P. 1
SEB-rapport: Minskad risk för recession

SEB-rapport: Minskad risk för recession

|Views: 37|Likes:
Published by SEB Group
En i många stycken krisutmattad värld vill – men kan inte – springa ifrån gamla skuldsynder och framtiden för euron är fortsatt osäker. Läget har ändå stabiliserats något jämfört med senhösten 2011. Det skriver SEB:s ekonomer i en ny upplaga av Nordic Outlook.
En i många stycken krisutmattad värld vill – men kan inte – springa ifrån gamla skuldsynder och framtiden för euron är fortsatt osäker. Läget har ändå stabiliserats något jämfört med senhösten 2011. Det skriver SEB:s ekonomer i en ny upplaga av Nordic Outlook.

More info:

Published by: SEB Group on Feb 14, 2012
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

09/22/2013

pdf

text

original

Sections

22 | Nordic Outlook – Februari 2012

Svåra vägval för att rädda euron

Recession, men inte så djup
Omvärld och svag euro ger exportstimulans
Tyskland håller emot
ECB ökar räddningsinsatserna

Euro-zonens BNP föll under färde kvartalet i fol och fortsätter
att krympa under större delen av 2012. Som årsgenomsnitt
väntas BNP falla med 0,8 procent 2012
, en nedrevidering
med fyra tiondelar jämfört med senaste Nordic Outlook. 2013
väntas en svag återhämtning där BNP stiger med 0,7 pro-
cent
, fortfarande klart under trendmässig tillväxt.

Kvartalsförändring, procent

Euro-zonen: BNP-tillväxt

Källa: Eurostat, SEB

Q4

Q2

Q4

Q2

Q4

Q2

Q4

Q2

Q4

Q2

08

09

10

11

12

13

-3,0

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

-3,0

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

Prognos
SEB

En krympande ekonomi försvårar arbetet med att återställa
förtroendet för valutaunionen. Euroländerna kommer att ställas
inför smärtsamma vägval. Ytterligare besparingar i krislän-
der som inte kompenseras av expansiva åtgärder från
Tyskland och ECB riskerar att fördjupa krisen och öka den
politiska spänningen
såväl inom Euro-zonen som i relationer-
na med omvärlden. Skulle låsningarna tillta riskerar Euro-zonen
en betydligt djupare recession. Situationen i Grekland är fort-
satt mycket allvarlig med ytterligare nedreviderade ekonomiska
prognoser. Samtidigt går reformarbetet mycket trögt, vilket lett
till ökat misstroende från de internationella kreditgivarna och
bestående risk för att Grekland ska lämna eurosamarbetet.
Även Portugals situation har förvärrats den senaste tiden och
oron över att en skuldnedskrivning kommer att bli nödvändig
även här har ökat.

Samtidigt kan man också notera tecken på stabilisering i
fera avseenden
. Inkommande statistik har i många fall över-
raskat positivt och ledande indikatorer har bottnat ur. Tillväxten
i USA och Asien ser ut att kunna hållas uppe, vilket bidrar till att
stabilisera extern efterfrågan. Även på den ekonomisk-politiska
sidan fnns ljuspunkter. ECB:s treårslån minskar pressen på

banksektorn. Därigenom har riskerna för en kraftig kredit-
kontraktion minskat
samtidigt som bankernas benägenhet
att dra ned på sitt statspappersinnehav inte är lika framträ-
dande. Tyskland och Frankrike har också öppnat för en lång-
sammare implementering av Basel III-reglerna vilket ytterligare
minskar den fnansiella stressen. Vissa fnanspolitiska framsteg
har dessutom gjorts med förberedelser för djupare samarbete
mellan euroländerna och striktare budgetkontroll. Reform-
inriktade regeringar med starkt opinionsstöd har tagit över i
Italien och Spanien. Vår sammantagna bedömning är därför att
riskerna för en djup recession i Euro-zonen har minskat.

Huvudscenariot är att Euro-zonen trots allt kan hållas samman
även om det inte kan uteslutas att Grekland och Portugal läm-
nar valutasamarbetet.

Index 100 = 2000

Exporten klart över nivån innan krisen

Källa: Eurostat

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

Ytterligare divergens inom Euro-zonen

Jämfört med Nordic Outlook november har tillväxtprognoserna
för USA och Asien reviderats upp. Detta ger välkommet stöd till
Euro-zonen i en situation där den inhemska efterfrågan pressas
av åtstramningsåtgärder och ytterligare försvagning på arbets-
marknaden. Exporten får dessutom extra stimulans från den
svagare euron. Euro-zonens export har återhämtat fallen från
tidigare i höst. Exporten väntas fortsätta öka vilket bidrar till att
BNP-tillväxten segar sig uppåt mot slutet av året.

