: "Ich war gespannt, Timothy Leary nach so langen Jahren wiederzusehen. Sein Anblick wirkte ziemlich

enttäuschend. Nicht nur, weil er - gleich mir zehn Jahre gealtert war; er machte den Eindryck eines etwas

angeschlagenen Playboys mit langem ergrautem Bockenbart. Er trug eine Art von himmelblauem Schlafanzug mit gestickten Borten am Kragen und an den Ärmeln und eine lange Kette um den Hals. Er ging barfuss, hatte aber offenbar wegen eines Unfalles um die rechte grosse Zehe einen dicken weissen Mullverband, was gerade bei einem Mann, der so sehr auf ästhetische wirkte.“ 1 Wirkung bedacht war, ein wenig komisch

1.4.2. Zaehner (1972)

Femton år efter publicerandet av sin första bok om komparativ mysticism tog Zaehner på nytt upp förhållandet m e l l a n ha l l u ci n o g en e r o c h r e l ig i o n , i b o k en " D r u g s, Mysticism and Make-Believe". I sin första bok riktade Zaehner sin kritik mot Huxley. I denna senare bok lämnar han Huxley ifred och analyserar i stället Leary' s uppfattning om hallucinogenernas

användning. Det var inte svårt för Zaehner att påvisa att Leary' s påståenden inte baserar sig på objektivt vetande. Detta hade drogforskningen bevisat långt innan Zaehners bok utkom. Därför skulle det ha räckt med ett konstaterande av Zaehner, att Leary' s verksamhet allmänt av seriösa drogforskare anses ha föga att göra med vetenskap2.

1.BENZ 197s. 2.Cf. POLLARD XIXs; COHEN 1965, 223ss; MCGLOTHLIN 3 LING 131.

Nu

- 68 analyserar Zaehner ändå utförligt Leary's uppfattning

om hallucinogenerna påståenden är.

och

visar

hur

ohållbara dennes

Fortfarande varnar Zaehner för svårigheten att jämföra upplevelser under drogpåverkan med upplevelser utan droger; enligt honom är en sådan jämförelse ytterst riskabel 1. Tidigare ansåg han att detta egentligen var helt omöjligt. I boken "Mysticism, Sacred and Profane" betonade Zaehner att det finns olika typer av mystiska upplevelser, men drogupplevelsen behandlade han som en helhet. Även på denna punkt har det skett en förändring. Nu skriver han som en självklarhet att det även finns "varieties of psychedelic experience" 2. Förekomsten av olika typer av "mystiska" och "psykedeliska" upplevelser försvårar enligt Zaehner jämförelsen mellan Dem 3 . Zaehner närmar sig här den allmänt accepterade

I

uppfattningen att det finns olika stadier både beträffande intensitet och innehåll i drogupplevelsen 4. Sedd ur denna synvinkel är Zaehners kritik av Huston Smith's och Staces jämförelse mellan drogupplevelsen och den "traditionella mystiska" upplevelsen berättigad. Smith skrev: "When current Stace, asked philosophical Professor whether authority at on mysticism, Dr. the W.T. was the

Emeritus drug

Princepton is

University, similar to

the

experience

mystical experience, he answered, 'It' s not a matter of its being similar to mystical experience; i t is mys tica l exp erienc e´." 5 Za ehner har – alldeles korrekt - dragit den slutsatsen att dessa forskares påståenden egentligen

innehåller en logisk omöjlighet, när man beaktar att helt skilda person. typer av upplevelser är möjliga för en och samma

1.Cf. ZAEHNER 1972, 79. 2.Cf. ib.; Denna uppfattning förekommer även i hans

sista bok "Our Savage God", cf. ZAEHNER 1974, 10. 3.Detta gör också jämförelsen intressant. 4.Cf. MASTERS 146; GODFREY 464; ALNAES 564ss.

- 69 -

Efter det att Zaehner erkänt att det finns en mångfald av drogupplevelser, väntar man sig att han skulle analysera olika typer av drogupplevelser och undersöka huruvida de mest intensiva behagliga föreställningar om

drogupplevelserna motsvarar de "traditionella", "mystiska" upplevelserna. I stället för att göra detta återtar han den tidigare "apologetiska" hållningen 1. Karakteristiskt för Zaehners hållning är också att han var av samma åsikt som Masters och Jean Houston så länge dessa inte gjorde jämförelser mellan drogupplevelsen och den "mystiska" upplevelsen, utan enbart granskade den ena eller den andra. Men så snart de gjorde den svagaste antydan om en fenomenologiskt likhet började Zaehner försvara den "spontana" upplevelsen, alltså upplevelsen utan droger 2. Till exempel då Masters och Jean Houston påminner om att de kemiska förändringar som sker i kroppen i samband med

mystikernas

traditionella

övningar

(t.ex.

fasta,

flagellation och sensory deprivation) åtminstone delvis liknar de kemiska förändringar som förorsakas Zaehner av hela

hallucinogena

substanser,

förbigår

frågeställningen med att säga: "So be it. But it is perhaps worth making two points here. First, the greatest masters of the spiritual life in India, the Buddha and the author or authors of the Bhagavad-Gita, were strongly opposed to ascetic excesses which, in India, have always been associated with the attainment of magical powers." 3

1.Han

säger

t.ex.:

"Let

us

assume

/ . . . / , that

psychedelic drugs can produce every and any kind of mystical experience from the fleshly pantheism of Whitman to the still, silent timelessness of the

Buddhist Nirvana and the intellectual rapture of St Augustine s o m helst /.../." Z A E H N E R försök att 1972, 83. Utan något

analysera

varianter

av drogupplevelser kallar han

drogupplevelsen

"canned mysticism", cf. ZAEHNER 1972, 84. 2.Att man jämför två saker med varandra gör dem inte lika. Zaehner var rädd för detta. 3.ZAEHNER 1972, 81s.

- 70 -

Trots att det har funnits personer vilka har velat avskaffa drogernas användning som hjälpmedel vid försök att uppnå en "mystisk" upplevelse, kvarstår dock det faktum att användningen av droger för uppnåendet av ekstatiska

tillstånd har haft en mycket stor spridning i Indien genom tiderna 1. Zaehner diskuterar mycket ytligt frågan varför det i Indien har förekommit motstånd mot användning av droger. Han vill påstå, att man genomgående skulle ha varit mot droger eller asketiska övningar. Ändå har det ofta varit fråga om att man har varit emot att användningen av droger blivit ett själändamål 2. Zaehner ansåg Masters' och Jean Houstons påpekande om de kemiska förändringar vara ogrundat, trots att man kan finna entusiastiska mystiker vilka med hjälp av asketis ka

övningar har kunnat "frigöra själen". Det finns till och med en ansenlig mängd av dem inom kristendomens krets. Zaehner framhåller dock att de mest kända asketerna inte har varit de mest lyckade mystikerna 3. Detta förklaringsförsök av Zaehner är ologiskt och inkonsekvent såtillvida att Masters och Jean Houston inte på något sätt har tagit ställning till förhållandet mellan upplevelsens kvalitet och förändringarna i kroppskemin. De konstaterar endast att man har bevisat att förändringar i kroppskemin, ors akade av sträng asketism, liknar de

förändringar som intagandet av hallucinogena ämnen har medfört. Dessutom vill Masters och Jean Houston gång på gång understryka att dessa kemiska förändringar inte

1.Cf.GELPKE 1966, 224. 2.Cf. DUCHESNE-GUILLEMIN 332. Zaehner säger även själv i sin bok "Down and Twilight of Zoroastrismen": "Yet there is nothing in the texts that forces us to conclude that Zoroaster condemned animal sacrifice and the Haoma cult as such. /.../ What Zoroaster actually condemns is not the Haoma ritual as such but som

peculiar combination of it with a bull sacrifice in which the plant appears to have been burnt." ZAEHNER 1961, 85s. 3.Cf. ZAEHNER 1972, 82.

- 71 -

bestämmer innehållet i drogupplevelsen utan att detta bestäms av helt andra faktorer. "Every such experience is in many significant ways very individual and depends for its structure and content upon what the subjects brings to the session in the way of

personal history and frame of reference - 'who he is' at that time. The other principal determinants of the experience will be the physical environment and the other person or persons present, most notably the guide conducting the session."1 När det gäller att bemöta Masters' och Jean Houstons påpekande ställde sig Zaehner alltså mycket negativt till askes och

förändringar

i kroppskemin.

Zaehner kunde

förstås

inte

förneka

askesens existens i olika religioner, men anser att dess utövande innebär stora risker. "It /.../ aims at making contact with the eternal experienced either as an impersonal Absolute or as the

highly personal ravisher of the soul, but it may result in nothing more than either 'holy' or devilish apparitions, both of

which, according to both Zen and St Teresa, should be rejected with contempt."2 På samma sätt som i boken "Mysticism, Sacred and profane" utgår Zaehner även i denna sin senare bok ifrån den romerskkatolska kyrkans dogm. Detta kommer tydligt fram när han skiljer åt en "kristen vision" och en "vision av Kristus". Han säger: of Native Christ American rather reported Church like are Ibn of presumably Arabi's members visions of of of Jesus "Vision the of they

Nazareth,

vision

Muhammed:

have nothing to do with the spiritual marriage of the soul with Christ or God."3 Någon påtaglig skillnad försöker Zaehner inte framhålla. Den enda skillnad som kvarstår är en dogmatisk sådan; med andra ord upplevs den "kristna visionen" endast inom den

romersk-katolska kyrkan, övriga liknande visioner kallas "vision av Kristus", d.v.s. de som rekommer utanför denna kyrka. Zaehner har alltså helt enkelt utgått från den romersk-katolska kyrkans troslära.

1.MASTERS 6. 2.ZAEHNER 1972, 83. 3.Ib.

- 72 -

På lika lösa grunder vilar Zaehners åsikt, att det yttersta motståndet mot drogernas användning ligger i människan själv. "It would seem, however, that opposition to the use of drugs to produce ecstatic experiences has deeper roots than are to be found in any specific religious denomination. Its roots are in man himself who is instinctively, if irrationally, scared that science and tehcnology, of which the use of synthetic psychedelic drugs forms part, threaten not only his body but also 7.../ his very soul. 1 Zaehner anser alltså att människan

innerst skall

inne är rädd för att vetenskapen och teknologin inte bara hennes fysiska tillvaro utan även

hota

hennes "själ", och att de hallucinogena substanser utgör en del av detta hot. I några undersökningar om männikans motiv för intagandet av hallucinogena substanser har man kommit till helt andra resultat än de ovannämnda. Majoriteten av dem som har

intagit droger säger att deras motivation har varit att just med hjälp av droger komma ifrån den teknologiska och materialistiska samhällssynen. Dessutom har de ofta gjort detta i hopp om att erfara en djup "religiös" upplevelse 2 .

1.5. Sammanfattning

Efter denna analys av olika forskares uppfattningar om förhållandet mellan hallucinogena substanser och religion måste man konstatera, att en enhetlig eller tillräckligt klar bild av detta förhållande inte föreligger. Olika

forskare använder olika begrepp som inte

1.ZAEHNER 1972, 84; Zaehner verkar vara personligen rädd för dessa ämnen. 2.Cf. HOUSTON, Jean, 32; OSMOND 1971, 73ss; dessutom

kan noteras att döende patienter har getts dessa ämnen.

- 73 -

innehållsmässigt motsvarar varandra. Samma begrepp ges ofta olika definitioner. I diskussionerna har man inte

tillräckligt noggrant utrett vad respektive forskare har avsett med sina begrepp. Detta har i sin tur lett till skarpa meningskiljaktigheter och till en ovetenskaplig diskussion för och emot användningen av hallucinogena ämnen. Denna diskussion har till en stor del varit mera emotionellt laddad än rent vetenskaplig.

Begreppsförvirringen har också lett att jämförelser mellan olika forskares resultat har varit svåra 1. En del av författarna har lagt fram sina uppfattningar om d en "m yst isk a" up ple vel sen o ch om dr ogu ppl eve lse n på

alltför lätta grunder. Uppfattningar baserar sig med andra ord inte på detaljerade och dokumenterade analyser och klassifikationer av fenomenologiska drag i den "mystiska" upplevelsen och drogupplevelsen. En stor del av den diskussion som hittills har förts består i att man har talat kring problemet utan att försöka komma till kärnan 2. Man har varit benägen att betona riskerna med dessa ämnen och den vägen skapa ett allmänt motstånd mot hallucinogena ämnens användning på emotionella basis, utan att skilja åt missbruk och kontrollerad användning under ledning av vetenskapsmän. En sådan emotionellt laddad diskussion har för det mesta inneburit att man har slungat anklagelser mot dem som har varit av annan åsikt i stället för att föra förskningen vidare genom att verifiera eller falsifiera sina egna påståenden.

1.Diskussionen blir emotionellt laddad när författaren går defensivt emot framträder som hallucinogener apologet för likaså om han av

användningen

hallucinogener. 2.Det tydligaste exemplet på verksamhet. Här omfattar detta var Leary' s jag Thomas Szasz'

uppfattning om Leary. Szasz skriver: "For example, it was clear to most Americans that Timothy Leary was not really interested in understanding how LSD works, but was interested rather in making people take it: he said so, and made money from saying so." SZASZ 134.

- 74 -

En annan iögonenfallande sak som har kommit fram genom ovanstående analys av forskningen är, att flera forskare utan vidare har refererat till andras resultat som stöd för sina egna antagande, utan att desto närmare granska hur dessa andra har kommit till sina resultat. Speciellt ivrigt har man använt resultaten från Pahnkes "Good-Friday"-

experiment på detta sätt. Pahnkes experiment har kallats klassiskt, tack vare den korta sammanfattning som Pahnke har publicerat i flera sammanhang. Clark säger om Pahnke (1963), in careful experiment "Good-Friday"-experimentet: an (one admirably of the "But

well-designed and very few experimental ever

investigations if religious

experience

performed) conclusively demonstrated that psilocybin, under certain conditions and with certain subjects, has a strong tendency to release mystical experience." 1 Vad Clark avsåg med han "conclusively inte har demonstrated" givit någon vet man inte, av eftersom Pahnkes

detaljanalys

undersökning.2 1.CLARK 1971, 526s. 2.Pahnke' s referat av "Good-Friday"-experimentet med

titeln "Drugs and Mysticism" publicerades första gången år 1966 i tidskriften (2) The "The och Uses International därefter and Journal år of

Parapsychology" "Psychedelics.

1971 i of

Implications

Hallucinogenic Drugs" (ed.

by B.Aaronson & H.Osmond), år

1972 i två verk "The Highest State of Consciousness (ed. by J. White), "Religion und die Droge (hrsg. M.Josuttis &

H.Leuner) och år 1973 i boken "Psychology and Religion (ed. by L.Brown) och i litet förändrad form (1967) of med titeln to "The the Contribution Therapeutic Use of of the the

Psychology

Religion

Psychedelic Substances" i Psychotherapy and Alcoholism" Trots detta har Pahnke' s

"The Use of LSD in (ed. by H.Abramson). som

doktorsavhandling

innehåller en utförlig redogörelse över "Good-Friday"experimentet, inte blivit publicerad. Tyvärr är det

också så att de flesta forskare som behandlar Pahnke's experiment gör detta på basen av ovannämnda referat.

- 75 -

Speciellt beklagligt var att en del forskare, med Zaehner och Benz i spetsen, denominationella i sin Det opposition utgick ifrån kom tydligt fram vid

trosläror.

analysen av Zaehners uppfattning att han, då han behandlade buddhistisk och hinduistisk mystik, inte kritiklöst utgick från mystikernas egna framställningar om sina upplevelser, eftersom han såsom vetenskapsman hade alla skäl att

misstänka, att dessa hade beskrivit sina upplevelser så att de inte skulle strida mot bakomliggande dogmer. Då han sedan behandlade kristna mystikers beskrivningar gällde den ovanstående principen inte mera. Han accepterade de kristna mystikernas egna behandling av det beskrivningar som han som sådana "teistisk vid sin mystik" 1 .

kallade

Beträffande Leary och hans medarbetare vill jag poängtera att jag inte har kritiserat dem för att de har utfört experiment med hallucinogena ämnen. Det som jag anser mig ha kunnat visa med min analys av deras verksamhet är att de efter att ha utfört sina experiment inte har fortsatt att föra en kritisk diskussion av sina resultat. Jag vill också här sammanfattnigsvis konstatera att det var helt onödigt av Benz och Zaehner (speciellt gäller detta Zaehners bok "Drugs, Mysticism and Make-Believe") att fästa uppmärksamhet vid Leary's uppfattning om drogupplevelsen, eftersom man redan på 1960-talet hade visat att Leary hade avslutat sin vetenskapliga forskning och i stället blivit ledare för ett samfund som använder hallucinogena ämnen. Dessutom hade man också klart kunnat visa ohållbarheten i hans drogexperiment. Zaehner kan ha alldeles rätt då han kräver att drogforskare inte utan vidare skall betrakta upplevelser av en "union" som alldeles likadana. Zaehner skrev: "It is not realized often enough that once these experiences are assumed to be identical and of identical provenance, the conclusion that that the transport of the saint and the ecstasies of the

1.Det skulle vara befogat att vid analysen av beskrivningar inverka. granska de faktorer som kan tänkas

- 76 -

manic are identical cannot be escaped." 1 Ytterligare vill jag konstatera att Zaehners påstående "When Huxley came to take mescalin, his mind was permeated through and through with Vedantin and Mahayana Buddhist ideas" 2 i och för sig är beaktansvärt. Men det kan inte användas mot Huxley på det sätt som Zaehner gjorde, lika litet som det går att utan vidare beskylla Zaehner för att som övertygad katolik vara påverkad av den romersk-katolska kyrkans dogmer. Först då den ene eller den andre använder trosläran som vapen i en vetenskaplig bevisföring är det skäl att angripa 3. I Huxley' s beskrivning har jag funnit en del oklarheter. På flera ställen har det varit omöjligt att reda ut vad H uxl ey eg en tli gen h ar m ena t. Sp ec iel lt då det g äll er Bergsons teori som Huxley lärde känna genom Broad, och som han sedan tillämpade för att förklara mekanismen bakom d rog up ple vel se n, (d .v .s . te ori n att h al luc in oge ne rna

"öppnar vägen" till "Mind at Large"), måste jag konstatera att den teorin har visat sig vara endast en spekulation som ännu idag inte har blivit verifierad. Genomgången av ställningstaganden visar att det är mera fruktbart att studera mekanismen bakom föreställningar argumentera för eller emot

under drogpåverkan än att

användningen av droger. Jag ser inget fel i att man kallar en drogupplevelse religiös när den innehåller termer från det religiösa begreppsfokuset, men samtidigt vill jag påpeka att det då religiositet. är fråga om en m ycket primitiv

1.ZAEHNER

1957,

199;

Zaehner tycks här ändå ta en

defensiv hållning till psykotiskt sjukas religiösa föreställningar. 2.Ib. 2s. 3.När Zaehner studerade hallucinogener från kyrkans synvinkel kunde han mycket väl ha tagit upp frågan huruvida det är motiverat att kyrkan och/eller

samhället skulle acceptera en ytterligare last. När vi vet vilka skador missbruket av alkohol orsakar, kan vi väl sätta oss mot accepterandet av hallucinogener.

- 77 -

2. EXPERIMENT MED DROGER

2.1. Allmänt

Bland

de

forskare

som

systematiskt

har

undersökt

hallucinogenernas psykologiska effekter var Max Rinkel et al. de som 1949 introducerade LSD och som sedan dess utfört ett antal grundläggande kliniska studier. Rinkel et al. undersökte hallucinogenernas effekter på s ub j e k t i v a

variabler. Med hjälp av sin teknik, vilken för övrigt kan anses representativ också för många andra undersökningar på 1950-talet, - erhöll de reaktioner, vilka liknade fenomen som var vanliga hos schizofrena patienter 1. Abramson et al. fortsatte från mitten av 1950-talet på samma linje som Rinkel och utvecklade en mycket omfattande forskning för att reda ut LSD' s effekter på sådana

psykologiska funktioner som perception, kognition, motorik, motivation och emotion. Metodiskt utförde de sina

1.I en studie av Rinkel et al. kom man till följande resultat: "The mental phenomena show similarities to symptoms that occur in actual psychoses. We noticed, p red om ina ntl y, ch ang es s imi la r t o t ho se see n in schizophrenic patients." RINKEL 1952, 576. Vid ett annat experiment ett par år senare kom dessa forskare till ett liknande resultat: "In the majority of normal adult subjects, one microgram per kilogram body weight produced a syndrome simulating a moderate acute

schizophrenic upheaval of turmoil or schizoaffective type with or without catatonic features." RINKEL 1955, 882. Om samma sak, cf, RINKEL 1957, 424, och RINKEL 1951, 42. Efter att ha studerat psykodynamiken bakom psykotiska patienternas religiösa föreställningar är jag beredd att omfatta dessa forskares resultat.

- 78 -

undersökningar med hjälp av både psykometriska batterier och frågeformulär l. Rent allmänt kan man säga att man i de flesta amerikanska och europeiska undersökningar använde frågeformulärtekniken 2. De metodiska problemen har visat sig vara svårlösta.

speciellt när det gäller kvantifiering av intensiteten i upplevelsen. Det är svårt att så noggrant kartlägga betydelsen av "set" och "setting" att man sedan under experimentet kan följa med och korrekt registrera det som försökspersonen upplever 3 . De flesta undersökningar med hallucinogener har visat att försökspersonens perceptuella, kognitiva och emotionella funktioner blivit modifierade under påverkan av ämnet. Det sker förändringar i den visuella perceptionen. Mycket vanliga är intensifierade upplevelser av färg och ljus 4. Förändringar i människans föreställningsvärld sker till exempel till följd av en stark ökad associationsbenägenhet. Tankar och idéer dyker upp i rik omfattning och ofta på

1.Cf ABRAMSON 1955a, 3; ABRAMSON 1955c, 445; JARVIK 443ss; ABRAMSON 1955b, 39ss. 2.Cf. LINTON BARR, Harriet 1964, 470ss; Harriet 1962, 353ss, ABRAMSON 1960, 58; LINTON BARR, MACLEAN 39.

3.Med "set" åsyftas det som försökspersonen frambringar under ett experiment, d.v.s. tidigare inlärning, och rationella

temperament,

emotionella,

etiska

egenskaper och förväntningar på experimentet. Termen "setting" syftar på utifrån kommande stimuli, faktorer som har att göra med experimentets sociala, fysiska och emotionella miljö. Den viktigaste av dessa faktorer är experimentledarens beteende gentemot försökspersonen. Cf.BARBER 14ss; PAHNKE 1969, 8; SMITH 158. 4.Detta beskrev redan Huxley i sin bok "The Doors of Perception" cf. HUXLEY 1957, 13. Om samma sak cf. COHEN 1965, 39ss; POLLARD 9s; MASTERS 142ss; JOHNSEN 157; BARBER 9; GODFREY 470.

- 79 -

ett okontrollerbart sätt. Förändringar

i de affektiva

reaktioner är också mycket vanliga. I de flesta rapporter får man läsa om förekomsten av utpräglad eufori 1. I detta kapitel kommer jag att analysera tre olika

experiment för att visa hur drogforskningen har arbetat fram sina experiment, och vad man har fått fram om drogupplevelsen med hjälp av experiment. Först kommer jag att analysera en undersökning av Harriet Linton Barr et al. om personlighetsvariablernas betydelse för innehållet i en drogupplevelse. Därefter skall jag behandla ett experiment som Pollard et al. har utfört i en "sensory deprivation"situation, där man med andra ord försökte hålla utifrån kommande stimuli konstanta. Till slut skall jag behandla Pahnkes "Good Friday"-experiment som gick ut på att utreda förhållandet mellan föreställningarna om drogupplevelsen och en "traditionell mystisk" upplevelse. Detta var det enda av de tre experimenten som genomfördes i en omgivning där försökspersonerna blev utsatta för "religiösa" stimuli 2.

1.Till exempel Zaehner sade om sitt experiment: "All things were one in the sense that they were all, at the height of my manic state, equally funny: the

quality of 'funniness' and incongruity had swallowed up all others." ZAEHNER 1957, 226. 2.Cf. PAHNKE 1963, 87.

- 80 2.2.Ett experiment av Harriet Linton Barr et al.

Målet för det experiment som utfördes av Harriet Linton Barr et al. var att undersöka förhållandet mellan redan existerande personlighetsmönster och olika tillstånd under LSD-påverkan. För att göra detta gjorde de först en undersökning för att kartlägga försökspersonernas

reaktioner. Denna undersökning gjordes i första hand med hjälp av försökspersonernas rapporter om sina

drogupplevelser och kompletterades genom observationer av deras beteende. Sedan klassifierades data i grupper, LSD's allmänna inverkan på utförandet av olika uppgifter undersöktes och individuella skillnader i

pre statio nsförm ågan r egist rerade s. Där efter kunde man identifiera vissa mönster och klassificera

försökspersonerna i grupper. Med ett sådant experiment ansåg de sig kunna utveckla en typologi för LSDreaktionerna l. Samplingen av försökspersonerna kan inte anses vara allmänt representativ för någon population, ty den är en atypisk grupp, bestående av enbart unga män, från en yrkesgrupp och dessutom med hög frekvens av homosexualitet 2. Experimentets konstruktion var följande. Drogtillstånden observerades på två olika sätt. För det första användes ett frågeformulär som hade utvecklats genom litteraturstudier och genom de resultat som man hade fått i

förundersökningen. Frågeformuläret innehöll 74 frågor och det administrerades fyra gånger under experimentet. För det andra iakttog experimentledaren försökspersonernas beteende och uppgjorde på basen av detta aderton skalor över märkbara affekter. Detta gjordes sex till tolv gånger under

1.Cf.LINTON BARR,Harriet, 1972, S. 2.Gallringen av deltagarna utfördes inte heller så att samplingen skulle kunna ge en statistisk

representativitet, eftersom den inte gjordes enligt OSU-principen.

- 81 -

experimentet

för

varje

försöksperson.

Två

slags

kontrolldata skaffades. Resultaten av test som var gjorda före experiment jämfördes med test av personerna under drogpåverkan. Dessutom hade man en kontrollgrupp på tjugo personer som gick igenom samma procedur men i stället för LSD intog placebo (vatten med citronsaft i) 1. Den slutgiltiga gallringen av den som ville delta i detta experiment skedde med olika tester. Man använde MMPI (the Minnesota Multiphasic Personality Inventory), RorschachTest, TAT (the Thematic Apperception Test), WAIS (the

Wechsler Adult Intelligence Scale). På grundvalen av dessa tester godkändes femtio personer, trettio till droggruppen och tjugo till kontrollgruppen. Alla dessa femtio fick dessutom gå igenom Grygiers personlighetskattning, DPI (Dynamic Personality Inventory), Human Figure Drawing och de fick också skriva en autobiografi 2. Experimentet utfördes så att försökspersonerna fick besvara frågorna i frågeformuläret en halv timme efter det att man hade delat ut LSD. Detta fortsatte i nästan sju timmars tid med undantag av ett kort avbrott för lunch. Det sjuttiofyra frågor långa frågeformuläret genomgicks minst fyra gånger under experimentet, med försökspersonerna fortfarande under drogpåverkan. Varje deltagare kom i kontakt med fyra till åtta experimentledare från experimentstaben. Meningen med detta frågeformulär var att man skulle ha möjlighet att observera det förändrade medvetandet hela experimentet

igenom och skaffa en översikt över de subjektiva aspekterna av LSD-tillståndet. Fastän man hade använt

frågeformulärtekniken i tidigare undersökningar så ansåg man att användningen dock i första hand hade begränsat sig till undersökningar av Med somatiska detta experiment och ansåg upp levels er 3 .

perceptuella

Harriet Linton Barr et al. att de kunnat bevisa att det råder ett samband mellan de olika

1.Cf. LINTON BARR, Harriet, 1972, llss. 2.Cf. ib. 13ss. 3.Cf. ib. 151.

