You are on page 1of 9

Konjunktur och rntor

Nummer 3 24 augusti 2012

Sidan 3 Sverige spelar i hgsta divisionen Sidan 4 Det lutar mot rntesnkning Sidan 6 Lgkonjunktur men bttre n befarat

Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank. E-mail: ekonomiskasekretariatet@sbab.se

SBAB Banks konjunkturbrev r ett nyhetsbrev frn SBAB Bank. Konjunktur & rntor har sammanstllts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat. Ansvarig fr brevet: Tor Borg, tfn 08-614 38 84 Det har baserats p kllor som Sekretariatet bedmer som tillfrlitliga. Dokumentet r inte gjort fr att utgra det enda redskapet vid enskilda beslut om ln och investeringar. SBAB Bank ptar sig inte ngot ansvar fr direkt eller indirekt frlust till fljd av beslut grundade p detta dokument. Citera grna Konjunktur & rntor men uppge alltid klla.

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

Sverige spelar i hgsta divisionen


Den svenska ekonomin str sig verraskande stark trots de internationella problemen. Riskerna r dock betydande. Svenska rntor frblir lga s lnge oskerheten bestr men stiger p sikt.
Sedan frra prognosen publicerades, i mitten av juni, har Stockholmbrsen haft nio veckors obruten uppgng, Sammantaget har uppgngen varit drygt 10 procent. Under samma period har kronan strkts med nstan 6 procent, handelsviktat, till hjder som den inte ntt p 15-20 r. Den ekonomiska statistik som publicerats under sommaren verkar bekrfta bilden av att den svenska ekonomin spelar i en hgre division n mnga andra europeiska lnder. Framfr allt BNPstatistiken fr andra kvartalet var verraskade stark. Men ven andra indikatorer, som arbetsmarknadsstatistiken, har visat ovntad styrka. Dessa signaler innebr att vi skriver upp vr svenska tillvxtprognos fr 2012. Brs- och kronindex under sommaren (ackumulerat) gr inte att isolera sig frn vad som hnder i omvrlden. Tack vare att vra viktigaste handelspartners ocks klarat sig lindrigt undan s har den svenska exportsektorn hittills inte tappat allt fr mycket fart. Utsikterna fr den svenska ekonomin r dock oskra och hnger dels p att den globala konjunkturnedgngen faktiskt inte blir djupare n vad vi rknar med och dels p att en internationell terhmtning inleds under 2014. Bruttonationalprodukt, procentuell volymfrndring
2011 USA Japan Euroomrdet Sverige Kina Global 1,8 -0,7 1,6 3,9 9,2 3,9 2012 2,2 2,7 -0,7 1,4 8,0 3,2 2013 2,5 1,0 -0,4 2,1 8,0 3,1 2014 3,2 1,4 1,8 3,7 9,0 4,1

Oskerhet ger lga rntor


De stora centralbankerna kommer att hlla rntorna p lga niver under en lng tid framver. Lgt resursutnyttjande, lgt inflationstryck, stark krona och en svag omvrld innebr att Riksbanken troligen ocks kar p stimulansen ngot.

Den internationella oskerheten pressar ned svenska rntor till mycket lga niver. Nr oskerheten avtar och riskerna i omvrlden blir mindre s kommer svenska rntor att stiga. P ett till tv rs sikt rknar vi drfr med betydligt hgre rnteniver. P kortare sikt kan dock rntorna ligga kvar p rekordlga niver och ge stimulans till den svenska ekonomin.
Samtidigt har konjunkturlget i omvrlden snarare fortsatt att frvrras n blivit bttre. Oron och oskerheten kring den europeiska skuldkrisen och eurons verlevnad har inte minskat. Vi har terigen skruvat ned vra internationella tillvxtprognoser. Tillvxten vntas nu ligga under det historiska genomsnittet bde 2012 och 2013 innan terhmtningen inleds 2014. Riskerna fr strre bakslag i den globala ekonomin r fortfarande verhngande. De inhemska frutsttningarna i Sverige r goda, med starka offentliga finanser, ett konkurrenskraftigt nringsliv, starka banker osv. Det r dock viktigt att komma ihg att den svenska ekonomin r starkt beroende av utrikeshandel, 50 procent av BNP r export och 43 procent r import. Vi har ocks en stor finanssektor med mnga och starka band till omvrlden. Det
SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

Prognosen avslutades den 23 augusti 2012

Internationella frutsttningar
Oljepriset, Brent, antas vara 100 dollar per fat i slutet av ret och 105 dollar per fat i slutet av bde 2013 och 2014. Vxelkursen fr dollarn mot euron antas under prognosperioden ligga kring 1,23 under 2012 och 2013 fr att sedan tappa till cirka 1,25 mot slutet av 2014. Kronans vxelkurs mot euron antas vara 8,40 i slutet av 2012, 8,80 i slutet av 2013 och 9,00 i slutet av 2014. Det ger en vxelkurs mot dollarn p 6,80 kronor i slutet av 2012, 7,15 i slutet av 2013 och 7,20 i slutet av 2014. Kronans nominella effektiva vxelkurs, mtt med TCW-index, gr frn dagens niver kring 116 till knappt 125 i slutet av 2014

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

Det lutar mot rntesnkning


Vi tror att en oenig Riksbank frmodligen kommer att snka styrrntan senare i r. De lga lngrntorna talar fr att det r lge att vlja lnga rntebindningstider under hsten.
Riksbankens direktion har tre rntemten kvar i r, i september, oktober och december. Vi rknar med att rntebesluten kommer att vara oeniga, precis som de varit under en lngre tid. Det ekonomiska och finansiella lget r svrbedmt vilket ppnar upp fr olika bedmningar av vilken styrrnta som r lmpligast. Som vi ser r det frmst sju faktorer som direktionsledamterna vger ihop vid de kommande rntebesluten. 1. Styrrntan r redan nere i 1,5 procent, en historiskt lg niv. Det kan ocks finnas en pong i att avvakta med fler snkningar och ha lite rntekrut kvar om det skulle hnda ngot ovntat negativt. Den svenska konjunkturutvecklingen har varit starkare n vntat hittills i r. Detta talar fr ofrndrad kanske till och med hjd rnta. Omvrldskonjunkturen har frsvagats ytterligare, vilket talar fr snkt rnta. Kronan har frstrkts kraftigt under sommaren vilket kommer att bromsa in ekonomin. En rntesnkning skulle kunna vnda kronfrstrkningen. Den finansiella oron och oskerheten kring medelhavslnderna och de europeiska bankerna finns kvar. Nedtriskerna fr den globala ekonomin r stora, vilket talar fr rntesnkning. Svenska hushll har en hg skuldsttning. En rntesnkning skulle sp p detta, vilket talar fr ofrndrad rnta. Inflationen i Sverige r lg och vntas ligga under inflationsmlet p 2 procent under minst ett par r framver. D finns det ingen anledning att inte snka rntan. svenska konjunkturstatistiken kommer att uppvga argumenten fr rntesnkning. Mjligen r det tnkbart att prognosen fr styrrntan, rntebanan, snks lite. Vid oktobermtet br det dock ha brjat komma lite svagare signaler gllande den svenska ekonomin. Har kronan dessutom behllit eller kat sitt vrde ytterligare, samtidigt som finansoron i omvrlden fortsatt, s br det finnas en majoritet fr en rntesnkning bland de sex ledamterna. Vrt huvudscenario r drfr att styrrntan snks frn 1,50 till 1,25 procent i oktober, mjligen kan det drja till december. Prognoser av styrrntan

2.

3. 4.

Ofrndrad styrrnta under 2013


Efter snkningen rknar vi med att det drjer till nsta rntejustering. Fr ytterligare snkningar krvs en utveckling som ligger utanfr vrt huvudscenario, med accelererad finansoro i omvrlden i kombination med smre internationella och svenska konjunktursignaler. Vi bedmer att lget s smningom stabiliserats s att det blir aktuellt att inleda normaliseringen av rntenivn i slutet av 2013. Under 2014 hjs styrrntan sedan successivt till 2,50 procent. Kortsiktigt sammanfaller vr syn p Riksbanken med vad rntemarknadens aktrer frvntar sig, att dma av rntesttningen. Marknadsrntorna indikerar en styrrnta p 1,25 procent vid rsskiftet och en sannolikhet p 50-70% fr en ytterligare snkning under frsta halvret 2013. Anpassningen uppt under 2014 och senare vntas dock g mycket lngsammare n vad vi rknar med.

5.

6.

7.

Rntesnkning i oktober
Olika direktionsledamter kommer att lgga olika vikt vid olika faktorer. Faktorerna kommer troligtvis ocks att vga olika tungt vid de olika mten. Vid nstkommande mte i september rknar vi med att den starka

Frsiktiga rntemarknader
Efter den snabba nedgngen under mars till maj s har svenska statsobligationsrntor legat still eller rrt sig ngot uppt under sommarmnaderna precis som

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

tyska och amerikanska rntor. Marknadsaktrerna prglas fortfarande av stor frsiktighet, vilket innebr att vissa rntor ligger p niver som r svra att motivera utifrn fundamentala faktorer. Exempelvis har tvriga statsobligationsrntor legat under noll procent i bl.a. Schweiz, Danmark, Tyskland och Finland. I mnga lnder, inklusive Sverige, ligger rntorna p realobligationer (inflationsskyddade obligationer som ofta lper p tio r eller lngre) under noll procent. Investerare r allts beredda att betala - f negativ avkastning bara fr att kunna placera sina pengar i skra vrdepapper. Rntor p femriga statsobligationer

Korta borntor ned, lnga borntor upp


Jmfrt med den senaste bedmningen i Borntenytt frn den 9 juli har vi gjort marginella frndringar i bornteprognoserna. Vi rknar med att bde korta och lnga bolnerntor ligger kvar kring nuvarande niver eller ngot lgre under resten av 2012. Under 2013 vntas borntorna brja rra sig uppt. Ju lngre bindningstid desto strre br uppgngen bli. Den korta tremnadersrntan kan g ned ngot under inledningen av 2013 innan den vnder uppt under andra halvret. Under 2014 fortstter sedan borntorna uppt. Prognos fr SBAB:s borntor, olika bindningstider
24 aug 2012 3 mn 2 r 5 r 3,90 3,66 3,94 3,80 3,60 (+0,05) 3,90 (-0,15) 3,85 (+0,10) 4,20 (-0,05) 5,00 (+0,20) 4,70 (+0,20) 4,90 (-0,10) 5,65 (+0,15) Dec 2012 Dec 2013 Dec 2014

Anm: Frndring i prognosen frn Borntenytt 9 juli inom parentes.

Dags att binda borntorna


Fr att kunna jmfra nuvarande bundna borntor p 1-5 r med den kortaste borntan har prognosen fr tremnadersrntan frlngts till 2017. Styrrntan antas stiga till en normal niv, som vi bedmer r 3,5 procent, under slutet av 2015 dr den sedan ligger kvar. Detta ger en lngsiktig tremnaders bornta p cirka 5,5 procent. Vra berkningar visar att det fr tillfllet r mycket frdelaktigt att vlja rntebindningstider p tv r och uppt. De berknade rnteskillnaderna ligger mellan 0,2 och 0,7 procentenheter. Bundna borntor och berknad bunden tremnadersrnta under bindningstiden

Oskert nr lngrntorna brjar g upp


Vi rknar med att lnga marknadsrntor kommer att vnda uppt nr finansoron lgger sig. S lnge oskerheten om den europeiska skuldkrisen bestr s lr dock rntorna ligga kvar kring nuvarande niver. Vr bedmning r att det drjer ngon mnad innan rnteuppgngen inleds p allvar men p ett rs sikt rknar vi med att statsobligationsrntorna r omkring 1 procentenhet hgre. Bostadsobligationsrntorna vntas ocks stiga framver, men i ngot lngsammare takt p grund av att riskpremierna vntas sjunka. Rntor p bostadsobligationer

Valet av rntebindningstider p bolnet pverkas mycket av individuella faktorer. Att sprida riskerna p olika bindningstider r oftast klokt. Under hsten kan det ven vara klokt fr de flesta att vervga lngre rntebindningstider p tminstone delar av lnen. Tor Borg

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

Lgkonjunktur men bttre n befarat


Omvrlden fortstter prglas av svag tillvxt och finansoro, men oskerheten lttar s smningom. Den svenska ekonomin klarar sig frhllandevis vl men kan inte undvika lgkonjunkturen.
Riskfaktorerna i omvrlden r mnga fr nrvarande. Oskerheten kring det ekonomiska och politiska lget i medelhavslnderna r fortfarande stor. EMUsamarbetet utstts fr stora pfrestningar. I bsta fall tervnder frtroendet fr den ekonomiska politiken snart, i vrsta fall fr flera lnder lmna euron med lngtgende konsekvenser ven fr omvrlden. USA:s statsfinansiella problem krver drastiska tgrder och politiskt samarbete mellan demokrater och republikaner under ett valr. Annars vntar svra tider. Den kinesiska ekonomin har visat orovckande tecken p inbromsning de senaste mnaderna. Slutligen har ocks globala livsmedelspriser rusat i hjden p sistone, efter dliga skrdar i bl.a. USA, vilket p sikt kan stlla till problem fr framfr allt tillvxtekonomierna. Global varuhandel och industriproduktion dexen backat i de flesta lnder. Tydligast nedt pekar indikatorerna i Euro-lnderna, dr BNP-tillvxten redan r negativ. ven i delar av Asien har det ekonomiska utfallet varit smre n vntat. Dremot har den amerikanska och, till viss del, ven den kinesiska ekonomin verraskat lite positivt p sistone. Globala inkpschefsindex

Nedreviderade tillvxtutsikter
Sammantaget finns det skl att ytterligare en gng revidera ned utsikterna fr den globala tillvxten. Precis som tidigare s bygger vrt huvudscenario p att det tas fram krislsningar som vertygar finansmarknaderna om att euron och EMU kommer att verleva. Det gr inte att utesluta att ngot land lmnar euron, men vi rknar med att det i s fall kan gras utan allt fr stora implikationer fr omvrlden. Oskerheten vntas dock best under ganska lng tid framver och kommer tillsammans med svaga offentliga finanser att hlla tillbaka tillvxten i mnga lnder. Global BNP-tillvxt

Inbromsning under 2012


Statsfinansiella problem och krisen i Europa har tyngt vrldsekonomin under det frsta halvret 2012. Hushll och fretag avvaktar med strre konsumtionsoch investeringsbeslut, samtidigt som mnga lnder stramar t med skattehjningar och snkningar av offentliga utgifter. Rekordlga rntor stimulerar visserligen men sammantaget saktar tillvxten in. Inbromsningen har dock nnu inte hunnit stta ngra djupa spr i tillvxtlnderna, det r vstvrlden som drabbats i frsta hand. Global varuhandel och industriproduktion har drfr fortsatt vxa i hyfsad takt. verlag har konjunkturindikatorerna pekat nedt de senaste mnaderna. Exempelvis har inkpschefsinSBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

Ytterligare penningpolitiska stimulanser frn centralbankerna i form av rntesnkningar och vrdepapperskp r att vnta men rcker inte fr att kortsiktigt f fart p tillvxten. Sammantaget vntas den globala ekonomin nu vxa med 3,2 procent under 2012, 3,1 procent under 2013 och 4,1 procent under 2014. Precis som tidigare r det de mer dynamiska

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

tillvxtlnderna som hller uppe den globala tillvxten medan vstvrlden slpar efter.

Hushllens konfidensindikator och inkpschefsindex

Internationella prognoser
Under 2012 vntas den amerikanska ekonomin vxa 2,2 procent, under 2013 blir tillvxten 2,5 procent och under 2014 vxer den amerikanska ekonomin med 3,2 procent. Hushllens konsumtion vntas ka i mttlig takt. kade investeringar drar upp tillvxten en del, ven bostadssektorn terhmtar sig. Tillvxten rcker fr en lngsam terhmtning av arbetsmarknaden och arbetslsheten sjunker ngot frn drygt 8 procent i dag till omkring 7,5 procent i slutet av 2014. Inflationen vntas stiga frn dagens 1,5 procent till omkring 2 procent bde 2013 och 2014. I EMU vntas BNP falla med 0,7 procent i r och 0,4 procent nsta r innan en uppgng p 1,8 procent kan noteras 2014. Privat konsumtion minskar i r och nsta r men terhmtar sig ngot 2014. Offentlig konsumtion vntas st i princip still hela prognosperioden medan investeringarna faller 2012 och 2013 och sedan kar 2014. Inflationstakten vntas bromsa in frn dagens 2,4 procent till drygt 1,5 procent under 2013 och 2014. I Japan vntas BNP vxa med 2,7 procent under 2012, 1,0 procent under 2013 och 1,4 procent 2014. Privat konsumtion, lageruppbyggnad och infrastrukturinvesteringar ligger bakom strsta delen av tillvxten. Inflationen ligger kvar kring nollstrecket. I Kina vntas BNP-tillvxten ligga p 8 procent under bde 2012 och 2013 innan den kar till 9 procent 2014. Investeringar och export kar lite mindre n tidigare medan privat och offentlig konsumtion kar lite snabbare. Den kinesiska inflationen, som fallit snabbt i r, 1,8 procent i juli, vntas ligga kvar kring niver p 2-3 procent under prognosperioden.

Svensk BNP-tillvxt upprevideras


ven BNP-utfallet fr det andra kvartalet var verraskande starkt, framfr allt var det lagerutvecklingen och utrikeshandeln som verraskade positivt. Jmfrt med fregende kvartal kade BNP med 1,4 procent, jmfrt med samma kvartal 2011 var uppgngen 2,3 procent. ven om det r preliminra siffror, som kan komma att revideras, s r det svrt att inte skriva upp den kortsiktiga BNP-prognosen. Vi hjer drfr BNP-prognosen frn 0,6 till 1,4 procent fr 2012 men lmnar prognosen fr 2013 ofrndrad p 2,1 procent. Under 2014 vntas BNP vxa 3,7 procent. Frsrjningsbalans, procentuell volymfrndring
2011 Hushllens konsumtion Offentlig konsumtion Fasta investeringar Lagerinvesteringar 1) Export Import 2,0 1,8 6,2 0,7 6,9 6,3 2012 1,5 2,1 2,5 -0,8 1,5 0,0 2013 2,0 1,3 1,5 0,1 3,5 3,0 2014 2,5 2,5 4,0 0,2 5,0 3,5

BNP BNP, kalenderkorrigerad

3,9 3,9

1,4 1,7

2,1 2,0

3,7 3,6

1) Bidrag till BNP-frndringen, procentenheter.

verraskande starka indikatorer i Sverige


Som ett litet land med stor utrikeshandel och en stor finansmarknad s brukar den svenska ekonomin g i takt med omvrlden. De senaste mnaderna har dock flera av de svenska konjunkturindikatorerna gett ett delvis annat budskap n de internationella. Exempelvis pekar de senaste utfallen fr bde hushllens konfidensindikator och inkpschefsindexen fr industrin och tjnstesektorn p att konjunkturlget frbttrats under de se senaste mnaderna. ven utfallen avseende produktionsvolymen i industrin och omsttningen i detaljhandeln under juni visar att ekononmin fortstter att vxa i hyfsad takt. Styrkan bekrftas av att arbetsmarknaden fortfarande ser frhllandevis stark ut.

Frsiktiga hushll och fretag


Svenska hushll och fretag har varit frsiktiga och hllit igen p konsumtion och investeringar. ven om vissa indikatorer tyder p att stmningslget frbttrats p sistone s rknar vi med att oron i omvrlden gr att frsiktigheten bestr. Lga rntor stimulerar visserligen men en svag utveckling av tillgngspriserna motverkar. Hushllens konsumtion vntas ka med i genomsnitt 2 procent om ret under prognosperioden. Fretagens investeringstakt saktar in bde 2012 och 2013 innan den fr lite mer fart under 2014. Nedgngen fr dock betraktas som mild d investeringarna inte vntas minska under ngot av ren. Fretagen vntas avveckla en del lager under 2012, vilket bidrar negativt till tillvxten, men under 2013

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

och 2014 ger lagerutvecklingen ett svagt positivt bidrag till BNP-tillvxten.

Arbetsmarknaden (ssongsjusterade siffror)

Osker utrikeshandel
Hittills har exporten drabbats ovntat lite av oron i omvrlden. Mjligen r det s att exportens inriktning, bde produktmssigt och geografiskt, varit gynnsam. Efterhand som lgkonjunkturen sprider sig i omvrlden s br dock ven efterfrgan i vra viktigaste handelspartners drabbas. Vi rknar drfr med ganska frsiktiga kningar av exporten framver. Prognosen baseras p att kronan successivt tappar i vrde frn de senaste veckornas niv p TCW-index kring 116, till omkring 125 slutet av 2014. Importen vxer lngsammare n inhemsk efterfrgan i r och bara marginellt snabbare under 2013 och 2014. Nettot av utrikeshandeln ger drmed positiva bidrag till BNPtillvxten samtliga r.

Inflationen p vg mot mlet


Inflationen vntas stiga lngsamt frn niver under 1 procent i dagslget och vara 1,5 procent i genomsnitt under 2013 och 2,0 procent i genomsnitt under 2014. Den underliggande inflationen, KPIF, dr rnteeffekten rknas bort, r lite mer stabil n KPI-takten. Vi rknar med att den underliggande inflationstakten stiger gradvis frn knappa 1 procent fr nrvarande och drefter ligger mellan 1,5 och 2 procent under resten av prognosperioden. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF

Antaganden om den ekonomiska politiken


Penningpolitiken. Styrrntan snks frn 1,50 till 1,25 procent i oktober 2012. I slutet av 2013 kommer den frsta rntehjningen och i slutet av 2014 r styrrntan uppe i 2,50 procent. Finanspolitiken. Under 2013 rknar vi med ofinansierade finanspolitiska tgrder riktade till hushll och fretag p cirka 10 miljarder. Under 2014 vntas tgrder i samma storlek. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska tgrder antas vara drygt 180 000 i genomsnitt under prognosperioden. Till det kommer nystartsjobb som berknas omfatta cirka 40 000 personer.

Hyfsad arbetsmarknad
Arbetsmarknaden har hittills sttt emot pfrestningarna frn omvrlden. Sysselsttningen har fortsatt ka, om n i lngsam takt, och arbetslsheten har legat frhllandevis stabil kring 7,5 procent (justerat fr ssongsvariationer). Vi rknar med att den svaga ekonomiska tillvxten kommer att innebra en liten frsmring av arbetsmarknaden under 2013 men att en terhmtning inleds under 2014. Lnekningarna dmpas av omvrldsoron och landar p omkring 3 procent per r i genomsnitt under prognosperioden. Enhetsarbetskraftskostnaden vntas ka med omkring 2 procent i r, drygt 1 procent nsta r och 0.5 procent under 2014.

Nyckeltal, procentuell frndring om inte annat anges


2011 Timln Produktivitet Enhetsarbetskostnad KPI, rsgenomsnitt KPIF, rsgenomsnitt Real disponibel inkomst Sparkvot, niv 1) Sysselsttning Arbetslshet, procent Industriproduktion 2,4 1,6 1,0 3,0 1,4 3,3 9,7 2,1 7,5 6,8 2012 3,2 1,3 2,1 1,2 1,1 3,1 10,7 0,6 7,6 -2,0 2013 2,8 1,8 1,2 1,5 1,8 1,7 10,5 0,5 7,7 3,0 2014 3,0 2,7 0,5 1,9 1,7 1,4 9,9 0,9 7,3 6,0

1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet

Tor Borg

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012

SBAB Bank AB (publ) Besksadress: Ljtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513)

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 3 24 AUGUSTI 2012