I första hand är det den tyska ekonomin som drar nytta av
gynnsammare omvärldsförhållanden genom sitt stora ex-
portberoende och goda konkurrenskraft. Detta bidrar till att
förstärka tillväxtskillnaderna inom Euro-zonen och vi räknar
fortfarande med att Tyskland undviker en recession. Indi-
katorerna har förbättrats de senaste månaderna; Ifo-index har
förbättrats tre månader i rad och inköpschefsindex för industrin
steg till 50,9 i januari. Antalet arbetslösa har fortsatt falla och
arbetslösheten var låga 6,7 procent i januari. SEB:s prognos är
att tysk BNP växer med 0,4 procent 2012 och med 1,3 pro-
cent 2013,
oförändrat jämfört med Nordic Outlook november.

Nordic Outlook – Februari 2012 | 23

Euro-zonen

Sammanvägt PMI, index

Återhämtning för inköpschefsindex

Tyskland

Frankrike

Italien

Spanien

Källa: Markit Economics

07

08

09

10

11

25

30

35

40

45

50

55

60

65

25

30

35

40

45

50

55

60

65

Inköpschefsindex har stabiliserats också i andra viktiga euro-
länder. Nivån är dock så låg i Italien och Spanien att den ändå
indikerar ett betydande fall i BNP. Spanien tvingas dessutom till
ytterligare besparingsåtgärder då budgetunderskottet för 2011
blev större än väntat. Jämfört med Nordic Outlook november
har vi därför justerat ned tillväxtprognoserna för Italien och
Spanien ytterligare
. Även prognoserna för de mindre krislän-
derna har reviderats ned något mot bakgrund av inkommande
data och utökade besparingsåtgärder.

BNP

Årlig procentuell förändring

2010

2011

2012 2013

Tyskland

3,7

3,0

0,4

1,3

Frankrike

1,4

1,6

-0,4

0,6

Italien

1,4

0,4

-2,3

0,2

Spanien

-0,1

0,7

-1,6

0,3

Grekland

-4,4

-6,1

-4,4

-0,2

Portugal

1,3

-1,7

-3,8

-1,0

Irland

-0,4

1,0

-0,3

1,0

GIPS

-0,7

-0,6

-2,1

0,2

Euro-zonen

1,8

1,5

-0,8

0,7

Källa: Eurostat, SEB

Finanspakten ändrar spelplanen

Tyskland och Frankrikes ansträngningar att öka det fnanspoli-
tiska samarbetet och stärka budgetdisciplinen tog steg framåt
i och med fnanspakten som beslutades om på EU-toppmötet
den 30 januari. 25 av 27 medlemsländer (Storbritannien och
Tjecken ser ut att ställa sig utanför) har sagt sig villiga att delta.
Ökad budgetdisciplin löser inte krisen på kort sikt, men kan
ge positiva förtroendeefekter. När pakten fnns på plats ökar
sannolikheten för ytterligare tyskt stöd i form av t ex utökade
resurser/garantier till EFSF/ESM. ECB lär också kunna satsa
mer ofensivt framöver när formerna för budgetdisciplin blivit
fastare.

Risken med för stort fokus på budgetdisciplin på kort sikt är å
andra sidan att besparingar i länder som är solventa dämpar
den redan svaga tillväxtkraften i Euro-zonen. Med tanke på den
situation som vi befnner oss i just nu är pakten mer ett verktyg
för att, när krisen lättar, se till att skulderna minskar för att
förebygga framtida kriser.

Svag tillväxt ger fortsatt budgetpress

Samtidigt rullar den statsfnansiella krisen vidare. ECB:s tillhan-
dahållande av omfattande treårslån har dämpat trycket på ban-
kerna att dra ned sin exponering mot europeiska statspapper.

