verenskapsoch tekniksociologen Bruno Latour i att det kravs inflytelserika akrorer, manniskor och organisationer som bryr sig

om och "alskar" systemet och arbetar pa manga franter for dess overlevnad." Utvecklingsblock

Mats Fridlund
SCHUM PETERS TVILLINGAR och sociotekniska system i studiet av industriell flrandring

Abstract "Twins of Schumperer: Development Blocks and Sociotechnical Systems in the Study of Industrial Change": History of technology and economic history are experiencing a conceprualconvergence in the study of industrial change as seen by the Sociotechnical Systems and Development Blocks approaches stemming from Thomas P. Hughes and Erik Dahmen. The Schurnpererian influences on these two similar theoretical perspectives are discussed and they are compared with each other and shown to be complementary in their emphasise on technological and economic entrepreneurship respectively. In conclusion it is described howthese two previously separate approaches have begun to be merged into one through their use in various historical and policy directed studies of industrial change in Sweden.

The first task is to verbalize the vision or to conceptualize it in such a way that its elements take their places, with names attached to them that facilitate recognition and manipulation, in a more or less orderly schema or picture. Joseph Schumpeter

SCHUMPETERS

ARV FOR STUD lET AV INDUSTRIELL

FORii.NDRING

I begynnelsen av forskningen kring industriell utveckling och innovarioner finner vi den osterrikisk-amerikanske ekonomen Joseph A. Schumpeter (1883-195°).' Han var en av de forsta akademiker att konstruera en teori for art forklara uppkomsten av industriella innovationer och, i THEORIE DER WIRTSCHAFTLICHEN ENTWICK1. Detta arbete ingar i forskningsprojekrer "Infrasysternens dynamik" pa Avd. for reknik- och verenskapshistoria, Kungl Tekniska Hogskolan finansierat av Forskningsrddsnamnden, NUTEK och Energimyndigheten. Preliminara versioner har presenterats och diskurerats vid serninarier pi! Institurionen for indusrriell ekonomi och organisation, KTH, Avd, for reknik- och vetenskapshistoria, KTH samt Avd. for verenskapshisroria, Uppsala universitet. For vardefulla synpunkter vill jag framfor alit tacka Anders Carlsson, Dag Celsing, Karl Grandin, Arne Kaijser, Ulf Larsson, Staffan Laestadius, Svanre Lindqvist, Anders Lundgren, Jan Odhnoff och Hans Weinberger.

73. Bruno Latour, Aramis or The Love of Technology (Cambridge, Mass., (996).

27

H. ] I believe. Kredit. Terrnen "innovation" infordes 1926 i den andra upplagan av Theorie der wirtschafilichen Entwickltmg.6.. 3. i: Bo Carlsson & Rolf G. Business Cycles: A Theoretical. 2. 126-35. 96. "Inre bara Schurnperer: en inrrodukrion till ekonomisk 'evolutionsreori' dar reknisk utveckling och innovationer beryder nagor". 9. Nicolin Seminar: Knowledge as Substitute for Natural Resources (Stockholm. Rolf G. Hughes och andra forskare inom dessa perspekriv . och I en postumt utglvet arbete betonade han betydelsen av hisrorisk forskning som ett centralt ornrade for ekonomisk insikt. 19I6) och den amerikanske teknikhistorikern Thomas P. Se t. Erik Dahmen. including the present. nders Lundgren.: Staffan Hansson. Bo ~~rlsson & Rickard Stankiewicz. Zins und der Konjunkturzyklus.och BUSINESS CYCLES(1939) lade han fram sin teori om hur ekonomisk utveckling huvudsakligen bars frarn genom indusrriell innovationsverksarnhet.plockas upp och granskas. vilka handhar denna verksamhet och vilka ar de vikrigaste drivkrafterna i den ekonomiska urvecklingen. 137. i: Hakan Lindgren.k. 2 vols. se: Lundgren 1991. "Changes in the Technological Landscape: The Temporal Dimension in the Growth and Decline of Large Technological Systems".' Han skrev dar art ekonomins "subject matter" vasentligen var en "unique process in historic time" och han betonade art ingen kunde hoppas art fOrsra LUNG (19II) schumpeteriansk influens ar den svenske ekonomhistorikern Erik Dahmen (f. Diss.Se aven: Svante Lindqvist. Schumpeter. 2. Gemensamt for Dahrnens och Hughes perspektiv ar att de inte betraktar industriell forandring isolerat utan som en aktivitet som ingar i ett system av olika samberoende sociala politiska och ekonomiska kornponenter. men det firms andock vissa gemensamma faktorer. 1996 (Stockholm. Dahrnens forskning har behandlat framvaxten av s. 7.For en kortfatrad diskussion av "the heritage of Schum peter" inom srudier av reknisk forandring inom modern ekonomisk teori. !<TH. 1994).' Tva forskare vilka uppvisar en sadan konceptuell konvergens och o 2. En av Schumpeters epistemologiska riktlinjer for studiet av ekonomisk forand~ing var en stand!gt givande och tagande meIIan historisk och teoretisk analys. sociotekniska eller reknologiska system i USA och Europa under perioden 1870-1970. de industriella foreragarna eller entrepreniirerna.34-5. i: Ove Granstrand. Henriksson. Henriksson. 17.82.som utarbetats av Dahmen. 1939). Hughes (f. epoch who has not an adequate command of historical facts and an adequate amount of historical sense or what may be described as historical experience. 1991). Development Blocks and Industrial Transformation: The Dahmenian Approach to Economic Development (Stockholm. Erik Dahmen.' Enligt Schumpeter kan svangningar i ekonomin forklaras utifran forandringar i innovationsintensiteten. . i: Carlsson & Henriksson. 1993). 1926). 103. "A Schumpeterian Analysis of Economic Development" (1957). Economics of technology (Amsterdam. 6. 2:a rev ed.": Schumpeters arv "lay largely dormant for several decades". "Towards the Dahrnenian Approach: A Review of the Early Contributions of Erik Dahmen".. 4. Vad galler Erik Dahmens forskning srod Schumpeter for en "profound influence". Historical and Statistical Analysis of the Capitalist Process. 13. Porjus: En vision for industriel! utveckling i iiurc Norrland. och i studiet av denna rnaste man fokusera pa de individer. Theorie der unrtschafilichen Entwicklung: eine Untersuchung tiber Unternehmensgewinn. "Spatial Networks of Technological .. 1994). [. Alexander Gerschenkron. Svanre Lindqvist. 10. Henriksson. Schumpeter. (Stockholm.ekonomisk historia ar tva forskningsdiscipliner vilka agnar sig at art studera industriell forandring och inom dessa ornraden har man under senare ar kunnat iakttaga en begynnande konvergens i synsattet pa teknisk och industriell forandring. (New York. urkasr 3 (Stencil: Industriell ekonorni och organisation.. function and composition of technological systems. Diss. [it is] the fact that most of the fundamental errors currently committed in economic analysis are due to lack of historical experience more often than any other shortcoming of the economist's equipment." Men vad har kornmit darefter: V~lka ~ar fort vidare Schumpeters perspekriv pa industriell forandring? Teknikhisroria och. (LuI d. Industriella innovationer. Diss. ex. och likheterna mellan deras tva synsatt har papekars av Hera forskare. i: The Curt R. utvecklingsblock i Sverige under mellankrigstiden och Hughes s. 1996)." An problemet med konjunkturChange: Social Mobility between Industry and University". 56. och Dahmen har sjalv har betecknat sitt perspektiv som tillhorande "Schumpeterian dynamics" och hans doktorsavhandling har beskrivits som "i mangt och mycket en empirisk rillampning av Schumpeters teori fran 19II o. 13. Staffan Laestadius. 1911). journal of Evolutionary Economics 1 (1991). och sag detta som att Schumpeter i dena hade funnit "the key to the problem of economic development". 1993). Schumpeters inflytande pa de "konceptuella tvillingarna" Erik Dahmen och Thomas P. "On the nature. Svensk industriell flretagarverksamhet: Kausalanalys au den industriella utvecklingen /9/9-/939. Innovation as the CrafiofCombination: Perspectives on Technology and Economy in the Spirit of Schum peter. eds. 13-14. Kapital. ed.. Lindqvist 1994. 1950).k.282. 1994). (Stockholm." I denna uppsats kommer denna begreppsmassiga konvergensen an studeras genom att de olika konceptuella verktygen i de tva teoreriska verktygsIador . Hughes har skett pa olika vis. "'Development Blocks' in Industrial Economics" (1989). Economic Dynamism in Honour of Erik Dahmen: September 14. industriella foretagare och konjunkturcykler ar de centrala faktorerna i Schum peters arbeten om industriell forandring och dessa tre faktorer spelar alia en stor roll i saval Dahmens som Hughes arbeten. Mark Elam. Diss. 5.. 17.. Theorie der wirtschafilichen fntwicklung Gena. Joseph A.9. "Schumpeterian Dynamics: Some Methodological Notes" (1986) i: Carlsson & Henriksson. "the economic phenomena of any. 5. Se liven: Erik Dahmen. 1923).m ekonomisk utveckling"! Dahmen accepterade Schumpeters grundtankar om innovationer som den drivande kraften i ekonomisk utveckling och entreprenorernas centrala roll i denna process. (Munchen.' Schumpeter stod ocksa for ett evolurionart snarare an mekanistiskt synsatt pa industriell forandring. 1991). ed. (Linkoping.. . 8. Schumpeter cirerad i: Elam. Technological Innovation and Industrial Evolution: A The Emergence of Industrial Networks.

"14 Dena var i USA en otroligt innovativ period vad gallde radikala tekniska uppfinningar. al "Th D narrucs a f'rlee hi' OglC Change: Salients. Moser. 31 .e O. instltusjone~ og omglv~ ~e~ k "IB De tva forskarna sammankopplar mikrole. Tbomas P. David A. 180. and no 17. 103. Hughes i hans allmanna li c '0 e • far EKONOMHISTORISK BLOCK OCH STRUKTUR OCH . "The Social Locus of Technological Practice: Community. vilken. 25-41. nato iann '8 and Enterprise in a Historical Perspective (Oxford.cykler ocksa var inspirerande for Dahrnens forskning framgar av titeln pa hans opublicerade licentiatavhandling: "Ekonomisk strukturanalys: nagra synpunkter pa den ekonomiska utvecklingens och konjunktutvaxlingarnas problem" (1942). 97-1l .utvikling synes a ga i b01ger avhengig av den teknologiske utvikling _ sorn igjen syncs a ske sprang- . History and Technology 12 (1995). 205-2413.. Edward W. Departures. Constant II. Soppmer ks om h et tl d e u like elementene av fysiske gJenstan er.. oli ~ torer pa nu . Critical Problems. Moser. Dessa aktorer kan a Pkl' block som en forsok an i samma . troner oc e er grupper" d an hang i tiden _ att beskriva b k I mmanhang I rummet me samm . Utvecklingsblock.. i: Bijker. ok att "ornfatte bade oppfinneren. synsatt pa industriell forandring. har av andra teknikhistoriker och tekniksociologer karakteriserats sorn tillhorande den Schumpeterianska traditionen.. vis fordi tekn~logler ~om er . 24. 27. lot l' 16 19. 56. SOSla. Henry Ford och Elmer Sperry lade grunden till Bera nya storskaliga tekniska system. a cesser pa en nanone e er d c. 1990). 5-6. Denna ansamling av innovationer under vis sa sarskild. om man tro honom. . kt drag for de dahmenska [..~v ra enskilda ersoner likaval som hrmor. Thomas P.gjens' Ig a ksa pa senare tid inarbetats mer explicit av Denna ansamling av mnovationer h ar. 18.och nedgangar. System. Carlsson & Henriksson.. "The Evolution of Large Technological Systems". Nathan Rosenberg. . 1990 Bernal Prize Recipient". var en unik period i den industriella utvecklingens historia ty.H h . II I Thomas Hughes arbeten finns det inga direkta referenser till Schumpeter men Hughes teorier." . . . American Genesis: A Century 13. E cklingsblock ar en process utstrac t over strukturer kopplade rill proces. samt Erik Dahmen. orgaI1lsaover tiden. 1992). Dessa ar bl a Ingunn Brita Moser och Edward W. Chandler: Thomas P. 19 c II. & Human Values 16 (1991).rvec 'I' unkter po. och pe~sonellr pa k V d galler Hughes perspektiv 11 11 mternatione rna roruva. '~ k a samberoendet inom och mellan Vid studiet av utv~cklmgsblock hg~e~ 0 uhs ~ h r detta samberoende forandras ika ktc c kr eller mesoruva. 1982). att koppla beskrivgenom att studera sam band me mikroniva med storre forandringsproningar av enskilda handelse. nande sc umpetenans Slutligen. Lundgren 199 ." Innovationer och entreprenorers berydelse for industriell forandring ar ocksa centrala i Hughes arbeten. . d d hmenska och hughesianska traditionen av samhalle. Se aven: Gerschenkron. . ekonomiska tillvaxtperioder var karnan i Schumpeters teorier om konjunkturcykler dar den sags sorn den bakomliggande orsaken till dessa cyklers upp. Science. Dessa komp ex utgors I en ~ " "urvecklingsblock" respektive "sociotekniska system . vie .den ekonorniska urveeklmgens dli "Ek .iva ind~stn~ll . hk isk utveckling har Erik Dahmen urvecklar For att beskr. DAHMENSKA UTVECKLINGS- INDUSTRIELLT FORETAGANDE . eds. oc pa u. . Hughes. 1987).och mikronivaer. og sarnrunnet. ug es. Technology Industrial Revolutions". og integrere tekniske.enr"voao ni:a mellan individer och en k I o llanliggan e s.~er. 14. es IVI. Re G etti & Pier Angelo Toninelli. "Economic Structural Analysis: Reflections on the Problem of Economic Development and Business Cycle Fluctuations" (1942). Arie Rip. Hounshell. Technology. Enligt ekonomhistorikern Rolf Henriksson var Dahmens teori om indusrriell omvandling err forsok att losa dena problem. spec..de sarnt hans influens ifran faretagshistorikern Alfred D. Teknologi i samfunnsreo-i: Forskyvninger ogforflytninger (Oslo. kt~ u~e d av dels sociala akrorer och dels nara tiden som i sig innejattar ett natver estaen e 6 16. k strukturana ys: nagra synp licentiatavhan ll1g onomls.. Hughes.. och entreprenorer som Alexander Graham Bell.~~I h vudsakliga bestandsdelarna urgers en teori om mdustnell forandnng ar e tva u av utvecklingsblock och industriella flretagare. k " egrepp opp a sa . "Hughesian History of Technology and Chandlerian Business History: Parallels. 30J och darefter i hans doktorsavoch konjunkrurvaxlingarnas problem (se Carlsson handling fran 1950. som han sager i sin bok AMERICAN GENESIS: A CENTURY OF INVENTION AND TECHNOLOGICAL ENTHUSIASM (1990): "No other nation has displayed such inventive power and produced such brilliantly original inventors as the United States during the half-century beginning around 1870. laboratoriet h d b kri its om om et rorso er . ekonorniske og politis e aspe te:.. Hughes & Pinch. kl "1(. or Organi2ation?". 1993). "Citation for Thomas P. Enligt Moser har Hughes "hentet inspirasjon i evolusjonistisk tenkning. co" rsta glmgen 1942 i hans opublicerade. ' iensidi vhengige av hverandre kommer laser.oc . 383.Se aven Hughes omnamnande av Darwins utvecldingslara sorn farebild far sitt forskningsomril. . Hughes. 239-40. Constant. Bijker. 17 teori om soclOteknhlska syst~m. i: Carlsson & Henriksson. hI II Man kan se ett urvec mgs . I som gnper inn 1 h veran dre . and Critics". "NDRING' FORA . i schumpeteriansk og neo-schumpeteriansk 0konomisk teori og historie. ponent omp ex pa enlme . i: Giovanni DOSl. . 'I 1 .. Inside the Black Box: Technology and Economics (Cambridge. d ar et c. .lS Enligt tekniksociologen Ingunn Brita Moser ar Hughes forskning "parallelle to Schumpeters teorier om at den ekonornisk. & Henriksson. . S . med sitt evolutionan. e y. Thomas Edison. ar ett ytter I~~re o~e s intresse av att analysera industriell forandring och hughesianska perspe nven I~:~ makro. 181. Hughes & Trevor Pinch. 12. i: Wiebe E. f kusera a framvaxten av kornoch makrobeskrivningar genoI_D attd' smka stud. 0/ Invention and Technological Enthusiasm (New York. U klingsbloc k anvan d es c-.. 1J Han har framfor alit studerar dena under den halvsekellanga perioden kring senaste sekelskiftet i USA. meso . 15. The Sociological Construction o/Technological Systems: New Directions in the Sociology and History o/Technology (London. se: Ingunn Brita Moser.oc . 19 .

'?' Utvecklingsblock ar ett valdigr lost koncept och kan anvandas for art beskriva industriell foran~ring pa olika nivaer . har kallade produktionsblock och d~rtr1butlonsblock. 21. nya organisationer eller nya anvandarbeteenden. Edq'~ist & Bengt-Ake Lundvall. oftentimes cannot be profitably utilized as long as certain other advances in other stages or areas have not been realized. As long as this technology did not catch up with that in spinning. Dahmen 1980. Derta medfor att det uppstar obalanser eller strukturella spanningar i utvecklingsblocker. ornraden och funktioner. Dahmen tar huvudsakligen upp strukturella spanningar i den ekonorniska.och darigenom kan ett stort urvecklingsblock ocksa delas upp i flera olika under.som kan knyta samman vissa komponenrer i urvecklingsblocket. teknologi..eller delblock i tiden eller i rummer. ed. IS. Carlsson & Henriksson. Nelson." Som ett exempel pa en strukturell spanning av teknisk natur tar Dahmen upp utvecklingen inom den engelska textilindustrin. och dels genom "less anonymous impulses coming from actors outside the markets in the proper sense of that concept: firm-to-firm and man-to-man relations.ett k1u~ter av olika reknologier. This induced a number of inventions and innovations in spinning shortly after I750. ekonomiska eller andra faktorer. 138-9. 49. Men investeringar kan ocksa galla satsningar dar det storsta hindret inte ar brist pa finansiella resurser utan dar det som saknas ar ny kunskap. 12. plementdra Once the flying shuttle had come into use in the I730S. Innovationen haver for atr den skall spridas och fa okad anvandIllng .'?' Det ar nodvandigheten av dessa kornplementara satsningar i andra ornraden som gar art olika heterogena kornponenter knyts ihop till ett "block" vid spri. I en ofullbordat utvecklingsblock ingar olika faktorerna. Att det behovs kornplementara investeringar inom vissa komponenter i utvecklingsblocket kan aktorer dels fa kunskap om genom olika prissignaler."from the factory floor over the interplay between enterpnses to a broader socioeconomic context" . juridisk och sociologisk art. Economics o/Technology (Amsterdam. there emerged an acute shortage of yarn. 1993). vilka ar knutna till nagon specifik industriell verksamhet. Erik Dahmen.420. Utvecklingsblocket bestar av en sekvens av handelser som har en stark omsesidig paverkan genom art de olika leden i blocket pa nagot satr har "orsakssamband med varandra eller betingar varandra. Vad galler produktionsblock forblir de ofullbordade sa lange som I11te komplementara satsningar sker inom andra produktionsled for att losa upp flaskhalsar och motsrandsfickor.ocksa nya komplementdra satsntngal' eller znvesterlllgar l110m andra relaterade verksamheter. 32 33 . 1994). exempelvis ny tillverkningsurrustning. Charle~. och vad galler distributionsblock sa lange som inte komplernentara satsningar sker for att skapa ett marknadsunderlag i det omgivande ornradet. 63. 1990). Det forra refererar till ett utvecklingsblock vilket skapats goenom intorander avony teknologi i ett visst produktionsled i ett specifikr telenikomrdde och det senar~ till et~ block skapat genom inforander system eller ny industri I en VISS geografisk region. National Innovation Systems: A Comparative Analysis (New York. 22 Vad som dock ar gemensamt for alia des sa block ar art dess kama ar en teknisk inno-:ation av nagor slag: en ny teknik. nyskap~t spannmgar I faktorer .for art den skall ~Ii ett utvecklingsblock ." Detta kan ses i en stigande skala fran en enskilt utveckll11gsblock kring ert specifikr telenisletprojekt (exem~elvis bygga. som art komponenterna visar brist pa lonsarnhet. 5. 70-3. Derma brist pa balans eller strukturella gap mellan ohka delar av utvecklingsblocket fungerar som en expansiv kraft och sa lange som inte blocket ar fullbordat existerar det strukturella spanningar inom blocket. Med strukturella spiinningar menas en obalanserad situation som uppstar genom avsaknaden av vissa komplernenr komEn. Aterutgiven i: Carlsson & Henriksson. "20 Detta begrepp av.ndet av Cora kanal) till introduktionen eller utvecklingen av en specifik teknil: (till exernpel cement). Dahmen 1950. vilka ar olika val urvecklade och olika starkt kopplade.enas art.kopplade och samberoende komplernentara tekniska. "Towards Research on the Technology of Economic Development: Remarks I". Derma ojarnnvikt kan omvandlas till en balanserad situation genom upplosandet av den serie strukturella spanningar som existerar mellan de olika parterna. or III a certam areaof the economy. Se avcn: Henriksson. En ny innovation kan skapa nya mojligheter men den staller ocksa nya krav. 1: Richard R. Dahmen 1950. Rapport U(S) 1990'60 (Stockholm: Vattenfall. Det ar en foranderlig struktur som ar utstrackt over tiden. tekniska ellerorganisatoriska urvecklingen men det gar ocksa art peka pa spanningar av politisk.dningen av en ny innovation.. Eleletricitetens betydelse for suensk industriell utveckling." . "Comparing the Danish and Swedish Systems of Innovation." Med ekonomiska spanningar m. 276.pa samma satt som franvaron av en bro hindrar nagon fran att overskrida en k1yfta . en n~ satsning innebar ett tryck pa andra finanskravande komplernentara mvesrenngar I andra delar av utvecklingsblocket. 105.ser art s~l~ra ~et fakt~m art "a~vances in technology in a certain stage of production or distribution. produkt eller i err kornplexr utvecokll11gsblocl~. 25. Avsaknaden av dessa kompiementara faktorer . 24. ed. i: Ove Granstrand. till frarnvaxrcn av en nytt teknikomrdd» (datateknologi) eller en rduara (skogsprodukrer). These were so radical in nature that the weaving technology now fell behind. the spinners were plagued with serious overproduction 20. 22. Carlsson & Stankiewiecz. 23. Summary 26. Lennart Schon.stoppar upp urvecklingsblockets vidare framfart och tillvaxt. Dahmen pr~tar om tva olika ryper av utvecklingsblock. Dahmen 1989. av etr nytt tekniskt Strukturella spiinningar och utvecklingspotential utvecklingsblock forandras genom art det uppkommer strukturella blocker. 27.

ror. Foretagarverksamhetens mekanismer Industriell forandring forklaras hos Dahmen i sann Schumpeteriansk anda . . . Klas Eklund. Men det kan ocksd helt avvecklas i kampen mot de nya utvecklingsblocken.36 Nya innovationer kan leda till art nya utvecklingsblock formeras vilka konkurrerar med det gamla blocker. 36. 38. 32. 105. & Stankiewicz. krin de alike arna av ltlnOvatlOnens produktionsoch distributionsled art d I.k. 30. 1991).utefter enskilda foretagares eller s. 138. 1950. den industriella utvecklingens rnorpol och vad Dahmen benamnt den industriella omvandlingens "Janus face feature".l'" Men efter art utvecklingsblocket blivit fulIbordat genom gar det ocksd en annan del av industriell verksamhet vilken ofta glorns bart. Carlsson & Henriksson. Porter. vilket "bruksdoden" och "varvsdoden" ar talande exempel pa. . foretagare.~~~~entIelll11no~atlon "" skapa etr utvecklingsblock utav. a men olika delarna i blocker skulle vara till~ck1iCgt ~~:an~:~rocehn f. Det ar den indusdi h garens uppgifr art identitiera ett potenrieilr utvecklingsblock ' d tt rum oc att se borro d " l' 1 I I e a sta. 34. i: Talouden takuumies: Klaus Wttris 15 uuotta (Helsingfors. skogsindustri. 1989. . etta (an ske omedvetet eller medvetet av en eller fl foretagare vilka satsar pa att skapa ett utvecklingsblock Avsak d 'd I. e ITI1ss~ngtrutia y. and communicate his vision to the releg .a. ~t mte ger en positiv avkastning. 31. Advantage Sweden (Stockholm. lI1gdor~ntIa oc locket vaxer. ' d IDet folJande n~tverksstadlet bestar i a tt det bildas olib narver]. The invention of the mechanical loom toward the end of the century finally created the preconditions for balance among the d'fjT: .d ~~n Om .~ th:~c~~:~ ~he (future). makroentreprenorer.torutsdat~11ldn~ hforart de urv kl full andi 11 k " a t no van Ig eten att ec a s. 138. Om den potentiella innovari 0 .eller sa ar det fortfarande ett ofullbordat utvecklingsblock. 106-7. 33. Carlsson Dahmen Carlsson Dahmen & Stankiewicz.etonar atr fullbordandet av utvecklin sblo k ft " " "e. ."lI Utveeklingsblockets utveeklingsstadier Begreppet urvecklingsblock ~re~kling. essa an cas sam" . :tt betccknar en process ett fenomen s b fi o " ornrade eller e~ tillviixtsektor: o:h :~~:~i:~:s~ utvecklingsprocess d genom art et genomgar flera ar karnstadiet da det "endast" fi Forsra stadie. 68.t i tillblivel~en av ett utvecklingsblock t1. 34 35 . 12.h " 1 rerent stages o f pro d ucnon in t e textile Industry.capitalists. "Transformation pressure and driving forces for growth: a Dahrnenian perspective". dvs expanderande oc en genomgar en evolutionastadier fran "fodelse" till "dod". agate m fi) sam paverkar sin omgivning. Dessa foretagare kan vara individuella aktorer elIer organisationer.en strukrurell spanning blir e1iminerad frigors en del av utv kii a n l'a . I:ee~i identify the necessary ingredients. Dahmen 1950.6r82. m et w llC 1 current y exists to what is possible in the futu~~~~~o:::. Dahmen 1989. inte passivt styrs av den". ." Vid studier av industrielI forandring kan man dela upp foretagarnas aktiviteter som besraende av omvandlingsaktivireter dels i form av reaktioner pa eller anpass- 34. dvs.7e~te e. 1987). 1 ets urveckl '1 hb ec mgs b oc k I". i: Carlsson & Henriksson 128." Ova~ ar de ~e1ar av blocker rnellan vilka spanningarna uppstar olika delar i en r duktlonsked}a. Ibid" 20-21. Nar de i urvecklingsblocket kopplade komponenterna tillsammans nar en kritisk massa och Iyckas med art astadkomma genombrott sa losgors andra slumrande resurser som ar uppbundna inom andra delar av ekonornin. Ocksa industriella utvecklingsblock dor ut. Err exempel pi! en makroentrepenor ar MITI i Japan. . "Schumpeterian Dynamics: Some Methodological Notes" (1986)." Den kritiska massan refererar till den samlade volymen av olika typer av resurser som ingar i utvecklingsblocket.era kar skapn St k Il "' ' na en av sa ana an'll" r : ru ture a spann11lgar. nar det ger avkastning. den kring industriell avveekling. De leder till negativt "depressive' rryck i k d av u vaxtprocessen sam ar "premature" eller overutvecklade jamfort med I . Se aven: Erik Dahmen.n Iga ) oc Inte endast hindrade atskilliga projekt uta ks' k pa d e stora svangheter nar projekren iii d' boo . 29. suppliers of raw materials people with th ired kill etc "]2 K ' h e reqUire SIS .gl a man med olika D j . jjgande ocb industriell omvandling: Agargrupper. 28. a resurser. 1a orjat att genomioras. Utvecklingsblocket blir follborddt och nar en balanserad situation nar det har uppst:'itt en marknad for den industriella aktiviteten. 72. 1989). c n oc as a. 106. "Avveckling . -uerkstadsindustri 1850-1950 (Stockholm." Hos Dahmen ar entreprenorsverksamheten central och utgor ett perspektiv som menar att "mikroteorin bor byggas upp kring aktiva individer (foretag. 35. 48. 69. Skandinaviska Enskilda Banken Quarterly Review 20 (1991). Orjan Solvell.en farutsattning far urveckling: Strukturforandring komra ornvandling". Den drivande kraften bakom utvecklingsbl kets vid kli 0dess t k!' . Ivo Zander & Michael E. Jan Glete.sa gel' en posrtiv avkasr ' del' ionen mte I1Ing var er en re II1vesterig och inget "egentligt" utvecklings0 ' block .'. Nar det blivit fullbordat upphor ocksa dess utveckling i och med att det da "it no longer provides the development potential which earlier contributed to the industrial transformation process.problems.k. entreprenorers handlande.an maste bygga crt natverk kring kiirninnovationen. I'd oc ets VI are utvec mg u vee tngspotentta star e strukturella spanningarna Co"r29 D t a d k' til" . ~rt sagt. se: Carlsson & Stankiewiecz. Emellertid forblir blocker ofollb rdat ' ange som.och i rnotsats till rraditionell aggregerad ekonomisk teori . secure vant a ents . 31. Om nya satsningar gors i det gamla blocket kan det skapas nya strukturella spanningar vilka gor att det rar ny utvecklingspotential och kan ga in i en ny utvecklingsblocksprocess. e ar essa stru betc a spannmgarna sam ger utvecklingsblocket dess "dynamic forc " 30 D h .Se ocksa: Erik Dahmen. s. 37.

?" Denna gapuf)rllnad eller sokande efter "felande lankar" IC" '1I'gheter an planera sitt bloekbyggares oeh investerares framtldsv~~. h ennmgrantan en am 'lJ' .. Med "ny" avser Dahmen endast att den ar ny i den studerade kontexten. fran bankers oc h an d ra n~nslare" " iriv okar efterfragan pa investenngs." idi are narnnts valdigt likt Dahmens men en Thomas P Hughes perspeknv ar som eh Ig ks' har ett intresse for innovationers stor skillnad dem ernellan ar art Hug es oc a 43. vardenngen av mves~enng~n 'I I d till an investeringar med stor urvecklm. den naturhga rantan oe P kasrni investeringar i projekt an genom r"'" gar om storre av stnmg genom . ..ningar till yttre handelser som befinner sig utanfor foretagets egen direkta kontrolI. . h e bankerna hojer penningrantan. bena ns dill£rensranta och en POSlt!V .. han forsoker art fowtse vilka kornplirnentara satsningar som hays for atr full borda ett utvecklingsblock kring en innovation och darefter se till att dessa komponenter skapas genom egna eller andras insatser. . 'la rantan ar "real rates of interests".I kI ro" tenna aVYee as I' 11 rtid . Nar omvandlingstryeket ar kontraktivt uppfattar industrin en marknadskrympningfor sina produkter. Om en innovation leder till art en helt ny marknad skapas sker rnarknadsskapan de. de ser . 33. Om blicid'alt se: Carlsson & H enn son. a 'II ha tillbaks nagon del av mvesa . Andra nyskapande insatser fran foretagens sida bestar av marlenadssleapande oeh marknadsutvidgning. ~II S' I" dlfferensrantan ar POSltlV ". I' lik 111 usme a urvec' . teringspro)ekt." b " ar loretagarens mOl "planer1l1gshonsont egrans hi d klingen av felinvesteringar genom an " bf kfalt kan rn ra avvec " 4C p' gande. 14°." h'" i den bemarkelsen an vis sa faktorer kan urveeklas overs ootmg . negaov gl~kvno~.som poten ind 'II k1I'ngsblock 44 Skillnaden mellan . 13I. a I sa orsak. ex ante. Med innovation menas ny reknisk kunskap iforrn av en ny produkt. 40. f mat i tiden pa foretak d b ransade utstrae ingen ra Akerman och det b es rev ~n ~~ A5 Bli kfaltet eller det liktydande begreppet c c c fyllnad. fall igangsatts en I an e nega fran nationalekonomen Johan Ocksa blickflilt var ert lanat begrepp. ken utdelning de kan komma att a pa"s besom Dahmen lanat fran natio' " (eller reala ranran) ar ett egr pp . Nar err urvecklingsblock idenrifieras under eller efrer sin fullbordan.. 'ks 18' Dahmen 1942.39 De "yttre" krafter som tar ett foretag eller industri att tillvaxa eller avta kan sammanfattas under begreppet omvandLingstryck. Den sista nyskapande atgarden som en foretagare kan agna sig at ar art engagera sig i att bygga upp utvecklingsblock. s urvec kli1I1gspoten rial da ses sorn mer POSltlV. Dahmen ser essen sen hos foretagarverksamheten som bestaende av art identifiera och fullborda olika urvecklingsblock. En av de vikrigaste sadana ar crt fenom som vi hal' berorr tidigare." Foretagens nyskapande insatser ska huvudsakligen inte ses som reaktioner eller anpassningar till yttre ornsrandigherer. e f" e ina rankta investeringar. " sa art de hgger ore an" all f" r ra foretagarnas och finanslarernas kl Tva viktiga begrepp nar ~et gl kerb att °d ~ den naturliea rdnta oeh det blickh "d de vid b oc yggan e ar " .' . rjanst eller metod i kommersiell industriell verksarnher. dri er upp efterfragan etc. tt d n naturliga rantan sjunker av nagon tills differensrantan bltr. 50.' a ' .lorvantnm 'd "kreditexpanslOn . Dahmen 1986. Dena tryek kan vara av kontraktivr eller expansivt slag. 4J dra fakrorer i urveeklmgsblocket.. a ange som . m n. Diskussionen aV den naturliga raritan ar asera pa. Dahmen 1942." kan ocksa leda till . b d" Dahmen 1980. 44-5.. bestar foreragarens verksamhet i gaputfYLLnad (gap-filling) dvs att fa ett urvecklingsblock att vaxa och narrna sig fullbordan genom art eliminera olika strukrurella spanningar. 33-445. en 111 iek D ssa begrepp harror sig n'II essa aktorersfo'rvantningarom indusmellt prole t. Dahmen 1980. reaktioner oc upptra an f" h n star i begrepp att ge sig in I en ind ustrie f.gsposam rna satt kan neganva bhckfa t e. Dahmen 1989. Foreragarnas aktivireter inom urvecklingsblock kan besta huvudsakligen av tva aktivitetcr: ex ante blockbyggande och ex postgaput- . Bjorn Elsasser.ut oser id s som okar antalet 1I1vestenngar fi '" rs si a . Err pOSltlvt rc ' a . ." t a gare upp" attar ' nar da 'II ore 'I " VI flilt som. Pil samma satr upplever foretagaren vid err marknadssug ett expansivt omvandlingstryek i form av okad efterfragan som inte hal' att gora med den egna industrins iltgarder oeh som innebar rnojligheter for foretagarens produkter. dels i form av egna nyskapande insatser. Detta pagar r" " de avkastnmgen sorn nv driver upp d en IOrvant~. bestiir hans aktiviteter i bLockbyggande. nella 1I1vesterare ar P vantad avkastnmg . (Stockholm.. h a"planerade eller rnojliga inves. i det sruderade foreraget. exempe VIS 0 I a. 42. denna ~ankng. Engelsk oversattnmg av rea 44 . Nar foretagaren gor det i forvag. t kumulativ da pnsstegnng . inte art der behover vara en helt ny (patcnrcrbar) uppfinning. 46. 26. namligen innovation. /wa rantan d c k isk forvantn1l1gar .5 .. darfor att 1I1vesterarn VI . Om darernor marknaden for nagon produkt eller tjanst okas genom marknadsforingsatgarder eller prispolitik bedrivs marknadsurvidgning. teringen innan situationen forsamras ytterltgare. Svensk bilindustri: En ftamgdngshistoria 41. f.lOner . 1995).r" Natur.. " ok d I" sadan .en proces . d I samhar et. dvs inre handelser i foreragen oeh foretagarna. ex post. H I denna process ar poltlV c c allmanna pnsl11van. Dah e 1986 134. Ibid" 46. " " b d t v finansienngskapltal stiger en h " ft fj" blir storre an ut u e a " arna projekt oc nar e er ragan .ror0' W' ks II ( 8 1 1926) oeh avser e ra tis a nalekonomen Knut ic e 1.0 a ut arung " I" om det komb1l1eras me en sparan d e ." De viktigaste aktivitcterna av dena slag hos foretagaren bestar i att forsob art "urveckla foretagarverksamhet i bakomliggande elIer framforliggande led for att skapa battre forursartningar for den egna produktionen respektive marknad for de egna produkrerna. 37 .. . '. ' ORANDRING: TEKNIKHISTORISK SySTEM OCH STRUKTUR OCH F SYSTEMBYGGANDE HUGHESIANSKA SOCIOTEKNISKA . Marknadsskapande hal' art gora med inforander av en innovation.en hot mot sina produkter i form av en minskad cfterfragan eller en okad konkurrens. dvs. ea . eller genom att s)unkande I I Itet. os likn d tiv kumulativ process. dvs.

Se ocksa: Karl Michelsen. District Heating Comes to Town: The Social Shaping 47. 56. Nilsson.. exempelvis konsumenter respektive oljepriser. Techllology and the Human Prospect: Proceedings 0/ the Edison Centennial Symposium (New York.vol. en "teknisk kama". "48 Forandring inom sociorekniska system asradkoms oftast genom att det uppstar "sociorekniska spjurspetsar" och "motstandsfickor" i det framryckande systemet vilka elimineras genom olika slags revolutionara (radikala) och inkrementella (konservativa) innovationer. 0/ an . such as that produced in ~es~arch l. such as business cor- Pa samma satt som for utvecklingsblocken kan man identifiera system pa flera olika nivaer "from physical artifact to world system". exempelvis bankvasender. 53. Oslo universitet den 6 oktober 1993". eds.ursprung . "The Seamless Web: Technology. 142.55 Vi dare h~. "The Evolution of Large Technological Systems". men begreppet har aven applicerats pa stora foretagskoncerner. passim. ty all teknik kommer som del av ett system. Does Technology Drive History? The Dilemma o/Technological Determinism (Cambridge: 1994). ideologiska. Hughes. eds. scientific knowledge. vetenskapliga komponenrer som forskning och utbildning. 1992). Hughes 1987. 49. 55. verenskapliga och psykologiska faktorer. Social Studies of Science 16 (1986). 70-1. i: Wiebe E. Goran B. 201. "Technological History and Technical Problems". 1979)." I den hughesianska systemtraditionen har det utvecklats olika san att se pa s~ciotekniska system. Hughes 1987. "Introductory Essay". ekonomiska." Och de sociotekniska systemen har liksom utvecklingsblocken. Etcetera". organisationer som foretag och banker. Etcetera." Den barande tanken ar att en innovation eller ett tekniskr system inte kan ses som en bart bestaende av tekniska komponenter utan som ettsamverkande system av tekniska och sociala komponenter. 104-8. i: Donald MacKenzie & Judy Wajcman. 56 Slutligen har sys~emperspektivet spritt sig till ornradena som vi vanligtvis inte betraktar som tekniska. 1994). "Kapitalismen som reknik?! Poredrag vid jubileums-seminarium pa Hisrorisk Institutt. Hughes 1979.?" Sociotekniska system Inneborden i Hughes teori for sociotekniska system ar att teknik eller produkter inte kommer "in the form of separate. Thomas P.frarnfor innovationernas industriella konsekvenser. or to contribute to a system output. Thomas P. Science. 142. det ar oppna system och systerners granser :not omglvnmgen bestams av vad som star under systemets kontroll. Thomas P. The Sociological Construction o/uchnological Systems: New Directions in the Sociology and History o/Technology (London. 39 . juridiska komponenter som lagar och naturresurser som ravarutillgdngar. polhem: Tidskrift for tekllikhistoria I2 (1994). Ett namn att forsvara 1866-1886. such as regulatory legislation. Thomas P. 538." Vad som skiljer dessa fran att var~ en del av systemet ar att det inte ar nagon interaktion mellan dess~ komponenter I omgivningen och systemet utan det ar no:m~lt endast ~averkan I en~ rikrningen. The Social Shaping o/Technology: How the Refrigerator got its Hum (Milton Keynes. i: Merritt Roe Smith & Leo Marx. 58. Till skillnad fran Dahrnens huvudsakligen finansiella perspektiv foretrader Hughes ett mer ingenjorsmassigt perspektiv. "Technological History". 57. 1985). i: Chauncey Starr & Philip C. Hughes. Bijker. 55· 54. Energy System. Science. Thomas P. Dessa komponenter i systernets omgivning bestdr av tva olika sorter: dels sadana som ar beroende au systemet dels sadana som systemet dr beroende au. "Technological Momentum". Hughes. Rirrerbush. John M. (Stencil: uppsats preseterad vid "Nordiskt teknikhistoriskt symposium om teorier oeh metoder i nyare nordisk reknikhistoria". and psychological components. (Linkoping. Hughes.. [Donald MacKenzie & Judy Wajcman]. Andre Oscar Wallenberg (Stockholm. sociological organizations political constraints. 51-83. vetenskapliga. 2. idem. porations. Jane Summerton. isolated devices but as part of a whole.r sociologis~t inrikt~de te~nikhistoriker argumenterat for atr systernbegreppet would be Impoverished If applied only in a narrow physical meaning" och anser det vara tillaI_TIpbartpa all typ av teknologi. Oftast anvands systembegreppet for att beteckna ett rekniskt infrastrukturellt system (daribland el-. 51. 73-91.ha: mga skarpa granser. Fragan om hur man begransar systemet leder oss ocksa till fragan hur det ~kall avgransas: vad tillhor systemet och vad tillhor inte systemet? Hughes system." Som ett exernpel pa ett sociotekniskt system tar Hughes upp elektriska kraftsystem vilka "incorporates economic objectives such as efficiency. Alit som star under svstemets kontroll ar en interakriv del av systemet och det som inte tillhor systemet rillhor dess omgivning.12. Han forsoker att oppna upp och titra ner i innovationsprocessens svarta lada. 1985). 287. tele-.aborato:ies. Diss. such as the charactensncs of influential personalities involved in the systern.5o Der inkluderar forurom tekniska ocksa miinskliga resurser som ingenjorer." Systemet bestar av flera heterogena komponenter som tillsammans bildar en system darfor att "they fall under a central control and interact functionally to fulfil a system goal. 66. eller vagnaten). 1987). MacKenzie. Umei. I 0 52. poliriska.. 53· < 50." o. arbetare och finansiarer. Technologys Storytellers: Reweaving the Human Fabric (Cambridge. as part of a system".innovationsprocessens industriella natur . eds. juridiska. "Technological Momentum and National Technology Policy: A Case of IG Farbenindustri AG in Scandinavia 1930-1944". Det sociotekniska systemets komponenter bestar av olika tekniska. Hughes & Trevor Pinch. Staudenmaier. Detta kan naturligtvis forandras och omglvmngen kan inkorporeras I systemet. 48. 2-4 april).

Hughes. 76. III order to restore equilibrium and a harmonious and efficient interaction of componen~s. Hughes 1971. & Pinch. Hughes 1992.] 13· thereby gathering 67. 62." Spjutspetsar och rnotstandsfickor ar produkter av ojamn utveckling av de olika kom~onenterna i det sociotekniska systemet. [MacKenzie & Wajcman]. Systernets mal ar ingen neutral objektiv faktor utan skall ses som identiskt med systembyggarens eller systemkontrollarens mal som de driver systemet mot och vilket oftast har bakomliggande ekonomiska orsaker _ "reducing costs and increasing revenues". sasorn "geografisk expansion". 63. 98. 12. they possess direction. ekonomisk. se: Thomas P.borjan da endast finns en ide till en uppfinning sett allting systemets omgivning. "65 Begreppet motstandsficka har ocksa sin betydelse i att det utgor en "motstind" mot systernets tillvaxt. Hughes. 1983). or [they do) in some other way show up the backwardness of other components in the system". "okad eldkraft". and they display a rate of growth suggesting velociry. 40 41 . "kvantitativ tillvaxt". 1971).dring inom sociotekniska system asradkoms oftast genom att det uppstar socio~ekntsk~ s~Jutspetsar och soc~otekniska mot:tllndsjickor i det framryckande systemet vilka elirnineras genom olika slags radikala eller konservativa innovationer..motsvarande satt harnrnar en socioteknisk motstandsficka systemets expanSIOn. 70. "hogre hastighet" och "battre precision" beroende pa vilken typ av "output" systemet har. Donald MacKenzie.'?? Mogna system har skaffat sig stor rarelsemangd och har darfor "a quality that is analogous to inertia of motion" vilket kan ge ett intryck av att sysremet har blivit autonomt. Err system vaxer dels genom de krav pa kvalitativ och kvantit~tiv forandnng s~m spjutspetsar och morstandsfickor leder till och dels genom interna syst~muntka mekanismer. . historical influences. 100. casual roles.a . 196.:. reknisk eller annan terminologi. se: Hughes 1971. or goals. 79. Technology and Culture 17 (1976). det utgor ett hinder eller bromskloss far att systemet skall narrna sig sitt overgripande systemmlli. 69-70. 60 . Ibid. 98-99 68." och pa samma satt bestar motsrandsfickor av ineffektiva och oekonorniska komponenter jamfort med sy. motstllndsjickor ocb teknologisk rorelsemangd Faran. Denna motstandshcka eliminerades med tillkomsten av trefassystemet vilket huvudsakligen bestod i att man loste de kritiska problemen med att utveckla en vaxelstramstransformator och en vaxelstramsmotor. systemet har "a mass of technical and organizational components. En morstandshcka "ratas ut" genom att man identifierar kritiska problem som man sedan laser. It IS an area where the growth of technology lags" pa samma satt som "enemy forces may hold out in one particular spot even though in other areas they have been pushed back.80. Staudenmaier.. Far elkraftsystem bestar huvudsakligen detta av hogre "belastnmgsfaktor" (load factor) pa systemets produktionskomponenter och en battre "ekonomisk blandning" (economic mix) av olika typer av kraftkallor. Hughes 1983. "69 Ett exernpel pa en motstandsficka i elsystemets framvaxt var at~ kostnaden far kraftaverfaring var far stor far att elkralt skulle kunna vara ekonorniskt konkurrenskraftig. i ovrigr. "laga kostnader".60 Spjutspetsar ar "more efficient. more economical." Spjutspetsar och rnotstandshckor uppstar emellertid inte genom "~un:an volition" vilket dock kommer in nar det galler identifieringen och elimineringen av dessa. Nar en komponent eller en ansamling av olika sarnhorande kornponenter i det sociotekniska systemet ar "out in the front of the system" eller inte foljcr med de andra komponenterna i systemets utveckling uppsrar en socioteknisk spjutspets respektive en motsdndsficka och det framryckande systerners front avancerar respektive bromsas Upp. and other factors have idiosyncratic. Elsystemet kunde fortsatta att expandera. Hughes 1994. Elmer Sperry: Inventor and Engineer (Baltimore. Begreppet "reverse salient" anvandes forsta gangen i: Thomas P. "The Science-Technology Interaction: The Case of High-Voltage Power Transmission Systems". 66. I88o-I930 (Baltimore.far till exempel militara sociotekniska system _ politiska orsaker. Networks of Power: Electrification in Western Society. [MacKenzie & Wajcman. "Missile Accuracy: A Case Study in the Social Processes of Technological Change". ~a det enligt honom ger en bild av en "extremely complex situauon In which individuals. 273.':" Metaforen "morstandsficka" ligger valdigt nara Dahrnens begrepp "strukturell spanning" och liknande begrepp som "flaskhals" men Hughes lorcdrar motsd~ds£l.. groups material forces. Med detta begrepp avses att. Hughes 1992. 70-1. man farsaker "rata ut fronten". 70. eller nykonstruktion tillhor ju i stort Spjutspetsar. For en diskussion av kritiska problem. Hughes 1983. 69. "As the [. Hughes. Thomas l~ Hughes. J system became larger and more complex.68 Elimineringen sker genom att man forsoker att fara upp alia systemets komponenter i nivii med spjutspetsens niva. 61. Nar ett sociotekniskt system tillvaxer tillagnar det sig ocksa en teknologisk rorelsemangd som gar att systemet expanderar ytterligare.steme:. Systemets mal kan vara uttryckt i geografisk. 98. often by invention." eller .. i: Bijker.cka."Socioreknisk spj~tspets" och "socioreknisk morstandsficka" ar min fria oversarrning av Hughes anvandntng av de milirara rermerna "salient" och "reverse salient"." En socioteknisk spjutspets innebar far de som styr aver systemets vaxt en demonstrable need to Improve the other components. 65. 64. and in which accidents as well as trends playa part. 646-59. problem som hindrar "technological expansion and industrial growth. For en specifik studie av "reverse salients" i det amerikanska elsysterner 1890-1930.tt latt redigerat citat fran Hughes beskriver processen hur ett expanderande system till agnar sig en rarelsemangd: 59."('l . E.

graphical factors. Hughes 1983. 113. All but the natural geographical factors involved the factors of society. politiska och sociala karakteristika "that it needs for survival in the use world. Only a historical event of large proportions could deflect or break the momentum of [such a large system]. utveckling och innoverande samtidigt pa olika komponenrer och pa olika delar av systemet.v pa uppfinnings. both human and natural. se: Marx & Smith. economic principles. enormous physical structures. ) system. En vidare diskussion av urvecklingslasen ges i: Thomas P. Det finns for varje sociotekniskt system externa.. I verkligheten sker manga av dessa olika processerna som uppfinnande.Denna "klassiska" definition av teknikdererminisrn har pa senare tid borjats att brytas upp och man har borjat art tala om olika typer av teknikdeterminism dar denna definition skulle sd for en mycket 'hard' form av teknikdeterminisrn. Iden till en kama eller ett karnhus av olika grundteknologier kommer under uppjinningsfasen. [MacKenzie & Wajcman. 108.104.• Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism (Cambridge. oavsett om systemet redan har ~att innovationsfasen eller . i: Merritt Roe Smith & Leo Marx."76 Sociotekniska systems ucuecklingsmonster Liksom ett utvecklingsblock bestar framvaxten av ett sociotekniskt system av flera olika typer av faser fran "fodelse" till" dod". Hughes 1987. 462. legislative constraints or supports. xii-xiv.] 4-5. Moser. Foljande schematiska indelning ar just schematisk.bortom dess kontroll och med sina interna (tekniska) drivkrafter .. kulturella faktorer som ger systemets dess kontroll och rikrning. m.. 1994). ~ar systeme: overfors kravs det att systemet forandras och anpassas i storre eller mindre grad tll~ den nya omgivningen. Under utvecklingsfasen gors den radikala iden konkret. Countless industries and communities interacted with [. Moser sager. their professional organizations. 74.tekI. "Introduction". which were sometimes purposeful. Hughes. Ibid. ) [organizational components of the system) because of shared economic interests. Sociotekniska system har en teknisk kama som kan besta av en eller Hera radikala uppfinningar. [. .. These various human and institutional components added substantial momentum to the [.ikov~rforing.'?' Andra huvudsakligen systeminterna komponenter som bidrar till skapandet av en rorelsernangd ar "acquired skill and knowledge. 183.. 78. Om uppfinningar forekommer under andra faser . economically. Technology and Culture 17 (1976).. Med teknikdeterminism avses i allmanher art teknisk forandring skulle vara en autonomt och endogent fenomen med sociala konsekvenser. Hughes 1994. and organizational bureaucracy" samt mer systemexterna som "political and economic interests [vested in the system)" utav "hosts of institutions and persons dependent politically.och 75. H2. distributions. ) [Hosts of) engineers. .tar hansyn till och bygger in de olika ekonomiska. 77. 102. 72. Det ar nu som uppfinningen utvecklas till en fungerande produkt och den anpassas fran an fungera i en skyddad Iaboraroriemiljo till att ocksa fungera i den omgivning dar den ar tankt att anvandas. men olika aktiviteter dominerar systemets utveckling under olika ske~en. special-purpose machines and processes. the system became less shaped by and more the shaper of its environment. 42 43 .ej'.ar de konservativa uppfinningar.och servicesysten:. uppfinningar som forbattrar det redan existerande systemet.. 73. D~nna overforingsfas kan intraffa nar som helst under systemets historia.och att reknisk forandring har sociala konsekvenser pa det omgivande samhallet. I borjan av ett systems rillvaxt paverkas det relativt mycket av sin samhaIleliga omgivning. se: Leo Marx & Merritt Roe Smith.."78 Detta pagar tills man till slut for over den till den omgivning den skall anvandas i." Men Hughes avser med teknologisk rorelsernangd att beskriva an teknik paverkar och paverkas av sarnhallelig urveckling och staller sig darrned mellan teknikdeterminister och tekniska socialkonstruktivister. den genomgar en . fristaende fran sin samhalleliga omgivning. Innovationsfasen bestar av att utveckla och/eller ll1tegrera den nya teknologin 1 ett produkrions. och utformningen av varje system kan bl a baseras pa sadana systemexterna faktorer som "entrepreneurial drive and decisions.momentum. eds . and the engineering schools that trained them were committed by economic interests and their special knowledge and skills to the maintenance and growth of the [. Men systemet kan ocksa foras over fran sin ursprungsomgivning till en annan geografisk och kulturell omgivning. ro8.431. dvs att det ar ett fenomen frisraende fran det ovriga sarnhallet .Eller vad som ocksd benamns "hard" och "mjuk" teknikdererminisrn." Begreppet "teknologisk rorelsernangd" ger en srnak av "teknikdeterrninism"." Teknologisk rorelsemangd ar namligen ett begrepp som forandras till karaktaren i och med atr systemet tillvaxer och aldras. 76.vilket de gor . Hughes 1994. institutional structures. Under innovationsfasen sker ocks~ ofta strider med aldre konkurrerande system. and ideologically on the system". and geo71. "75 Sociotekniska system blir inte helt auronorna. sometimes inadvertent.och utvecklingsarbete. Striderna likaval som uppfinnings. Samt~digt leder detta til: nya kra. xii-xiv. ) system." Detta gors genom att den testas i alit mer realistiska miljoer och m~n . historical contingencies. 62. ry de ar som.. "The Development Phase of Technological Change: Introduction". men ju mer det okar sin rorelsernangd desto mer autonomt och endogent blir det och des to mer paverkar det sin omgivning. Att en uppfinning ar radikal innebar att den ar utgan~spunkten for ett nytt sociotekniskt system. "grunnleggende implantert i sosiale institusjoner og kulturelle m0nstre.

Hughes..och tillvaxtfasen. Under den sista av de expansiva faserna.omgivningen paverkar aktorerna sa att den i viss man kommer att byggas in i produkterna. Hughes 1987. Ibid. srg ofta till problem och mojligheter som kommer fran systemets okade reknologiska rorelsernangd. 'The Electrification of America: The System Builders". Nerworks of Power: Electrification in Western Society". gora dem till en del av systemet. Barry Barnes. 124-5. En av de viktigaste akriviteterna som systembyggarna agnar sig at under uppfinnings-. spec. 1989). 124-61.lve as a maker of critical decisions. se: Richard F. Denna uppdelning gors efter vilken sorts systembyggare som ar "most act. Hughes. Hughes 1971. Den forsta typen av systembyggare som dyker upp under err systems utvecklingshistoria ar oftast uppjinnar-foretagaren som dominerar under upptinnar. . 79. genom "osaker89 hetsreducering" eller kanske battre uttryckt som omgivningsinkorporering. 88. 81. Hirsch.. Dahmen 1950.och konso!ideringsfosen har sysrerner natr en mogen fas och vidare forandringar i systemet blir "less qualitative and more regular and predictable".":" Men alia dessa systembyggare ar mer generalister an specialister och darfor ar de alia nagon sorts "foreragare". En sann uppfinnar-entrepenor ar en systembyggare som ansvarar for uppfinnandet och utvecklandet avert nytt systems radikala uppfinningar. 309-14.och innovationsfasen ar vad man skulle kunna kalla omgivningsreflektering.. but usually different persons take these responsibilities as a system evolves. "H1 Dahmen nojer sig rned att papeka an "foretagarverksarnheren" hos en industriell foreragare kan forenas hos samrna person med andra foretagarfunktioner som uppfinnande. 44 45 . 80. 5ystembyggaren interagerar med omgivningen pa ett annat satt. 52. utvecklingsarbete och finansiering. their preferences can be incorporated in the design [. har 313. Efter detta arerstar "endasr" art losa dessa problem.och utvecklingsfasen. konsolideringsfasen kommer sedan slutligen finansiar-foreragaren tills am mans med konsulterande ingenjorer in som de vi~tigaste problemlosarna. 290. systembyggare. utvecklings. Vad galler stagnationsfasen (stasis) i teknoogiska system. 160-1.". 83. Socia! Studies ojScience 14 (1984). 290.B4 Hughes gor darernot en uppdelning av dessa olika verksamheter genom att prata om atr olika typer av systembyggare kan dorninera under olika faser avert systems utveckling. Hughes 1987. sa att idealt hela systemets omgivning kontrolleras. "HI. Hughes 1983. passim. So. 52. If a particular class of users IS foreseen. Uppfinnarforetagaren tenderar att forsvinnn~ som centr~1 entreprenorsty~ u. Technology and Culture 20 (1979). 80.utvecklingsarbetet pagar tills det nya sociotekniska systemet stabiliseras och borjar att rillvaxa. systemet tillagnar sig okad teknologisk rorelsernangd. De kritiska problemen som de har att gora med harror. centralization in the face of pluralism. Denna typ av systembyggare ar huvudsakligen en foretagsledare och den sorn fattar de viktiga besluten och loser smfi och stora rnotstandsfickor av marknadsforingsoch distributionskaraktar under innovations. 9-10. 84. Thomas P. Technology and Transformation in the American Electric Utility Industry (Cambridge. dvs. 461. xv. 87. then the design of . som drivande krafter bakom tillvaxren hos sociotekniska systemen. Hughes 1986. 85. Systemet kommer in i en stagnationsfos o~h sa srnaningorn i en avveck!ingsfos for art slutligen upphora art fungera och existera. Men de fiesta system nar forr eller sen are aven en fas da deras tillvaxt avtar eller upphor. the so-called social and political background are embodied in the technology?" Systembyggandets mekanismer Liksom Schumpeter ser Hughes enskilda individer. This construction often involves the destruction of alternative systems. 57. 86. and coherence from chaos. Se ocksa: Summerton.the device reflects the requirements anticipated. 89.n~~r innovationsfasen och den systembyggarkategon som dorninerar systernet blir istallet direktors-foretagaren. Hos uppfinnar-foretagaren bestar det centrala momentet i den kreativa processen i att definiera losningen till en teknologisk morstandsficka genom att formulera ett eller flera kritiska tekniska problem. 82. 72-73. Ibid.. Med detta avses att utvecklarna av produkterna forsoker att forutse den respons som produkten kommer att fa nar den kommer ut pa marknaden. Hughes 1987." Visserligen ar det sa art vissa "broadly experienced and gifted system builders can invent hardware as well as organizations. ] [T]he technical artifacts reflect the background or the environment." Under tilludxt." Under denna fas innebar ytterligare expansion huvudsakligen att systernets tillvaxt sker i volyrn. Detta innebar att manga systembyggare och foretagsledare i sitt arbete for att ha kontroll over verksamheten stravar efter att inkorporera de system extern a faktorer och enheter som paverkar systemet. "Review: Thomas P. Systembyggaren ar hos Hughes en "entrepreneur of technological change" och nagot av en faltherre som forsoker att leda och styra der falttag som det sociotekniska systemets tillvfuct innebar:" "One of the primary characteristics of a system builder is the ability to construct or to force unity from diversity. Eller som Hughes sjalv beskriver det: "if regulatory legislation will be influential.

ASEA under bundra ar: 1883-1983 : Eu studie i ett storforetags organisatoriska. 24 47 . (Stockholm.oeh s~eioteknis~a system nu aven borjar att sam mans malta till en gemensam rerminologi oeh teon. 1994). (Linkoping. 1997). Mats Fridlund. Bo Carlsson. 155. Forurorn den i tidigare noter ornnarnnda forskningen se t. Hughes har byggt for oeh under sina historiska analyser av industriell forandring. Anders Lundgren. 1987). "Utvecklingsblock eller momentum? Forklaringar till svensk cykelindustris tillbakagang 1955-196(. Den konstruerade udrlden: Tekniska system i historiskt perspektio (Stockholm. Diss. 1995). 1998). 94.a. Jmfr. Teknologiska system och ekono~tsk tilludxt: En studie t de mikroekonomiska meeanismerna for tillviiXt.. 92. svensk industriell urveckling. I fldrens splir . 1988). Jan Glete.. Forurorn att Dahrnens oeh Hughes teorier har anvants oeh vidareutveeklats genom olika historiska studier av bl. Diss. Carlsson et a!. For dessa policyinrikrade studier se t. for utformningen av framtida cnergisystern. I fddrens spdr . 1993)." Det finns ocksa teeken som ryder pa att denna konvergens hailer pa att ga an langre. : Den suensea infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaninyar (Stockholm. Lennart Schon. Thomas Telford och Gota Kanal: Entreprenorseap och teknikiiverforing i brytningstid. Polhem: Tidskrift for teknikhistoria 13 (1995).. Emergence as a large TechnologicaiSystem. 1994)· 95. Arne Mogren & Peter Steen.1997). Par Blomkvist & Arne Kaijser.. intrasrrukturer oeh olika teknologiomraden.. Utvecklingsblock i flrnyelse au suensle industrl. Skandinaviska Enskilda Banken Quarterly Review 20 (1991). Olsson. 1992). ' 90. Bo Carlsson et al. tekniska och ekonomisea utveckling (Vasteras. 93.a.. Lars O. Arne Kaijser. 1995). : Den svenska infrastrukturens bistoriska utveckling och framtida utmaningar (Stockholm. ~ar Carlsson skrev sina forsta arbeten om reknologiska system hade han mte nagon kannedom om att detta ocksa var ett centralt begrepp (som synonym till soeiote~iska system) i Hughes forskning men i den senare bilagan till Iangtidsutrednmgen anknyter han till den hughesianska traditionen oeh lyfter fram Hughes som exernpel pa andra forskare som arbetat med detta begrepp: 9S Det verkar saledes som om inte endast perspektiven pa industriell forandnng inom teknikhistoria oeh ekonomisk historia borjar att konvergera utan art ocksa an de tidigare parallella teorierna om urvecklingsblock . Diss.'> Err exempel pa denna anvandning av teknologiska..DISKUSSION: MOT EN GEMENSAM TEORI OM INDUSTRIELL FoRXNDRING? Dena har varir en beskrivning av nagra av verkrygen i de tva sehumpeterianska verktygslador som Erik Dahmen oeh Thomas P. Arne Kaijser. :170-4. Bilaga 10 till Ungtidsutrednmgen 1994 (Stockholm: Finansdepartementet. Nina Wormbs. 0' • . 1995). Detta har skett genom olika policyinriktade studier bl. system.: Lennart Stenberg. "Development blocks and transformation pressure in a macro-economic perspective a model of long-term cyclical change". finne: man i den senaste statliga langtidsutredningen dar en av dess bilagor ar utglven av Finansdepartementet oeh har titeln TEKNOLOGISKA SYSTEM OCH EKONOMISK TILLVAxT: EN STUDIE I DE MIKROEKONOMISKA MEKANISMERNA FOR TILLVAxT (1994)·94 En av denna skrifts tva forfattare ar Bo Carlsson vilken ar en elev till Dahmen oeh den som framst ligger bakom den dahmenska t~orin om teknologis~a sys. Baltzar 'Jon Platen.ex. (Goteborg. (Stockholm. & Ponrus Braunerhjelm. Diss. Som framgan ligger dessa perspektiv rnycker nara varandra vad galler inneborden av dess eentrala begrepp. Se aven: Hans Weinberger. 1986)." har de tva verkrygsIadorna ocksa anvants for att bidra till studier rned syfte att paverka den framtida svenska industriella utveeklingen.. 1890-1pI4 (Goreborg. Carlsson. Arne Kaijser. Industrialisering au dluar: Studier kring suensle vattenkraftutbyggnad 1900-1918. Weinberger. R 1992:65 (Stockholm: NUTEK. Ds I 1987:3 (Stockholm: Industrideparrernenrer. 1996). Attandra riktning: Villkor for ny energiteknik (Stockholm: Energiforskningsnamnden.: Sven-Olof Olsson.em. Staden !jus: Etableringen au de flrsta svenska gasverken." Detta polieyinriktade arbere har aven lett till an Dahrnens teori om utveeklingsbloek vidareurvecklats till en teori om "teknologiska system". Eva jakobsson. 10. 1983).: Jan Clerc.ex. Ett svenskt utvecklingspar i elkraft: Aseas och Vattenfolls Fall-samarbete. Technological Innovation and Network Evolution (London. Ndtverksentrepreniiren: En bistoria om teknisl: forskning och industriellt utvecklingsarbete fran den Malmska utredningen till Styrelsen for teenise utoeceling. Ndtuerle i ndringslivet: Agande och industriell omvandling i det mogna industrisamhdllet 1920-1990 (Stockholm.. Sveriges teknologiska system och framtida konkurrensformliga: Prelimindr rapport frlin STS-projektet. 1994). Genom trad och eter: Framudxten av distributionsndtet for radio och TV(Stockholm. Engineers as Systembuilders: The Rise of Engineers to Executive Positions in Swedish Shipbuilding and the Industry. 67-76. Carlsson & Stankiewicz.. eds. Arne Kaijser. 91. 1910-1980 (Sandvika: Handelshoyskolen Bl. Lars Srromback. Ihid. 1994).

60 kr .TIDSKRIFT FOH TEKNIKHISTORIA l 1998 1 ARGANG 16 " Pris.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful