Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

KOLONIFRBANDEN - en bortglmd del av vr militra historia under stormaktstiden Av Lars Ericson Wolke En mycket speciell del av den svenska militra bevakningen av grnsen mot Ryssland utgjordes av de s k kolonifrbanden. Sjlva termen kolonifrband antyder att det hr rr sig om soldater som med sina familjer avsgs bostta sig p strategiska punkter i grnsomrdena. Redan den romerska armn praktiserade under antiken soldatkolonier, s k castra stativa, i Gallien, vid Rhen mot de vidstrckta okontrollerade germanska omrdena. Men ven senare i historien mter vi liknande konstruktioner bl a i de portugisiska och spanska kolonierna och ryska soldatkolonier under Rysslands expansion ver vidderna ster om Ural. De strategiska frutsttningarna Alltifrn den Tyska Ordens sammanbrott i Baltikum slogs polacker, ryssar och svenskar, samt i mindre utstrckning ven danskar om bytet. Fr de terkommande svensk-ryska konflikterna, som ditintills mest utspelats lngs Finlands lnga stgrns, frn Ishavet till Karelska nset, innebar detta att ytterligare en lng front hade ppnats. Redan 1581 ervrade svenskarna Narva. De la Gardies trupper fortsatte sin segerrika offensiv och ervrade en rad ryska fsten. I Teusina-freden 1595 blev de svenska landvinsterna dock blygsammare. Allteftersom Rysslands frsvagning ren efter sekelskiftet 1600 tilltog kade ocks den svenska och polska inblandningen i de ryska affrerna. r 1610 ledde Jakob De la Gardie en svensk-rysk arm om 5 000 man in i Moskva, men ngra mnader senare besegrades den av en polsk arm. I juli 1611 stormades Novgorod av svenska trupper och tre r senare ervrades ett ryskt fste vid Volchovs inflde i Ladoga. Drmed hade svenskarna tagit flera steg mot sitt strategiska ml, nmligen att behrska de inre vattenvgarna i nordvstra Ryssland. Efter en kortare belgring fll i september 1614 fstningen Gdov vid Pejpus stra strand i svenskarnas hnder. I februari 1617 slts freden i Stolbova, varigenom Sverige erhll Ingermanland och Kexholm, men man tvangs avst frn sina uppndda positioner djupt inne i nordvstra Ryssland och Novgorod lmnades efter sex r ockupation. Gustav II Adolf betraktade dock 1617 rs fred som en stor strategisk framgng och beskrev vrdet av Ladoga som grns mot Ryssland: S frhoppas jag till Gud, att det ock till ryssen bliva svrt ver denna bcken att hoppa. Finland och Estland skyddades nu av en rad vattendrag (Ladoga, Neva och Pejpus) samt av Ingermanland. 1

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Grnsfstningarnas betydelse Frn r 1581 var det Narva som utgjorde den viktigaste svenska fstningen, en position som 1621 vertogs av det d ervrade Riga. Novgorod var ren 1611-17 den viktigaste ryska fstningen i svensk hand. Den nst viktigaste ryska fstningen var Ivangorod, inte minst eftersom innehavet av detta fste skyddade det svenska Narva. De ingermanlndska fstningarna - Nyen, Nteborg, Ladoga, Koporje, Jama och Ivangorod - bevakades till betydande av finska frband. Detsamma gllde det 1611 ervrade Kexholm. Det lngre sder om Ladoga liggande Tichvin besattes av andra svenska trupper. Vid de kortare perioder nr Gdov och Staraja Russa befann sig i svensk hand hlls de besatta av betydande styrkor. Men svrigheterna att frsrja garnisonerna var betydande, inte minst i det av polska, ryska och svenska trupper hrjade omrdet kring Novgorod, med risk fr myteri bland legosoldaterna. I en sdan situation behvde plitliga frband i garnisonerna. Kolonifrbandens utbredning I Sverige r fenomenet kolonifrband knutet till de baltiska provinserna, Karelen, Ingermanland och nordvstra Ryssland. Redan r 1624 mter vi vad som sannolikt kan betecknas som stadigvarande kolonifrband, nmligen i en rulla ver kompanierna i Kexholm och Nteborg. Ngra r senare, 1635, omtalas uttryckligt kolonikompanierna i de bda fstningarna. Men det r frst r 1640 som vi mter uppgifter om soldatbarnen p en av dessa orter, nmligen Nteborg. Dessa kolonifrband hade sitt ursprung i Finland, bde i bo ln och i Karelen, vilket understryks av 1642 rs organisation som frsg Anders Koskulls nyorganiserade koloniregemente med enheter ur bo lns infanteriregemente i Riga samt kompanier i Dorpat (Tartu), Reval (Tallinn), Pernau, Nteborg, Kokenhusen och Kexholm. Ett drygt decennium senare, r 1656, var Anders Koskulls koloniregementes nio kompanier frdelade p: Dorpat, Marienburg, Kokenhusen, Reval, Neuhusen, Pernau, Kexholm och Finland. De olika kompanierna var dessutom fredelade p olika garnisonsorter, s att t ex Dorpat hade en besttning frn fyra av koloniregementets kompanier. Efter ervringen av Riga 1621 fredrog svenskarna att inte modernisera stadens gamla slott, utan istllet byggdes fstningen Neumnde p sdra stranden av Dnas utlopp. Hr placerades en viktig garnison. r 1640 frvandlades Neumndes garnison, som nu betecknades som skvadron och var frdelad p fyra kompanier, till kolonifrband med permanent frlggning i skansen. Styrkan bestod av 510 man, befl och manskap, rekryterade frmst i sydstra Finland. Efter en indragning mellan 1660 och 1667 teruppsattes koloniregementet, nu med tta kompanier frdelade p Neumnde, Demmin, Kexholm, Reval och Nteborg. Men ven 2

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

under de mellanliggande ren fanns enstaka kompanier kvar i verksamhet. r 1662 utgjordes t ex Nteborgs garnison av kaptenen Johan Mrtensson Spiggs kompani. Det rknade i januari 116 man, varav tta var utkommenderade utanfr fstningen p Grenswacht. Efter 1674 rknade regementet, som nu var frlagt i Karelen, Estland, Livland och Ingermanland samt med en mindre del i Finland, 684 man frdelade p sju kompanier. Efter att tidigare ha rekryterats i Finland - och ett tag ven i ngermanland, Medelpad och Jmtland - fick Koloniregementet mot slutet av 1600-talet en alltmer baltisk prgel. r 1698 var vid det Bl regementet, som det nu kallades, endast 40 av 624 soldater rekryterade i Finland. Varfr kolonifrband? Kolonifrbanden hade flera syften, men alla siktande mot ett gemensamt ml: att skra tillgngen p plitliga, tjnstvilliga och motiverade soldater, som samtidigt var billiga i drift fr kronan. Besluten om infrandet av det yngre indelningsverket p 1680-talet var ett annat frsk i samma riktning. De stora geografiska ytor i ster som - till skydd mot svl polacker som ryssar - skulle tckas med befsta garnisoner kade dramatiskt under 1600-talets frsta kvartsekel. ven om betydande omrden lmnades tillbaka till Ryssland efter Stolbovafreden 1617, kvarstod vldiga omrden som krvde ngon form av stadigvarande frsvar. Under hela 1600-talet var det finlndska frband som utgjorde krnan i mnga garnisoner, inte minst den i Riga. Men de kommenderade trupperna var ofta motvilliga att lmna hembygden till frmn fr garnisoner dr de inte sllan, fr att lna Gustav II Adolf ord om frhllandena i just Riga, dog som flugor sin kos p grund av usla sanitra frhllanden. Dessutom medfrde utbytet av garnisonstrupper dryga utgifter fr de lngvga transporterna. Mindre omsorg om avlsning visades de tvngsrekryterade soldater frn Trndelagen som 1658-59 sndes till Riga och vriga Livland, liksom de mnga skningar som i synnerhet frn och med 1670-talet sndes till Nyen och Nteborg. Moralen och stridsvrdet hos dessa soldater kan dock med fog ifrgasttas. Lsningen p dessa problem blev just kolonifrbanden. Genom att frse soldaterna med en egen markpltt att bruka, s gav man dem en mjlighet att kunna pverka sin egen utkomst och frsrja sin egen familj p garnisonsorten. Eftersom soldaterna gavs en extra frankring i garnisonsbygden behvde de inte avlsas p samma stt som vriga frband. Under hela stormaktstiden var behoven av nyrekrytering av trupper ett i hgsta grad nrvarande problem. ven hr blev lsningen speciell inom kolonifrbanden. De nya rekryterna sktes nmligen systematiskt bland de pojkar som fddes i soldatfamiljerna. 3

