LANDSTINGSREVISORERNA

AB Storstockholms Lokaltrafik Årsrapport 2010
Det ekonomiska resultatet är -420 mnkr, att jämföras med fullmäktiges budgeterade nollresultat. Den negativa resultateffekten p.g.a. snökaoset uppgår till 117 mnkr. I övrigt förklaras avvikelsen bl.a. av kostnader för Spårväg City, Trygghetsprojektet, miljöbussar, förtida lösen av US-leasar samt trafikutökningar. Lägre marknadsräntor har haft en positiv resultatpåverkan på ca 97 mnkr. Fullmäktige beslöt i december 2010 att SL inte behövde vidta några särskilda åtgärder för att balansera den negativa prognosavvikelsen som delvis har sin orsak i poster av engångskaraktär. Inga specifika åtgärder har dessförinnan vidtagits för att uppnå ekonomisk balans. Punktligheten och andelen nöjda resenärer har haft en negativ utveckling, särskilt för pendeltågtrafiken, Roslagsbanan och Saltsjöbanan, beroende på omfattande trafikstörningar under året. Produktiviteten har utvecklats negativt samtidigt som skattefinansieringsgraden ökat. Styrningen bedöms sammantaget som ej helt acceptabel. Problemen vad gäller brister i avtals- och projektstyrningen bland annat i Trygghetsprojektet, Spårväg City och tunnelbaneupphandlingen kvarstår, vilket även givit stora ekonomiska konsekvenser. Landstingets huvudmål om tillförlitlighet har inte uppnåtts. Den interna kontrollen bedöms vara ej helt acceptabel. Problemet avseende avsaknad av tillfredsställande dokumenterad och spårbar nyckelkontroll i SL Access-systemet som hanterar miljardintäkter kvarstår. Det saknas även tillräckliga rutiner för uppföljning av trafikavtalen, bl.a. för att säkerställa att SL fått levererat det man betalat för. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande.

Efter samråd med den auktoriserade revisorn bedöms att det finns brister i styrningen och i den interna kontrollen i viktiga avseenden. Därför bedöms att bolagets verksamhet inte fullt ut skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Postadress: Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting, Box 22230, 104 22 Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, Stockholm, T Rådhuset Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 53 50 E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Hemsida: www.sll.se/rev

Årsrapport 2010 AB Storstockholms Lokaltrafik
Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade på möte 2011-03-16 att överlämna rapporten till styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik för yttrande senast 2011-06-13 och till trafiknämnden för kännedom och med möjlighet till yttrande senast 2011-06-13. Revisionen har utförts i enlighet med aktiebolagslagen, kommunallagen, landstingets regler och anvisningar, riktlinjer för bolagsrevision och samordnad revision inom SLL samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av de förtroendevalda revisorerna. I granskningen har lekmannarevisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen har skett under ledning av enhetschef Ralf Jonsson. Granskningen har genomförts av granskningsansvarig Monica Rådestad vid revisionskontoret. Parallellt med lekmannarevisionen har revision utförts enligt ABL 9 kap. under ledning av auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt vid Ernst & Young AB. Under granskningsåret har ömsesidig information och samverkan skett mellan bolagets lekmannarevisorer och dess auktoriserade revisorer. I denna rapport görs ingen bedömning av färdtjänstverksamheten, som är en resultatenhet under landstingsstyrelsen och därför rapporteras i bilaga till årsrapporten för landstingsstyrelsen.

RK 201004-35 Revisionskontoret 2011-03-17 1

Sammanfattning AB Storstockholms Lokaltrafik
I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Slutlig bedömning för år 2010 är:
Oacceptabel Styrning Intern kontroll Ej rättvisande Räkenskaper Ej helt acceptabel Acceptabel Bra

X X
Ej helt rättvisande Rättvisande

X

Årets resultat är - 420 mnkr, att jämföras med fullmäktiges budgeterade nollresultat. Lägre marknadsräntor har haft en positiv resultatpåverkan på ca 97 mnkr. Den negativa resultateffekten p.g.a. åtgärder för att hålla trafiken igång under årets snökaos i slutet av februari uppgår till 117 mnkr. Avvikelsen förklaras i övrigt av kostnader för Spårväg City, Trygghetsprojektet, miljöbussar, förtida lösen av US-leasar och kostnader för beslutade trafikutökningar. Inom ramen för Trygghetsprojektet har SL investerat i övervakningskameror till bussarna motsvarande 102 mnkr som dock visat sig inte fungera, varför en utrangering har gjorts med kvarvarande bokfört värde på 82 mnkr, vilket påverkat resultatet 2010. Fullmäktige beslöt i december 2010 att SL inte behövde vidta några särskilda åtgärder för att balansera den negativa prognosavvikelsen som delvis har sin orsak i poster av engångskaraktär. Inga specifika åtgärder har vidtagits dessförinnan och ekonomisk balans uppnås inte. Synpunkter finns vad gäller hanteringen av investeringsbudgeten. Detta gäller de tillkommande investeringar som landstingsfullmäktige i april 2010 (LS 0912-1066), efter begäran från SL, beslutade godkänna genom omdisponeringar där det egentligen inte fanns ett utrymme för SL att göra de omdisponeringar som beslutet förutsatte. I samma ärende beslutade fullmäktige att fordon till pendeltågstrafiken skulle beaktas i budgeten för 2011-2015. SL har ändå redovisat utgifter i form av ett förskott på 400 mnkr under 2010. Fullmäktige beslutade i december om en utökning av SL:s investeringsvolym för 2010. En positiv utveckling noteras vad gäller resandeutveckling med bland annat starkare drivkrafter för ökat resande i nya busstrafikavtalen. Tillgängligheten i

RK 201004-35 Revisionskontoret 2011-03-17 2

SL-trafiken har också utvecklats positivt, liksom antalet miljöfordon som utökats med fler biogas- och etanolbussar. Produktiviteten har utvecklats negativt samtidigt som skattefinansieringsgraden ökat. Produktiviteten mätt i sittplatskilometer per justerad krona har gått ned med 7,6 procent och motsvarande personkilometer har gått ned med 3,6 procent. Andelen kunder i tid1 är enligt SL:s mätningar 84 procent år 2010, vilket är en försämring jämfört med föregående år och under målet på 89 procent. Utfallet för pendeltågtrafiken är 11 procent lägre än föregående år och speglar de många problem som pendeltågstrafiken drabbats av under 2010. Punktligheten har försämrats för samtliga trafikslag jämfört med föregående år och når inte målen för 2010. Försämrad punktlighet noteras särskilt för pendeltågtrafiken, Roslagsbanan och Saltsjöbanan. X60-fordonen i pendeltågtrafiken har på grund av snö och is haft problem med bland annat dörrar, fotsteg och växellådor vilket skapat trafikstörningar i pendeltågtrafiken. Försämrad nöjdhet noteras för pendeltågtrafiken där de tre senaste årens positiva utveckling från 49 till 67 procent vänt och nu ligger på 60 procent, beroende på omfattande trafikstörningar under året. Även Saltsjöbanan uppvisar en försämrad kundnöjdhet beroende på trafikstörningar under året. Sett över alla trafikslag visar höstens mätningar att ca 60 procent av resenärerna är nöjda med tidhållningen, jämfört med 68 procent hösten 2009. Kraftigt försämrad nöjdhet noteras för pendeltågtrafiken som nu ligger på 34 procent. Även Saltsjöbanan uppvisar en kraftigt försämrad kundnöjdhet från 75 till 53 procent 2010. Granskningar visade redan under 2009 att SL hade problem vad gäller projektstyrningen i större projekt, bland annat i Trygghetsprojektet, Spårväg City och tunnelbaneupphandlingen. Revisionskontoret har under 2010 genomfört ett antal fördjupade granskningar och projekt som berör styrfrågorna som visar att problemen vad gäller brister i avtals- och projektstyrningen till stora delar kvarstår. Styrelsens och verkställande direktörens styrning bedöms sammantaget som ej helt acceptabel. Flera av de brister som revisionen uppmärksammat har dock en bakgrund sedan flera år tillbaka. Styrelsen och VD har vidtagit flera åtgärder för att förbättra styrningen, exempelvis inom ramen för den pågående översynen av SL, genom inrättandet av ett projektkontor och genomlysningen

1

Andel kunder i tid: antal påstigande som ej drabbas av förseningar pga. sena

avgångar (-3 min), tidiga avgångar (+1 min) eller inställda avgångar/stopp i trafiken i relation till det totala antalet påstigande.

RK 201004-35 Revisionskontoret 2011-03-17 3

av Trygghetsprojektet. Åtgärderna har dock ännu inte fått påvisbara effekter i verksamheten. Den sammanfattande bedömningen av SL:s interna kontroll är att problemen med brister inom trafikavtalsuppföljningen och synpunkterna avseende SL Access, vad gäller avsaknad av tillfredsställande dokumenterad och spårbar nyckelkontroll, i huvudsak kvarstår. Detta är av stor vikt eftersom SL Access hanterar miljardintäkter. Även den interna kontrollen vad gäller upphandlingar och skyddet mot svart arbetskraft behöver förstärkas. Styrelsens och verkställande direktörens interna kontroll bedöms sammantaget vara ej helt acceptabel. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. Efter samråd med den auktoriserade revisorn bedöms att det finns brister i styrningen och i den interna kontrollen i viktiga avseenden. Därför bedöms att bolagets verksamhet inte fullt ut skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. I denna rapport görs ingen bedömning av färdtjänstverksamheten som utförs av SL. Revisionen anser, liksom 2009, att verksamheten är att betrakta som en resultatenhet under landstingsstyrelsen. Denna rapporteras därför i bilaga till årsrapporten för landstingsstyrelsen. En trafiknämnd har inrättats från och med 1 januari 2011 som ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Revisionen redovisar avslutningsvis några synpunkter och oklarheter i ansvarsförhållanden, av betydelse inför 2011 års revision.

Dotterbolagen Koncernen omfattar följande dotterbolag: AB SL Finans SL Infrateknik AB SL Kundtjänst AB SL HR-service AB (verksamheten övergick i extern regi 1/1 2010) Tågia AB (kvarvarande utbildningsverksamhet med inriktning fordonsunderhåll) Fastighets AB Viggestaberg (vilande) SL Lidingö Trafik AB (vilande) Den granskningsrapport som lekmannarevisorerna har att lämna för de olika dotterbolagen inom SL-koncernen förutsätts till största delar baseras på dels samråd med auktoriserad revisor, dels på den granskning av AB SL:s koncernstyrning som redovisas i denna årsrapport. Vad gäller den konkreta verksamhet som bedrivits i dotterbolagen under 2010 har revisionskontoret för sin del inte noterat något som föranleder synpunkter.

Revisionskontoret 2011-03-17

Innehåll
1. 2. ÅRETS GRANSKNING ............................................................1 STYRNING ............................................................................1

2.1 Ekonomiskt resultat ............................................................ 1 2.2 Investeringar ..................................................................... 3 2.2.1 Investeringsbudgeten ................................................... 4 2.2.2 Avbruten upphandling av nya tunnelbanetåg .................... 4 2.3 Verksamhetsmässigt resultat................................................ 5 2.3.1 Resandeutveckling och trafikplanering............................. 5 2.3.2 Trafikproduktion och produktivitet .................................. 7 2.3.3 Tillgänglighet............................................................... 8 2.3.4 Säkra bussar i kollektivtrafiken ...................................... 9 2.3.5 Trygghetsprojektet ..................................................... 11 2.3.6 Punktlighet och tillförlitlighet........................................ 13 2.3.7 Nöjda resenärer ......................................................... 15 2.3.8 Miljö Steg 5............................................................... 16 2.3.9 Fullmäktiges uppdrag – avveckling av dotterbolag .......... 16 2.4 Ekonomi och verksamhetsstyrning ...................................... 17 2.4.1 Ärendehantering – kompensation till SL-resenärer .......... 17 2.4.2 Nya tunnelbaneavtalet ................................................ 17 2.4.3 Spårväg City ............................................................. 18 2.4.4 Samverkan med Waxholmsbolaget ............................... 19 2.4.5 Färdtjänstverksamheten.............................................. 20 2.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer ............... 22 2.6 Slutlig bedömning ............................................................. 22 3. INTERN KONTROLL .............................................................23

3.1 Styrelsens interna kontroll ................................................. 23 3.1.1 Intäktssäkring och fuskåkande ..................................... 23 3.1.2 Skyddet mot svart arbetskraft...................................... 24 3.1.3 Granskning av direktupphandlingar............................... 24 3.1.4 Granskning genomförd av auktoriserad revisor ............... 25 3.2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer ............... 26 3.3 Slutlig bedömning ............................................................. 26 4. 4.1 4.2 4.3 5. 6. RÄKENSKAPER....................................................................27 Årsredovisningen .............................................................. 27 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer ............... 27 Slutlig bedömning ............................................................. 27 EFFEKTIVITET OCH ÄNDAMÅLSENLIGHET...........................27 NY POLITISK ORGANISATION FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN ..28

Bilaga 1 Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer Bilaga 2 Bedömningsmål 2010

1 Revisionskontoret 2011-03-17

1.

