You are on page 1of 16

Mklarbarometern

Kvartal 3 23 oktober 2012

Sidan 3 Priserna p vg ned Sidan 5 Fortsatt splittrad utveckling Sidan 7 Lugnt lge i Stockholm Sidan 9 Fortsatt prisuppgng i Gteborg Sidan 11 Deppig bomarknad i Malm Sidan 13 Diagrambilaga Sidan 15 Enktens upplggning och metod

Frn vnster: Tor Borg och Maria Landeborn, Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank. E-mail: ekonomiskasekretariatet@sbab.se

Mklarbarometern r en rapport frn SBAB Bank. Enkten till fastighetsmklarna grs av CMA Research. Mklarbarometern har sammanstllts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga fr rapporten r Tor Borg, tfn 08-614 38 84 och Maria Landeborn, tfn 08-611 46 00 Mklarbarometern har baserats p kllor som Ekonomiska Sekretariatet bedmer som tillfrlitliga. Dokumentet r inte avsett fr att utgra det enda redskapet vid enskilda beslut om ln och investeringar. SBAB Bank ptar sig inte ngot ansvar fr direkt eller indirekt frlust till fljd av beslut grundade p detta dokument. Citera grna Mklarbarometern men ange alltid klla.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

2 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Priserna p vg ned
Frsta halvrets prisuppgng kom av sig efter sommaren, och utvecklingen fortstter att se olika ut i de tre storstadsregionerna. P bostadsmarknaden i Malm r det tufft medan Gteborg har medvind. I Stockholm str priserna still.

Den prognos fr tredje kvartalet som mklarna gjorde i frra enkten var ganska dmpad. Bostadsrttspriserna vntades st stilla och smhuspriserna g ned medan budpremierna, skillnaden mellan utrops- och slutpris, vntades ligga kvar p samma niv liksom efterfrgan. Dremot vntades en liten nedgng i utbudet och en fortsatt kning av frsljningstiderna. Utfallet i oktoberenkten visar att frvntningarna var ganska rimliga, en vervikt p 7 procent uppger att bostadsrttspriserna steg medan en vervikt p 14 procent uppger att smhuspriserna fll. Bde utbud och efterfrgan steg ngot, liksom frsljningstiderna. P bostadsrttsmarknaden steg budpremierna ngot medan de fll p smhusmarknaden. verlag visar utfallet att bostadsrttsmarknaden har varit lite starkare n vntat och smhusmarknaden lite svagare. Utfallet visar ocks att skillnaderna mellan regionerna fortstter att vara stora.

Boprisprognosen stora variationer mellan storstadsregionerna


Infr rets fjrde och sista kvartal rknar storstadsmklarna med en viss prisnedgng. En vervikt p 4 procent rknar med fallande bostadsrttspriser medan en vervikt p 12 procent rknar med fallande smhuspriser. Utbudet vntas bli lite lgre medan efterfrgan, i genomsnitt, vntas ka ngot. Det r stora skillnader mellan regionerna. I Stor-Gteborg tror en majoritet av mklarna att priserna ska g upp medan de vntas falla i Stor-Stockholm och Stor-Malm. Intressant r att en liten majoritet av Malm-mklarna vntas sig att budpremierna ska ka och frsljningstiderna avta medan kollegorna i Stockholm och Gteborg verlag rknar med fortsatt trgare frsljningsprocesser. I Boprisprognosen fr fjrde kvartalet har mklarnas bedmning av prisutvecklingen fr bostadsrtter och smhus, i form av nettotal, versatts till procentuell frndring. Fr bostadsrtter i de tre storstadsomrdena r prognosen att priserna ligger still i Stor-Stockholm, kar med 4 procent i Stor-Gteborg och faller med 2,5 procent i Stor-Malm frn tredje tillfjrde kvartalet. Fr smhus r prognosen en prisnedgng p drygt 1 procent i Stor-Stockholm, en uppgng med 1 procent i Stor-Gteborg och en nedgng med nstan 1 procent i Stor-Malm.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

3 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Den prognostiserade uppgngen i bostadsrttspriserna i Stor-Stockholm och Stor-Gteborg under fjrde kvartalet innebr att prisnivn skulle vara 8 procent hgre i Stor-Stockholm och 14 procent hgre i Stor-Gteborg n fjrde kvartalet frra ret. I Stor-Malm innebr prognosen att prisnivn fjrde kvartalet skulle vara knappt 1 procent lgre n fjrde kvartalet i fjol. Den prognostiserade uppgngen i smhuspriserna i Stor-Gteborg under fjrde kvartalet innebr att prisnivn skulle vara 8 procent hgre n fjrde kvartalet frra ret. De prognostiserade prisnedgngarna i Stor-Stockholm och StorMalm innebr att prisniverna dr kommer att vara 8 respektive 2 procent hgre n fjrde kvartalet i fjol.

Ovanligt lg oskerhet i prisprognosen


Fr att fnga upp hur mklarna bedmer frutsttningarna fr att gra en korrekt prisprognos fr det kommande kvartalet stller vi ven en kompletterande frga om hur stor de bedmer att oskerheten r. I oktober var andelen mklare som bedmer oskerheten som strre n vanligt endast 16 procent, varav endast en procent anger att oskerheten r mycket strre n vanligt. Det r den lgsta andelen sedan vi brjade mta oskerheten i april 2011 och en betydande nedgng jmfrt med frra hsten d nstan hlften av mklarna bedmde att oskerheten var hgre eller mycket hgre n normalt. Det kan mjligen spegla att priserna, i mnga delar av landet, nrmat sig gamla rekordniver och att de sjunkande borntorna vntas ge std t marknaden. 16 procent av mklarna bedmer att oskerheten r mindre n vanligt. Ingen anser att den r mycket mindre. ven betrffande oskerheten finns stora regionala skillnader. I Stockholmsomrdet r andelen mklare som bedmer prognosen som mer osker n vanligt bara 13 procent och drmed lgst av storstadsregionerna. Det r en kraftig nedgng jmfrt med samma kvartal frra ret d andelen var 45 procent. I Malm r andelen som bedmer prognosen som mer osker n vanligt 30 procent och drmed hgst. Gteborg ligger i mitten med en andel p 20 procent av mklarna som bedmer oskerheten som strre n normalt. ven i Gteborg och Malm har oskerheten minskat sedan frra mtningen. Prisnedgngen och det stora utbudet i Malmregionen ser ut att skapa oskerhet bland mklarna om hur bostadspriserna kommer att utvecklas, medan mklarna i Stockholm blivit mer skra p sina bedmningar under hsten. Tor Borg

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

4 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Fortsatt splittrad utveckling


Mklarna bedmer att lget p bostadsmarknaden frsmrats under tredje kvartalet. Bostadsrttsmarknaden r fortfarande starkare n smhusmarknaden och Stor-Gteborgs bostadsmarknad ser fortfarande lite starkare ut n den i Stor-Stockholm och Stor-Malm.