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Soldatsnerna betraktades undantagslst som framtida rekryter och frdes in i srskilda barnrullor. Fr varje rullfrd pojke betalade kronan ut ett mnatlig spannmlsunderhll. Pojkarna delades in i tre klasser, 1:a klassen 1-3 r, 2:a klassen 4-9 r och 3:e klassen 1015. S fort de fyllt 15 r frvntades pojkarna stlla in sig i ledet i faderns frband som fullvrdiga soldater, ibland tidigare och d som trumslagare. Fr de 77 soldatsnerna vid Nteborgs garnison uppgick 1642 detta barnbidrag fr den 1:a klassens pojkar till 1 1/4 tunna rg och lika mycket korn rligen, medan den 2:a klassen erhll tv tunnor rg och 8 kapp vardera. Den senare mngden erhll ven pojkarna i den 3:e klassen. P det hr sttet gavs soldaterna mjlighet att fda sina sner, vilka annars sannolikt i mycket unga r hade tvingats ska tjnst p ngon annan plats och drmed frsvunnit ur armns kontroll. Systemet var dock helt uppbyggt p soldatsnerna och den soldatfamilj som fick ett antal dttrar tvingades lsa frsrjningen av dessa p egen hand. Sllan har det statliga nyttotnkandet i bidragssammanhang varit s uttalat och konsekvent. Annars srjde armn ven fr soldatsnernas skolgng innan de blev tillrckligt vuxna att kunna tjna som fullvrdiga soldater. Ofta var det frbandets eller garnisonens prst som, mot ett mindre lnetillgg, tog sig den uppgiften. ven vid enstaka vanliga frband frekom det undantagsvis soldatbarnskolor, men vid kolonifrbanden var de snarast regel. Kolonifrbandens undergng Efter fyra lugna decennier verskred den 3 juni 1656 ryska trupper grnsen vid Lawa, sder om Ladoga och snart stod Nteborg och Kexholm under svrt tryck. Men de bda fstningarna med sina kolonifrband hll ut. Lngre sderut svrmade ryska trupper ver Livland, belgrade Riga och ervrade en rad andra orter. I Dorpat terstod bara 140 man av 400 kolonisoldater nr svenskarna tvangs ge upp efter lfte om fritt avtgande. I Kokenhusen massakrerades de verlevande ur besttningen tillsammans med en del civila nr staden fll den 21 augusti 1656. Riga hll dock ut under tryck av svl belgring som en hrjande pestepidemi. Men nr ryssarna dragit sig tillbaka ver grnsen var versten Koskulls koloniregemente i stort sett snderslaget. I ett brev den 17 maj 1658 beskrev Gustaf Evertsson Horn huru ssom verste Koskulls regemente, som fr detta haver besttt allenast av kolonier eller knektesner, r numera frmedelst avgng av pestilens och eljest vid varande krigsruptur s frsvagat, att dess fulla och tillbrliga tjnst icke kan prstera . Denna gng teruppstod dock kolonifrbanden likt fgel Fenix ur askan, men nr kriget terkom ett knappt halvsekel senare blev utgngen en annan. Med det Stora nordiska kriget och den ryska offensiven mot de svenska stersjprovinserna inleddes ocks Koloniregementets slutakt. I slaget vid Erastfehr stupade 143 man i strid mot Sjeremetjevs 4

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

ryska trupper. I augusti 1702 kapitulerade ett av regementets kompanier i Marienburg och i september gav ytterligare ett kompani upp kampen tillsammans med Nteborgs garnison. Nr Riga fll den 1 juli 1710 hamnade delar av Koloniregementet i rysk fngenskap. Men den sista delen som deltog i strid var det kompani som ingick i Kexholms garnison, och efter kapitulationen den 9 september 1710 fick avtga fritt. Drmed var Koloniregementet frintat och de grnsomrden som det var tnkt att bevaka befann sig i ryska hnder. Att lsa: Lars Ericson, Armn r under Alperna ... och garnisonerna kring hela Tyskland. Den svenska krigsmakten i stersjomrdet frn 1590-talet till 1670-talet, i Dens., red., Vgen till westfaliska freden. Sverige och trettioriga kriget, Lund 1998 s 39-82. Herman Mllern, Kolonifrband i stormaktstidens svenska krigsmakt. En orientering, i Aktuellt och Historiskt. Meddelanden frn Militrhistoriska avdelningen vid Kungl Militrhgskolan 1965 s 95-115.

Lars Ericson Wolke 2004. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se