- 82 -

tillstånd som induceras

av

LSD

och försökspersonens

personlighet. Dessutom fann de det vara möjligt att gruppera effekterna av LSD hos försökspersonerna i sex klasser. Persontyperna inom varje grupp liknade ganska mycket varandra och deras redogörelser för drogupplevelsen skilde sig från de redogörelser som gavs av försökspersoner i andra grupper. Av detta drog forskarna den slutsatsen att man på förhand kan beräkna kvaliteten och utsträckningen av en persons reaktioner, om man känner till vissa huvuddrag i hans personlighet 1. Nu skall jag närmare analysera huruvida det är möjligt att belysa drogupplevelsens fenomenologi med experiment med ovanstående eller liknande hjälp av ett konstruktion.

Positivt i konstruktionen var att man före experimentet skaffade en mängd data om försökspersonernas personlighet genom olika tester. Det som ändå förblev obeaktat och outrett var försökspersonernas förväntningar och

motivationer inför detta experiment. Det är nämligen ett känt faktum att olika motivationer leder till något olika pplevelser 2. Av den redogörelse som Harriet Linton Barr et al. ger, framgår att de inte gjorde någonting för att skapa en trygg attityd till det föreliggande experimentet. De omfattande och ansträngande den tester som föregick

experimentet fick stå för

enda kontakten mellan

ledarstaben och försökspersonerna. Harriet Linton Barr et al. framhåller: "/.../ conditions

were deliberately kept as constant as possible in order to maximize the effects of personality" 3. De har rätt i att de yttre betingelserna skall hållas konstanta i ett

experiment där man undersöker variabeln personlighet, men med den konstruktion som detta experiment hade, var dessa betingelser ingalunda konstanta. Fyra till åtta

experimentledare deltog. Försökspersonerna kom i kontakt med olika slags personligheter. Detta hade sin verkan på

1.Cf. LINTON BARR, Harriet 1972, 151. 2.Cf. BARBER 16; GROP 1967, 159ss; ALNAES 573. 3.Cf. LINTON BARR, Harriet 1972, 6.

- 83 -

föreställningar

om

upplevelsen

via

olika

slags

interpersonella kontakter. Harriet Linton Barr et al. var medvetna om detta, men märkligt nog brydde de sig inte om saken. Det hände till exempel under experimentet att en försöksperson under drogpåverkan blev rädd, fientlig och misstänksam, när han testades av en viss ledare som han inte tyckte om, medan han däremot kände sig trygg och avslappnad, när han testades av en annan person 1. Vid analysen av materialet beaktades inte sådana faktorer.

Utöver att det var mycket rörligt i experimentlokalerna redan på grund av det stora antalet ledare, hade

försökspersonerna det inte heller annars särskillt rofyllt. De plågades jämt med olika tester och frågeformulär under nästan hela den tid, sju timmar, som drogen verkade. Detta innebar att man så gott som helt förstörde möjligheterna till en intensiv behaglig upplevelse. Flera forskare har redan länge varit medvetna om att försökspersonerna, när de ansträngs med olika tester och andra uppgifter under

drogpåverkan, mycket lätt blir irriterade och nervösa. Detta i sin tur leder till att psykotiska tillstånd och liknande fenomen ofta förekommer2. mindre Orsaken till beteende

försökspersonernas

mer eller

aggressiva

kunde mycket väl vara den att deras handlingar hindras och deras tankeverksamhet tidvis fullständigt blockerades 3. Det var inte nog med att dessa forskare i sitt experiment hade med en mängd okontrollerade faktorer som förändrade förloppet av upplevelsen. En del frågor i frågeformulären var så utformade att intervjuaren nödvändigtvis kom att dirigera förloppet av upplevelsen hos försökspersonen. En

1.Cf. LINTON BARR, Harriet 1972, 22. 2.Cf. COHEN 1965, 84; HOLLISTER 59. 3.Cf. MADSEN 1970, 24; MADSEN 1971, 167ss; GODFREY 464. Pålitligheten av informationen via frågeformulären (74 frågor) som administrerades då fpp var under d r o g p å v e r k a n v a r t r o l i g e n l å g . V i d

humörsskattningsskalor med fpp. under alkoholpåverkan har jag märkt att skattningarna varierar mera på grund av slumpen än på förändringarna i medvetandetillstånd.

- 84 -

del av frågorna var för snävt upplagda så att endast ett svar var möjligt. Till exempel frågan aderton l: "Have you felt like a child?" torde i ett intensifierat affektivt tillstånd dirigera människans tankeverksamhet; den leder henne att tänka på sin barndom. Om frågan inte hade ställts kanske hon inte alls hade tänkt på barndomen. Med en sådan frågeformulärteknik fick forskarna de svar som de ville ha. För att utforska vad människans föreställningar under drogpåverkan egentligen innehåller borde man först ha etablerat personlig kontakt med försökspersonerna och sedan tillåtit dem att med egna ord berätta om upplevelsen. Det är också att lägga märke till att detta experiment innehöll bara en enda session med LSD. Ett allmänt känt faktum är att föreställningarna om upplevelserna varierar starkt redan hos en och samma person från det ena experimentet till det andra 2. Sammanfattningsvis vill jag ännu en gång konstatera att detta experiments konstruktion medförde att man på ett okontrollerbart sätt dirigerade individens upplevelser. För att undvika styrning av upplevelserna utifrån, bör man introducera varken psykologiska eller medicinska test under själva drogsessionen 3. Det är också viktigt att lägga märke till att Harriet Linton Barr et al. inte alls tog hänsyn till att deras sam p ling hu vudsak ligen best od av homos exuella män . I samband med flera omfattande experiment har Stanislav Grof påvisat att homosexuella personer måste ses som en grupp för sig. Han säger: "It was repeatedly observed in the course of experiments that patients with serious latent or manifest homosexual problems resurrect unpleasently

experienced episodes. These are deep and intensive and can lead to panic reactions. Striking was also the tendency to paranoid interpretation of the experiment in these

patients.”4

1.LINTON BARR, Harriet 1972, 27. 2.Cf. GROF 1967, 159. 3.Cf. EISNER, Betty, 543s. 4.GROF 1967, 161s.

- 85 -

2.3."Sensory deprivation"-experimentet Även Pollard et al. var intresserade av de förändringar som sker i personligheten under drogpåverkan och speciellt av vilka förändringar som är en direkt följd av intagandet av hallucinogener. Av tidigare erfarenhet visste de att yttre betingelserna har en stor betydelse för struktureringen av innehållet i drogupplevelsen. Därför var de måna om att hålla "setting" konstant. De antydde inte bara att de skulle ha en så konstant "setting" som möjligt, som Harriet Linton Barr et al., utan de gjorde faktiskt sitt yttersta för att vara säkra på att de yttre betingelserna hölls k ons ta nta u nd er he la ex per im ent et. För d ett a än da mål använde de en modifierad sensory deprivationsituation där visuella och auditiva stimuli var kontrollerade.

Försökspersonerna låg på en soffa med händerna och benen fastbundna i bomullhandskar för att förhindra häftiga

rörelser. Under experimentet fick de höra kapitel från Lears "Nonsense Rhymes" och Carrolls "Alice in Wonderland". Dessutom fick de fyra olika ljudstimuli: ljud av steg, gräshoppor, en folkmassa och kanonskott. I övrigt hölls deras synfält oförändrat och utgjordes av insidan av en vit kupol 1 . Försökspersonerna ombads att beskriva vad de upplevde. Beskrivningarna bandades via en mikrofon som var

installerad på insidan av

kupan. Instruktionerna före

experimentet, "white noise", som applicerades experimentet igenom, samt ovannämnda ljudstimuli fick försökspersonerna höra genom hörlurar som de hela tiden hade på sig 2. I experimentet deltog åtta försökspersoner, fyra män och fyra kvinnor. Alla var collegestuderande 3.

1.Cf. POLLARD XVIs. 2.Cf. ib. 3.Cf. ib., 24ss.

- 86 -

Det som jag vid behandlingen av experimentet utfört av Harriet Linton Barr et al. efterlyste, nämligen att man tillåter försökspersonerna att med egna ord beskriva sina drogupplevelser, förverkligades av Pollard et al.

experimentet refereras i deras bok "Drugs and Phantasy". Rapporten innehåller faktiskt ordagranna transkriptioner av försökspersonernas berättelser, dock meddelas endast en transkription i dess helhet och andra i förkortad form 1. Pollard et al. framhåller att effekterna av de droger som de använde var mycket olika hos olika försökspersoner. En viktig upptäckt var enligt dem att de neutrala yttre

betingelserna i deras experiment inte ledde till sådana resultat som man tidigare hade till fått vid experiment i

sjukhusmiljö, inte heller rapporterat omgivning 2 . från

sådana eller

som man hade "partylike"

"religiösa"

I det följande skall jag närmare granska den transkription som Pollard et al. utförligt återger. - Försökspersonen var en kvinna i tjugoettårsåldern. Hon studerade huvudsakligen engelska. Hon hade inte intagit hallucinogener tidigare. Hon gick igenom fyra sessioner som alla andra; med psilocybin, tjugo mikrogram, LSD, hundrafemtio mikrogram, Sernyl, tio mikrogram och placebo 3. Det är vissa saker som upprepades gång på gång i

transkriptionen av hennes beskrivning. Det finns ett nära samband mellan dessa föreställningar och konstruktionen av experimenten. Hon yttrar flera gånger att hon känner sig obehagligt bunden och inte kan röra på sig som hon vill. Hon säger: "/.../ I feel I'm suspended by my belt and the ther part under it "4 . Till och med vid placebosessionen

1.Forskningen

utfört

av

Pollard

et

al.

är

ett

undantag i dr og fo r sk ni ng e n i oc h me d a tt d e in t e t a la r om sådant material, som ingen annan än de själva har möjlighet att analysera. 2.Cf. POLLARD 199. 3.Cf. ib. 26s, 67, 69 och 89. 4.Ib. 69.

- 87 -

upprepas detta. restless,

"I still

feel

ver y norm al, a little

like I' d like to get up and walk around." 1

Överhuvudtaget talar hon om hur hon upplever sin kropp. Speciellt noggrant beskriver hon hur hon känner sin kropp oupphörligt gunga upp och ner mot hennes egen vilja. "And my body is moving, not just my joint, but my knees, my whole body is moving involuntarily. Just sort of up and down." 2 "My body just feels like water now and it's just moving up and down like water does. /.../ No matter whether I have my eyes open or closed, my body still moves, moves up and down.” 3 En annan sak som kommer fram i samband med beskrivningarna av dessa känselintryck är att hon känner sig frustrerad för att hon inte kan rörelser, beskriva dessa känselintryck, dessa

så som hon själv vill. "My body is moving again.

It feels like everything has stopped. I feel so relaxed. My voice sounds very far away. Oh, I feel like I' m growing taller. I suppose again I'm supposed to relate this to

Alice in Wonderland with this feeling of growing taller, but my head's staying in the same spot. Very strange. Oh deer, I feel so strange. I can't describe it. Just like I'

m growing smaller from within. It's frustrating because I can' t describe it all to you." 4 - Lite senare säger hon: "My back' s moving. Ohhh. It's so strange when I move my feet. Everything is yellow. Ohhh. It's very strange. I

wish I knew how to describe this. Really. It almost tickless but in a most pleasant way. This is so but

exhilarating, not the way a cold bath is exhilarating, not that either." 5.

I suppose you can relate it to sexual experience, but it's

1.POLLARD 69. 2.Ib. 28. 3.Ib. 29. 4.Ib. 30. 5.Ib. 32.

- 88 -

En sak som var karakteristiskt för alla deltagare, är att försökspersonerna ständigt försökte ha kontroll över sina känslor även under drogpåverkan. Detta kommer tydligt fram även i den här rapporten. Hon uttrycker sig till exempel så här: "Ohhh, I can't control it, I don't know for sure whether I' m really moving or not. /.../ Right now I' m trying to control these feelings but I can't." 1 Av detaljbeskrivningen av experimentet får man veta att ingenting, gjordes för att skapa en trygg

förhandsinställning hos försökspersonerna och att dessa endast gavs minimal information om det som skulle ske under experimentet 2. Om det hör till människans natur att hon känner sig mer eller mindre rädd inför okända ting, var detta en delorsak till att försökspersonen inte kände sig trygg. En annan sak i experimentets konstruktion kan ha bidragit till en otrygg situation, nämligen den, att försökspersonen fick ligga alldeles ensam i rummet. Det fanns ingen ledare med hen ne i exper imentrum met vilken skul le ha kunna t förklara att allting var i sin ordning och försäkra henne om att det som hon som bäst upplevde inte var någonting att vara rädd för. I avsaknad av trygghet i den yttre situationen var det naturligt för försökspersonen att bemöda sig om att ha kontroll över sina känslor. Därför är det inte heller att undra på att resultaten av experimenten blev som de blev, nämligen att redogörelsen för drogupplevelsen inte innehöll element som utmärker

intensiva behagliga upplevelser. Ytterligare ett tecken på försökspersonens otrygghet och avsaknaden av förtroendefull kontakt med någon av

experimentledarna var att denna kvinna misstänkte att hennes beteende under drogpåverkan skulle filmas. Denna misstänksamhet mot experimentledarna kan anses vara en orsak till att hon försökte behålla kontrollen över sig själv 3 .

1.POLLARD

31.

2.Cf. ib. 23. 3.Cf. ib. 33.

- 89 Av betydelsen för bedömningen av föreliggande rapporter är

forskarnas

bristande

förhandskunskaper

om

försökspersonernas bakgrund och deras liv före experimentet. Dessa forskare gjorde mycket lite för att bekanta sig med försökspersonernas personlighet och därför hade de små möjligheter att förstå vad dessa människors ofta nästan oförståeliga ord fragmentariska beskrivningar egentligen var uttryck för 1 . Det är också skäl att lägga märke till att motivationen för deltagande var svag. Den bestod huvudsakligen av att tjäna pengar. Pollard et al. skriver om detta: /Jane/ "The need for money was the reason she gave for volunteering as a subject." 2 /Frank/ "He said that his volunteering for a drug experiment might have something to do with the fact he was going into medicine, but that it was mostly because he wanted to earn some money."3 /Tim/ "His reason for volunteering were given as curiosity well'. 4 and 'it pays

1.Cf. POLLARD XIX. 2.Ib. 27. 3.Ib. 106. 4.Ib. 138.

- 90 -

Walter Pahnkes "Good Friday"-experiment

Bland många arbeten i mysticism fann Pahnke arbetet av Stace vara den mest lämpliga bakgrunden när han

konstruerade den typologi med hjälp av vilken han skulle undersöka de "mystiska" tillstånden under drogupplevelsen. Pahnke omfattar Stace' s "mystiska" upplevelsen uppfattning finns vissa att det i den fundamentala

karakteristika vilka är universella och inte begränsade till någon speciell religion eller kultur. Pahnkes typologi innehåller nio kategorier, vilka utgör grunden för mätningen av föreställningarna om drogupplevelsen 1. Jag skall här ge en kort översikt översikt över den

typologi som han använde i sitt experiment, vid vilket han administrerade psilocybin i en "religiös" kontext 2.

Kategori I: "Unity" Detta anses vara det Det viktigaste kännetecknet på en

"mystisk" upplevelse.

fin ns två typer av "u nity" :

"internal" och "external". Den första kategorin ansågs av Pahnke vara den mest

karakteristiska för den "mystiska" upplevelsen. Om detta element förekommer, är det mycket sannolikt att alla andra också finns med. Även om en upplevelse överstämmer med alla andra kriterier utom den första, anser Pahnke inte en sådan upplevelse vara en fullkomlig "mystisk" upplevelse3. - De grundläggande kännetecken på "internal unity" är att

vanliga förnimmelser försvinner och jaget utplånas utan att man ändå blir medvetlös. - Karakteristiskt för "external unity" är att människan upplever att den vanliga gränsen mellan henne själv och den yttre världen inte mera finns.

Kategori II: "Transcendence of Time and Space". Transcendens av tid och rum innebär att människan inte längre har kvar sin vanliga orienteringsförmåga.

1.Cf. STACE 131s. 2.Cf. PAHNKE 1963, 3ss.

- 91 -

Kategori III: "Deeply Felt Positive Mood". Detta positiva sinnestillstånd består av sådana element som glägje, sällhet, frid och kärlek.

Kategori IV: "Sense of Sacredness". Det mest karakteristiska element i "helighetskänslan" är en icke-rationell, intuitiv respons av fruktan och sensation.

Kategori V: "Objectivity and Reality". Denna kategori har två sidor: 1) kunskap eller insikt som människan känner sig ha fått på ett intuitivt plan 2) ett absolut försanthållande av kunskap som hon tänker sig ha fått genom den "mystiska" upplevelser.

Kategori VI: "Paradoxality". Paradoxaliteten innebär att noggranna beskrivningar och rationella interpretationer av en "mystisk" upplevelse tenderar att vara icke helt motsägelsefria.

Kategoti VII: "Alleged Ineffability". Man känner sig oförmögen att beskriva sin upplevelse, hur man än försöker.

Kategori VIII: "Transiency". Man anser att kortvarig. den "mystiska" upplevelsen är mycket

Kategori IX: "Persisting Positive and/or Behaviour". 1

Changes in Attityde

Med detta menar Pahnke att en "mystisk" upplevelse anses resultera i bestående positiva förändringar vilka delas i fyra grupper: förändringar i attityderna till det egna jaget, till andra, till det egna l i ve t o ch t i ll d en

"mystiska" upplevelsen. 1.Dessa nio kategorier är dynamisk en beskrivning av en Typologin liknar

utvecklingsprocess.

fenomenologiskt humörskattningsskalor som används av psykologer.

- 92 -

Experimentets konstruktion var följande. Experimentgruppen fick trettio milligram psilocybin, vilket motsvarar cirka 150-200 mikrogram LSD och 500-700 milligram meskalin, alltså en dos, som allmänt anses vara en standarddos.

Kontrollgruppen intog 200 milligram nikotinsyra i likadana kapslar son de som innehöll psilocybin. Denna placebo är ett ämne med enbart somatiska effekter som till exempel kortvariga förändringar i kroppstemperaturen. Annars har den en lungnande verkan. En sådan placebo användes för att deltagarna visste att effekter1. De yttre betingelserna planerades så att de skulle maximera möjligheten för uppkomsten av en "mystisk" upplevelse. Därvid utgick Pahnke från antagandet att atmosfären borde likna den atmosfär som uppstår då olika stammar använder hallucinogener vid "religiösa" ceremonier. Experimentet utfördes i ett privat kapell på en långfredag. Deltagarna, tjugo teologiestuderande och tio ledare, lyssnade under två och en halv timme orgelmusik, på en gudstjänst som bestod av psilocybin framkallar somatiska

fyra soli, bibelläsning, böner och personlig

meditation 2. Långfredagens gudstjänst som pågick under experimentet i stora kyrkan ovanpå kapellet överfördes därifrån till experimentkapellet via "high-fidelity" stereoanläggningar 3. Personerna som deltog i experiment var frivilliga från det närliggande teologiska seminariet. Innan man påbörjade California experimentet, administrerades "The Inventory" och ett (CPI), en

Psychological utfördes hjälp av

läkarundersökning besvarades. Med

frågeformulär ville Pahnke

frågeformuläret

bekanta sig med deltagarnas personlighet, deras bakgrund, träning och tidigare "religiösa" upplevelser. I det utfrågade man också försökspersonerna om deras uppfattning om kyrkan, deras teologiska position, omvändelseupplevelse

1.Cf. PAHNKE 1963,89. 2.Cf. ib. 87. 3.Cf. ib. 98.

- 93 -

och fromhetsliv. Därutöver intervjuades alla i två timmar med ledning av resultaten av ovannämnda frågeformulär l. P å b as e n av de d at a s om in sa m la ts fö re e x pe ri m en te t , uppdelades dessa tjugo frivilliga som i tio par, i vilka

personerna så

mycket

möjligt

liknade

varandra

beträffande tidigare "religiösa" upplevelser träning och personlighet. Denna uppdelning i en experiment- och en kontrollgrupp gjordes för att man skulle kunna jämföra en upplevelse under drogpåverkan med en upplevelse utan droger 2 . En annan gruppindelning gjordes så att dessa tjugo indelades i fem grupper, med fyra personer i varje grupp på basen hallucinogener 3. Pahnke använde i sitt experiment den så kallade "doubleblind" tekniken. Det innebär att experimentledaren endast berättar att några av deltagarna kommer att fungera som kontrollpersoner. Deltagarna visste således inte att två i varje grupp fick psilocybin och de två andra placebo4. En och en halv timme före experimentet intog tio studenter och en ledare från varje grupp psilocybin och resten av vänskapsförhållanden. Varje grupp

tilldelades två ledare som hade tidigare erfarenheter av

placebo. Efter det att långfredagens gudstjänst hade tagit slut fick var och en av deltagarna turvis beskriva sina upplevelser. Dessa beskrivningar bandades. Några dagar efter experimentet skr ev var je per son en

rapport om upplevelsen under gudstjänsten. Inom en vecka efter experimentet hade alla också fyllt i ett

frågeformulär med 147 frågor. Frågorna i detta formulär baserade sig delvis på kategorier i mystiktypologin, delvis var de frågor med vilka man ville mäta sådana reaktioner som rädsla, ängslan, ensamhet, depression och hat.

Deltagarna uppmanades därför att gradera intensiteten i sina upplevelser enligt skalan 0-4. Svaren användes som

1.Cf. PAHNKE 1963, 90. 2.Cf. ib. 10. 3.Cf. ib. 93. 4.Cf. ib. 96.

-

- 94 -

grund för en och en halv timmes intervju l. Sex månader efter experimentet fick varje person fylla i ett "follow-up" frågeformulär. Det bestod av tre delar. I

första delen fick de räkna upp de förändringar som de ansåg bero på experimentet. Del två var i stort sett en

upprepning av de frågor som hade besvarats strax efter experimentet. Del tre förändringar experiment 2. De beskrivningar som försökspersonerna fick skriva inom ett par dagar efter experimentet samt data från "follow-up" formulärets första del analyserades för att skaffa stöd för de kategorier som Pahnke hade i sin mystiktypologi. Denna analys utfördes i tre skeden. 1) Experimentledaren beskrev typologins kategorier för en grupp bedömare i en skriftlig manual. Här ville Pahnke beskriva kategoriernas i var konstruerat och beteende för att mäta orsakade av

attityd

fenomenologi utan att ändå nämna att det var fråga om den "mystiska" upplevelsens kategorier. Fenomenens intensitet graderades i manualen med skalan 0-3. 2) Beskrivningarna och graderingen förtestades av fem bedömare. Resultaten av författaren visade att kategoribeskrivningarna i allmänhet var lämpliga men att det förekom alltför många förvirrande nderkategorier. På grund av detta utelämnade Pahnke i fortsättningen den 3) Graderingen av andra kategorier delen gjordes av på mätningen. nytt med en

enklare metod. Ytterligare tre bedömare skolades för denna uppgift. Dessa tre var hemmafruar som var f.d. lärare. De visste ingenting om experimentets konstruktion och

natur.

Inte heller fick de veta vilka beskrivningar som från

härstammade från experimentgruppen och vilka som kom kontrollgruppen. Pahnke ansåg att denna

"double-blind" på gru nd av hade

teknik var fruktbar i denn a att ing en av de tjugo

unders ökning

försökspersonerna

tidigare

använt hallucinogener. Han konstaterar ändå i förbigående att de flesta i

1.Cf. PAHNKE 1963, 102. 2.Cf. ib. 10.

- 95 -

kontrollgruppen mot slutet av långfredagens gudstjänst var nästan säkra på att de inte hade fått psilocybin. Absolut säkra var de ändå inte enligt honom 1. På basen av data från dessa tre mätningar konstaterar Pah nke att d e per soner, som intog psilo cybin i sam ma "setting" och med samma förberedelser som kontrollgruppen, tydligt hade annorlunda upplevelser. De personer som intog psi locybi n fi ck be tydligt hög re vä rden i alla de t re mätningarna i alla andra kategorier utom i den fjärde, "känslan av helighet". I åtta kategorier av nio fanns det mindre än två möjligheter på hundra att skillnaden skulle vara beroende av andra faktorer än psilocybin 2. Enligt Pahnke upplevde de personer som intog psilocybin fenomen som uppenbarligen var oskiljbara från, om inte identiska med fenomenen i vissa kategor ier i hans mystiktypologi 3. P a h n k e a n s er a t t d e inv d i v i d ue l l a u p p fa t t n ing a r n a om experimentet kom fram speciellt bra vid de intervjuer som gjordes efteråt. Enligt dem ansåg nio av tio från

experimentgruppen att upplevelsen var värdefull och att de skulle vara villiga att pröva psilocybin på nytt 4. Vid experimentet kom det också fram att "internal unity", det fenomen som enligt Pahnke är mest karakteristiskt för en "mystisk" upplevelse, hade upplevts av de flesta i experimentgruppen med en rätt hög intensitet. Vidare säger Pahnke att psilocybinupplevelsen var mycket unik och skilde sig starkt från personens "normala" medvetandetillstånd, men att personerna i experimentgruppen dock ansåg att de efter drogupplevelsen djupare kunde förstå vad de kallade "livets mening" och att drogupplevelsen hade hjälpt dem att djupare än hittills tänka på sin livsfilosofi och sina

1.Cf. PAHNKE 1963, 221. 2.Cf. ib. 220. 3.Cf. ib. 11.

4.Cf. ib. 221.

- 96 -

livsvärden 1 Som vi såg baserar sig Pahnkes "Good-Friday"-experiment på en mystiktypologi som han har hämtat från Stace. Jag vill här gå närmare in på innehållet i denna typologi. Eftersom denna typologi utgör grunden av experimentets konstruktion, är även Pahnkes slutsatser i sista hand beroende av denna mystiktypologi. Stace ville finna den "mystiska" upplevelsens "universella" karakteristika, med andra ord de viktigaste dragen i de "mystiska" upplevelserna i varje tidsålder, i varje kultur och i varje "religiös" tradition. Hans avsikt var också att utforska de karakteristiska dragen i mystikernas logik och språk. De beskrivningar som Stace anför är till en stor del korta, ofta givna i andra hand och dessutom har deras ursprungliga kon text lämn ats obeaktad 2. V id b ehandl ingen av des sa

beskrivningar bemödar sig Stace inte om att göra någon skillnad mellan beskrivningar som i första hand kan anses gå ut på att beskriva den mystiska upplevelsen och sådana som är skrivna för andra ändamål 3. Huvudkategori i den "mystiska" upplevelsen är enligt Stace typologins första kategori, "unitary consciousness" eller "Unifying vision" 4. Stace räknar här inte med a tt det också finns människor vilka saknar det referenssystem som är inlärt genom en "religiös" tradition. Sådana människor kan också ha upplevelser som de beskriver som en förening med Gud. De säger sig ha upplevt förenandet med världsalltet, och att upplevelsen var mycket intressant,

något helt annat än vad de dittills hade upplevt. Ofta

1.Cf.

ib.

238; en intressant fråga hade varit vad som

hade hänt hos fpp som intog psilocybin om de inte hade fått lyssna på Långfredagens gudstjänst. 2.Cf. STACE 63, 68s. 3.Cf. ib. 78; där Bucke även beskriver sin upplevelse. förstå och förklara Här sin

försöker Eckhart upplevelse. 4.Cf. ib. 131.