Italien och Spanien har den senaste tiden lyckats genom-
föra fera lyckade emissioner av obligationer och stats-
skuldväxlar
och upplåningsräntorna har fallit tillbaka. De nya
regeringarna i Italien och Spanien,
under ledning av Mario
Monti respektive Mariano Rajoy, har en tydlig inriktning mot
reformering av ekonomierna.
Mörknande tillväxtutsikter gör
ändå att krisländerna tvingas till ytterligare besparingar. Grek-
lands situation är fortsatt kritisk och även Portugal har åter
hamnat i strålkastarljuset
senaste tiden. Portugisiska obliga-
tionsräntor har stigit kraftigt under 2012 och ECB har tvingats
intervenera på obligationsmarknaderna då oron för att även
Portugal kommer att tvingas till skuldnedskrivning har
ökat
. En skuldnedskrivning för Portugal skulle skjuta löftet om
att en nedskrivning endast är aktuell för Grekland i sank.

Även om fokus bland krisländerna fortfarande till största delen
ligger på åtstramningsåtgärder börjar det komma en insikt om
att även tillväxthöjande åtgärder måste användas. Sådana re-
former har dock visat sig vara svåra att implementera; Grekland
är det tydligaste exemplet. Det återstår att se hur de ambitiösa
reformplaner som presenterats i Italien och i Spanien kommer
att kunna genomföras i praktiken.

Spread mot Tyskland, procentenheter

Ränta på 10-åriga statsobligationer

Frankrike
Irland

Italien
Portugal

Spanien

Källa: Reuters EcoWin

okt

09jan

10

apr

jul

okt

jan

11

apr

jul

okt

jan

12

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

Greklands situation är fortsatt mycket problematisk.

Ytterligare åtstramningar motsvarande 1,5 procent av BNP har
röstats igenom i parlamentet. Besparingarna är en förutsätt-
ning för att Grekland ska få nästa utbetalning av stödlånet
och därmed kunna undvika att ställa in betalningarna i mars.
Besparingarna är också nödvändiga för att en uppgörelse om
skuldnedskrivning för privata långivare ska kunna nås. En
nedskrivning på omkring 70 procent skulle innebära att det
fnns en möjlighet att stabilisera Greklands statsskuld kring 120
procent av BNP till 2020. Greklands problem är dock långtifrån
lösta. Reformerna fortsätter att gå mycket långsamt samtidigt
som redan låga tillväxtprognoser reviderats ned. Det är därför

troligt att hårda krav kommer att fortsätta ställas på att
Grekland verkligen genomför sina åtaganden
och påskyn-
dar reformer för att få framtida stödutbetalningar. En ytterligare
oroskälla är det parlamentsval som ska genomföras senare
under våren.

24 | Nordic Outlook – Februari 2012

Euro-zonen

Budgetsaldot i Spanien blev mycket sämre än väntat 2011

på grund av oväntat stora underskott i regionerna. Underskot-
tet kommer troligen att överstiga 8 procent av BNP 2011 i stäl-
let för regeringens prognos på 6 procent. Därmed kommer
det att krävas ytterligare budgetåtgärder
för att nå målet
att reducera underskottet till 3 procent 2013. Bland annat införs
stopp för nyanställningar inom ofentliga sektorn och lönerna
kommer att fortsätta att frysas. Dessutom höjs ett fertal olika
skatter temporärt. Spanien planerar även för strukturreformer.
Arbetsmarknaden ska avregleras och kontrollen över regioner-
nas utgifter ska skärpas; en klar omsvängning för utvecklingen
mot ökad decentralisering.

Den nya teknokratregeringen i Italien har gjort en rivstart med
beslut om både skattehöjningar och strukturreformer. En fast-
ighetsskatt ska införas och momsen höjas. Dessutom förbereds
en ny grundlag som ska hindra italienska regeringar från att
fnansiera budgetunderskott med lån. Arbetslagsstiftningen
ska förändras för att öka sysselsättningen. Målet att balansera
budgeten till 2013 ser ut att gå att nå. Till skillnad från andra
krisländer har Italien redan primäröverskott.

Portugal ser visserligen ut att ha klarat målet att minska bud-
getunderskottet till 5,9 procent av BNP 2011 men målet nåddes
med hjälp av engångsefekter från överföring av bankernas
pensionsfonder till staten. 2012 blir ett mycket tuft år, i
likhet med Grekland och Spanien ser mörknande tillväxtutsik-
ter ut att tvinga Portugal till utökade budgetåtgärder trots att
många åtgärder och reformer redan genomförts. Finanspoli-
tiken kommer att behöva stramas åt kraftigt, nära 6 procent
av BNP, för att kunna nå underskottsmålet på 4,5 procent i år.
Särintressen riskerar dessutom att sabotera reformförsöken
och resultera i tandlösa reformer.

Irland har skött sina åtaganden för att reducera budget-
underskottet och stärks dessutom av exportdriven tillväxt.
När konjunkturutsikterna nu försämrats gör dock Irlands
exportberoende att budgetutsikterna snabbt försämras. Trots
en stabil politisk situation, uppfyllda budgetåtaganden och
strukturreformer tvingas Irland på grund av en mer utmanande
omvärldsmiljö till ytterligare åtstramningsåtgärder för att nå
underskottsmålet på 8,6 procent av BNP 2012.

Ofentligt budgetsaldo

Procent av BNP

2010

2011

2012 2013

Tyskland

-4,3

-1,1

-0,9

-0,6

Frankrike

-7,1

-5,9

-5,4

-4,7

Italien

-4,6

-4,1

-3,0

-2,3

Spanien

-9,3

-8,2

-6,8

-6,3

Grekland

-10,6

-9,6

-7,0

-6,2

Portugal

-9,8

-6,2

-4,8

-3,5

Irland

-31,3

-10,5

-8,6

-7,2

Euro-zonen

-6,2

-4,4

-3,7

-3,2

Källa: EU-kommissionen, SEB

Utökade åtstramningsprogram bidrar till att budgetprogno-
serna nu ser något bättre ut än i senaste Nordic Outlook. Samti-

digt drar ytterligare nedrevideringar av konjunkturutsikterna åt
andra hållet, vilket speglar det svåra dilemma de sydeuropeiska
ekonomierna brottas med. I Euro-zonen som helhet bedöms
underskottet ha varit 4,4 procent 2011. 2012 väntas budget-
underskottet minska till 3,7 procent och 2013 till 3,2 pro-
cent. Statsskulden väntas stiga från 85,4 procent 2010 till
94,5 procent 2013.
Totalt sett blir fnanspolitiken åtstramande;
mellan 1 och 1,5 procent av BNP för Euro-zonen som helhet.

Fortsatt försvagning av arbetsmarknaden

Efekterna av den ekonomiska krisen börjar nu synas på arbets-
marknaden. Den tyska utvecklingen utgör dock ett undantag
och uppvisar fortsatt styrka så här långt; arbetslösheten har
fortsatt ned och låg på 5,5 procent i slutet av 2011 enligt Euro-
stats harmoniserade mått. Till viss del förklaras den gynn-
samma utvecklingen av att företagen behåller arbetskraft
trots svagare efterfrågan, s k labour hoarding. Vi räknar dock
fortfarande med att den svaga konjunkturen gör att arbetslös-
heten vänder upp första kvartalet i år. Mätt som årsgenomsnitt
hamnar den tyska arbetslösheten på 5,7 procent i år och
6,4 procent 2013
.

I Frankrike och Italien har vi sett en måttlig uppgång den se-
naste tiden. I Frankrike låg arbetslösheten i december nära
10 procent; den högsta nivån sedan början av 2010. Vi räknar
med en fortsatt uppgång till drygt 11 procent i slutet av 2013.
Även den italienska arbetsmarknaden fortsätter att försämras;
arbetslösheten klättrar till ca 10,5 procent i december 2013. I
Spanien fortsätter uppgången till nya katastrofala rekordnivåer.
Den genomsnittliga arbetslösheten ligger nu över 22 procent
och ungdomsarbetslösheten så högt som drygt 45 procent.
Förutom belastningen på de ofentliga fnanserna medför detta
långsiktiga skadeverkningar på ekonomin i form av t ex emigra-
tion av kvalifcerad yngre arbetskraft.

Procent

Arbetslösheten fortsätter upp

Tyskland
Frankrike

Italien
Spanien

Euro-zonen
Okun, Euro-zonen

Källa: Eurostat, SEB

0001020304050607080910111213

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

SEB

Prognos

Mätt som årsgenomsnitt hamnar Euro-zonens arbetslöshet
på 10,6 procent i år och 11,1 procent nästa år
, en bra bit över
jämviktsarbetslösheten som beräknas ligga kring 8,5 procent.
Den svaga arbetsmarknaden i kombination med behovet av att
sänka kostnadsläget i Sydeuropa håller tillbaka lönekraven
och vi räknar med löneökningar i Euro-zonen på endast 2-2,5
procent per år 2012-2013.

