You are on page 1of 2

Teologtest påvisar religiös upplevelse under LSD-bruk

"Jag har uppgått i Gud, upplevt den fullständiga enheten". Påståenden som detta är
mycket vanliga bland dem som använt LSD. Drogupplevelsen kopplas ihop med
religiös mysticism. Vetenskapliga test som visar att upplevelser framkallade a v s. k.
hallucinogena preparat i beskrivningar inte skiljer sig från vissa religiösa
upplevelser relateras i en rapport på Militärpsykologiska institutet av biträdande
psykologen Björn Netz.

I ett amer ikanskt exper iment delades 20 t eologie-st uderande och lärare i
t eo lo g i ut an t idigare er farenhet . av psykokemiska medel upp i fe m o lik a
grupper, vareft er t vå i var je grupp fick 30 milligr am psiloc ybin ( mot svarande
"no r maldosen" 150 mikrogram LSD) och de övr iga "sockerpiller ". I nge n
visst e vem so m fåt t vad. Däreft er gick alla på en långfredagsgudst jänst som
varade i t re t immar och eft er det t a anbefalldes enskild ko nt emplat io n.
Nio av de t io t eologer so m fåt t psilo cybin upplevde fyra av de kr it er ier, so m
uppst ällt s so m karakt er ist iska mo ment för religiös upplevelse, En av t io i
ko nt ro llgruppen upplevde et t krit er ium.
"Majest ät iska för nimmanden a v en yt t erst a verklighet ", beskrev en av de m
so m t illdelat s drogen och sade et t halvår senare at t ins ikt en ko m med en så
kraft fu llt verkande visshet at t det var omö jligt at t då eller senare bet viv la
dess g ilt ighet .
Enhet en är det gemensamma för all re ligiös myst icism i o lika kult urer, enligt
en amer ikansk analyt iker. Enhet med kosmos är den cent rala
berö ringspunkt en mellan religiö s upple velse och vissa psykedeliska upp-
levelser, säger Björ n Net z och eft erlyser en debat t om hur man skall t olk a
relat io ner na "me llan spont an myst icis m och den andel psykedelisk upplevelse
so m o nekligen har religiö s innebörd. Ett arrangemang i r egi av S venska
k yrk ans kulturinstitut har redan ägt rum där LSD-er far na per soner diskuterat med
relig io nspyko loger. Inget säger dock att de drogframkallade och de spont ana
upp levelser na verkligen är desamma, sambandet har hit t ills endast tolkat s
geno m beskr ivningar.
Ino m den psykedeliska religio nsforskningen får man dock mer och mer bevis
på att dro ger kan ge et t rikar e religiö st liv, men endast i samband med t ro och
vilja att arbet a in upplevelser na i det dagliga vardagsar bet et .

STRIDSMEDEL
De psykokemiska medlen so m sernyl, LSD och at ropinframkallande subst anser
har länge int resserat milit ära expert er. Sanno likhet en at t man får fram droger
so m k an t ränga geno m huden bedö ms so m st or. Vi h a r b a r a nåt t
in led ning sskedet för de psykokemiska C-st ridsmedlen, het er det i en FOA-
rappo rt. Vid et t milit ärt exper iment i US A ut sat t es en t rupp för et t
psyko kemiskt medel. De påverkade kunde int e ens lyda den enklast e order
o ch de o påverkade greps av panik över kamrat ernas hjälp lösa fnit t er so m
varade i t immar.
I svensk so ldat s ut rust ning ingår snabbinjekt or mot ner vgas, men o m denna
använd s eft er angrepp med at ropinliknande psykokemiska subst anser ka n
effekt en för värras. Mot atropinsubst ansen finns et t mot medel men o m det t a
använd s vid ner vgasförgift ning så ökas den effekt en. Det är där för vikt igt att
lär a sig s ymt o men på förgift ning i t id för a t t kunna sät t a i n rät t behandling.
H Y PNOS
LSD-25 har dock även visat sig ha bet ydande fördelar. Medlet har i samband
med h yp nos använt s framgångsr ikt för bot ande av narko maner. Geno m
hyp no s kan den drogades uppleve lser st yras i ö nskad r ikt ning var vid
t erapeut en kan fort sät t a med int ensiv t radit io nell psykot erapi. S lut ligen ges
pat ient en suggest io nen o m at t fort sät t a med bear bet ning av sina pro blem samt
att komma ihåg vad so m int räffat under sessio nen. I Norge har denna
psykedeliska t erapi ko mbinerat s med et t slags sjä lvhypnos så at t mindr e
do ser kunnat använda.

ABNORMITET
Med ic inskt har LSD fåt t vidst räckt användning, men o mrådet är så nyt t att
säkra upp gift er på drogens för måga saknas. I Kanada har LSD prövat s mo t
alko ho lis men med få åt er fall. Sexuell abnor mit et har bot at s geno m LS D-
upp levelser so m st yrt s av läkare. Pat ient er i t .ex. långt framskr idet
cancert illst ånd har under längre t id befr iat s fr ån smärt or. Dessut o m har LSD
använt s vid behandling av neurosen vissa schizo frena t illst ånd, psykopat i och
kr imina lit et .