Årets granskning

I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskningar och bedömningar inom följande områden: • Styrning (inkl ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat) • Intern kontroll • Räkenskaper • Effektivitet och ändamålsenlighet

2.

Styrning

I detta avsnitt ges en bedömning av hur styrelsen och verkställande direktören styr och följer upp ekonomi och verksamhet samt om det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är förenligt med landstingsfullmäktiges mål och uppdrag. Bedömningsmålen framgår av bilaga 2.
2.1 Ekonomiskt resultat

Styrelsen redovisar följande utfall 2010:
Budget 10 Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (inkl avskrivningar och finansiella poster) Årets ekonomiska resultat Balansomslutning (mnkr) Årsarbetare 14 153 -14 153 0 35 969 695 Bokslut 10 14 105 -14 525 -420 35 782 704 Bokslut 09 13 848 -13 434 414 32 769 964

Årets resultat är - 420 mnkr, att jämföras med fullmäktiges budgeterade nollresultat. Den negativa resultateffekten p.g.a. åtgärder för att hålla trafiken igång under årets snökaos i slutet av februari uppgår till 117 mnkr. Lägre marknadsräntor har haft en positiv resultatpåverkan på ca 97 mnkr. Kostnader för Spårväg City som enligt SL inte var fullt ut kända vid budgettillfället och tillkommande kostnader för beslutade trafikutökningar svarar tillsammans för ca 100 mnkr av den totala budgetavvikelsen. Inom ramen för Trygghetsprojektet har SL investerat i övervakningskameror till bussarna motsvarande 102 mnkr som dock visat sig inte fungera, varför en utrangering har gjorts med kvarvarande bokfört värde på 82 mnkr.
Årets löpande prognoser

Resultatprognosen var positiv (+83 mnkr) under årets fyra första månader. SL hänvisar dock i prognosen till osäkerheter kring snökaosets effekter och ett internt arbete som ska säkerställa kostnadsutvecklingen. Prognosen

2 Revisionskontoret 2011-03-17

reviderades i bokslutet för maj månad till -154 mnkr, då SL beaktat dels effekterna av snökaoset i februari/mars, dels beslutade trafikförändringar och kostnader för Spårväg City. I oktober reviderades prognosen till -350 mnkr, då SL bland annat beaktat utrangeringen av övervakningskameror. I november reviderades prognosen till -420 mnkr med anledning av förtida lösen av US-leasar. Fullmäktige beslöt i december 2010 att SL inte behövde vidta några särskilda åtgärder för att balansera den negativa prognosavvikelsen som delvis har sin orsak i poster av engångskaraktär.
Intäkter

Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 257 mnkr varav 104 mnkr hänför sig till ökat landstingsbidrag. Biljettintäkterna har ökat med ca 4 procent jämfört med föregående år, att jämföras med en budgeterad ökning på 2,5 procent. Trafikkostnaderna har ökat med 12,8 procent jämfört med föregående år, att jämföras med en budgeterad kostnadsökning på 10,3 procent. Kostnadsökningen jämfört med föregående år avser främst den ökade kostnaden för tunnelbanedriften till följd av det utökade åtagandet avseende lågfrekvent underhåll i avtalet med MTR samt att outsoursade verksamheter redovisas under trafikkostnader. Kostnader för Spårväg City och tillkommande kostnader för beslutade trafikutökningar som t.ex. direktbuss Stockholm City – Infra City och Vallentuna – Kista svarar enligt SL för ca 100 mnkr av den totala budgetavvikelsen på 212 mnkr. SL har avvecklat dieselbussar till förmån för miljöbussar vilket också inneburit ökade kostnader med ca 26 mnkr. Avvikelsen förklaras också av att utfallet för SL Contact Center2 redovisas under trafikkostnader men är budgeterade under övriga kostnader.

Trafikkostnader

Drift och underhåll

Kostnaderna för reparation och underhåll har ökat med 4,9 procent jämfört med föregående år, att jämföras med en budgeterad minskning på 5,8 procent till följd av verksamhetsförändringar inom SL-koncernen. Ökade kostnader för snöröjning och hög elförbrukning i början av året till följd av snökaoset beräknas svara för ca 60 mnkr av den totala budgetavvikelsen på 150 mnkr. Resterande del av avvikelsen ca 90 mnkr, beror enligt SL främst på ökade kostnader för akut-, felavhjälpande och planerat underhåll. Personalkostnaderna har minskat med 26,7 procent jämfört med föregående år, att jämföras med en budgeterad minskning på 27,5 procent. Kostnader för inhyrd personal ligger 43 mnkr över budget. Under pågående översyn hanteras vakanser genom projektanställningar och inhyrda konsulter. Kostnadsutvecklingen jämfört med föregående år påverkas av verksamhetsförändringar som skett under 2009 avseende Tågia, färdtjänstverksamheten och regionplanekontoret. Verksamhetsförändringar till följd av outsorcing svarar för 70 procent av reduceringen av antalet årsarbetare från 964 till 704, en minskning med 260 årsarbetare. Fullmäktige beslutade i december 2010 att godkänna förslaget om förtida lösen av US-leasar avseende 88 tunnelbanevagnar av typen C14/C15 och
2

Personalkostnader

US-leasar

SL Contact Center: sammanslagningen av SL-center och Kundtjänst.

3 Revisionskontoret 2011-03-17

39 pendeltågsvagnar av typen X10 och att godkänna förvärvet av de berörda vagnarna till högst bokfört värde på 720 mnkr och att styrelsen för SL AB inte behöver vidta särskilda åtgärder med anledning av det försämrade resultatet, med cirka 70 mnkr.
Balansomslutning

Balansomslutningen har ökat med cirka 3 miljarder kr. Största enskilda ökningen avseende byggnader och mark avser aktivering av Södertäljedepån med 795 mnkr. En annan stor ökning hänförlig till byggnader och mark är Lundadepån som ökat värdet på byggnader med 289 mnkr. Nya miljöbussar har ökat koncernens anläggningsmassa med 230 mnkr. Arbetet med den nya organisationen planeras vara införd från 1 maj 2011. SL:s styrelse har fastställt den övergripande organisationsstrukturen med fokus på att utveckla verksamhetsstyrningen bland annat genom en översyn av SL:s övergripande mål. Översynen innebär enligt SL stora omställningar inom hela organisationen och en reducerad personalstyrka med cirka 15 procent. På grund av den pågående verksamhetsöversynen beslutade SL:s ledning i samråd med SLL att inte genomföra årets medarbetarenkät.
2.2 Investeringar

Pågående organisationsöversyn

I halvårsbokslutet höjdes prognosen för årets investeringsutfall till 4 900 mnkr plus/minus 200 mnkr. Vid en förnyad genomgång i oktober gjordes samma bedömning i vilken SL beaktat dels arbeten på ca 400 mnkr planerade för 2009 som förskjutits till 2010 och framåt (t.ex. utbyggnaden av Tvärbana Norr till Solna, fastighetsåtgärder och omstrukturering av bussdepåer), dels tillkommande investeringar avseende anskaffning av fordon till pendeltågstrafiken mellan Arlanda och Uppsala, anskaffning av begagnade spårvagnar samt miljöbussar. De tillkommande investeringar som landstingsfullmäktige i april 2010 (LS 0912-1066), efter begäran från SL, beslutade godkänna genom omdisponeringar där det egentligen inte fanns ett utrymme för SL att göra de omdisponeringar som beslutet förutsatte. I samma ärende beslutade fullmäktige att fordon till pendeltågstrafiken skulle beaktas i budgeten för 2011-2015. SL har ändå redovisat utgifter i form av ett förskott på 400 mnkr under 2010. Fullmäktige beslutade i december om en utökning av SL:s investeringsvolym för 2010. Beslutet om att utöka ramen relaterades dock inte till specifika projekt. Investeringsutfallet per december motsvarar en upparbetningsgrad på 95 procent i förhållande till den utökade investeringsbudgeten på 4 900 mnkr.
Investeringar mnkr T-bana Pendeltåg Lokalbanor Buss Övrigt Tillkommande investeringsbeslut Summa Utfall 2010 790 671 1 900 656 416 229 4 662 Budget 1 2010 1 387 323 2 095 672 -24 0 4 453 Budget 2 2010 1 181 284 1 957 703 -25 800 4 900

4 Revisionskontoret 2011-03-17

2.2.1 Investeringsbudgeten

Inför årsrapporten har en fördjupad granskning genomförts med fokus på de tre tillkommande investeringsobjekten avseende anskaffning av fordon till pendeltågstrafiken mellan Arlanda och Uppsala, anskaffning av begagnade spårvagnar samt miljöbussar. De riktlinjer som finns i investeringsprocessen beträffande omdisponeringar är i viss mån otydliga. Enligt revisionens tolkning av investeringsprocessens regler är dock det faktiska utrymmet för att göra omdisponeringar inom beslutad ram begränsad. SL har rätt att för visst räkenskapsår göra omdisponeringar i tid men inte från ett objekt3 till ett annat. Enligt revisionens bedömning är det därför olämpligt att besluta om tillkommande investeringar där det hänvisas till finansiering inom SL:s investeringsram, om det inte redan i beslutsunderlaget framgår vilka omdisponeringar som ska göras för att finansiera investeringen. Ett konstaterande är att SL inte har gjort de omdisponeringar som krävs för att finansiera de tillkommande investeringar som har omfattats av denna granskning. Bedömningen är samtidigt att det inte heller hade varit möjligt enligt investeringsprocessens regler. När det gäller investeringen avseende fordon till pendeltågstrafik har fullmäktige beslutat att investeringens finansieringsbehov skulle beaktas i budgeten för 2011-2015. Det har därför i budgeten för 2010 inte funnits några medel avsatta för detta. Ändå har det redovisats ett förskott i form av en investeringsutgift på ca 400 mnkr under 2010. I beslutsunderlaget till landstingsfullmäktige framgick inte att medel för investeringen skulle komma att behövas under år 2010. Med hänvisning till nuvarande investeringsprocess är det i princip alltid nödvändigt då tillkommande investeringsobjekt beslutats att också besluta om att tillföra erforderliga investeringsmedel.
Beslutsunderlag

Revisionen har tidigare riktat kritik mot bristande beslutsunderlag vid investeringar i och med att SL tidigare inte tog hänsyn till driftbudgeten vid beslut om investeringar. Sedan 2009 finns en generell kalkylmodell framtagen för detta som innebär att driftskostnader skall bedömas för investeringens fem första år och därmed även hanteras i budgeten. För att säkerställa tillämningen av denna princip bör SL:s interna kontrollplan också förtydligas avseende detta.
2.2.2 Avbruten upphandling av nya tunnelbanetåg

Det nya signalsystemet för röda linjen förutsätter att nya vagnar anskaffas. Förfrågningsunderlag rörande anskaffning av nya tunnelbanevagnar (C30) fastställdes av styrelsen i november 2009. Anbuden som inkom till SL i september 2010 utvärderades under oktober-december 2010. Den 25 januari 2011 avbröt SL upphandlingen av nya tunnelbanetåg. Inget av de inkomna anbuden har enligt SL uppfyllt de ställda kraven och har inte legat
3

Anslagsbindningen är på objektsnivå respektive ”gruppnivå” för ospecificerade

investeringsobjekt.

5 Revisionskontoret 2011-03-17

inom de ekonomiska ramarna. SL gör en omstart i processen inför en ny upphandling, med bland annat en översyn av förfrågningsunderlaget i syfte att bland annat sänka investeringskostnaden, inför en ny upphandling.
2.3 Verksamhetsmässigt resultat

Landstingsfullmäktiges övergripande mål för SL är en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken inom de finansiella ramar som angivits. SL ska bland annat prioritera arbetet för en förbättrad kvalitet och punktlighet i hela SL-trafiken, förbättra trafikinformationen särskilt vid förseningar och andra trafikstörningar, verka för en tryggare kollektivtrafik, ökad tillgänglighet och vidta åtgärder för att motverka fusk och bristande betalningskontroll. Styrelsen har också i uppdrag att arbeta för att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka och att vidta åtgärder för att uppnå målen i landstingets miljöprogram. Fullmäktiges budget innehåller också en styrning genom särskilda årliga uppdrag. SL:s övergripande verksamhetsmål har fastställts av styrelsen i Strategisk plattform 2010-20144. SL:s verksamhetsplan 2010 beskriver de satsningar som är planerade för att uppnå de övergripande målen. Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av dels fullmäktiges, dels styrelsens mål och uppdrag.
2.3.1 Resandeutveckling och trafikplanering
Positiv resandeutveckling

Enligt SL:s strategiska plattform ska all utveckling av SL-trafiken utgå från resenärernas önskemål och behov, med målet att uppnå fler och mer nöjda kunder. Målet för antal resenärer per vardag är enligt SL satt med utgångspunkt i att SL-trafiken ska öka sin marknadsandel. Enligt SL:s tidigare helårsprognos räknade man med att resandet skulle öka med 1 procent, vilket var betydligt lägre än målet för 2010. Utvecklingen under september – december var dock positiv och resandeökningen för helåret blev 2,3 procent jämfört med 2009, vilket innebär att målet på 2,4 procent i princip uppnåddes. Befolkningstillväxt, ökat antal sysselsatta, högt bensinpris, snö och kyla samt utökad trafik på bland annat Roslagsbanan och Tvärbanan har enligt SL påverkat resandet positivt under 2010.

Hur uppnås målet om fler resenärer?

Enligt landstingsfullmäktiges mål för SL, som anges i budgeten 2010, ska trafikupphandlingar innehålla incitament för att bland annat locka fler resenärer till kollektivtrafiken och inriktas på funktionella krav i stället för detaljstyrning. Under 2010 har två stora bussupphandlingar avslutats med trafikstart under 2011: Bussupphandlingen (E19) är den största som SL hittills genomfört. Utbudskilometern5 i det upphandlade området är ca 29 miljoner kilometer per
4

Nacka-Värmdö, HuddingeBotkyrka-Söderort

Plattformen fastställdes av SL-styrelsen i maj 2009 och gäller tillsvidare i

enlighet med styrelsebeslut i april 2010.

6 Revisionskontoret 2011-03-17

år. Keolis Sverige (tidigare Busslink) tilldelades de bägge upphandlade områdena med trafikstart i augusti 2011. Enligt avtalet ska Keolis medverka till att SL:s strategiska mål för kollektivtrafiken uppnås. Keolis ska via sitt utförande av uppdraget öka såväl det kollektiva resandet som dess marknadsandel i trafikområdet. Drivkrafter i uppdraget utgörs av ekonomiska incitament i form av rörlig ersättning och bonus bland annat beroende av antal påstigande resenärer. Konkreta mål för uppdraget är t.ex. att resandeökningen skall vara 1,5 procent högre per år än befolkningsökningen i trafikområdet. Incitamentskonstruktionerna bygger på fastlagda basnivåer för resande, som om nivåerna överträffas resulterar i bonus.
Norrtälje

Nobina tilldelades det upphandlade området (E19B) med trafikstart i juni 2011. Enligt avtalet ska Nobina medverka till att SL:s strategiska mål för kollektivtrafiken uppnås. Nobina ska via sitt utförande av uppdraget sträva efter att öka antalet kollektiva resenärer, både antalet i sig samt antalet i förhållande till det totala resandet i trafikområdet. Drivkrafter i uppdraget utgörs bland annat av ersättning baserat på antal Verifierade Betalande Påstigande resenärer avseende vissa linjer (VBP-trafik). Resterande linjer ersätts efter utförd produktion baserad på av SL beställd trafikvolym. Enligt avtalet kan SL under avtalstiden komma att införa en marknadsandelsbonus för ökad marknadsandel i trafikområdet för busstrafiken i förhållande till biltrafiken. I syfte att öka antal resenärer har Nobina rätt att inom ramen för uppdragsavtalet föreslå tillkommande linjer, ändrad linjedragning och/eller reduktion av linjer i området. Den stora bussupphandlingen avseende Nacka-Värmdö och HuddingeBotkyrka-Söderort är mindre funktionsinriktad och mer detaljstyrd jämfört med den mindre bussupphandlingen avseende Norrtälje. Drivkrafterna för ökat resande ser olika ut i de granskade avtalen och är kraftfullare i den mindre Norrtälje-upphandlingen som baseras på antal verifierade betalande påstigande resenärer avseende vissa linjer. SL har under 2010 arbetat huvudsakligen efter två handlingslinjer; dels att förstärka kompetensen och organisationen för att axla trafikplaneringsansvaret, dels med ett framtagande av olika planeringsdokument. SL har utvecklat trafikplaneringsarbetet, bland annat genom den årliga trafikförsörjningsplanen, som för 2010 och 2011 tagits fram i samarbete med Waxholmsbolaget. Trafikförsörjningsplanen innehåller kommande förändringar i trafikutbudet, i tillgängligheten och i den särskilda kollektivtrafiken med fokus på ett ökat resande.

Starkare drivkraft för ökat resande i de nya bussavtalen

Trafikplanering

5

Utbudskilometer: avser det avstånd på linjevarianter för respektive linje,

hämtade från SL:s realtidsplattform, som bygger på avståndsvärden i meter från Automatisk trafikanträkning (ATR-mätning).

7 Revisionskontoret 2011-03-17

Trafikplan 2020

I augusti godkände styrelsen Trafikplan 2020 som är en konsekvensbeskrivning av RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen och politiska direktiv. Trafikplanen omfattar spår- och stombusstrafiken och ger en övergripande bild av resursbehovet för att kollektivtrafiken ska kunna svara upp mot en ökad efterfrågan. SL arbetar vidare med att ta fram en genomförandestrategi för trafikplaneringen i RUFS 2010, som beräknas vara klar i början av 2011. Den pågående översynen inom SL har bland annat resulterat i förslag till revidering av de övergripande målen och beslut om en ny organisationsstruktur. Ett av de övergripande målen anges vara att bidra till en hållbar utveckling av regionen och där ett styrande mått är kollektivtrafikens andel i förhållande till biltrafiken. Då det gäller den beslutade nya organisationen gäller att trafikplaneringsfrågorna utgör en sektion under avdelningen för Strategisk utveckling. Ansvaret omfattar trafikförsörjningsprogram, trafikplaner och genomförandeplaner samt även ansvar för att utarbeta strategier. Sammantaget bedömer revisionskontoret att SL till stor del genomfört eller är på väg att genomföra de rekommendationer som revisionen tidigare givit. Det som återstår är bland annat att redovisa mer samlade strategier avseende möjligheterna till ökat kapacitetsutnyttjande i spårtrafiken liksom möjligheterna till att minska andelen biltrafik. I samband med beslut om politisk ledningsorganisation har fr.o.m. 2011 en särskild trafiknämnd inrättats med ansvar för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Det innebär bl.a. att trafikplaneringsansvaret flyttas till den nyinrättade trafiknämnden. Revisionen avser att under 2011 initiera ett granskningsprojekt Trafikplaneringen i landstinget med en uppföljning av dels de nya ansvarsförhållandena, dels de av fullmäktige tidigare givna planeringsuppdragen.
2.3.2 Trafikproduktion och produktivitet

Produktiviteten mätt i sittplatskilometer ned 7,6 procent

Trafikproduktionen mätt i antalet sittplatskilometer minskade med 2,1 procent jämfört med föregående år. Tunnelbanan svarar för en minskning med ca 8 procent och lokalbanorna en ökning med ca 16 procent. Produktiviteten mätt i sittplatskilometer per justerad krona har gått ned med 7,6 procent. Antalet personkilometer ökade med 2,2 procent jämfört med föregående år. Ökningen omfattar samtliga trafikslag där lokalbanorna svarar för en ökning med drygt 11 procent. Övriga trafikslag har ökat med mellan 1-3 procent. Produktiviteten mätt i personkilometer per justerad krona har gått ned med 3,6 procent.

Produktiviteten mätt i personkilometer ned 3,6 procent

8 Revisionskontoret 2011-03-17

Produktiviteten har enligt SL bland annat påverkats negativt av ett flertal faktorer som exempelvis avstängningar av tunnelbanans blå linje, inställd trafik under snökaoset i början av året och två stora strömavbrott i tunnelbanan. Den pågående översynen av SL innefattar bland annat en ny uppföljningsmodell med nya mätetal. Nettokostnaden per personkilometer uppgår till 2,29 kr/km jämfört med 2,21 kr/km 2009. Utfallet är högre än målet för 2010 på 2,19 kr/km. Skattefinansieringsgraden uppgår till 51,2 procent jämfört med budgeterat 49,4 procent.
2.3.3 Tillgänglighet
Mål och utfall 2010

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för handikappolitiken med åtgärder för att förbättra tillgängligheten i samhället. Enkelt avhjälpta hinder ska enligt målsättningen i den nationella handlingsplanen vara undanröjda senast vid utgången av år 2010. I enlighet med Riksdagens nationella handlingsplan tog SL fram ett handlingsprogram för 2006-2010. Nedan visas målnivåer och utfall för de tre senaste åren:
Styrmått Andel trafikpersonal som genomgått insiktsutbildning senaste 5 åren Andel busslinjer med garanterad tillgänglighet (låggolv eller lyft) Andel låggolvsbussar Andel t-banestationer med taktil varningsmarkering på plattformar Andel bussar med ramp eller lyft Antal trafikavtal med särskilda krav på tillgänglighet Andel t-banestationer med höjdanpassade plattformar Mål % 2010 100 100 85 100 90 100 100 Utfall % 2010 100 68 83 83 84 100 80 Utfall % 2009 53 47 77 61 66 42 78 Utfall % 2008 23 16 69 45 51 23 45

Positiv utveckling av styrmått och måluppfyllelse

En väsentlig förbättring har ägt rum i kollektivtrafiken de senaste åren. Samtliga styrmått har utvecklats positivt och måluppfyllelsen har förbättrats avsevärt under 2010 särskilt vad gäller personal som genomgått insiktsutbildning och trafikavtal med särskilda krav på tillgänglighet. SL har dock inte uppnått alla måtten så som exempelvis tillgängliga busslinjer. Många bussterminaler har tillgänglighetsanpassats under perioden 2006-2010 och alla bussar har numera utrustats med teknik för yttre utrop. Samtliga bussar har automatisk visning av nästa hållplats med såväl utrop som elektroniska skyltar. Förklaringen till den bristande måluppfyllelsen är främst att entreprenörerna inte har bytt ut så många bussar som förväntat. Enligt SL beräknas 100 procent låggolvade bussar uppnås först vid årsskiftet 2011/2012.

9 Revisionskontoret 2011-03-17

Införandet av kännbara golvmarkeringar på plattformar i tunnelbanan har tidigare försenats på grund av tekniska problem. De stationer som inte är åtgärdade är inte bara de längs Hagsätrabanan utan också några stationer där den framtagna metoden inte gick att använda p.g.a. problematiskt underlag. En ny metod och eventuellt annan typ av lister/plattor utreds f.n. Under 2011 ska det som inte hunnits med åtgärdas. För det fortsatta arbetet inom området har SL tagit fram en långsiktig och en kortsiktig plan och riktlinjer för hur olika miljöer i kollektivtrafiken ska utformas för att tillgodose olika gruppers behov. Rekommendation: • SL bör ta initiativ så att Waxholmsbolaget involveras i samarbetet mellan SL-trafiken och färdtjänsten för att med mer kraft komma tillrätta med tillgänglighetshinder i brytpunkterna mellan trafikslagen, i såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken.
2.3.4 Säkra bussar i kollektivtrafiken

Busstrafiken i länet sköts av tre olika entreprenörer, Arriva, Keolis och Nobina. Under 2010 uppgick antalet bussar i SL-trafiken till drygt 2 000 bussar varav huvuddelen ca 1 200 bussar ägs av entreprenörerna. SL:s ägande omfattar drygt 800 bussar, främst miljöbussar och bussar som köptes in i samband med tidigare trängselförsök, som hyrs ut till entreprenörerna.
Däckstandard

När SL upphandlar busstrafik ställs bland annat detaljkrav beträffande bussarnas däck. Enligt gällande lagkrav ska bussar med en totalvikt över 3,5 ton ha däck med ett mönsterdjup på minst 5 mm vid vinterväglag under perioden 1/12 t.o.m. 31/3. Kravet gäller för samtliga däck på dessa fordon. Bussar med en totalvikt under 3,5 ton ska under den tid då vinterdäck är obligatoriskt ha minst 5 mm mönsterdjup på samtliga däck. Övrig tid minst 3 mm mönsterdjup på samtliga däck. I början av mars 2010 lämnade entreprenörerna på uppdrag av SL:s VD, en allmän redovisning över däckens standard och kvalitet som redovisades på SL:s styrelsemöte i mars 2010. Redogörelsen omfattade bland annat regler och rutiner för däckstyp, mönsterdjup, service och säkerhetskontroller. Av trafikentreprenörernas redovisning framgår bland annat att entreprenörerna anpassar däcken på sina bussar, i samråd med däckleverantören, till det väglag som är mest förekommande i området. Bussföretaget Arriva6 omfattar totalt ca 650 bussar i Sverige. I stockholmsområdet använder Arriva generellt allvädersdäck, dock har försök med vinterdäck med vintermönstring (ice-grip) genomförts under förra vintern.

6

Arriva kör busstrafik åt SL på Ekerö och i Sigtuna/Upplands Väsby/Vallentuna.

10 Revisionskontoret 2011-03-17

Bussföretaget Keolis7 Sverige (tidigare Busslink) omfattar totalt ca 1 300 bussar i Sverige. Busslink har samma regler och rutiner i Västernorrland som i Stockholm. I stockholmsområdet använder företaget däck där mönstret på drivhjulen är grovmönstrat för bättre fäste. Bussföretaget Nobina8 Sverige (tidigare Swebus) omfattar totalt ca 2 100 bussar i Sverige. Nobina använder andra däck i Umeå, till största del friktionsdäck, men även dubbdäck på ett mindre antal fordon. I stockholmsområdet använder Nobina allvädersdäck och säkerställer mönsterdjupet genom egna mätningar. Enligt Trafikverket finns det inget krav på att bussar ska vara utrustade med vinterdäck. Ekonomiska och miljömässiga nackdelar gör att bussföretagen oftast avstår från att använda dubbdäck. När SL upphandlar busstrafik ställs utöver detaljkrav på däcken även andra krav på entreprenörerna avseende bussarnas säkerhet och kvalitet. I första hand följer SL den branschpraxis som kommer till uttryck i Buss 20109, men kan i vissa fall ställa ytterligare krav. I nya upphandlingar har SL bland annat krav på att manövrering och funktion av säkerhetsrelaterad utrustning skall vara enhetlig. Visar det sig att det finns säkerhetsrisker på grund av att bussarna har olika säkerhetssystem åligger det entreprenörerna att rätta till detta. Det kan exempelvis gälla manövrering och funktion hos dörrsystem.
Besiktningsstatistik bussar

Besiktningsstatistiken10 i Stockholms län visar att av totalt 2 676 besiktigade bussar över 3,5 ton, godkändes 62 procent utan anmärkning år 2010 (snittet i landet ligger på 56 procent). Av dem som underkändes hade 28 procent fel som krävde efterkontroll. Enligt bilprovningen är brister i bromssystemet den vanligaste orsaken till underkännande. Enligt Bilprovningen finns ett samarbete med Keolis och Nobina som innebär att dessa varje månad får en sammanställning av besiktningsresultatet avseende bussarna. SL gör ingen regelmässig kontroll av bussarnas skick vid entreprenörsbyten. Det är enligt SL en affär mellan entreprenörerna. De bussar som SL äger besiktigas i samband med entreprenörsbytet av berörda entreprenörer tillsammans med SL. Detta görs utan inblandning av Bilprovningen. Upp7

Upphandlingskontroll

Keolis kör busstrafik åt SL i Stockholms innerstad, Norrtälje, Täby, Österåker,

Vaxholm, Danderyd, Lidingö, Haninge, Nynäshamn, Solna/Sundbyberg, Sollentuna och Söderort.
8

Nobina kör busstrafik åt SL i Bromma, Huddinge/Botkyrka, Järfälla/Upplands Buss 2010: beskriver de funktionskrav som går utöver gällande lagstiftning och

Bro, Nacka/Värmdö, Södertälje och Tyresö.
9

som branschen gemensamt har enats om är av intresse för resenären. Ett delprojekt inom ramen för fördubblingsprojektet.
10

Bilprovningens besiktningsstatistik 2010.

11 Revisionskontoret 2011-03-17

handlingskontroller görs för att den avgående entreprenören har ett ansvar för att åtgärda eventuella brister och se till att bussarna är i avtalat skick i samband med överlämnandet till ny entreprenör.
Utförd trafik

Sett över hela året har bussarna utfört 99,6 procent av den beställda trafiken under 2010 och har, med undantag av 2008, legat på denna nivå under de senaste fem åren. Vitet för att ställa in en busstur är beroende på avtalet, men oftast är det enligt SL relaterat till turens längd och tid. Om entreprenören däremot ställer in en tur utan att meddela SL blir vitet mellan 3 000 och 10 000 kr beroende avtalet. Revisionskontoret har tidigare11 konstaterat att en inte obetydlig andel av antalet inställda turer och förseningar i busstrafiken hade sin orsak i fordonsfel och att SL tydligare behövde kontrollera bussarnas underhåll och standard. Aktuell besiktningsstatistik i Stockholms län visar att andelen godkända bussar utan anmärkning ligger över genomsnittet. Men eftersom fordonsfel på grund av eftersläpande underhåll enligt SL är en faktor som påverkat punktligheten i busstrafiken negativt under 2010 bör SL:s avtalade säkerhets- och kvalitetskrav följas upp, dels genom att SL löpande tar del av entreprenörernas besiktningsresultat avseende bussarna i SL-trafiken, dels genom löpande kontroller av bussarnas standard. På detta vis kan SL i större grad själva säkerställa att punktligheten och den utförda busstrafiken inte påverkas negativt av bristande underhåll. I dagsläget gör SL enbart stickprov av att bussarna är besiktigade och vilket besiktningsresultat de har. I de nya avtalen ska SL dock kunna göra en kontinuerlig uppföljning av bussarnas kontrollbesiktningar.
2.3.5 Trygghetsprojektet

SL bör i större grad säkerställa bussarnas standard

Trygghetsprojektet som formellt startades i oktober 2005 var en sammanslagning av ett flertal mindre projekt som inledningsvis omfattade kameraövervakning i spårfordon och bussar. Projektet bestod från början av tio delar där bland annat olika databaser, övervakningssystem, kameror och larm skulle köpas in. Dessa delar skulle sedan lämnas över till teknikförvaltning och linjeorganisationen. Målet var att upprätta en trygghetscentral varifrån personella resurser via tekniska hjälpmedel skulle styras dit där de för stunden mest behövdes. I den tidplan som redovisades i underlaget till beslutet om projektet var november 2008 slutdatum för hela införandet.
Kvalitetsproblem och uteblivna leveranser

Projektet stötte på problem tidigt med dålig kvalitet på levererade produkter. Defekter upptäcktes bland annat i centralsystem och i system för kameraövervakning i bussar. Trots detta utfördes betalningar till leverantören innan leveranser var testade och godkända. En allvarlig följd blir att det är omöjligt att hävda att systemen är formellt levererade vilket i sin tur leder till att garantin inte börjar gälla. För SL har det inneburit en extra kostnad för arbeten som skulle kunna anses vara garantiarbeten.
11

I projektrapport 2/2007 granskade revisionskontoret bland annat underhållet

av bussar.

12 Revisionskontoret 2011-03-17

Bristande styrning och uppföljning

Projektet kantades sedan under de följande åren av uteblivna leveranser, kvalitetsproblem på utrustning, dålig kommunikation med leverantörer och nästan obefintlig avtalsuppföljning. Det som har iakttagits i SL:s interna revisioner visar på otydlig ansvarsfördelning, dålig styrning och svagt intresse från ledningsgrupp och projektsponsor, sluten projektkultur och oerfarna projektledare. Den ursprunglige projektledaren har agerat självsvåldigt och utan någon större insyn. Flera konsulter har funnits i projektet vilka har varit starkt drivande i teknikfrågor och därmed även drivit själva projektet. Samtidigt har styrgrupp och sponsor inte agerat nämnvärt. Tidplaner, mål, uppföljning och budget har varit otydliga. Sammanfattningsvis har projektets utveckling och styrning haft stora brister fram till 2009.

Ny tidplan och inriktning

Under 2009 togs en rad beslut av VD och av projektets styrgrupp. Huvudprojektledare och projektsponsor byttes ut. Spårbeträdandelarm och trygghetstelefon lyftes ur projektet. SL bröt med huvudleverantören p.g.a. konflikter om betalningar och kvalitetsfrågor. Ny tidplan och ny inriktning beslutades med fokus att avsluta projektet senast första kvartalet 2010. VD beslutade även om revision på hela Trygghetsprojektet. Formellt avslutades Trygghetsprojektet i maj 2010 men det har tagits fram ett nytt genomförandebeslut vars inriktning är att leverera de tekniska delar som inte levererades eller som inte fungerade i det ursprungliga projektet. Spårbeträdandelarm, brandlarm, trygghetstelefon och viss kameraövervakning (huvudsystem, nödutgångar och spårfordon) har inte levererats. Ny kravanalys ska tas fram för hela systemet. Resterande krav från Trygghetsprojektet ligger enligt SL för analys i det nya projektet TMSL (Trygg med SL). SL:s investering i övervakningskameror till bussarna motsvarade ca 102 mnkr. Eftersom dessa visat sig inte fungera har en utrangering gjorts med kvarvarande bokfört värde på 82 mnkr, vilket påverkat resultatet 2010. En juridisk bedömning pågår angående SL:s möjligheter att erhålla kompensation för problem och merkostnader. Sammanfattningsvis bedömer revisionskontoret att Trygghetsprojektet har drivits på ett sätt som inneburit stora onödiga kostnader och att orsakerna till detta till stor del beror på bristerna i projektets styrning. VD har under 2009 vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med problemen, dels i Trygghetsprojektet dels i projektstyrningen generellt. SL behöver fortsätta sitt arbete med att förstärka sina insatser för att förbättra styrningen av stora projekt.

13 Revisionskontoret 2011-03-17

2.3.6 Punktlighet och tillförlitlighet
Andelen kunder i tid under SL:s mål

Andelen kunder i tid12 sett över alla trafikslag är enligt SL:s mätningar 84 procent år 2010, vilket är en försämring jämfört med föregående år och under SL:s interna mål 2010 på 89 procent. Utfallet för pendeltågtrafiken är 11 procent lägre än föregående år och speglar de många problem som pendeltågstrafiken drabbats av under 2010. Ackumulerat över hela året har punktligheten försämrats för samtliga trafikslag jämfört med föregående år och SL når därmed inte målen för 2010. Försämrad punktlighet noteras särskilt för pendeltågtrafiken, Roslagsbanan och Saltsjöbanan. Spårväg City som saknar jämförelsedata hade en punktlighet på 96,9 procent och har utfört 97,9 av den beställda trafiken under 2010.
Punktlighet¹ % Pendeltåg Tunnelbana Buss Lokalbanor² Spårväg City 91,5 95,5 93,0 97,2 84,8 94,8 88,7 92,6 96,9 90 95 91 95 88 94 91 96 85 93 91 95 81 91 92 96 Mål 2010 2010 2009 2008 2007 2006

Försämrad punktlighet

¹ En avgång räknas som icke punktlig om den avgått mer än 3 min sent eller 1 min tidigt.
² Oviktat genomsnitt av de fem lokalbanornas punktlighet (Roslagsbanan, Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan). Pendeltågtrafiken hårt drabbad

Pendeltågstrafiken har drabbats av många störningar med inställda avgångar under hela 2010. Förutom snöproblem och tjällossning under årets första månader har pendeltågstrafiken påverkats av långvariga problem med signalställverken på sträckan Bålsta – Kungsängen och störningarna under signalinkopplingen i Sundbyberg. September månad var speciellt hårt drabbad av bland annat nedrivna kontaktledningar vid Årstaberg och Karlberg, strömförsörjningsproblem från anläggningen i Älvsjö och en oljeläcka i Rotebro. Problemen fortsatte även under oktober och november. Pendeltågen har utfört 96,6 procent av den beställda trafiken under året, jämfört med 98,5 procent 2009,

X60-fordon

Under 2010 har X60-fordonen i pendeltågtrafiken haft problem med bland annat dörrar, fotsteg och växellådor vilket skapat ytterligare trafikstörningar i pendeltågtrafiken. Moderna tåg är enligt SL utformade med plant insteg för att göra det enkelt att stiga ombord även med rullstol eller barnvagn. Konsekvensen blir att dörrarna ligger mycket nära plattformen och
12

Andel kunder i tid: antal påstigande som ej drabbas av förseningar pga. sena

avgångar (-3 min), tidiga avgångar (+1 min) eller inställda avgångar/stopp i trafiken i relation till det totala antalet påstigande.

14 Revisionskontoret 2011-03-17

om plattformarna inte hålls fria från snö och is uppstår därför problem med dörrarna. Det ursprungliga målet 2010 om att 64 av de totalt 71 inköpta X60-fordonen skulle vara trafiksatta varje dag efter april månads utgång reviderades under året till 58 fordon fram till 25 juni och 62 fordon till den 23 augusti, därefter en ökning till 64 fordon. Under sommarperioden ökade dock kvalitetsbristerna på X60 vilket fick till följd att målet med 62 fordon i trafik varje vardagsmorgon inte kunde uppnås. För att komma tillrätta med garantifel och övriga löpande fel begärde SL en handlingsplan från Stockholmståg och fordonsleverantören Alstom och under mars och april pågick enligt SL arbeten med att åtgärda fordonen. Vissa återstående aktiviteter kommer att genomföras under 2011 tillsammans med trafikföretaget Stockholmståg och fordonsleverantören Alstom för att åtgärda garantifel och andra fel. Under våren 2010 togs beslut om fordonsanskaffning av nytt pendeltågssystem mellan Stockholm och Uppsala och en beställning genomfördes på totalt 12 stycken X60-fordon med leverans under 2012. I denna beställning säkerställdes även möjlighet till optionsavrop för framtida behov.
Tunnelbanan

Punktligheten i tunnelbanetrafiken har förutom snöproblemen påverkats av personalbrist, problem med halt spår samt underhållsrelaterade fel som lett till brist på trafikklara fordon. Vad gäller tillförlitligheten, det vill säga utförd beställd trafik, når tunnelbanan 97,5 procent under 2010, jämfört med 99,3 procent 2009. Även busstrafiken har påverkats av bristande snöröjning med framkomlighetsproblem i början av året. I övrigt har punktligheten i busstrafiken främst påverkats av personalbrist samt olika typer av fordonsfel och fordonsproblem. Bussarna har utfört 99,6 procent av den beställda trafiken under 2010, en i stort sett oförändrad tillförlitlighet jämfört med 2009. Vad gäller lokalbanorna är det främst Saltsjöbanan och Roslagsbanan som drabbats av trafikstörningar under året. Saltsjöbanan har exempelvis drabbats av växelfel, urspårning och problem med solkurvor och under hösten påverkades punktligheten negativt till följd av hastighetsbegränsningar för att sänka buller och förebygga lövhalka. Arbetet med Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad har inneburit avstängningar av trafiken under juli och augusti. Under sommaren och hösten ledde också strömförsörjningsfel, signalfel och växelfel till trafikstörningar. Lokalbanorna13 har utfört 99,1 procent av den beställda trafiken under året, en i stort sett oförändrad tillförlitlighet jämfört med 2009.

Bussar

Lokalbanor

13

Oviktat genomsnitt av de fem lokalbanornas punktlighet (Roslagsbanan,

Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan).

15 Revisionskontoret 2011-03-17

Endast ca 40 procent av årets budgeterade incitamentsmedel på 114 mnkr har förbrukats under 2010. Kostnaderna är lägre framför allt för tunnelbana och buss. Busstrafiken påverkas enligt SL bland annat av nya avtalskonstruktioner med lägre incitamentsbelopp än tidigare. Lägst incitamentsutfall jämfört med budget noteras för punktligheten som försämrats för samtliga trafikslag.
Åtgärdsplan extrema väderförhållanden

Inför vintern 2010/11 har förändringar gjorts i styrning och ledning av resurser för snöröjning. SL har med trafik- och underhållsentreprenörena för tunnelbanan och lokalbanor träffat nya avtal där ansvaret för exempelvis avrop av snö- och isröjningsinsatser samt styrning av växel- och strömskenevärme nu sker direkt av trafikentreprenören mot underhållsentreprenören. Under 2011 planeras det första av totalt fem multifordon för snöröjning att levereras. Under året har störningshanteraren (JustNu-applikationen) förts ut från SL Kundtjänst till respektive trafikentreprenör. SL har under året arbetat för att förbättra störningsinformationen bland annat genom att ta fram funktionskrav för ett nytt skyltsystem för Pendeltåg, Roslagsbanan, Tvärbanan och Buss, att fortlöpande ”rulla ut” JustNu-tekniken till Roslagsbanan och Pendeltåg och att signalera trafikavvikelser i Reseplaneraren på SL:s hemsida. SL har också arbetat för att ge bättre förutsättningar för personalen genom utbildning och tjänsten ”SL-trafiken just nu” avseende tunnelbana och pendeltåg. Trafikinformationsansvaret för pendeltågen överförs också successivt från Trafikverket till Stockholmståg. Åtgärder har även vidtagits för att kunna hantera större störningar, bl.a. en workshop för att arbeta fram bättre samverkan mellan trafikentreprenörerna samt även en förbättrad skyltning av ersättningshållplatser för tunnelbanan. Sammantaget bedömer revisionskontoret att SL under 2010 arbetat i linje med revisionens rekommendationer. En hel del arbete återstår dock, inte minst den fortsatta implementeringen av JustNu-tillämpningarna.
2.3.7 Nöjda resenärer

Störningsinfor mation

74 procent nöjda resenärer Försämrad nöjdhet för pendeltåg och saltsjöbanan

Sett över alla trafikslag visar SL:s mätningar att 74 procent av resenärerna är nöjda med SL-trafiken och att andelen missnöjda resenärer utgör 10 procent, vilket är i linje med de uppsatta målen för 2010. Försämrad nöjdhet noteras för pendeltågtrafiken där de tre senaste årens positiva utveckling från 49 till 67 procent vänt och nu ligger på 60 procent, beroende på omfattande trafikstörningar under året. Missnöjet i tunnelbanetrafiken rör främst tidhållning, trängsel, störningsinformation samt personalens bemötande. Även Saltsjöbanan uppvisar en försämrad kundnöjdhet beroende på trafikstörningar under året.

16 Revisionskontoret 2011-03-17

... med kraftigt försämrad nöjdhet avseende tidhållning

Sett över alla trafikslag visar höstens mätningar att ca 60 procent av resenärerna är nöjda med tidhållningen, jämfört med 68 procent hösten 2009. Kraftigt försämrad nöjdhet noteras för pendeltågtrafiken där de tre senaste årens positiva utveckling vänt och nu ligger på 34 procent. Även Saltsjöbanan uppvisar en väsentligt försämrad kundnöjdhet från 75 till 53 procent 2010.
2.3.8 Miljö Steg 5

Hela AB SL omfattas av ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Under 2010 har färdtjänstverksamheten integrerats i SL:s miljöledningssystem. Landstingets miljöprogram Miljö Steg 5 genomförs åren 2007-2011. För SL:s del innebär detta att bolaget bl.a. ska vidta de åtgärder som krävs för att nå målet om att 50 procent av bussflottan ska drivas med förnybara drivmedel vid utgången av 2011. De förnybara drivmedel som förekommer i SL:s busstrafik är etanol och biogas samt diesel med inblandad RME (rapsmetylester).
Fler biogas- och etanolbussar

Antalet miljöfordon har enligt SL utökats med 28 biogasbussar och 127 etanolbussar under 2010. Andelen bussar som drivs med etanol eller biogas har därmed ökat från 26 till 33 procent av den totala bussflottan. Tillsammans med inblandningen av RME i dieseln innebär detta att andelen bussar som vid årsskiftet drivs med förnybart drivmedel har ökat till 36,3 procent 2010 jämfört med 29,6 procent 2009. Landstingets riktvärde för 2010 är 45 procent. Prognosen för andelen förnybart drivmedel vid utgången av år 2011 visar dock enligt SL på att man kommer att nå över 50procentsmålet. Andelen förnybar energi till SL:s verksamhet (buss-, spår- och färdtjänsttrafik samt lokaler) ökade till 66 procent år 2010, jämfört med 64 procent 2009. Utfallet ligger något under målet för 2010. Andelen förnybar energi ökade enligt SL för alla ingående verksamheter utom för spårtrafiken som redan uppfyller 100 procent förnybar energi.
2.3.9 Fullmäktiges uppdrag – avveckling av dotterbolag

Andelen förnybar energi har ökat

Förvärvet av övriga delägares samtliga aktier i SL Kundtjänst AB har enligt SL skett per 31/12 2009. Den 5 maj 2010 tog callcenterföretaget GoExcellent över driften av trafikinformation, synpunktshantering och resegarantiadministration inom SL Kundtjänst AB och driften av SL-centerverksamheten, med personal, lokaler och inventarier. SL räknar med att minska sina driftkostnader från 95 till 60 miljoner kronor per år. GoExcellent har tagit fram ett koncept som man kallar Customer Center, en arbetsmetodik som sätter kunden i centrum och syftar till ökad servicegrad.

17 Revisionskontoret 2011-03-17

Åtgärder avseende reducering av SL:s ägande i AB Transitio avvaktar den pågående utredningen avseende framtida inriktning och ägande av Transitio. Utredningen görs på uppdrag av landstingdirektörerna i ett antal samverkande landsting. Under 2010 har SL:s andel i Busslink avyttrats.
2.4 Ekonomi och verksamhetsstyrning

Revisionskontoret har genomfört ett antal fördjupade granskningar och projekt som berör styrfrågorna blad annat inom områdena ärendehantering, trafikavtalsstyrning, projektstyrning, samordning av biljetthantering och färdtjänstverksamheten.
2.4.1 Ärendehantering – kompensation till SL-resenärer

Fullmäktige beslöt efter förslag från landstingsstyrelsen att bevilja SL:s resenärer en kompensation om 50 mnkr i syfte att kompensera resenärerna för brister i trafiken på grund av vintervädret14 SL:s styrelse beslöt vid ett extrainkallat sammanträde den 1 mars 2010 att hemställa hos fullmäktige att erhålla ytterligare landstingsbidrag om 50 mnkr för täckning av kostnaden för kompensationen till SL:s kunder. Som underlag för beslutet fanns en skrivelse daterad 2010-02-25 från SL:s VD. Av denna skrivelse framgår att VD, mot bakgrund av den extrema vädersituationen, fått i uppdrag den 22 februari av SL:s styrelseordförande att återkomma med ett förslag för hur resenärerna kan kompenseras för bristerna i SL:s trafik. Den 26 februari skickade SL ut ett pressmeddelande där det framgår att resenärerna kommer att få kompensation. SL:s styrelseordförande framträdde samma dag i media och informerade om kompensationen. Landstingsstyrelsen fattade beslut i ärendet den 3 mars och fullmäktige den 9 mars. Revisionen kan konstatera att ärendehanteringen inte har några formella brister, men att SL:s ledning agerat på ett sätt så att man genom informationen till allmänheten föregripit fullmäktiges beslut och därmed begränsat fullmäktigeledamöternas möjligheter att fatta ett oberoende beslut.
2.4.2 Nya tunnelbaneavtalet
Bristande intern kontroll och uppföljning

Revisionen har granskat SL:s förvaltning av det nya uppdragsavtalet för tunnelbanan (projektrapport nr 21/2010). Revisionen bedömer att det finns förutsättningar för en tillräcklig styrning och intern kontroll av tunnelbanans uppdragsavtal. Den interna kontrollen har dock inte varit tillräcklig under 2010. Orsaken är svårigheten att få en tillförlitlig trafikutbudsrapportering från entreprenören. Till följd av detta har analys, åtgärdsplaner, uppföljning av övrig rapportering och arbetet med verksamhetsutveckling fått stå tillbaka. Egentligen har SL ännu inte haft möjlighet att fullt ut bedöma om leveransen motsvarat ersättningen.
14

LS 1002-0196 (2010-03-16)

18 Revisionskontoret 2011-03-17

Ytterliga en aspekt som försvårar möjligheten att upprätthålla en tillräcklig intern kontroll är avsaknaden av systematiska riskanalyser. Riskanalyser behövs för att identifiera sannolika avvikelser som kan få stora negativa konsekvenser och som därmed kan behöva förberedas med handlingsplaner. Förväntningen på det nya avtalet var att det skulle leda till ett kvalitetslyft för tunnelbanan. Såvitt revisionen kan bedöma har det dock ännu inte hunnit ske några avgörande förbättringar avseende kvalitet eller resenärsvolym under det dryga året som avtalet varit i kraft. Samtidigt har kostnaden, exklusive trafikslagsgemensamma kostnader, för tunnelbanan ökat, vilket indikerar både en sjunkande kostnadseffektivitet och en försämrad produktivitet. Kostnadsjämförelser mellan åren är svåra att göra fullt ut. Detta beror bland annat på att SL inte redovisar trafikslagsgemensamma kostnader på respektive trafikslag, vilket innebär att det inte går att få en helhetsbild över kostnaden. Kostnaden har inte heller relaterats till något mått på produktion för att kunna ge en indikation på produktivitetsutvecklingen över tid. SL har en god möjlighet att både via månadsrapportering och direkt tillgång till IT-system hos entreprenören följa upp genomförandet av fordonsunderhållet. En god intern kontroll av underhållsverksamheten kräver dock även att regelbundna kontroller görs av att registrerade och signerade åtgärder faktiskt också har blivit gjorda, liksom stickprovsvisa statusbesiktningar av fordonen.
2.4.3 Spårväg City

Revisionens granskning av Spårväg City, med en särskild fördjupning 2010, planerades med utgångspunkt från den då rådande förutsättningen för trafikprojektet, nämligen att den tidigare planerade upphandlingen av koncession med OPS skulle ersättas med en upphandling enligt LUF (Lagen om Upphandling inom Försörjningssektorn).
Ändrad inriktning

Men, projektet Spårväg City/Djurgårdslinjen ändrade inriktning för tredje gången då SL:s styrelse i november 2010 beslutade att uppdra till VD att: – avvakta genomförandet av utbyggnad av Spårväg City västerut till dess att tätskiktsarbetena vid Sergels Torg är färdiga och i god tid dessförinnan återkomma till styrelsen med förslag på beslut. – fortsätta samrådet med Stockholms stad gällande dels hur förlängningen till T-centralen bäst kan genomföras i enlighet med förstudiens huvudalternativ, dels hur sträckningen därefter lämpligen bör se ut med beaktande av förstudien i kombination med SL:s kommande spårstrategianalys. – planera för genomförande av partiell utbyggnad av Spårväg City österut/norrut på sträckan Sergels Torg - Gåshaga brygga med tidig/senare utbyggnad, samt senast kvartal 2 återkomma till styrelsen för beslut om relevanta enskilda anskaffningar som möjliggör utbyggnaden och trafik-

19 Revisionskontoret 2011-03-17

sättningen och att i detta beslutsunderlag redovisa en kostnad och tidplan för genomförandet baserat på en högre detaljeringsgrad. Styrelsen tog vid novembermötet ingen ställning till alternativen tidig/senare utbyggnad. En viktig orsak till den förändrade inriktningen enligt ovan är de svårigheter som tydliggjorts då det gäller tätnings- och förstärkningsarbeten vid Sergels Torg. Enligt Stockholms stad kan dessa arbeten ta upp till 10 år att genomföra och en forcering av arbetet skulle komma att leda till mycket stora merkostnader. En ytterligare orsak är en osäkerhet om trafikeringsunderlaget på Kungsholmen är tillräckligt. I ärendet rekommenderas SL:s styrelse att uppdra till VD att genomföra projektet med traditionell finansiering med allmänna medel d.v.s. inte via OPS. Detta utesluter dock inte, enligt SL, att OPS kan komma att användas för andra delar av projektets finansiering och drift. Under 2010 har första etappen med bland annat en förlängning av Djurgårdslinjen från Norrmalmstorg till Sergels Torg i huvudsak slutförts. Av SL:s egen projektredovisning framgår att anläggningskostnaden i projektet ökat från den ursprungliga budgeten om 228 mnkr till en prognostiserad kostnad om 350 mnkr. Till detta kommer tillgänglighetsåtgärder vid hållplatserna, vilka kan komma att uppgå till 30-40 mnkr. Orsakerna till den mer än 50 procentiga kostnadsökningen anges enligt projektredovisningen vara en kombination av en ökad projektomfattning och bristande projektering i förhållande till förutsättningar som ursprunglig budget grundades på; detta i huvudsak beroende på en mycket pressad tidplan. Revisionen har i tidigare projektrapporter (6/2008 och 16/2009) lämnat synpunkter och bedömningar vad gäller planeringen och styrningen av trafikprojektet Spårväg City. Den händelseutveckling som nu kan redovisas bekräftar och förstärker dessa synpunkter. Revisionen ser därför positivt på det arbete som nu sker med att förstärka SL:s kompetens och organisation för att driva stora trafikprojekt. I den nya organisationen som införs vid SL har ett särskilt projektkontor inrättats med uppdraget att ”verka för att en god kvalitet avseende styrning, ledning, genomförande och rapportering av projekt uppnås inom SL”. Under 2011 kommer i enlighet med Revisionsplan 2011 en förstudie/granskningsprojekt genomföras med utgångspunkt från de nya förutsättningar som gäller för projektet Spårväg City etapp 2. Granskningen syftar till att bedöma styrningen samt affärsmässigheten i genomförandet.
2.4.4 Samverkan med Waxholmsbolaget

Under de senaste åren har fullmäktige i sina direktiv för SL, färdtjänsten och Waxholmsbolaget angett att dessa ska samverka i större utsträckning. Där det är möjligt ska system integreras och samarbeten initieras eller intensifieras för att förbättra service och öka tillgängligheten.

20 Revisionskontoret 2011-03-17

Biljetthantering SL Access

I oktober tog SL och Waxholmsbolaget beslut om ett fördjupat samarbete kring SL Access. SL använder SL Access till merparten av sina biljetter. Det ska framöver även införas reskassa för att kunna avveckla förköpsremsorna. Enligt en analys som Waxholmsbolaget har tagit fram går det att anpassa SL Access för att tillgodose de kritiska kraven för ett införande även hos Waxholmsbolaget. Detta beräknas innebära en kostnad på ca 10-16 mnkr. Arbetet som nu startat innebär att en gemensam projektgrupp och styrgrupp ska ta fram en fördjupad planering för funktionaliteten och implementeringen hos Waxholmsbolaget. Hösten 2009 integrerades Waxholmsbolagets tidtabeller i SL:s reseplanerare. Införandet av realtids- och störningsinformation kommer att ske successivt. Waxholmsbolagets tillgänglighetsinformation återfinns enbart i Waxholmsbolagets egna informationskanaler. Fullmäktige har i sina direktiv även skrivit om att reseplaneraren ska innehålla trafikinformation från färdtjänsten. I dagsläget ingår information om Närtrafiken. SL och Waxholmsbolaget har i dagsläget inget samarbete i tillgänglighetsfrågor. Dock finns ett samarbete mellan Färdtjänstnämnden, SL:s tillgänglighetssamordning och SL:s färdtjänstverksamhet. Exempel på aktiviteter är kontinuerliga avstämningar, information om SL och tillgänglighet för kommunala färdtjänsthandläggare och samarbete kring framtagande av planer i respektive verksamheter. Varje organisation för sig arbetar med tillgänglighetsfrågor och samarbetar och samråder med organisationer utanför landstinget. SL anser sig ha ett bra samarbete med länets handikapporganisationer men behöver samtidigt stärka samarbetet med länets kommuner, angränsande län, statliga myndigheter, privata väghållare, fastighetsägare och SL:s trafikutövare. Waxholmsbolaget har pågående samarbeten med handikapporganisationer och med skärgårdsstiftelsen. Dock upplevs kommunikationen med bryggägare, kommuner och Trafikverket som svår när anpassningsarbete för ökad tillgänglighet är nödvändig. Färdtjänstnämndens förvaltning hade regelbundna träffar med företrädare för handikapporganisationerna fram till nämndens avveckling i och med utgången av 2010. Hur samarbetet kommer att se ut i i den nya organisationen är oklart.
2.4.5 Färdtjänstverksamheten

Reseplaneraren

Tillgänglighet

Resor för sjuka

Revisionen har i projektrapport nr 9/2010 granskat om resor mellan hemmet och vården anordnas effektivt och med god kvalitet, särskilt för äldre med sammansatt vårdbehov. De flesta uppfattar resor till och från sjukvården positivt. Det visas bl.a. i goda kvalitets- och tillgänglighetsresultat för sittande sjukresor och färdtjänst. Det går dock inte att särskilja resultatet för respektive resealternativ. Detta är en brist eftersom sjukresenärernas upplevelser riskerar att inte komma fram bland det mycket större antalet färdtjänstresenärer.

21 Revisionskontoret 2011-03-17

Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ansvarar för liggande persontransporter. Ansvaret för sittande sjukresor överfördes från nämnden till färdtjänstnämnden 2006 och från färdtjänstnämnden till AB Storstockholms lokaltrafik (SL) 2009. Granskningen visar att SL betraktar sittande sjukresor som en del av den särskilda kollektivtrafiken. För gruppen äldre med sammansatta vårdbehov passar dock inte ett sådant synsätt eftersom behov av omvårdnad och trygg ledsagning kan vara omfattande. Detta blir tydligt t.ex. när vårdgivare beställer liggande persontransporter till personer som kan sitta, för att försäkra sig om en trygg resa med tillräckligt omhändertagande. Landstingsfullmäktiges uppdrag till färdtjänstnämnden och HSN 2009 att införa en ny styr- och ersättningsmodell för sjukresor åligger nu SL och HSN att genomföra och återredovisa. I samband med detta bör SL och HSN också återuppta det avstannade arbetet med att förtydliga regelverket för sjukresor. Regelverket bör ses över bland annat med utgångspunkt i de behov som finns hos gruppen äldre med sammansatta vårdbehov.
Integrationen av färdtjänstresor

I december 2008 beslöt fullmäktige att all färdtjänstverksamhet, som inte är myndighetsutövning, skulle överföras till SL fr.o.m. den 1 juli 2009. Syftet med förändringen var dels att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken, särskilt för funktionshindrade, dels att öka effektiviteten och få samordningsvinster. I granskningen av 2009 års verksamhet framhöll revisionen att omstruktureringen av färdtjänstverksamheten medfört oklarheter i ansvarsfrågorna mellan landstingsstyrelsen, färdtjänstnämnden och SL. Revisorerna beslöt därför att göra en särskild granskning av integrationen av färdtjänstresor i SL under år 2010. Revisionens granskning visar att integrationen ger förutsättningar för en positiv utveckling av tillgängligheten i kollektivtrafiken genom en samverkan mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, men att dessa möjligheter ännu inte har utnyttjats fullt ut. Planarbetet för den allmänna respektive den särskilda kollektivtrafiken sker huvudsakligen åtskilt. Tydligt ansvar och tydliga planer saknas även för närtrafikens fortsatta utveckling. Enligt fullmäktiges beslut skulle integrationen av färdtjänstresor i SL ge en effektivitetsvinst på 30 mnkr genom bland annat en ökad tillgänglighet i SL:s trafik. Enligt beslutet bedömdes detta emellertid inte kunna ske under det första året. Förändringar i redovisningen gör att det i nuläget inte är möjligt att följa upp i vilken utsträckning denna effektivitetsvinst kunnat uppnås. Detsamma gäller de övriga samordningsvinster som förväntades mellan allmän och särskild trafik. Revisionen konstaterar också att landstingsstyrelsens resultatenhet Färdtjänstverksamhet redovisar ett underskott på 43 mnkr för år 2010. Enligt SL beror underskottet främst på ett ökat antal resande. På grund av de oklara ansvarsförhållandena är det otydligt

22 Revisionskontoret 2011-03-17

vem som har ansvaret för detta underskott. Revisionen har för 2009 och 2010 valt att inkludera denna resultatenhet i ansvarsprövningen för landstingsstyrelsen. Ur ett brukarperspektiv förefaller integrationen av färdtjänstverksamheten i SL inte ha påverkat kvaliteten i verksamheten. Brukarorganisationerna anser emellertid att samverkan avseende färdtjänsten har försämrats i samband med överföringen till SL och att färdtjänstfrågorna hamnat i skymundan i SL:s stora organisation.
2.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende styrning. I bilaga 1 presenteras en redogörelse av hur rekommendationerna har hanterats.
2.6 Slutlig bedömning

Årets resultat är - 420 mnkr, att jämföras med fullmäktiges budgeterade nollresultat. Lägre marknadsräntor har haft en positiv resultatpåverkan på ca 97 mnkr. Den negativa resultateffekten p.g.a. åtgärder för att hålla trafiken igång under årets snökaos i slutet av februari uppgår till 117 mnkr. Avvikelsen förklaras i övrigt av kostnader för Spårväg City, Trygghetsprojektet, miljöbussar, förtida lösen av US-leasar och kostnader för beslutade trafikutökningar. Fullmäktige beslöt i december 2010 att SL inte behövde vidta några särskilda åtgärder för att balansera den negativa prognosavvikelsen som delvis har sin orsak i poster av engångskaraktär. Synpunkter finns vad gäller hanteringen av investeringsbudgeten. Detta gäller de tillkommande investeringar som landstingsfullmäktige i april 2010 (LS 0912-1066), efter begäran från SL, beslutade godkänna genom omdisponeringar där det egentligen inte fanns ett utrymme för SL att göra de omdisponeringar som beslutet förutsatte. I samma ärende beslutade fullmäktige att fordon till pendeltågstrafiken skulle beaktas i budgeten för 2011-2015. SL har ändå redovisat utgifter i form av ett förskott på 400 mnkr under 2010. Fullmäktige beslutade i december om en utökning av SL:s investeringsvolym för 2010. En positiv utveckling noteras vad gäller resandeutveckling med bland annat starkare drivkrafter för ökat resande i nya busstrafikavtalen. SL har till stor del också genomfört eller är på väg att genomföra de rekommendationer som revisionen tidigare givit avseende trafikplaneringen. Tillgängligheten i SL-trafiken har också utvecklats positivt, liksom antalet miljöfordon som utökats med fler biogas- och etanolbussar. Revisionens granskning visar också att integrationen av färdtjänstresor ger förutsättningar för en positiv utveckling av tillgängligheten i kollektivtrafiken. Produktiviteten har utvecklats negativt samtidigt som skattefinansieringsgraden ökat. Produktiviteten mätt i sittplatskilometer per justerad krona har

23 Revisionskontoret 2011-03-17

gått ned med 7,6 procent och motsvarande personkilometer har gått ned med 3,6 procent. Punktligheten och andelen nöjda resenärer har haft en negativ utveckling, särskilt för pendeltågtrafiken, Roslagsbanan och Saltsjöbanan, beroende på omfattande trafikstörningar under året. Andelen kunder i tid15 är enligt SL:s mätningar 84 procent år 2010, vilket är en försämring jämfört med föregående år och under målet på 89 procent. Utfallet för pendeltågtrafiken är 11 procent lägre än föregående år och speglar de många problem som pendeltågstrafiken drabbats av under 2010. I årsrapporten 2009 bedömdes styrningen sammantaget som acceptabel. Granskningar visade dock redan under 2009 att SL hade problem vad gäller projektstyrningen i större projekt, bland annat i Trygghetsprojektet, Spårväg City och tunnelbaneupphandlingen. Revisionskontoret har under 2010 genomfört ett antal fördjupade granskningar och projekt som berör styrfrågorna som visar att problemen vad gäller brister i avtals- och projektstyrningen till stora delar kvarstår. Styrelsens och verkställande direktörens styrning bedöms sammantaget som ej helt acceptabel.

3.

Intern kontroll

I detta avsnitt ges en bedömning av hur styrelsen och verkställande direktören tar ansvar för den interna kontrollen. Bedömningen avser såväl styrelsens administrativa som finansiella kontroll. Bedömningsmålen framgår av bilaga 2.
3.1 Styrelsens interna kontroll

3.1.1 Intäktssäkring och fuskåkande

Biljettkontrollverksamheten övergick till Securitas 1 januari 2010. Av sammanställningen med åtgärder avseende fusk och svinn som redovisades till SL:s styrelse i oktober framgår bland annat att fusket i SL-trafiken beräknades till drygt 314 mnkr och svinnet till ca 37 mnkr under 2010. Fusket har varit störst på tunnelbana och pendeltåg och mest under kvällar och helger. Resenärer mellan 20 och 30 år står för cirka 55 procent av fuskåkandet. Utifrån de mätningar och undersökningar som gjorts planerar SL ett antal åtgärder för att minska fusk och svinn, och de åtgärder som bedöms ha störst effekt är bland annat effektivare spärrar och mer riktade biljettkontroller, fortsatt uppföljning av krav på ständig bemanning i spärrlinjen och opinionsbildning och information.
15

Andel kunder i tid: antal påstigande som ej drabbas av förseningar pga. sena

avgångar (-3 min), tidiga avgångar (+1 min) eller inställda avgångar/stopp i trafiken i relation till det totala antalet påstigande.

24 Revisionskontoret 2011-03-17

3.1.2 Skyddet mot svart arbetskraft

Projektrapport 17/2010 har fokus på att bedöma om SL:s ledning har säkerställt en god intern kontroll för att hindra anlitande av svart arbetskraft i verksamheten och redovisar följande huvudsakliga synpunkter: SL har dokumenterade riktlinjer som tar upp oegentligheter i form av mutor och bestickning men dessa berör inte svart arbetskraft. Risken för användandet av svart arbetskraft ingår inte i riskanalysen trots att SL arbetar inom byggbranschen vilket är den bransch som Skatteverket pekar ut som främsta riskbransch för svart arbetskraft. SL bedöms inte ha ett tillräckligt effektivt skydd i sina regelverk mot svart arbetskraft. Det sker inte någon systematisk och reglerad uppföljning av avtal med entreprenörer i syfte att upptäcka om svart arbetskraft förekommer. Vidare finns det inget tillfredsställande system för att följa upp och kontrollera eventuell förekomst av svart arbetskraft i verksamheten. I granskningen har det framkommit att det inte genomförs någon utbildning/information om risken för svart arbetskraft. Det förebyggande arbetet och rutinerna för uppföljning av svart arbetskraft bör stärkas. Revisionskontoret konstaterar att SL inte har en intern kontroll som fångar upp riskerna för förekomst av svart arbetskraft i verksamheten.
3.1.3 Granskning av direktupphandlingar

Revisionskontoret har granskat upphandlingar avseende konsulttjänster (projektrapport 20/2010) i syfte att granska hur upphandlingen gått till, hur väl konkurrensen har utnyttjats och hur det säkerställs att inte otillåtna direktupphandlingar genomförs. De enheter som granskats förutom SL är Stockholms läns sjukvårdsområde, hälso- och sjukvårdsnämnden, Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Södertälje sjukhus AB, Locum AB, Waxholms Ångfartyg AB och kulturnämnden. I över hälften av fallen direktupphandlades leverantören utan att något annat företag fick möjlighet att lämna anbud. Granskningen visar att flertalet berörda enheter inte följer upphandlingslagstiftningen och utnyttjar därmed inte konkurrensen i tillräcklig omfattning. Beteendet innebär också att landstingets nämnder och styrelser riskerar att få sina avtal ogiltigförklarade och att de riskerar att påföras en s.k. upphandlingsskadeavgift. Flera enheter har framfört önskemål om ytterligare stöd på olika sätt från SLL Upphandling. Granskning visar att vissa avsteg från upphandlingsreglerna hade kunnat förebyggas genom informationsinsatser om vad upphandlingsregelverket tillåter. Det konstateras vidare att det är oklart för flera enheter vilka ramavtal, utöver de samordnade, som är tillgängliga. SLL Upphandling som idag har uppdraget, att tillhandahålla en avtalsdata-

25 Revisionskontoret 2011-03-17

bas för samtliga samordnade avtal, bör tydliggöra eller bistå med hjälp att tydliggöra vilka ramavtal som är tillgängliga för olika enheter. Revisionen gör bedömningen att samtliga berörda nämnder och styrelser bör säkerställa en tillräcklig styrning och intern kontroll av rutiner kring upphandling för att undvika otillåtna direktupphandlingar och bättre utnyttja konkurrensen och regelbundet göra uppföljningar av anlitade leverantörer i syfte att kontrollera följsamheten till ramavtal, förbrukning, behov av nya ramavtal, använt upphandlingsförfarande m.m.
3.1.4 Granskning genomförd av auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor har bland annat granskat följande områden vad gäller intern kontroll i 2010 års revision:
SL Access

Vid granskningen och identifiering av nyckelkontroller inom SL Access har revisionen funnit en brist kopplat till en av de kontroller som revisionen bedömer som en av de mest centrala, d.v.s. kontrollen mellan SL Access front office och back office. För att säkerställa att samtliga försäljningstransaktioner i front office levereras till back office och i förlängningen till ekonomisystemet, använder SL en för ändamålet framtagen rapport vilken därmed ersätter en manuell avstämning mellan de båda systemen. Denna rapports uppställning är därför kritisk för att kunna säkerställa att all försäljning når SL:s bokföring. SL har enligt uppgift testat denna rapport med manuella kontroller under en längre period. Revisionen har emellertid inte kunnat granska tillförlitligheten i detta då testerna dokumenterats bristfälligt, så att spårbarhet inte föreligger. Bristande dokumentation och spårbarhet av kontrollmoment skapar osäkerhet kring vad som har testats och i vilken omfattning. Detta kan ha stor betydelse vid eventuella utredningar om oegentligheter etc. Enligt den auktoriserade revisorn kvarstår tidigare bedömning avseende avsaknad av tillfredsställande dokumenterad nyckelkontroll i SL Access.

Ledningsnära kostnader Trafikavtalsuppföljning

Granskningen av ledningsnära kostnader har inte visat på några väsentliga noteringar. Revisionskontoret har tidigare konstaterat att SL saknar tillräckliga möjligheter att kontrollera entreprenörernas rapportering, särskilt inom busstrafiken16. Under 2009 inleddes ett förbättringsarbete som bland annat omfattade enhetliga arbetsinstruktioner för fakturaavstämning och prognosuppföljning samt nya avstämningsinstrument för uppföljning av bonusar och viten för busstrafiken17. I samband med löpande granskning 2010 konstaterades bland annat att SL utarbetat befattningsbeskrivningar för enskilda handläggare och modeller för uppföljning av trafikavtal. Rutinen innefattar även metoder för att säkerställa riktigheten i trafikentreprenörernas rapportering avseende för16 17

Rapport 11/2008 SL:s avtalsstyrning och upphandling för busstrafik. Årsrapport 2009 AB SL

26 Revisionskontoret 2011-03-17

stärknings- respektive ersättningstrafik. En utveckling av SL:s systemstöd var dock nödvändigt för att kunna implementera de nya rutinerna. SL saknade därmed systemstöd för att kunna följa upp fakturor mot faktiskt körd trafik och mot information som inte härrör från respektive trafikentreprenör.
SL:s yttrande över löpande granskning

Av SL:s yttrande över revisionskontorets rapport Löpande granskning 2010 framgår att SL, för att erhålla tillräcklig säkerhet i trafikavtalsuppföljning, under hösten har implementerat fastställda modeller och checklistor för uppföljning av fakturor mot faktiskt köpt trafik. Utveckling av systemstöd för att verifiera utförd busstrafik pågår och beräknas bli klart i slutet av 2011. Fram till dess finns enligt SL framtaget ett systematiskt arbetssätt för hantering av avvikelser mellan utbudsrapportering och rapportering via BussPC. Trafikavtalen finns inlagda i SL:s dokumenthanteringssystem, i en struktur som underlättar sökning av avtal. Rutin för att på ett strukturerat sätt arkivera avtal finns dokumenterad. Enligt den auktoriserade revisorn kvarstår tidigare bedömning avseende enhetliga rutiner för uppföljning av trafikavtal.
3.2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende intern kontroll. I bilaga 1 presenteras en redogörelse av hur rekommendationerna har hanterats. Flertalet rekommendationer har åtgärdats under 2010. Väsentligt arbete återstår dock vad gäller interna kontrollfrågor kopplade till SL Access och uppföljningen av trafikavtal.
3.3 Slutlig bedömning

I årsrapporten 2009 bedömdes den interna kontrollen vara acceptabel. Synpunkter lämnades dock angående avtalsuppföljningen och att SL saknar tillräckliga möjligheter att kontrollera entreprenörernas rapportering, särskilt inom busstrafiken. SL:s hantering av risker kopplat till SL Accesssystemet var enligt revisionen också avgörande för att framöver säkerställa en god intern kontroll inom SL. Den sammanfattande bedömningen av SL:s interna kontroll är att problemen inom trafikavtalsuppföljningen och synpunkterna avseende SL Access, vad gäller avsaknad av tillfredsställande dokumenterad och spårbar nyckelkontroll, i huvudsak kvarstår. Även den interna kontrollen vad gäller upphandlingar och skyddet mot svart arbetskraft behöver förstärkas. Styrelsens och verkställande direktörens interna kontroll bedöms sammantaget vara ej helt acceptabel. Bedömningen är oförändrad jämfört med det preliminära omdömet i löpande granskningsrapporten 2010.

27 Revisionskontoret 2011-03-17

4.

Räkenskaper

I detta avsnitt ges en bedömning av kvaliteten i styrelsens räkenskaper. Bedömningen av om räkenskaperna är rättvisande innefattar även kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Bedömningsmålen framgår av bilaga 2. Auktoriserad revisor ansvarar för granskning och bedömning av räkenskaper.
4.1 Årsredovisningen

Årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed, i allt väsentligt enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning.
4.2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende räkenskaper. I bilaga 1 presenteras en redogörelse av hur rekommendationerna har hanterats. Flertalet rekommendationer har åtgärdats under 2010.
4.3 Slutlig bedömning

Enligt den auktoriserade revisorn finns det en risk kopplat till bristande redovisningskunskaper i verksamheten vilket kräver att ekonomiavdelningen måste involveras i många transaktioner som avviker från de vanliga processflödena. För att säkerställa en rättvisande redovisning krävs att ekonomiavdelningen fångar upp och kontrollerar dessa transaktioner. SL är en organisation med många komplexa redovisningsfrågor och mycket av redovisningen är decentraliserat ut i verksamheten. Detta medför att det erfordras goda kunskaper inom redovisning även i kärnverksamheten som den ser ut i dag. Revisionen bedömer att det i dagsläget föreligger brister hänförligt till detta. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. bedömningen är oförändrad jämfört med föregående år och det preliminära omdömet i löpande granskningsrapporten 2010.

5.

Effektivitet och ändamålsenlighet

Verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet avser styrelsens måluppfyllelse med utgångspunkt ifrån lag och fullmäktiges beslut. Bedömningen görs i form av ett sammanfattande uttalande. Det ekonomiska resultatet är -420 mnkr, att jämföras med fullmäktiges budgeterade nollresultat. Den negativa resultateffekten p.g.a. snökaoset uppgår till 117 mnkr. I övrigt förklaras avvikelsen bl.a. av kostnader för Spårväg City, Trygghetsprojektet, miljöbussar, förtida lösen av US-leasar samt trafikutökningar. Lägre marknadsräntor har haft en positiv resultatpåverkan på ca 97 mnkr. Fullmäktige beslöt i december 2010 att SL inte behövde vidta några särskilda åtgärder för att balansera den negativa prognosavvikelsen som delvis har sin orsak i poster av engångskaraktär.

28 Revisionskontoret 2011-03-17

En positiv utveckling noteras vad gäller resandeutveckling med bland annat starkare drivkrafter för ökat resande i nya busstrafikavtalen. Tillgängligheten i SL-trafiken har också utvecklats positivt, liksom antalet miljöfordon som utökats med fler biogas- och etanolbussar. Punktligheten och andelen nöjda resenärer har haft en negativ utveckling, särskilt för pendeltågtrafiken, Roslagsbanan och Saltsjöbanan, beroende på omfattande trafikstörningar under året. Produktiviteten har utvecklats negativt samtidigt som skattefinansieringsgraden ökat. Problemen vad gäller brister i avtals- och projektstyrningen bland annat i Trygghetsprojektet, Spårväg City och tunnelbaneupphandlingen kvarstår, vilket även givit stora ekonomiska konsekvenser. Landstingets huvudmål om tillförlitlighet har inte uppnåtts. Problemen avseende avsaknad av tillfredsställande dokumenterad och spårbar nyckelkontroll i SL Access-systemet som hanterar miljardintäkter kvarstår. Det saknas även tillräckliga rutiner för uppföljning av trafikavtalen, bl.a. för att säkerställa att SL fått levererat det man betalat för. Efter samråd med den auktoriserade revisorn bedöms att det finns brister i styrningen och i den interna kontrollen i viktiga avseenden. Därför bedöms att bolagets verksamhet inte fullt ut skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

6. Ny politisk organisation för kollektivtrafiken
En ny organisation för kollektivtrafiken har införts, efter beslut i fullmäktige i november 2010, från den 1 januari 2011. Den nya organisationen med en trafiknämnd ger förutsättningar för att i god tid anpassa sig till ny kollektivtrafiklagstiftning som träder i kraft 2012. Revisionen har översiktligt granskat beredningen av ärendet. Trafiknämnden (TN) får ansvaret för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Till trafiknämnden knyts en beredning för sjötrafik, en färdtjänstberedning och ett färdtjänstutskott (för myndighetsutövning). Genom beslutet ersätts SL:s respektive Waxholmsbolagets (WÅAB) tidigare styrelsefunktioner med dels den nya trafiknämnden, dels med bolagens nya styrelsefunktion. För att på ett tidigt stadium tydliggöra vissa oklarheter i ansvar som revisionen ser, sammanfattas dessa nedan. Revisionens synpunkter utvecklas ytterligare i årsrapporten till landstingsstyrelsen. Synpunkterna gäller särskilt de olika organens revisionsansvar och rollfördelningen inför att den nya kollektivtrafiklagstiftningen träder i kraft 2012. Revisionskontoret har dels tagit hjälp av konsult som genomfört en särskild problemanalys, dels kommunalrättslig expert. Samråd har också skett med den auktoriserade revisorn för SL. Kommunalrättsligt är det nödvändigt att kunna precisera revisionsansvaret, d.v.s. vem som ansvarar för räkenskaper, styrning och intern kontroll samt effektivitet och måluppfyllelse. Ansvarsavgränsningen mellan trafiknämnden och SL respektive WÅAB är dock inte helt tydlig (t.ex. vad gäller ansvar för

29 Revisionskontoret 2011-03-17

ändamålsenlighet och effektivitet). Detta är också skälet till att årsrapporten för AB SL/Waxholmsbolaget år 2010 i sin helhet ställs till såväl trafiknämnden som AB SL respektive WÅAB. Ansvaret för färdtjänsten har i den nya organisationen blivit ännu mer uppdelat än föregående år genom att de politiska ansvaret har fördelats på tre organ; trafiknämnden, färdtjänstutskottet och färdtjänstberedningen. Sammanlagt är tre politiska organ, ett bolag och en förvaltning (LSF) involverad i färdtjänsten. Det övergripande ansvaret åvilar TN. En kvarstående fråga gäller det delade ansvaret för resultatenheten Färdtjänstverksamheten (mellan landstingsstyrelsen, TN och SL). En annan viktig fråga gäller färdtjänstutskottets mandat eftersom ett utskott inte kan fatta beslut i sådana individärenden som kan vara av principiell beskaffenhet. Ett annat oklart inslag i ansvarsfördelningen är att färdtjänstberedningen ska följa upp ingångna avtal med entreprenörerna, samtidigt som SL förvaltar avtalen med entreprenörerna. Av tjänsteutlåtandet inför fullmäktiges beslut om ny trafikorganisation framgår att SL:s VD ska vara föredragande tjänsteman i TN. Kommunalrättsliga regler gäller i princip inte för kommunala aktiebolag. Här finns en problematik när ett aktiebolag som SL får uppgiften att fullgöra en nämnds förvaltningsfunktion. Ett område som bedöms som särskilt kritiskt är upphandlingsprocessen eftersom det har framkommit oklarheter kring hur ansvaret ska fördelas mellan nämnden och bolagen. Vidare konstaterar revisionskontoret att delegation av beslutsrätt från trafiknämnden till tjänsteman i bolag inte är förenligt med kommunallagen. Fr.o.m. 2012 måste trafikorganisationen vara i linje med den nya lagstiftningen för kollektivtrafiken. Vi har uppfattat att ett av syftena med den nya organisationen är att TN ska kunna fullgöra rollen som s.k. regional myndighet. Avgränsningen mellan trafiknämnden och AB SL behöver då ytterligare tydliggöras för att säkerställa att SL inte får beredande uppgifter som kan krocka med regelverket i den nya lagstiftningen. Avsaknaden av en egen förvaltning hos TN kan i det perspektivet bli ett problem eftersom den strategiska kompetensen, t.ex. vad gäller trafikplaneringen, skall finnas hos den regionala myndigheten, d.v.s. TN. Då kan sannolikt inte TN i alla avseenden enbart repliera på SL:s kompetens.

Rekommend GRANSKNINGSÅ Löp-nummer ationsREKOMMENDATION R nummer
13 2004:16 2004 UPPHANDLING: Ett system som ger tillförlitlig information om den totala upphandlingsvolymen samt ramavtalen bör utarbetas. UPPHANDLING/AVTAL:Avtalsregister för samtliga avtal bör finnas för att säkerställa avtalens efterlevnad

ÅTGÄRDAT KOMMENTAR 2010 INTERN KONTROLL Ja Nej Delvis
X Arbetet med nytt affärssystem "NYTTA" som motsvarar rekomendationen pågår enligt uppgift från SL. Rutin finns för att säkerställa att samtliga nya avtal arkiveras i SL:s dokumenthanterinssystem, SLADD. Fortsattt arbete pågår med att säkerställa dess kvaltet och fullständighet.

14

2004:17

2004

X

31

2006:4

2006

UPPHANDLING:Det är viktigt att bolaget kvalitetssäkrar att bolagets riktlinjer vad gäller juridisk avtalsgranskning efterlevs.

X

I Juristers och upphandlares uppdrag ligger att granska vissa avtal och förfrågningsunderlag. Kontroller att rutin för granskning efterlevs sker genom internkontroll av kvalitetsrevisorer anlitade av versamhetsutvecklingsenheten. Vid granskningstidpunkten saknades fortfarande rutiner för hur uppföljning av att dessa krav efterlevs skall kontrolleras.

41

2006:17

2006

TRAFIKKOSTNADER: Bolaget måste tillse att underlag i form av avtal och tilläggsbeställningar till fakturerade trafikkostnader finns förvarade på ett säkert och överskådligt sätt så att en tillfredsställande kontroll av redovisade belopp kan genomföras.

X

Rekommend GRANSKNINGSÅ Löp-nummer ationsREKOMMENDATION R nummer
48 2008:1 2008 UPPHANDLING: Rutin för att säkerställa att samtliga uppdragstagare tar del av riktlinjerna för muta och korruption bör utarbetas.

ÅTGÄRDAT KOMMENTAR 2010 INTERN KONTROLL Ja Nej Delvis
X Rutinbeskrivning har tagits fram. SL följer ännu inte denna rutin. Däremot har SL under 2010 utfört en enkätundersökning som avser mutor och bestickningar. Undersökningen riktar sig både till anställda och inhyrda konsulter. Enligt uppgift har 78 % av anlitade konsulter svarat på enkäten.

49

2008:2

2008

TRAFIKAVTAL:Bolaget bör utforma arbetsinstruktioner som hanterar affärsutvecklarnas hantering av trafikavtalen så att uppföljningen sker systematiskt utifrån avtal, tilläggsavtal, beställningar samt utifrån avstämda kvalitetsrapporter.

Bolagets arbete med att ta fram enhetliga arbetsinstruktioner har genomförts. SL arbetar även med att ta fram ett systemestöd för uppföljning av trafikavtalskostnader.

X 53 2008:6 2008 IS/IT: Tillse att behörighetsuppföljning genomförs regelbundet för SL:s IT-miljö (applikationer, databaser, servar och nätverk) för att minska risken för att gamla behörigheter finns kvar och kan missbrukas. X Delvis åtgärdat. Vi följer upp denna rekommendation i revisionen 2011.

Rekommend GRANSKNINGSÅ Löp-nummer ationsREKOMMENDATION R nummer

ÅTGÄRDAT KOMMENTAR 2010 INTERN KONTROLL Ja Nej Delvis

60

2009:4

2009

TRAFIKAVTAL: Förbättring av interna kontrollen av avstäming mot incitamentsbonusarna som rapporteras från entreprenören samt av beställning av extrainsatt trafik. Brister föreligger då bolagets uppföljning, avstämningar och utbetalning av bonusar och ersättning för extratrafik i huvudsak bygger på entreprenörens utsago om utfall. Vi rekommenderar bolaget att grunda sin avstämning på intern information och mätningar. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR: Den interna kontrollplanen bör explicit förtydligas avseende beslutsunderlag för investeringar. X AVTALSHANTERING: Vi rekommenderar bolaget att införa tydligare riktlinjer avseende vilka affärsmässiga dokument som skall arkiveras i SLADD. BESLUTSUNDERLAG: Vi rekommenderar att redovisningsmässiga konsekvenser, regelmässigt, bedöms inför styrelsebeslut för att säkerställa att samtliga ekonomiska konsekvenser beaktas i samband med beslutet.

X

Bolaget arbetar med att ta fram nya system för att möjliggöra kontroll (stickprov) av entreprenörernas utförda trafik och basera sin avstämning av entreprenörernas uppgifter på egna uppgifter. Bl.a. pågår arbetet med att implementera BussPC i bussentreprenörernas bussar. Stickprov på förstärkningstrafik genomförs sedan januari 2010.

66.

2010.1

2010

68.

2010.3

2010

X

Sökbar avtalsdatabas klar 2011-05-01 enl beslut av Vd

69.

2010.4

2010

X

Bilaga 2

BEDÖMNINGSMÅL FÖR 2010
Styrning
1. 2. Nämnden/styrelsen uppnår fullmäktiges mål och uppdrag (t.ex. budget, ägardirektiv, ägarpolicy, SLL reglemente för landstingsstyrelsen och nämnder, bolagsordning, policyer). Nämnden/styrelsen har brutit ned fullmäktiges mål och uppdrag till egna mer verksamhetsnära mål som underlättar att följa upp kvalitet, prestationer och effekter. Dessa ska vara beslutade av nämnden/styrelsen. Nämndens/styrelsens egna mål är i linje fullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden/styrelsen har en god styrning och uppföljning av ekonomi, verksamhet och kvalitet. Nämnden/styrelsen analyserar och kommenterar väsentliga avvikelser från fullmäktiges mål och uppdrag och vidtar åtgärder samt följer upp att beslutade åtgärder vidtas och får förväntade effekter. Nämnden/styrelsen har en tillförlitlig och överblickbar redovisning av verksamhet och kvalitet till fullmäktige (t.ex. i förvaltningsberättelsen ska uppfyllelse av fullmäktiges uppsatta mål och uppdrag framgå). Det finns en systematisk/regelbunden utvärdering av styrning, inklusive nämndens/styrelsens eget arbete. Tydliga system för identifiering och hantering av avvikelser finns och tillämpas.

3. 4. 5.

6.

7.

Intern kontroll
1. Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och befogenheter som säkerställer att gällande t.ex. lagar, avtal, regler, policyer och riktlinjer följs. Nämnden/styrelsen fastställer årligen en intern kontrollplan utifrån en dokumenterad riskanalys och i enlighet med av fullmäktige beslutade policy och reglemente för intern kontroll. Nämnden/styrelsen följer upp att lagar, regler, policyer och riktlinjer efterlevs. Nämndens/styrelsens riskanalys omfattar samtliga väsentliga delar av verksamheten och relevanta delar av omvärlden. Nämnden/styrelsens interna kontrollplan fokuserar på väsentliga risker. Nämnden/styrelsen följer upp den interna kontrollen och vidtar åtgärder vid avvikelser. (kontrollaktiviteter) Nämnden/styrelsen redovisar statusen på sin interna kontroll (t.ex. i förvaltningsberättelsen).

2.

3. 4. 5. 6. 7.

Räkenskaper
Bedömningen av att räkenskaperna är rättvisande innefattar följande områden: • Redovisningssystem • Löpande redovisning • Delårsbokslut (resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys, noter) • Årsbokslut (resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys, noter) 1. 2. Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad enligt gällande lagstiftning, god kommunal redovisningssed och landstingets anvisningar. Nämndens/styrelsens månadsbokslut, delårsrapport och årsbokslut ger en rättvisande bild av resultat och ställning.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful