You are on page 1of 2

Med krisfond och bankunion i kikarsiktet

Europas finansministrar ska de nrmaste dagarna och infr det informella EU-toppmtet 18-19/10 ta stllning till olika frslag som innebr steg mot en bankunion. Stegen r ett viktigt led i att dels stabilisera och strka Europas Ekonomiska och Monetra Union EMU, dels bryta den fr vissa lnder negativa kopplingen mellan svaga banker och svaga statsfinanser. I s motto r frslaget i skrivande stund ett mycket centralt, vlkommet och rtt steg i riktning mot att frska lsa den utdragna eurokrisen.

MNDAG 8 OKTOBER 2012

lem. Grekland r i behov av en ny skuldrekonstruktion medan Spanien behver fngas upp i det kollektiva finansiella skyddsntet. En huvudfrga fr ESM:s styrelse blir p vilket stt fondens utlningskapacitet p 500 miljarder euro ger bst effekt och muskelstyrka; via direkta stdln till stater/banker eller via verktyg som ger strre hvstngseffekter p ESM:s kapital (frskrings- och/eller fondlsningar SPVs)? Bankunionen har i De fyra ordfrandenas rapport (26 juni 2012) identifierats som en av fyra ndvndiga byggstenar som krvs fr att terupprtta stabiliteten i EMU och ska i frlngningen bana vg fr en politisk union och en federation mellan de 17 eurolnderna. Detta gr att frslaget till bankunion ven har en i hg grad politisk dimension ven fr lnder som t ex Storbritannien och Sverige som tills vidare valt att st utanfr eurosamarbetet. Frslaget till bankunion inbegriper sledes en dimension som gr bortom en mer allmn nskan om ett utkat internationellt samarbete, samsyn och likformighet kring tillsyn, regelverk/krav fr globalt verksamma finansiella institut. Frslaget, som i skrivande stund r freml fr ytterligare diskussioner och naturligen drfr har lsa konturer, ser ut att komma att best av tre verstatliga/kollektiva delar: tillsyn, krislsningsmekanism samt insttningsgaranti. En gemensam tillsyn som bedrivs av Europeiska centralbanken ECB r positivt eftersom den kvalitetsskrar nivn p den vervakning och uppfljning som sker av finansiella institut i enskilda EU/eurolnder. Det kan bidra till att ka frtroendet fr EU:s banker, ka stabiliteten och snka upplningskostnader. Det frmjar kreditfrsrjningen och drmed den ekonomiska tillvxten i Europa. Frgan r dock om ECB mktar med uppgiften att bedriva tillsyn av alla EU:s banker utan att gra avkall p tillsynskvaliteten. Tidtabellen r rejlt forcerad. Tanken r att banker som erhllit ngon form av statligt std ska vara frst ut med att hamna under ECB:s tillsynsparaply. Frn 1 juli 2013 r det tnkt att systemviktiga banker ska infrlivas i systemet och frn 1 januari 2014 ska samtliga av tminstone eurolndernas banker st under gemensam tillsyn. Det faktum att den gemensamma och verstatliga tillsynen lggs under ECB r allts ett krav fr att ESM ska

Bankunionen r delvis ihopkopplad med en annan viktig hndelse; nu startar den permanenta verstatliga krisfonden ESM (European Stability Mechanism) sin verksamhet i Luxemburg. ESM har till uppgift att dels frhindra att eurolnders likviditetsproblem blir till solvensproblem, dels begrnsa smittorisker inom och mellan eurolnder. ESM ska kunna sttta direkt svl stater som enskilda banker. Detta br du knna till om krisfonden ESM
ESM startar sin verksamhet den 8/10 2012 ESM ska f in 32 mdr (av totalt 80 mdr) av eurolnderna fre 23/10 ESM ska bde frvalta 80 mdr och lna upp kapital fr utlning EFSF (tillfllig krisfond) upphr att vara aktiv 30/6 2013 ESM:s totala utlningskapacitet r 500 mdr (max 700 mdr inkl EFSF) ESM ger stdln fr akuta kriser men ocks i frebyggande syfte ESM kan intervenera i svl primr- som sekundrmarknaden ESM kan lna ut pengar direkt till banker (under gemensam tillsyn) ESM kan tvinga lnder att betala in upp till 620 mdr inom 7 dagar ESM:s styrelse bestr av 17 finansministrar; observatrsstatus fr EUkommissionren fr ekonomiska/monetra frgor samt ECB-chefen ESM-beslut kring bl a stdln fattas med i princip 80% majoritet, vilket ger Tyskland (27.14% rststyrka) och Frankrike (20.38%) vetortt ESM r beslutkraftig med 2/3 av alla eurolnder med 2/3 av rsterna ESM ska ge stdln inom loppet av 3-4 veckor frn anskningsdag

Med ESM p plats kar sannolikheten fr att eurolnderna de nrmaste 1-2 mnaderna frsker hitta en mer permanent lsning p svl Greklands som Spaniens skuldprob-

Veckans Tanke

kunna ge direktstd till banker och drmed ge det finansiella systemet och euron stabilitet. Men det finns invndningar bde kring hur realistisk tidtabellen egentligen r fr att hinna f alla bitar p plats samt hur mnga banker som ska vervakas av ECB respektive nationella tillsynsmyndigheter. Den kollektiva riskspridning mellan lnder som en bankunion innebr kan dock ka moral hazard problemet i enskilda lnder och i enskilda banker. En bankunion kan dock aldrig frnta enskilda banker och nationella tillsynsmyndigheter det huvudsakliga ansvaret fr att agera p ett stt som skrar den finansiella stabiliteten. Det r Sveriges regering och riksdag som avgr om Sverige frivilligt ska ansluta sig till hela eller delar av eurolndernas nya bankunion. Ur svensk synvinkel torde i dagslget en anslutning till den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) vara den minst kontroversiella medan en anslutning till de tv andra delarna kan uppfattas som att Sverige tar ett alltfr stort politiskt steg och gr en opinionsmssig avvikande rrelse i eurofrgan. Det svenska folkomrstningsresultatet frn 2003 gller ju fortfarande enligt en majoritet av de politiska partierna.

delar blir det svrt att motivera varfr svenska banker ska st under hrdare regelverk/krav eftersom sjlva syftet med den kollektiva riskspridningen/tillsynen r att utjmna eventuella frluster/problem som uppstr. Det r svrt att se trovrdighetsmssiga nackdelar fr svenska banker om Sverige skulle vlja att st utanfr bankunionens samtliga tre delar. En kombination av svenska tillsynsmyndigheter som tnjuter trovrdighet och besitter kompetens tack vare kriserfarenhet frn 1990-talet, kapitalstarka banker samt stabila och starka offentliga statsfinanser ger den motstndskraft som Sverige behver vid eventuell ny global finansoro. En anslutning till gen gemensamma tillsynsmekanismen kan dock uppfattas som positivt ur ett internationellt perspektiv; att Sverige deltar i de globala forum och system som ska skra stabiliteten och minska riskerna i det finansiella systemet.

Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404

Sverige behver fr en eventuell anslutning till delar av bankunionen ha rstrtt i Europeiska centralbanken ECB:s styrande rd. Det torde knappast vara ngot problem trots att en sdan lsning saknas i dag. Den penningpolitiska beslutsprocessen kan avskiljas frn den del av ECB som ska vervaka den finansiella stabiliteten och bedriva tillsyn av banker. Det finns dock uppenbara grnsdragningsproblem mellan de tv omrdena som mste klarlggas. Mjligen reser en svensk bankunionsanslutning och det huvudansvar som ECB ska utva frgor kring om Finansinspektionens verksamhet, till vissa delar, ska underordnas den svenska centralbanken. Den svenska regeringen vill ha mjlighet att kunna stlla hgre krav p svenska banker n de krav som stlls p EU/internationell niv. Sannolikt kommer Sverige att f igenom denna mjlighet vid en anslutning till bankunionen. Men det innebr en snedvridning i konkurrensvillkor fr finansinstitut som verkar internationellt. Det r olyckligt. Om Sverige deltar fullt ut i bankunionens samtliga tre