- 97 -

kallar de också sin upplevelse "religiös", men gör det i avsaknad av en mera lämplig term. Med andra ord, Stace har förenklat den invecklade beskaffenheten av förhållandet mellan upplevelse och interpretation. Stace inbillar sig att något slags rak homologi måste existera mellan

innehållet i den "mystiska" upplevelsen och symbolerna i dess interpretation. Hans fenomenologiskt monistisk upplevelse kunde vara ontologiskt teistisk eller att en fenomenologiskt teistisk upplevelse kunde vara ontologiskt monistisk 1 . Användningen av typologin leder till exempel till att när en försöksperson beskriver att han har haft en mycket intensiv upplevelse i vilken han upplevde sig förenad med "Good Friday"-kapellets bänkar, altarblommor, målningar osv., klassificerades beskrivningen som intensiv "mystisk" upplevelse, eftersom den lätt kan få en språkli g

formulering som fyller kravet på kärnkategorin i typologin ("Unity"). Ändå behöver upplevelsen inte sammanfalla med innehållet i Pahnkes kategori. Före experimentet skaffade Pahnke kunskaper om deltagarna med hjälp av ett frågeformulär. Med detta frågeformulär ville han bekanta sig med deltagarnas personliga religiösa" bakgrund och deras föreställningar om

"religiösa" upplevelser. Med hjälp av formuläret förhörde sig Pahnke om deras teologiska position, deras omvändelseupplevelse och fromhetsliv. Frågefo rmuläret

innehöll frågor av ytterst allmän karaktär. Jag skall citera några frågor för att visa hur ytliga de egentligen var. Pahnke frågar om deltagarnas "religiösa" bakgrund: "Did you ever attend a young peoples' church camp? At what age? "2 Vidare frågar han om föräldrarnas aktivitet inom kyrkan: "Which of your parents were actively intrested in

1.Cf. MOORE 150. 2.PAHNKE 1963, 263.

- 98 -

Religion?” 1 Om deltagarnas uppfattning om bönen frågar han så här: "Do you believe that the effects of prayer are completely autoor group suggestion?"2 Detta

frågeformulär ger inte ingående kännedom om deltagarnas personlighet före experimentet. Därför fanns det ingen möj lighet för Pahn ke att komm a til l rä tta m ed niond e kategorin i hans egen typologi. Dessutom gick man inte på nytt igenom detta frågeformulär efter experimentet. Pahnke skaffade inte data med vilkas hjälp han skulle ha kunnat bevisa att det faktiskt hade skett bestående positiva förändringar i deltagarnas atttityd och beteende. Pahnke skaffade sig ytterligare kännedom om deltagarnas personlighet före drogsessionen. Han intervjuade

försökspersonerna med ovanbehandlade frågeformulär som underlag. Dessa intervjuer kan eventuellt innehålla sådant material som jag har efterlyst, men tyvärr har Pahnke inte dokumenterat detta material 3 . Pahnke har i sin doktorsavhandling inte heller dokumenterat det material, som deltagarna i "Good Friday"-experimentet skickade till honom per post inom ett par dagar efter

1.PAHNKE 1963, 263. 2.Ib. 265. 3.Detta material använder Pahnke endast ytterst

sparsamt och fragmentariskt när han ytterligare vill belysa sin mystiktypologi. Pahnke definierar t.ex.

kategorin "External unity": "At the deepest level the essence or inner reality of all things is felt to be one. The subject feels a sense of oneness with these objects, because he 'sees' that at the most basic

level all are a part of a single unity." PAHNKE 1963, 58. Och sedan skall jag citera ett exempel från

intervjuerna som han ansåg belysa och falla under denna kategori: "A couple of times I kicked against YS's leg

accidently, and I opened my eyes, for my foot seemed to combine with his left leg." PAHNKE 1963, 135.

- 99 -

experiment 1. Till experimentets design hörde också att Pahnke gjorde en uppdelning i experiment- och kontrollgrupp för att kunna jämföra föreställningarna om upplevelser med och utan

droger. Själva uppdelningen gjorde han alldeles korrekt i och med att han uppdelade deltagarna i två grupper med hjälp av data som var hämtade huvudsakligen från det första frågeformuläret och CPI. Men i samband med denna tudelning tog ha n in te hänsyn till det fak tum att persone rna i kontrollgruppen mycket snabbt kom att märka att de inte hade fått psilocybin och att detta i sin tur kunde

esultera i en stark förändring av attityden mot hela experimentet. Pahnke själv rapporterar att individerna i kontrollgruppen en och en halv timme efter att ha intagit nikotinsyra som placebo började misstänka att de inte hade fått psilocybin. Han säger: "By the end of the chapel service, however, most of the control subjects were

doubtful that they had received psilocybin, but were still uncertain because of the impact of the service combined with the initial somatic effects."2 Det betyder med andra ord att de flesta i kontrollgruppen redan före man började samla data insåg att de knappast hade fått psilocybin. Och det är möjligt att kontrollgruppen ännu tidigare märkte att de inte fått psilocybin eftersom de fick nikotinsyra 11.30

och dess verkan varar maximalt en och en halv timme. Detta betyder att vid ett tiden på eftermiddagen placeboeffekten var över redan, med andra ord en och en halv timme innan själva gudstjänsten tog slut. Det är således att lägga märke till att placeboeffekten hade tagit slut redan i mitten av gudstjänsten, medan psilocybinets påverkan var

1.Även Zaehner efterlyser detta material:

"After the

experiment each subject wrote an account of it as soon as was convenient. These, so far as I know, have not yet been published, but will, it is hoped, form part of Dr Pahnke' s Harvard thesis when it appears." ZAEHNER 1972, 103. 2.PAHNKE 1963, 212.

- 100 -

som intensivast. Eftersom båda grupperna var tillsammans i samma kapell var det inte svårt för kontrollpersonerna att märka att de andra inte betedde sig "normalt". Detta i sin tur innebär att de krav som ställs på ett experiment med "double-blind" teknik slutar att vara uppfyllda i mitten av långfredagens gudstjänst 1 . En annan sak som är värd att uppmärksammas i detta sammanhang är att Pahnkes förberedelser före experimentet gick ut på att skapa positiva förväntningar på

drogexperimentet, med andra ord, alla var ivriga att få uppleva drogruset. "The presupposition, however, that set and setting are very important led to the use of techniques which would encourage a serious and expectant attitude, group support, a trustful atmosphere, and security for subjects who, it was hoped, would have meaningful experience.”2 Men Pahnke hade på intet sätt tagit med i

beräkningen att personerna i kontrollgruppen kunde bli mycket besvikna på hela experimentet när de förstod att de

1.T.ex.

i Pollards et al. experiment försökspersonen

"Jane" var hela placebosessionen igenom medveten om att hon inte hade fått någon drog. Förhandsinformationen i detta experiment motsvarar Pahnkes och på det sätt är dessa experiment jämförbara. Försökspersonen "Jane" låg alldeles ensam i ett rum och hade därför inte möjlighet att jämföra sitt tillstånd med sådana som hade intagit hallucinogener. Därför var det egentligen lättare för Pahnkes kontrollpersoner än för "Jane" att märka att de inte hade fått droger, cf. Pollard, 69, 81, 87. På basen av erfarenheter som Pollard et al. har skaffat sig via experimentell verksamhet med hallucinogener skriver de om "bouble-blind"-tekniken: "Although it is usual to control for drug effects by giving a placebo, this is foolish in an LSD experiment where the drug action is so marked: however, we couldn' t justify using a physiologically active drugs as a control as has been done elsewhere." POLLARD 181s. 2.PAHNKE 1963, 211.

- 101 -

inte hade fått psilocybin. Denna besvikelse kunde sedan betydligt förändra deras sätt att beskriva sina

upplevelser under gudstjänsten. Detta i sin tur betyder att skillnaderna mellan experimentoch kontrollgruppen

e ven tu ell t ka n b ero på h elt an dra fak to rer än Pah nk e antagit. Eftersom Pahnke inte har dokumenterat intervjuerna i deras helhet är det omöjligt för mig att exakt veta hur besvikna personerna i kontrollgruppen egentligen var. (Så

mycket vet man i alla fall att när personerna i kontrollgruppen efter ett år på långfredagen bereddes möjlighet att delta i experimentgudstjänst, ville ingen av d em kom ma m ed , då de fi ck vet a at t i nge n d rog sk ull e administreras 1 .) Den viktigaste mätaren i Pahnkes experiment var frågeformuläret med 147 frågor. Detta frågeformulär fick alla egentligen fylla i två gånger; först inom en vecka efter experimentet och sedan i en förkortad form efter det a tt s ex mån ade r h ade gå tt. De ssu tom an vän des d et s om bakgrund vid två intervjuer. Användningen av ett utförligt frågeformulär är förstås i och för sig fullt berättigat i detta sammanhang, när det sker efter experimentet. En annan sak är sedan att Pahnke huvudsakligen grundar sina resultat på material som är samlat med hjälp av ett starkt strukturerat frågeformulär som detta. Ett sådant tillvägagångssätt är mycket riskabelt speciellt i samband med drogexperiment. Vid ett försök att beskriva sin drogupplevelse, vilket innebär en mer eller mindre stark aktivering av ens tankeverksamhet 2 , begåvad 3. är ofta

individens förmåga att uttrycka sig begränsad även om individen annars är verbalt Denna svårighet

blir ännu mera märkbar när det gäller att svara kort på korta frågor, vilket var fallet vid Pahnkes frågeformulär. Denna svårighet hade Pahnke dock delvis kunnat undvika genom att i mycket större utsträckning än det nu var fallet

1.Cf. PAHNKE 1963, 239. 2.Cf. LEUNER 1962, 7ss. 3.Cf. HUXLEY 1957, 39s; DITTES 375; NETZ 43.

- 102 -

skaffa

ytterligare

information

om

upplevelsen

med

en

icke-

dirigerande intervjuteknik 1 . J a g vi l l hä r n är ma r e re d og ör a f ör in ne hå l le t i d et t a f r åg ef o rm ul ä r. D e tt a sk a ll ja g g ör a g en om att gr a ns ka hu r Pahnke ställer sina frågor om den första kategorin i hans 1

mystiktypologi, inom en vecka

"unity". Det frågeformulär som ifylldes efter experimentet innehåller följande

punkter som behandlar "unity" 2 : 9. Loss of self of the multiplicity of all

72a. Sense of the loss

particular sense impressions 73. Pure awareness with no empirical distinctions (i.e. one is beyond the self-consciousness of sense impressions, yet one is not unconscious). 74. Sense of unity with ultimate reality at the level

described by 72a and 73. Man skall svara egen på dessa beskrivande enligt en enheter skala genom från att noll

gradera

sin

upplevelse

(=ingen upplevelse alls) till fyra (=mycket stark upplevelse). Sex månader efteråt frågades samma sak på följande sätt: 1 8 . L o ss o f y ou r o wn i d en ti t y 19. Pure awareness beyond any empirical content 33. 42. Fusion of the self into a larger undifferentiated whole Loss of se nse of self as a predom inantl y pos itive experience 43. Loss of sen se of self as a p redomi nantly nega tive Experience 47. Freedom for the limitations of the self in connection w i t h a unity of bond what was felt to be allencompassing

and greater-than-self Dessa enheter fick man gradera enligt en skala från fem

(=mycket starkt) till noll (=inte alls).

1.T.ex. intervjutekniken som baserar sig på Rogers "Client-Centered-Therapy (beträffande detta cf. t.ex. ROGERS 123). 2.PAHNKE 1963, 130.

- 103 -

Konstruktionen av frågeformuläret tar inte hänsyn till att deltagarna möjligen hade en annan uppfattning om

upplevelsen än den som Pahnke hade tänkt sig på förhand. Här är det också skäl att påpeka det faktum att

frågeformulären inte innehöll några frågor som skulle ha tagit fasta på dessa unga teologiestuderandes åsikter om betydelsen av den långfredagsgudstjändst som de hörde på i två och en halv timmes tid l. Deltagarna helt enkelt

tvingades att gradera intensiteten i sina upplevelser under gudstjänsten med hjälp av oberoende av om de Pahnkes beskrivande enheter motsvarar deras egen

egentligen

uppfattning av upplevelsen. Pahnke gav inte heller någon möjlighet för deltagarna att välja frågorna som skulle karakterisera en intensiv "icke-mystisk" upplevelse 2. En annan brist med dessa korta enheter är att Pahnke inte har tagit hänsyn till att olika personer kan ha mycket olika uppfattningar om vad man egentligen frågar efter. Uppfattningarna kan skilja sig mycket från Pahnkes

uppfattning om frågornas innebörd. I Masters' och Jean Houstons bok "The Varieties of the

Psychedelic Experience" refereras en kvinnas beskrivning av sin drogupplevelse. Hon säger att hon haft en intensiv kärleks-upplevelse. "Negroes and little fishes, lampshades and vinegar. These I love. Coats and hats and tree-ring

1.Zaehner har också insett detta vara en stor brist i Pahnkes frågeformulär. Han skriver: "The statistics are impressive but tell us very little of the

religious experience of these young Protestants, since they were never even asked how drug affected their understanding of the meaning of the events of Good Friday - the meaning of the crucifixion or the Godman, Jesus, who was after all the founder of their religion and, as God made man, presumably in the

forefront of the thoughts of these pious youths on the anniversary day of their redemption and salvation." ZAEHNER 1972, 104. 2.Cf. DITTES, 375.

- 104 -

pretzels. Radios and Russians, bobolinks and three saps, medicine chests and Freud and the green line down the center of the street on St. Patrick's Day, these I love! These kraven I cherish." 1 på en Denna beskrivning upplevelse så fyller som nog inte har

"mystisk"

Pahnke

presenterat den i sin typologi, men när man jämför denna beskrivning med de frågor i Pahnkes frågeformulär med hjälp av vilka man vill gradera delkomponenten "Love", finner man det vara fullt möjligt att denna människa hade graderat sin upplevelse högst på skalan. I det första frågeformuläret följande enheter: 41. Love 43. Tenderness 90a. Feeling of love toward others 122. Did you particularly like or feel close to either of leaders? 124. Did you particularly like or participant in the experiment? I det senare frågeformuläret tas upp samma sak på följande sätt: 24. Deep interpersonal relations with other people present 28. Love 51. Love of God or Christ 2 . feel close to any mätte Pahnke "Love" med

1.MASTERS

127.

2.PAHNKE 1963, 154.

- 105 -

2.5. Sammanfattning

Dessa forskare har i sina experiment lämnat flera faktorer okontrollerade, vilket i sin tur innebär att de resultat som de kommit till ofta kan ifrågasättas. Att jämföra dessa experiment är omöjligt eftersom hänsyn inte tagits till sådana faktorer som dosstorlek, verkningstid, duration av de maximala effekterna, för att här nämna några. Vad Harriet Linton Barr et al. beträffar kan man sammanfatta de metodiska bristerna i experimentdesignen genom att konstatera att ovannämnda forskare inte hade inverkan av de yttre förhållandena vid experimentet under kontroll. De lämnade okontrollerade till exempel faktorer som verkan av experimentledarnas förhandsinställning till droger överhuvudtaget, deras förväntningar på deltagarnas reaktioner, 'de explicita eller implicita suggestioner de gav och de responser de förstärkte. Den allvarligaste

invändningen mot deras tillvägagångssätt är, att de inte tog hänsyn till att olika slags aktiviteter i form av ett omfattande psykologiskt testbatteri styr förloppet av

försökspersonens upplevelse. Med detta konstaterande menar jag inte att

situationsvariablerna vid ett experiment ensamma skulle avgöra innehållet i en persons drogupplevelse, utan bara att dessa variabler inte får lämnas okontrollerade så som Harriet Linton Barr et al. gjorde, eftersom de emotionella och kognitiva reaktionerna i stor utsträckning kan påverkas av andra faktorer än själva hallucinogenpreparatet eller invidens personlighet: med dessa andra faktorer avser jag faktorer som faller under begreppet "setting". Den undersökning som Pollard et al. utförde står i ett tydligt motsatsförhållande till Harriet Linton Barrs et al.: konstruktionen i deras experiment gick ut på att så noggrant som möjligt kontrollera "setting"-variablerna, genom att administrera hallucinogena droger i en "sensory dep rivati on" si tuatio n. De ssa fo rskare hade fäst sin uppmärksamhet vid det intressanta förhållandet att

hallucinogenerna respektive "sensory deprivation- tekniken"

- 106 -

var för sig kan framkalla en mängd symptom som företer stora likheter med varandra1. Såsom tidigare visats

resulterar detta experiment i att deltagarna rapporterade endast de vanligaste förekommande fenomenen, d.v.s. de som Theodore Barber effects", feelings" 2. När det gäller Pahnkes experiment anser jag att man på grund av hans tillvägagångssätt inte kan veta huruvida försökspersonernas medvetandetillstånd liknade ett sådant "mystiskt" tillstånd, som kategorier. Eftersom jämförelseeffekten var mycket svag och dessutom för kort så att den redan i mitten av experimentet hade avtagit, var det möjligt för deltagarna att märka att det ämne som de hade intagit inte var någon drog; därmed karakteriseras av hans nio "changes kallar in "somatic-sympathetic och "dreamy-detached

body-image"

bortföll förutsättningarna för användningen av en "doubleblind" teknik. Pahnke accepterar redogörelser, som i och för sig inte behövde vara mera än beskrivningar av en förstärkt känsla av empati, såsom bevis för en "mystisk" upplevelse. Även i denna undersökning fäste man alltför svag uppmärksamhet vid det komplicerade samspelet mellan

individens personlighet, det referenssystem som han har tillägnat sig genom inlärning och innehållet i hans föreställningar om drogupplevelsen.

1.Även Cohen har fäst sin uppmärksamhet vid dessa likheter, cf. COHEN 1965, 257s. 2.Cf. BARBER 20ss.

- 107 -

3. DROGUPPLEVELSEN I LJUSET AV PSYKEDELISK OCH PSYKOLYTISK TERAPI

3.1. Allmänt Bland de forskare som först använde hallucinogener i terapisyfte kan nämnas Abramsom 1, Walter Frederking 2, Rinkel 3, och Ronald Sandison 4. Ett stort antal artiklar i ämnet (över 500) publicerades redan före år 1960. I dem påstod man att psykiatriska patienter som led av en rad olika mentala störningar (till exempel alkoholism 5, psykos6, allvarlig depression 7, neuros 8, homosexualitet 9) med framgång kunde behandlas med hjälp av drogterapi. Sedan dess har forskare från olika länder redogjort för ännu fler resultat som de har uppnått genom drogterapi. Resultaten varierar från "ingen förbättring alls" till " f r i s k " m e d s t ö r s t a p ro c e n t e n i k a t e g o r i n " av s e v ä r d förbättring". mängden av de patienter som behandlades ökade ytterligare till att omfatta autistiska barn 10 samt s c hi zo f re na pa ti en t er 1 1 .

1.Cf. ABRAMSON 1955a, 3ss; ABRAMSON 1959, 65ss. 2.Cf. FREDERKING 262ss. 3.Cf. RINKEL 1951, 42; RINKEL 1952, 572ss. 4.Cf. SANDISON 1954, 491ss; SANDISON 1957, 332ss. 5.Cf. CHWELOS 577ss. 6.Cf SANDISON 1954, 491ss. 7.Cf. SAVAGE 896ss. 8.Cf. MARTIN, Joyce 1957, 188ss; LEWIS 19ss. 9.Cf. ABRAMSON 1955d, 127ss. 10.Cf. BENDER 84ss; FREEMAN 203ss; ROLO 1967b,

619ss. 11.Cf. GROF 1967, 154ss.

- 108 -

Det har visat

sig

att

drogupplevelsens fenomenologi

lämpligast kan undersökas i en terapisituation eller när de yttre förhållandena Ett för experimentet känt liknar är en att t e r a p i s i t u a t i o n 1.

allmänt

faktum

föreställningarna om drogupplevelsen i hög grad är beroende av individens personlighet. Det har visat sig vara mycket fruktbart, även när det gäller att fastställa individuella skillnader under drogpåverkan, att undersöka

försökspersonerna i en terapisituation. Det existerar två olika typer av drogterapi, nämligen den psykolytiska och den psykedeliska terapin. Karakteristiskt för den psykolytiska tekniken är att hallucinogena ämnen brukas periodiskt i små doser (50-150 mikrogram) 2 som h j ä l p m e d e l v i d e n k o n v e n t i o n e l l p s y k o t e r a p i 3. V i d tillämpning av den andra tekniken den psykedeliska, användes dessa ämnen i stora doser (varierande mellan 200 och 1500 m i k r o g r a m ) 4. Denna teknik användes utan

systematiska inslag av konventionell terapi. Huvudvikten är lagd vid de kemiska ämnenas effekt på individen. Företrädarna för denna teknik 5 hallucinogenerna som ett sät ter hö gt vär de på medel att underlätta

personlighetsutvecklingen och självförverkligande.

1.Cf. MASTERS 136s, 139s; LEUNER 1972, 50; KURLAND 497. 2.Cf. NETZ 84. 3.Bland de mest framstående företrädarna för den

psykolytiska terapin kan nämnas bland andra A.Abramson, F.Baker, J.Buckman, S.Grof, G.Johnsen, F.Langner,

H.Leuner, T.Ling, Joyce Martin, R.Sandison. 4.Cf. HOFFER 1967b, 104; NETZ 84. S.R.Alnaes, A.Kurland, G.Arensen H.Osmond, Hein, S.Savage, K.Godfrey, S.Unger, A.Hoffer, J.MacLean,

W.Pahnke - för att nämna några bland de mest kända företrädarna för den psykedeliska terapin.

- 109 -

3.2. Psykedelisk terapi

Alltsedan Osmonds beskrivning av den så kallade "psykedeliska" upplevelsen1 publicerades, har en expansiv utveckling skett inom drogterapin. I denna utveckling kan man särskilja tre stadier. Karakteristiskt för det första stadiet är Osmonds

försöksverksamhet med alkoholister i Saskatchewan, Kanada. Under detta första skede gjordes av ännu inga ansträngningar Vid de för att som

kontrollera

effekten

miljöfaktorerna.

sessioner

genomfördes, arbetade forskarna nämnligen i vanliga sjukhusrum. Under det andra skedet gjordes de första medvetna försöken att kontrollera miljöfaktorerna. Då vidgades också användningen av den psykedeliska tekniken till att omfatta behandlingen av

generella beteendeproblem och neuroser. En av de mest framstående forskarna utgående upplevelse värdesystem under från detta den skede var att Savage. en Forskarna arbetade

grundsynen till

intensiv

"psykedelisk" i tur individens leda till

leder och

djupgående Detta

förändringar i sin

livssyn.

ansågs

förändringar i individens personlighet och beteendemönster2. Efter drygt ett decenniums klinisk erfarenhet har man kommit fram till att innehållet faktorer i av individens vilka de drogupplevelsen viktigaste anses bestäms vara av flera

olika

dosstorlek, för

försökspersonens experimentet, utformningen av de

personlighetsstruktur, yttre förhållandena och

förberedelserna kring av

sessionen, ledarna.

terapisessionen

utbildningen

Dessutom fäster man stor uppmärksamhet vid uppföljningsstudier och användningen av den allmänna psykologins mätinstrument för att man skall erhålla så pålitliga kunskaper som möjligt om terapiresultaten3. En av de mest framstående forskarna, som kan anses representera detta skede är Sanford Unger.

1.Cf. OSMOND 1957, 418ss. 2.Cf. SAVAGE 1967, 68s. 3.Cf. KURLAND 496ss.

- 110 -

Vanligtvis inleds den psykedeliska terapin med en några v e c k o r lång förberedelseperiod. Under denna period

diskuteras patientens egna problem och hans livssyn. Härvid försöker ledaren informera patienten om olika aspekter av de hallucinogena ämnenas inverkan i avsikt att skapa ett förtroendefullt förhållande, så att patienten i fråga skall känna sig trygg inför den föreliggande sessionen och sedan även under sessionen 1. Man strävar till att utforma de yttre förhållandena under sessionen så att de så mycket som möjligt liknar

deltagarnas hemmiljö. På detta sätt vill man komma ifrån den sterila sjukhusmiljön med dess vita rockar och allt a nna t som tr ad iti one ll t hör s juk hus et ti ll. M an ha de observerat att vid de experiment det än vid som utfördes i

traditionell sjukhusmiljö förekom oftare obehagliga upplevelser utf ördes i hemm iljö m ed vackert att se på 2 .

hos patienterna experiment som

blommor, målningar och annat

En viktig sak var att ledaren avstod från all testning under själva sessionen 3. Man hade nämligen lagt märke till att intensiva deltagarna oftare ifall berättade ledaren om behagliga, lät sessionen

upplevelser,

framskrida ostörd. Därför skall terapeuten avstå från att ställa frågor som kan tänkas avbryta upplevelsens sessionen

"spontana" förlopp. Terapeutens uppgift under

är att hjälpa deltagaren att leva sig in i det material som kommer fram till medvetandet från det omedvetna. I princip nöjer sig terapeuten med att lyssna på deltagaren. Först då

drogpåverkan hos deltagaren helt har upphört, ber han denne rapportera om sina upplevelser 4 .

1.Cf. UNGER 203. 2.Cf. GODFREY 461. 3.Cf. ib. 464. 4.Cf. EISNER, Betty, 543s.

- 111 -

3.3. Psykolytisk terapi

Den psykolytiska tekniken används främst i Europa. Psykoanalytiskt använt utbildade för terapeuter att och psykiater och har

hallucinogener Många till

intensifiera som har

underlätta från den

personanalysen. psykoanalytiska med att den

forskare den

övergått

psykolytiska dem är

motiverar en

övergången och

senare

e nl i g t

e f f e k ti v a r e

snabbare metod att bringa fram material från det omedvetna. De anser allmänt att hallucinogenerna av intensifierar och

underlättar Människans

återkallandet

förträngt under

minnesmaterial. drogpåverkan och

försvarmekanism

uppmjukas

det är då lättare att återuppleva händelser som inträffat för länge sedan än det skulle vara under "normalt" medvetandetillstånd l. Vanligtvis utdelas de hallucinogena ämnena ett par gånger i veckan. Mellan sessionerna bearbetar terapeuten tillsammans

med patienten det material som kommit fram under föregående session. De som använder den psykolytiska tekniken har på basen av klinisk erfarenhet ansett det vara omöjligt att dra

slutsatser utgående ifrån en eller två sessioner eftersom stora symptomatologiska variationer förekommer 2. Föreställningarna om drogupplevelsen varierade inte bara

från person till person utan skiftade även hos en och samma individ vid olika tillfällen. Här finns allts å en k lar p rincip iell s killna d mel lan psykedelisk och psykolytisk teknik. Den psykolytiska

tekniken bygger på en rad sessioner med relativt små doser hallucinogener, patienten bör medan uppnå den en psykedeliska mycket tekniken och anser att

behaglig

intensiv

upplevelse med hjälp av en eller två stora doser (till exempel 1500 mikrogram LSD).

1.Cf.

LEUNER

1967,

105;

JOHNSEN

159;

BUCKMAN

95;

LANGNER 121. 2.Cf. ROLO 1967a, 303; MARTIN, Joyce 1967, 230s; GROF 179; LEUNER 1967, 102.

- 112 -

Vid den psykolytiska tekniken har hallucinogenerna mera egenskapen av ett hjälpmedel som terapeuten använder för att skaffa ingående kännedom om individens livshistoria, medan anhängarna av den psykedeliska tekniken anser att en intensiv drogupplevelse i sig själv kan ha bestående

positiva verkningar. I samband med båda terapiteknikerna understryker man betydelsen av att en förtroendefull relation skapas mellan terapeuten och patienten. Enligt den psykolytiska teknikens anhängare uppstår ett sådant förhållande efter upprepade terapisessioner. Olika forskare och terapeuter har vidareutvecklat en egen typ av den psykolytiska tekniken. Dessa vidareutvecklingar skiljer sig i princip från varandra endast i ett avseende: man lägger huvudvikten vid olika faser i terapin. Orsaken till uppkomsten av olika typer av den psykolytiska tekniken är i första hand mångfalden av de svårigheter som

patienterna har. Det finns tre typer av den psykolytiska tekniken 1: a. I det första fallet inskjuter man drogsessionen i det vanliga' förloppet av en systematisk terapi för att intensifiera och påskynda den terapeutiska processen. Detta är Leuners uppfattning om användningen av psykolytisk terapi 2. b. Den andra typen består av en serie drogsessioner under för övrigt likadana omständigheter. Det ordnas inte skilda sessioner med eller utan hallucinogener. Serien av drogsessioner avbryts psykotiske symptomet har inte förrän och det extrema behagliga

försvunnit

reaktioner kommit i stället. c. Den tredje typen liknar i stor utsträckning den andra. Den skiljer sig endast med avseende på terapeutens roll vid sessionen. Terapeutens uppgift är att vid behov ge

1.Cf. GROF 1967, 173. 2. T.Ling och R.Sandison är jämsides med H.Leuner de mest framstående representanterna för denna variant.

- 113 -

aktiv stöd åt patienten. Terapeuten ger också en analytisk tolkning av det uppkomna materialet under sessionen 1. - Terapeutens aktiva deltagande anses vara nödvändigt speciellt då tidigaste barndom, vilket patienten återupplever sin beledsagas av intensiva

infantila behov 2. Karakteristiskt för denna typ är även att terapeuten vid patientens regression övertar partnerrollen i patientens upplevelse, oftast rollen av patientens moder 3. För att utveckla det bästa möjliga överföringsförhållandet skall terapeuten lära sig känna patienten grundligt bestämma vilken före drogsessionen så att han kan roll han skall spela under

drogsessionen 4. Joyce Martin till exempel anser att ett riktigt rollval enda vid många tt narcissistiska" att utveckla ett

neurosfall är det

sättet

terapeutiskt fruktbart överföringsförhållande 5.

De resultat som olika forskare har kommit fram till med den psykolytiska tekniken och även med andra metoder visar att reaktionerna under hallucinogenernas påverkan är speciellt beroende av deltagarnas personlighet. Föreställningarnas innehåll består i hög grad av material från olika livsperioder förknippat med starka emotionella inslag 6. Denna determination var speciellt markant hos mycket intellektuella individer med psykotiska karaktärsdrag 7.

1.Joyce Martin är en terapeut som har koncentrerat sig på denna typ av verksamhet. 2.Cf. GROF 1967, 177; MARTIN, Joyce 1967, 223. 3.Cf. MARTIN, Joyce 1967, 223. 4.Cf. ib. 224. 5.Cf. ib. 6.Cf. GROF 1967, 172; LEUNER 1972, 41. Det är

ytterligare skäl att påpeka att både Grof och Leuner fäster stor uppmärksamhet vid patientens återvändande till den tidiga barndomen. 7.Cf. GROF 1967, 161.

- 114 -

Samma

sak

kom

mycket

tydligt

fram

vid

Masters'

och

Jean

Houstons experiment 1 . Ett annat betydelsefullt resultat som dessa forskare kom fram till gäller förhållandet mellan hallucinogenrusets

symptomatologi och de kliniska diagnoserna. Patienterna med tvångsneuroser och manifestationer av sjuklig ångest är ofta rädda för drogexperimentet på förhand och försöker uppskjuta dess förverkligande. Drogpåverkan hos sådana

personer tenderar att inskränka sig till en stark strävan att behålla självkontrollen. Detta i sin tur resulterar i att de inte har några de förändringar i i den optiska

perceptionen och att

stället utvecklar starka

somatiska besvär 2. Forskare som har försökt kategorisera symptom är ense om att just denna strävan till självkontroll och förekomsten av en massa somatiska besvär bäst karakteriserar drogupplevelser på "lägsta" nivå 3.

3.4. Forskningsresultat som har uppnåtts vid terapin

Jag skall här ge en översikt över de resultat som forskare har kommit fram till vid drogsessioner un der terapiförhållande och

som kan vara av betydelse för drogforskningen utanför terapin. Sessioner under terapiförhållanden har visat det existerar en skillnad mellan enkla och komplicerade föreställningar om

drogupplevelsen. Med andra ord kan man göra en skillnad mellan dels redogörelser som består av geometriska visioner,

intensifiering av färger och förändringar av förnimmelsen av tiden vilka och det rummet, dels sådana komplexa och hallucinationer och i

förekommer för

personer

handlingar,

dels

redogörelser

upplevelser

där människan beskriver hur hon

kommer ut ur sig själv och

1.Cf. MASTERS 311s., 149. 2.Cf. GROF 1967, 161. 3.Godfrey talar om sex olika nivåer, cf. GODFREY 470s.

Johnsen skiljer åt tre olika upplevelsetyper, cf. JOHNSEN 164ss.

- 115 -

utanför

sin

egen

kropp

kan

iakttaga

sig

själv

(autoscopi) 1. Ett annat viktigt resultat som man har kommit till är att d e flesta människornas vittnar om redogörelser hallucinationer Antonio av för av den är sina enkla detta tio

drogupplevelser typen. fallet Till hos

exempel cirka

enligt

Balestrieri patienterna.

nittio

procent

Cirka

procent rapporterar komplexa hallucinationer 2. Till någorlunda motsvarande resultat har också Masters och Jean Houston kommit 3. De indelade fyra föreställningarna Enligt om dem

drogupplevelsen

enligt

intensitetsgrader.

uppnådde bara några få den "högsta nivån". Det är klart att det ännu inte råder enighet om kriterierna för en intensiv, behaglig upplevelse. Men man har i alla fall kommit ett steg framåt i och med att man på basen av gedigen klinisk erfarenhet, har kunnat urskilja olika upplevelsetyper. Struktureringen av

försökspersonernas upplevelser anses i hög grad vara beroende av ledarens stora personlighet. krav på Detta i sin tur betyder viktigt ens att är vid det att den

ställs

terapeuten.

Mycket

terapeuten inte visar osäkerhet eller

nervositet

eventuella uppkomsten av psykotiska fenomen. Terapeutens närvaro bör med andra ord representera trygghet och stöd för deltagaren. I terapisammanhang av har hallucinogena affekter ämnen vid och använts för av I

avlastning neuroser,

undertryckta

behandlingen alkoholism.

schizofreni,

depressioner

början av drogterapins historia ansågs hallucinogenerna vara en avgörande variabel men senare visade det sig att så inte är fallet. Numera anses den mest fruktbara tekniken vara att

använda hallucinogener med psykoterapi, speciellt i sådana fall där man har misslyckats med konventionella

1.De två

senare

typerna

liknar innehållsmässigt

föreställningar hos psykotiska patienter. 2.Cf. BALESTRIERI enligt 655. vilka Detta de resultat fpp stöder har inte

påståenden

flesta

intensiva

upplevelser. 3.Cf. MASTERS 148.

- 116 -

terapimetoder 1. På basen av kliniska rapporter om användningen av hallucinogena lista över de ämnen i terapisammanhang faktorer som vill anses jag göra på en en

viktigaste

inverka

terapisession (faktorerna står i interaktion med varandra). 1. Ledarens personlighet och hans terapeutiska avsikt. 2. Deltagarens personliga problem och hans personlighet. 3. Den fysiska omgivningen. 4. Innehållet i förberedelserna. 5. Deltagarens förväntningar. 6. A n d r a n ä r v a r a n d e . 7. Det speciella hallucinogena ämnet och dosens storlek 2.

3.5. Sammanfattning

Forskningen i samband med drogterapi har visat att endast vid sessioner där deltagarna ostört kan leva sig in i de t a n k a r och det känslor som dyker upp under drogpåverkan om ostörda procudera förekommer intensiva intensiva bestående

föreställningar som

anses

vittna dessa kunna

behagliga upplevelser. Endast behagliga upplevelser anses

positiva förändringar hos en del personer. Både den psykedeliska och den psykolytiska terapitekniken går ut på att människan under d.v.s. drogpåverkan skall uppnå

"korrektiva" upplevelser, restrukturering bådadera av ens kan

att en beteendemässig skall ske. ske Enligt en

personlighet en

teknikerna

restrukturering

genom

inlärningprocess. Man anser för att en intensiv att psykisk upplevelse ineffektiva gör sätt det att

möjligt

människan

eliminera

handla och att lära sig nya och mera tillfredsställande sätt att fungera. De hallucinogena ämnenas andel i denna process är att reducera försökspersonens försvarsmekanism så att nertryckta minnen,

1.Cf. Linton 239. 2.Cf. GROF 1967, 171ss., DOWNING 430.

- 117 -

både behagliga minnen och konfliktfyllt material, dyker upp 1. Hallucinogenerna framkallar alltså till medvetandet material som människan annars inte är medveten om.

Kontakten med och omstruktureringen av detta material anses hjälpa henne till en ökad förståelse för sina dolda

psykiska konflikter även därför att de under drogpåverkan ses som visuella bilder. Å ena sidan kan användas som ett hjälpmedel både vid

psykoterapi men å andra sidan är de flesta också beredda att varna för förhastade positiva till slutsatser verkan. sådana beträffande en dessa av kan

ämnens

bestående

Endast

bråkdel som

drogsessionerna leda till

leder

upplevelser på

bestående

positiva

effekter

patientens

personlighet. De flesta försökspersonernas drogupplevelser kännetecknas enligt deras redogörelser av en temporär

period av upphetsat välbefinnande, och när drogpåverkan upphör har inga avgörande förändringar i personligheten skett 2. De tta har lett til l a tt man nuför ti den i allt stö rre av u tsträc kning har börjat som i dos uppf atta ett a nvändn ingen i att en som vara och del

hallucinogener

led för

psykoterapeutisk tidigare anse att

vårdprocess en stor

stället ensam

skulle

avgörande. psykolytiska utplånats.

Skillnaden tekniken

mellan har

den

psykedeliska till en stor

därmed

1.Teoretiskt sett är det möjligt att fp. under drogpåverkan går igenom en artifiell fragmentation och under positiva förhållanden kan hon ordna upp kaosen till kosmos som är funktionsdugligare än tidigare. 2.Liknar de resultat som kan uppstå genom training".
It

sensi-

- 118 -

4. FÖRSÖK TILL TOLKNING AV DROGUPPLEVELSEN

4.1. Allmänt

Under första hälften av sextiotalet publicerades i rask takt många försök att tolka drogupplevelsen. Dessa var ändå huvudsakligen korta och ogrundade redogörelser för mekanismen bakom drogupplevelsen 1. Jag kommer i det följande att analysera sex olika tolkningsförsök, vilka huvudsakligen redogör för de

faktorer, som respektive forskare anser vara verksamma under drogpåverkan och vilka anses leda till långvariga personlighetsförändringar. Denna analys anser jag vara på sin plats av den orsaken, att enhetliga principer för

tolkningen av dessa upplevelser saknas. 4.2. Sidney Cohens tolkning

Cohen anser att de inhibitation av den

hallucinogena ämnena inducerar en i hjärnan normalt förekommande

"skyddsmekanismen" och därmed gränser. Han framhåller:

luckrar upp medvetandets

The waking, sane state can be fantasy,

thought of as an inhibitor of a more primal,

dreamlike condition which re-emerges when vigilance is reduced, as in sleep, with LSD or on certain other occasions. In this primal psychological state underlying rational consciousness the boundaries of the self are

diffused, and the learned, imposed meanings of objects are altered to a point where objects have no significance except for themselves. Colors become, by loss of inhibitory

1.Cf. WATTS 241ss.

1962,

107ss; KLEE 461ss;

SAVAGE 1966,

- 119 -

influence, more satured and brilliant, and the viewed o b j e c t i s s e e n i n its primary form unencumbered by utilitarian values." 1 inhibitoriska Cohen i anser det att den normala är

aktiviteten

centrala

nervsystemet

nödvändig: "If the mass of unessential information coming into the brain was not 'quenched' - that is, inhibited - the bulk of sen sory data woul d quick ly o verwhe lm the system o ur is Life, sorting and avoided limb by and and

evaluating quenching sanity

capacity. most of

Overloading incoming by the

the

sensations.

are

preserved

discriminative

rejection

sorting of sensory experience." 2 Denna disinhibitationsteori omfattas även av andra forskare, bland annat av Savage och Myron Stolaroff 3. För att man skall kunna förstå enligt de hallucinogena ämnenas

verkningsmekanism är det

Cohen nödvändigt att

närmare undersöka de grundläggande principerna i människans perceptionssystem. I detta sammanhang världen, betonar han att

så som vi ser den, är långt ifrån en exakt bild av

den fysiska världen. Perceptionen är i hög grad varierande och ofta felaktig. Detta är enligt det som är Cohen hon beroende kan av att Med man

människan andra

förnimmer att

endast

uppfatta. för att

ord,

igenkännandet

nödvändigt

skall se. Detta bestämmer i hög grad vad vi ser. Människan ä r benägen att se det som är registrerat i hennes referenssystem. passar i det. Hon försöker man's förkasta percepts allt are sådant modified som by inte his

"Each

assumptive set." 4 Av det ovanstående följer att människans uppfattning av den

"yttre" världen förändras, när hon förnimmer någonting son är förknippat med stark känsla. Enligt Cohen är det just vad som sker under drogpåverkan. Han framhåller: "The impact of

mood upon perception is greatly increased during the LSD state. Euphoric subjects describe colors as bright and gay; should

they become depressed the colors darken or

1.COHEN 1965. 239. 2.Ib. 238. 3.Cf. SAVAGE 1965, 218ss.

4.COHEN 1965, 48.

- 120 -

are bleached out." 1 Under drogpåverkan kan en enkel perception förgrenas till en ofantlig hierarki av närliggande associationer, som alla hör samman med den första men som är alltför komplexa och flyktiga för att individen skall kunna beskriva dem. Av detta följer att framställningarna av drogupplevelsen kan förmedla endast en liten del av hela upplevelsen och att den som lyssnar på ofta betecknar innehållet i framställningen som en manisk flykt av idéer 2 . Under drogpåverkan får människan också förmåga att utesluta ett myller av på måfå förekommande av tid distraktioner. och rum Då den

"normala"

uppfattningen

försvinner.

Avståndet mellan den som ser och det som ses försvinner därmed 3. Allt detta är enligt Cohen förorsakat av en flod av associationer, som i vanligt fall förträngs.

Hallucinogena ämnen har med andra ord "öppnat" vägen för sådana associationer, som normalt inte hade kunnat komma fram. Fysiologiskt kan en sådan förändring endast förekomma i synapserna. Med denna förändring i hjärnans Cohen

inhibitoriska

aktivitet

förklarar

hallucinogenernas verkan på minnet. Den minnesverksamhet som behövs för att man till exempel skall kunna upprepa sifferserier baklänges försämrades under d r o g p å v e r k a n , medan ihågkommandet av händelser som inträffat för länge sedan kan vara ytterst exakt in i minsta detalj 4. Visioner som förekommer under drogpåverkan är enligt Cohen projektioner av internerade konflikter. De ger emotionell avlastning och är ett visuellt överflöd från "primary

1.COHEN 1965, 49; detta fenomen berorpå disinhibitation. 2.Cf. ib. 66; Jag har själv mött samma svårighet när jag har lyssnat på människor som varit påverkade av hallucinogener. 3.Cf. ib. 49s. 4.Cf. ib. 68.

- 121 -

process"

tänkandets "The

djupa

lager. the

Han

framhåller activity w h ic h

ytterligare: of the

primary

process, is

mental

u nconsc ious

mind ,

the

s t uf f

of

d r ea ms ,

hypnagogic imagery, sensory deprivation and the

LSD states are made." 1

4.3. Masters' och Jean Houstons tolkning Masters och Jean Houston uppfattar drogupplevelsen som en process, i vilken man kan urskilja flera olika "nivåer". Utgående ifrån detta har de konstruerat en modell av psykets verkningsmekanism under drogpåverkan. Modellen går ut på att människan under drogpåverkan kan gå igenom fyra "nivåer", "integral". Den nivå som Masters och Jean Houston kallar "sensorisk" karakteriseras av följande egenskaper. - Förändringar i individens uppfattning av kroppsdimensioner, förvrängning a v d e sp a t ia l a re l a t ion e r o c h v i da v a ri a t i one r i d e perceptuella förändringarna i färg och form är mycket "recollective-analytic", "symbolic" och

vanliga på denna "nivå". Man har svårt att uppskatta tidens gång. Typiskt för denna "nivå" är också att individen

försöker att bevara självkontrollen (försökspersonen vågar inte tilllåta sig att leva i de tankar och känslor som dyker upp). Ofta resulterar detta i en känsla av förvirring och kaos 2. Följande "nivå" i Masters' och Jean Houstons schema, den "rekollektiv-analytiska", karakteriseras av ihågkomsten av upp till flera år gamla upplevelser. Gamla händelser dyker upp och människan berättar hur hon på nytt intensivt

upplever dem. Material som kommer upp på. detta sätt blir analyserat och ordnat på nytt. I samband med detta 1.COHEN 1965, 70. 2.Cf. MASTERS 143; likadana upplevelser är typiska vid psykosutbrott.

- 122 -

förekommer ofta eidetiska minnesbilder och andra visioner v i l k a ytterligare illustrerar och förklarar det

minnesmaterial som frigjorts. Med hjälp av detta material kan människan skapa sig en bild av de problem som hon har stått inför. Detta material kan också hjälpa henne att lösa sina konflikter på ett sätt som hon inte tidigare hade kommit att tänka på. Med hjälp av detta hon material kan

försökspersonen även upptäcka

att

har gjort en

feltolkning av någon händelse. Hon har alltid, när hon har erinrat sig denna händelse, i minnet återkallat denna

felaktiga tolkning i stället för den verkliga händelsen. Hon kan upptäcka att något som hon länge kommit ihåg som en verklig händelse, till exempel en sexuell förolämpning från någon vuxen persons sida, egentligen aldrig har skett utan varit endast en fansibild. Det var först under drogpåverkan möjligt för henne att skilja åt fantasibilden och det som egentligen hade inträffat 1. En typisk beskrivning av en sådan upplevelse lyder på

följande sätt: "The scales are falling away from my eyes and at last I am seeing myself and the world without selfdeceit or illusion." 2 Under upplevelsen av den tredje "nivån" förekommer också identiska minnesbilder. Det är nu inte bara fråga om

detaljerad hågkomst av tidigare händelser utan dessa bilder är en del av ett större skeende. "He will image and feel himself totally into the rite or into a myth involving a figure with whom he is able identify because he has come to s e e hi s l if e i n it s b ro a d o u t l i n e o r e v e n i n m a n y particulars as repeating the life of the legendary figure." 3 Karakteristiskt för denna "nivå" är att framställningarna av upplevelsen ges i mytens eller legendens form. Man kan ofta se hur händelseförloppet i föreställningen är strukturerat efter människans mest trängande behov 4. Denna "nivå" uppnåddes av cirka fyrtio

1.Cf. MASTERS 185. 2.Ib. 3.Ib. 147. 4.Cf. ib.; detta sker ständigt också i drömmar.

- 123 -

procent av dem som deltog i Masters' och Jean Houstons drogexperiment l. "Integrerande nivå" är en beteckning för det stadium där försökspersonen uppleveren integration av sin personlighet. Denna "nivå" uppnås av ett fåtal människor. Endast

tjugotre procent av Masters' och Jean Houstons försökspersoner uppnådde denna "nivå" 2. Karakteristiskt för denna "nivå" är en känsla av en

djupgående positiv förändring i ens personlighet. Mycket ofta kallar människan själv denna upplevelse religiös. Föreställningarna på denna "nivå" innehåller berättelser om en konfrontation med tillvarons grundvalar, Gud, mysteriet eller den fundamentala verkligheten. Människan är övertygad om att upplevelsen är sann. Människan säger att hon i

framtiden vill reagera enligt de nya insikter som hon har fått under drogpåverkan. om de faktiska Masters' och Jean som Houstons följde en

uppfattning

förändringar sig

drogupplevelse

skiljer

betydligt

från

försökspersonernas egna uppfinningar. Nittiofem procent av deras försökspersoner ansåg sig ha förändrats till det bättre tack vara drogupplevelsen, medan det enligt Masters' och Jean Houstons bedömning hade inträffat positiva förändringar i personligheten endast hos cirka fem procent av försökspersonerna 3. De försökspersoner vilka uppnådde denna "nivå" var enligt detta forskarpar väl förberedda för drogexperimentet. De hade redan en ingående självkännedom som de hade skaffat sig under en lång tidsperiod utan att spara sina ansträngningar 4. Drogupplevelsen på den "integrerande nivån" skiljer sig enligt Masters och Jean Houston från de mest intensiva, 1.Cf. MASTERS 147. 2.Cf. ib. 3.Cf. ib. 150. 4.Cf. ib. 149; här kan man lägga märke till att hallucinogenernas terapeutiska verkan förekommer hos de "friska".

- 124 -

behagliga upplevelserna

utan droger däri, att durationen

av en drogupplevelse varierar från femton minuter till två timmar medan till exempel de "traditionella, mystiska" upplevelserna varar endast några minuter. Dessutom anser de att förändringarna efter en drogupplevelse är djupare än förändringar efter en upplevelse utan droger 1. De upplevelser som liknar "religiöst-mystiska" upplevelser förekommer enligt Masters och Jean Houston på denna "integrerande nivå". De anser att man inte får behandla drogupplevelsen som en onyanserad innehållet helhet, i utan att man närmare På skall granska som

framställningarna.

samma

sätt

mystikerna i den "traditionella" litteraturen understryker att det finns olika stadier på vägen till en "mystisk" upplevelse bör man undersökade olika stadierna i upplevelser under drogpåverkan 2. Masters och Jean Houston är medvetna om att deras schema inte täcker den faktiska progression som kan förekomma under drogpåverkan, utan att det endast är en förenklad modell. I verkligheten

framskrider processen inte schematiskt från den "lägsta nivån" till den "högsta" utan människan kan ha uppnått en "hög nivå" och sedan fallit ett steg "neråt" i g e n 3 . Schemats betydelse är närmast den att man med hjälp av det kan igenkänna på vilken "nivå" människans

upplevelse rör sig. Masters och Jean Houston har skapat tre huvudkriterier för att kontrollera de djupaste "religiösa" upplevelsernas validitet. Dessa kriterier är följande: 1.Möte med den Andre på en "integrerande nivå", 2.Förändring i Jaget, 3.Ett fenomenologiskt framåtskridande genom den

"sensoriska", den "rekollektiv-analytiska" och den

1.Cf. MASTERS 149. 2.Cf. ib. 258; med "traditionell litteratur" avser Masters och Jean Houston här James' "Varieties of Religious Experience". 3.Cf. ib. 267.

- 125 -

"symboliska" nivån" 1.

nivån

innan

man

uppnår

den

"integrerande

Den "religiösa" upplevelsen är med andra ord enligt Masters och Jean Houston resultat av en komplex process som framskrider genom de fyra ovannämnda "nivåer". De framhåller: "Sensory some

level phenomena are especially rich and typicallyinclude variety of cosmological mysticism which may be an

important

first step towards the more profound mystical state yet to come. After that, the subject unimportant moves quickly through to comparatively the symbolic

recollective-analytic

materials

experiences carrying him to the threshold of what for want of a better term we will call the Mysterium of the integral level. "2 Masters och Jean Houston lade märke till att de få personer (sex av tvåhundrasex) vilka uppnådde den "mystiska" upplevelsen var mycket lika varandra i vissa avseenden. Alla hade redan länge aktivt sökt den "mystiska" upplevelsen antingen med hjälp av

meditation eller andra motsvarande övningar eller underfle ra års tid visat intresse av att uppnå den "integrerande nivån". Dessa människor hade en ovanligt hög IQ. De var i allmänhet väletablerade och begåvade individer i åldern kring fyrtio år. Av detta drar Masters och Jean Houston den slutsatsen att det är möjligt endast för personer med vissa anlag att uppnå en "mystisk" upplevelse under drogpåverkan. De skall

alltså vara mycket intelligenta och tro på den "mystiska" upplevelsens giltighet. Till saken hör också att personen är mycket ivrig att skaffa sig en "mystisk" upplevelse. Av vikt är ytterligare, att personen redan länge med hjälp av olika metoder, har försökt skaffa sig den mognad som krävs för att han skall kunna genomgå en mycket intensiv upplevelse 3. Redogörelserna för drogupplevelsen, hos det fåtal personer vilka enligt Masters och Jean Houston hade uppnått den

"mystiska"

1.Cf.

MASTERS

300.

2.Cf. ib. 3.Cf. ib. 307.

- 126 -

upplevelsen, visade stora likheter med varandra. Nästan alla beskriver att upplevelsen började med en känsla av att jaget' upplöstes i ett "gränslöst varande" och sedan

följde en förnimmelse av att personen uppfrågades i ett flöde av "övernaturligt ljus". En annan vanlig beståndsdel av deras föreställningar var att de hade blivit medvetna om sig själva som en del av "universums energi" 1. Fastän den "mystiska" upplevelsen under drogpåverkan är en upplevelse på den "integrerande nivån", resulterade denna upplevelse mycket sällan i häftiga förändringar i den

medverkandes personlighet. Förklaringen till detta var att Masters' och Jean Houstons försökspersoner var väl förberedda för experiment 2. Drogtillståndets funktion är enligt Masters och Jean Houston "/.../that of giving the subject the final push off the mystical brink on which he or she already was standing" 3. Enligt dem skiljer sig den "traditionella mystiska"

Upplevelsen från den"mystiska" upplevelsen under drogpåverkan endast i tillkomstprocessen. Skillnaderna i processen är följande. — I den "traditionella" mystiken, både den västerländska och den österländska, genomgår den sökande en lång, mödosam process under vilken han gradvis skall bli av med all tankeverksamhet för att det på så sätt skapade vakuumet skall kunna bli f y ll t av så ka ll ad

"Mystical Void". Under påverkan är processen precis den motsatta. I hågkommandet av olika slags händelser,

tankeassociationer, sinnesrörelser, förekomsten av bilder och symboler intensifieras betydligt. Förekomsten av tankar och känslor i människans medvetande ökar så häftigt att det tycks vara svårt att stå ut med en så stark intensifiering. Denna process fortgår ända tills man uppnår den

"integrerande nivån" och då "/.../ consciousness abrubtly and spontaneously contracts, narrowing to a focal point of awareness, which being so compacted then explodes into the mystic state of One Single Reality. The process is such

1.Cf. MASTERS 307s. 2.Cf. ib. 311. 3.Ib. 312.

- 127 -

that the phenomena condense into the Noumenon, t h e m a n y into the One, the particulars into Essence" 1.

4.4. Gelpkes tolkning

Tidigare har jag

behandlat

Gelpkes uppfattning

om

förhållandet mellan drogupplevelsen upplevelsen. Där konstaterade jag

och den "mystiska" att Gelpke anser stadium" i den analysera hans drogupplevelsen.

drogupplevelsen ingå som ett "mystiska" upplevelsen. Nu tolkning av

"första skall jag bakom

verkningsmekanismen

Gelpke skiljer mellan olika slags användning av droger. Droger används dels enbart för att framkalla ett förändrat medvetandetillstånd, dels för att uppnå en "mystisk"

u p p l e v el s e . D e t ta s äg er G e l pk e bå d e p å ba s e n a v si n mångåriga erfarenhet med droger och på basen av vad han säger sig ha observerat under sina talrika resor i olika länder 2. Han har observerat att det till exempel i USA finns svarta sångare och predikanter vilka än med än utan hashish eller alkohol har kunnat uppnå ett "ekstatiskt" tillstånd. Han berättar att träffat människor vilka "/.../ han överallt har

gleichsam

konstitutionell auch der ermangeln

nicht nur aller elementar-

ekstatisch-mystischen, Fähigkeiten

sondern zu

rauschhaften

schienen" 3. Dessa människor har enligt honom kunnat dricka mycket alkohol

1.MASTERS 313; någon definition av begreppen "Mystical Void", "One Single reality", "Noumenon", "the One" och "Essence" ges inte av detta forskarpar. 2.I samband med två resor till Iran år 1958 och 1960 hade Gelpke forskat i, vilken betydelse hashish och opium hade haft och har År i den persiska han kulturens under fem

"Geistesgeschichte".

1961

gick

månaders tid igenom sammanlagt nitton självexperiment med LSD och psilocybin, cf. GELPKE 1962, 393. 3.GELPKE 1966, 225.

- 128 -

eller

rökt

stora

mängder

opium

eller

hashish,

intagit

meskalin eller psilocybin och ändå har det tillstånd, som dessa människor har uppnått med hjälp av dessa medel,

endast varit en tämligen "primitiv" tygellöshet eller en depression som har följts av bakrus. Drogpåverkan har

alltså inte haft det minsta att göra med det som Gelpke kallar "Rausch", och allra minst med "Ekstase" 1. Nu blir det förstås intressant att veta vad Gelpke anser vara förklaringen till denna skillnad. Han säger: "/.../ Beobachtungen bestätigt finden, dass die Begabung eines M ens ch en zum R aus ch in e ine m dir ekt en pr opo rt io nal en Verhältnis Fähigkeiten zu seinen ekstatischen und mystischen s t e h t " 2 . Detta är en kärnpunkt i Gelpkes

försök att tolka drogupplevelsen. Drogernas inverkan på människan är alltså för det första beroende av den

tradition som individen lever i och av hur mycket han har övat sig i denna tradition. Om människan inte har inövat de "mystiska" element som finns i dem tradition som hon lever i eller om sådana element inte alls existerar, är det enligt Gelpke omöjligt för henne att uppnå "mystiska" upplevelser. Upplevelsens kvalitet i sin tur beror på hur ihärdigt människan har inövat den "mystiska" process som traditionen föreskriver. "Das heisst beispielsweise die elementarsten Arten der Berauschung - so etwa Weingelage im Rahmen eines Volksfestes ein und die

Erfahrungen der grossen Mystiker, die den Urgrund allen Seins erleben, sind zwar Vorgänge, die sich gleichsam am untersten und obersten Ende einer Skala befinden, durch zahlreihe Zwischenstufen voneinander getrennt a b e r weisen sie doch zweifellos beide in eine die

andererseits

gleiche Richtung, weil sie beide darauf angelegt sind,

normalerweise bestehenden Zeit-Raum-Schranken zwischen Ich und Du, Individuum und Welt, Subjekt und Objekt, Bewusstsein und Wirklichkeit, zu durchbrechen" 3.

1.Cf. GELPKE 1966, 225. 2.Ib. 226. 3.Ib.

- 129 -

Vidare anser Gelpke att en människa som har mycket livlig fantasi eller som är kontemplativt sig lagd, så som till

exempel konstnärer, skiljer

från

människor, som

huvudsakligen arbetar för att uppnå materiella mål så som politiker, militärer och affärsmän. För en människa som har en benägenhet Gelpke, att ett fantisera naturligt eller meditera, till är sömnen, hon

enligt

tillstånd

vilket

"heimkehrt" och "/.../ den er auc h bewu sst ub er das Erwachen hinaus verlängert, indem er Geträumtes und

Gedachtes miteinander zu verbinden sucht und die Leitmotive seiner Träume auch im Wachen weiter verfolgt" 1 . Verksamheter av detta "bewusst anstrebte Übermüdung" 2 . Denna "överansträngning" används enligt honom som ett hjälpmedel att uppnå ett tillstånd som han kallar "Rausch der Übermüdung" 2. Med detta menar han ett tillstånd som kan uppnås på följande sätt. Man håller sig vaken flera dagar i sträck, avhåller sig från näring och koncentrerar sig

slag kallar Gelpke

mycket intensivt på meditationsövningar. På detta sätt uppnår människan förr eller senare en kritisk punkt, där den

yttersta fysiska och psykiska tröttheten och koncentrationssträvan plötsligt slår över till ett

tillstånd som är motsatsen till det tidigare. Efter denna snabba fysiska förändring förlorar människan som uppfattningen minuter om sina

dimensioner.

Kroppen

några

tidigare

upplevdes som en ytterst betungande börda blir nu alldeles betydelselös. Föremål i omgivningen verkar främmande. Motsvarande förändringar Känslomässsiga sker även i människans personliga

tankeverksamhet.

upplevelser

och

problem ses i ny belysning. Till exempel problem som en kort stund tidigare verkade olösliga, kan lösa sig själva u n d e r d e t t a t i l l s t å n d a v " R a u s c h d e r Ü b e r m ü d u n g " 3. Karakteristiskt egentligen kan för detta tillstånd är också Det att det

uppnås

förhållandevis

lätt.

största

hindret för dess uppnående för den västerländska människan

1.GELPKE 1966, 229. 2.Cf. ib. 230. 3.Cf. ib.

- 130 -

är enligt Gelpke hennes okunskap. Människan har ingen kännedom om den ovanbeskrivna upplevelsen, utan hon

uppfattar denna "Wirklichkeits erleben im Sinne der Mystik" som något som har med vidskepelse eller förryckthet att göra 1 . Det snabba ombytet till från ett "andligt-kroppsliga" helt motsatt

överansträngningar

med vetand etills tånd s om ä r först a stad iet till "Unio Mystica", förklarar Gelpke med hjälp av fenomen som enligt honom sker i sömn och drömmar. Eftersom drogupplevelsen sammanfaller med det som han kallar "Rausch der Übermüdung" gäller denna tolkning även drogupplevelsen. Också "normala" i drogupplevelsen har människan genombrutit det 'jag'- medvetandets rums- och tidsbarriär. Det

upplevelseinnehåll, som människan på detta sätt uppnår, kan bli strukturerat på två olika sätt. Det kan hända att ångesten och rädslan är så övertygande att människan känner sig övergiven och ångestfull hur hon än försöker komma ifrån det. Det andra alternativet är att den fysiska och psykiska spänningen, som har uppstått antingen med eller utan droger, hastigt ombyts till en behaglig upplevelse. Då erfar människan en känsla haft 2. Ytterligare framhåller Gelpke att även om människan under drogpåverkan har positiva upplevelser då hon kan övervinna känslor av ångest och rädsla, kvarstår ännu problemet hur hon skall kunna integrera upplevelsen, i vilken hon av måluppfyllelse. Hon har

övervunnit den rädsla och osäkerhet som hon tidigare har

genombröt gränserna för tid och rum med den värld där dessa gränser gäller. Gelpke säger om detta: "Ob ihm das leicht oder schwer fällt, gelingt oder misslingt, hängt aber nicht nur von ihm allein ab, sondern auch in hohem Masse vom Charakter seiner Umwelt" 3.

1.Cf. GELPKE 1966, 230s; eller det som människan inte kan förklara, kallar hon "mystiskt". 2.Cf. ib. 256. 3.Cf. ib. 257.

- 131 -

I drogupplevelser och upplevelser som uppnåtts med andra hjälpmedel och som Gelpke anser vara "mystiska" upplevelser i "första stadiet" sker "/.../ Annäherungen und in Richtung auf jene letzte Wirklichkeit, Angleichungen die das Ich-

Bewusstsein mit der Chriffr 'Tod' belegt" 1. - Med hjälp av droger kan människan inte, enligt Gelpke, uppnå det mest intensiva "mystiska" tillståndet, 'jag' medvetandets

död". Gelpke tar exempel på föreställningar om en "mystisk" upplevelse, som enligt honom är ouppnåelig med hjälp av droger från Nizamis bok "Leila und Madschnun" 2. Den döende kvinnan Leila säger till sin moder: "´Du sollst mich, wenn ich tot bin, schmucken wie eine Braut. Mache mich schön - womit? Nimm als Augensalbe Staub von den Wegen Madschnuns, bereite mir Indigo aus seiner Not, besprenge meinen Scheitel mit dem Rosenwasser seiner Tränen, huile mich in den Durf seines Grams... Ein blutrotes Totenkleid wunsche ich mir, denn ich bin ein Blutzeuge wie die Märtyrer. Man trägt Rot zu den Festen, und ist mein Tod nicht mein Fest? Dann hulle mich in den Schleier aus Erde, den ich nicht wieder ablegen will... Oh, er wird kommen, mein Wanderer, mein Ruhloser! Ich weise es. Er wird auf meinem Grab sitzen und den Mond suchen und nur den Schleier sehen - die Erbe, und er Wird weinen und klagen. Dann, Mutter, denk daran, dass er mein Freund is und welch ein Freund! Denk daran, dass ich dir hinter lasse als mein Vermächtnis, dass du ihm Gutes tun sollst, ihn trösten und ihn niemals verachten. Tu es um Gottes willen!. Denn sieh, ich habe ihn lieb gehabt, und ich möchte, dass auch du ihn lieb hast, wie ich..." Noch immer liess die Sorge um Madschnun das Herz von Leila nicht los, und sie fuhr fort: 'Wenn er kommt, Mutter, und wenn du ihn siehst, so richte ihm von mir ein Botschaft aus! Sag ihm: 'Im Augenblick, da Leila die Kette dieser Welt Zerrissen hat, ist sie gegangen mit dem Gedanken an dich und Liebe an dir. Sie hat dir bis ans Ende die Treue gehalten. Dein Lied ist

1.GELPKE 1966, 231. 2.Cf. ib. 243s.

- 132 -

hier stets das ihre gewesen, und die hat es als Wegzehrung auf die Reise hinüber genommen. Ihre Sehnsucht nach dir ist mit ihr nicht gestorben. Du kannst ihre Augen hinter dem Schleier von Erde nicht sehen, aber diese Augen halten Ausschau nach dir und folgen dir auf deinem Weg, wohin du auch gehst, und warten auf dich und fragen: Wann kommst du?...' Sag ihm das, Mutter'!" 1 Denna Nizamis beskrivning består enligt Gelpke av sådant material som kan jämställas med de största mystikernas mest intensiva upplevelse. Fastän han ansåg drogup plev elsen kunna vara en "mystisk" upplevelse hos människor som har levt i en tradition som innehåller föreskrifter om d en "mystiska" upplevelsen, är det ändå omöjligt för dem att med hjälp av droger eller asketiska övningar uppnå de mest intensiva "mystiska" upplevelserna 2. Men de med hjälp av droger eller olika ekstastekniker uppnådda upplevelserna kan fungera som "vägvisare", och är nog viktiga som sådana för uppnåendet av "mystiska" upplevelser på "högsta stadium".

1.NIZAMI 299ss. 2.Cf. GELPKE 1966, 244.

- 133 -

4.5. Arthur Deikmans tolkning

Deikman anser att de förändrade medvetandetillstånd som människan har uppnått med hjälp av droger och experimentell meditation är analoga med "klassiska, mystiska"

upplevelser. Han framhåller detta efter att experimentellt ha utforskat meditation. Han säger: "An initial shortterm experimental study showed that very striking changes in

the perception of the self and of objects were possible through the use of this procedure, and there were also indications that analogues to the classical mystic experience could be achieved as well." 1 Upplevelser under hallucinogenpåverkan liknar ofta, enligt Deikman, upplevelser utan d r o g e r 2. Han gör ingen

fenomenologisk skillnad mellan en "mystisk" upplevelse som man har uppnått via meditation och den som har uppnåtts med hallucinogener, utan i vartdera fallet är det enligt honom fråga om en process som han kallar "de-automatization". Med detta menar han ett upphävande av den autonoma process som förekommer vid perceptionen. Detta resulterar tidvis i att k a pa ci t et en fö r pe r ce pt i on ä r s va g ar e me n h ar st ör r e räckvidd än vad som är fallet under "normalt" medvetandetillstånd 3. Beträffande "Automatization" omfattar Deikman Heinz

Hartmanns definition: "In well-established achievements, they (motor apparatuses) of the function automatically: involved in the the

integration

somatic

systems

action is automatized, and so is the integration of the individual mental acts involved in it. With increasing exercise of action, from its intermediate only steps motor

disappear

consciousness...not

behaviour, but perception

1.DEIKMAN 1971, 297. 2.Cf. ib. 311, 316. 3.Cf. DEIKMAN 1967, 58.

- 134 -

and thinking, too, show automatization."l Deikman har utarbetat en modell i vilken psykologiska och fysiologiska variationer betraktas som manifestationer av två grundläggande tillstånd, vilka är samordnade till en speciell funktion. Denna modell använder Deikman för att för klara sådan a fen omen som u ppmärk samhet , "mys tisk"

perception, hallucinogernas inverkan och psykos. Deikman utgår ifrån att människan är en sammansättning av delkomponenter med biologiska delkomponenter och är psykologiska enligt honom dimensioner 2. Dessa

samordnade i två tillstånd vilka han kallar "action mode" och "receptive mode". Med "action mode" avser han ett tillstånd hos människan manipulera som är organiserat för att psykologiska

omgivningen.

Huvudsakliga

manifestationer av detta tillstånd är fokaluppmärksamheten ("focal attention"), på objekten baserad logik, förhöjd perception av rummet och formella karakteristikas dominans över de emotionella; former och innebörd är viktigare än färger och textur. Detta tillstånds attribut utvecklas när den "mänskliga organismen" står i interaktion med omgivningen. Deikman ger ett exempel på detta: "/.../ very early in life focusing attention is associated not only with the use of intrinsic muscles of the eyes, but also becomes associated with muscle movement of the neck, head and body, whereby visual interest is directed towards objects" 3. "Receptive mode" är motsatsen till "action mode". Det är ett tillstånd som är organiserat kring "intagandet" av omgivningen i stället för manipuleringen av den. Under detta tillstånd är det enligt Deikman möjligt för människan att maximalt "intaga" omgivningen. Material som deikman

1.DEIKMAN

1971,

313; beträffande Deikmans omfattning

av Hartmanns uppfattning, cf. HARTMANN 88ss. 2.Deikmans åsikter psykologiskt system representerar som tolkar med ett teoretisktav med

strukturen än

människans psyke automatiska termer. 3.DEIKMAN 1973, 68.

hellre

organiska

- 135 -

anskaffat i

samband

med

en

undersökning

där

han

experimentellt utforskade meditation

stöder detta. Han

framhåller: " Some of the visual phenomena of the meditation experience /.../, such as loss of the third dimension of the vase, diffusion of its formal properties, and a tendency toward homogenous color field, appear to be a result of a de-automatization leading to a breakdown of the percepts in the direction of a primitive visual experience. However, the more striking perceptions, of force, movement, and light - as well as other entities to be described below - may possibly be the product of a deautomatization that permits the awareness of new dimensions of the total stimulus array." 1 Karakteristiskt för ett maximalt utvecklat tillstånd av "receptive mode" (ett tillstånd där "action mode" är helt utblåst) är att det är omöjligt för organsmen att reagera på omgivningen 2. också under Detta tillsånd uppnås enligt upplevelser och Deikman under

"ekstatiska"

drogpåverkan. Ett maximalt tillstånd av "recptive mode" når människan mera sällan, vanligare är i stället ett tillstånd med aktiv samverkan med omgivningen. Deikman framhåller: "/.../, as in the case of the monk working in the garden or lover in the sexual intercourse. /.../ The enlightened monk, working in the garden, operates in the action mode only to the extent needed to conduct his work activity, and the receptive mode can thereby still play a prominent role in his conscious experience "3. Denna Deikmans modell om det bimodala medvetandet baserar sig på en funktionell orientering, alltså på emottagandet av och handlandet med omgivningen. Med "recpeptive mode" menar Deikman inte ett ignorerande av världen eller ett

1.DEIKMAN 1971, 314. 2.Det finns en frapperande likhet mellan Huxley' s beskrivning och Deikmans slutsats, cf. HUXLEY 1957,

31s. Katatonia patienter är ett exempel på människan vars "action mode" har slutat existera. 3.DEIKMAN 1973, 71.

- 136 -

tillbakagående från den, fastän valet av "receptive mode" även kan användas för detta ändamål 1 Valet av tillstånd bestäms av de individuella motiven. Deikman anser det vara svårt att säga särskilt mycket om specif ika hierarki av motiv som påverka r valet av tillstånd2. Deikman framhåller ändå: It is my impression,

however, that the baseline of mode choice is set by the general orientation of the individual's culture." 3 Enligt Deikman föregås ofta anfall av akut schizofreni av "mystiska" tillstånd. Fastän dessa anfall skiljer sig från fall till fall kan man ändå urskilja vissa grundläggande lik hete r som till exempel en känsl a av gemenska p me d människor, världen, Gud; intensiva affektiva gensvar, och en förv irrad uppfa ttning av kontur er 4. Deikman anse r

framställningar av denna typs psykotiska upplevelser i hög grad likna rapporter om "mystiska" upplevelser. I den bimodala modellens termer innebär en sådan upplevelse ett snabbt och intensivt ombyte till "receptive mode", minskad differentiering av förhållandet mellan själv och objekt, ett förstärkt inflöde av sensoriellt material och en ickeverbal,icke-logisk tankeprocess5. Dessa upplevelser, både

de "mystiska" och de psykotiska, anses av Deikman ha uppstått i fenomenologiskt likartade situationer, och då vanligen i situationer där människan desperat har kämpat med något problem, kommit till ett oöverkomligt dödläge och gett upp hoppet 6. För en mystiker utlöses detta dödläge

1.Cf. DEIKMAN 1973, 71. 2.Enligt min åsikt är detta nyckeln till förståelsen av mekanismen bakom drogupplevelsen. 3.Cf. DEIKMAN 1973, 71. 4.På denna punkt hänvisar Deikman (cf. 79) till Bowers' 1966, 246s. 5.Cf. DEIKMAN 1973, 79. 6.Cf. 353. ib. Av samma åsikt är Bowers, cf. BOWERS 1968, DEIKMAN 1973, BOWERS

och Freedmans uppfattning,

- 137 -

därigenom att han upplever ett "förenande" med Gud eller "Verkligheten". Den psykotiska personen kommer inte ur detta dödläge utan försöker i stället få kontroll över situationen 1. Fastän den "mystiska" och den psykotiska upplevelsen

uppstår i likartade situationer finns det enligt Deikman en betydelsefull skillnad i ett annat avseende. Ett

övningsprogram som kan betraktas som ett utvecklande av "receptive mode" föregår den "mystiska" upplevelsen medan den "mystiskt psykotiska" upplevelsen saknar motsvarande övningsprogram 2. Enligt Deikman har undersökningar av

terapisituationen avslöjat att det bakom den "mystiska" psykosen hos patienten ligger destruktiva fantasier gentemot ett en intensivt hat och kär person, vilket

patienten inte har varit medveten om. På basen av detta anser Deikman att den psykotiska förändringen i medvetandet är ett defensivt ombyte till en tillståndstyp som skall utestänga destruktivt handlande mot en annan människa. Han framhåller: "If someone is ecstatic, Christlike, overcome buffeted by

with the significance of a thousand details,

alternate winds of fear, exultation, grief, and rapture, he is in a state that maximizes what comes in and minimizes the possibility of aggressive action on someone else." 3 När ett ovanbeskrivet ombyte av "tillståndstyp" inträffar, sker följande: "The control gates are thrown down, and the world floods in through the senses and through the inner s t o r e s o f a f f e c t a n d m e m o r y " 4. " A c t i o n m o d e " h a r d å blivit utestängt. Mystikerna lyckas under detta tillstånd uppnå harmonisk integration med världen med hjälp av det inlärda referenssystemet.

1.Cf. DEIKMAN 1973, 79. 2.Deikman baserar sin utsaga på Mednicks och

Schulsingers forskning cf. MEDNICK 87s. 3.DEIKMAN 1973, 80. 4.Ib.

- 138 -

I samband med den "akuta mystiska" psykosen trycker ett avgörande förkastande av strävandet till världen av en kollaps av "action mode". Därefter följer en snabb tillsrömning av "receptive mode" kognition och perception för en person som är oförberedd 1. Deikman anser att många drag som tillåter oss att identifiera upplevelser av detta slag med "receptive mode". Sådana drag i drogupplevelsen är enligt honom /.../ "a marked decrease in self-object distinction; a loss of

control over attention; the dominance of paralogical thouht forms; intense affect and vivid sensory experience;

decreased field articulation and increased parasympathetic stimulation; plus a reification of thought and feeling with a corresponding decrease in 'reality testing'" 2. Deikman anser att hallucinogenernas huvudsakliga effekt är en "de-automatization"; till exempel ett tillintetgörande av de automatiska psykologiska strukturer som uppställer gränser för, väljer och tolkar perception 3. Tanken att föreställningar om "mystiska" upplevelser skulle vara tecken på regression 4 omfattar Deikman inte. Han

skriver: "One might call the direction regressive in a developmental sense, but actual experience is probably not within the psychological scope of any child. It is a deautomatization experience functions gains now occuring its in an adult mind, and the and of

richness to

from a

adult

memories mode

subject

different

con scious ness.” 5 "Ins tead of 're gressi on' or ' un realistic' or 'autistic', we might better term our

organismic options 'alternative modes' and be receptive

1.Cf. DEIKMAN 1973, 80. 2.Ib. 80s. Deikman hänvisar här till Masters' och Jean Houstons bok "Varieties of Psychedelic Experience" och Hartmans et al. artikel "Psychedelic Agents in Creative Problem Solving: A Pilot Study." i "Altered States of Consciousness" (ed. C.TART) sid. 445-461. 3.Cf. DEIKMAN 1966, 337s. 4.Cf. LINTON BARR, Harriet 1972, 155; MASTERS 185. 5.DEIKMAN 1966, 331.

- 139 -

to what they have to teach us."1 Hos patienter med schizofreni kan ombyte till "receptive mode" framkalla för starka att ångestkänslor och

kompensationsförsök upplevelsen. gensvar. Fenomenet Detta

kontrollera är

"receptive-mode"ett "action-mode"

kompensationsförsök

förekommer Vid

enligt

Deikman av tankar

även och

vid känslor

drogupplevelser.

intensifiering

vill människan kontrollera sig själv, vilket i sin tur stör upplevelseförloppet ("bad trip") 2. "Resceptive mode" möjliggör hos människan vissa aktiviteter vilka annars är möjliga. Ett enkelt exempel på detta är enligt Deikman behovet hos en människa att överge "action mode" när hon försöker komma ihåg ett bortglömt namn. Först anstränger hon sig för att komma ihåg, men sedan ger hon upp försöket med konstaterandet kan att namnet nog kommer ihåg eller leder till obehagliga upplevelser

snart. det 3 .

Efter några minuter

hon faktiskt

komma

Deikman

framhåller

att

undersökandet

av

"mystiska"

medvetandetillstånd ger anledning att påstå att "recpetive mode" kan förse människan med "a way of man inte kan uppnå i "action mode" 4. knowing' "

beträffande vissa aspekter av verkligheten, aspekter, vilka

1.DEIKMAN 1973, 86. Deikmans Leuners tolkning såtillvida

resonemang står mot att enligt Deikman

föreställningar om drogupplevelsen innehåller material från den tidiga barndomen och från senare tider i personens liv. Leuner framhåller att det är fråga om regression och material från den tidiga barndomen, cf. LEUNER 1972c, 113, 121. 2.Cf. DEIKMAN 1973, 82. 3.Cf. ib. 83. 4.Cf. ib. 84.

- 140 -

4.6. Hanscarl Leuners tolkning

Enligt Leuner kan man närma sig den "religiösa" upplevelsen under drogpåverkan från två olika perspektiv. A ena sidan kan man se den som en beståndsdel i en rituell erfarenhet och i kultisk användning, å andra sidan kan man underkasta den vetenskaplig upplevelsen i den experimentell av det granskning1. Den och är en

subjektiva

"ekstatiska" dimensionen sig

"transcendentala" som inte av

"kosmiskt-mystiska" definieras, vare

något,

kan

genom

interpretation

empirisk forskning eller genom en teoribildning. Leuner vill alltså inte i fästa sig vid dessa definitionsfrågor drogupplevelsens utan

försöker

stället

förstå

terapeutiska

betydelse och ur den synvinkeln kasta ljus över den speciella "religiösa" upplevelsen 2 . utgående därtill från den Leuner vill tolka drogupplevelsen och den

nuvarande teoretiska den

kliniska synen.

erfarenheten

hörande

Eftersom

"psychedelische under

Spitzenerfahrungen",

"religiösa"

upplevelsen

drogpåverkan -, har visat sig vara ett "Heilmittel", detta 3.

anser

han det vara fruktbart att fråga sig vad som utgör grunden till Han vill isolera en de delkomponenter som en gör att

drogupplevelsen under verkan.

terapisituation har

terapeutisk

Leuner försöker bygga en förklaringsmodell utgående från den psykolytiska empirin. Han anser det vara relevant att vid ett sådant tolkningsförsök vända sig till de skolor inom psykologin, vilka undersöker och arbetar tilldragelser. För honom finns det med två emotionella möjligheter:

psykoanalysen s omgrundas och sidan, och den jungianska

vidareutvecklades av Freud å ena

1.Leuner

hänvisar

till

Pahnkes

"Good-Friday"-

experimentet. 2.Cf. LEUNER 1972c, 109. 3.Cf. ib.

- 141 -

psykologin å andra sidan. Leuner anser det inte vara relevant att grunda sin uppfattning människans försöker vara det på Jungs lära, därför är att Jungs hypoteser När om man det

psyke en

enligt modell välja är

honom av det

alltför

ytliga. anser

bygga

drogpåverkan första

Leuner

fruktbart enligt

att honom

alternativet med

eftersom ytliga

mindre

belastat

hypoteser. 1 Den freudianska uppfattningen om människans känsloliv utgår

enligt Leuner från tron att det "ursprungliga jaget" redan i tidiga år avskiljer sig från omgivningen. "Jag-känslan" hos en vuxen människa är bara en "eingeschrumpften" rest av den allomfattande "jagets" djupgående barndomen, känsla som utgör den "innersta" Först till känslan genom den av en omvärlden 2. återvändande men i

förbundenhet regression, ett

med ett

tidiga

latent

beredskap

liggande

känsloområde, kommer "die Innengefuhle der Verbundenheit" med det "gränslösa alltet" hos den vuxna människan åter till synes 3. Leuner mellan anser den att man kan finna samma inbördes och i förhållande

"religiösa" Denna likhet

känslan kommer

människans längtan efter

behovssituation.

fram

trygghet hos en allsmäktig fader under den tidigaste barndomen. Leuner framhåller detta. att erfarenheterna från detta den att från blir det av

psykoanalysen också en annan

bestyrker grundsats är

Utgående

förståelig,

nämligen

psykiska

livet

huvudsakligen

determinerat

erfarenheter från första levnadsdagen 4. I den ekstatiska upplevelsen sjunker 'jaget' undan och Gud intar dess plats. En sålunda uppkommen Gud är enligt Leuner "/.../'Gott-Vater' eine Hinausprojektion des

1.Cf. LEUNER 1972c, 110. 2.Cf. ib. 113. 3.Cf. 421ss. 4.Cf. LEUNER 1972c, 114. ib. -Här hänvisar Leuner till Freud, cf. FREUD

- 142 -

Väterlichen schlechtin in die Aussenwelt,

d.h.

in den

Himmel darstellt, so wird diese projektion in der Ekstase nicht nur zuruckgenommen, sondern sogar in das Ich selbst aufgenommen; anders ausgedruckt: Ich und Gott sind Ich" 1 Leuner framhåller att tillstånd är en stark "Ich"2. karakteristiskt för "ekstatiska" spänning mellan "liber-Ich" och

I en sådan spänningssituation blir "Über-Ich",

som består av en personlig fader, ersatt med en "Gud- Fader". Denna "Gud-Fader" är enligt Leuner en "Ich-ideal" för människan. Under "esktatiska" tillstånd identifierar "Ich" sig med det "gudomliga Ich-idealet" 3. Vidare framhåller Leuner att mystiska" upplevelsen sker en det vid den "kosmisktav idealen. Den

introjektion Gud i

allsmäktige fadern,

instansen av

jaget' , bli r en stark

avlägsnas. Detta leder i sin tur till att 'jaget' formenligt utblåst och att det kommer att

intaga

"narzisstisch" position. "Narzisstische Regression" såsom till exempel en

"paradisisk" föreställning om sammansmältningen med moderns bröst kan enligt Leuner anses vara något positivt. Leuner o m f a t t a r H e i n z K o h u t s u p p f a t t n i n g o m n a r c i s s i s m e n 4. Enligt Kohut kan den primära identiteten med modern

uppfattas' som en förelöpare för "Erweiterung des Selbst" som inträffar senare i livet. Den primära upplevelsen av modern som det "ursprungliga universum" erinrar sig många människor i form av ofta förekommande vaga anklagelser "/.../ die man Med unter dem Begriff des 'Ozeanischen Leuner Gefühls' i des detta kennen" 5. sammanhang

begreppet "die

"narcissism"

menar

rúckbezogen

Ich-Ausweiterung

ekstatischen und kosmisch-mystischen Erlebens"6.

1.LEUNER resonemang

1972c,114s. Leuner följer här Helene Deutsch's i hennes artikel "Uber Zufriedenheit, Glück und

Ekstase", cf. DEUTSCH, Helene 412. 2.Cf. ib. 115s. 3.Cf. ib. 4.Cf. KOHUT 582. 5.FREUD 422. 6.Cf. LEUNER 1972c, 121.

- 143 -

Leuner

anser

att även

han

med

ovanförklarade förklara

psykoanalytiska i

begreppsfokus

kan

verkningsmekanismen att

drogupplevelsen.

Han

framhåller

lakoniskt

upplevelsen

under drogpåverkan liknar "primär Narzissmus" 1. Leuner hänvisar här till ett protokoll över drogupplevelser i vilket man enligt honom tydligt kan märka försjunkandet till "primär Narzissmus" 2. I ett protokoll som Leuner den hänvisar till hon beskriver fick en

tjugotreårig

kvinna

upplevelse

som

efter

intagande av 300 mikrogram LSD 3. Kvinnan var ogift och hade ett barn. Hon hade när haft hon en var olycklig mycket barndom. ung. Fadern hade hade inte

lämnat

familjen

Modern

kunnat sköta henne. När hon fyllde fjorton år togs hon från modern efter domstolsbeslut. Som sextonåring blev hon intagen för psykiatrisk vård. Därefter klarade hon sig en tid framåt tills hon vid fyllda 22 år själv sökte

psykiatrisk vård. Diagnosen var svår depression. MMPI till exempel gav då högsta värden för frågor som mätte psykopati och schizofreni och betydligt högre värden än "normala" beträffande depression och ångest 4. I början av protokollet berättar hon hur känslorna varierade från stark ångest och rädsla till en känsla av

"inre" frid. Varje gång då läkaren (som ledde sessionen) visar värme och vänskap mot patienten, försvinner hennes

ångest och en känsla av trygghet och behag fyller henne. "Der Doktor ergriff meine Hand und plötzlich schwand meine Furcht. Ich gab mich ganz der Musik hin und wurde eins mit ihr...Bald hatte ich ein starkes meinem Gefühl sehr inneren warm zu Friedens. werden. Ich

Plötzlich

schien

Körper

fuhlte mit allem Sinnen, dass ich in der Hölle war. Wärmer und wärmer wurde mein Körper und brach plötzlich in Feuer aus. Ich hatte Angst. Der Doktor nahm meine Hand. Plötzlich schien es mir, als sei Gott mit mir. Ich war nicht länger 1.Cf. LEUNER 1972c, 121. 2.Cf. ib. 3.Cf. LEUNER 1972a, 43. 4.Cf. LEUNER 1972b, 83.

- 144 -

ängstlich.“ 1 Efter en tid ingrep läkaren som ledde sessionen. Han visade för patienten bilden av en patienten såg denna bild moder med ett barn. När blev hon upprörd. Hon

identifierade sig med bildens moder och föreställde sig att barnet var hennes eget. Samtidigt kände hon att hon ändå kunde älska sitt barn, vilket hon tidigare hade ansett vara omöjligt. närvarande. I detta ögonblick föreställde hon sig att Gud var "An dieser Stelle fuhlte Ich, als ob Gott mich

in seinen Armen hielt und sich mir offenbarte. Ich lächelte und sagte 'Ich habe ihn gefunden, ich habe ihn gefunden'. Ich hatte ein ausserordentliches Gefuhl fur Frieden und Wohlsein. Nachdem ich so viele Jahre allein herumgelaufen war, war nun Gott mit mir. Es war wundervoll...Ich fand auch Grunde fur alles.“ 2 I situationer där terapeuten förmedlar emotionell gemenskap och värme kunde det förekomma en känsla av "förenande" med Gud. Leuner anser att människan under drogpåverkan kan återupptäcka det som Erik Erikson kallar "basic trust" 3. Denna förklaringsmodell har enligt Leuner speciellt uppmärksammats vid psykoterapeutisk behandling av

schizofrena patienter. Den psykotiska regressionen till en " fru hn arz iss ti sch e" liv spe ri od m ed en ö ver väl dig an de

upplevelse av trygghet och "enhet" kan enligt Leuner vid vuxen ålder utjämna tidiga emotionella deficit. Det blir möjligt för människan att under drogpåverkan i den

regressiva överföringssituationen uppnå en "enhetskänsla" som hon inte tidigare har upplevt. På detta sätt uppfattar Leuner en drogsession som en höjdpunkt inom ramen för en långvarig psykoterapeutisk behandling4.

1.LEUNER 1972a, 43. 2.Ib. 3.Cf. LEUNER 1972c, 122. 4.Cf. ib. 123s.

- 145 -

4.7. Diskussion

Som man vid behandlingen av

Cohens

tolkning

kunde

konstatera, grundar Cohen huvudsakligen sin uppfattning på hjärnfysiologin. Han förmodar att det retikulära systemet i hjärnstammen svarar för selektiva filtreringsmekanismer. I och med att han har valt detta som utgångspunkt, kan han stöda sig på olika neurofysiologiska experiment. Cohen baserar sig egentligen på Marazzis teori om

hallucinogenernas farmakodynamik. Denna teori går ut på att en synaptisk "inhibitation" inte endast kan inskränka

aktiviteten utan även genom "disinhibitation" kan öka den. Hallucinogenerna verkar enligt Marazzi således hämmande på sådana "centrencephala circuits" filtrerande och hämmande effekt som på normalt har en stimuli 1.

imkommande

Cohens tolkning är alltså på sätt och vis en översättning av en neurofysiologisk teori till psykodynamiska termer. Sagt med dessa termer anser Cohen att hallucinogenerna inducerar en inskränkning av den i hjärnan normalt förekommande skyddsmekanismen 2 . Fastän droger i och för sig int e kan skapa något

upplevelsematerial, kan de enligt Cohen öppna nya vägar för sådana associationer som inte hade kunnat komma fram under "normalt" medvetandetillstånd. Detta säger Cohen utgående från sin neurofysiologiska basteori. Han menar alltså att hallucinogenerna orsakar förändringar i synapserna,

förändringar vilka tillåter förekomsten av associationer som inte skulle ha varit möjliga utan dessa kemiska förändringar. Jag skall inte här gå närmare finns3. in på Jag de olika vill ändå

neurofysiologiska teorier som

understryka att den nutida drogforskningen egentligen vet alltför litet om det biokemiska och neurofysiologiska

1.Cf. MARAZZI

1955a,

453ss; MARAllI

1955b,

365ss;

MARAllI 1962, 211ss. 2.Cf. COHEN 1964, 139; COHEN 1968, 30. 3.Teorier 78ss. saknas emellertid inte; cf. NETZ 36ss,

- 146 -

skeendet i synapserna. Till exempel i ett standardverk på området som utkom år 1974 (alltså tio år efter det att Cohen lagt fram sin tolkning) och som är författat av forskarna Trevor Silverstone och Paul Turner, säger dessa forskare att man vet ganska mycket om receptorernas kemi i det centrala nervsystemet men att man ändå inte kan göra mera än "/.../ make certain tentative suggestions on their /receptorernas/ nature, however, on the basis of what is known about their counterparts in the peripheral autonomic system" 1 . Man vet med andra ord så lite om synapserna, och om hallucinogenernas verkningsmekanism i dem, att man endast kan säga det vara sannolikt att hallucinogenerna interfererar med det centrala nervsystemet på flera olika sätt. Man är helt enkelt tvungen att tala om den sannolika farmakologiska nervsystemet. En annan central punkt i Cohens tolkning är att han fäster stor uppmärksamhet vid människans perceptionssystem. Han anser det vara möjligt för människan att förnimma endast det som hon kan bilda sig en uppfattning om med hjälp av det inlärda referenssystemet. Denna del av Cohens tolkning ligger på en betydligt säkrare grund än den som baserar sig på biokemi och neurofysiologi. Att ögat skulle vara en kamera, som objektivt registrerar den "yttre verkligheten", har den perceptionspsykologiska forskningen avvisat. Man anser allmänt att varseblivningen förutsätter något slags inlärt "mönster", vilket finns eller uppstår i transmissionsmekanismen i det centrala

1.SILVERSTONE 19. Om samma sak framhåller Fischer och Christie:"There is no clear explanation for the fact t h at t he sy n th et i c i s f a r m o re po w er fu l th an th e natural substance, nor is there mechanism of action understood. We have noted that LSD inhibits the transmitter, 5-HT /5-hydroxytryptamine/, and there is a chemical similarity between a part of the molecule, 5HT, and other psychotogenic drugs such as bufotenin and psilocybin, but no clear connection has been established between these data and the behavioral

- 147 -

observatörens hjärna 1 . Också mycket annat talar för denna del av Cohens tolkning. Man vet till exempel att hjärnan hos en människa som är född blind, inte är oförmögen att fungera "normalt", men att den saknar normer. Dessa normer lärs in under

barndomens lekar och övningar. De som till exempel är födda blinda men får synen tillbaka genom operation, måste alltså lära sig att se, eftersom de inte har "mönster" efter vilka de kan klassificera stimuli som kommer genom ögonen. De har ingen "mall" eller "filter" som gör att de kan utvälja de betydelsefulla dragen i den visuella erfarenheten. Ögat är alltså ingen kamera utan snarare en "projektionsapparat" som får de i hjärnan förekommande "mönstren" att ge mening och innehåll åt det varseblivna 2. Denna hypotes stöds ytterligare av ett antal drogexperiment som visade att de som är födda blinda inte hade några visioner under drogpåverkan. De hade i stället till exempel auditioner. Däremot visade det sig att de som hade sett en tid förrän de hade blivit blinda även kunde ha visioner 3.

1.Cf. DEIKMAN 1973,226; ITTELSON 178ss. Redan i början av 1950-talet skrev den berömde biologen Young i sin bok "Doubt and Certainty in Science": "The visual receiving system in its untrained state has only very limited powers. We are perhaps deceived by the fact that the eye is a sort of camera. Contrary to what we might suppose, the eyes and brain do not simply record in a sort of photographic manner the pictures that pass in front of us. The brain is not by any means a simple recording system like a film. /.../ Many of our affairs are conducted on the assumption that our sense organs provide us with an accurate record, independent of ourselves. What we are now beginning to realize is that much of this is an illusion; that we have to learn to see the world as we do." YOUNG 66. - Senare har till exempel Sundén omfattat Youngs uppfattning, cf. SUNDEN 1960, 48s. 2.Cf. YOUNG 90; SUNDEN 1960, 49; SUNDEN 1974, 26. 3.Cf. ROSENTHAL 238; RINKEL 1956a, 235; ALEMA 720.

- 148 -

D e n schematiska indelningen av d r o g u p p l e v e l s e r n a som Masters och Jean Houston lägger fram i sin tolkning,

baserar sig på deras mångåriga forskning om hallucinogener. När de förklarar de fyra "nivåerna" i drogupplevelsen,

fastställer d e ändå inte systematiskt med hjälp av empiriskt material att dessa Den "nivåer" måste med faktiskt andra ord

karakteriserar

drogupplevelser.

delvis anses vara en hypotetisk konstruktion. Innehållet i de "autentiska, stadiet" dessa studier 1. Karakteristiskt mycket vi d för detta forskarpar n är är de att de använder en i religiösa" upplevelserna den på det "högsta har

drogupplevelsen, noggrannt

"integrerande för med

nivån" av

forskare

redogjort

hjälp

case-

b e gr e p p sa pp a r a t men att de

f ö rs ö k er begreppen endast för

b e s k r iv a utan att

drogupplevelsen definiera Till dem

använder dem

eller när de

definierar försöker

bristfälligt. fenomen som är

exempel

redogöra

karakteristiska för den "integrerande nivån", framhåller de: "The important thing is that the encounter does take place in an atmosphere charged with the most intense affect. This affect rises to a kind of emotional crescendo climaxed by the death and purgation of some part of the subject' s being and his rebirth into a new and higher order of existence." 2 Begreppen "death", "purgation of some part of the subject's being" och "rebirth" lämnas helt odefinierade 3. Ett annat exempel på detta: "Specially, the subject tends to feel that his encounter with Being has in some way led to the erasure of behavioural patterns blocking his

1.Cf. MASTERS 267ss. 2.Ib. 3.I och för sig liknar Masters' och Jean Houstons

framställning till exempel Gelpkes, cf. GELPKE 1966, 213, 221. Många andra drogforskare talar om "döden" och "pånyttfödelsen", cf. ALNAES 564; REICHEL-DOLMATOFF

1 0 2s ; CO HE N 19 65 , 19 2. Ef te r so m M a st er s oc h J e an Houston inte definierar dessa termer är det omöjligt att dra vidare slutsatser on huruvida deras uppfattning skulle sammanfalla med andra forskares.

- 149 -

development, and the same time provides him with a new orientation complete with insight and energy sufficient to effect a dramatic and positive self-transformation " 1. I deras bok finns inte någon redogörelse som skulle verifiera citatet. De har med andra ord inte undersökt individens personlighet före och efter drogexperimentet Det är för att kunna att konstatera Masters och

eventuella

förändringar.

beklagligt

Jean Houstoninte definierar ovanstående begrepp, ty just dessa begrepp utgör deras huvudkriterier för fastställandet av

validiteten av de mest intensiva "religiösa" och"mystiska" upplevelserna."Our validity of these are major most criteria profound in for establishing and a the the

religious cases,

mystical of

experiences

three;

and,

most

process

phenomenological the integral."2

progression

through

sensory,

recollective-analytic and symbolic levels before passing into

Masters och Jean Houston ansåg även att drogupplevelsen på d e n "integrerande nivån" skiljer sig från de mest

intensiva, behagliga upplevelserna utan hallucinogener däri att durationen av en drogupplevelse varierar från femton minuter till två timmar medan de "traditionella, mystiska" upplevelserna varar endast några minuter. Här har de dragit en ohållbar slutsats. Vad jag egentligen ingen som helst upplevelse varar skillnader. Ett tydligt exempel på hur konkret dokumentation saknas när man kan först å spel ar det roll hur länge människans talar om innehållsmässiga

förekommer i ett sammanhang där Masters och Jean Houston uttalar sig om föreställningar på den "sensoriska nivån",

vilka innehåller speciellt mycket av det som de kallar some variety of cosmological mysticism". Detta förblir åter bara ett löst påstående eftersom det inte verifieras med hjälp av empiriskt material. Jag skall ta ännu ett exempel. Masters och Jean Houston

framhåller: "In nondrug introvertive mysticism, whether of the Eastern or Western variety, the seeker attempts a long, 1.MASTERS 2.Ib. 267.

- 150 -

arduous process of gradually emptying his mind of all its empirical content; sensations, that is, of all events, associations,

images, symbols - until the mind becomes a

virtual vacuum which then can be 'filled' with the Mystic Void. " 1 I och för sig kan det vara möjligt att människan till exempel - så som Deikman har visat - i samband med meditation lyckas sluta att tänka och därmed uteslutar associationer, bilder och symboler, men att säga att hon

sedan blir fylld med "Mystic Void" utan att bevisa detta leder ingen vart 2 . Masters och Jean Houston har ändå gjort en fruktbar insats däri att de har uppmärksammat betydelsen av att skilja åt olika stadier och olika intensitetsgrader i

drogupplevelsen. Forskningen på mystikens område hade överhuvudtaget lidit av att man inte tillräckligt hade tagit hänsyn till att man kan skilja på olika "stadier" i de upplevelser som

beskrivits av mystiker. (Till exempel Dicken har gjort en betydelsefull insats i och med att han har visat betydelsen av denna försummade aspekt i sin komparativa studie över den heliga Terasa och Johannes av Korset 3.) Denna aspekt h ade o ck så fö rsu mm ats i d en fo rs kni ng so m und ers ök te förhållandet mellan hallucinogena droger och religion. Det p osi ti va är a llt så at t Ma ste rs o ch Je an Ho ust on in te behandlar drogupplevelsen som en odifferentierad helhet utan försöker urskilja olika "stadier" och med hjälp av dessa göra en skillnad mellan olika typer av

drogupplevelse. Detta betyder att dessa forskare var bland de första som slutade att jämföra den stora variationen av "traditionella", "mystiska" upplevelser med en enda

odifferentierad upplevelse. Masters' och Jean Houstons

1.MASTERS 312. 2 . Sa ke n bl ir i nt e k l ara r e a v at t d e de fö r kla r ar "Mystic Void" på följande sätt: " /.../ systematically ridding the mind of its multiplicity the traditional adept attains to the pure essence of the

Undifferentiated Unity, "MASTERS 312.

the One

without a second.

- 151 -

sätt att jämföra har såtillvida fört forskningen framåt. Fastän Masters' och Jean Houstons redogörelse för de fyra "nivåerna" i drogupplevelsen är bristfällig och oklar på en del punkter, kan den ändå sägas vara fruktbar i stora drag. Att de har gjort rätt litet för att systematiskt redogöra för det empiriska dock inte

material som ligger bakom deras indelning betyder utan vidare att indelningen skulle vara värdelös.

Om man närmare granskar andra drogforskares resultat märker man att de resultat, som har nåtts inom drogterapin stöder

Masters' och Jean Houstons indelning. Till exempel Grof, som vid sidan av Leuner är en av de mest framstående forskare som arbetat med psykolytisk terapi, har på basen av sin

kliniska erfarenhet uppdelat drogupplevelsen i olika stadier på ett sätt som fenomenologiskt liknar Masters' och Jean Houstons uppdelning 1 . På basen av flera experiment med frivilliga försökspersoner o c h ned hjälp av material av som anskaffades neurotiska schema medelst har

psykolytisk också enligt genom

behandling Alnaes

tjugo ett

patienter den

Randolf vilken sin

gjort

över

process också av

drogupplevelsen omfattande

försiggår. kliniska

Alnaes

har

erfarenhet

hallucinogenerna kommit fram till ett schema som i mycket hör grad sammanfaller med Masters' och Jean Houstons iakttagelser 2.

1.Cf. GROF 1967, 162s; JOHNSEN 165; SHERWOOD 69ss. 2.Cf. ALNAES 564s. Alnaes' första "nivå" motsvarar

Masters' och Jean Houstons "sensory level", i och med att huvudkarakteristika symptom. "nivå" hos bådadera och på består Jean ett för av

psykosomatiska andra sätt och

Masters' motsvarar

Houstons

tredje andra

ungefärligt är att

Alnaes'

"nivå".

Gemensamt

dessa

försökspersonen försjunker i upplevelser som följer m y te rn a s fo r m. A ln a es ' t re dj e " ni v å" , "r e bi rt h ", motsvarar nivå". "högsta Masters' och är Jean det Houstons "integrerande för sig denna en ny

Enligt nivå" om

bådadera att

karakteristiskt skaffar uppnår

försökspersonen och

uppfattning

"verkligheten"

ett

förstärkt

accepterande av sig själv.

- 152 -

Kenneth Godrey's "Objective Checklist for LSD experience" har också stora likheter med Masters' och Jean Houstons fyra "nivåer". Frågorna 1-14 sammanfaller i mycket hög grad med "sensory realm" i indelning. sammanfaller Godfrey' till en s Masters' "level stor del V", med och Jean Houstons frågorna "symbolic 25-36, level" 1 .

Positivt i Masters' och Jean Houstons sätt att arbeta sig fram till en tolkning av drogupplevelsen är också det att de har tagit hänsyn till undersökningsobjektens komplexa karaktär och inte närmat sig drogupplevelsen som om den enbart skulle var orsakad av en farmakologisk faktor. En central punkt i Masters' och Jean Houstons tolkning är att man med hallucinogenerna egentligen inte kan uppnå den "religiösa" upplevelsen om man inte tidigare i åratal strävat efter denna upplevelse. De kullkastade med andra ord tidigare hypotesen skulle att kunna man med hjälp en av sådan

hallucinogenerna

framkalla

upplevelse. Balestrieri har kommit till samma resultat med drogterapi 2. Det finns även andra forskare som har

fördjupat sig i mystikforskning och vilkas resultat på denna punkt sammanfaller med Masters' och Jean Houstons uppfattning 3. Gelpke understryker att det innehåll i drogupplevelsen, som olika människor uppnår, huvudsakligen beror på de övningar de utfört och de strävanden som de haft före intagandet av drogen. Gelpke baserar sitt påstående på egna erfarenheter av droger, observationer som han har gjort i olika länder och omfattande litteraturstudier. En annan minst lika betydelsefull faktor är enligt honom den tradition som människan lever i. Om den tradition i vilken människan lever sitt "aktiva" liv saknar beskrivningar av "mystiska" upplevelser, kan sådana element inte heller finnas med i

1.Cf. GODFREY 470s. 2.Cf. BALESTRIERI 655. 3 .Cf . AR END SEN - H EIN 1 04; G EL PKE 1 966 , 2 26;

S UND EN 1967, 43s.

- 153 -

individens Gelpkes övning

föreställningar om

om

sin av

drogupplevelse1. människans och Jean tidigare Houstons

uppfattning och

betydelsen

strävanden

motsvarar

Masters'

uppfattning om "predisposition". Dessa ovanstående, mycket centrala, punkter i Gelpkes

tol kning samman faller med det re sultat som d e fle sta psykiater klinisk och psykologer har kommit den till med hjälp av av

erfarenhet,

nämligen

avgörande

betydelsen

"set" och "setting" 2. Gelpke påpekade också att en beredskap enbart att i uppnå att de mest

intensiva ivrigt

upplevelserna efter livlig en

inte

består

människan honom har en

strävar med

sådan

upplevelse. till

Enligt

människor

fantasi,

exempel

konstnärer,

större beredskap att få intensiva upplevelser än människor som huvudsakligen arbetar för att nå materiella mål. Gelpke jämställer upplevelser som han kallar "Rausch der

Übermüdung" med drogupplevelser. Detta jämställande stöds av det historiska faktum att till exempel unga människor

1.

Här

sammanfaller

Gelpkes

uppfattning de

i

mycket som

hög har

grad

med

uppfattningen

hos

forskare

undersökt mystiken. Till exempel Dodds anser att både i samband med en "introvert" och en "extrovert

mystisk" upplevelse /Dodds omfattar Stace' s definition av dessa termer/ är upplevelsen /.../ in part a matter of individual DODDS temperament 80. and in part

culturally parallella

determined." tankar: "The

Eliade of this to

framhåller holy a and s

structure

transcendent culture and

Universe religion

varies a

according on

man' we

point

which

have

insisted enough to dispel all doubt." ELIADE 1965, 76. Enligt Scholems uppfattning leder mystikerns bakgrund och utbildning symboler honom som att översätta sin upplevelse han till lever de i

den

aktuella

traditionen

innehåller, cf. SCHOLEM 20ss. 2.Cf. BARBER X, 14ss; COHEN 1965, 99ss; MASTERS 142, VANGAARD 427ss.

- 154 -

som

deltagit

i

initiationsriter,

har

uppnått

förändrade har

medvetandetillstånd på grund av utmattning, d.v.s. upplevt "Rausch der Ubermüdung" 1. Nordamerikas prärieindianer är ett exempel på

detta.

De

ansåg att det fanns vissa makter, vars speciella funktion v ar at t t jän a i nd ivi du ell a syf ten . M an vi ll e k om ma i

kontakt med andar i drömmar och visioner. I de flesta fall var drömmarna och visionerna inte "spontana" utan eftersökta. Man lämnade lägret och begav sig till en enslig plats där man fastade, att mediterade dessa och rökte 2. Ett annat

känt faktum är

indianer

i sitt kultliv

(soldansen) med hjälp av fasta och dans använde även peyote för att uppnå ekstatiska tillstånd. Detta betyder med andra ord att prärieindianerna, på jämställde "Rausch der samma sätt som Gelpke, och användningen av

Ubermudung"

hallucinogener. Gelpkes uppfattning om mekanismen bakom drogupplevelsen

liknar mycket den som Huxley beskriver i sin bok "The Doors of Perception". Huxley ansåg att man under drogpåverkan kan uppnå ett förändrat medvetandetillstånd som man får kalla

"mystiskt", men att man med hjälp av droger inte kan uppnå de mest komplexa "mystiska" tillstånden liknande dem, som de "traditionella" mystikerna har beskrivit. Det ta

överenstämmer med Gelpkes uppfattning "mystiska" upplevelserna. Denna

om de intensiva

uppfattning deklarerade

Gelpke till exempel med hänvisning till Nizamis "Leila und Madschnun". Jag anser Gelpkes sätt att arbeta sig fram till en tolkning vara fruktbar därför att han närmar sig sitt

undersökningsobjekt fördomsfritt och är färdig att resonera om mekanismen i de olika metoder som människan har använt och ännu idag använder På för detta att skaffa har sig förändrade undvikit

medvetandetillstånd.

sätt

Gelpke

faran av sådana konstgjorda uppdelningar som har förekommit

1.Ett

motsvarande

tillstånd

av

överansträngning

föregår

ofta även utbrotten av akuta psykoser, cf. BOWERS 1966, 364ss. 2.Cf. HULTKRANZ 25.

till

exempel

- 155 grund av

en

organisations

förhandsinställning till droger. Att Gelpke inte har låtit förhandsinställningen påverka sitt tolkningsförsök framgår också av att han flera gånger själv har experimenterat med LSD och psilocybin, både under läkarkontroll och utan sådan. Han kunde jämföra sina "Auf

erfarenheter med andras. Han framhåller till exempel:

Grund dieser Erfahrung und dieses Materials möchte ich annehmen, dass die primär visionenschenkenden Drogen wie etwa Psilocybin, LSD, das ältere Meskalin und (in geringerem Masse) das Haschisch, das menschliche

Bewusstsein auf seine Wellenlänge Erlebnisbereich der Mystiker gehört 1.

umschalten, die zum

Ångest och rädsla har en mycket central ställning i Gelpkes tolkning. Gelpke anser att drogupplevelsens utformning påverkas av individens förmåga att övervinna den ångest och rädsla som ingår i hennes personlighet Detta är en i en

överansträngningssituation.

väsentlig

iakttagelse. Gelpke säger också att en drogupplevelse, som enligt honom kan anses vara "första stadiet" av den "mystiska" upplevelsen kan uppnås endast av en människa som via en tradition har inlärt föreställningar om den

"mystiska" upplevelsen. En logisk följd av detta är att övervinnandet av ångesten och rädslan endast då kan ske med ledning av det tidigare inlärda materialet. En människa som inte har sådant inlärt material och inte kan övervinna sin ångest och rädsla, får en obehaglig upplevelse. Flera forskare har bekräftat betydelsen av en positiv Man drogsessionen 2.

attityd gentemot den

föreliggande

vill i möjligaste mån eliminera känslan av ångest och rädsla före experimentet eftersom man har observerat att det i en steril, icke-empatisk miljö, som erbjuder föga stöd och trygghet, mycket ofta inträffar att människornas tillstånd under drogpåverkan liknade psykotiska utbrott.

Gelpke har gjort en intressant iakttagelse som berör fråge-

1.GELPKE 1966, 255. 2.Cf. MASTERS 139; LEUNER 1972a, 38.

- 156 -

ställningen huruvida människan kan integrera den "mystiska" drogupplevelsen med den "normala" världen som

karakteriseras av att tid och rum har gränser. Möjligheten till en sådan integrering är i huvudsak beroende av den yttre miljö som människan befinner sig i. I drogforskningen har man fäst myck et liten upp mär ksa mhet vid det ta. I samband med Leary' s experiment påpekade jag speciellt bristen på kontroll av den yttre miljön vid ett

drogexperiment som försöker mäta de bestående positiva verkningarna av en drogsession. Även Deikman anser att upplevelserna under drogpåverkan är en del av en större helhet. Deikman betraktar

hallucinogenerna som en av de metoder med hjälp av vilka människan kan uppnå ett förändrat medvetandetillstånd. Liksom Gelpke gör inte heller Deikman någon skillnad mellan en "mystisk" upplevelse som man har uppnått med hjälp. av droger och en, som man uppnått utan hjälp av dem. I båda fall är det enligt honom fråga om en de-

automatiseringsprocess. Deikmans tolkning baserar sig på hans egen teori om

"bimodal consciousness". Han utgick i denna sin teori ifrån förklaringen, att det finns två motsatta tillståndstyper, nämligen "action mode" och "receptive mode". "Action mode" fenomen: 1.Manipulering av omgivningen, 2. fokaluppmärksamhet, 3.på objekten baserad logik, 4.förhöjd perception av rummet, 5.formella karakteristikas dominans över de sensoriska "Receptive mode" karakteriseras av : 1."Intagande" av omgivningen, oförmåga att reagera på omgivningen, 2.den sensorisk-perceptuella funktionen är dominant. Valet av tillståndstyp organismen. bestäms På denna av motiven i den sig karakteriseras huvudsakligen av fem olika

individuella

punkt

uttrycker

Deikman mycket vagt och oklart. Så mycket får man ändå veta att Deikman betraktar innehållet i den kultur som människan lever i som ett av motiven.

- 157 -

den västerländska civilizationen karakteriseras av individens strävan till materiella och sociala mål. Detta leder enligt Deikman till att "action mode" dominerar på bekostnad av "receptive mode". Beträffande detta kan man konstatera att Deikmans uppfattning om den yttre miljöns betydelse sammanfaller med Gelpkes uppfattning 1. Ombytet till "receptive mode" är enligt Deikman en defensiv handling av individen som skall utesluta destruktivt

beteende mot en annan person. Han framhåller: "In my own experience and in that of others, therapeutic investigation reveals intense hatred and destructive fantasies directed toward the loved person but not acknowledged by the patient."2 erfarenhet . Både de "mystiska" och de "psykotiska" upplevelserna anses av Deikman uppstå i fenomenologiskt likartade situationer. I båda fallen anstränger människan sina krafter till det yttersta för att försöka lösa något enligt hennes egen uppfattning, mycket desparat problem, och kommer då till ett läge som hon anser vara oöverkomligt. Här kan man igen konstatera att Deikmans indelning sammanfaller med Gelpkes distinktion mellan "Ubermüdung" och "Rausch der Ubermiidumg". till Det som Gelpke kallar "action Tyvärr dokumenterar Deikman inte sin

"Ubermudung"

motsvarar

innehållet

Deikmans

mode". Där efter sker det både enligt Gelpke och Deikman ett hastigt ombyte av tillståndstyp. Detta ombyte

resulterar sedan i Gelpkes "Rausch der Übermüdung", vilket motsvarar Deikmans "receptive mode". Deikman anser att den "psykotiska" människan inte kommer ur det dödläge där hon nu befinner sig, trots att hon har kämpat mycket för att lösa sina problem. Hon försöker i stället få kontroll över situationen. En människa, som i samma ansträngda tillstånd uppnår en "mystisk" upplevelse skiljer sig från den "psykotiska" människan. Den förra har genomgått ett övningsprogram som kan anses utveckla

benägenheten för "receptive mode".

1.Cf.

GELPKE

1966,

271,

230s.

2.DEIKMAN 1973, 79.

- 158 -

när ombytet av tillståndstyp sker, dyker en massa minnesmaterial upp i medvetandet. Materialet är sådant som människan glömt för inte länge har varit medveten ett om eller som hon har

sedan. Under

sådant

tillstånd

lyckas

"mystikerna"

uppnå

en harmonisk integration

med omvärlden

med hjälp av det tidigare inlärda referenssystemet. Detta inte förändrade enligt medvetandetillstånd som i sammanfaller alltså

Deikman med det

Freuds psykoanalytiska

teori kallas "regression". Det är alltså inte enbart fråga om att material från den utan tidiga i barndomen fyller ingår det

förändrade

medvetandet

upplevelserna

också

material från senare livsperiod 1 . Här ligger en avgörande skillnad mellan Deikman och Gelpke å ena sidan och Harriet Linton Barr Barr och och Leuner å andra att

sidan.

Harriet

Linton under

Leuner

anser

medvetandetillståndet

drogpåverkan

innehållsmässigt

sammanfaller med de tillstånd som faller under begreppen "regression" och "primär narcissism". Hos schizofrena människor kan ombytet till "receptive mode" enligt Deikman framkalla starka ångestkänslor. Samma sak kan enligt honom inträffa samband med en intensifiering Deikman säger dock ingenting också under drogpåverkan i av tankar och känslor. om huruvida det även

förekommer ångest och rädsla hos dem som enligt honom kan uppnå mellan "mystiska" Deikm ans upplevelser. och Gelpkes Den mest avgörande finns skillnaden på denna

tolkningar

punkt. Gelpke framhöll nämligen att övervinnandet av ångest och rädsla bestämde innehållet i upplevelsen. Deikman framhöll att medvetandet ger utforskandet till att av påstå det "mystiska" att "receptive

anledning

mode" kan förse människan med "a way of 'knowing". Detta förklarar han med "de-automatization". Han utgick ifrån att människan ända från barndomen lär sig att förnimma på ett visst sätt; d.v.s. hon utvecklar en organisation av den

perceptuella och kognitiva världen. Därför kan hon ta emot endast vissa stimuli och utesluter de andra. Genom åren lär

1.Detta bekräftas i flera protokoll; t.ex. cf. MASTERs291 och LEUNER 1972a, 43.

MASTERS

- 159 -

sig människan detta så grundligt att selektionen av stimuli blir automatisk. Under drogpåverkan "de-automatiseras" det tidigare inlärda systemet. I och för sig stämmer nog Deikmans uppfattning, ty det är ett av drogforskare allmänt känt faktum att det en under massa drogpåverkan minnesmaterial som dyker man har upp glömt i för

medvetandet länge sedan. Leuner

indelar

sitt att

tolkningsförsök definiera

med

att

erkänna

hur

svårt det är

den "religiöst-mystiska"

upplevelsen. Han deklarerar att han inte ens vill försöka lösa detta definitionsproblem. Därför väntar man sig att han inte i fortsättningen i samband skall med använda en termen "religiös" Så är ändå eller inte

"mystisk"

drogupplevelse.

fallet. Han talar om en "religiös" upplevelse utan att definiera vad han innesluter i detta begrepp. På grund av undersökningsobjektens natur ansåg Leuner det vara relevant att vända sig till en av de skolor inom psykologin som har arbetat med emotioner. Detta kan anses vara ett

relevant resonemang ty de flesta drogforskare är ense om att föreställningarna innehåller material om som drogupplevelser har med den i stor omfattning sidan av

emotionella

människans psyke att göra. Utgående ifrån Freuds psykoanalytiska teori påstår Leuner att det hos människan under den tidigaste barndomen har funnits någonting som han kallar den "ursprungliga jag- känslan". ' Jaget' har ännu inte blivit avskilt från omvärlden. I vuxen ålder finns detta "ursprungliga jag" kvar som en latent möjlighet. Ett tecken på detta är enligt L e u n e r ett behov att Leuner förena ansåg sig att man med kan det finna "gränslösa ett likadant och den På

världsalltet". inbördes människans "urtrygghet"

förhållande

mellan

den

"religiösa" längtar

känslan efter henne.

behovssituation; som det

människan

"ursprungliga

jaget"

gav

detta sätt längtar hon också efter trygghet och skydd hos den "allsmäktige fadern". Leuner ansåg att allt psykiskt liv determineras av den tidiga barndomen. Därför är det enligt honom också en produkt av det "ursprungliga jaget". Leuner, Gelpke och Deikman är alltså av samma åsikt såtillvida att de anser allt psykiskt liv vara determinerat av den personliga

- 160 -

livshistorien. termen

Men när

man

granskar märker

vidare vad de man att det

avser finns

med en

"determination", skillnad i

avgörande

deras

språkbruk.

Leuner

understryker

betydelsen av det "ursprungliga jaget" för allt psykiskt liv, medan Gelpke och som Deikman helhet anger ansåg att den personliga människans för det

livshistorien upplevelser. De

determinerar ingen

sistnämnda

särställning

"ursprungliga jaget", ned andra ord för den tid modern tar sig an barnet. L e u n e r o m f at t a r K o h u ts u p p f a tt n i ng o m n a r c iss i s m o ch framhöll utgående f r ån den att f ö r e s t ä l l ni n g a r n a om

drogupplevelsen ger uttryck för "primär Narzissmus". Som stöd för detta anför Leuner ett protokoll över en person som led av en svår neuros. Som tidigare diskuterats av två består ifrågavarande För det en första protokoll varierar till

huvudsakligen patientens

iakttagelser. häftigt

sinnesstämning

från

stark

ångest

mycket behagliga känslor. För det andra visar det sig att n ä r läkaren tar fram en bild av en moder med barn,

identifierar patienten sig själv och sin son med personerna på bilden. Denna identifikation följs sedan av att hon säger sig kunna älska sin son, vilket hon inte hade kunnat göra

tidigare. I samband med detta upplever hon Guds närvaro. Protokollets innehåll stöder Gelpkes tolkning av drogupplevelsen. Såsom Gelpke visade, spelade övervinnandet av ångest och rädsla en central roll i denna patients

föreställning. Att Leuner såg ett inbördes förhållande mellan den "religiösa" känslan och människans behovssituation stämmer nog överens med innehållet i protokollet om Guds när det gäller

patientens förhållandet bestod behovet uppfyllt av

föreställning låg däri element sin att att men son. hon

närvaro. led av de av

Inbördes ångest som var blev Guds

patienten att ett

flera

viktigaste behov

att sade

älska hon

Efter

att

detta

mycket

intensivt

upplevde

närvaro. "An dieser Stelle fuhlte ich, als ob Gott mich in seinen Armen hielt und sich mir offenbarte." 1

1.LEUNER 1972a, 43.

- 161 -

Freud sade explicit att den så kallade "oceankänslan" är grunden för den "mystiska" upplevelsen. Han påstod att

denna känsla är karakteristisk för "det ursprungliga jaget" och senare associeras orienterade med "religiösa har senare ideal". omfattat

Psykoanalytiskt

forskare

Freuds uppfattning och påstått att "mystiska" "religiösa" upplevelser är regressioner till det "ursprungliga jaget" 1. Dessa forskare, Leuner medräknad, har på basen av detta kommit till den slutsatsen att människor med en svag "ego-styrka" är mottagliga för en intensiv "religiös" upplevelse. Som jag i analysen av andra forskares

tolkningar visade, är dessa av annan uppfattning på denna punkt; de anser att det existerar ett samband mellan graden av intelligens och utveckling hos en personlighet och

förekomsten av en intensiv "mystisk" upplevelse. Cohen ansåg det vara nödvändigt att närmare undersöka de grundläggande principerna för människans perceptionssystem.

Enligt honom förnimmer människan endast det som hon kan uppfatta med det inlärda perceptionssystemet. Människan är

enligt Cohen benägen att se det som är registrerat i hennes referenssystem. Masters och Jean Houston var också av den åsikten att det personliga referenssystemet av har en om avgörande betydelse då för de har

strukturering påpekar att

föreställningen om

drogupplevelsen,

föreställningen

drogupplevelsen

ofta

antagit formen hos någon tidigare inlärd myt eller legend och att händelseförloppet i föreställningarna struktureras fter människans mest trängande behov. Som jag visade att är det anser en av kärnpunkterna av i Gelpkes

tolkning

han

struktureringen

människans

drogupplevelse vara i högsta grad beroende av den tradition individen lever i och av hur mycket hon har övats i denna tradition. Deikman anser, att det avgörande för uppnåendet av ett tillstånd där "mystiska" upplevelser är möjliga är individens allmänna referensram; den kultur människan lever i och

1.Cf. 115ss.

ARIETI

220s;

ALLISON

21ss;OWENS

135ss;

PRINCE

- 162 -

hennes förmåga att assimilera ifrågavarande kultur. Även Leuner ansåg att innehållet av i människans personliga

drogupplevelse

struktureras

hennes

referenssystem, men så att människans första levnadsmånader är av avgörande betydelse. Som vi märker betonades i de första tolkningarna betydelsen av det personliga förflutna som helhet. Leuner var den ende som speciellt underströk betydelsen av de första

levnadsmånaderna. Masters och Jean Houston påstår att de mest komplicerade föreställningarna föregås av en mödosam process en

utvecklingsprocess "nerifrån-uppåt". Denna process består av att människan länge och intensiv har sökt en "mystisk", "religiös" upplevelse. Såsom jag ovan visat talar Gelpke uttryckligen om "ubermudung", som ett "överansträngningstillstånd", som

föregår de mest komplicerade drogupplevelserna. Även enligt Deikman föregår ombytet till det

medvetandetillstånd där "mystiska" upplevelser är möjliga av en ansträngande kamp med brännande personliga problem. Cohen underströk att människans av inlärning har en stor

betydelse för

strukturering

innehållet

i hennes

drogupplevelse, men han process är, som

specifierar en

inte hurudan den intensiv

föregår

komplicerad

drogupplevelse. Leuner förklarar inte vilken betydelse människans egna ansträngningar att uppnå den "religiösa", "kosmiskt-

mystiska" upplevelsen möjligtvis kan ha. Beträffande betydelsen av människans egna ansträngningar att uppnå ett förändrat medvetandetillstånd under vilket "mystiska", "religiösa" upplevelser förekommer, liknar

Masters' och Jean Houstons, Gelpkes och Deikmans tolkning varandra, medan det i Cohens och Leuners tolkningar inte läggs någon vikt vid människans egna ansträngningar. Masters och Jean Houston ansåg att den process som föregår de mest komplicerade intensiva föreställnigarna avslutas med ett hastigt ombyte av tillståndstyp. Även enligt Gelpke avslutas den mödosamma process som

- 163 -

alternativa lösningar beroende på huruvida människan har kunnat göra sig fri från den ångest och rädsla som hon kämpat med före ombyte av tillståndstyp. Om hon inte kunnat komma ifrån sin ångest och rädsla, fortsätter hon med att försöka få kontroll över dessa känslor. I detta fall kan redogörelserna för drogupplevelsen vittna om ett mycket obehagligt tillstånd. Den alternativa lösningen var enligt enligt Gelpke att människan övervann sin ångest och rädsla i samband med det hastiga ombytet av tillståndstyp. I detta fall kom upplevelsen att bli mycket behaglig. E n l i g t D e i km a n av s l u tas d e n mö d o sa m m a p r o c ess e n f ö re uppnåendet av den "mystiska" upplevelsen av ett hastigt ombyte av tillståndstyp. Även enligt Deikmans tolkning kan detta ombyte ha två alternativa lösningar. Den kan antingen resultera i människans "förenande" med Gud (alltet) eller i ett psykiskt tillstånd där människan fortsättningsvis

försöker behålla kontrollen över sig själv.

- 164 -

5. RESULTAT

Utmärkande för forskarparet Masters och Jean Houstons sätt att behandla människornas är en att de föreställningar inte De längre har på om sina om en

drogupplevelser drogupplevelsen som

talar av

helhet.

basen

omfattande klinisk erfarenhet förstått att varje upplevelse under drogpåverkan är i alla högsta grad individuell: dess innehåll är beroende av det material som individen

frambringar under drogsessionen. På grund av detta talar de inte mera om en "typisk" drogupplevelse i största

allmänhet, utan de beaktar mångfalden av drogupplevelser. Därtill kommer också att Masters och Jean Houston ansåg att drogupplevelsen är ett dynamiskt skeende som består av olika stadier. På basen av de erfarenheter som Masters och Jean Houston hade skaffat sig som ledare vid drogsessioner, skapade de ett schema över den psykodynamiska process som förorsakas av drogpåverkan. I processen kan man urskilja olika "nivåer". Typiskt för drogupplevelsen på den "lägsta" nivån är att människan försöker bevara självkontrollen. resultat beskrivning Det ta

överensstämmer helt med de Pollards et al. detaljerade

som analysen av ger vid hand.

Karakteristiskt för drogupplevelsen på den "högsta" nivån är enligt Masters och Jean Houston en känsla av en

djupgående positiv förändring i ens personlighet. Denna karakteristik omfattas av de flesta forskare som ställer sig positiva till användningen av droger för uppnåendet av en "mystisk" upplevelse (till exempel Pahnke, Clark och Leuner). Härav följer också att den "mystiska" upplevelsen under drogpåverkan enligt dessa forskare har en positiv terapeutisk verkan på människan. Masters och Jean Houston är mycket riktigt medvetna om att deras schema med olika "nivåer" inte alltid täcker den faktiska progression som kan förekomma under drogpåverkan, utan att det endast är en förenklad modell. Modell behövs ändå för att man skall undvika att behandla drogupplevelsen

- 165 -

som en onyanserad

helhet

utan

att

närmare granska

innehållet i människans föreställning om drogupplevelsen. Även Gelpke ser den "mystiska" upplevelsen (både utan och med hallucinogener) som en utvecklingsprocess snarare än som en statisk helhet. Härav följer att även Gelpke anser att man måste tala om olika stadier av den "mystisk"

upplevelsen. Det är ändå att lägga märke till att människan enligt Gelpke inte kan uppnå det mest intensiva "mystiska" tillståndet under drogpåverkan. På denna punkt sammanfaller Gelpkes uppfattning om mekanismen bakom drogupplevelsen med Huxley's beskrivning av sina meskalinerfarenheter. Även Huxley ansåg att man under drogpåverkan kan uppnå ett förändrat

medvetandetillstånd, som man kan kalla "mystiskt", men att man med hjälp av droger inte kan uppnå de mest intensiva komplexa "mystiska" tillstånden, liknande dem som de

"traditionella" mystiskerna har beskrivit. Det är att lägga märke till att denna distinktion saknas hos Masters och Jean Houston. Huxley och Gelpke ställer sig alltså båda postiva till hallucinogenernas användning för uppnåendet av "mystiska" upplevelser. Upplevelser uppnådda med hjälp av

hallucinogener eller med annan ekstasteknik kan fungera som "vägvisare", och är viktiga som sådana för uppnåendet av "mystiska" upplevelser på "högsta stadiet". På basen av sina omfattande kliniska erfarenheter 1 har Grof uppdelat drogupplevelsen i olika stadier. Denna

indelning liknar Masters' och Jean Houstons uppdelning fenomenologiskt. Med hjälp av material som skaffades medelst psykolytisk behandling av neurotiska patienter har Alnaes skisserat ett schema över utvecklingsprocessen vid drogupplevelsen. Denna schema sammanfaller i mycket hög grad med Masters' och Jean Houstons erfarenheter. Som jag tidigare påvisade företer även Godfrey' s schema stora likheter med Masters' och Jean Houstons uppdelning. 1.Grof har l e t t c a 3000 drogsessioner.

- 166 -

Enligt Deikmans "Bimodal Consciousness"-modell når människan under maximalt tillstånd av "receptive mode" "ekstatiska" upplevelser. I samband med detta är det skäl att påpeka att det är mera sällan människan uppnår mod e". Va nligar e är i samverkan med omgivningen. har

tillstånd av enbart "receptive stället Material ett som tillstånd har med aktiv

insamlats

under

terapiförhållanden

tydligt visat att det faktiskt existerar en skillnad mellan enkla och komplexa föreställningar har om drogupplevelsen. i samband Ett med

annat resultat som

uppnåtts

drogterapi är att de flesta människornas föreställningar om sina drogupplevelser hör till den enkla typen. Detta är Masters' och Jean Houstons, Deikmans och Gelpkes erfarenhet. Ytterligare har det visat sig att de flesta forskare är ense om att föreställningarna om drogupplevelsen varierar betydligt även från den ena drogsessionen till den andra och att det på grund av detta har visat sig vara nödvändigt för förståelsen av föreställningarnas innehåll att inte nöja sig med att

analysera en enda session. Gelpke
"

var

en att

av dra

den

som

tidigt gräns många i

insåg mellan av de

att

det

inte

är och

fruktbart naturlig"

någon eftersom

"konstgjord" mystiker hade som

mystik,

inte andra

hade

använt

hallucinogener (till exempel

stället

använt

"hjälpmedel"

fasta,

nattvaka,

flagellation,

speciell andningsteknik och meditation) vilka kan anses lika "konstgjorda" som hallucinogenerna. Gelpke har närmat sig sitt undersökningsobjekt

fördomsfritt. På detta sätt har han vid sina undersökningar undvikit försvara uppdelningar några dogmer som endast hade varit ägnade att

eller

någon

skolbildnings

teori.

Gelpke visade sig vara beredd att undersöka mekanismen i de olika metoder som människan använt och använder för att

försätta sig i ett förändrat medvetandetillstånd. Drogerna är alltså en metod bland flera liknande metoder. Gelpke

kunde placera drogerna i en större helhet än de som skapade den konstgjorda "naturlig" På denna indelningen mellan "konstgjord" och

(eller "spontan") mystik. punkt är det skäl att lägga märke till att inte

heller Huxley drog någon gräns mellan de "hjälpmedel" som

- 167 -

mystiker

genom

tiderna

har

använt

sig

av

för

att

uppnå

"mystiska" upplevelser. Tvärtom, han var en av de första som ville fästa forskarnas uppmärksamhet vid utforskandet a v likheter som finns mellan askes, yoga de och

hallucinogena ämnen. Även Masters och Jean Houston var måna om att se hallucinogenerna som en av de metoder som mystiker använt för att uppnå "mystiska" upplevelser. Ej heller Deikman gör någon fenomenologisk hallucinogener Han skillnad och mellan som

upplevelser uppnåtts

uppnådda via

medelst

sådana

meditation. som ett av de

uppfattar med hjälp

således av vilka

hallucinogenerna människan

"redskap"

kan

uppnå

"mystiska"

upplevelser.

Hallucinogenerna är då satta i en större helhet. Leary var en av de första forskarna som insåg att själva den "sterila" sjukhusmiljön kan bidra till psykotiska reaktioner under drogpåverkan. Även Masters och Jean Houston underströk betydelsen Detta av den

fysiska bekräftar

omgivningen det som

under

drogsessionen. tidigare ett

forskarpar att ett

Huxley

redan kan

insåg,

nämligen eller

drogupplevelsen

antingen

vara

obehagligt

ytterst behagligt tillstånd. Detta beror till en stor del p å de yttre förhållandena kring drogsession eller

betydelsen av försökspersonens personlighetsstruktur, som man tidigare hade gjort, utan de försökte närmare precisera dessa faktorer. Nära samman med det ovansagda hör deras upptäckt att det är

omöjligt att utanför terapisituationen undersöka mångfalden av föreställningar om drogupplevelsen. Denna upptäckt baserar

sig på deras omfattande kliniska erfarenheter med hallucinogena ämnen. Harriet Linton Barr et al. så ansåg det vara som viktigt möjligt att för hålla att med

experimentets maximera andra

"setting" av

konstant

effekten de

försökspersonens efter att

personlighet; hålla de

ord,

strävade

yttre

betingelserna konstanta. I det "sensory deprivation"-experiment som utfördes av

Pollard et al. ville man också hålla den yttre ramen konstant. Dessa forskare gjorde faktiskt sitt yttersta för

- 168 -

a t t va r a sä k ra på

att

de yttre betingelserna hölls

konstanta hela drogsessionen igenom. En viktig upptäckt som deprivation"-experiment psykodynamiska kom var fram vid detta ”sensory att bakom denna ej undersöker man den kan en

mekanismen som

drogupplevelsen, vara sagt fruktbar, avsaknaden

experimentkonstruktion situationsvariablerna,

eftersom av dem,

eller

rättare

leder till en markant försvagning av LSD-påverkan. Pahnke lade stort vikt vid de yttre betingelserna i sitt "GoodFriday"-experiment. Det visade sig att hans behagliga "setting" utlöste enbart positiva reaktioner hos Det förekom inte ett spår av de

experimentdeltagarna.

obehagliga reaktioner, som tidigare varit så vanliga i den "sterila" sjukhusmiljön. På basen av pr a k t is ka i det den vara e r f a r e nh e t e r psykedeliska befogat att så, ha r ma n under det

senaste tveckling

skedet ansett

terapiteknikens strukturera att de så de mycket yttre som

förhållandena

kring

drogsessionen

möjligt liknar deltagarnas hemmiljöer. Forskning som utfördes i samband med drogterapi har också visat, tankar och känslor som dyker upp i medvetandet under

drogpåverkan, förekommer det

föreställningar som anses

vittna om intensiva, behagliga upplevelser. Speciellt betydelsefull bland dessa yttre betingelser kring en drogsession är enligt Masters roll. och Guidens Jean Houston huvudsakliga om efter en

experimentledarens/guidens upp gift var att skaffa

reliabel före,

information under och

försökspersonens

personlighet

drogsession, samt stödja honom så att han kan känna sig trygg. Masters och Jean Houston stöd ansåg i att form av en människa trygghet från

nödvändigtvis

behöver

sessionsledarens sida för att kunna ordna det kaos av material som dyker upp under drogpåverkan. Detta resonemang beträffande guidens roll vid drogsessionen är

mycket logiskt med tanke på deras kriterier på en "authentic religious experience". Att guiden skaffar sig så ingående

kännedom som möjligt om försökspersonen före experimentet är en nödvändig förutsättning för att man skall kunna komma åt förändringar i försökspersonens

- 169 -

personlighet efter drogsessionen;

alltså

en nödvändig

(fastän inte tillräcklig) förutsättning för studiet av följderna av den drogsession. Leuner poängterar också betydelsen av en erfaren terapeut. För att att drogsessionen överhuvudtaget skall ha en positiv inverkan på deltagarens personlighet, skall den enligt honom ledas av en erfaren terapeut. Både Leuner och forskarparet Masters och Jean Houston ansåg att guidens roll var speciellt viktig i cirka två timmar efter intagandet av hallucinogener. Harriet Linton Barr et al. var också medvetna om att

experimentprocessen under drogpåverkan. Liksom Leuner, Masters och Jean Houston poängterade även Pahnke betydelsen av en erfaren terapeut. I samband med sessioner som utförts vid drogterapi har man likaledes kommit att inse den stora betydelsen som guiden kan ha vid den innehållsmässiga struktureringen av patientens drogupplevelse. Guidens uppgift anses vara mycket krävande. Det poängteras speciellt att en terapeut som leder en drogsession inte får visa sig osäker eller nervös vid den eventuella uppkomsten av psykotiska fenomen. En sak som vållat stora problem när man velat hålla de yttre betingelserna konstanta är användningen av frågeformulär och psykologiska testbatterier som

materialinsamlingsredskap. Masters och Jean Houston anser att man skall vara ytterst försiktig om man planerar att använda psykologiska testbatterier under den tid då drogen är verksam. Enligt dem får man inte avbryta förloppet av en intensiv drogupplevelse för att utföra test. På samma sätt upptäckte man även vid drogterapin att ledaren för drogsession skall avstå från all testning under själva sessionen, ty man hade märkt att testning ofta hade lett till aggressivitet och förekomst av obehagliga upplevelser. Man ansåg det vara mest fruktbart att låta sessionen framskrida ostörd. I princip nöjer sig terapeuten med att lyssna på patienten. Först då drogpåverkan helt har upphört ber terapeuten denne att beskriva upplevelsen. Det har visats att man inte utan vidare kan undersöka föreställningarna om drogupplevelsen med hjälp av

psykologiska test och frågeformulär utan att man i

- 170 planeringen av ett drogexperiment skall ta hänsyn till

drogupplevelsens natur; det vill förändrade medvetandetillståndet.

s ä ga n a tu re n a v de t Använder man dessa

tekniska hjälpmedel under själva drogsessionen för man in i ett experiment en mängd okontrollerbara stimuli. Analysen av det förefintliga materialet har visat att det är mycket viktigt att ta hänsyn till en människas

referenssystem, när man vill dra slutsatser på grundvalen av hennes föreställningar om drogupplevelsen. För att utveckla det bästa möjliga överföringsförhållandet skall terapeuten enligt Masters och Jean Houston lära känna patienten grundligt före drogsessionen. Vid utövandet av drogterapi upptäcktes också att det är av vikt att känna till det individuella referenssystemet. Det visade sig att patientens i mycket föreställningar hög grad består om av

drogupplevelsens

innehåll

material från olika livsperioder förknippade med starka emotionella inslag. Samma sak kommer på ett annorlunda sätt fram vid analysen av Cohens tolkningsförsök. Han understryker betydelsen av de grundläggande principerna i människans perceptionssystem för förståelsen av de hallucinogena ämnens

verkningsmekanism. Han anser det vara möjligt för människan att förnimma endast det som hon kan bilda sig en uppfattning om med hjälp av det inlärda referenssystemet. Av detta följer att det inlärda referenssystemet har en stor betydelse vid struktureringen av drogupplevelsens

innehåll. En motsvarande uppfattning om betydelsen av det individuella referenssystemet fann jag även hos Gelpke, Deikman, samt Masters och Jean Houston. Den ingående kännedomen om det individuella

referenssystemet visade sig vara mycket viktig även därför att föreställningarna om drogupplevelsen vanligtvis

förmedlar endast en bråkdel av hela upplevelsen. Den som lyssnar på en människa under drogpåverkan betecknar ofta innehållet i hennes framställning som en manisk flykt av idéer. Det att Pahnke innan han påbörjade själva drogsessionen i sitt "Good Friday"-experiment, testade försökspersonerna

- 171 -

California Psychological Inventory och ett frågeformulär och lät intervjua dem, visat att han insåg betydelsen av
"

set"-faktorerna. i experimentdesignen visar även det

Trots brister

experiment som Harriet Linton Barr et al. utförde att det r åde r e tt när a s amb and m el lan de oli ka til lst ånd so m induceras av LSD och försökspersonens personlighet.

Positivt i detta experiment var att dessa forskare faktiskt skaffade ett omfattande material om försökspersonernas personlighet före experimentet. När man undersöker huruvida föreställningarna under

drogpåverkan kan anses var "mystiska" är alltså en av de iktigaste uppgifterna att noggrannt ta reda på om

försökspersonen har tillägnat sig den religiösa tradition s om ho n l eve r i. Det ta v isa de si g v ar a m yck et v ikt ig eftersom man har kunnat drogupplevelse till en stor inlärning son har skett: visa del att innehållet i ens är beroende av den om

föreställningarna

drogupplevelsens innehåll kan med andra ord sägas vara determinerade av människans tidigare erfarenheter. Likväl visade det sig vara drogsessionen skaffa sig növändigt att redan före en ingående kännedom om

deltagarens personlighet för att det överhuvudtaget skulle v a r a m ö j l i g t a t t d r a s l u t s a t s e r o m

personlighetsförändringar hos deltagaren efter sessionen. En av de viktigaste "set"- faktorerna är kännedomen av människans livssituation just före intagandet av droger. Masters och Jean Houston lade märke till att människans inställning till och motivation för drogupplevelsen är en faktor av stor vikt för upplevelsens innehållsmässiga strukturering. På basen av ett omfattande intervjumaterial upptäckte de att människor son hade en stark motivation för att deltaga i en drogsession oftast behaglig upplevelse. Till motsvarande resultat kom Gelpke. Han ansåg att fick en intensiv,

människan utan någon som helst "religiös" motivation uppnår endast en "primitiv olika slags tygellöshet". Gelpke skiljer mellan av droger utgående ifrån

användning

användningens motivation. - Droger används dels enbart för

- 172 -

att framkalla ett förändrat medvetandetillstånd, dels för att uppnå en "mystisk" upplevelse. Vid drogterapin lade man märke till att patienter med

tvångsneuroser och manifestationer av svår ångest ofta är rädda för drogsessionen på förhand. Drogpåverkan hos sådana personer tenderar att inskränka sig till en stark strävan att behålla självkontrollen. Detta i sin tur resulterar i att de inte har några förändringar i den optiska

perceptionen och de i stället utvecklade starka somatiska begär. Även detta visar att människans aktuella

livssituation före intagandet av ett hallucinogent ämne spelar en viktig roll vid struktureringen av upplevelsens innehåll. Influerad av den antropologiska litteratur, som beskriver till exempel indianriter där det används droger, var Pahnke mån om att skapa positiva sitt förväntningar hos

försökspersonerna

vid

"Good

Friday"-experiment.

Resultaten av detta experiment visar att sådana psykotiska reaktioner som var vanliga i början av den psykedeliska terapin, då man inte fäste någon uppmärksamhet vid

motivationen för deltagandet, inte alls förekom hos Pahnkes försökspersoner. Leuner underströk också betydelsen av en positiv attityd gentemot den föreliggande drogsessionen. Under det senaste skedet inom den psykedeliska terapins utveckling, har man ansett det vara nödvändigt att mycket noggrant bekanta sig med människans personliga problem och hennes livssituation just före drogsessionen. Kännedomen om människans motivation för deltagandet i en drogsession och hennes aktuella, brännande problem, som hon just inför drogsessionen har kämpat med, har alltså visat sig vara mycket viktiga för förståelsen av drogupplevelsens innehållsmässiga strukturering. I och med att man bekantat sig med människans livssituation just före drogsessionen, har man möjlighet att reda ut vilken inverkan hennes problem, hennes ängslan och rädsla har. Med andra ord kan forskaren på detta sätt bereda sig möjlighet att förstå vad den individuella, ofta

fragmentariska beskrivningen av drogupplevelsen egentligen är uttryck för.

- 173 -

Litteraturförteckning

AARONSON, B. 1971 Some Hypnotic Analogues to the Psychedelic State. Psychedelics. The Uses and Implications of Hallucinogenic Drugs. London. ABRAMSON,H. 1955d Lysergic Acid Diethylamide

(LSD-25):III.

As an

Adjunct to Psychotherapy with Elimination of Fear or Homosexuality. The Journal of Psychology. 39. 1959 Lysergic Acid Diethylamide Psychotropic Psychology. 39. 1960 Lysergic Acid Diethylamide (LSD-25): XXX. Technique with Notes on its Use. The Journal of Psychology. 49. ABRAMSON, H., JARVIK, M. & HIRSCH, M. 1955b Lysergic Acid Diethylamide (LSD-25): X. Effects on Reaction Time to Auditory and Visual Stimuli. The Journal of Psychology. 40. 1955c Lysergic Acid Diethylamide (LSD-25): VII. Effect Drugs in (LSD-25): Man. The XXIX. The Journal of

Response Index as a Measure of Threshold Activity of

Upon two Measures of Motor Performance. The Journal of Psychology. 39. ABRAMSON, H., et al. 1955a Lysergic Acid Diethylamide (LSD-25): I. Physiolocal and Perceptual Responses. The Journal of Psychology. 39. ALEMA, G. 1952 Considerazioni sul loro inquadramento nosologico e sui risultati del trattamento con narcoanalisi.

Rivista di Neurologia. 22.

- 174 -

ALLISON, J. 1966 Recent Empirical Studies of Religious Conversion Experiences. Pastoral Psychology. 17. ALNAES, R. 1967 Therapeutic Applications of the Change in Produced by Psycholytica (LSD, Consciousness Psilocybin, etc.). The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas

City. ARENDSEN HEIN, G. 1972 Selbsterfahrung Psychotherapeuten. Stuttgart... ARIETI, S. 1967 The Intrapsychic Self. New York & London. und Stellungnahme Religion und die eines Droge.

BALESTRIERI, A. 1967 On the Action Mechanisms of LSD 25. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. BARBER, T. 1970 LSD, Marihuana, Yoga, and Hypnosis. Chicago.

BENDER, L., FARETRA, G., & COBRINIK, L. 1963 LSD and UML Treatment of Hospitalized Disturbed Children. Recent Advances in Biological Psychiatry. 5. BENZ, E. 1970 Der Heilige Geist in Amerika. Köln. BLOMQVIST, Clarence 1970 Psychiatry. Stockholm. BOWERS, M. 1968 Pathogenesis of Acute Schizophrenic Psychoses.

Archives of General Psychiatry. 19. BOWERS, M., & FREEDMAN, D. 1966 Psyhedelic Experience in Acute Psychoses. Archives of General Psychiatry. 15. BUCKMAN, J. 1967 Theoretical Aspects of LSD Therapy. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, York & Kansas City. New

- 175 -

CHAYET, N. 1969 Legal Aspects of Drug Abuse. Psychedelic Drugs. Proceedings of a Hahnemann Medical College and Hospital Symposium Sponsored by the Department of Psychiatry. New York. CHWELOS, N., et al. 1959 Use of Lysergic Acid Diethylamid in the Treatment of Alcoholism. Quarterly Journal of Studies on Alcohol. 20. CLARK, W. 1969 Chemical Ecstasy. New York. 1971 Intense Religious Experience. Research on Religious Development. New York. COHEN, S. 1965 1968 Drugs of Hallucination. London. A Quarter Century of Research with LSD. The poblems and Prospects of LSD. Springfield, Illinois. 1969 1964 The Drug Dilemma. New York... The Interaction of LSD and Sensory Deprivation: Physiological Considerations. Recent Advances in Biological Psychiatry. 6. New York. DEIKMAN, A. 1966 Deautomatization Psychiatry. 29(4). 1967 The Overestimation of the Mystical Experience. Do Psychedelics Have Religious Implications?

COHEN, S. & EDWARDS, A.

and

the

Mystic

Experience.

Proceedings of the Third Annual Conference of R.M. Bucke Memorial Society. Quebec. 1971 Implications of Experimentally Induced Contemplative Meditation. Psychedelics. The Uses and Implications of Hallucinogenic Drugs. London.

1973

Bimodal Consciousness. The Consciousness. San Francisco.

Nature

of

Human

- 176 -

DEUTSCH, Helene 1927 Uber Zufriendenheit, Gluck und Ekstase. Z. 13(412). DICKEN TRUEMAN, A. 1963 The Crucible of Love. London. Ps. a.

DITMAN, K. 1968 The Value of LSD in Psychotherapy. The Problems and Prospects of LSD. Springfield, Illinois. DITTES, J. 1971 Religion, Prejudice, and Personality. Research on Religious Development. New York. DODDS, E. 1965 Pagan and Christian Cambridge. DOWNING, J. 1969 Attitude and Behavior Change through Psychedelic Drug Use. Altered States York... DUCHESNE-GUILLEMIN, J. 1969 The Religion of Ancient Iran. Historia Religionum. 1. Leiden. EISNER, Betty 1967 The Importance of the Non-Verbal. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. FISCHER, R., & CHRISTIE, G. 1973 How Drugs Work. London. of Consciousness. New in the Age of Anxiety.

FREDERKING, W. 1955 Intoxicant Drugs (LSD-25) of and Nervous Mescaline and in

Psychotherapy. Journal Disease. 121.

Mental

FREEDMAN, A,. EBIN, E., & WILSON, E. 1962 Autistic Schizophrenic Children: an Experiment in the Use of d-Lysergic Acid Diethylamid. Archives of General Psychiatry. 6. FREUD, S. 1966 Gesammelte Werke. 14. Hamburg.

- 177 -

GELPKE, R. 1962 Von Fahrten in den Weltraum der Seele. Berichte uber Selbstversuche mit Delysid (LSD) und Psilocybin (CY). Antaios. 3(5). 1966 Vom Rausch im Orient und Okzident. Stuttgart.

GLASENAPP, H. von 1952 Die funf grossen Religionen. 1. Dusseldorf & Köln. GODFREY, K. 1967 The Metamorphosis of an LSD Psychotherapist. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. GROF, S. 1967 Use of LSD 25 in Personality Diagnostics and Therapy of Psychogenic Disorders. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. 1973 Theoretical and Emprical Journal of Basis of Transpersonal Psychology. 5.

Psychology and Psychotherapy: Observations from LSD Research. Transpersonal HARMAN, W. et al. 1969 Psychedelic Agents in Creative Problem Solving: A Pilot Study. Altered States of Consciousness. New York... HARTMANN, H. 1958 Ego Psychology and the Problem of A d a p t i o n . New York.

HOFFER, A. 1967a A Program for the Treatment of Alcoholism: LSD, Malvaria and Nicotinic and Acid. The Use of LSD in New Psychotherapy Alcoholism. Indianapolis,

York, & Kansas City. HOFFER, A., & OSMOND, H. 1967b The Hallucinogens. New York. HOFFER, A., OSMOND, H., & SMYTHIES, J. 1954 Schizophrenia: A New Approach, 2. Journal of Mental Science. 100. HOLLISTER, L. 1972 Chemical Psychoses, Springfield, Illinois. LSD and Related Drugs.

- 178 -

HOUSTON, Jean 1967 Religious Motivations Have for taking LSD. Do

Psychedelics

Religious

Implications?

Proceedings of the Third Annual Conference of R.M. Bucke Memorial Society. Quebec. HUXLEY, A. 1932 1937 1942 1946 1957 Brave New World. London. Ends and Means. London. Grey Eminence. London. The Perennial Philosophy. London. The Doors of Perception. London.

ITTELSON, W., & KILPATRICK, F. 1973 Experiment in Perception. Consciousness. San Francisco. JAMES, W. 1963 1973 The Varieties of Religious Experience. New York. The Scope of Psychology. Consciousness. San Francisco. JARVIK, M., ABRAMSON, H., & HIRSCH, M. 1955 Lysergic Acid Diethylamid (LSD-25): VI. Effects Upon Recall and Recognition of Journal of Psychology. 26. JENSEN, S. 1962 A Treatment Program for Alcoholics in a Mental Hospital. Quarterly Journal of Studies on Alcohol. 23. JOHNSEN, G. 1968 Psykolytisk terapi. Psykoterapi. 2. Oslo. Various Stimuli. The The Nature of Human The Nature of Human

JULIEN, R. 1975 A Primer of Drug Action. San Francisco.

JÄRVINEN, P. & VIDJESKOG, J. 1983 Socialt beteende hos aggressivt och nonaggressivt predisponerade män i en dryckessituation.

Psykologiska Rapporter. 16. Åbo Akademi. Åbo.

- 179 -

KEILBACH, W. 1971 Die Fragen nach der Echtheit religiösen Erlebens. Stellungnahme zu Experiment und Drogeneinwirkung. Archiv fur Religionspsychologie. 10.

1973

Religiöses Erleben. Abhandlungen zur Philosophie, Psychologie, Soziologie der Religion und Ökumenik. 27. Hrsg. J. Hasenfuss. Munchen.

KLAGES, L. 1963 Lysergic Acid Diethylamid (LSD-25) and Ego Functions. Archives of General Psychiatry. 8. KOHUT, H. 1966 Formen und Umformen der Narzissmus. Psyche. 20. KURLAND, A., UNGER, S., & SHAFFER, J. 1967 The Psychedelic Procedure in the Treatment of the Alcoholic Patient. The Use of LSD in Psychotherapy and City. LANGNER, F. 1967 Six Years' Experience with LSD Therapy. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. LEARY, T. 1965 The Religious Experience: Its Production and Interpretation. The Psychedelic Reader. New York. 1968 The Politics of Ecstasy. New York. LEARY, T., LITWIN, G., & METZNER, R. 1963 Reactions to Psilocybin Administrated Supportive Environment. Journal Mental Disease. 137(6). LEARY, T., METZNER, R., & ALPERT, R. 1964 The Psychedelic Experience. A Manual Based on the Tibetan Book of the Dead. New York. LEUNER, H. 1962 Die Experimentelle Psychose. Ihre Psychopharmacologie und Dynamik in Beziehung zur Person. Berlin, Göttingen & Heidelberg. of Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas

in

a

Nervous and

- 180 -

LEUNER, H. Psycholytic Therapy and Its 1967 Present State of Possibilities. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York, & Kansas City. 1972a Ekstase und religiöses Erleben durch Hallucinogene beim modernen Menschen. R e l i g i o n u n d d i e D r o g e . Stuttgart... 1972b Therapeutische Aspekte und Resultate. Religion und
die Droge. Stuttgart...

1972c Versuch einer tiefenpsychologischen Interpretation. Religion und die Droge. Stuttgart... LEWIS, D., & SLOANE, R. 1958 Therapy with Lysergic Acis Diethylamid. Journal of Clinical and Experimental Psychopathology. 19. LING, T. 1967 The Use of LSD and Ritalin in the Treatment of Neurosis. The Use of LSD in Psychotherapy and

Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. LINTON, M. 1970 The Relevance of Chemically-Induced Psychoses to Schizophrenia. Psychotomimetic Drugs. Proceedings of symposium Irvine, held at the University of California, Series York. of

January

1969.

Workshop New

Pharmacology

Section,

N.I.M.H.4.

LINTON

BARR, Harriet, & LANGS, R. 1964 Empirical Dimensions of LSD-25 Reaction. Archives of General Psychiatry. 10 LINTON BARR, Harriet, et al. 1972 LSD: Personality and Experience. New York... MCGLOTHLIN, W. 1967 Social and Para-Medical Aspects of Hallucinogenic of LSD in Drugs. The Use Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City.

- 181 -

MAC LEAN, J. et al. 1961 The Use of LSD-25 in the treatment of Alcoholism and Other Psychiatric Problems. Quarterly Journal of Studies on Alcohol. 22. MADSEN, K. 1970 Motivation - drivkrafterna bakom våra handlingar. Stockholm. 1971 1962 Allmän psykologi. Stockholm. Synaptic anc Behavioural Correlates of Psychotherapeutic and Related Drug Action. Annals of the New York Academi of Science. 96. MARAllI, A., & HART, E. 1955a The Possible Role Synapsis in the of Inhibition at Adrenergic of Hallucinogenic and Mechanism

MARAllI, A.

Related Drug Action. Journal of Nervous and Mental Disease. 122. 1955b Relationship of Hallucinogens to Adrenergic Cerebral Neurohumors. Science. 121. MARTIN, Joyce 1957 LSD (Lysergic Acid Diethylamid) Treatment of Chronic Psychoneurotic Conditions. Psychiatry. 3. 1967 LSD Analysis. The Use of LSD in Psychotherapy and Patients International under Day-Hospital of Social

Journal

Alcoholism. Indianapolis, New York & Kansas City. MASTERS, R., & HOUSTON, Jean 1966 The Varieties of Psychedelic Experience. New York, Chicago & San Francisco. MEDNICK, S., & SCHULSINGER, F. 1970 Factors Related to Breakdown in Children at High Risk for Schizophrenia. Life History Research in Psychopathology. Minneapolis. MOORE, P. 1973 Recent Studies of Mysticism: A Critical Survey. Religion. Journal of Religion and Religions. 3.

- 182 -

Netz, B. 1967 Psykokemiska substanser: effekter, implikationer och applikationer. Militärpsykologiska Institutet,

Stockholm, Rapport nr 58. NIZAMI 1963 Leila und Madschnun. Zürich. OSMOND, H. 1957 A Review of the Clinical Effects of Psychotomimetic Agents. Annals of the New York Academi of Science. 66. 1971 Peyote Night. Psychedelics. The Uses and Impications of Hallucinogenic Drugs. London. OSMOND, H., & SMYTHIES, J. 1952 Schizophrenia: A New Approach. Journal of Mental Science. 98. OWENS, Claire 1972 The Mystical Experience: Facts and Values. The Highest State of Consciousness. New York. PAHNKE, W. 1963 Drugs and Mysticism: An Analysis of the Relationship between Drugs and Mystical Consciousness. Unpubl. Ph. D. thesis. Harvard University. Cambridge,

Massachusetts. 1966 Drugs and Mysticism. The International Journal of Parapsychology. 2. 1967 The Contribution of the Psychology of Religion to the Therapeutic Use of the Psychedelic Substances. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism.

Indianapolis, New York & Kansas City. 1969 The Psychedelic Mystical Experience in the Human Encounter with Review. 62(1). PFEIFFER, C., & MURPHREE, H. 1965 Introduction to Psychotherapeutic Drugs and Hallucinogenic Drugs. Drill' Pharmacology in s Medicine. New York. Death. The Harvard Theological

- 183 -

POLLARD, J. UHR, L., & STERN, Elizabeth 1965 Drugs and Phantasy. Boston. PRINCE, R., & SAVAGE, C. 1972 Mystical States and the Concept of Regression. The Highest State of Consciousness. New York. Psychology 1973 Psychology and Religion. Ed. L. Brown.

Harmondsworth. REICHEL-DOLMATOFF, G. 1972 The Cultural Context of an Aboriginal Hallucinogen Banisteriopsis Caapi. Flesh of Gods. London.

RINKEL, M. 1951 Discussion. Annual Meeting of the American Psychiatric Association. Detroit, May 1950. Journal of Clinical and Experimental Psychopathology. 12. 1956 Experimentally Neuropharmacology: Induced Psychoses of in the Man. Second

Transactions

Conference. Josiah Macy, Jr. Foundation. New York. 1957 Pharmacodynamics of LSD and Mescaline. Journal of Nervous and Mental Disease. 125. RINKEL, M., et al. 1952 Experimental Schizophrenia-like Symptoms. American Journal of Psychiatry. 108. 1955 Experimental Physiochemical Psychosis. ROGERS, C. 1942 1967 Counseling and Psychotherapy. Boston. Multitherapist Interviews Utilizing LSD. The Use of LSD in Psychotherapy and Alcoholism. Indianapolis, New York, & Kansas City. ROSENTHAL, S. 1964 Persistent Hallucinosis Following Repeated Drugs. American Administration of Hallucinogenic Journal of Psychiatry. 121. Psychiatry 2., Observations Journal of Clinical and in Experimental Psychiatry. 111.

American

ROLO., et al.

- 184 -

RYCHLACK, J. 1973 Introduction to Personality and Psychotherapy, A

Theory-Construction Approach. Atlanta... SANDISON, R. 1965 Certainty and Uncertainty in the LSD Treatment of Psychoneurosis. Hallucinogenic Psychotherapeutic Use. London. SANDISON, R., & WHITELAW, J. 1957 Further Studies in the Therapeutic Value of Lysergic Acid Diethylamid in Mental Mental Science. 103. SANDISON, R., SPENCER, A., & WHITELAW, J. 1954 The Therapeutic Value of Lysergic Acid Diethylamid in Mental Illness. Journal of Mental Science. 100. SAVAGE, C. 1952 Lysergic Acid Diethylamid (LSD-25). A ClinicalIllness. Journal of Drugs and Their

Psychological Study. American Journal of Psychiatry. 108. 1967 Psychedelic Therapy and Personality Maturation. Do Psychedelics Have Religious Implications?

Proceedings of the Third Annual Conference of R.M. Bucke Memorial Society. Quebec. SAVAGE, C. et al. 1966 The Effects of Psychedelic Therapy on Values,

Personality, and Behaviour. Neuropsychiatry. 2. SCHOLEM, G. 1960

International Journal of

Zur Kabbalah und Ihrer Symbolik. Zürich.

SCHULTES, R. 1965 Botanical Sources of The New World Narcotics. The Psychedelic Reader. New York. SHERWOOD, J., STOLAROFF, M., & HARMAN, W. 1962 The Psychedelic Experience A New Concept in

Psychotherapy. Journal of Neuropsychiatry. 4. SILVERSTONE, T., & TURNER, P. 1974 Drug Treatment in Psychiatry. London & Boston.

SMITH, H. 1966 Do Drugs Have Religious Import? LSD: The

Consciousness-Expanding Drug. Berkeley.

- 185 -

SOLLMAN, T. 1957 A Manual of Pharmacology and Its Applications to Therapeutics and Taxiology. Philadelphia & London. STAAL, F. 1975 Exploring Mysticism. Harmondsworth.

STACE, W. 1960 Mysticism and Philosophy. Philadelphia & New York. STOCKINGS, G. 1940 Mescaline Psychoses with Clinical Study of the Special Reference to the Mechanisms of the Genesis of Schizophrenia and Other Psychotic States. Journal of Mental Science. 86. SUNDEN, H. 1960 Religion och rollerna. Stockholm.

1967 Bedingungen religiöser Religionspsychologie. 9.

Erfahrungen.

Archiv

fur

1974 Religionspsykologi. Stockholm. SUSO, H. Little Book of Eternal Wisdom and Little Book of 1953 Truth. London. SZASZ, T. 1975 Ceremonial Chemistry. London. UNGER, S. 1969 The Psychedelic Use of LSD: Reflections and Observations. Proceedings Psychedelic Drugs. of a Hahnemann Medical College and Hospital Sympisium Sponsored by the Department of Psychiatry. New York. VANGAARD, T. 1964 Indications of Counterindications for LSD Treatment. Acta Psychiatrica Scandinavia. 40(4). WARD, R. 1957 A Drug-Taker's Notes. London. WATTS, A. 1971 Psychedelic and Religious Experience. Psychedelics. The Uses and Implications of Hallucinogenic Drugs. London.

- 186 -

YOUNG, J. 1960 Doubt and Certainty in Science. New York. ZAEhNER, R. 1957 1961 1972 Mysticism, Sacred and Profane. Oxford. The Dawn and Twilight of Zoroastrianism. London. Drugs, Mysticism and Make-Believe. London.

1974 Our Savage God. London.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful