You are on page 1of 42

Handledning Miljfarlig verksamhet

Innehll

1. 2.

3. 4.

5. 6.

7.

8.

9. 10.

11. Ls mer Fotnoter Bilaga Hur man stller upp ett verklagande

Inledning, syfte och mlgrupp Miljbalken En snabbgenomgng 2.1 Bakgrund 2.2 Alla miljregler finns inte i miljbalken 2.3 Processrttsliga regler Miljfarlig verksamhet grnsdragningar 3.1 Vad r miljfarlig verksamhet? 3.2 Vattenverksamhet Vilka krav som ska uppfyllas 4.1 Inledning 4.2 Verksamhetsutvaren ansvarar 4.3 Mlsttningsregeln 4.4 Nationella miljml 4.5 Vilka krav r det som gller? Ibland krvs det tillstnd eller anmlan Tillstndsprocessen, s gr det till 6.1 Inledning 6.2 Samrd och Miljkonsekvensbeskrivning 6.3 Anskan 6.4 Muntlig frhandling och syn 6.5 Rttegngskostnader Tillstndet 7.1 Utformning av tillstndet 7.2 Olika former av villkor 7.3 Tillstndets betydelse Hur man verklagar tillstndsbeslut 8.1 Inledning 8.2 Vem som fr verklaga 8.3 Hur verklagar man? 8.4 Prvningstillstnd till MMD 8.5 Frhandsavgrande frn EU-domstolen Regeringens tilltlighetsprvning Att agera i tillsynsrenden 10.1 Tillsyn 10.2 Anmlan om miljfarlig verksamhet 10.3 Att agera i tillsynsrenden Korta rd p vgen

1 2 2 3 4 5 5 6 7 7 8 8 9 9 16 17 17 17 19 21 23 24 24 24 26 27 27 27 28 29 29 31 32 32 32 32 35 36 37 39

Text: Jonas Christensen, Ekolagen Miljjuridik AB Projektsamordning och textgranskning: Emma Millberg, Naturskyddsfreningen Layout: Carina Grave-Mller, Naturskyddsfreningen Omslagsfoto: Istockphoto ISBN: 978-91-558-0075-8 Stockholm 2012

1. Inledning, syfte och mlgrupp

Naturskyddsfreningen har alltsedan miljbalken trdde i kraft engagerat sig i ett stort antal tillstndsprocesser. Oavsett om freningen har vunnit mlen eller inte, har dess engagemang varit viktigt fr att tillrcklig miljhnsyn ska tas i tillstndsprvningen. Freningens breda och djupa kunskap, bde om naturvrdena p platsen och om miljfrgor i stort har satt sin prgel svl p processen som sdan, men ofta ocks p slutresultatet. Freningen tillhr den skara av miljorganisationer som har rtt att verklaga vissa beslut och domar som meddelats med std av Miljbalken (MB). Mjligheten fr vissa miljorganisationer att verklaga miljbeslut infrdes genom miljbalken 1999, och grundas p bestmmelser i rhuskonventionen. Dessa bestmmelser kan ocks sgas vara en del av EU-rtten eftersom EU ocks antagit konventionen. S sent som 2010 ndrades bestmmelserna eftersom de inte ansgs leva upp till konventionen eller till EUrtten. P freningens rikskansli finns sedan mnga r miljjurister som driver ml som initierats av dem sjlva, men som ocks stttar medlemmar, kretsar och lnsfrbund vilka p egenhand r aktiva vid domstolars och myndigheters prvning av bl.a. miljfarliga verksamheter.

Syftet med denna vgledande text om miljfarlig verksamhet (MFV), r att ka kunskapen om miljfarlig verksamhet och att inspirera Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund att p egen hand driva miljprocesser. Man mste inte vara advokat eller jurist fr att f driva ml infr svenska domstolar och myndigheter, men det underlttar avsevrt om man har viss kunskap om hur rttsprocessen gr till. Texten r medvetet hllen p en niv dr generaliseringar och frenklingar r ndvndiga, och ofta finns det nyanser som inte belyses. Frfattaren gr inga ansprk p att det ska vara en heltckande eller djuplodande text utan den r mer tnkt som ett frsta steg fr den som vill stta sig in i hur prvningen av miljfarlig verksamhet ser ut. Fr den som vill frdjupa sig vidare finns en litteraturlista i slutet av dokumentet, dr det ocks finns en mall fr hur ett verklagande kan stllas upp. Denna vgledning r skriven under december mnad 2011 av Miljjuristen Jonas Christensen, Ekolagen Miljjuridik AB, p uppdrag av Naturskyddsfreningen. Emma Millberg, jurist p Naturskyddsfreningsens kansli, har med kloka gon och en skarp penna bidragit avsevrt.

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

2. Miljbalken En snabbgenomgng

2.1 Bakgrund
Denna vgledning hanterar endast de verksamheter som lagstiftaren kallar miljfarlig verksamhet, ett begrepp som kommer att frklaras nrmare nedan. Miljfarlig verksamhet regleras i miljbalken, och fr att f lite perspektiv p hur dessa verksamheter regleras kan det vara bra att frst g igenom miljbalkens struktur och att kort berra dess innehll. Miljbalken, som trots sitt namn r en lag (beslutad av riksdagen), ersatte sexton tidigare lagar, dr ngra centrala lagar var miljskyddslagen, hlsoskyddslagen, naturresurslagen och vattenlagen. Ett syfte med balkreformen var att skapa en enhetlig reglering med en gemensam utgngspunkt fr de miljkrav som ska glla. Miljbalken inleds med gemensamma bestmmelser. Frst kommer miljbalkens mlsttningsregel och bestmmelser om frhllandet till andra lagar (1 kap.) och drefter de allmnna hnsynsreglerna (2 kap.) som kan sgas stta en lgsta niv fr vilka krav som ska stllas. Dr finns de regler som ligger till grund fr att mark eller vattenomrden kan pekas ut som riksintressen (3-4 kap), bestmmelser om

miljkvalitetsnormer (MKN; 5 kap.) samt krav p miljkonsekvensbeskrivningar (MKB) och samrd (6 kap.) i tillstndsprocesser. Drefter fljer 7-15 kap. med srskilda bestmmelser fr vissa lagomrden, vissa verksamheter och liknande och som vart och ett i princip motsvarar en eller flera av de lagar som ersattes av miljbalken. Nr det gller miljfarlig verksamhet r 9 kap. av srskilt intresse, vilket ersatte den tidigare miljskyddslagen. Kapitel 16-32 innehller terigen gemensamma bestmmelser, men som nu inriktar sig p sjlva miljprocessen. Hr finns i 16 kap. bestmmelser om prvningen i domstol och om vem som har rtt att verklaga. I 17 kap. regleras regeringens tilltlighetsprvning av vissa stora och vldigt miljstrande projekt, i 18 kap. regleras regeringens prvning och i 19 kap. regleras frvaltningsmyndigheternas prvning enligt miljbalken. I 21-23 kap. finns bestmmelser om frfarandet i domstol. 24 kap. r av srskilt intresse nr det gller miljfarlig verksamhet eftersom det dr finns bestmmelser om innebrden och betydelsen av tillstnd och om hur sdana kan ndras och upphvas. Frgan om rt-

Figur ver miljbalkens struktur och kapitelindelning.

Gemensamma regler Kap 1-6


7 kap. Naturvrd 9 kap Milj- och hlsoskydd 13 kap GMO

11 kap Vattenverksamhet

15 kap Avfall

8 kap. Naturvrd

10 kap. Frorenad mark

12 kap Jordbruksmark

14 kap Kemikalier

Gemensamma regler Kap 16 - 31


Jonas Christensen

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

EU:s frordningar r verordnade miljbalken

Plan- och bygglagen Gller vid sidan om miljbalken

Miljbalken
Inkluderar EU-direktiv

Vglagen, minerallagen gller vid sidan om miljbalken

Freskrifter frn regering, statliga verk och kommuner r underordnad Figur ver miljbalkens frhllande till andra miljbestmmelser.

tegngskostnader regleras i 25 kap. och tillsynsmyndigheternas regler finns i 26-28. kap. Drefter fljer i 29 kap. bestmmelsernas om miljbrott och vad som r straffbart, i 30 kap. regleras miljsanktionsavgifter som r en sorts straffavgift. I 31 kap. regleras frgor om rtt till ersttning och i 32, det sista kapitlet, finns bestmmelser om skadestnd. Ett tidigare 33 kap. har upphvts.

2.2 Alla miljregler finns inte i miljbalken


Trots att miljbalken sgs vara en samlad lagstiftning i miljfrgor, mste lsaren vara medveten om att alla miljregler inte finns i miljbalken. Man kan uttrycka det som att det finns regler svl ver, under som vid sidan av miljbalken. Att miljbalken r en ramlag innebr att mnga frgor istllet regleras i andra typer av regler, beslutade p andra niver i samhllet. Miljbalken r en lag, beslutad av riksdagen, och under denna finns det frordningar (beslutade av regeringen) freskrifter (beslutade av statliga verk) samt slutligen kommunala freskrifter beslutade av kommunfullmktige. Med undantag av de kommunala freskrifterna som endast gller i den egna kommunen, gller alla andra frfattningar i hela landet. Ett exempel p en viktig regeringsfrordning nr det gller miljfarlig verksamhet r frordning (1998:899) om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd. De regler som finns vid sidan av miljbalken, r andra lagar som reglerar speciella typer av aktiviteter. Ett exempel r plan- och bygglagen (2010:900, PBL)1, som styr den kom-

munala planeringen och bygglovgivningen samt skogsvrdslagen som styr skogsbruket. Andra exempel r vglagen som reglerar rtten att f bygga och driva vgar2 samt minerallagen som reglerar rtten att f starta och driva gruvor. P motsvarande stt finns luftfartslagen fr flyg och flygplatser, jrnvgslagen fr jrnvgsdrift med fler vid sidan av balken. Utgngspunkten hr r att miljbalken gller parallellt med andra lagar, vilket innebr att bde miljbalken och den andra lagen kommer att stlla krav som mste uppfyllas fr att verksamheten ska f bedrivas. Ett exempel: den som vill starta och driva en gruva mste dels genomg en prvning enligt minerallagen dels en prvning enligt miljbalken. Medan minerallagen hanterar frgor om rtten att utnyttja annans mark, s reglerar miljbalken frgan om lokalisering/placering av gruvan och om risker fr milj, hlsa, biologisk mngfald samt hur avfall ska tas om hand och hushllning med naturresurser. Detta betyder att mnga miljfarliga verksamheter bde ska klara kraven i miljbalken (i vissa fall krvs allts tillstnd), men ocks genomg ngon form av prvning enligt en lag utanfr miljbalken. Nr det gller EU:s rttsakter s kan det uttryckas som att EU:s direktiv ska implementeras i den svenska rttsordningen, vilket ungefr innebr att de ska omformuleras och tas in i den svenska rtten. Det medfr bl.a. att miljbalken mste anpassas s att syftet med dessa direktiv uppfylls. Exempel p sdana direktiv som allts inkluderats i miljbalken r MKB-direktivet2, IPPC-direktivet3 (snart ersatt

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

av det s.k. IED-direktivet4), art- och habitatdirektivet5 , och fgelskyddsdirektivet6 samt avloppsvattendirektivet.7 Slutligen kan EU:s frordningar (regulations p engelska) sgas vara verordnade den svenska miljrtten. Faktum r att medlemsstaternas lagstiftning inte fr strida mot EU-rtten, oavsett om det gller EU-frordningar eller direktiv. Skillnaden r dock att medan direktiv ska inarbetas i den nationella rtten, s kommer EU-frordningar att leva ett eget liv utanfr de nationella lagarna. De nationella lagarna mste sedan anpassas s att de inte str i strid mot EU-frordningen, eftersom dessa anses ha en hgre status. Det bsta exemplet p en EU-frordning inom miljrttens omrde r Reach, EU:s kemikalielagstiftning. Trots tillstndsprvning enligt miljbalken, mste t.ex. miljfarliga verksamheter ocks leva upp till kraven i Reach.

2.3 Processrttsliga regler


En srskild avdelning av regler som finns bde i och vid sidan av miljbalken, r de processrttsliga. Processrtten r den delen av juridiken som gnar sig t spelreglerna infr domstolar och myndigheter. Just nr det gller att driva rttsprocesser ssom betrffande miljfarliga verksamheter, finns det relevanta bestmmelser p mnga stllen. Systemet r svrverskdligt, inte minst drfr att det gller olika processuella regler i olika instanser, dvs. beroende p var prvningen sker. I miljbalken finns de processrttsliga reglerna i dess 16 kap, 18-19 kap. samt 21-23 kap. men drutver finns lagar vid sidan om balken. Nedan grs en kort versikt av var de processrttsliga reglerna finns fr de olika prvningsinstanserna. Hos den kommunala nmnden tillmpas vissa bestmmelser i miljbalken samt frvaltningslagen (1986:223). Hos lnsstyrelsen tillmpas miljbalken och fr-

valtningslagen. Detta gller renden som verklagats dit frn kommunerna. Hos lnsstyrelsernas Miljprvningsdelegationer (MPD), som prvar anskningar om tillstnd, tilllmpas miljbalken och frvaltningslagen. I ml som verklagas till mark- och miljdomstolen ska miljbalken, lagen (2010:921) om mark- och miljdomstolar samt lagen (1996:242) om domstolsrenden tillmpas. I ml som inleds hos mark- och miljdomstol ska, frutom miljbalken och lagen om mark- och miljdomstolar ocks rttegngsbalkens bestmmelser om tvisteml tilllmpas. Samma processuella regler som i mark- och miljdomstolen gller fr ml hos Mark- och miljverdomstolen samt Hgsta Domstolen i ml som verklagats dit.

Figur ver frhllandet mellan miljbalkens bestmmelser och dess underordnade regler.

Normhierarkin
Miljbalken 1-2 kap.

Miljbalken, t.ex. 9 kap.


Frordning Om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd

Naturvrdsverkets freskrift

Kommunal Hlsoskyddsfreskrift

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

3. Miljfarlig verksamhet grnsdragningar

3.1 Vad r miljfarlig verksamhet?


Miljbalken gller fr sdana mnskliga aktiviteter som lagstiftaren valt att kalla verksamheter respektive tgrder, tv begrepp som inte frklaras nrmare i lagtexten. Med verksamheter ska frsts mnskliga aktiviteter som r kontinuerliga eller i vart fall terkommande i tiden, och med tgrder avses sdana aktiviteter som r mer momentana. En industri, en vg samt skogsbruk kan tas som exempel p en verksamhet, och mer eller mindre enstaka hantering av kemikalier r exempel p tgrder. Medan t.ex. mlsttningen med miljbalken och de allmnna hnsynsreglerna gller fr alla verksamheter och tgrder, finns det vissa bestmmelser i balken som enbart gller fr vissa undergrupper av verksamheter. Dessa undergrupper r miljfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet. Det kan p goda grunder kritiseras att man genom miljbalksreformen valde att ha kvar dessa bde undergrupper; (t.ex. kunde systematiken gjorts betydligt mer pedagogisk). Medan de allmnna hnsynsreglerna gller alla verksamheter och tgrder, r det drutver vissa bestmmelser som enbart gller dessa undergrupper. Lsaren br drfr vara observant p hur texten r formulerad. Str det t.ex. Fr miljfarliga verksamheter gller s innebr det att inga andra verksamheter n miljfarliga verksamheter omfattas av just den bestmmelsen. En viktig fljd av att en verksamhet klassificeras som miljfarlig verksamhet r att den kan vara tillstndspliktig eller anmlningsplikt, se mer om detta nedan under avsnitt 5. Begreppet miljfarlig verksamhet kommer frn den tidigare miljskyddslagen, som gllde sedan 1969. Med ngot undantag r det fortfarande samma definition som fortfarande gller. Idag definieras miljfarlig verksamhet i miljbalken enligt fljande:

Med miljfarlig verksamhet avses


1. 2. utslpp av avloppsvatten, fasta mnen eller gas frn mark, byggnader eller anlggningar i mark, vattenomrden eller grundvatten, anvndning av mark, byggnader eller anlggningar p ett stt som kan medfra olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn genom annat utslpp n som avses i 1 eller genom frorening av mark, luft, vattenomrden eller grundvatten, eller anvndning av mark, byggnader eller anlggningar p ett stt som kan medfra olgenhet fr omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strlning eller annat liknande.8

3.

