You are on page 1of 26

UTREDNINGSTJNSTEN

PM

2012-06-07

Dnr 2012:9

BERKNADE NETTOUTGIFTER FR STATEN KOPPLADE TILL NYANLNDA FLYKTING- OCH ANHRIGINVANDRARE UNDER 2013-2016
Uppdragsgivaren nskar f en berkning av frvntade kostnader fr personer som invandrar under kommande budgetperiod (2013-2016) i form av offentlig vlfrdskonsumtion samt offentliga transfereringar p statlig niv. Berkningarna ska avse nettot fr statens inkomster och utgifter. Studien ska avgrnsas till invandring av flyktingar eller motsvarande samt anhriginvandring, frn lnder utanfr det Europeiska Ekonomiska samarbetsomrdet (EES). Uppdraget br inkludera samtliga inkomster, samtliga statliga transfereringar och generella vlfrdstjnster inom statsbudgeten. Inkomster och utgifter berknas frn invandringstillfllet, det vill sga frn det datum personen ftt uppehllstillstnd. Drmed utesluts kostnader fr eventuell asylprocess eller liknande.

Sammanfattning
Att som uppdragsgivaren nskar berkna statens kostnader fr de angivna invandrargrupperna r en komplex forskningsfrga vars resultat r mycket beroende av vilka antaganden som grs. Utredningstjnsten har frskt besvara den mer begrnsade frgan om hur stor del av statens nettoutgifter som kan kopplas till berrda grupper av nyanlnda flyktingar och anhriginvandrare. Sdana berknade nettoutgifter ett givet r r inte detsamma som vad en viss del av befolkningen kostar. Det r inte en bedmning av hur den aktuella invandringen pverkar hela samhllsekonomin, utan en statisk berkning1 p kort sikt. Berkningarna kan drmed inte utgra underlag fr att bedma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen p lngre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De berknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing. Den genomfrda berkningen sger hur stora inkomster respektive utgifter frn statens budget som kan kopplas till den studerade gruppen. Berkningarna utgr frn en metod som till stora delar motsvarar den mest nraliggande studie som genomfrts p omrdet (Ekberg 2009). Denna tidigare studie avsg dock hela gruppen av invnare med utlndsk bakgrund. I flera avseEn statisk berkning r en beskrivning av den situation som rder idag dr en eller flera frndrade frutsttningar kan antas frndras, men dr bara direkta, eller mekaniska, fljder av dessa frndringar tas med i berkningen. Detta innebr framfr allt att inga frndringar antas i beteenden hos de mnniskor som berrs av den eller de givna frndringarna.
1

enden har freliggande studie haft tillgng till underlag som mer direkt kan knyta inkomster och utgifter till den studerade gruppen n i Ekbergs studie. Med utgngspunkt i frdelningen av statens inkomster och utgifter till och frn den studerade gruppen under 2009 har Ekonomistyrningsverkets senaste prognos fr dessa inkomster och utgifter fr 2013-2016 frdelats mellan olika delar av befolkningen. Denna berkning bygger dels p de relativa inkomsterna och utgifterna frn statens budget per grupp, dels p en specialbestlld prognos frn SCB ver antal flyktingar och anhriga som frvntas f uppehllstillstnd under den kommande budgetperioden. Resultatet av berkningarna framgr av nedanstende tabell. Statens nettoutgifter fr den aktuella gruppen berknas uppg till omkring 2 miljarder kronor under 2013. Eftersom antal personer som hunnit invandra efter den 31 december 2012 kommer att ka under den studerade perioden kommer ven den studerade gruppen och nettoutgifterna att stiga frn r till r. r 2016 berknas nettoutgifterna fr den studerade gruppen vara omkring 11 miljarder kronor.
Berknade inkomster och utgifter fr staten kopplade till flyktingar och anhriga frn lnder utanfr EES som invandrar 2013-2016 2013 2014 2015 Antal personer 23 300 67 200 108 200 Inkomster (milj. kr) Utgifter (milj. kr) Netto (milj. kr) per person (kronor) andel av statens utgifter andel av BNP* 400 -2 900 1 300 -6 700 2 100 -10 300 -8 200 76 100 1,0% 0,2%

2016 148 300 3 000 -13 600 -10 600 71 400 1,3% 0,3%

-2 500 -5 400 107 000 80 400 0,3% 0,7% 0,1% 0,1% * BNP-prognos av Konjunkturinstitutet, mars 2012

Den strsta statliga inkomstposten frknippad med den studerade gruppen r indirekta skatter p konsumtion (moms mm). P grund av att relativt f i den studerade gruppen arbetar under de frsta ren efter invandringstillfllet r skatteinkomster fr arbete betydligt lgre n i motsvarande grupper som bott lngre tid i landet samt n i resten av befolkningen. Detta medfr ocks att utbetalningar av transfereringar baserade p inkomstbortfall r lga. Som en fljd av gruppens lga lder berknas stora delar av den offentliga konsumtionen vara lgre n fr resten av befolkningen. De strsta statliga utgiftsposterna frknippade med denna grupp ligger under utgiftsomrden som direkt avser migration och integration. Kommunersttningar vid flyktingmottagande (omkring 5 miljarder kronor 2012) gr till stor del till relativt nyanlnda flykting- eller anhriginvandrare och utgr drfr den strsta utgiftsposten. Den del av ersttningar och bostadskostnader (omkring 4 miljarder kronor 2012) som avser perioden efter att en person ftt uppehllstillstnd koncentreras till de allra frsta mnaderna drefter. Till skillnad mot
2

vriga studerade utgifter avser dessa engngsutgifter som beror av antalet nya invandrare varje r, och inte av den sammantagna studerade gruppen. D Migrationsverkets prognos fr antal som fr uppehllstillstnd under de kommande ren i stort sett motsvarar dagens niv kan just dessa utgifter frvntas vara stabila. Eftersom den aktuella gruppen invandrare r starkt koncentrerade till barnafdande ldrar utgr ekonomisk trygghet fr familjer och barn det nsta strsta statliga utgiftsomrdet kopplat till gruppen. Samtidigt medfr denna lderssammansttning att potentialen p lngre sikt r stor fr att gruppen ska hinna frvrvsarbeta under lng tid, givet en tillrcklig integration p arbetsmarknaden. Sammantaget kan dessa berkningar bidra till en bttre frstelse av de ekonomiska fldena under de fyra frsta ren i Sverige fr de aktuella grupperna av invandrare. Vid tolkning av dem mste dock beaktas att de endast avser ekonomiska aspekter, endast statens budget, endast just den studerade gruppen, endast relativt kort sikt och endast en statisk beskrivning av dagens flden.

Innehll
1 Inledning.................................................................................................. 5 Utgngspunkter fr uppdraget ................................................................. 5 Tidigare forskning ................................................................................... 5 Hur resultatet kan tolkas .......................................................................... 7 2 Berkningar underlag och antaganden.................................................... 9 Ekberg (2009) utgngspunkten fr berkningarna ................................. 9 Den studerade gruppen.......................................................................... 10 Vilka utgifter br och kan fngas? .......................................................... 12 Vilka inkomster br och kan fngas?...................................................... 15 3 Resultat.................................................................................................. 18 Den studerade gruppen under 2009 ....................................................... 18 Prognos fr antal flyktingar och anhriginvandrare ................................ 20 Inkomster och utgifter som kan kopplas till den studerade gruppen........ 21 Enskilda utgifts- och inkomstposter ....................................................... 22 Referenser................................................................................................. 26

1 Inledning
Utgngspunkter fr uppdraget Uppdragsgivaren frgar efter statens kostnader fr vissa angivna invandrargrupper. Inledningsvis r det viktigt att precisera vad detta innebr och vad som r mjligt fr utredningstjnsten att bist med. En berkning av vad olika delar av befolkningen kostar staten r en omfattande forskningsfrga vars resultat r mycket beroende av vilka antaganden som grs. Denna frga kan endast besvaras tillfredsstllande genom att ta hnsyn till lngsiktiga effekter. Resultaten av en sdan studie blir dock mycket oskra. ven om sdana studier i vissa sammanhang kan ge nyttig information r utredningstjnstens uppgift snarare att dela upp frgestllningar i s pass avgrnsade delar att ett svar med tillrcklig tillfrlitlighet kan levereras.

Vad utredningstjnsten genomfrt i freliggande promemoria r en berkning av statens frvntade nettoutgifter vilka kan kopplas till nyanlnda flyktingar och anhriginvandrare under 2013-2016. Hur denna berkning frhller sig till tidigare nraliggande forskning och hur den kan tolkas diskuteras nedan.
Tidigare forskning Det finns viss nationalekonomisk forskning om ekonomiska effekter av invandring till industrialiserade lnder. Tv olika typer av samhllsekonomiska effekter har studerats. Fr det frsta hur ekonomisk tillvxt pverkas p kort och lng sikt av invandringen. Fr det andra hur lneskillnaderna mellan olika grupper pverkas, liksom relationen mellan lner och vinster i samhllet. Dessa tv typer av effekter r i sig ngot helt annat n hur den statliga (eller hela offentliga sektorns) budget pverkas p ngra rs sikt. Vad forskarna frskt mta i dessa studier r i stllet till exempel hur den sammantagna samhllsekonomin (BNP) pverkas.

Freliggande uppdrag avser specifikt de statsfinansiella effekterna av en viss del av den invandring som kan frvntas under 2013-2016. Det finns olika stt att studera hur invandring pverkar de offentliga finanserna. Olika berkningsstt medfr olika utfall. En del studier r s kallade statiska tvrsnittsunderskningar, vilket innebr att man undersker omfrdelningseffekter under ett enskilt r (Ekberg 1999, Gustafsson & sterberg 2001, Ekberg 2009). Andra studier har en lngre tidshorisont och en s kallad dynamisk ansats dr man genom simuleringar studerar hur omfrdelningen av inkomster mellan olika delar av befolkningen blir p lng sikt. Tv sdana studier r gjorda av Storesletten (2003) och Pedersen (2002). 2 Fr svenska frhllanden har Jan Ekberg, professor vid Vxj universitet, genomfrt ett antal statiska studier av vad han benmner inkomstverfringar via den offentliga sektorns budget ett enskilt r mellan vad Ekberg kallar

Referenser till vilka vriga studier som finns fr svenska frhllanden ges i Rauhut & Blomberg (2003), sid. 25-27, samt i Ekberg (2009), sid. 51ff.

invandrarbefolkningen3 och resten av Sveriges befolkning. I dessa studier, dr den senaste (Ekberg, 2009) avser frhllanden under 2006, grs berkningar av vad Ekberg benmner inkomstverfringar mellan samtliga personer med utlndsk bakgrund och den vriga befolkningen i Sverige. Enligt Ekbergs (2009) sammanfattning av utvecklingen har invandringens betydelse fr de offentliga finanserna i Sverige varierat ver tid. Under 1960och 1970-talen, d den invandrade befolkningen hade en hg sysselsttningsgrad, omfrdelades inkomster genom offentlig sektor i Sverige frn den invandrade befolkningen till den vriga. I slutet av 1970-talet sjnk sysselsttningen bland invandrare i samband med den kraftiga konjunkturnedgngen i svensk industri. Samtidigt minskade arbetskraftsinvandringen och flykting- och anhriginvandringen kade. Under lgkonjunkturen i brjan p 1990-talet sjnk sysselsttningsgraden ytterligare fr invandrare, i synnerhet fr invandrare frn utomeuropeiska lnder. Under 1990-talet vergick nettointkten i en nettokostnad, det vill sga, med Ekbergs terminologi, en inkomstomfrdelning frn infdda till invandrare. Sammantaget fr hela den offentliga sektorn under 2006 berknar Ekberg att en inkomstverfring motsvarande omkring 1,5-2 procent av BNP skedde till den totala gruppen personer med utlndsk bakgrund.4 I frhllande till mitten av 1990-talet har den invandrade befolkningens sysselsttning kat, men den r fortfarande lgre n i den vriga befolkningen. Ekberg drar ven slutsatsen att hur den offentliga sektorn i framtiden kommer att omfrdela inkomster mellan den invandrade och den vriga befolkningen i huvudsak beror p i vilken takt den tidigare etablerar sig p arbetsmarknaden. Samma slutsats dras i Storesletten (2003). Storesletten fljer invandrare ver ett livsfrlopp och gr nuvrdesberkning under olika antaganden. Nuvrdesbeloppet per invandrare r hgt under frutsttning att denne integreras p arbetsmarknaden som en infdd. Utfallet r starkt beroende av invandrarnas sysselsttningsgrad. Storesletten berknade den niv p sysselsttningsgrad vid vilken en balanspunkt freligger dvs. den niv d den offentliga sektorns nettoutgifter kopplade till gruppen r noll. Fr en person mellan 20 och 30 vid invandringstillfllet berknades denna balanspunkt ligga s lgt som 61 procents sysselsttning medan den var betydligt hgre fr ldre invandrare. Invandringens bidrag till den offentliga sektorns finanser berknades allts kunna vara positivt redan vid en lgre sysselsttningsgrad n fr den inrikes fdda befolkningen. Anledningen r frsts den gynnsamma lderssammansttningen.5 Denna typ av lngsiktiga nuvrdesberkningar kan ge intressanta underlag fr att bedma invandringens effekter p de offentliga finanserna. P lng sikt kan det ocks vara lika betydelsefullt fr den statliga budgetens utfall om den ekonomiska tillvxten pverkas varaktigt, som de kortsiktiga budgeteffektPersoner med utlndsk bakgrund definieras numer i den officiella statistiken som utrikes fdda samt personer fdda i Sverige med tv utrikes fdda frldrar. Ekberg benmner denna grupp invandrare. 4 Ekberg 2009 sid. 8-9 5 Storesletten (2003), sid. 501f 6
3

erna. Till exempel skulle invandring kunna frvntas medfra direkta utgifter fr mottagande och integration men samtidigt medfra lngsiktigt hgre tillvxt och drfr bland annat strkta offentliga finanser. En fyrarsperiod dock r i detta sammanhang en relativt kort period. D det i freliggande fall endast r den statsfinansiella effekten under en budgetperiod som ska beskrivas kan en statisk berkning drfr vara vl lmpad att svara p frgan. ven om freliggande uppdrag avser en delmngd av samtliga personer med utlndsk bakgrund har utredningstjnsten valt att utg frn samma typ av berkningsmodell som anvnts i Ekbergs studier. Det r dock viktigt att pongtera skillnaderna mellan de studerade grupperna. De personer som invandrar under en 4-rsperiod utgr en begrnsad del av samtliga som invandrat. Under 2007-2010 invandrade knappt 160 000 personer frn lnder utanfr det Europeiska Ekonomiska samarbetsomrdet (EES) som flyktingar eller anhriga. Drmed utgjorde de omkring 40 procent av alla som invandrat under perioden och omkring 10 procent av alla utrikes fdda som levde i Sverige i december 2010.6 Vad skillnaderna i de studerade grupperna innebr fr vilka slutsatser som kan dras diskuteras i nedanstende avsnitt.
Hur resultatet kan tolkas Den genomfrda berkningen ger information om hur stora inkomster och utgifter frn statens budget som kan kopplas till den studerade gruppen; anhriga och flyktingar frn lnder utanfr EES som ftt uppehllstillstnd under de senaste 4 ren. Fr frstelse av hur resultaten kan tolkas behver dock pongteras bde vilka principiella och tekniska begrnsningar berkningen har. I detta avsnitt beskrivs de principiella begrnsningarna (vad som inom forskningssammanhang benmns validitet) och i avsnitt 2 diskuteras vilka mer tekniska begrnsningar som fljer av tillgngen till underlag (kallas reliabilitet).

tminstone fem begrnsningar av mer principiell natur kan identifieras. Fr det frsta br pongteras att denna promemoria endast sker ge svar p den frga som r stlld, vilken omfattar vissa strikt ekonomiska aspekter av en viss del av invandringen. Samtidigt finns det sjlvklart andra viktiga skl fr att ta emot personer frn andra lnder. Sverige har exempelvis skrivit under konventioner om att ge skydd t flyktingar och andra skyddsbehvande. Fr det andra har endast statens inkomster och utgifter berknats. Drmed undviks en stor del av de svrigheter som uppkommer om man ska frska frdela hela den offentliga sektorns inkomster och utgifter p olika befolkningsgrupper. Frgan r dock vad resultatet av en berkning som endast omfattar den statliga budgeten sger. Redan p ganska kort sikt kommer eventuella frndrade frutsttningar fr kommuner och landsting att ha betydelse ven fr statsbudgeten, vilket dock inte inkluderats i de hr redovisade berkningarna.

Frn SCB:s hemsida: Invandrare (medborgare utom Norden) efter grund fr bosttning, fdelseland och kn. r 2001-2010, [2011-05-23], samt SCB (2012), sid. 12

Denna andra begrnsning kan ses som en del av den strre principiella (tredje) frgan om vad denna typ av statiska berkning sger i ett perspektiv dr invandringen p lngre sikt kan ha betydligt strre (bde positiva och negativa) effekter. Avgrnsningen till att endast berkna nettoutgifter fr en viss typ av invandring under fyra r kan bara sga ngot om just denna period. Den kan till exempel inte anvndas fr att beskriva mer lngsiktiga effekter. P lngre sikt blir ju dagens nyanlnda invandrare i stllet tidigare invandrade grupper, vilkas nettopverkan p samhllsekonomin och p statens budget br skilja sig frn den hr studerade gruppen. Berkningarna kan allts inte anvndas fr att beskriva flykting- och anhriginvandringens statsfinansiella effekter totalt. De kan endast utgra ett underlag fr att bedma sdana effekter under de frsta fyra ren efter invandringstillfllet, utifrn dagens lge. P lngre sikt kan statens nettoutgifter frvntas bli lgre fr den studerade gruppen, i takt med att deras sysselsttningsgrad kar. D gruppen r relativt ung kan den period under vilken den medfr ett positivt bidrag till statsbudgeten dessutom frvntas vara i flera rtionden, givet en tillrcklig integration p arbetsmarknaden (se underrubriken Den studerade gruppen i resultatkapitlet). De genomfrda berkningarna kan allts sgas utgra en beskrivning av dagslget, ven om det tillmpas p den kommande budgetperioden. De utgr en beskrivning av de troliga inkomstfldena mellan den studerade gruppen av nyanlnda invandrare och statsbudgeten.7 Fr det fjrde kan freliggande studie inte ligga till underlag fr att dra slutsatser kring invandring i stort. Den grupp som studeras i denna promemoria kan frvntas ha smre frutsttningar att snabbt integreras p den svenska arbetsmarknaden n arbetskraftsinvandring, eller invandring frn EES-lnder. Bland annat p grund av kortare genomsnittlig utbildning inom de hr studerade grupperna kan statens inkomster frn dem drmed frvntas vara begrnsade, framfr allt under de frsta ren efter invandringstillfllet. Slutligen kan de freliggande berkningarna inte rakt av tolkas som en potentiell besparing. De utgr inte en analys av vad som skulle hnda om antalet invandrare blev ett annat n vad som prognostiserats. Vilka fljderna skulle bli om antalet invandrare i de aktuella grupperna skulle bli lgre n det hr frvntade beror helt p vad som driver denna utveckling och kan inte analyseras a priori. Vad berkningarna bidrar till r att identifiera vilka de viktigaste ekonomiska fldena r mellan denna grupp av nyanlnda invandrare och statsbudgeten.
Det kan noteras att denna begrnsning r mindre i det fall man som Ekberg studerar hela gruppen med utlndsk bakgrund. I ngon mn kan tidigare invandrargruppers situation idag ses som en mjlig utveckling fr dagens nyanlnda invandrare. Drmed finns viss dynamik, ven i denna tvrsnittsansats (ven om det frsts finns stora skillnader i storlek och sammansttning mellan olika invandrarkohorter som gr att liknelsen haltar). I freliggande studie, dr endast personer som vistats relativt kort tid i Sverige ingr, blir det n mer tydligt att resultaten endast kan sga ngot om just den studerade perioden och inte kan anvndas fr att dra slutsatser kring den fortsatta utvecklingen. 8
7

Sammantaget kan dessa berkningar bidra till en bttre frstelse av de ekonomiska konsekvenserna av de fyra frsta rens integration. Vid tolkning av dem mste dock beaktas att de endast avser ekonomiska aspekter, endast statens budget, endast relativt kort sikt och endast en beskrivning av dagens flden.

2 Berkningar underlag och antaganden


Ekberg (2009) utgngspunkten fr berkningarna Som nmnt ovan har berkningar gjorts utifrn samma typ av modell som anvnts av Jan Ekberg i ett antal studier. I denna tvrsnittsansats frsker man dela upp (i Ekbergs fall) den offentliga sektorns samtliga inkomster och utgifter under ett budgetr mellan olika delar av befolkningen. Givet den (knda) totalsumman fr en viss utgift eller inkomst grs allts en frdelning p olika delar av befolkningen genom de underlag som str till buds.

I Ekberg (2009) grs frdelningen av de offentliga transfereringarna fr det frsta genom att faktiska uppgifter om utbetalningar till personer med utlndsk bakgrund tagits fram av SCB. I de fall sdana uppgifter saknats har Ekberg anvnt underlag om ldersfrdelningen fr sdana utbetalningar som ges i statistik frn SCB samt Frskringskassan. Sdan frdelning via ldersfrdelningen grs till exempel fr sjukpenningutbetalningarna. Eftersom personer med utlndsk bakgrund i genomsnitt r yngre n den vriga befolkningen, och eftersom sjukpenningutbetalningar r hgst bland personer som nrmar sig 60-rsldern, gr detta att en mjlig verskattning av den studerade gruppens sjukpenningutbetalningar undanrjs. Samtidigt vet vi att personer med utlndsk bakgrund r verrepresenterade i yrken med hgre sjukfrnvaro, vilket skulle leda till en underskattning med den valda metoden. andra sidan saknar en strre andel av de nyanlnda invandrarna en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) n av den vriga befolkningen, vilket inte fngas av ldersfrdelningen. Dr sdana uppgifter finns r faktiska uppgifter om ekonomiska flden allts alltid att fredra framfr skattningar. Ett andra, och svrare, omrde r offentlig konsumtion. Hr finns nstan aldrig ngra register som gr att utgifter kan kopplas direkt till enskilda invnare. Ekberg (2009) delar upp denna i tre grupper: a) ldersberoende offentliga konsumtionsutgifter, b) ej ldersberoende offentliga konsum8 tionsutgifter och c) invandrarspecifika offentliga konsumtionsutgifter. Exempelvis frdelar Ekberg utgifter fr grundskola till ldersgruppen 7 till 16 r och fr gymnasium till 16-19 r. Denna metod br i de flesta fall ge en bttre skattning n att endast frdela utgifterna lika ver alla invnare men har nd sdana brister som beskrivs ovan. Den andra punkten, ej ldersberoende offentlig konsumtion, har i andra sammanhang benmnts odelbarheter. Ett exempel r frsvarsutgifter, vilka inte br pverkas alls p kort sikt av frndringar i befolkningens storlek och sammansttning.

Ekberg (2009), sid. 66

Den tredje punkten, invandrarspecifika utgifter, r sdana utgifter som r kopplade direkt till mottagande av och std till invandrares integration. Inom statsbudgeten utgrs dessa utgifter av utgiftsomrden 8 Migration, respektive 13 Integration och jmstlldhet. Fr dessa utgifter kan Ekberg, som studerar hela gruppen utrikes fdda, till stora delar anta att hela utgiftsposter endast avser hans studiepopulation. I freliggande studie tillkommer en svrighet, eftersom endast en viss del av befolkningen med utlndskt ursprung studeras, och endast under de 4 frsta ren efter beslut om uppehllstillstnd. Betrffande den offentliga sektorns inkomster delar Ekberg (2009) upp dem i direkta skatter, indirekta skatter och socialfrskringsavgifter. Fr de direkta 9 skatterna p inkomster och frmgenhet har Ekberg kunnat grunda sig p faktiska uppgifter som SCB tagit fram. Bolagsskatterna har Ekberg frdelat genom att anta att den studerade gruppens andel av dessa skatter motsvarar deras andel av de samlade kapitalinkomsterna i ekonomin. Indirekta skatter (moms och punktskatter), mste frdelas genom ngon annan metod, d inga register finns med koppling till enskilda konsumenter. Ekberg (2009) har antagit att gruppen utrikes fddas andel av indirekta skatter kan antas motsvara deras andel av de totala disponibla inkomsterna r 2006, dvs. att t.ex. moms fungerar som en proportionerlig skatt. Faktiska uppgifter om disponibel inkomst (frvrvs- och kapitalinkomster, inklusive beskattningsbara offentliga transfereringar, plus ej beskattningsbara offentliga transfereringar minus direkta skatter) finns att tillg frn SCB, ven om de baseras p urval. Socialavgifter baseras p arbetsinkomster. Ekberg utgr frn faktiska uppgifter om arbetsinkomster fr att skatta frdelningen av socialavgifter. Han tar ven hnsyn till att avgiftssatserna fr personer ver 65 r r lgre n fr vriga.10 Genom att p detta stt frdela den offentliga sektorns inkomster och utgifter kan Ekberg uppskatta hur stor den totala inkomstfrdelningen ver den offentliga sektorns budget r mellan olika grupper (i detta fall mellan personer med utlndsk bakgrund och den vriga befolkningen). Hur motsvarande berkning kunnat genomfras fr den mindre grupp som studeras i freliggande uppdrag beskrivs nedan.
Den studerade gruppen Enligt uppdraget ska berkningen genomfras fr personer som invandrar under kommande budgetperiod (2013-2016). Studien ska avgrnsas till invandring av flyktingar eller motsvarande samt anhriginvandring, i bda fallen frn lnder utanfr EES.

En frsta frga r vilka mjligheter som finns att empiriskt identifiera den studerade gruppen i befintliga register med historiska utfall. Utredningstjnsten har tillgng till SCB:s s kallade STAR-urval, med omkring 1,6
9

10

D frmgenhetsskatten numer avskaffats behver den inte frdelas i denna promemoria. Ekberg (2009), sid. 70. (Den generella nedsttning av socialavgifter fr unga som gller idag hade inte infrts 2006 varfr Ekberg inte behvde ta hnsyn till denna.) 10

miljoner individer ur Sveriges befolkning. Till detta har SCB fr 2009 kunnat lgga till uppgifter om grund fr invandring frn Migrationsverket. Drmed har utredningstjnsten kunnat ta fram faktiska uppgifter om just den studerade gruppen. Samtliga uppgifter avser folkbokfrda individer, dvs. personer som har uppehllstillstnd. Vid precisering av att de invandrat under de senaste 4 ren har uppgift om senaste datum fr uppehllstillstnd anvnts. Det andra steget i analysen, efter att inkomster och utgifter fr 2009 frdelats p olika delar av befolkningen, r att gra motsvarande frdelning av statens inkomster och utgifter under perioden 2013-2016. Fr detta behvs bland annat uppgifter om hur mnga personer som frvntas f uppehllstillstnd som flyktingar eller anhriga under den studerade perioden, samt om hur lnge de antas vara bosatta i Sverige. Prognoser ver antal beslut om uppehllstillstnd grs regelbundet av Migrationsverket. Utifrn denna har SCB p utredningstjnstens uppdrag gjort en prognos fr hur stor den studerade gruppen kommer att vara under respektive r 2013-2016. I denna prognos tas bde hnsyn till hur mnga som frvntas invandra respektive r och hur mnga som sedan hinner utvandra eller avlida innan studieperioden tagit slut.11 Den uppgift som levererats av SCB r antal flyktingar respektive anhriga som berknas invandra, respektive bo kvar i Sverige respektive r under studieperioden. Vilken sammansttning denna grupp kommer att ha har SCB dock inte frskt berkna. Redan antalet invandrare r p 3-4 rs sikt mycket svrt att frutse, eftersom det beror av bland annat politiska, ekonomiska och sociala omvlvningar i stora delar av vrlden. I denna promemoria grs det implicita antagandet att sammansttningen under vart och ett av ren r densamma som under 2009. Detta antagande r implicit i och med att relationen mellan den studerade gruppens och den samlade befolkningens utbetalningar (per capita) av respektive utgifts- eller inkomstpost antas konstant ver hela perioden. Den enda uppdelning som grs r mellan flyktingar och anhriga, som grupper.12 Huruvida detta antagande om konstant sammansttning r rimligt p 4 rs sikt r svrt att avgra. Det medfr att berkningen ger svar p frgan om inkomstomfrdelningar mellan olika befolkningsgrupper, om de invandrare i aktuella grupper som kommer under 2013-2016 liknar dem som kom under 20062009 i vsentliga avseenden. Detta r ett konkret exempel p att den freliggande berkningen frmst r en beskrivning av dagens situation, till skillnad mot en egentlig prognos.

Se SCB (2011) fr underlag och antaganden fr dessa berkningar. Ett alternativ hade varit att t.ex. berkna separata relationer (kvoter) fr flyktingar, respektive anhriga som varit folkbokfrda i Sverige i 0, 1, 2, respektive 3 r. Drmed hade effekten av att den studerade gruppens genomsnittliga vistelsetid kar mellan de studerade ren kunnat fngas. I de genomfrda berkningarna har de studerade grupperna under varje enskilt r antagits st fr samma relativa inkomster, respektive utbetalningar (per capita) frn staten som genomsnittet fr alla som stannat i 0-3 r, under 2009. Detta val gjordes fr att minska oskerheten frknippad med att berkna uppgifter fr alltfr sm grupper. 11
12

11

Vilka utgifter br och kan fngas? Uppdragets ambition r att fnga hela statsbudgeten, dvs. samtliga transfereringar samt all offentlig konsumtion (inom staten) som kan hrledas till de studerade grupperna, frn datum fr uppehllstillstnd samt 4 r framt.

Definitionsmssigt tillhr lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten inte statsbudgeten. lderspensionssystemets utgifter har drfr exkluderats ur de genomfrda berkningarna. Eftersom systemet ska vara finansiellt sjlvreglerande kan nettoutbetalningar frn det i ett principiellt perspektiv ven anses 13 vara 0. I tabell 1 redovisas en frdelning av statens frvntade utgifter 2012 efter vilka som kan antas pverkas av antalet nyanlnda invandrare eller inte. En uppdelning har gjorts av samtliga 616 anslagsposter efter om de kan antas pverkas av antal i de aktuella invandrargrupperna eller ej. Resultatet har sedan summerast upp till respektive utgiftsomrde. Nr lderspensionssystemet exkluderas omfattar statens budget 2012 omkring 800 miljarder kronor. Av dessa str transfereringar till hushll fr omkring 300 miljarder kronor. Dessa terfinns till strsta del under utgiftsomrden 9, 10, 11, 12, 14, och 15. Dessa transfereringar fngas med ngra f undantag i SCB:s s kallade STAR-urval. Drmed kan faktiska utbetalningarna till respektive befolkningsgrupp berknas med stor precision. De undantag som finns utgrs frmst av transfereringar som visserligen r direkt kopplade till en enskild invnare men som inte betalas direkt till individen.14 Till skillnad mot i Ekberg (2009) har direkta transfereringar till hushll allts alltid kunnat baseras p faktiska uppgifter om den studerade gruppen. vriga transfereringar har kunnat frdelas genom frdelning p kn och lder, samt i flera fall p fdelseregion. Drefter har en frdelning gjorts av offentlig konsumtion, efter huruvida den kan pverkas av antal nyanlnda invandrare eller ej. Liksom hos Ekberg har s kallade odelbarheter identifierats, till vilka fr rknas till exempel all generell statsfrvaltning, dr marginella frndringar av befolkningens storlek inte br leda till frndrade utgifter inom en 4-rsperiod.

13

Ett undantag r den del av lderspensionsavgifterna som betalas in av staten fr de individer som under ett givet r ftt del av skattepliktiga transfereringar. Dessa avgifter utgr en del av statens utgifter, och tas drfr med i freliggande berkning. Ett andra undantag r den skattereduktion motsvarande den allmnna pensionsavgiften som grs p arbetsinkomster. ven denna skattereduktion tas med hr. 14 Dessa r tandvrdsstdet, statlig assistansersttning, sjukvrd i internationella frhllanden, bidrag till kostnader fr internationella adoptioner, och pensionsrtt fr barnr. Av dessa transfereringar har underlag fr frdelning hittats fr samtliga utom bidrag till kostnader fr internationella adoptioner. D denna budgetpost endast motsvarar 20 miljoner kronor om ret har den antagits frdelas jmnt ver hela befolkningen. 12

UO 1 UO 2 UO 3 UO 4 UO 5 UO 6 UO 7 UO 8 UO 9 UO 10 UO 11 UO 12 UO 13 UO 14 UO 15 UO 16 UO 17 UO 18 UO 19 UO 20 UO 21 UO 22 UO 23 UO 24 UO 25 UO 26 UO 27

Tabell 1: Frdelning av statliga utgifter 2012 miljarder kronor 2012 i ESV drav kan drav kan Andel mars 2012 ej pverkas pverkas beroende Rikets styrelse 11,9 11,9 0,0 0% Samhllsekonomi och 13,2 13,2 0,0 0% finansfrvaltning Skatt, tull och exekution 10,3 10,3 0,0 0% Rttsvsendet 38,2 28,3 9,9 26% Internationell samverkan 1,9 1,9 0,0 0% Frsvar och samhllets 45,5 45,5 0,0 0% krisberedskap Internationellt bistnd 29,6 29,6 0,0 0% Migration 8,3 4,2 4,1 49% Hlsovrd, sjukvrd och social 59,3 9,1 50,2 85% omsorg Ekonomisk trygghet vid 93,9 10,9 83,1 88% sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet vid 41,2 0,6 40,7 99% lderdom Ekonomisk trygghet fr 0,0 76,1 100% 76,1 familjer och barn Integration och jmstlldhet 8,0 0,4 7,7 96% Arbetsmarknad och arbetsliv 8,1 60,8 88% 68,9 Studiestd 21,1 4,7 16,4 78% Utbildning och 54,0 26,4 27,6 51% universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund 12,2 12,2 0,0 0% och fritid Samhllsplanering, 1,0 1,0 0,0 0% bostadsfrsrjning, byggande samt konsumentpolitik Regional tillvxt 3,4 3,4 0,0 0% Allmn milj- och naturvrd 5,1 5,1 0,0 0% Energi 3,2 0,0 0% 3,2 Kommunikationer 44,3 44,3 0,0 0% Areella nringar, landsbygd och 17,8 17,8 0,0 0% livsmedel Nringsliv 5,9 5,9 0,0 0% Allmnna bidrag till kommuner 85,1 82,0 3,2 4% Statsskuldsrntor m.m. 18,7 18,7 0,0 0% Avgiften till Europeiska 30,7 30,7 0,0 0% unionen 809,0 429,4 53% 379,6 47%

Summa utgiftsomrden Andel av totala utgifter

Som beskrivs ovan utgr Ekberg (2009) frn lderssammansttningen i gruppen med utlndsk bakgrund. I de fall detta varit mjligt har underlag i freliggande promemoria delats upp p bde kn, lder och fdelse- (eller medborgarskaps-) land. Sdana underlag har kunnat identifieras fr utgifter fr kriminalvrd, lkemedelssubventioner, lnebidrag, Samhall mm., Europeiska socialfonden mm., statsbidrag i frskola mm., grundutbildning
13

inom universitet och hgskola samt bidrag till lnegarantiersttning. I vissa fall har frdelningen av utgifter p ett omrde antagits motsvara frdelningen fr en annan utgiftspost. Till exempel har frdelningen av utgifter fr bilstd till personer med funktionsnedsttning antagits motsvara frdelningen av statlig assistansersttning, och utgifterna fr rttsliga bitrden mm. fr respektive befolkningsgrupp har antagits motsvara andelen av respektive grupp som sitter intagna i svenska fngelser. Varje sdan uppskattning utgr i sig en frenkling av verkligheten. Vid bedmning av resultaten ska drfr lggas srskild stor vikt vid vilka delar av berkningen som vilar p faktiska uppgifter, fr vilka det finns goda underlag och vilka som r mer av rimlighetsantaganden. Sammantaget kan sgas att freliggande berkningar bygger p faktiska utbetalningar oftare n vad som gjordes av Ekberg (2009). I de fall detta inte varit mjligt har underlag tagits fram som inte endast utgr frn lder, utan ven frn kn, och i vissa fall medborgarskap eller fdelseland. ven om resultaten r behftade med betydande oskerhet finns drmed svitt utredningstjnsten kunnat erfara ingen studie av svenska frhllanden som mer i detalj kopplat olika utgiftsposter till den studerade gruppen respektive till den vriga befolkningen. Som framgr i tabell 1 terfinns de utgifter som klassats som att de p kort sikt kan pverkas av bland annat antal nyanlnda invandrare under utgiftsomrden 4, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 25. Hur utgifter inom dessa omrden frdelas mellan nyanlnda invandrare och resten av befolkningen beskrivs i avsnitt 3. Sammantaget har allts drygt hlften av statens utgifter berknats utgra s kallade odelbarheter, tminstone p s kort sikt som 4 r. Resterande omkring 380 miljarder kronor, eller knappt hlften av statsbudgeten, har bedmts kunna pverkas av antalet nyanlnda invandrare. Hur de pverkas r dock svrt att sga. Fr direkta transfereringar r svaret enkelt d de till fullo kan anses bero av hur stor den mottagande gruppen r. Fr de offentliga konsumtionsutgifterna r verkligheten mer komplex. Utgifter fr till exempel ett universitet beror rimligen p hur mnga studenter som studerar dr. Frgan r dock om en ytterligare student i de flesta fall inte medfr lgre kostnader n den genomsnittlige studenten (det vill sga att det finns stordriftsfrdelar). I enskilda fall kan det frsts ven vara s att en ytterligare brukare av ngon statlig inrttning medfr hgre kostnader n genomsnittsbrukaren (t ex om en helt ny enhet behver inrttas). I freliggande promemoria har samtliga anslagsposter som bedmts kunna pverkas av antalet nyanlnda invandrare i de aktuella grupperna behandlats p samma stt som transfereringar. En ytterligare brukare har allts antagits medfra lika stora kostnader som genomsnittsbrukaren. Detta r detsamma som att anta att det inte finns ngra stordriftsfrdelar inom offentlig konsumtion, och leder rimligen till en viss verskattning av statens utgifter kopplade till de studerade grupperna.
14

Vilka inkomster br och kan fngas? Statsbudgetens inkomstsida kan till strre del fngas genom faktiska utfall. Uppdraget avser samtliga inkomster till statens budget, dvs. bde direkta och indirekta skatter, p bde arbete, konsumtion, kapital mm.

De direkta skatterna p arbete utgrs av den statliga inkomstskatten vilken 15 2012 berknas uppg till omkring 45 miljarder kronor. Den mest omfattande skatten p arbete p statlig niv utgrs i stllet av socialavgifterna. P samma stt som de kommunala inkomstskatterna exkluderades frn freliggande berkning, rknas inte heller lderspensionsavgifterna in. ven dessa avgifter, frn frvrvsaktiva och arbetsgivare, tas in av Skatteverket endast 16 som en service till lderspensionssystemet. Slutligen mste ven skattereduktioner frdelas, liksom nedsttningar av arbetsgivaravgifter. De tv strsta av dessa skattereduktioner avser reduktionen fr allmn pensionsavgift samt jobbskatteavdraget, vilka 2012 berknas omfatta omkring 100 respektive 80 miljarder kronor. Bde direkta och indirekta skatter p arbete fngas genom SCB:s STAR-urval. Som beskrivs ovan har Ekberg (2009) valt att frdela bolagsskatter proportionerligt efter hur stora kapitalinkomster olika grupper har. I freliggande berkning har sdan skatt p fretagsvinster dock inte ansetts kunna knytas till enskilda befolkningsgrupper. I den mn skatten p fretagsvinster kan sgas bero av hur stor invandringen r till Sverige s sker denna pverkan genom flera mellansteg vilka inom en s relativt kort period som 4 r framstr som oskra. Hushllens skatt p kapital (omkring 50 miljarder om ret) kan fngas genom SCB:s STAR-urval. Av avkastningsskatt str hushll endast fr en mindre del. Denna fngas ocks genom STAR-urvalet. Detsamma gller hushllens del av fastighetsskatten. Den strsta inkomstposten i statsbudgeten, fre socialavgifterna, utgrs av skatt p konsumtion och insatsvaror, dvs. mervrdesskatt och olika punktskatter (alkohol, tobak, energi, koldioxid mm.). Som nmnts ovan utgr Ekberg (2009) frn att momsinbetalningar str i proportion till hushllens respektive disponibla inkomster. Detta frutstter implicit att hushll i olika ldrar och olika inkomstskikt anvnder en lika stor andel av sin nuvarande disponibla inkomst till konsumtion vilket inte behver stmma. Eftersom det finns skilda momssatser fr olika grupper av varor och tjnster spelar ven konsumtionsmnster roll fr hur stor andel av den disponibla inkomsten som

Samtliga skatter betalas visserligen in till Skatteverket. Vad avser t.ex. den kommunala skatten r detta dock endast en tjnst frn staten till kommunerna. Den inkomstpost, kommunal inkomstskatt, som tas upp i statsbudgeten motsvaras av en negativ inkomstpost avseende de verfringar till kommunerna som sker. 16 Den del av lderspensionsavgiften som avser inkomster ver intjnandetaket utgr i praktiken en skatt som gr in i statsbudgeten. Denna dela har inte frdelats i freliggande berkning. Den br dock, liksom den statliga inkomstskatten, vara frsumbar fr den studerade gruppen.

15

15

kan frvntas g till moms. Ekberg (2009) nmner inte heller punktskatter specifikt. I freliggande promemoria har frdelningen av indirekta skatter utgtt frn uppgifter om hushllens konsumtion som delats upp i olika lders- och inkomstskikt. Dessa uppgifter har bestllts frn SCB:s s kallade HUT-underskning (hushllens utgifter). Berknad inbetald moms samt underlag fr punktskatter (alkohol, tobak, bensin, mm.) ingr i dessa uppgifter. En uppdelning i nio grupper som definierats efter lder (tre grupper) fr ldsta medlemmen i hushllet samt disponibel inkomst (tre grupper) har gjorts. Drmed har ambitionen varit att kunna fnga en del av den variation i konsumtionsmnstren som hnger ihop med nyanlnda invandrares lga genomsnittliga inkomster och lder. Frdelning av punktskatter p alkohol, tobak, energi och koldioxid sker p motsvarande stt genom frdelningen av disponibel inkomst som olika hushllstyper lgger p respektive varor.17 Fordonsskatt och skatt p trafikfrskringspremier (sammantaget kring 15 miljarder kronor om ret) har antagits st i proportion till tillgng till bil efter kn och inrikes/utrikes bakgrund i SCB:s underskning om hushllens levnadsfrhllanden (ULF). Detta leder frmodligen till en viss verskattning av den studerade gruppens del av intkterna, d ingen frdelning efter inkomst eller efter vistelsetid funnits att tillg. Skatt p spel och lotteriskatt (sammanlagt omkring 1,5 miljarder kronor per r) har antagits proportionerlig till den studerade gruppens andel av befolkningen. Drutver har inga av statens inkomster ansetts kunna frdelas p olika befolkningsgrupper.

17

En berkningsteknisk aspekt r den kompensation fr mervrdesskatt som betalats av statliga myndigheter och kommuner. Denna post berknas 2012 motsvara nrmare 80 miljarder kronor. Nettoinbetalningarna av moms berknas allts bli omkring 260 miljarder kronor (340 80 miljarder) under ret. Det r dessa 260 miljarder som frdelas i freliggande promemoria. 16

Tabell 2: Frdelning av statliga inkomster 2012 Prognos 2012* 1000 Statens skatteinkomster** 2000 Inkomster av statens verksamhet 3000 Inkomster av frsld egendom 4000 terbetalning av ln 5000 Kalkylmssiga inkomster 6000 Bidrag m.m. frn EU 7000 Avrkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar p skattekonto Summa Andel av totala inkomster

drav drav kan kan ej pverkas pverkas 817,2 296,0 521,1 50,3 0,5 1,3 10,0 12,3 -74,2 50,3 0,5 1,3 10,0 12,3 -74,2 0,0 296,2 36% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 521,1 64%

0,0 817,4

* Prognos av Ekonomistyrningsverket i mars 2012 ** Summa av statens skatteinkomster exklusive lderspensionsavgifter

17

3 Resultat
I detta avsnitt beskrivs frst hur den aktuella gruppen av nyanlnda invandrare sg ut under utfallsret 2009, samt SCB:s prognos ver antalsutvecklingen under 2013-2016. Slutligen redovisas resultaten av de inkomster och utgifter ver statsbudgeten som kan knytas till den studerade gruppen.
Den studerade gruppen under 2009 I december 2009 fanns omkring 112 000 personer (1,2 % av befolkningen), motsvarande den studerade gruppen, dvs. de var folkbokfrda i Sverige, fdda i icke EES-lnder och hade ftt uppehllstillstnd som anhriga eller flyktingar under perioden 2006-2009 (se tabell 3).
Tabell 3: Antal personer fdda utanfr EES, folkbokfrda i Sverige sedan 0-3 r vilka hade ftt uppehllstillstnd som anhriga eller flyktingar, december 2009 Grund fr invandring Kvinnor Mn Totalt Anhriga 39 200 27 300 66 500 Flyktingar 27 300 45 700 18 400 Totalt 54 600 112 200 57 600 Klla: SCB STAR

Omkring 66 000 (59 %) utgjordes av personer som ftt uppehllstillstnd som anhriga till personer som redan r bosatta i Sverige. Resterande 41 procent var flyktingar. Bland de anhriga var omkring 60 procent kvinnor och 40 procent mn. Bland flyktingar rdde det motsatta frhllandet. Sammantaget utgjordes omkring 51 procent av den studerade gruppen av kvinnor, och omkring 49 procent av mn.

Diagram 1: Andel personer i olika kns- och ldersgrupper inom totalbefolkningen respektive den studerade gruppen, december 2009
2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0%
10 0 10 6 0 5 60 20 55 70 50 80 85 30 40 10 45 15 65 35 25 90 95 75

lder

Hela befolkningen Mn Studiepopulationen 2009 Mn

Hela befolkningen Kvinnor Studiepopulationen 2009 Kvinnor

Klla: SCB STAR

Av diagram 1 framgr hur ldersfrdelningen fr den studerade gruppen avviker frn genomsnittbefolkningen. Andelen mellan 20 och 40 r var om18

kring 55 procent i den studerade gruppen, mot 27 procent i genomsnittsbefolkningen. Andelen ver 50 r var 7 procent, mot 39 procent igenomsnittsbefolkningen. Dessa stora ldersavvikelser utgr en betydande del av frklaringen till de skilda mnster fr inkomster och utgifter som redovisas nedan. Ett andra omrde dr den studerade gruppen avviker frn genomsnittsbefolkningen p ett stt som kan antas pverka resultaten i freliggande berkning gller inkomster. Under de frsta ren efter invandringstillfllet r sysselsttningsgraden (och inkomsterna) relativt lga. Drmed begrnsas den skattebas som den studerade gruppen utgr. I diagram 2 redovisas antal personer 20-59 r som invandrat som flyktingar eller anhriga frn lnder utanfr EES fr som hgst 33 r sedan, och vilka var folkbokfrda i Sverige 2009. I diagrammet framgr ven genomsnittlig frvrvsinkomst fr dessa personer. Fr att inte effekten av hur lng tid en person varit bosatt i landet ska blandas upp med effekten av att personer i olika ldrar har olika inkomster har vrdena ldersstandardiserats. De motsvarar allts vad som varit fallet om alla enskilda invandringskohorter skulle ha haft samma ldersfrdelning 2009.
Diagram 2: Antal invandrare* 2009 samt genomsnittlig frvrvsinkomst efter antal r sedan invandring - ldersstandardiserade vrden
250 000 Antal 200 000 Frvrvsinkomst 40 000 50 000

150 000

30 000

100 000

20 000

50 000

10 000

0 <2 3 5 7 9 11 13 15** 17 19 21 23 25+ Antal r sedan senaste invandringstillflle

Klla: SCB STAR, utredningstjnstens berkningar * Endast personer 20-59 r som invandrat som flyktingar eller anhriga frn lnder utanfr EES fr som hgst 33 r sedan. ** Det hgre antalet invandrare som anlnde i mitten av 1990-talet kom till stor del frn fre detta Jugoslavien.

Som framgr r frvrvsinkomsterna konsekvent hgre fr grupper som varit bosatta i landet lngre tid, upp till tminstone 20 r i landet. Dessa grupper skiljer sig ven p andra stt frn varandra. Diagrammet kan drfr inte anvndas rakt av som prognos fr nuvarande nyanlnda invandrares inkomstkarrir. Det antyder dock att en studie av statens inkomster frn invandrare under de 4 frsta ren kommer att ge betydligt lgre inkomster fr staten n om en lngre period studeras. I ovanstende diagram r de genomsnittliga frvrvsinkomsterna 2009 bland personer som invandrat de senaste 4 ren (019

3 i diagrammet) endast omkring en tredjedel av inkomsterna bland dem som invandrat fr mer n 4 r sedan.
Prognos fr antal flyktingar och anhriginvandrare Att prognostisera antal personer som kommer f uppehllstillstnd i egenskap av flyktingar r frknippat med betydande svrigheter p mer n 1-2 rs sikt. Antalet kan variera vsentligt frn ett r till nsta. Antal anhriginvandrare, vilka under de senaste ren utgjort omkring tv tredjedelar av den totala studerade gruppen, har varit betydligt jmnare. Utvecklingen under 19872011, samt Migrationsverkets prognos till 2016 framgr i diagram 3.
Diagram 3: Antal flykting- och anhriginvandare fdda i lnder utanfr EES - utfall samt Migrationsverkets prognos

70 000 60 000

Anhriga Flyktingar Prognos

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0


19 90 20 05 19 99 20 14 19 87 19 93 19 96 20 02 20 08 20 11

Klla: Migrationsverket, SCB, Utredningstjnstens berkningar

Migrationsverket frvntar sig en fortsatt invandring av de hr aktuella grupperna p en niv motsvarande den fr de senaste 5-6 ren. Sammantaget berknas denna del av invandringen omfatta omkring 174 000 personer under 2013-2016. Av dessa berknar SCB att omkring 168 000 kommer vara bosatta i Sverige i slutet av 2016. terutvandringen under de frsta ren efter invandringstidpunkten r slunda lg i denna grupp.18 Fr att kunna berkna frvntade utgifter och inkomster frknippade med den studerade gruppen r det inte hur stor den r i slutet av ret som spelar strst roll utan hur stor den r i genomsnitt under ret. Om dessa personer antas f uppehllstillstnd jmt frdelat ver ret medfr det att gruppen som tillbringar sitt frsta r som bosatta i Sverige r knappt hlften s stor i genomsnitt som det totala antalet som fr uppehllstillstnd under ret.19 Den

18 19

Se SCB (2011) Allts: under 2013 berknas kring 13 000 flyktingar f uppehllstillstnd vilket innebr att i genomsnitt omkring 6 500 flyktingar som ftt uppehllstillstnd under 2013 kan antas vara folkbokfrda i Sverige under ret. ven med antagande om jmn invandring ver ret blir 20

medelfolkmngd fr respektive budgetr som drmed kan berknas framgr av tabell 4.


Tabell 4: Medelfolkmngden fr flykting- och anhriginvandare fdda i lnder utanfr Norden och EU Budgetr 2013 2014 2015 Flyktingar folkbokfrda sedan 0 r 6 600 6 800 6 800 1 r 13 000 13 500 2 r 12 900 3 r Totalt flyktingar 6 600 19 800 33 100 Anhriga folkbokfrda sedan 0 r 16 800 14 600 14 300 1 r 32 700 28 600 2 r 32 200 3 r Totalt anhriga 16 800 47 400 75 100 Totalt 23 300 67 200 108 200 Klla: SCB samt utredningstjnstens berkningar

2016 6 800 13 400 13 300 12 700 46 200 14 300 28 000 28 100 31 700 102 100 148 300

Att det r budgeteffekter fr 2013-2016 som efterfrgas, fr individer som fr uppehllstillstnd under denna period innebr att gruppen under 2013 kommer vara relativt liten och att den sedan blir strre. Frn att ha omfattat knappt 25 000 personer under 2013 berknas gruppen ka till nrmare 150 000 under 2016. Detta r inte liktydigt med att gruppen nyanlnda invandrare berknas ka utan endast av att gruppen som invandrat frn och med 2013 kommer att ka ver tiden.
Inkomster och utgifter som kan kopplas till den studerade gruppen I tabell 5 sammanfattas berkningarna av statens inkomster och utgifter som kan kopplas till den studerade gruppen. Statens nettoutgifter fr gruppen berknas uppg till omkring 2 miljarder kronor under 2013. Eftersom antal personer som hunnit invandra frn och med 2013 kommer att ka frn r till r kommer bde gruppen och de berknade nettoutgifterna ka. r 2016 berknas nettoutgifterna vara omkring 11 miljarder kronor. Detta motsvarar omkring 1,3 procent av statens budget 2016, eller omkring 0,3 procent av BNP. Per person berknas nettoutgifterna tvrtom minska. Detta beror bde p att statens budgetsaldo frvntas strkas under den studerade perioden och att en minskande andel av den studerade gruppen kommer att berras av de utgifter som endast r kopplade till de frsta mnaderna efter beslut om uppehllstillstnd.

genomsnittsbefolkningen knappt hlften av infldet eftersom ven en viss (liten) del av den studerade gruppen hinner avlida eller terutvandra. 21

D berkningarna utgr frn antaganden om att statens inkomster kopplade till individer i den studerade gruppen inte skiljer sig t mellan det frsta, andra, tredje och fjrde ret efter att de ftt uppehllstillstnd kar de berknade inkomsterna i proportion till gruppen andel av befolkningen. I verkligheten r det rimligt att anta att gruppens inkomster r som lgst under det frsta ret och sedan kar ngot. ven statens inkomster kopplade till gruppen br drfr vara ngot lgre under 2013 och ngot hgre under 2016
Tabell 5: Berknade inkomster och utgifter fr staten kopplade till flyktingar och anhriga frn lnder utanfr EES som invandrar 2013-2016 2013 2014 2015 Antal personer 23 300 67 200 108 200 Inkomster (milj. kr) Utgifter (milj. kr) Netto (milj. kr) per person (kronor) andel av statens utgifter andel av BNP* 400 -2 900 1 300 -6 700 -5 400 80 400 0,7% 0,1% 2 100 -10 300 -8 200 76 100 1,0% 0,2%

2016 148 300 3 000 -13 600 -10 600 71 400 1,3% 0,3%

-2 500 107 000 0,3% 0,1% * BNP-prognos av Konjunkturinstitutet, mars 2012

Enskilda utgifts- och inkomstposter I detta avsnitt beskrivs de strre enskilda utgifter och inkomster som ingr i de samlade resultaten i tabell 5 ngot mer.

I tabell 6 redovisas de utgiftsomrden fr vilka poster kunnat knytas till den studerade gruppen av invandrare. Som framgr utgrs de tv strsta utgiftsomrdena under 2009 av vad Ekberg benmner invandrarspecifika utgifter. Det rr sig mer specifikt om kommunersttningar vid flyktingmottagande, ersttningar och bostadskostnader, etableringsersttning och ersttning till etableringslotsar mm. P inget av dessa omrden finns underlag som p individniv kan knyta faktiska utbetalningar till olika grupper.20 Drfr r oskerheten i resultaten relativt stor. Den r dock inte s stor att det skulle vara oklart huruvida utgiftsomrde 13 r det strsta fr den studerade gruppen. ven att utgiftsomrde 8 under 2013 utgr det andra eller tredje strsta framstr som skert. De tv invandrarspecifika utgiftsomrdena str sammantaget inled20

Kommunersttningar vid flyktingmottagande (omkring 5 miljarder kronor om ret) r det enda inom UO 13 som Migrationsverket ansvarar fr. Det gr till att erstta kommuner fr boende fr nyanlnda flyktingar och ven i viss mn anhriga. Det gr drmed till stor del till den studerade gruppen, men inte uteslutande d ven personer som haft uppehllstillstnd i mer n 4 r kan f denna typ av hjlp. Det finns inget underlag som mjliggr att knyta alla betalningar till enskilda individer, bl a betalas schablonbelopp ut till kommuner vilka justeras i efterhand men med periodiseringar som gr det svrt att koppla ihop med enskilda. I denna promemoria har antagits att samtliga utgifter fr dessa anslagsposter frdelas jmnts ver samtliga anhriga och flyktingar som ftt uppehllstillstnd under de senaste 6 ren. Upprkning till och med 2016 grs genom rak framskrivning s att antal som varit bosatta 0-3 r antas utgra 2/3-delar av antal 0-5 r 2016. 22

ningsvis fr drygt hlften av de utgifter som kan knytas till den studerade gruppen. Fr ersttningar och bostadskostnader har ett avsteg gjorts frn det generella antagandet att utgifterna och inkomsterna fr en person ur den studerade inte skiljer sig t beroende p om det gtt 0,1, 2, eller 3 r sedan invandringstillfllet. Anledningen r dels att det inte finns ngot underlag som mjliggr att knyta faktiska utgifter direkt till enskilda individer, dels att utgifterna i detta fall uppenbart koncentreras till det frsta ret efter invandringstillfllet. Personer som fr permanent uppehllstillstnd i Sverige stannar enligt Migrationsverket uppskattningsvis i genomsnitt 60 dagar i Migrationsverkets mottagningssystem innan de blir kommunplacerade. Detta medfr en genomsnittsutgift p omkring 17 400 kronor per person i 2011 rs priser. Frutom att skriva upp denna styckutgift med den frvntade prisutvecklingen21 har beloppet hr multiplicerats med Migrationsverkets prognos ver antal som frvntas tillkomma i den studerade gruppen under respektive r 2013-2016. Eftersom denna prognos r nstan konstant ver perioden r ven de hr berknade utgifterna det. D de mest nyanlnda invandrarna kommer utgra en minskande andel av den studerande gruppen kan den genomsnittliga utgiften drmed frvntas minska mellan ren. Att utgiftsomrde 12, Ekonomisk trygghet fr familjer och barn, str fr en stor del av de statliga utgifter som kan knytas till den studerade gruppen hnger samman med bde den stora koncentrationen till barnafdande ldrar och de relativt lga inkomsterna i gruppen. De lga inkomsterna leder i och fr sig till relativt lga utbetalningar av frldrapenning, som grundar sig p tidigare inkomst. Dremot har den studerade gruppen ven betydligt oftare bostadsbidrag, vilka r behovsprvade, n den vriga befolkningen. Utgiftsomrde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, omfattar fr det frsta bidrag till arbetslshetsersttning och aktivitetsstd. Eftersom stora delar av den studerade gruppen inte hunnit frvrvsarbeta och drmed upparbeta en inkomst att basera dessa frmner p r dessa utgifter i genomsnitt lgre n genomsnittet i hela befolkningen. Dremot r det vanligare med olika typer av subventionerade anstllningar i den studerade gruppen, som lnebidrag, Samhall mm.

21

Enligt Riksbankens KPI-prognos frn i april 2012.

23

Tabell 6: Berknade utgifter fr staten fr nyanlnda flyktingar och anhriga miljoner kronor Utgiftsomrden* 2013 2014

2015

2016 800 800 600 100 200 3 200 5 500 1 000 600 800 0 0 13 600

4 Rttsvsendet 100 300 600 8 Migration 800 800 800 9 Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg 100 300 400 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 0 100 100 11 Ekonomisk trygghet vid lderdom 0 100 200 12 Ekonomisk trygghet fr familjer och barn 500 1 500 2 400 13 Integration och jmstlldhet 900 2 500 4 100 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 200 500 800 15 Studiestd 100 300 400 16 Utbildning och universitetsforskning 100 300 600 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0 0 0 25 Allmnna bidrag till kommuner 0 0 0 Total 2 900 6 700 10 300 * Endast de utgiftsomrden ingr dr utgifter frekommer som kan kopplas till den studerade gruppen. D beloppen avrundas till 100-tals miljoner kronor redovisas utgifter under 50 miljoner som 0. Samtliga oavrundade utgifter ingr dock i den avrundade totalsumman.

I tabell 7 redovisas de vergripande inkomstposter fr vilka poster kan knytas till den studerade gruppen av invandrare. Som en fljd av den studerade gruppens lga inkomster betalas nstan ingen statlig inkomstskatt in. Genomsnittliga arbetsgivaravgifter per person i gruppen flyktingar som invandrat under de senaste 4 ren motsvarar endast omkring en fjrdedel av genomsnittet fr hela befolkningen. Motsvarande andel i den studerade gruppen av anhriga r omkring en tredjedel. Efter skattereduktion fr allmn pensionsavgift samt jobbskatteavdrag blir den direkta skatten p arbete som gr till staten drmed negativ fr gruppen. Den strsta inkomstposten fr staten som kan kopplas till den studerade gruppen r skatt p konsumtion och insatsvaror. Frn de berkningar som gjorts p basis av SCB:s underskning av hushllens utgifter har skattats att omkring 11 procent av den studerade gruppens disponibla inkomst gr till att betala moms, mot drygt 9 procent i hela Sveriges befolkning. Som en fljd av de betydligt lgre disponibla inkomsterna i den studerade gruppen berknas momsinbetalningar per person emellertid ligga 45 procent lgre n riksgenomsnittet bland flyktingar och 40 procent lgre bland anhriga. ven punktskatteinbetalningar per person berknas vara lgre i den studerade gruppen n i genomsnittsbefolkningen.

24

Tabell 7: Berknade inkomster fr staten fr nyanlnda flyktingar och anhriga miljoner kronor Inkomster* 2013 2014 2015 1100 Direkta skatter p arbete -200 -600 -900 1200 Indirekta skatter p arbete 100 200 400 1300 Skatt p kapital 0 0 0 1400 Skatt p konsumtion och insatsvaror** 500 1 600 2 700 Totalt 400 1 300 2 100 * Endast de inkomstomrden ingr dr inkomster frekommer som kan kopplas till den studerade gruppen. D beloppen avrundas till 100-tals miljoner kronor redovisas (absoluta) inkomster under 50 miljoner som 0. Samtliga oavrundade inkomster ingr dock i den avrundade totalsumman. ** Efter avrkning fr statliga myndigheter och kommuner (se not 17)

2016 -1 300 600 0 3 800 3 000

Sammantaget kan konstateras att den strsta statliga inkomstposten frknippad med den studerade gruppen r indirekta skatter p konsumtion (moms mm.). P grund av lg sysselsttningsgrad under de frsta ren efter invandringstillfllet r bde skatteinkomster fr arbete och utbetalningar av transfereringar baserade p inkomstbortfall betydligt lgre n i resten av befolkningen. Som en fljd av gruppens lga lder berknas ven stora delar av offentlig konsumtion vara lgre n fr resten av befolkningen. De strsta statliga utgiftsposterna frknippade med denna grupp r invandrarspecifika utgifter: kommunersttningar vid flyktingmottagande, ersttningar och bostadskostnader, etableringsersttning och ersttning till etableringslotsar mm. Som en fljd av en koncentration till barnafdande ldrar r ven utgifterna inom omrdet ekonomisk trygghet fr familjer och barn betydligt hgre n inom den totala befolkningen.

25

Referenser
Ekberg Jan, 1999, Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, in Journal of Population Economics (1999) 12:411-430 Ekberg Jan (red), 2003, Invandring till Sverige orsaker och effekter, Acta Wexionensia Nr 26/2003 Ekberg Jan (red), 2007, Sveriges mottagning av flyktingar ngra exempel, Acta Wexionensia Nr 131/2007 Ekberg Jan, 2009, Invandringen och de offentliga finanserna, Rapport till Expertgruppen fr studier i offentlig ekonomi, 2009:3 Ekonomistyrningsverket, 2011, Utgifter p statens budget frdelade efter UO och anslag 1997-2010 enligt 2010 rs struktur.1 Tusental kronor Frskringskassan, 2011, Nyttjande av det statliga tandvrdsstd som infrdes 1 juli 2008 - Analys utifrn ett demografiskt och socioekonomiskt perspektiv, Socialfrskringsrapport 2011:9 Migrationsverket, 2012, Verksamhets- och kostnadsprognos, januari 2012 Pedersen (2002), Ageing, immigration and fiscal sustainability, DREAM, Kpenhamn, mimeo Rauhut, Daniel & Blomberg, Gustaf, 2003, Ekonomiska effekter av integration och invandring, Institutet fr tillvxtpolitiska studier, A2003:010 SCB, 2011, Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1; terutvandring efter tid i Sverige SCB, 2012, Modell fr att skatta terutvandring efter grund fr bosttning, bakgrundsmaterial om demografi , barn och familj 2012:2 Storesletten Kjetil, 2003, Fiscal Implications of Immigration - a Net Present Value Calculation, Scand. J. of Economics 105(3), 487506, 2003 Westfelt Lisa (2008), Migration som straff? Utvisning p grund av brott 1973-2003 med fokus p flyktingskydd, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

26