Infationen dämpas

HIKP-infationen hamnade på 2,7 procent som årsgenomsnitt
för 2011 och drevs till stor del av stigande råvaru- och livsmed-

Nordic Outlook – Februari 2012 | 25

Euro-zonen

elspriser. Dessa ökningar faller nu ur tolvmånaderstalen och
gör att infationen dämpas; infationstakten föll till 2,7 procent
i december jämfört med 3,0 procent föregående månad. Ned-
gången i den ekonomiska aktiviteten bidrar också till att dämpa
prisuppgångarna och 2012 väntas infationen hamna på 1,9
procent. 2013 faller infationstakten ytterligare till 1,4 pro-
cent,
klart under ECB:s mål. Kärninfationen bottnar på strax
över 1 procent under hösten 2012 och ligger på 1,5 procent vid
slutet av prognosperioden.

Årlig procentuell förändring

Inflationen växlar ned 2012

HIKP-inflation

Kärninflation

Källa: Eurostat, SEB

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

Prognos
SEB

ECB fortsätter stimulanser på bred front

Bankernas likviditetsproblem drabbar tillväxten i Euro-zonen
genom att dämpa utlåningen till både företag och hushåll. Utlå-
ningen föll betydligt i slutet av 2011. ECB:s senaste kvartalsvisa
undersökning av utlåningsvillkoren (Bank lending survey) pekar
på att kreditvillkor stramades åt markant under färde
kvartalet
. Bankerna förväntar sig en ytterligare åtstramning
av villkoren men i långsammare takt under första kvartalet.
Åtstramningen var utbredd över fera euroländer men Tyskland
framhålls som ett undantag. Under färde kvartalet minskade
samtidigt nettoefterfrågan på lån till icke-fnansiella företag.

Netto, mdr euro, 3-månaders glidande medelvärde

Bankutlåningen dämpas

Icke-finansiella företag

Hushåll

Källa: ECB

05

06

07

08

09

10

11

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

För att motverka likviditetsproblemen och dämpningen av
utlåningen har ECB infört obegränsade 3-årslån (LTRO). Lånen
har varit ett lyckat drag som minskat pressen på banksektorn.
ECB:s Marginal lending facility indikerar att 3-årslånen fått
interbankmarknadens funktionssätt att förbättras jämfört med
situationen under slutet av 2011 även om banksektorn fortfa-
rande är under betydande press sett ur ett längre perspektiv.

ECB väntas fortsätta erbjuda 3-årslån framöver för att ge

stöd till banksektorn. Nästa 3-årslån kommer att erbjudas
den 29 februari.

Miljarder euro

ECB Marginal lending facility

Källa: Reuters EcoWin

jan

08

majsepjan

09

majsepjan

10

majsepjan

11

majsepjan
12

0

5

10

15

20

25

30

0

5

10

15

20

25

30

ECB sänkte som väntat refräntan till 1,0 procent vid december-
mötet och reviderade samtidigt ned tillväxtprognosen för Euro-
zonen. ECB:s bedömning är att infationen faller tillbaka under
2 procent 2012. På januari- och februarimötena presenterades
dock inga utökningar av stimulanserna och ECB har pekat på
vissa tecken på stabilisering för ekonomin.

Det är osannolikt att ECB fortsätter att sänka refräntan
vidare under 1 procent
; räntesänkning diskuterades inte ens
på senaste mötet. Argument mot ytterligare sänkningar är att
det från en redan låg nivå endast får begränsade stimulansef-
fekter, samtidigt som de kan hämma det fnansiella systemets
funktionssätt. Stigande tillväxtdivergens mellan Tyskland och
krisländerna gör att räntesänkningar blir ett alltmer trubbigt
stimulansverktyg. ECB:s uttalanden om tecken på en stabilise-
ring för Euro-zonens ekonomi indikerar också att centralban-
ken låter refräntan ligga kvar på 1,0 procent. Trycket på ECB att
fortsätta sänka räntan har dock ökat den senaste tiden från bl a
IMF och OECD. Det är därför inte uteslutet att ECB först avvak-
tar för att krisländerna inte ska tappa momentum i konsolide-
ringsarbetet och därefter genomför ytterligare räntesänkningar.

Utvecklingen av refräntan är dock av mindre betydelse
framöver. Som framgår av temaartikeln räknar vi med att ECB
agerar på bred front. ECB:s viktigaste åtgärder, förutom en
fortsatt låg refränta, i form av 3-årslån och interventioner
på krisländernas obligationsmarknader väntas fortsätta
.
Temaartikeln beskriver även de faror som den okonventionella
penningpolitiken och den kraftiga ökningen av ECB:s balans-
räkning kan ge upphov till.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->