Begreppet miljfarlig verksamhet r ett exempel p vad som kallas en legaldefinition, dr lagstiftaren valt en term som samlar in vissa aktiviteter fr att gra det lttare att skapa gemensamma regler kring dem. Det man frst br reflektera ver med denna definition r att begreppet miljfarlig verksamhet inte enbart omfattar verksamheter som alla personer anser vara farliga fr miljn. Ett exempel r vindkraftverk, dr uppfattningarna kan g isr. Det andra r att det finns en mngd mnskliga aktiviteter som rent faktiskt r farliga eller i vart fall riskabla fr miljn, men som inte omfattas av detta juridiska begrepp. Exempel p det senare kan vara uppfrande av vattenkraftsdammar. Kortfattat kan sgas att miljfarliga verksamheter r mnskliga aktiviteter som sker i byggnader eller anlggningar, samt i eller p mark eller vatten, som pgr under en inte helt kort tidsperiod och som medfr strningar eller risker fr strningar i sin omgivning. Det rcker med risken

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

fr att verksamheten ska orsaka strningar fr att den ska anses miljfarlig. Vad som menas med omgivningen r att strningen ska n ut utanfr verksamhetsomrdet. En strning som enbart uppfattas inom fabriksomrdet omfattas sledes inte av dessa bestmmelser (mjligen kan det vara en arbetsmiljfrga som inte heller den omfattas av miljbalken), medan en oljetank som riskerar att lcka ut till sin omgivning gr det. Strningar inom verksamhetsomrdet tas dock med i sjlva prvningen av verksamheten om den bedmts vara miljfarlig. Visserligen omfattar miljfarliga verksamheter endast fasta strningskllor, till skillnad mot rrliga kllor, men miljstrningar frn rrliga strningskllor kan nd komma att omfattas av prvningen. Till exempel omfattas vgtrafikbuller eftersom det ses som en effekt av att vgen (som utgr en miljfarlig verksamhet) anvnds s att buller uppstr, trots att bullret egentligen kommer frn bilarna som i sig r mobila kllor. Frsta punkten i definitionen innefattar utslpp av olika slag, andra punkten innefattar anvndning av mark och byggnader som p andra stt n i frsta punkten kan medfra risker. I den tredje punkten samlar man upp andra typer av strningar, och srskilt intressant r d slasken i slutet av meningen. Genom att skriva annat liknande fngas andra strningar upp n de som srskilt omnmns och som kanske inte ens hade observerats nr lagen skrevs. Ett sdant exempel r psykiska immissioner som omfattar mnniskors (grundade) rdsla fr att ngot ska intrffa. Denna rdsla anses sedan mnga r vara en sjlvstndig styrningsform som omfattas av dessa bestmmelser.9

3.2 Vattenverksamhet
Den andra stora undergruppen av verksamheter i miljbalken r vattenverksamhet, vilket hrstammar frn den tidigare vattenlagen dr man talade om vattenfretag. Idag regleras vattenverksamhet i 11 kap. miljbalken. Exempel p vattenverksamheter r byggandet av dammanlggningar liksom plning och muddring i vattendrag och uttag av yt- eller grundvatten, fr t.ex. dricksvatten. Denna vgledning handlar inte om vattenverksamheter, men det r inte helt ovanligt att en och samma verksamhet omfattar bde vattenverksamhet och miljfarlig verksamhet. Exempel p detta kan vara tunneldrivning, gruvverksamhet eller bergtkter. I samtliga dessa exempel kan det krvas bortledande av grundvatten fr att det ska vara mjligt att genomfra huvudprojektet. Ett annat exempel kan vara en processindustri som tar in vatten fr kylning, vilket sedan slpps ut lite varmare. Att fabriken tar in vattnet r d en vattenverksamhet, och utslppet av, det d ngot varmare, (avlopps)vattnet utgr en miljfarlig verksamhet. Rr det en tillstndspliktig verksamhet prvas allting tillsammans i en gemensam process.

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

4. Vilka krav som uppstlls p miljfarlig verksamhet

4.1 Inledning
Syftet med miljlagstiftningen r inte att frbjuda alla mnskliga aktiviteter som anses negativa fr ekosystemet. Avsikten r istllet att finna en balans mellan bevarande och exploatering, eller hur man nu vill uttrycka det. Syftet med denna vgledning r inte att analysera och kommentera om lagstiftningen r bra eller dlig, men visst r det s att Naturskyddsfreningen anser att miljlagstiftningen p mnga punkter r otillrcklig. Hr gller det dock att skilja p vad juristerna kallar de lega lata respektive de lege ferenda, tv latinska sentenser. Med de lege lata avses juridiken s som den faktiskt r, och med de lege ferenda avses juridiken s som vi vill ha den. Medan freningen mycket aktivt arbetar med att frska frndra lagstiftningen (de lege ferenda) i andra sammanhang, s har denna vgledning endast syftet att visa lagstiftningen s som den r (de lega lata), fr att beskriva vad som gller om man vill engagera sig i t.ex. en tillstndsprocess. Jurister skiljer ocks mellan processuella och materiella regler. Processuella regler r sdana som styr sjlva frfarandet infr domstolar och myndigheter, spelregler om man s vill. Materiella regler r sdana som, nr det gller miljrtten, styr de krav som stlls p verksamhetsutvaren vad gller rening, lokalisering och andra frsiktighetsmtt. Lite slarvigt kan man sga att de materiella reglerna styr det som r i fokus fr regleringen. Den ena gruppen r inte viktigare n den andra eftersom de tjnar olika syften och tillsammans skapar en helhet. T.ex. r den processuella frgan om vem som har rtt att verklaga vldigt viktig. Olika typer av regler Syftet med all lagstiftning r att vara handlingsdirigerande, d.v.s. att frm fysiska och juridiska personer att agera eller inte agera enligt vissa mnster. Dessa materiella krav kan formuleras p en mngd olika stt, varfr juridiken inte endast bestr av regler typ du skall icke drpa. Inom miljrtten anvnds flera olika regleringstekniker och man mter dem alla i miljbalken. Tre frekommande regle-

ringstekniker i miljbalken r: handlingsregler, avvgningsregler och miljkvalitetsnormer. Av handlingsreglerna kan adressaten direkt utlsa vad han eller hon frvntas eller inte frvntas gra. Ett exempel r bestmmelsen om hur avloppsvatten ska renas: 10

Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand p ngot annat stt s att olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn inte uppkommer. Fr detta ndaml skall lmpliga avloppsanordningar eller andra inrttningar utfras.

Miljkvalitetsnormerna uttrycker inte ett visst handlingsmnster, utan anger en viss nskvrd eller inte nskvrd situation ute i verkligheten. Det finns miljkvalitetsnormer fr utomhusluft och fr vatten. Ocks fr buller finns miljkvalitetsnormer som inte r bindande. Avvgningsreglerna r en typ av handlingsregler, men det speciella med dem r att de beskriver en viss avvgning mellan olika intressen som ska gras, t.ex. att vga skadan i miljn av en viss exploatering mot kostnaderna fr att motverka dessa skador. Materiella regler finns dels i olika kapitel i miljbalken, och dels i frordningar och freskrifter under miljbalken. I miljbalkens andra kapitel finns dess allmnna hnsynsregler, vilka r uppbyggda kring en sdan avvgning som beskrivs ovan. De allmnna hnsynsreglerna gller fr alla verksamheter och alla tgrder (utom sdana om anses vara av frsumbar betydelse i det enskilda fallet) som faller in under miljbalken, allts ven miljfarlig verksamhet. Dessa stter standarden fr den lgsta kravnivn som gller fr alla verksamhetsutvare och alla som vidtar en tgrd. Vid sidan om de allmnna hnsynsreglerna finns det materiella kravregler p mnga hll i miljbalkssystemet som bde gr lngre och som kan vara mer specificerade fr att bttre passa vissa srskilda situationer eller verksamheter.

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Nrmast kommer de allmnna hnsynsreglerna att beskrivas, men redan nu ska det betonas att det alltid ska gras en rimlighetsavvgning, vilket regleras i 2 kap. 7 MB. En uppgift fr den som i samband med ett verklagande granskar en tillstndsanskan eller ett tillsynsfrelggande, r att fundera p om alla de krav som kan stllas med std av de allmnna hnsynsreglerna verkligen har stllts. Har det stllts krav br man reflektera ver om de r tillrckligt lngtgende. Samma frgor ska man sjlv stlla sig nr det gller att granska anskningar och skandens frslag till villkor.

4.3 Mlsttningsregeln
r 1987 lanserades Brundtlandrapporten, slutresultatet av en oberoende FN-kommission ledd av Norges dvarande stadsminister Gro Harlem Brundtland.11 Det var genom denna rapport, vars officiella svenska namn r Vr Gemensamma Framtid, som begreppet hllbar utveckling lanserades. Detta begrepp ligger nu till grund inte bara fr den svenska miljrtten, utan det finns inskrivet bde i regeringsformen12 vilket r en av Sveriges grundlagar, och i Lissabonfrdraget,13 vilket r EU:s grundlggande frdrag. I Brundtlandrapporten skriver man: En hllbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsstller dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillfredsstlla sina behov.14 Sedan pongteras att: Utvecklingens frmsta ml r att tillfredsstlla mnniskors behov och frvntningar men att Ett minimikrav r att en hllbar utveckling inte hotar de naturliga system som utgr grunden fr livet p jorden d.v.s. atmosfren, vattnet, jordarna och organismerna.15

4.2 Verksamhetsutvaren den som br ansvaret


Den som bedriver en verksamhet, (miljfarlig verksamhet eller vattenverksamhet) kallas verksamhetsutvare (VU). Inte heller detta begrepp har ngon klar och entydig definition i lagtexten. Svl privatpersoner, bolag, jordbrukare, skogsbrukare, ideella freningar, samflligheter, kyrkor, kommuner, staten eller andra kan vara verksamhetsutvare. Det r verksamhetsutvaren som ansvarar fr att verksamheten drivs i enlighet med miljbalkens bestmmelser, och det r mot verksamhetsutvare som myndigheterna ska rikta sina beslut. Det r inte alltid helt ltt att avgra vem som ska anses vara verksamhetsutvare. Verksamhetsutvare anses den vara som har den rttsliga och faktiska mjligheten att vidta tgrder fr verksamheten, t.ex. rtt att stoppa driften eller besluta om inkp av nya maskiner. Det r mycket viktigt att beslut riktas mot den som r verksamhetsutvare.

Begreppet hllbar utveckling i miljbalken r hmtat frn Brundtlandrapporten.

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

I miljbalken finns denna mlsttning inskriven i 1 kap. 1 , mlsttningsregeln. Genom en viktig formulering i denna paragraf: Miljbalken ska tillmpas s att..: blir hela denna bestmmelse en vergripande mlsttning som ska tillmpas s snart miljbalken r tillmplig. ven om bestmmelsen i sig inte kan grunda konkreta krav, r det en rttsligt bindande regel. Den ska ligga till grund fr tolkningen av t.ex. de allmnna hnsynsreglerna i 2 kap. miljbalken. I mlsttningsregeln uttalas att man vid tillmpningen av miljbalken ska ta hnsyn till kommande generationer, vilket innebr att hnsyn ska tas till de behov man kan anta att kommande generationer (i obestmd form pluralis) kan komma att ha. Frsiktighetsprincipen i 2 kap. 3 r i det hr sammanhanget relevant eftersom man naturligtvis inte alltid kan veta vilka behov mnskligheten kommer att ha lngt in i framtiden. I mlsttningsregeln finns ven formuleringar som visar p att naturen ska ha ett egenvrde, fristende frn mnniskans behov, nskeml och preferenser. Det finns exempel p rttsfall dr nuvarande Mark- och miljverdomstolen direkt har hnvisat till detta ml,16 och det br vara en uppgift fr den som ger sig in i ett rende rrande miljfarlig verksamhet att analysera hur skanden frhller sig till denna mlsttning.

eller flera miljml verkligen har belysts och om tillrcklig hnsyn tagits till dem och till mjligheterna att de ska kunna uppfyllas. Detsamma kan glla fr de regionala miljml som antagits av landets tjugoen lnsstyrelser och fr lokala miljml som antagits av landets kommuner. En frutsttning r dock att sdana ml har en klar koppling till minst ett nationellt miljml, och att de kan sgas vara hrledda ur detta.

4.4 Nationella miljml


I samband med att miljbalken antogs av Riksdagen uttalades att mlet om en hllbar utveckling skulle komma att konkretiseras genom nationella miljml (ibland anvnds termen miljkvalitetsml). Frst antogs femton miljml, men de r nu sexton till antalet. Under vart och ett av dessa ml har ett antal delml antagits, som ska uppfyllas inom vissa tidpunkter. Fr nrvarande (december 2011) pgr arbetet med att ta fram nya etappml.17 Trots att miljmlen formellt sett inte r rttsligt bindande, har de nd en klar rttslig relevans. ven hr finns rttspraxis frn Miljverdomstolen. Srskilt viktigt kan d vara att granska anskningshandlingar och MKB fr att se om det planerade projektets eventuella pverkan p ett

Nationella miljkvalitetsml 1. Begrnsad klimatpverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig frsurning 4. Giftfri milj 5. Skyddande ozonskikt 6. Sker strlmilj 7. Ingen vergdning 8. Levande sjar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skrgrd 11. Myllrande vtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjllmilj 15. God bebyggd milj 16. Ett rikt vxt och djurliv

4.5 Vilka krav r det som gller?


4.5.1 Allmnna hnsynsregler Den omvnda bevisbrdan, 2 kap. 1 I miljbalken gller en omvnd bevisbrda, vilket betyder att det r den som bedriver verksamheten eller vidtar tgrden som ska visa att alla krav i balken r uppfyllda. Det innebr bl.a. att det r verksamhetsutvaren som ska ta fram och bekosta de utredningar som behvs fr att man

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

ska kunna bedma verksamhetens miljpverkan. Kravet gller oavsett om det r en privatperson, ett fretag eller ett offentligt organ som driver verksamheten. Om verksamhetsutvaren hvdar att miljbalken eller vissa bestmmelser inte r tillmpliga p det konkreta fallet ska verksamhetsutvaren visa detta, liksom att alla krav r uppfyllda t.ex. att det r en lmplig plats verksamheten ska bedrivas p. En viktig begrnsning r att tillsynsmyndigheten, eller annan, inte kan krva fram utredningar helt p mf av ngon. Att slumpartat hvda att den eller den personen inte uppfyller balkens krav ska inte kunna ske, utan det mste finnas en grund fr misstanke, ven om den kan vara lg. Den omvnda bevisbrdan gller inte nr de straffrttsliga reglerna i miljbalken ska tillmpas eller p frgor om miljsanktionsavgift eller skadestnd. Kunskapskravet, 2 kap. 2 Kunskapskravet innebr att alla som driver en verksamhet eller vidtar en tgrd dr miljbalken r tillmplig har skyldigheten att knna till vilka risker fr mnniskors hlsa, miljn och hushllningen med naturresurser som verksamheten kan komma att medfra. Det ska ocks finnas kunskaper om hur dessa risker kan motverkas. Ju strre risker och ju mer knsliga objekt som finns i omgivningen, desto strre r kraven p kunskap. Lgst r kraven p privatpersoner och hgst p myndigheter och de som yrkesmssigt bedriver verksamheter. Att pst att man inte har kompetens att bedma risker som kan frknippas med den egna verksamheten, r med andra ord att gra sig sjlv en bjrntjnst. Den omvnda bevisbrdan tillsammans med kunskapskravet, ger grunderna fr miljbalkens regler om egenkontroll, som r utgngspunkten fr tillsynen.18 Frsiktighetsmtt och bsta mjliga teknik, 2 kap. 3 Bestmmelsen i 2 kap. 3 miljbalken (lst tillsammans med rimlighetsavvgningen i 2 kap. 7 ) tillhr de mest centrala i miljbalken, och handlar om vilka typer av

skyddstgrder, begrnsningar och vriga frsiktighetsmtt verksamhetsutvaren kan vara skyldig att vidta. Verksamhetsutvare r skyldig att beakta miljbalkens krav redan d det freligger risk fr att ngot ska intrffa, vilket r en konsekvens av den omvnda bevisbrdan och kunskapskravet ovan. Risk r en kombination av sannolikheten fr att ngot ska intrffa, och vilka konsekvenser som kan bli fljden av hndelsen. Ju allvarligare konsekvenser som kan bli fljden, dess strre skyldigheter har verksamhetsutvaren att vida skyddstgrder etc. Ur detta perspektiv kan man sga att hela tillstndsprocessen handlar om att frutse och frebygga risker med den planerade verksamheten, och utifrn detta ska verksamhetsutvaren vidta de olika typer av skyddstgrder, begrnsningar och frsiktighetsmtt som kan behvas fr att frebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller tgrden medfr skada eller olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn. Det r genom denna bestmmelse, tillsammans med den omvnda bevisbrdan och kunskapskravet, som den internationellt antagna frsiktighetsprincipen har skrivits in i miljbalken. I 2 kap. 3 sgs att vid yrkesmssig verksamhet ska bsta mjliga teknik anvndas, vilket innebr att det r den bsta tekniken p jorden som r mjlig att anvnda som kan krvas. Att den ska vara mjlig att anvnda betyder dels att den ska finnas tillgnglig p marknaden dels att den inte fr vara orimligt dyr fr ett typiskt fretag i den aktuella branschen. Med ordet teknik avses bde den tekniska utrustningen och det stt p vilket den utformas, uppfrs, underhlls, drivs och avvecklas. Inom EU-rtten (IPPC-direktivet/IED-direktivet) anvnds istllet BAT-nivn (Best Available Technology), som innebr bsta tillgngliga teknik, vilket inte r lika lngtgende som den svenska nivn. Som hjlp att bestmma BAT-nivn har EU-kommissionen tagit fram s.k. BREFdokument,19 dr det anges vilken teknik som ansgs vara BAT fr en viss typ av verksamhet d dokumentet togs fram. Hr anges ocks de utslppsniver som anvndning av BAT

10

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

kan leda till. Genom BREF-dokument kan man allts i vissa fall se vilka utslppsniver som kan anses motsvara BATnivn. BREF-dokumenten finns tillgngliga p Internet. Att det r verksamhetsutvaren som ska visa att bestmmelsen uppfylls fljer av den omvnda bevisbrdan. Vid bedmningen av vilka typer av frsiktighetsmtt som ska vidtas r det egentligen endast fantasin (och teknikens utveckling) som stter grnserna. Utgngspunkten r egentligen inte s mycket vilken teknik som anvnds utan vilket ml som ska uppns, d.v.s. vilken bullerniv, reningsniv etc. man vill komma till. Utgngspunkten vid bedmningen r med andra ord funktionen inte sjlva tekniken. Nr det gller att bestmma vilken niv som r rimlig kan man ofta f god vgledning genom Mark- och miljverdomstolens rttspraxis, samt de ovan nmnde BREFdokumenten. Begrnsande r naturligtvis ocks att de krav som stlls, enligt 2 kap. 7 MB inte fr vara orimliga i frhllande till den miljnytta som stadkoms. En annan viktig begrnsning som lper genom hela miljbalken r att det aldrig gr att ifrgastta syftet med en verksamhet. Gller anskan en fabrik fr framstllning av utrustning fr utvinning av stenkol, r det aldrig ett juridiskt hllbart argument att det r miljmssigt bttre att framstlla solpaneler. Inte sllan kan det dock finnas anledning att underska om det syfte skanden beskriver i sin anskan och i miljkonsekvensbeskrivningen verkligen r det objektiva huvudsyftet som egentligen ligger bakom. Produktval, 2 kap. 4 Denna bestmmelse rr anvndningen av kemiska produkter och biologiska organismer. Med det senare avses t.ex. bakterier och spindeldjur som kan anvndas fr att bryta ner kemikalier eller anvndas istllet fr bekmpningsmedel. Utgngspunkten r att om det finns en alternativ kemisk produkt (fr att t.ex. tvtta rent maskiner frn oljespill) och alternativet r mindre skadligt fr miljn eller hlsan, fr inte den ursprungliga kemikalien anvndas om inte erstt-

ningsprodukten r oskligt mycket dyrare (det senare fljer av 2 kap. 7 ). Bestmmelsen hrstammar frn den tidigare lagen om kemiska produkter, dr den gick under benmningen substitutionsregeln. D kunde man ocks stlla krav p att den aktuella produkten kunde ersttas med en annan metod, fr att uppn det avsedda syftet. Genom att idag tillmpa bestmmelsen tillsammans med principen om bsta mjliga teknik 2 kap. 3 MB, kan man ven fortsttningsvis tala om en substitutionsprincip. I miljbalken regleras kemikaliefrgorna i kapitel 14, men sedan miljbalken skrevs har EU:s kemikaliefrordning Reach tagit ver mycket av den regleringen.20 Resurshushllning och kretslopp, 2 kap. 5 Resurshushllningsprincipen och kretsloppsprincipen var den stora nyheten nr miljbalken trdde i kraft. Sedan tidigare hade man kunnat stlla krav p verksamheter p grund av hlsoskl, milj- eller naturvrdsskl. Men frst 1999 blev resurshushllningsaspekter rttsligt relevanta. Bestmmelsen innebr krav (fr alla) att hushlla med rvaror och energi, och den sista meningen i bestmmelsen r i realiteten vldigt hrd; att frnyelsebara energikllor ska anvndas i frsta hand. Det str inte ens br! Det rder ingen rangordning mellan hnsyn till hlsa, milj respektive resurshushllning, men trots det finns det frvnansvrt lite rttspraxis dr resurshushllningsaspekter bedmts. Om det beror p att det sllan stlls krav med std av denna bestmmelse, eller om det beror p att kraven r allmnt accepterade kan man frga sig. En viktig uppgift i tillstndsprocesser r att ifrgastta hushllningen med resurser och energi, och hur detta har redovisats i anskningshandlingarna. Val av plats, 2 kap. 6 Valet av plats, lokalisering, kan ses som en srskild typ av frsiktighetsmtt. Sett ur ett mikroperspektiv kan bedmningen handla om p vilken yttervgg en villagare ska

11

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

placera en bullrande vrmevxlare med hnsyn till grannar, och ur ett makroperspektiv kan det handla om var i landet vi ska ha en anlggning fr slutfrvar av anvnt krnavfall. Det r skanden som ska visa att den valda platsen r lmplig, och att det inte finns lmpligare platser inom rimliga avstnd. Till exempel kan en tillstndsmyndighet avsl en anskan med hnvisning till att skanden inte lyckats visa att det saknas lmpligare lokaliseringar. Nr det gller miljfarliga verksamheter ska vid lokaliseringsbedmningen i bde tillstndsrenden och tillsynsrenden, hnsyn tas till hushllningsbestmmelserna i miljbalkens 3 och 4 kap.21 Ett tillstnd till en miljfarlig verksamhet fr inte ges i strid med en detaljplan eller omrdesbestmmelser enligt plan- och bygglagen. Miljbalkens 3-4 kapitel kommenteras ngot mer ingende lngre fram i texten, under avsnitt 4.5.3. Om en miljfarlig verksamhet planeras till ett omrde som r skyddat som t.ex. Natura 2000-omrde, nationalpark, naturreservat eller genom annat omrdesskydd r det viktigt att underska om den planerade verksamheten kommer att strida mot syftet med dessa omrdesskydd och mot de freskrifter som finns fr omrdena. r ett omrde klassat som Natura 2000-omrde, med hnsyn till en viss vxt s r det inte skert att en industri som i huvudsak r bullrande hindras av detta omrdesskydd utan man ser till vilken strningen skulle vara fr de arter eller livsmiljer som omrdet avser att skydda. Ett Natura 2000-omrde kan ven innebra ett hinder fr en etablering ven utanfr omrdet, om strningarna nr in i omrdet. Sdana omstndigheter kan ven leda till att en miljfarlig verksamhet som inte annars skulle vara tillstndspliktig blir det. Viktiga omstndigheter nr det gller frgan om vilken lokalisering som r lmplig r t.ex. vad som lyfts fram i kommunernas versiktsplanering, hushllningsbestmmelserna i 3-4 kap. MB, olika typer av omrdesskydd enligt 7 kap. MB ssom strandskydd, biotopskydd, naturreservat, vattenskyddsomrden men ocks frekomsten av hotade eller skyddade djur och vxter samt risken fr att ett ver-

skridande av miljkvalitetsnormer i omrdet. Naturligvis ska hnsyn ocks tas till nrboende. Inte sllan visar det sig att det i anskningshandlingar antingen helt saknas naturvrdsinventeringar, eller att de som finns inte r kompletta eller utfrda med rtt metodik eller under rtt rstid. Hr finns en viktig granskande uppgift att fylla och det r vsentligt att lyfta fram sdana brister man ser i prvningen. Sklighetsregeln, 2 kap. 7 De ovan nmnda allmnna hnsynsreglerna balanseras i miljbalken av den s.k. sklighetsregeln. Grundtemat i bestmmelsen r att verksamhetsutvaren visserligen ska vidta skyddstgrder etc. enligt de tidigare bestmmelserna i kapitlet, men att dessa inte ska behva vara mer kostsamma n vad som behvs fr att problemet ska bli tgrdat. Det finns en proportionalitetstanke bakom detta. I grund och botten bygger 2 kap. 7 p att allt ska kunna mtas i pengar, vilket inte r grligt. Ofta handlar det drfr om att vga helt olika intressen mot varandra, och d gller det att frska beskriva vilka effekter den befarande milj- eller hlsopverkan kan komma att medfra. Visar det sig att den miljfarliga verksamheten kan medfra ett verskridande av en tvingande miljkvalitetsnorm (grnsvrdesnorm), grs ingen sdan avvgning. D r det miljkvalitetsnormen som stter grnsen fr hur lngtgende krav p frsikthetstgrder som kan stllas. Nr det gller nyetableringar r det endast objektiva omstndigheter som ska vgas in, d.v.s. endast sdana omstndigheter som hade varit relevanta fr alla verksamhetsutvare som ville etableras p platsen. Ett exempel p en subjektiv omstndighet (som allts saknar relevans) r det enskilda fretagets ekonomiska situation. Detta ska ven vara utgngspunkten vid omprvning av befintliga verksamheter men det finns dock exempel p att ocks sdana subjektiva omstndigheter, ssom sysselsttningsskl, har varit relevanta vid prvningen.22 Det r skanden som ska visa att de krav som stlls p

12

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

dem inte r rimliga i frhllande till de risker som verksamheten kan frvntas medfra, om denne nu pstr det. Vad gller rimlighetsavvgningen fr bsta mjliga teknik, brukar man sga att det r tv bedmningar som ska gras.23 Frst ska kostnaden fr de krav som ingr i bsta mjliga teknik bedmas. Detta innebr att verksamhetsutvaren ska vlja den teknik som anses bst i vrlden (som kan anvndas i fullskaledrift och inte bara p experimentstadiet), men att denna mste vara ekonomiskt mjlig fr ett typiskt fretag i den bransch som berrs. Bedmningen ska allts i denna del frigras frn det specifika fretag som r fr gonen. I nsta steg bedms frgan om det krav man kommit fram till kan anses var rimligt i det nu aktuella fallet. Utgngspunkten i detta led r hur knslig miljn, hlsan och behovet av hushllning med naturresurser, p den aktuella platsen anses vara. Detta brukar kallas fr att kraven ska vara miljmssigt motiverade. Slutresultatet av denna bedmning kan liknas vid kravet p bsta tillgngliga teknik. Ansvar fr skadad milj, 2 kap. 8 Ansvaret fr att sanera mark- eller vattenomrde, grundvatten, byggnad eller en anlggning som drabbats av froreningsskada vilar p den som orsakat froreningen.24 Den inledande regeln finns i 2 kap. 8 MB, men de mer ingende reglerna om hur ansvaret fr froreningar ska frdelas finns i 10 kap MB. Bestmmelserna tar sikte p mark eller vatten etc. som redan r frorenade, men om utslppen fortfarande pgr ska det istllet betraktas som en miljfarlig verksamhet. I alla tillstndsprocesser r det naturligtvis viktigt att granska dokumenten s att inte den planerade verksamheten riskerar att medfra nya froreningsskador, men det kan ocks bli frga om att reglera sanering av mark som redan r frorenad, eller bedma att avveckling av verksamheten i framtiden kan ske utan att froreningsskador uppstr, eller i vart fall reglera att verksamhetsutvaren i s fall ansvarar

fr terstllandet. Stoppregeln, 2 kap. 9 10 Bestmmelserna i 2 kap. 9 och 10 kan sgas vara en form av skerhetsventil. Skulle det vara s att den planerade verksamheten, trots att bestmmelserna tidigare i kapitlet har tillmpats korrekt, bedms medfra olgenhet av vsentlig betydelse fr mnniskors hlsa eller miljn s r det endast regeringen som kan tillta verksamheten. Fr detta krvs det dock att det finns srskilda skl. Skulle verksamheten anses frsmra det allmnna hlsotillstndet kan regeringen dock inte tillta den, om den inte anses vara av synnerlig betydelse frn allmn synpunkt. Skulle verksamheten befaras frsmra det allmnna hlsotillstndet, s r det dock helt stopp. Som understrukits redan inledningsvis i denna vgledning, ska man ha i minnet att syftet med miljbalken inte r att hindra alla former av miljpverkan. Bde rimlighetsbedmningen i 2 kap. 7 och slutavvgningsreglerna i 9 10 skapar rttsliga frutsttningar att slppa fram verksamheter som i vissa fall faktiskt kan franleda ganska stora risker, och det kan d vara en viktig uppgift fr motparter att uppmrksamma detta och att fra en rttlig argumentation s att dessa risker undanrjs eller i vart fall minimeras s mycket som mjligt. 4.5.2 Miljkvalitetsnormer Miljkvalitetsnormer, som fr svenskt vidkommande r ett relativt nytt stt att reglera, r i princip alltid resultat av EUlagstiftning, och centrala EU-rttsakter r ramdirektivet fr vatten25 och EU:s direktiv om luftkvalitet.26 En miljkvalitetsnorm utmrks av att lagstiftaren anger en viss kvalitet p ekosystemet som inte fr ver- eller underskridas. I lagstiftningen formuleras det som att miljkvalitetsnormerna ska fljas. I svensk rtt r det 5 kap. miljbalken och frordningar drunder som r viktiga att ha viss koll p. Nr det gller vattenkvalitetsnormer finns viktiga bestmmelser i frordning (2004:660) om frvaltning av kva-

13

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

liteten p vattenmiljn och vad gller miljkvalitetsnormer fr utomhusluft hittas de i Luftkvalitetsfrordning (2010:477). Det finns tv olika kategorier av miljkvalitetsnormer, s kallade grnsvrdesnormer som inte fr verskridas och andra normer. Fr nrvarande finns grnsvrdesnormer dels genom vissa av de kvalitetskrav som vattenmyndigheterna kan freskriva fr ytvatten men ocks fr vissa luftparametrar ssom fr kvvedioxid och svaveldioxid m.fl. De miljkvalitetsnormer som inte r grnsvrdesnormer anger mlsttningar eller indikatorer, och fr dem gller den normala sklighetsbedmningen. I 2 kap. 7 3 st. miljbalken finns den centrala kopplingen mellan de allmnna hnsynsreglerna och s.k. grnsvrdesnormer vilket innebr att en domstol eller myndighet som utgngspunkt inte fr ge tillstnd till verksamheten om ett verskridande av normen riskeras. Hr kopplas med andra ord rimlighetsbedmningen ur.

I VISS, Vatteninformation Sverige (www.viss.se), finns vrdefull information om de vattenomrden som omfattas av miljkvalitetsnormer fr vatten. Genom VISS kan man ltt f fram utskrifter och kartmaterial ver berrda vatten. Drutver finns alla tgrdsprogram, m.fl. dokument, att ladda ner frn respektive Vattenmyndighet. tgrdsprogram och information om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft gr att hitta p Natursvrdsverkets hemsida. En central uppgift fr den som engagerar sig i tillstndsprocesser som berr vatten eller luft, r att granska MKB och anskningshandlingar s att verksamhetens pverkan p mjligheten att uppfylla alla relevanta miljkvalitetsnormer verkligen redovisas. 4.5.3 Hushllningsbestmmelser, 3-4 kap. MB I miljbalkens kapitel 3 och 4 finns resterna av det som under 1970-talet gick under benmningen den fysiska riksplaneringen. Syftet med denna var bland annat att planera hur landets mark- och vattenresurser (d.v.s. det som kallas de fysiska resurserna) bst skulle anvndas. Redan inledningsvis i 3 kap. 1 beskrivs ganska vl vad dessa reglers syftar till:

Vid prvning av tilltlighet, tillstnd, godknnande eller dispens fr en verksamhet eller tgrd som ger en kad frorening eller strning och kan antas p ett inte obetydligt stt bidra till att en miljkvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 frsta stycket 1 inte fljs, fr verksamheten eller tgrden vid avvgningen enligt frsta och andra styckena tilltas om den 1. 2. r frenlig med ett tgrdsprogram som har faststllts fr att flja normen, frenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande tgrder som kar mjligheterna att flja normen i en utstrckning som inte r obetydlig, eller trots att den frsvrar mjligheterna att flja miljkvalitetsnormen p kort sikt eller i ett litet geografiskt omrde, kan antas ge vsentligt kade frutsttningar att flja normen p lngre sikt eller i ett strre geografiskt omrde. 27

Mark- och vattenomrden skall anvndas fr det eller de ndaml fr vilka omrdena r mest lmpade med hnsyn till beskaffenhet och lge samt freliggande behov. Fretrde skall ges sdan anvndning som medfr en frn allmn synpunkt god hushllning.

3.

Medan lagstiftaren genom 3 kap. pekar ut olika samhllsintressen som kan utgra grund fr att de fysiska resurserna ska ha visst skydd, s pekas vissa sdana geografiska omrden ut direkt av 4 kap. Om t.ex. Naturvrdsverket anser att ett visst omrde har kvaliteter som p ngot stt kan anses unika ur ett nationellt perspektiv, kan myndigheten peka ut detta omrde som riksintresse med std av 3

14

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

kap. 6 . Ett sdan utpekande hindrar dock inte att en annan myndighet, t.ex. Sveriges Geologiska Underskning, pekar ut samma omrde som ett riksintresse med hnsyn till en viss malmfyndighet, se 3 kap. 7 . Riksintresseklassningar ska redovisas i kommunernas versiktsplanering. Omrden som r riksintresseklassade ska s lng som mjlig skyddas frn ptaglig pverkan. Formuleringarna r yviga och kan i praktiken tillta mnga exploateringar. Om samma omrde r riksintresseklassat fr flera olika ndaml, r det den aktuella domstolen eller myndigheten som ska avgra vilket intresse som anses vga tyngst. I kapitel 4 har lagstiftaren redan klassat vissa stora omrden som riksintressen, men bara till frmn fr naturvrden och det rrliga friluftslivet. ven om klassningen i kap. 4 fr anses skarpare n den i kapitel 3, s finns ven hr mnga undantag. Trots alla vagheter och undantag s har
Foto: Istockphoto

de fysiska resurserna nd ett skydd genom dessa bda kapitel, och tgrder som ptagligt skadar ett riksintresse ska inte tilltas. Det finns all anledning fr miljorganisationer att bevaka alla de naturomrden som pekas ut med std av 3 och 4 kap. miljbalken och i prvningen lyfta fram det skydd som dessa kapitel nd ger. Samtidigt som dessa bestmmelser alltid ska tillmpas i tillsynsrenden och i tillstndsml om verksamheten innebr ndrad markanvndning,28 s r bestmmelsernas styrande kraft ofta vldigt lg. Att marken och vattnet i vissa fall ska skyddas med hnsyn till natur- eller kulturvrden r endast tv bland flera olika samhllsintressen som nmns i dessa bda kapitel. Undantagen r mnga. Ett relativt starkt skydd har omrden som pekats ut som riksintresse av respektive statligt verk, och starkast skydd i dessa kapitel har omrden som omfattas nationalstadsparksfrordnande.

15

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

5. Ibland krvs det tillstnd eller anmlan

Alla verksamheter, oavsett om de klassas som miljfarliga verksamheter, vattenverksamheter eller ligger utanfr dessa indelningar, omfattas av miljbalkens grundlggande krav i de allmnna hnsynsreglerna, i kap. 2. Detta r en mycket viktig slutsats. Man brukar uttrycka det som att det r samma materiella krav som gller, oavsett om det krvs tillstnd, anmlan eller ingetdera. All miljfarlig verksamhet krver dock inte tillstnd. Om en myndighetsprvning verhuvudtaget ska gras p frhand, och i s fall p vilket stt, varierar beroende p vilken typ av verksamhet det r och hur omfattande den r. Sett ur ett processuellt perspektiv kan de miljfarliga verksamheterna delas in i fljande undergrupper: Sdana miljfarliga verksamheter som har en stor pverkan p miljn och som drfr mste genomg en tilltlighetsprvning av regeringen enligt 17 kap. 1 MB, eller dr regering eller en kommun vill lyfta upp frgan till regeringen enligt 3 eller 4 a i samma kapitel. Sdana miljfarliga verksamheter som krver tillstnd frn Mark- och miljdomstol, s.k. A-verksamheter enligt bilagan till frordning om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd (1998:899, FMH). Sdana miljfarliga verksamheter om krver tillstnd frn Miljprvningsdelegationen (MPD) p en lnsstyrelse, s.k. B-verksamheter enligt bilagan till FMH. Sdana miljfarliga verksamheter som mste anmlas till den kommunala nmnden fr att f bedrivas, s.k. C-verksamheter enligt bilagan till FMH. Sdana miljfarliga verksamheter som varken krver tillstnd eller anmlan, s.k. U-verksamheter, och som allts inte rknas upp i bilagan till FMH men nd faller in under definitionen av miljfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 MB.

Enskilda avlopp som enligt 13 FMH krver tillstnd av en kommunal nmnd fr att f bedrivas. Enskilda avlopp som enligt 14 FMH krver en anmlan till en kommunal nmnd fr att f bedrivas. Inrttande av vrmebrunnar (bergvrme-jordvrme), dr den enskilda kommunen har infrt tillstndstvng t.ex. genom en lokal vattenskyddsfreskrift.

Drutver kan en tillsynsmyndighet genom ett frelggande,29 d.v.s. ett beslut med krav, tvinga fram ett tillstndsfrfarande av en miljfarlig verksamhet ven om det inte krvs av frfattningstexten. Fr detta krvs att verksamheten medfr risk fr betydande froreningar eller andra betydande olgenheter fr mnniskors hlsa eller miljn. En verksamhetsutvare kan ocks frivilligt ska tillstnd fr en miljfarlig verksamhet, ven om det inte finns krav p detta.30 Slutligen kan en verksamhet (allts inte enbart en miljfarlig verksamhet) eller tgrd bli tillstndspliktig,31 om den p ett betydande stt kan komma att pverka miljn i ett naturomrde som har skyddats enligt bestmmelserna i EU:s fgelskyddsdirektiv eller art- och habitatdirektiv, dvs. om det pverkar ett Natura 2000-omrde eller pverkar ett naturomrde som r skyddat enligt internationella taganden eller nationella ml om skydd fr naturomrden.32 Fr att verksamheten eller tgrden ska bli tillstndspliktig mste den inte bedrivas i sjlva omrdet utan ven om verksamheten bedrivs utanfr omrdet men riskerar att stra de arter eller livsmiljer som omrdet avser att skydda, t.ex. genom att pverka vattenfldet till omrdet, s r verksamheten tillstndspliktig. Inte minst denna aspekt kan vara viktig att bevaka i renden som rr etablering av miljfarliga verksamheter, men som inte r tillstndspliktiga egentligen. Problemet r att det ofta r svrt att f reda p att dessa fall r p gng.

16

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

6. Tillstndsprocessen, s gr det till

6.1 Inledning
Tillstndsprocesserna fr miljfarliga verksamheter hanteras antingen av mark- och miljdomstolar eller av lnsstyrelsernas miljprvningsdelegationer (MPD). Syftet med detta avsnitt r att ge en bild av hur prvningen ser ut i stort. Mark- och miljverdomstolen (MMD) r en del av Svea Hovrtt i Stockholm, och mark- och miljdomstolar (MMD) finns vid tingsrtterna i Ume, stersund, Nacka, Vnersborg och Vxj.33 Fr att finna kontaktuppgifter till domstolarna kan man g in p www.domstol.se. Tidigare hette dessa domstolar miljdomstolar och Miljverdomstolen men de bytte namn i samband med att de sedan den 2 maj 2011 ven prvar fastighetsml och plan- och byggrttsliga ml. Den tidigare Koncessionsnmnden fr miljskydd upphrde i och med att dessa domstolar inrttades d miljbalken trdde i kraft i januari 1999. Frn och med den 1 januari 2012 finns Miljprvningsdelegationer (MPD) endast vid lnsstyrelserna i 12 ln. Tidigare fanns det en MPD p varje lnsstyrelse. Fr att finna kontaktuppgifter kan man g in p www.lansstyrelsen.se Fr pedagogikens skull kan vi dela in processen i sex olika delar. Tillstndsprocesserna fr miljfarliga verksamheter 1. MKB-processen, dr skanden, lnsstyrelsen, myndigheter och andra berrda r formellt inblandande genom samrd. Om verksamheten anses ha betydande miljpverkan har miljorganisationer rtt att delta vid samrdet. Anskan med MKB har lmnats in till domstolen eller MPD, dr alla parter blir formellt inblandade. Domstolen kan snda ut handlingarna p s.k. kompletteringsrunda d myndigheter, berrda och organisationer kan frsl frndringar och kompletteringar. Nr domstolen anser att handlingarna r tillrckliga fr att beslut ska kunna fattas kungr domstolen anskan, och berrda bjuds in fr att redovisa sin upp4.

5. 6.

fattning om verksamheten i sig och dess frenlighet med lagstiftningen. I regel hlls det muntlig frhandling infr mark- och miljdomstol och d fr alla som vill delta. Vid prvning i MPD hlls inte muntlig frhandling utan i undantagsfall hlls ett mte med den skande. Tillstndsbeslut fattas. verklagande, och verklagande igen. Processen pgr d i verinstansen, dr de som anses vara s.k. parter i mlet, dvs. den som anskt om tillstnd, vissa myndigheter, nrboende och miljorganisationer, fr lmna sina synpunkter p verklagandet och p varandras synpunkter.

6.2 Samrd och miljkonsekvensbeskrivning


I tillstndsml r en miljkonsekvensbeskrivning (MKB) en processfrutsttning, vilket betyder att det r ett hinder fr domstolen att dma i frgan om det inte finns ngon MKB alls eller, vilket r vanligare, om den r bristfllig. Domstolen ska sjlv avgra om MKB:n r tillrcklig, men detta r ocks en frga dr skandens motparter mste vara alerta genom att peka p eventuella brister. Sdana brister kan t.ex. best av att inga eller endast otillrckliga inventeringar har gjorts av omrdet, och att det drfr inte gr att bedma vilken pverkan verksamheten skulle kunna f p de arter som finns i omrdet. Det kan ocks handla om att alternativa lokaliseringar av verksamheten inte beskrivits tillrckligt, eller inte nmnts alls. Bestmmelser om MKB hrstammar frn EU:s MKB direktiv och finns i 6 kap. MB samt i frordning (1998:905) om miljkonsekvensbeskrivningar. Syftet med MKB:n r att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller tgrden kan medfra p mnniskor, djur, vxter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmilj men ocks p hushllningen med mark, vatten och den fysiska miljn i vrigt samt p hushllningen av material, rvaror och energi. Vidare r syftet att mjliggra en samlad bedmning av dessa effekter p mnniskors hlsa och p miljn.

2.

3.

17

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Det kan finnas anledning att vara observant p vilket syfte som skanden har angivit fr den planerade verksamheten. Som nmnts ovan finns det inga bestmmelser i miljbalken som gr det mjligt att ifrgastta syftet med en planerad verksamhet, men det kan finnas anledning att fundera ver om skanden verkligen har angivit rtt syfte (det objektiva huvudsyftet). Om skanden t.ex. anger att huvudsyftet med verksamheten r att hitta en anvndning fr ett befintligt underjordiskt bergrum, och anskan rr en verksamhet dr detta ska fyllas igen med farligt avfall, br man i vart fall stlla frgan om inte huvudsyftet i realiteten r att bli kvitt ett visst avfall. r det objektiva huvudsyftet det frsta, s r det mindre sannolikt att det stlls krav p alternativa lokaliseringar i miljkonsekvensbeskrivningen medan alternativa fyllnadsmaterial (d.v.s. tekniker) ska utredas. Om huvudsyftet istllet r att bli kvitt avfall, s mste bde alternativa platser och alternativa tekniker utredas. Vi kan dela in MKB i stor respektive liten MKB. Med stor MKB avses hr en sdan som krvs i de fall verksamheten kan antas medfra betydande miljpverkan, vilket dels omfattar verksamheter som rknas upp i 3 frordning om miljkonsekvensbeskrivningar, dels om lnsstyrelsen efter en prvning infr samrdsfrfarandet finner att verksamheten kan komma att medfra en betydande miljpverkan.34 En liten MKB ska ha det innehll som behvs fr att uppfylla det syfte som anges ovan med hnsyn till verksamhetens eller tgrdens art och omfattning.35 Detta gller ven fr en stor MKB, men fr dessa specificerar miljbalken ven konkret vad en sdan ska innehlla.

En MKB i ett ml som kan antas f till fljd att det blir en betydande miljpverkan, allts en stor MKB, ska innehlla fljande: 1. En beskrivning av: a. Verksamheten. b. Lokaliseringen. c. Utformningen. d. Omfattningen. e. De tgrder som planeras fr att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjlpas. f. Hur det ska undvikas att verksamheten eller tgrden medverkar till att miljkvalitetsnormer inte fljs. 2. Uppgifter som krvs fr att pvisa och bedma den huvudsakliga inverkan p: a. Mnniskors hlsa. b. Miljn. c. Hushllningen med mark och vatten samt andra resurser. 3. En redovisning av: a. Alternativa platser, om sdana r mjliga. b. Alternativa utformningar. c. En motivering till varfr ett visst alternativ har valts. d. En beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller tgrden inte kommer till stnd. 4. En icke-teknisk sammanfattning. 5. Nr en MKB ska redovisa alternativa utformningar fr lnsstyrelsen, inom ramen fr samrdsfrfarandet, stlla krav p att ven andra jmfrbara stt att n samma syfte ska redovisas. Fr verksamheter eller tgrder som p ett betydande stt kan antas pverka miljn i ett Natura 2000-omrde ska en MKB alltid innehlla de uppgifter som behvs fr prvningen.36

18

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

MKB-processen inleds (i vart fall fr andra n fr skanden) med samrd, som ska genomfras i god tid och i den omfattning som behvs innan bde MKB:n och anskan tas fram. Det r viktigt att pongtera att samrdet ska tjna som ett underlag fr att kunna ta fram en MKB, och att MKB:n i sin tur utgr ett underlag fr att kunna ta fram en anskan. Anskan r sedan underlag fr tillstndet. Nr anskan presenteras ska det i den finnas en samrdsredogrelse. Under samrdet, som kan vara bde skriftligt och muntligt, ska verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljpverkan samt miljkonsekvensbeskrivningens innehll och utformning tas upp och diskuteras. I detta skede ska ocks lnsstyrelsen besluta om verksamheten ska antas medfra betydande miljpverkan. Beroende p hur stor den planerade verksamheten r och vilka effekter som kan komma frn den, s r samrdstiden olika lng och mtena/skriftvxlingarna olika mnga och omfattande. Om den anskan som senare lmnas in omfattar verksamheter eller visar p strningar som inte varit freml fr samrd, kan det vara en grund fr att hela processen mste tas om. Samrd ska hllas med lnsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli srskilt berrda, om verksamheten eller tgrden krver tillstnd eller krver ett beslut om tilltlighet enligt balkens 17 kap. Om verksamheten kan antas medfra betydande miljpverkan ska samrd dessutom hllas med berrda statliga myndigheter, berrda kommuner samt den allmnhet och de organisationer som kan bli berrda. I motiven uttalas srskilt att bland de organisationer som ska omfattas av samrdet finns miljoch naturvrdsorganisationer. Framfrallt sdana som r verksamma p orten. Ngot att ta fasta p fr Naturskyddsfreningen. Trots att det r skanden som har ansvar fr att alla berrda hlls informerade om samrdet, kan det fr Naturskyddsfreningens del vara viktigt att sjlv vara aktiv och ska sig till information om planerade verksamheter s att man inte missar ngot.

Vad ska man d hlla gonen p nr det gller MKB och dess innehll? Ngra frslag p viktiga frgor att stlla kan vara: Ger MKB:n svar p frgan om skanden klarar av alla krav som stlls genom balkens hnsynsregler? Stmmer lnsstyrelsens bedmning att verksamheten inte kan antas medfra betydande miljpverkan? Har samrd hllits med rtt parter och har alla relevanta frgor tagits upp under samrdet och har de synpunkter som framfrts under samrdet tagits med i MKB:n? Har frgor uppkommit efter samrdet, som egentligen borde varit en del av samrdet? Uppfyller MKB:n det syfte som finns med denna?37 Redovisas alternativa lokaliseringar och/eller metoder? Finns en riktig beskrivning av de naturvrden som finns i omrdet och har ngon inventering gjorts och r den i s fall ok? Redovisas alla delar av verksamheten? Redovisas alla strningar frn verksamheten? Reovisas indirekta effekter? Presenteras fakta och slutsatser p ett sdant stt att det gr att frst?

6.3 Anskan
6.3.1 Vad anskan ska innehlla I miljbalkens 22 kap. finns bestmmelserna om frfarandet vid mark- och miljdomstolarna nr de prvar tillstndsml. Ett ml dr domstolen handlgger en anskan om tillstnd kallas i miljbalken fr anskningsml. I detta kapitel finns bl.a. krav p vad en tillstndsanskan ska innehlla. Samma krav p innehll gller fr tillstnd dr MPD handlgger anskan om tillstnd.38

19

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

En anskan ska vara skriftlig och ska innehlla: 1. Ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om frhllandena p platsen, om produktionsmngder eller andra liknande uppgifter samt anvndningen av rvaror, andra insatsvaror och mnen liksom energianvndning. Uppgifter om utslppskllor, art och mngd av frutsebara utslpp samt frslag till de tgrder som kan behvas fr att frebygga uppkomsten av avfall. En MKB och uppgift om det samrd som har gt rum. Frslag till skyddstgrder eller andra frsiktighetsmtt samt de vriga uppgifter som behvs fr att kunna bedma hur de allmnna hnsynsreglerna i 2 kap. iakttas. Frslag till vervakning och kontroll av verksamheten. En skerhetsrapport i de fall det finns skyldighet att upprtta en sdan enligt lagen (1999:381) om tgrder fr att frebygga och begrnsa fljderna av allvarliga kemikalieolyckor. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-6. 39

2.

3. 4.

5. 6.

7.

6.3.2 Kompletteringsrunda Nr domstolen eller MPD fr in anskan och MKB:n ska den bedma om dokumenten/anskningen uppfyller miljbalkens krav. Anses anskan bristfllig fr skanden tgrda detta och om inte det sker ska anskan avvisas om bristen r s stor att anskan inte duger till prvningen.40 Att den avvisas betyder att domstolen inte behandlar anskan, utan skanden fr i s fall terkomma igen med bttre material. Inte sllan snder domstolen eller MPD ut anskan p

en s.k. kompletteringsrunda. Detta r ett viktigt tillflle att vara aktiv p genom att lmna in frgor och synpunkter. I detta skede vill domstolen eller MPD vanligen inte ha in sypunkter p vad parterna anser om sjlva projektet i sig, utan endast vad de anser om beslutsunderlaget. Rder det oskerhet om vad domstolen eller MPD vill ha fr synpunkter kan man enkelt ringa och frga. Det finns ingen anledning att vara rdd fr att blotta eventuell okunskap om det processrttsliga systemet. De synpunkter man har p anskan, ska alltid lmnas skriftligen. I detta skede mste man som miljorganisation sjlv vara aktiv d domstolen eller MPD som regel inte p eget initiativ snder ut handlingarna till organisationer. Ring och frga nr det kan tnkas vara dags, och be om att f bli uppsatt p sndlistan. Kontrollera sedan att handlingarna verkligen kommer. Parter kan visserligen under hela processens gng yrka att MPD eller domstolen ska avvisa anskan p.g.a. dess bristfllighet, men ju mer aktiv man r frn brjan dess bttre r det. Det kan vara svrt att f gehr fr sdana synpunkter om de framfrs sent i processen eller frst under den muntliga frhandlingen, om en sdan hlls. Efter att anskan har kompletterats kungr domstolen eller MPD anskan, och en aktfrvarare utses dr alla handlingar finns tillgngliga. En kungrelse betyder att domstolen eller MPD genom en notis i de viktigaste dagstidningarna p orten berttar att tillstndsanskan har getts in, kort vad den handlar om samt var handlingarna finns tillgngliga. Syftet r att allmnheten ska kunna ta del av information av projektet fr att kunna lmna synpunkter p det. Akten frvaras vanligen hos tillsynsmyndigheten. Det r viktigt att ha tillgng till alla handlingar, och man ska inte dra sig fr att begra ett eget exemplar. Inte sllan finns de i digital form, vilket kan vara bra vid frhandling, om en sdan hlls. Det r betydligt smidigare att sitta med sin laptop eller lsplatta framfr sig istllet fr en bagagekrra full med prmar. Nr domstolen eller MPD har kungjort mlet ges tillflle att lmna skriftliga synpunkter p anskan i sig, d.v.s.

20

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

MKB:n, skandens frslag till villkor etc. Alla som vill har mjlighet att vid detta tillflle yttra sig ver anskan. Redan nu br man fundera ver de villkorsfrslag som lmnats, och man ska inte tveka nr det gller att komma in med motfrslag. Tvrtom kan det vara en bra taktik. Det r i detta skede man ska redovisa sin uppfattning om den skta verksamheten, men det r viktigt att slla mellan rent knslomssiga argument och sdana argument som r rttsligt relevanta. Det r endast de sistnmnda som hr hemma i processen och som man kan vinna framgng med. Mer om det nedan. Fr att kunna pverka ett tillstndsbeslut i s stor utstckning som mjligt r det viktigt att de skrifter man lmnar in r genomarbetade, sakliga och tydliga. Man behver inte skriva p juridiska, men det r viktigt att fundera ver vilka av de problem man ser med verksamheten som verkligen r juridiskt relevanta. Hur man sjlv knner fr etableringen bryr sig domstolar och miljprvningsdelegationer oftast inte s mycket om. Undvik knslouttryck. ver huvudtaget ska man tnka p att uttrycka sig p ett vrdat stt infr domstolen, och man ska hlla sig till saken. Att alla sedan inte r fackmn, kanske varken p juridiken eller p naturvetenskapen, ska inte hindra ngon frn att uttrycka sin uppfattning.

6.4 Muntlig frhandling och syn


Grs anskan till mark- och miljdomstol ska muntlig frhandling hllas om det inte r uppenbart ondigt.41 Handlggs rendet av MPD ska sammantrde hllas med den som saken angr om det behvs fr utredningen i rendet, vilket inte direkt r samma sak som en muntlig frhandling.42 Frhandlingen sker nstan uteslutande p den ort dr den planerade verksamheten ska etableras, antingen i en nrbelgen domstol eller i annan lmplig samlingslokal. Vem som helst har tilltrde till frhandlingen. Det r viktigt att ha med sig att den muntliga frhandlingen r ett komplement till det skriftliga materialet i mlet. Man ska drfr inte upprepa allt man har skrivit i mlet utan rikta in sig p det viktigaste och framfrallt fra fram nya synpunkter eller utveckla sdant man inte riktigt lyckats uttrycka i skrift. Har man inget formellt ombud och deltar som frening r det viktigt att utse en person som ska fra freningens talan, risken r annars att det blir rrigt, srskilt nr det r mycket knslor inblandade. Naturligtvis har alla andra rtt att nrvara. Det som sagts ovan om hur man br uttrycka sig i sina skriftliga inlagor gller i hgsta grad ven under frhandlingen. Man ska aldrig vara rdd fr att stlla frgor men det r bra att frska gra det nr det blir ens tur, domstolen ger alla parter mjlighet att stlla frgor fr varje frga som diskuteras. Man mste inte ha slips, och det kan vara praktiskt att ha med stvlar eller omma skor eftersom man ofta gr ut och tittar p den plats dr verksamheten finns eller planeras. Under frhandlingen sitter skanden framfr domstolen, vanligen till hger och motparter till vnster (sett framifrn rttens ledamter). r det mnga frsker man sitta gruppvis, men med viss struktur. Frhandlingen kan lggas upp lite olika beroende p vem som r ordfrande. Oftast skickar domstolen ut en frhandlingsordning innan frhandlingen och d fr man utg frn den. I huvuddrag har frhandlingen fljande upplgg i frsta instans i ett tillstndsml.

21

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

* * * * * *

Domstolen presenterar ledamterna, och kontrollerar vem som fretrder vem. En nrvarolista snds runt. Skanden fr kort presentera sina yrkanden: Att domstolen ska ge tillstnd till den skta verksamheten, och att domstolen ska meddela fljande villkor. Det hnder att domstolen gr detta, frmst i verklagade renden. Andra parter fr kortfattat meddela sin instllning till yrkanden, vilket sker med utgngspunkt i det skriftliga material som man tidigare lmnat in. Detta brukar ske i ordningen tillsynsmyndigheter, statliga myndigheter, freningar och allmnhet. Har domstolen oklarheter om vad man har yrkat p, eller vill man sjlv justera sina yrkanden grs detta nu. Ha alltid skriftliga kopior till hands att dela ut om ni har ndringar eller justeringar. Drefter gr man igenom grunderna fr anskan, vilket vanligen inleds med att skanden presenterar hela projektet. Inte sllan r det powerpointvisningar. Plats fr frgor och anmrkningar. Drefter brukar domstolen dela upp frhandlingen s att man betar av olika punkter, ssom: Lokaliseringen. Bullerfrgor. Luftfroreningar. Transporter. Utslpp av lsningsmedel. Etc. I anskningsml r det alltid skanden som brjar under varje punkt, och drefter ges andra mjlighet att stlla kompletterande frgor. Anvnd grna presentationshjlpmedel och ha d alltid hrarkopior i vskan s att i vart fall alla ledamter i rtten fr var sitt exemplar samt de som fretrder skanden och myndigheter. Det skapar ondigt gnissel om inte alla fr sina kopior. Nr alla punkter r avklarade fr alla parter tillflle att hlla slutpldering. Skanden brjar, och sedan gr

man laget runt. Det r under slutplderingen man kan breda ut sig lite. Sammanfatta vad ni vill ha sagt och hur ni uppfattar anskan, referera till relevant lagtext och rttspraxis. Den som har fallenhet fr retorik har hr sin stora uppgift, men hll er till saken och var tydlig med vart ni vill komma. Det r mycket bra att ha ett eget skrivet manuskript redan nr man ker till frhandlingen, men att man innan slutplderingen gr igenom detta fr att se om det finns anledning att justera ngot efter vad som framkommit. Ls dock inte direkt ur manuskriptet utan ha det som std. I samband med frhandlingen hller domstolen i de flesta fall en besiktning av platsen dr verksamheten finns eller dr skanden vill att verksameten ska placeras samt aktuella alternativa lokaliseringar, s.k. syn. Vanligtvis r detta det sista man gr, och domstolen kan avsluta hela frhandlingen ute i flt. Det hnder ocks att man hller slutpldering efter det att synen har hllits. Under synen gr eller ker hela sllskapet runt med domstolens ledamter och studerar platsen och dess omgivningar. Synen r en del av frhandlingen och protokollfrs. Det r drfr viktigt att hlla sig nra rtten s man aktivt kan ta del av de diskussioner som frs. Syn kan ocks hllas separat, ven om det inte frekommer muntlig frhandling. Sdan syn hlls om domstolen nskar det, men ocks om ngon av parterna begr det. Innan syn begrs br den som gr det noga fundera p vad det r man vill att domstolen ska se, och varfr det skulle vara till frdel att hlla syn. Det kan vara nrheten till bostder, en knslig biotop eller frhllanden mellan dessa man vill fsta rttens uppmrksamhet p. Nr syn begrs kan det vara bra att p en karta markera platser som br beskas, i vilken ordning de ska beskas samt att ange vad man vill visa.

22

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Om frhandlingen gller ett verklagat rende, lggs strre ansvar p den som klagat. Det r d klaganden som fr inleda och svaranden (d.v.s. den som vann i tidigare instansen) som fr bemta. Om man verklagar att ett tillstnd har meddelats fr man allts dra det lite tyngre lasset. Detta krver att man har lite extra ordning p sina synpunkter och handlingar och det rcker inte med att enbart flja med. Domstolen meddelar aldrig sin dom i samband med den muntliga frhandlingen. Materialet r allt fr omfattande fr att det ska vara mjligt. I samband med frhandlingen fr parterna vanligtvis ett datum nr domen kommer att meddelas, allts gras offentlig av domstolen.

6.5 Rttegngskostnader
Att ha tillgng till rttssystemet r inte endast en frga om vem som fr verklaga. En minst lika viktig aspekt kan vara vilka kostnader som r frknippade med den rttsliga processen. Nr det gller deltagande i processer rrande miljfarlig verksamhet betalar alla sina egna kostnader, och det finns i princip aldrig ngon risk fr att den som frlorar mste st fr motpartens kostnader. andra sidan r det ocks mycket svrt, om det verhuvudtaget r mjligt, att f ut rttshjlpsersttning frn sin hemfrskring fr denna typ av kostnader. Vid tillstndsprocesser rrande vattenverksamheter ska dock skanden st fr alla sdana kostnader. Dessvrre har inte miljorganisationer rtt att f sina rttegngskostander ersatta ens i vattenml.43

En av tv provtkter till kalkbrott i Bunge p Gotland. Ett exempel p rende om miljfarlig verksamhet som Naturskyddsfreningen driver.

23

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

7. Tillstndet

7.1 Utformning av tillstndet


Tillstndet kan sgas best av fyra delar; tillstndet till verksamheten (tillstndsmeningen), de villkor som frknippas med tillstndet, ett referat av vad parterna har anfrt under processen samt domstolens motiveringar till sitt stllningstagande. Om domstolen avslr anskan, d.v.s. nekar tillstnd, ser den ut p samma stt frutom att det inte finns ngon tillstndsmening eller ngra villkor. I tillstndsmeningen preciseras vilken typ av verksamhet som har ftt tillstnd att inrttas och drivas. En tillstndsmening kan formuleras ungefr: Miljdomstolen, som godknner den till anskan fogade miljkonsekvensbeskrivningen, lmnar Aktiebolag XX tillstnd enligt miljbalken (1998:808) till nuvarande och utkad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i Z-kping intill en hgsta rlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rtt att utfra fr den anskta verksamheten erforderliga anlggningar och installationer. Detta r allts den verksamhet som fr bedrivas, och i tillstndet anges hur stor produktionen fr vara. Drefter formuleras ett antal villkor, eller frutsttningar, som mste fljas. Det r tillstndsmeningen och villkoren som kan sgas utgra sjlva tillstndet eftersom det r det som reglerar vad verksamhetsutvaren har fr rttigheter och skyldigheter.

frhandlingen. De taganden som verksamhetsutvaren gjort under tillstndsprocessen och i handlingarna blir d bindande skyldigheter. Frdelen med sdana villkor r att alla taganden verkligen fngas upp utan att domstolen mste precisera allt. Nackdelen r att tillstndet kan bli svrverskdligt, och att man mste ha tillgng till all dokumentation fr att i efterhand kunna konstatera vad som verkligen reglerades. Dessvrre hnder det ibland att det r oklart vad som verkligen reglerats i tillstndet. Ett allmnt villkor kan formuleras: Verksamheten - inbegripet tgrder fr att minska vattenoch luftfroreningar och andra strningar till omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig verensstmmelse med vad bolaget uppgett eller tagit sig i rendet svida annat inte framgr av detta beslut. Det r genom de slutliga villkoren som skyddstgrder, begrnsningar och frsiktighetsmtten preciseras. Slutliga villkor kan antingen innefatta ett krav p att ngot ska gras, en viss teknik anvndas eller utredning utfras, eller ange en grns fr utslppen och strningar som verksamheten fr ge upphov till. I det senare fallet anges inte vilka konkreta tgrder som verksamhetsutvaren ska utfra utan denne fr sjlv vlja vad som ska gras fr att klara vrdet. Efter att Miljverdomstolen under 2009 ndrade praxisen fr villkor dr en grns uppstts som regel endast utformas som s.k. begrnsningsvrden, vilket innebr att de anger vrden som inte fr verskridas. Tidigare anvndes i villkorsformuleringar riktvrden och grnsvrden, vilket dock fortfarande lever kvar i gamla tillstndsbeslut. Nedan ges en frklaring till vad de olika villkorstyperna innebr. Ett grnsvrde r ett vrde som inte fr verskridas, och det r straffbart att verskrida det. Inte heller fr dessa anges hur det ska uppns eller klaras, bara vilket vrde det r. Riktvrden anger ett visst vrde som inte ska verskridas. De r dock, till skillnad frn grnsvrden, inte straff-

7.2 Olika former av villkor m.m.


I miljbalkens 22 kap. anges vilka villkor som kan freskrivas fr ett tillstnd.44 Nedan ges ngra exempel p hur sdana villkor kan utformas och samtidigt frklaras ngra termer som kan frekomma i ett tillstnd. Eftersom det r straffbart att inte flja tillstndsvillkor r det viktigt att de formuleras med klarhet och skrpa. Avsikten med ett allmnt villkor r att binda upp skanden mot alla de taganden denne gjort i anskningshandlingarna, inklusive MKB:n och vad som framkommit under

24

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

bart att verskrida vrdet men ett verskridande medfr en skyldighet fr tillstndshavaren att vidta sdana tgrder att vrdet kan innehllas. Om verksamhetsutvaren i ett sdant fall inte vidtar tgrder r det straffbart. Begrnsningsvrden: Under senare r har allts prvningsmyndigheterna frngtt riktvrden respektive grnsvrden, fr att istllet skriva begrsningsvrden. Dessa ska vara bindande och liknar grnsvrden, dvs. att de anger en grns som inte fr verskridas och om man verskrider den r det straffbart. Skillnaden r att det i villkoret ocks ska preciseras hur kontrollen av att begrnsningsvrdet verkligen uppfylls, ska ske. Ett exempel p ett villkor med begrnsningsvrden r fljande: Buller frn anlggningen ska begrnsas s att det inte ger upphov till hgre ekvivalent ljudniv som begrnsningsvrde utomhus vid nrmaste bostder n 50 dBA dagtid kl. 07.0018.00 45 dBA kvllstid kl.18.00-22.00 40 dBA nattetid kl. 22.00-07.00. Den momentana ljudnivn vid bostder fr nattetid (kl. 22-07) inte verstiga 55 dB(A). Om hrbara tonkomponenter eller impulsartat ljud frekommer ska begrnsningsvrdena fr de ekvivalenta niverna snkas med 5 dBAenheter. Angivna begrnsningsvrden ska kontrolleras genom nrfltsmtningar och berkningar. Kontroll ska ske s snart det skett frndringar i verksamheten. Utver villkor, kan domstolen eller MPD fatta andra typer av beslut. Om domstolen eller MPD inte knner sig helt sker p vilka villkor som ska meddelas, eller fr att ge skanden mjlighet att testa teknik som kanske inte r helt utvecklad kan denna meddela uppskjutna villkor/utredningsvillkor under ett s.k. prvotidsfrfarande.45 Ett prvotidsvillkor kan formuleras: Miljdomstolen skjuter upp avgrandet av slutliga villkor fr behandling och utslpp av lakvatten och vatten frn behandlings- och lagringsytor samt vrigt uppsamlat dag- och drnvatten. Bolaget ska under prvotiden i samrd med tillsyns-

myndigheten utreda lakvattnets karaktr, lmpliga metoder fr behandling av lakvattnet samt lmplig utslppspunkt fr det behandlade lakvattnet. Ett provisoriskt villkor kan formuleras: Under prvotiden och till dess miljdomstolen bestmmer annat ska fljande provisoriska freskrifter glla; P1. Lakvatten frn respektive deponicell och deponietapp ska kunna avledas separat till lakvattenmagasinet eller annan lmplig anslutningspunkt i lakvattenbehandlingssystemet. Istllet fr att skjuta upp villkorsskrivandet eller meddela prvotid, kan domstolen genom bemyndiganden eller delegation ge i uppdrag t tillsynsmyndigheten att f faststlla villkor av mindre betydelse. Ett villkor av mindre betydelse kan t.ex. vara den tekniska utformningen av en reningsutrustning. Ett exempel p ett bemyndigande r fljande: Med std av 22 kap 25 miljbalken bemyndigar miljdomstolen tillsynsmyndigheten att meddela villkor i frga om utslpp av kvveoxider frn i vrmnings- och vrmebehandlingsugnar vid installation av nya ugnar eller brnnare. Enligt rttspraxis frn Hgsta domstolen kan domstolen ocks verlta t tillsynsmyndigheten att meddela provisoriska freskrifter.46 Ett tillstnd fr inte tas i ansprk frrn det har vunnit laga kraft, d.v.s. frst nr tiden fr verklagande har lpt ut utan att beslutet eller domen verklagats eller nr det har avgjorts av hgsta instans fr skanden pbrja byggandet eller driften av sin verksamhet. Det kan dock finnas situationer dr tillstndsmyndigheten efter yrkande av skande eller tillsynsmyndighet meddelar ett s.k. verkstllighetsfrordnande,47 vilket betyder att domstolen ger skanden rtt att pbrja uppfrandet och driften av verksamheten ven om det verklagas. Anser man som motpart att verk-

25

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

stllighetsfrordnande inte skulle ha meddelats, r det viktigt att vid verklagande snarast begra inhibition av detta, dvs. att tillstndet inte ska brja glla frrn det vunnit laga kraft. Exempel p verkstllighetsfrordnande: Miljdomstolen frordnar att tillstndet fr tas i ansprk ven om domen inte har vunnit laga kraft. I vissa fall kan domstolen eller MPD fatta beslut om att verksamheten kan tilltas innan tillstnd ges till sjlva verksamheten.48 I de fallen prvas i srskild dom eller beslut om verksamheten kan tilltas och verksamhetsutvaren kan i samband med detta ges tillstnd att pbrja byggnadsarbetena fr att uppfra t.ex. en fabrik. En sdan dom eller beslut kallas drfr fr byggnadsdom och r viktigt att uppmrksamma fr nr verksamheten vl tilltits och det beslutet vunnit laga kraft gr det inte att senare begra att den ska frbjudas utan vad som kvarstr att prva i tillstndet r vilka villkor som ska glla.

allmnt villkor som nmndes ovan. Det finns vissa mjligheter att utan att verksamhetsutvaren tar initiativ till det ndra ett tillstnd eller villkor i tillstndet, vilket det finns srskilda bestmmelser om.49 Observera att det, utver verksamhetsutvaren, endast r vissa myndigheter, nrmare bestmt Kammarkollegiet, Naturvrdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och lnsstyrelsen, som har mjlighet att initiera sdana ndringar. Mjligheterna fr en myndighet att driva igenom en omprvning av ett tillstnd och villkoren dri r begrnsade och utrymmet fr att terkalla ett tillstnd r n mer begrnsade. Tillstndets rttskraft kan vara en anledning fr en verksamhetsutvare att p eget initiativ ska tillstnd till en verksamhet, trots att det inte krvs. Om en miljorganisation anser att ett tillstnd br omprvas finns det inget som hindrara att organisationen gr ngon av myndigheterna ovan uppmrksam p detta, men s mycket mer kan freningen inte gra.

7.3 Tillstndets betydelse


Till tillstndet finns flera viktiga effekter kopplade. Man brukar uttrycka det som att ett tillstnd har viss rttskraft. Detta r ett komplicerat juridiskt begrepp som har mnga olika sidor, men hr kan vi begrnsa oss till att konstatera att om det finns ett tillstnd till en viss verksamhet, och det finns villkor i tillstndet s kan tillsynsmyndigheten som utgngspunkt varken frbjuda verksamheten eller frelgga om skrpning av kraven i villkoren. Ett meddelat tillstnd innebr allts en viss trygghet fr verksamhetsutvaren, som i ganska stor utstrckning sitter sker. Reglerna om detta finns i 24 kap. 1 MB, vilket r en komplicerad bestmmelse. Eftersom rttskraften bara gller fr sdant som omfattas av sjlva tillstndet, kan en tillsynsmyndighet skriva frelgganden om sdant som inte omfattas av detta eller av villkor dri. Tillsynsmyndigheten kan inte heller meddela frelggande om sdant som omfattas av ett sdant

26

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

8. Hur man verklagar tillstndsbeslut

8.1 Inledning
Alla har rtt att lmna synpunkter och att yttra sig under en tillstndsprocess, men alla har inte rtt att verklaga domar och beslut. Den frvaltningsrttliga utgngspunkten fr att f verklaga ett beslut eller en dom r att vederbrande berrs av beslutet, att beslutet gr denne emot och att det r ett verklagbart beslut. De som berrs av beslutet kallas sakgare. I miljbalken anses sakgarkretsen vara relativt vid, vilket lite grovt uttryckt betyder att det rcker med att man p ngot stt riskerar att stras eller pverkas av den planerade verksamheten fr att f verklaga. Fr att vara sakgare krvs det att ett enskilt intresse pverkas. Man skiljer mellan allmnna intressen och enskilda intressen. Ett enskilt intresse r sdant som enbart berr den enskilde, ssom att denne sjlv eller hennes familj kommer att drabbas av buller eller p annat stt bli strd. Det kan ocks handla om att ekonomiska vrden blir pverkade ssom pverkan p den egna fastigheten. Allmnna intressen r sdana som inte berr den enskilde personens egen intressesfr, utan mer gemensamma samhllsintressen. Vrnandet av allemansrttsliga intressen och skyddet av den biologiska mngfalden mer allmnt, r exempel p allmnna intressen. Fr att en miljorganisation ska f verklaga krvs: 1. 2. 3. 4. 5. Att det r en ideell frening eller en annan juridisk person. Att organisationen har till huvudsakligt ndaml att tillvarata naturskydds- eller miljskyddsintressen. Inte r vinstdrivande. Har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre r. Har minst 100 medlemmar eller p annat stt kan visa att verksamheten har allmnhetens std.

8.2 Vem som fr verklaga


Fr att enskild ska f verklaga beslut eller domar enligt MB krvs allts att den klagande kan visa att i vart fall ett enskilt intresse fr denne berrs. Kommer vederbrande ver denna trskel kan han sedan anfra ven allmnna intressen som berrs. Ingen enskild har allts rtt att verklaga endast p grund av allemansrttsliga skl, ssom att den skog dr han eller hon plockar blbr i kommer att pverkas. Nr det gller miljorganisationers rtt att verklaga finns en specialbestmmelse i miljbalken,50 som ger dessa organisationer rtt att verklaga trots att de rent strikt inte r sakgare. De miljorganisationer som omfattas av denna bestmmelse har klagortt, dvs. rtt att verklaga tillstnd, dispens och vissa beslut enligt miljbalken.

Nr det gller Naturskyddsfreningen har riksorganisationen, lnsfrbunden samt kretsarna rtt att verklaga under frutsttning att dessa uppfyller kravet p lder samt antal medlemmar. Det sista r dock inte p millimetern, utan ocks organisationer med frre medlemmar kan ha rtt att verklaga i vissa fall. Skulle en av Naturskyddsfreningens kretsar riskera att inte kunna verklaga t.ex fr att kretsen har fr f medlemmar, br kontakt tas med lnsfrbundet eller rikskansliet innan verklagandet snds in. Risken r annars att man inte f verklaga eftersom man inte anses ha rtt att fra talan, ven om man i efterhand fr fullmakt.51 De berrda miljorganisationerna har allts klagortt trots att inget fr dem enskilt intresse berrs. Det kan handla om en tillstndsanskan fr en verksamhet i vre Norrland som verklagas av Naturskyddsfreningens riksorganisation, med ste i Stockholm, drfr att verksamheten kommer att innebra att en vtmark kommer att frorenas av utslppen. Miljorganisationer har inte rtt att verklaga alla beslut och domar enligt miljbalken. Nr det gller miljfarlig verksamhet r det endast tillstndsbeslut/domar som omfattas av denna rtt. Beslut i samband med ren tillsyn eller i samband med anmlningspliktiga verksamheter omfattas sledes inte av talertten, vilket naturligtvis r en stor brist.

27

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Nr det gller beslut i samband med tillsynstgrder har miljorganisationer dock rtt att verklaga sdana om de rr en frga som regleras i miljbalkens 10 kap. dvs. frgor om ansvar fr efterbehandling av frorenad mark och ansvar fr att avhjlpa allvarliga miljskador. Det alternativ som terstr om organisationen inte har rtt att verklaga r att finna ngon, medlem eller annan, som r sakgare och som r beredd att anlita freningen som ombud. Hur detta kan g till beskrivs mer ingende nedan i avsnitt 10.3.

8.3 Hur verklagar man?


verklagandet ska vara skriftligt, och det ska ha anlnt till den domstol eller myndighet som har meddelat beslutet eller domen inom tre veckor frn det att man tog del av det. Det brukar uttryckas som att verklagandet ska stllas till verinstansen, men postas till den instans som fattade beslutet. Det gr bra att faxa eller e-posta in verklagandet samma dag som tiden gr ut, men ett undertecknat original mste d omedelbart sndas med vanlig postgng. Nr det gller miljorganisationer som varken r part eller sakgare, s mste de verklaga inom samma tidsfrist som parter och andra sakgare i mlet. Eftersom domar och beslut inte formellt delges miljorganisationer r det helt avgrande att dessa sjlva har koll p nr tiden lper ut. Det bsta r att kontakta berrd domstol/myndighet och hlla koll p annonser i lokaltidningen. Det r ofta snabba ryck vid verklaganden, och inte sllan bestmmer man sig fr att verklaga en bit in p de tre veckorna. Fr att vinna mer tid kan ett s.k. blankt verklagande lmnas in inom treveckors fristen, samtidigt som mer tid begrs fr att utveckla grunderna, dvs. sklen fr att man verklagat. Detta betyder att klaganden i det blanka verklagandet anger:

Vilket beslut som verklagas, genom att ange mlnummer eller rendenummer. Vem det r som verklagar: namn, adress, personnummer och ev. fastighetsbeteckning. Vem som agerar ombud eller r kontaktperson. En fullmakt som visar att vederbrande har rtt att verklaga p freningens uppdrag, den ska vara undertecknad av den eller de som har rtt att teckna freningens firma. Uppgift om detta kan finnas i protokollet frn frsta styrelsemtet efter rsmtet. Vem som skt tillstnd och dennes eventuella ombud. Vilka yrkanden man har, d.v.s. hur man menar att domstolen ska ndra domen eller beslutet. Om frsta instansen har meddelat verkstllighetsfrordnande r det viktigt att begra inhibition av detta. Med inhibition avses att just det villkoret ska upphvas omedelbart, vilket innebr att verksamheten inte ska f pbrjas frrn domstolen har prvat verklagandet. Drefter anhller man om mer tid fr att f utveckla sina grunder/sklen fr att man verklagat och sina yrkanden, och freslr en tidsfrist ssom att man fr en mnad extra tid. Det r alltid bra att frklara varfr man vill ha ytterligare tid p sig, ssom att ange tidsbrist eller stor arbetsanhopning. Hll er dock till sanningen.

Domstolen brukar inom en kort tid svara p denna begran, vilken oftast godtas ven om tidsfristen ibland kortas ner. I det kompletterande verklagandet utvecklas sedan grunderna, d.v.s. varfr man menar att underinstansens avgrande var fel. Nr det gller formulering av yrkanden ska dessa vara mycket kortfattade, och endast besvara frgan: Vad vill vi? Yrkanden backas sedan upp av grunderna, som besvarar

28

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

frgan Varfr vill vi detta? Ett exempel p yrkande r att man yrkar att det meddelade tillstndet upphvs. Ngot som ofta vcker frgor r att man i verklagandet skriver alternativa yrkanden, d.v.s. yrkanden i frsta, andra och tredje hand etc. Detta r inte ngot svaghetstecken i verklagandet, utan endast ett stt dels att ange fr domstolen vad man primrt vill, men samtidigt ha en beredskap fr det fall domstolen inte hller med om frsta hands yrkandet. Till exempel kan man yrka i frsta hand att det meddelade tillstndet upphvs, i andra hand att tillstnd endast ges till en viss volym samt att ytterligare frsiktighetsmtt xx freskrivs. Yrkandet i andra hand tas endast upp till behandling av domstolen om den inte fljer frstahands yrkandet.

tuella nya vinklingar samt betona vad som r srskilt viktigt. Ser man att underinstansen har missfrsttt ngot ska sdana frgor belysas igen, kanske med andra ord. I verklagandet brukar man skriva ngot i stil med att, utver det vi redan har anfrt i mlet ber vi att f tillfra fljande Nr det gller verklaganden till Mark- och miljverdomstolen s krvs det prvningstillstnd (pt) fr att denna ska ta upp mlet.52 Fr att f prvningstillstnd krvs att vissa speciella omstndigheter finns, nmligen att: 1. 2. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljdomstolen har kommit till, det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som mark- och miljdomstolen har kommit till, det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet.

8.4 Prvningen efter verklagande


Nr underinstansen har konstaterat att tiden fr verklagande har gtt ut, kontrollerar denna att alla inkomna verklaganden inkom i rtt tid. Drefter versnds hela akten till nsta instans. Inte sllan fr klaganden styrka att man har rtt att verklaga om det inte gjorts tidigare. Ett beslut om att avvisa ett verklagande p grund av att ngon inte anses ha rtt att verklaga, kan verklagas. Nr alla verklagandehandlingar, inklusive kompletterande verklaganden kommit in tar domstolen stllning till om prvningstillstnd ska meddelas, se nedan. Om verklagandet tas upp till prvning versnds verklagandet och eventuella kompletteringar som regel till motparten fr att denna ska kunna ge sina synpunkter p det som anfrts. Oftast hlls inte frhandling i Mark- och miljverdomstolen och som regel inte heller vid mark- och miljdomstolen efter verklagande dit, utan mlet avgras enbart p det skriftliga materialet. Domstolen studerar d inte enbart det som skrivits till domstolen utan allt material som ingetts till underinstanserna, dvs. anskan, MKB, kompletteringar, verklagande, skrivelser inlmnade till domstolen osv. Den som klagar behver drfr inte upprepa allt som redan r sagt eller skrivet, utan ska koncentrera sig p even-

3. 4.

I ett avgrande frn Hgsta domstolen, har denna konstaterat att det ska vara lttare att f prvningstillstnd i ml enligt miljbalken n vad som gller fr andra ml.53 Det r viktigt att inte bara fra argumentation om varfr mark- och miljdomstolens dom var felaktig utan att ocks argumentera kring varfr verklagandet ska tas upp till prvning. Endast vissa ml enligt miljbalken kan verklagas till Hgsta domstolen, HD, nmligen sdana tillstndsml som har pbrjats hos mark- och miljdomstol. ven till HD krvs det prvningstillstnd, vilket mste grundas p att rendet ska anses vara av vikt fr ledning av rttstillmpningen eller att det freligger synnerliga skl. Ett verklagande till HD mste drfr innehlla en begran om prvningstillstnd som i sig ska motiveras.

8.5 Frhandsavgrande frn EU-domstolen


Inte sllan hrs att svenska domstolars avgrande kan verklagas till EU-domstolen. Detta stmmer inte, men dremot finns en EU-bestmmelse54 om att nr en nationell domstol

29

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

ska ta stllning till en svr EU-rttslig frga br den begra ett s.k. frhandsavgrande frn EU-domstolen vid oklarhet om hur EU:s rttsakter ska tolkas. Syftet r att frfarandet ska leda till en harmoniserad (likriktad) tillmpning av EU-rtten inom hela unionen. Frhandsavgrandet r bindande fr den nationella domstolen, och betraktas sen som en del av praxis tillsammans med vriga prejudikat, dvs. vgledande avgranden frn de hgsta nationella instanserna.
Foto: Environmental Concerns

Finner man att en frga som hanteras inom ramen fr en tillstndsprocess avseende t.ex. en miljfarlig verksamhet, grundas p EU-rtt och att tolkningen av denna r oklar kan man yrka att domstolen ska snda frgan till EUdomstolen. Beslutar domstolen att ngot frhandsavgrande inte ska inhmtas, ska domstolen eller myndigheten i sitt beslut ange sklen till detta stllningstagande.

30

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

9. Regeringens tilltlighetsprvning

Som en rest frn den tidigare Naturresurslagen och den fysiska riksplaneringen p 1970-talet, finns i 17 kap. MB regler om att vissa mycket stora och typiskt sett riskabla verksamheter mste ha regeringens tilltlighet fr att f pbrjas. Med tilltlighet avses en mer begrnsad prvning av om den skta verksamheten ska tilltas att etableras p den skta platsen. Mark- och miljdomstolen r sedan bunden av regeringens beslut om att verksamheten kan tilltas, och fr sedan till uppgift att prva vilka villkor, kompensationstgrder etc. som ska freskrivas fr verksamheten. I 17 kap. 1 MB finns en lista, numera mycket kort, ver de verksamheter dr det r obligatoriskt att regeringen prvar tilltligheten. Det frmsta exemplet p sdana verksamheter r vissa anlggningar fr krnteknisk verksamhet samt anlggningar fr att bryta uranhaltigt material eller andra mnen som kan anvndas fr framstllning av krnbrnsle. Genom 17 kap. 3 MB kan regeringen p eget initiativ bestmma att en verksamhet ska tilltlighetsprvas trots att den inte omfattas av den tidigare bestmmelsen. I 17 kap. 4a MB rknas en rad verksamheter upp dr regeringen som utgngspunkt ska prva tilltligheten om kommunfullmktige begrt detta. Exempel p sdana verksamheter r fabriker fr framstllning av baskemikalier eller gdselmedel, cementfabriker samt frbrnningsanlggningar som har en tillfrd effekt om minst 200 megawatt. I de flesta av de verksamheter som regeringen ska tilltlighetsprva finns ett s.k. kommunalt veto vilket innebr att regeringen endast fr tillta verksamheten om kommunfullmktige p orten uttryckligen har lmnat sitt medgivande till att verksamheten etableras.55 Ett aktuellt exempel dr denna bestmmelse snart kommer att aktualiseras, r Svensk krnbrnslehanterings (SKB) anskan om etablering av slutfrvar av anvnt krnbrnsle, dr kommunfullmktige i sthammars kommun har det kommunala vetot i sin hand. Det finns dock mjlighet fr regeringen att tvinga igenom etableringen om det finns synnerliga skl, trots det

kommunala vetot. Anskan om tilltlighet lmnas till den mark- och miljdomstol inom vars domkrets verksamheten ska placeras. Efter en muntlig frhandling prvar domstolen frgan men avkunnar ingen dom, utan lmnar istllet ett yttrande till regeringen om hur domstolen stller sig till anskan. Det r sedan regeringen som avgr om verksamheten kan tilltas (prva tilltligheten) p den aktuella platsen. Om regeringen ger tilltlighet tervnder rendet till domstolen som ska meddela tillstnd och de nrmare villkoren fr verksamheten. Regeringens beslut i tilltlighetsfrgan kan inte verklagas, men menar freningen att regeringen gjort ngot formellt fel eller att regeringens beslut strider mot lag eller ngon annan bestmmelse kan man vnda sig till Hgsta frvaltningsdomstolen och begra s.k. rttsprvning.56 Den prvning som grs av Hgsta frvaltningsdomstolen r dock vldigt begrnsad och man kan sga att de prvar om regeringens beslut r olagligt.
Foto: Environmental Concerns

31

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

10. Att agera i tillsynsrenden

10.1 Tillsyn
Bestmmelserna om tillsyn finns i miljbalkens 26 kapitel samt i ngra regeringsfrordningar. Som nmnts ovan bygger miljbalken p egenkontroll, vilket betyder att det r verksamhetsutvaren som har det primra ansvaret fr att kontrollera att den egna verksamheten uppfyller alla relevanta krav i miljbalken, i tillstnd och beslut som r fattade med std av balken. Det finns ocks en myndighetsorganisation som bedriver tillsyn ver alla miljfarliga verksamheter. Sdan tillsyn utvas dels av lnsstyrelserna dels av kommunala nmnder. Kommunernas nmnder kan ha olika namn, ssom miljnmnd, milj- och hlsoskyddsnmnd, bygg- och miljnmnd etc. Nr en tillsynsmyndighet har synpunkter p hur en verksamhet bedrivs s fattar dessa beslut, s.k. frlgganden, dr myndighetens uppfattning om hur verksamheten ska bedrivas klargrs. r inte verksamhetsutvaren njd med beslutet kan det verklagas. Ocks nrboende som berrs av verksamheten har ofta rtt att verklaga ett frelggande som man inte r njd med. Som nmnts ovan, r det en viktig begrnsning fr tillsynsmyndigheten att den med sina beslut inte kan pverka ett tillstnd eller villkor i tillstndet.57

C-verksamheterna som oftast prioriteras drfr att de generellt sett medfr strst risker fr hlsa och milj. Handlggningen av anmlningsrenden regleras frmst i 21-28 frordning om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd, men ocks i 26 kap. miljbalken. Innan en C-verksamhet startar mste verksamhetsutvaren i god tid fre det att verksamheten ska pbrjas snda in en anmlan till lnsstyrelsen eller till den kommunala nmnden. Om tillsynsmyndigheten anser att det r ndvndigt ska en anmlan innehlla en MKB. De statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett srskilt intresse i saken ska p lmpligt stt och i sklig omfattning som det str i frfattningstexten, ges tillflle att yttra sig ver en anmlan. Verksamheten fr pbrjas tidigast sex veckor efter det att anmlan har gjorts. Nr tillsynsmyndigheten har handlagt rendet frdigt ska det utmynna i ett beslut i form av ett frelggande om hur verksamheten ska bedrivas, eller i form av ett frbud mot att pbrja verksamheten. Dessa beslut brukar g under beteckningen tillsynsbeslut, och skiljer sig egentligen inte t frn sdana beslut som tillsynsmyndigheten riktar mot U-verksamheter.

10.3 Att agera i tillsynsrenden 10.2 Anmlan om miljfarlig verksamhet


Alla miljfarliga verksamheter krver inte tillstnd fr att f pbrjas eller bedrivas. Tillstnd krvs endast fr de verksamheter som markerats med ett A respektive B i bilagan till frordningen om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd. Av de resterande miljfarliga verksamheterna krver vissa en anmlan till lnsstyrelsen eller till kommunens miljnmnd beroende p vem som r tillsynsmyndighet. Dessa har markerats med ett C i bilagan ovan. Resterande miljfarliga verksamheter brukar man kalla U-verksamheter. Bde C-verksamheter och U-verksamheter r dock freml fr tillsynsmyndighetens aktiviteter, ven om det r Frgan r d vilka mjligheter som str till buds fr en miljorganisation som vill pverka de rttsliga processerna nr det gller C- och U-verksamheter? Miljorganisationer har inte rtt att verklaga andra tillsynsbeslut n sdana som har grundats p 10 kap. MB, och allts handlar om efterbehandling av frorenad mark eller andra allvarliga miljskador. Tillsynsbeslut i ml rrande miljfarlig verksamhet kan endast verklagas av dem som beslutet angr, och beslutet har gtt honom eller henne emot. Den mjlighet som str till buds fr miljorganisationer att kunna pverka tillsynsprocesser r istllet att gra det genom ngon som r berrd. Freningen mste allts finna

32

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

en eller flera personer som dels r sakgare och drmed kan verklaga tillsynsbeslutet, dels r villiga att stlla upp som kanal in i rttssystemet. Formellt kan man se det som att miljorganisationen agerar ombud fr den enskilde. Det r viktigt att miljorganisationen (eller ombudet om man s vill) i sdana fall verkligen respekterar de man fretrder och vad den personen vill ska bli sagt i processen, och att man ocks respekterar om en person inte vill delta i processen, och att freningen allts inte gr ngot i processen som den enskilde inte knner att han eller hon kan stlla upp p. Det r inte omjligt att freningen fr frtroenden eller knnedom om personliga omstndigheter som inte br spridas vidare till en strre krets. Alla sdana aspekter br diskuteras igenom innan ett samarbete inleds. Den frening som agerar p detta stt fr inte ha ngon hemlig agenda som den enskilde inte knner till, utan det mste vara full ppenhet och lyhrdhet som gller. Det kan ofta vara bra att fretrda fler personer ifall ngon skulle flytta under processens gng, men freningen mste d vara sker p att dessa inte har olika uppfattning om vad tillsynsmyndigheten borde gra som inte r frenliga med varandra. Det kan vara vrdefullt att informera sin uppdragsgivare om att ett verklagande av ett tillsynsbeslut aldrig r frknippat med andra ekonomiska risker n vad ett eventuellt ombud vill ha i ersttning. I de fall det r freningen som hittat ngon att verklaga genom kan det dock aldrig bli frga om att ta betalt. Fr att fretrda ngon mste freningen ha en skriftlig fullmakt, och det kan vara en god id att alltid ta tv fullmakter. En som freningen behller och en som man snder in till domstolen. Har man snt in en fullmakt till frsta instans s fljer den sedan med till alla verinstanser. Hanteringen av tillsynsrendet kan beskrivas enligt fljande: Det ena alternativet r att den som r strd av en miljfarlig verksamhet, vnder sig till tillsynsmyndigheten och begr att denna ska frelgga verksamhetsutvaren att vidta frsiktighetsmtt eller ska upphra med verksamheten.

Det andra alternativet r att tillsynsmyndigheten redan har inlett ett rende mot ett tillsynsobjekt, dr den enskilde p ngot stt r berrd. Anser tillsynsmyndigheten att det inte finns grund fr ett ingripande, ska denna fatta beslut om detta. Beslutet brukar d lyda ngot i stil med: Miljnmnden i X-kommun beslutar att inte vidta ngon tgrd med anledning av klagomlen frn NN.. Den som har begrt beslutet har d rtt att verklaga. Nr det gller renden som har initierats av myndigheten sjlv, r det inte skert att detta nollbeslut har fattats helt formellt, men d fr man uppmana myndigheten att fatta ett sdant skriftligt (verklagningsbart) beslut. Det svra kan andra sidan vara att f reda p att detta r p gng. Om tillsynsmyndigheten faktiskt fattar ett sdant beslut som efterfrgats, kan freningen, om beslutet verklagas av verksamhetsutvaren, fortstta att medverka i processen i hgre instanser genom att yttra sig i mlet. Det kan t.ex. finnas omstndigheter freningen anser att myndigheten inte har klargjort tydligt nog etc. Det blir d ngon form av treparts process, dr verksamhetsutvaren r en part, tillsynsmyndigheten den andra och den som begrt beslutet en tredje part. I en situation dr den kommunala miljnmnden, efter den enskildes klagoml, har frelagt verksamhetsutvaren att upphra med sin verksamhet eller att ndra denna, och lnsstyrelsen efter verksamhetsutvarens verklagande har upphvt detta, kan det beslutet verklagas av den som anmlt. P s vis r den enskilde hela tiden en part i mlet. Vanligen nr miljorganisationer verklagar beslut grs det fr att beslutet anses berra ett allmnt intresse, t.ex. att en vrdefull biotop eller art hotas genom projektet. Fr att den enskilde (som tagit hjlp av miljorganisationen) ska kunna verklaga beslutet mste detta dels ha gtt honom eller henne emot, dels mste han eller hon vara berrd av beslutet. Fr att anses vara berrd av ett beslut krvs det att detta rr ett enskilt intresse. Allts krvs nr det gller tillsynsrenden, att det frelig-

33

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

ger minst ett enskilt intresse som kommer att pverkas av den planerade eller pgende verksamheten. Det r med andra ord lnlst att leta upp en medlem som p grund av verksamheten kommer att mista sin skog, i vilken han

eller hon med allemansrtten i ryggen plockar svamp och br. Det mste vara en person som antingen ger skogen eller som kommer att stras av t.ex. buller, skakningar, damningar eller risk fr att den egna brunnen frstrs etc.

Ett exempel p hur man kan driva ett tillsynsrenden r Hornsgatanrendet. Freningen fretrder ett antal boende p Hornsgatan i Stockholm fr att tgrder ska vidtas fr att frbttra luften p Hornsgatan. Bilden frestller lakan som hngdes ut som std av de boende p gatan.

34

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

11. Korta rd fr att verklaga

Det finns mycket mer att skriva om nr det gller miljfarliga verksamheter och miljbalken, men vi stannar hr. Avslutningsvis vill vi dock ge ngra korta rd till er som str i begrepp att ge er in i en rttsprocess. Innan ni verklagar fr Naturskyddsfrenings rkning mste ni ha fullmakt frn behrig fretrdare fr kretsen/lnsfrbundet/riksorganisationen. Ls domen eller beslutet noga och tnk igenom vilka ndringar ni vill se. Om ni har ont om tid fr att skriva en fullstndig verklagan, skriv samman ett s.k. blankt verklagande dr ni anger att ni verklagar, era yrkanden och begr mer tid fr att utveckla grunderna/sklen fr er verklagan. Information om vad som ska vara med finns i avsnitt 8.3. Posta ert underskrivna verklagande/blankverklagande till den myndighet eller domstol som fattade beslutet/domen. Det ska ha kommit till domstolen/ myndigheten inom 3 veckor frn det att domen/ beslutet kungjordes dvs. annonserades i tidningen. Fr skerhets skull r det alltid bra att lmna in det tre veckor frn att beslutet fattades. Var noga med att verklagandet kommer in i tid.

Det r ocks mjligt att snda in sitt verklagande via e-post eller fax, men var d noga med att omedelbart posta det underskrivna originalet med den vanliga posten. I verklagandet, eller i er komplettering av verklagandet, r det viktigt att vara saklig. Med detta menas att fra en argumentation som har frankring i lagtext/frarbeten/rttspraxis/juridisk litteratur. Fundera ver vilka rttsliga problem ni ser med beslutet och skriv ner dem s enkelt och tydligt som mjligt. Har skanden ftt rtten att starta anlggandet eller driften redan innan beslutet har vunnit laga kraft, s.k. verkstllighetsfrordnande, begr d att detta inte ska glla. Det kallas att begra inhibition. Ta del av andra kretsars och engagerades erfarenhet. Diskutera i er egen krets och hjlps t. Bolla ider med varandra och lt andra inom kretsen lsa igenom och lmna synpunkter p verklagandet och andra yttranden (skriftliga synpunkter).

Lycka till!

35

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Ls mer

Frfattningstext
Frfattningstexten till miljbalken finns p: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm Frfattningstexten till Frordning om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd finns p: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980899.htm vrig frfattningstext finns p: Notisum: http://www.notisum.se/ Lagrummet: http://www.lagrummet.se/

Frarbeten
Miljbalken har genomgtt mnga frndringar sedan den trdde i kraft, varfr det finns en stor mngd frarbeten som kan vara relevanta. De tv propositioner som lg till grund fr det ursprungliga lagfrslaget, och drfr r srskilt viktiga heter: Regeringens proposition 1997/98: 45. Miljbalk. Del 1-2. Regeringens proposition1997/98:90 Fljdlagstiftning till miljbalken. Frarbeten till lagstiftning hittar man p: http://www.regeringen.se/sb/d/108

Institutet fr rttsvetenskaplig forskning. Norstedts juridik AB 2001. Bertil Bengtsson Speciell Fastighetsrtt, Miljbalken, Iustus Frlag, nionde upplagan 2007. Gabriel Michanek, Charlotta Zetterberg. Den svenska miljrtten, Iustus frlag, andra upplagan 2007. (Uppdateringar lggs ut p frlagets hemsida, nr detta skrivs r det senaste supplementet utgivet under december mnad r 2011) Jonas Ebbesson. Miljrtt, Iustus Frlag, andra upplagan 2008. Jonas Ebbesson, Internationell miljrtt, Iustus Frlag, andra upplagan 2000. Per Ole Trskman Miljstraffrtten: Miljkontroll, miljbrott och brottspfljder, Norstedts juridik 2010. Said Mahmoudi, Stefan Rubensson Miljrttens Grunder: Svenska och europeiska regler i ett internationellt perspektiv, Norstedts juridik 2004. Stefan Rubensson Miljbalken, den nya miljrtten, Norstedts frlag, fjrde upplagan 2008.

Rttspraxis
Vissa viktiga avgranden frn Mark- och miljverdomstolen hittar man p Domstolsverkets hemsida: http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp Drutver finns mnga kommersiella rttsdatabaser som krver abonnemang.

ldre litteratur kan ibland vara av intresse, men var frsiktig eftersom det hela tiden sker ndringar.

Hemsidor till ngra centrala statliga verk, dr det finns allmnna rd, handbcker samt annan information
Boverket: http://www.boverket.se/Defaultaspx?epslanguage=SV Havs- och vattenmyndigheten: http://www.havochvatten.se/ Kemikalieinspektionen: http://www.kemi.se Naturvrdsverket: http://www.naturvardsverket.se/sv/

Litteratur
Det finns en stor mngd litteratur p omrdet, hr fljer ett urval: Bertil Bengtsson m.fl. Miljbalken, en kommentar, Norstedts bl bibliotek. (Ett standardverk som uppdateras lpande, finns ven p rttsdatabasen Zeteo men det krver abonnemang.) Bertil Bengtsson Miljbalkens terverkningar,

36

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Fotnoter

1. 2.

3.

4. 5. 6. 7. 8. 9.

10. 11.

12. 13. 14.

15. 16.

Se Naturskyddsfreningens vgledning om PBL p freningens hemsida. Rdets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedmning av inverkan p miljn av vissa offentliga och privata projekt. Europaparlamentets och rdets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade tgrder fr att frebygga och begrnsa froreningar. EU:s direktiv om industriutslpp. nnu inte infrt i svensk rtt. Rdets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljer samt vilda djur och vxter. Rdets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fglar. Rdets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten frn ttbebyggelse. 9 kap. 1 MB. Se beslut frn Koncessionsnmnden fr miljskydd, KN 36/77, som fortfarande har giltighet. rendet handlade om etableringen av en fabrik som skulle tillverka latexgummi, och dr det under en viss del av tillverkningsprocessen fanns en risk, om n mycket liten, fr att verksamheten kunde explodera. 9 kap. 7 MB. Den korrekta svenska titeln r: Vr gemensamma framtid. Red. Bertil Hgerhll. Bokfrlaget Prisma och Tidens Frlag 1988. I dagligt tal sger man dock ofta Brundtlandrapporten. 1 kap. 2 3 st. regeringsformen. Lissabonfrdraget artikel 2. Brundtlandrapporten s. 57. Naturligtvis mste man lsa hela rapporten fr att f med alla nyanser och analyser. Brundtlandrapporten s. 57-58. Exempelvis dvarande Miljverdomstolens avgrande MD 9983:04, som rent konkret handlade en person skulle f tillstnd att inrtta ett minirenings-

17. 18.

19. 20.

21. 22. 23. 24.

25.

26.

27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35.

verk p en i Vrmd skrgrd. Bra information om miljmlsarbetet finns p Miljmlsportalen, http://www.miljomal.nu/ 26 kap. 19 MB. Egenkontrollen innebr att alla verksamhetsutvare sjlva r skyldiga att kontrollera att miljbalkens alla krav r uppfyllda. BAT Reference Documents. Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvrdering, godknnande och begrnsning av kemikalier. Detta gller vid ndrad markanvndning. Se vidare om denna diskussion Michanek/ Zetterberg Den svenska miljrtten uppl. 2 s. 141 ff. Fr denna beskrivning, Michanek/Zetterberg s 141. Detta regelsystem r mycket komplicerat, och vi vljer att inte dyka ner i det mer hr. Denna framstllning r drfr mycket summarisk och generaliserande. Europaparlamentets och rdets direktiv 2000/60/ EG av den 23 oktober 2000 om upprttande av en ram fr gemenskapens tgrder p vattenpolitikens omrde. Europaparlamentets och rdets direktiv 2008/50/ EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. 2 kap. 7 3 st. MB. Detta framgr av 2 kap. 6 2 st. MB. 9 kap. 6 2 st. MB. 9 kap. 6 3 st. MB. Enligt 7 kap. 28a MB. Se vidare 7 kap. 27 MB. Tidigare hette dessa Miljverdomstolen respektive miljdomstolar. 6 kap. 5 2st MB. Detta regleras i 6 kap. 7 1 st. MB, och det r allts inte lika klart vad det innebr.

37

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

36. 6 kap. 7 2-3 st. MB. Bestmmelser om Natura 2000-omden finns i 7 kap. 28 b och 29 MB. 37. Se 6 kap. 3 MB. 38. 19 kap. 5 MB som hnvisar till vissa bestmmelser i 22 kap. MB. 39. 22 kap. 1 MB. 40. 22 kap. 2 MB. 41. 22 kap. 16 MB 42. 19 kap. 4 MB. 43. 25 kap. 2 1 st. MB. 44. 22 kap. 25 MB. 45. Bestmmelser om detta finns i 22 kap. 27 MB. 46. Hgsta domstolen i mlet NJA 2005 s. 709. 47. 22 kap. 28 MB. 48. 22 kap. 26 MB. 49. 24 kap. 3, 5 samt 7 MB. 50. 16 kap. 13 MB. 51. Se Miljverdomstolens avgrande MD 2009:6 dr en av Naturskyddsfreningens kretsars talan avvisades, dvs. verklagan tog inte upp till prvning, eftersom kretsen hade fr f medlemmar fr att ha talertt. Kretsen fick fullmakt frn lnsfrbundet men den lmnades till domstolen frst efter att tiden fr att verklaga gtt ut och dessutom var verklagan skriven s att det framgick att det var kretsen som verklagade och Miljverdomstolen fann drfr att det var kretsen och inte lnsfrbundet som verklagat tillstndsbeslutet. 52. I renden som inletts hos mark- och miljdomstolen (d.v.s. A-renden) finns reglerna i 49 kap. 14 rttegngsbalken, (se hnvisningen i 4 kap. 1 lagen 2010:921 om mark- och miljdomstolar) och i ml som verklagats till mark- och miljdomstolen finns reglerna i 39 lagen (1996:242) om domstolsrenden. 53. HD Ml 48-10, 24 november 2011. 54. Artikel 267 i frdraget om Europeiska unionens

funktionsstt. Se ven vissa regler i lagen (2006:502) med vissa bestmmelser om frhandsavgrande frn Europeiska unionens domstol. 55. Detta regleras i 17 kap. 6 MB. Veto betyder som bekant jag frbjuder. 56. Bestmmelser om rttsprvning finns i lagen (2006:304) om rttsprvning av vissa regeringsbeslut. 57. 26 kap. 9 3 st. MB.

38

HANDLEDNING MILJFARLIG VERKSAMHET

Bilaga Hur man stller upp ett verklagande

verklagandet postas till den myndighet som har fattat beslutet, men stlls till den domstol som ska hantera verklagandet.

verklagande
-----------------------------------------------------------------------------------------------Klaganden: Naturskyddsfreningen i XX-stad, Organisationsnummer (om det finns), Adress, telefon, e-post. Ombud: Anna Annasdotter, Adress, Telefon, E-postadress. Skanden: Exploatering och sner AB, Adress, etc. Saken: Tillstnd till uppfrande av pappersmassafabrik. Ml/Beslut: Miljprvningsdelegationen i X-Ln, Dnr 098-8877-2010. Yrkande Under denna rubrik ska man mycket kortfattat tala om vad man vill att domstolen ska ndra i det tidigare beslutet/domen. Man ska inte hr redogra fr varfr. 1. 2. 3. I frsta hand yrkas att mark- och miljdomstolen, med upphvande av miljprvningsdelegationens beslut, ska avsl anskan om tillstnd till uppfrande av pappersmassafabrik p fastighten ZZ. I andra hand, och fr det fall att domstolen inte bifaller yrkandet ovan, yrkas att domstolen med upphvande av miljprvningsdelegationens beslut ska terfrvisa rendet till MPD fr frnyad handlggning. I tredje hand, och fr det fall att domstolen inte bifaller yrkanden ovan, yrkas att domstolen ska ndra och lgga till fljande villkor: a) Xxx , b) Zzz och c) Yyyy

Freningen begr att Mark- och miljverdomstolen ska meddela prvningstillstnd i mlet. (Krvs endast vid verklaganden till Mark- och miljverdomstolen. Om man verklagar till Hgsta domstolen ska man istllet yrka att Hgsta domstolen meddelar prvningstillstnd ) Freningen begr att domstolen ska meddela inhibition av miljprvningsdelegationens beslut om omedelbar verkstllighet. (Kan vara bra att gra om tillstndet har ett verkstllighetsfrordnande, dvs. att verksamheten fr tas i drift eller t.ex. fabriken fr byggas trots att tillstndet verklagats) Grunder Under denna rubrik redogr klaganden fr varfr man menar att verinstansen ska lyssna p de yrkanden som framstllts. Krvs det prvningstillstnd (pt) mste man motivera ocks detta. I vissa ml kan man redogra fr grunderna till pt samtidigt som man utvecklar grunderna fr de andra yrkandena. Mste skrivas under, vilket betyder att det inte enbart kan faxas eller e-postas in. Om man gr det ska originalet ocks skickas per post. Glm inte att bifoga fullmakt om den som undertecknat inte r den som har rtt att fretrda kretsen, lnsfrbundet etc.

39

Det hr r en handledning om de miljrttsliga bestmmelserna fr miljfarlig verksamhet. Skriften riktar sig frmst till Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som har ett intresse av att engagera sig i miljrttsliga prvningar av miljfarlig verksamhet. Syftet med handlingen r att ge std och tips i miljprocesser. Handledningen tar upp vilka krav som kan stllas p miljfarlig verksamhet och gr igenom hur prvningsprocessen gr till och hur man kan engagera sig i den.

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 192 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se