You are on page 1of 4

Iran frn dtid till nutid

Innehll, utdrag ur inledningen


FRORD
Historiska frbindelser mellan Sverige och Iran frn vikingatid fram till 1970-talet av docent Ashk Dahln, Oslo Universitet FRSTA DELEN Kapitel 1 - Forntid och nutid Iran i vster, Iran, Landet mitt emellan, Iran i ster, Centralasien, Sidenvgarna Kapitel 2 - Myt, legend och folkvandringar Zoroastrismen, Myten och legenden, Folkvandringar, Mederna ANDRA DELEN Kapitel 3 - Frn akemenider till sasanider Akemenider, Eldtemplen, Alexander den store, Seleukider, Arsakider, Slaget vid Carrhae, Det arsakidiska slutskedet, Sasanider, Shapur I och Valerianus, Shapur II och Konstantin, Mani och Mazdak, Reformperioden, Sasanidernas andra skede, Sasanidernas eftermle Kapitel 4 - En ny tid Islams expansion, Det arabiska kalifatet, Shia, Abbasidkalifatet. Kapitel 5 - Iransk renssans, safavider Turkvlden, Mongolvlden, Safavider, Sufismen TREDJE DELEN Kapitel 6 - Frn koncessioner till revolution Iransk-ryska krig, Koncessionsjakten, Konstitutionell revolution, Reformstrvanden, konflikthrdar, Det utlndska inflytandet. Kapitel 7 - Frn statskupp till revolution Stormaktsspelet, Mot vr tid, CIA och kuppen mot Mossadeq, Den vita revolutionen, Den islamiska revolutionen, Efter 1979, Konstitutionella problem, Radikalisering och fundamentalism Kronologi, ordfrklaringar, kartor 285, Litteratur, personnamn 305, Illustrationer 336

Inledningen, utdrag
Efter ett omvlvande 1979 valde Iran knappt tjugo r senare, med brett folkligt std, en reforminriktad president. Hans mandat kom att frnyas men vid 2000-talets inledning skrptes konservativa krafter vilket kulminerade infr presidentvalet 2005. Tidningar drogs in. Journalister och opposition arresterades. Upp till 2 000 reformvnliga parlamentskandidater diskvalificerades medan en konservativ kandidat, Mahmoud Ahmadinejad, valdes till president. Denne kom att placera frgan om krnkraft i frgrunden, frstrkt av budskap till omvrlden som gav ekon till gngna tider. Nr denna bok avslutas har en andra mandatperiod inletts efter ett hndelsefrlopp som har vckt frundran och bestrtning. En rstrkning pminner om den vid ett presidentval i USA r 2000 men dr erfordrades inte kravallpolis, ddsoffer och blockerad mail- och telefontrafik. Nr den i Sverige bosatta frfattarinnan Azar Mahloujian i en artikel kommenterar valet inleder hon med iraniers terkommande frga Var r min rst, omformulerad till Nr kommer Ahmadinejad och Khameneis radiotal dr de erknner att nationens rst hrsammas? Jag r rdd att det r fr sent. Folk r redan p gatorna och ropar marg bar diktator, dd t diktatorn. Dagens hndelser i Iran pminner drmed om andra hndelsefrlopp i den iranska historien. De faller i vr tid tillbaka p en i Iran avsatt premirminister, Mossadeq. Hndelsen blev i annan tappning terspeglad vid 1970-talets inledning. Medias intresse riktades d mot ett pkostat evenemang vid Persepolis. Irans 2500-riga historia som kungadme skulle d manifesteras. Om ett annat Iran framkom inte s mycket men en observant Sven Delblanc tergav i den 1971 utgivna Zahak en del iakttagelser om sociala ojmnheter. Fr andra, Ekelund, Ekelf, Kyrklund, von Post, Leckius och Sfve fick sufismen representera Iran. Nr s, vid 70-talets utgng, Ruholla Khomeini steg av ett Air Franceplan i Teheran var Iran, genom historien s nra Grekland, Bysans och Rom, fr mnga ett mer eller mindre obekant land. Hndelseutvecklingen dljer ett spnningsflt som gr lngt tillbaka i tiden. Iran framtrdde som riksbildning p 500-talet fre vr tiderkning. En persisk akemeniddynasti etablerade ett frsta vrldsherravlde, besegrat av Alexander den store som fljdes av seleukiderna. De fick vika fr partherna med regenter som Mitradates. Bysans och Roms frsk att trnga sterut blockerades. En fljande sasanidisk dynasti prglade sedan Frmre Orienten under ett halvt rtusende. Frsvagad av terkommande krig med romare och bysantiner brts den av expansiva araber. Hrefter fljde de mongoliska il-khan- och timuriddynastierna varefter ett enat Persien upprttades med safaviderna. Deras kontroll av sidenvgarna blev ekonomiska incitament vilket vckte omvrldens intresse. Under en kadjardynasti som prglade iranskt 1800-tal tilltog en rivalitet mellan britter och ryssar. Iranska krigsoperationer misslyckades. Det hela medfrde, efter sekelskiftet, en konstitutionell revolution. Ett parlament infrdes. Motsttningar mellan England och Ryssland medfrde ett avtal som delade Iran i intressesfrer. Med ett engelsktpersiskt frdrag 1919 framstod Iran hrefter i praktiken nrmast som en koloni. En statskupp 1921 frde versten Reza Khan till makten. Armn omorganiserades, bland annat med hjlp av svenska officerare. Statsnamnet ndrades till Iran, det persiska uttrycket fr ariernas land. Kanske var detta pverkat av protyska sympatier men det fanns andra bevekelsegrunder. Persien, Pars, var sedan frislamisk tid den benmning av sprket i provinsen Parsa som kom i bruk hos grekerna och blev en beteckning p hela landet Iran. Det nya namnet var inte, vilket man i vst oreflekterat antog, endast frga om en namnndring. Det var frga om identitet. Detta namnval, ariernas land, Iran, blev inte konfliktfritt i den europeiska historien. Ett frislamiskt Iran ignoreras ofta av bde Irans nuvarande statsledning och p annat hll. Nr vikingarna i media beskrivs som en krigarkast som inspirerades av Mitraskulturen inom romerska armn p 200-talet e Kr och lnkade denna till den egna tron p Oden frbigs att mitraskulturen fddes i Iran, inte i Rom och att Oden, Tor och Frej var grenverk i en frkristen religion som frn Iran och Indien rrde sig vsterut. Nr historikern Philip Martyszaks The Enemies of Rome - From Hannibal to Attila the Hun recenseras blir Frmre Orienten en passus dr makedonisk ervring skapade det seleukidiska imperiet.

Som undantag nmns Mitradates VI, kung av Pontus och andra omrden i Mindre Asien. Om andra omrden var dynastibildningar som vxt fram under akemenider, parther och sasanider framgr inte. Inte heller att seleukidvldet fll fr ett motstnd p iransk mark. Nr bysantinsk hjltediktning i nationaleposet Vassilios Digenis Akritis, recenseras talas om Eufrat dr det lnge rtt en djup kulturgemenskap mellan de muslimska araberna och de kristna bysantinarna. Om Digenis berttas att p en bro ver floden uppfr han en fantastisk marmorkupol som sin gravplats, finare n den persiske storkonungens men kupolens och valvbgens iranska, frmodligen parthiska, ursprung frbigs. Helsingforsprofessorn Johannes Salminen, lite ster om Sverige, har noterat att Vsts dominans brjade vid Marathon varefter islam senare tog sin plats i vrlden men mtet med en gammal sofistikerad kultur som den persiska skulle samtidigt lyckligt vidga det egna registret, p stliga omvgar fick beduinttlingarna nu kontakt ocks med en hellensk tankevrld. Inte fr intet hade flyktingar frn akademin i Aten skt sig till en fristad vid persiska hovet. Denna fristad blev, en frondering mot kyrkan med nyplatonismen som borg fr hedendomen, brnnmrkt. I vr tid talas, i Vitterhetsakademins skriftserie om Europa, om hotet frn perserna. Under tiden vill amerikanska kartografer dpa om Persiska viken till Arabiska sjn. I svensk kulturdebatt har frgan r vr frestllning om romarriket som hgkulturens fackelbrare blott produkten av en segrande civilisations historieskrivning? frts fram. Den besvarades med ett citat frn en romersk mbetsman, Rutilius. Det var till nytta fr orttfrdiga att bli ervrade av dig. Innebr det, verfrt till ondskans axelmakter i vr tid, att det skulle vara till nytta om de ervrades? Om en segrande vrlds historieskrivning ppekar Michel Onfray i sin mothistoria att denna, upprepad tio, hundra, tusen gnger till slut blir en slutlig visshet. Det segrande Roms frsk att f den iranska hgplatn p fall kunde emellertid aldrig fullfljas. Roms Crassus fick se sina kohorter nedgras till sista man, inklusive honom sjlv och sonen men i filmens vrld ndas Crassus liv hellre p en gladiatorarena. Marcus Antonius gjorde, innan han slog sig ihop med Kleopatra, nya frsk med ett tertg liknande Napoleons 1812. Om detta heter det i ldre uppslagsverk att det hade varit en kamp mellan stern och Vstern, dr stern trots sina rikedomar besegrades av Vsterns verlgsna vapenmakt. Denna rckte inte nr Trajanus, besluten att n Indien, frskte n sterut. S marginaliseras delar av ett historiskt frlopp. Vem berttar historien frgar den indiska frfattarinnan Arundhati Roy. Ett av svaren ger Arshin Adib-Moghaddam. Det har blivit en truism att nstan vem som helst har ngot att sga om Iran, antingen om akemenidiska kungar, legenden om Sheherazadeh, Persepolis, en pfgelstron, prakten i Isfahan eller, numera, Khomeini. Ikoner som Zarathustra, Kyros, Xerxes, Rumi, Hafez, Saadi, Ferdowsi, Avicenna och Razes har sttt emot frsken att frringa ett samtida Irans kulturella rykte. I denna bild av Iran saknas emellertid hndelseutvecklingen i ett nutida Iran. Dr lever mnga sitt liv vid sidan av ett ledargarnityr som nr denna bok avslutas frefaller vilja begrnsa en medborgerlig rtt att uttrycka sig fritt. Detta bidrar till att understdja dem som p sina hll anses det angelget att med militr slagkraft passera Eufrat vsterifrn. Det har redan ftt nring frn en kulturdebatt dr det understryks att det r till nytta om de som utpekas som orttfrdiga ervras. Kulturminnesmrken, Esters borg och profeten Daniels grav, lmnas drhn men det gr ven Karuns strnder, kantade av marint skrot efter Iran-Irakkriget. Var det frikostiga stdet till Saddam Hossein nr denne angrep Iran till den nytta som Roms Rutilius beropade? Om detta r det pfallande tyst. Det r en tystnad som efter 2009 mhnda bestr, ven nr det rr omrden som bepudrats med kemiska stridsmedel frn Europa. Gaskrig fr endast plats i media om de rr andra platser n de som befinner sig ster om Basra. Om USA:s entrgna retorik om demokrati i Mellersta stern har ppekats att det borde kombineras med en upplysning om att CIA 1953 satte stopp fr en demokratiutveckling genom att tvinga bort Irans premirminister. Ur ett annat perspektiv har Gunnar Jervas, docent vid bo akademi, ppekat att till stater som startat angreppskrig hr Irans fiender Irak och USA. Skulle Iran om ngot decennium inneha (ett ftal) krnvapen och med dem hota Israel skulle de mer vlutrustade israelerna kunna stadkomma en lngt vrre vedergllning. Israel torde fr vrigt befinna sig under det amerikanska krnvapenparaplyet. Framstllningen har disponerats p s stt att frsta kapitlet kretsar kring forntid och nutid. Det andra tar upp mytbildning och folkvandringar. I tredje kapitlet skildras dynastibildningarna fram till

arabernas utbredning. Det fjrde kapitlet berr islams frsta tid. Femte kapitlet lyfter fram irans renssans och medeltid, fljt av sjtte kapitlet dr ett iranskt 1800-tal fr leda ver till sjunde kapitlet med utblickar mot den islamiska republiken. Kapitlen avslutas med noter, kronologi och ordfrklaringar. En lathund, ngra ofta frekommande ord/begrepp, har tagits in i en avslutande referensdel med noteringar frn statistiska kllor, person- och litteraturfrteckning, ngot som till en viss del r invvt i bokens lpande text. Fr foton svarar jag sjlv d inte upphovsman anges. tergivandet av namn brukar ifrga om Medelhavets stra delar ske med grekisk namnform, fr de centrala och vstra delarna med en latinsk. I persiska och arabiska namnformer mter tskilliga diakritiska tecken dr olika transkriptionssystem anvnds. Denna framstllning vilar frmst p de namnformer som utgjort skord i Nationalencyklopedin. Har namnet/benmningen inte terfunnits dr har kllor som anges i litteraturfrteckningen ftt erstta. Genomgende undviks de diakritiska tecken som r ett krav i en vetenskaplig text. Under arbetet har jag ftt std frn ett antal personer, bland dem Mehdi Rahimzadeh vid bokhandeln Ferdosi i Stockholm och Ebrahim Motamed vid Institute for Iranian Contemporary Historical Studies i Teheran. Fil.dr. Ashk Dahln har varit vnlig mot mig med ett frord. Fil.dr. Hossein Sheiban vid Stockholms universitets historiska institution har gett mig en rad vrdefulla ppekanden. Bjrn Sohrne, posthistoriker med inriktning mot Iran har gett mig vrdefulla upplysningar om hndelsfrloppet under det frsta vrldskriget. P persiska arbeten har jag blivit uppdaterad av min fru, Nasrin Eklind Sadegh-Zadeh, som tillgnas denna bok. Hon har sammanfrt mig med en rad personligheter, en ldrande guvernr som hade tjnstgjort under Reza Shah, iranska frfattare och flera andra. Upprkningen kunde bli lng - med detta framfr jag ett tack till alla. Januari 2010 Mngfaldigande av innehllet i boken r, helt eller delvis, enligt lagen om upphovsrtt, 1960:729, frbjudet utan medgivande av Ferdosi Publication. Frbudet gller varje form av mngfaldigande genom tryckning, kopiering eller verfring och tergivande med annan teknik. Ferdosi Publication Stockholm - 2010 - Omslag: Nima@king.se Ferdosi Publication, Tegnrgatan 32, Box 450 95, SE 104 30, Stockholm Vid internethandel: www.Ferdosi.com - Tryck: Tryckeffekt AB, Stockholm, ISBN 978-91-977241-1-1

You might also like