Bostadsmarknaden i de tre storstadsomrdena fortsatte frsmras under det tredje kvartalet. Det visar bostadsindikatorerna som vger samman mklarnas bedmning av frsljningspris, frsljningstid samt skillnad mellan utgngspris och frsljningspris, som r ett mtt p budgivningen. Flertalet indikatorer fll tillbaka och fem av sex indikatorer r negativa. Det r dock inga srskilt starka signaler som indikatorerna skickar. Tredje kvartalet var bostadsrttsindikatorn +3 i Stor-Stockholm, +3 i StorGteborg och -27 i Stor-Malm. Nr indikatorn r positiv visar den att lget p bostadsmarknaden frstrks och nr den r negativ visar den att lget frsvagas. Jmfrt med andra kvartalet har bostadsrttsindikatorn frsmrats i samtliga regioner. I Stockholm och Gteborg var utfallet lite starkare n frvntningarna enligt fregende enkt medan utfallet i Malm var betydligt svagare n vntat. Smhusindikatorerna r inte lika entydigt smre. Indikatorn steg ngot till -16 i Stor-Stockholm, sjnk till -9 i Stor-Gteborg och steg till -26 i Stor-Malm, vilket visar att lget p smhusmarknader r svagare n p bostadsrttsmarknaderna. Utfallen i Gteborg och Malm var svagare n frvntningarna i frra enkten medan utfallet i Stockholm lg i linje med frvntan. Mklarnas prognoser infr fjrde kvartalet innebr att bostadsrttsindikatorerna ligger nra noll. Indikatorn r -9 i Stor-Stockholm, +4 i Stor-Gteborg och +4 i Stor-Malm. Marknaden fr bostadsrtter i Stor-Stockholm vntas sledes sakta in lite jmfrt med tredje kvartalet medan Stor-Gteborgs och Stor-Malms bostadsrttsmarknad terhmtar sig ngot. Mklarnas prognoser fr smhusmarknaderna innebr att smhusindikatorn sjunker till -20 i Stor-Stockholm, stiger till -5 i Stor-Gteborg och stiger till +2 i Stor-Malm. Smhusmarknaden bedms sledes frsvagas i Stor-Stockholm och Stor-Gteborg men strkas ngot i Stor-Malm och Stor-Stockholm. Sammantaget ger indikatorerna en ngot splittrad bild av bostadsmarknaden. Det har skett en inbromsning under det andra och tredje kvartalet. Lget r dock lngt ifrn s dramatisk som det var 2008 och 2011. Bde utfall och prognoser fortstter vara hgre p bostadsrttsmarknaderna n p smhusmarknaderna. Detsamma gller Stor-Gteborg jmfrt med de tv andra storstadsomrdena. Tor Borg

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

5 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Lugnt lge i Stockholm


Priserna p bostadsrtter steg fr tredje kvartalet i rad, men uppgngen var mttlig. ven smhuspriserna steg, men nu vntas prisnedgng, lngre frsljningstider och trgare budgivningar. Mklarna i Storstockholm r dessutom ovanligt skra p sin sak.

Bostadsrtter i Stor-Stockholm
Efter en kraftig kning av utbudet p bostadsrtter under sommaren stabiliserades situationen under tredje kvartalet. En vervikt p 24 procent av mklarna vntade sig att utbudet skulle minska i enkten i juni. Utfallet blev att en liten vervikt p sex procent sg ett kat utbud. Prognosen infr det fjrde och sista kvartalet r att utbudet kommer att minska en aning. Efterfrgan kade fr tredje kvartalet i rad. Fyra av tio mklare sg en kad efterfrgan och lika mnga angav att den var ofrndrad. Kparna har tervnt till bostadsmarknaden i Storstockholm i r, och enligt prognosen kommer de att stanna ret ut. Efter en svag prisutveckling 2011 har en vervikt bland mklarna uppgett att priserna nu stigit de tre frsta kvartalen i r. vervikten som angav att priserna steg kvartal tre var elva procent, ngot ver prognosen. Nstan samtliga angav att priserna steg mttligt. Bara tv procent angav att priserna kade kraftigt, och tre procent att de minskade kraftigt. En liten majoritet rknar med en prisnedgng under det fjrde kvartalet. Det har ven varit mer fart p budgivningarna i r n frra ret, ven om de s kallade acceptpriserna haft en dmpande inverkan. I enkten i okober angav tre av tio mklare att budpremien stigit, och en av tio att den sjunkit. Budpremien vntas dock sjunka ngot under det sista kvartalet. Trots att priserna stigit och budpremierna kat har frsljningstiden blivit lngre, vilket r ett litet svaghetstecken p den i vrigt starka bostadsmarknaden i Storstockholm. I oktober angav en vervikt p 18 procent av mklarna att tiden frn mottaget uppdrag till pskrivet kontrakt blev lngre, vilket var fler n vntat. Trenden vntas hlla i sig ven det fjrde kvartalet.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

6 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Smhus i Stor-Stockholm
Marknaden fr smhus i Stockholmsregionen var relativt svag under det tredje kvartalet och i prognoserna syns ingen ljusning. Utbudet som kade kraftigt under sommaren fortsatte att vxa. Prognosen i juni var att utbudet skulle minska under hsten, men s blev inte fallet. En klar vervikt p 29 procent upplevde ett kat utbud. Vad gller efterfrgan r det en stor spridning p resultatet. En tredjedel av mklarna ansg att den kade, medan en tredjedel ansg att den minskade. Nettotalet blir neutralt men de stora skillnaderna indikerar att utvecklingen skiljt sig t mellan olika delar av Stor-Stockholm. Inte helt ovntat satte det vxande utbudet press p bde priser och budgivningar. 25 procent av mklarna anger att priserna fll mttligt, medan bara 15 procent anger att de steg mttligt. Tv procent svarar att priserna till och med fll kraftigt. Ingen mklare anger att priserna steg kraftigt. Resultatet r i linje med prognosen. ven budgivningarna mattades av. 20 procent av mklarna upplevde att budpremien, skillnaden mellan utgngs- och slutpris, minskade. 12 procent upplevde kade budpremier. Den svaga prisutvecklingen och de trgare budgivningarna gjorde ocks att det tog lngre tid att f objekten slda. Nra hlften av mklarna svarar att frsljningstiderna blev lngre. Infr det sista kvartalet i r syns ingen ljusning fr smhusgarna. Bde utbud och efterfrgan vntas minska med en vervikt p 35 respektive 14 procent. Priserna vntas falla, budpremierna minska ngot och frsljningstiden bli avsevrt lngre. Prognosen fr smhusmarknaden r med andra ord svag.

Mindre oskerhet p lugnare marknad


Oskerheten i oktoberenkten r mindre n vanligt enligt Stockholmsmklarna. Det kan bero p att marknaden stabiliserats efter frra rets nedgng. En vervikt p fyra procent anger att oskerheten i prognoserna r mindre n normalt och det r den lgsta nivn sedan mtningarna brjade i april 2011. Att marknaden varit relativt lugn det tredje kvartalet syns p resultatet fr bde bostadsrtter och smhus. Nettotalen r inte srskilt stora inom ngot omrde, utan andelen positiva och negativa svar vger relativt jmt. Fr bostadsrtterna vntas ingen strre frndring det fjrde kvartalet enligt prognoserna. Fr smhusen r prognosen lite mer pessimistisk. Maria Landeborn

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

7 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Fortsatt prisuppgng i Gteborg


Den heta bostadsmarknaden i Gteborgsregionen svalnade ngot under tredje kvartalet, framfr allt fr smhus. Fr bostadsrtter rapporterades starkare efterfrgan och kade skillnader mellan utrops- och slutpris vid frsljningen. En klar majoritet av mklarna vntar sig att priset p bostadsrtter ska fortstta stiga fram till rsskiftet.

Bostadsrtter i Stor-Gteborg
Utbudet av bostadsrtter i Stor-Gteborg under tredje kvartalet blev ungefr som frvntat. En liten vervikt p nio procent av mklarna vntade sig att utbudet skulle minska och utfallet blev en vervikt p elva procent. Efterfrgan var dremot vsentligt starkare n frvntat. Infr tredje kvartalet trodde sju av tio mklare att efterfrgan skulle vara ofrndrad och bara tv av tio trodde att den skulle ka. Utfallet visar att av tio mklare sg i genomsnitt fem att efterfrgan kade, tre att den var ofrndrad och bara tv upplevde att den minskade. En vervikt p 36 procent av mklarna var drmed positiva, mot frvntade sex procent. Den kade efterfrgan vntas hlla i sig fram till rsskiftet. Under det fjrde kvartalet tror bara fyra procent av mklarna att efterfrgan kommer att minska medan 27 procent tror att den kommer att fortstta ka. Den kade efterfrgan satte ocks fart p priserna. Hela 36 procent av mklarna angav att bostadspriserna kade under mnaden och elva procent sg fallande priser. Det var vsentligt bttre n vntat. Prisuppgngen ser ut att ha smittat av sig p frvntningarna infr rets sista kvartal. 35 procent tror att priserna fortstter stiga fram till rsskiftet medan 62 procent tror att det kommer vara ofrndrat. Bara tre procent av mklarna tror att priset p bostadsrtter i Gteborg kommer att g ner. Den starka bostadsmarknaden i Gteborg har gjort att den s kallade budpremien, skillnaden mellan utgngs- och slutpris, varit hgre n i andra storstadsregioner. Precis som frra hsten lugnade dock utvecklingen ner sig under tredje kvartalet. vervikten bland mklarna som svarar att budpremierna blev mindre var fem procent jmfrt med 38 procent frra hsten. I prognoserna infr sista kvartalet r vervikten som tror att budpremierna kommer att fortstta att minska 14 procent. ven p den i vrigt starka Gteborgsmarknaden blev den genomsnittliga frsljningstiden lngre. 30 procent upplevde lngre frsljningstider, en vervikt med 12 procent. Infr fjrde kvartalet r vervikten som tror att frsljningstiderna kommer fortstta bli lngre fem procent.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

8 MKLARBAROMETERN 28 JUNI 2012

Smhus i Stor-Gteborg
Precis som utbudet p bostadsrtter var ven utbudet p smhus i regionen mer eller mindre ofrndrat under det tredje kvartalet. En liten vervikt p sex procent av mklarna upplevde att utbudet kade och prognosen r att utbudet kommer att vara detsamma ret ut. En vervikt p 30 procent av mklarna i Gteborgsregionen angav att efterfrgan kade under tredje kvartalet. Totalt svarade 45 procent att efterfrgan blev strre vilket r vsenligt fler n prognosticerat. Infr fjrde kvartalet r vervikten som tror p fortsatt kad efterfrgan 19 procent. Prisutvecklingen blev ngot svagare n vntat. En vervikt p 17 procent hade vntat sig en prisuppgng, men utfallet blev istllet en liten vervikt p tre procent som upplevde att smhuspriserna sjnk mttligt. Under de tre mnaderna av ret som terstr av ret vntas heller ingen dramatik. 77 procent av mklarna tror p ofrndrade priser, och fem procent fler tror p mttligt stigande n mttligt sjunkande priser. Jmfrt med frra hsten r lget p smhusmarknaden nd mycket ljusare. Sista halvret 2011 var andelen mklare i Gteborgsregionen som sg stigande smhuspriser noll procent medan ver hlften rapporterade fallande priser. Var tionde mklare svarade d att priserna minskade kraftigt. I r r den andelen noll. Budgivningen lugnade ocks ner sig under tredje kvartalet. En vervikt p 11 procent av mklarna svarar att budpremierna sjnk, och i prognosen infr det sista kvartalet r vervikten sju procent som tror att premierna kommer att fortstta sjunka. Tiden frn att ett smhus kommer ut p marknaden tills kontraktet r pskrivet och klart fortsatte ocks att ka. En vervikt p tretton procent av mklarna angav att frsljningarna tog lngre tid, vilket var fler n vntat. Utvecklingen med ngot lngre frsljningstider vntas hlla i sig under de mnader som terstr av ret.

Lugnare marknad, men priskningen vntas fortstta i hst


Marknaden fr bostadsrtter har lnge varit starkare i Stor-Gteborg n de andra storstadsregionerna. Utveckligen ser ut att ha lugnat ner sig ngot under tredje kvartalet men trenden r fortfarande densamma. Gteborgsmklarna rapporterar om stramare utbud, starkare efterfrgan och strre skillnad mellan utrops- och frsljningspris n sina kollegor i de andra tv storstderna. Infr rsskiftet finns en utbredd tro p stigande priser, en tro som kan ha ftt brnsle frn Riksbankens rntesnkning och fallande borntor. Fr smhus r utvecklingen mindre dramatisk. Efterfrgan steg visserligen under kvartalet men det har inte medfrt vare sig stigande priser eller hetare budgivningar. Inte heller r mklarna lika positiva om prisutvecklingen fr smhus infr rsskiftet. Maria Landeborn

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

9 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Deppig bomarknad i Malm


Priserna fortsatte falla p bde smhus och bostadsrtter i Malmregionen. Utbudet r stort och det har gjort att budgivningarna dmpats och att det tar lngre tid att f ett objekt slt. Tyngst r det fr smhusen dr en fortsatt prisnedgng vntas under tredje kvartalet. Fr bostadsrtterna ser det lite ljusare ut. Ngot stigande priser och ofrndrad aktivitet i budgivningarna r att vnta.

Bostadsrtter i Stor-Malm
Under tredje kvartalet fortsatte utbudet av bostadsrtter i Malmregionen att ka. vervikten bland mklarna som angav att utbudet blev strre var 30 procent, vilket trots allt r vsentligt lgre n motsvarande kvartal frra ret d vervikten som angav att utbudet blev strre var 78 procent. I prognosen infr fjrde kvartalet r det fr frsta gngen p tv r fler mklare som tror p att utbudet kommer att minska. vervikten r 17 procent. ven efterfrgan kade. En vervikt p 14 procent rapporterade att efterfrgan steg och en vervikt p 19 procent tror att den utvecklingen kommer att hlla i sig ven sista kvartalet. Den negativa prisutvecklingen vndes inte heller under tredje kvartalet. Mer n varannan mklare rapporterade att priserna sjnk mttligt, vilket r en vsentligt smre utveckling n vad som prognosticerades i juni. Trots allt r utvecklingen inte lika negativ som frra hsten, d sju av tio mklare rapporterade mttligt eller kraftigt sjunkande priser. Att priserna sjnk avspeglades ocks i budpremien, eller skillnaden mellan utrops- och slutpris vid frsljningen. En vervikt p 20 procent av Malmmklarna anger att budpremien minskade. Frsljningstiderna blev ocks lngre. Fyra av tio mklare rapporterar att det tog lngre tid att att f till stnd en kontraktskrivning frn det att uppdraget togs emot. ven om mklarna inte vntar sig ngon prisuppgng heller i fjrde kvartalet s syns nd en liten optimism om att det ska vara aningen mer tryck i budgivningarna. En vervikt p tolv procent av mklarna tror att budpremien kommer att ka. Det r ingen stor vervikt, men nd den strsta sedan i brjan av r 2010. ven frsljningstiderna vntas bli ngot kortare innan rsskiftet.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

10 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Smhus i Stor-Malm
Det rder oenighet bland mklarna om hur utbudet av smhus i Malmregionen har utvecklats under kvartalet. En tredjedel svarar att det kat, en tredjedel att det var ofrndrat och en tredjedel att det minskat. Genomsnittet blir med andra ord neutralt men sikterna gr kraftigt isr. I prognosen infr sista kvartalet anger en vervikt p 13 procent att de tror att utbudet kommer att minska. sikterna gr isr ven nr det gller efterfrgan. ven hr frdelar sig svaren relativt lika med en tredjedel vardera som svarar att efterfrgan kat, varit ofrndrad eller minskat, men med en liten vervikt t gruppen som svarar att efterfrgan minskat. Att prisfallet p smhus i Malmregionen fortstter bekrftas ocks av enkten. Varannan mklare svarar att priserna fallit under kvartalet och bara en av tio svarar att de sett en mttlig priskning. Utfallet r nnu smre n prognosen, dr vervikten som trodde p fallande priser var 20 procent, vilket kan jmfras med utfallet som blev 39 procent. ven budgivningarna gr trgt. De senaste tv ren har det varje kvartal varit en vervikt som angett att budpremierna blivit mindre, och s ven denna gng. vervikten som uppgav att budpremierna minskade var 23 procent. ven den genomsnittliga frsljningstiden blev lngre, uppger en vervikt p 16 procent. Det r ocks en trend som varit intakt sedan sommaren 2010. Mklarna har dock inte gett upp hoppet om smhusmarknaden i Malm. En vervikt p 11 procent vntar sig stigande budpremier sista kvartalet och en vervikt p tre procent vntar sig att frsljningstiderna ska bli kortare.

Malmmklarna ger inte upp hoppet


I mklarbarometern det tredje kvartalet kommer Malm terigen ut som den storstadsregion som har svagast bostadsmarknad. Utbudet steg mest och efterfrgan kade minst. Det r den enda region dr mklarna rapporterar om sjunkande smhuspriser. Samtidigt r oskerheten strre n i Stockholm och Gteborg. Fr den som funderar p att kpa en bostad r det kade utbudet och de fallande priserna en mjlighet, men fr smhus- eller bostadsrttsgaren r det fortsatt tufft. Situationen brjar ocks visa hur viktigt det r att inte vara alltfr hgt belnad och att amortera p bolnet. En bostadsgare med stora ln som blir tvungen att flytta kan i vrsta fall bli sittande kvar med ett dyrt blancoln, utan kontantinsats och mjlighet att kpa en ny bostad. Om Riksbankens rntesnkning och de fallande borntorna kommer att ge std t marknaden under hsten terstr att se. Mklarna r tminstone svagt positiva om att budgivningarna ska ta fart och att frsljningstiderna ska frkortas under rets sista tre mnader, bde p bostadsrtter och smhus. Maria Landeborn

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

11 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Diagrambilaga
Stor-Stockholm
Utbudet av bostadsrtter

Stor-Gteborg
Utbudet av bostadsrtter

Efterfrgan p bostadsrtter

Efterfrgan p bostadsrtter

Utbudet av smhus

Utbudet av smhus

Efterfrgan p smhus

Efterfrgan p smhus

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

12 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Stor-Malm
Utbudet av bostadsrtter

Efterfrgan p bostadsrtter

Utbudet av smhus

Efterfrgan p smhus

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

13 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Enktens upplggning och metod


Underskningen
Underskningen har genomfrts under perioden 24 september till 8 oktober. Den bestr av fem frgor som stlls bde fr utfall (de senaste tre mnaderna) och prognos (de kommande tre mnaderna). Fyra av frgorna har tre svarsalternativ: ett positivt, ett neutralt och ett negativt. En av frgorna, om frsljningspriset, har fem svarsalternativ: tv positiva, ett neutralt och tv negativa. Andelen positiva svar minus andelen negativa svar ger ett nettotal som anvnds som mtt p lget/frndringen p den aktuella frgan. Resultaten redovisas fr omrdena StorStockholm, Stor-Gteborg och Stor-Malm. Stor-Stockholm: Stockholms ln Stor-Gteborg: Ale, Alingss, Gteborg, Hrryda, Kungsbacka, Kunglv, Lerum, Lilla Edet, Mlndal, Partille, Stenungsund, Tjrn och cker kommun. Stor-Malm: Burlv, Eslv, Hr, Kvlinge, Lomma, Lund, Malm, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge kommun.

Urval och svarsfrekvens


Urvalet omfattar branschen fastighetsfrmedling med koden 70310 i Svensk Nringsgrensindelning. Urvalsenheten r arbetsstllen, det vill sga en adress dr ett fretag bedriver verksamhet. Varje fretag har minst ett arbetsstlle. Manuell rensning av branschen har gjorts fr att sortera bort frmedlingar av hyresrtter, mklare av kontors- och affrslokaler etc. Stor-Stockholm: Arbetsstllen ner till och med 4 anstllda (154 stycken). Stor-Gteborg: Arbetsstllen ner till och med 3 anstllda (59 stycken). Stor-Malm: Arbetsstllen ner till och med 3 anstllda (65 stycken). Totalt utgjordes urvalet av 273 arbetsstllen. Svar har inkommit frn 221 arbetsstllen, vilket motsvarar en svarsfrekvens p 81 procent.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

14 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

Viktning Respondenter: Viktas med antalet anstllda fr respektive arbetsstlle. I vissa


fall har vikten reducerats fr att inte ett enskilt arbetsstlle ska f fr stort genomslag i underskningen. Omrden: Viktas med antalet frsljningar multiplicerat med medelpris fr omrdet fr helret 2010, som r den senaste gemensamma perioden fr smhus och bostadsrtter. Frsljningsuppgifterna hmtas frn Statistiska centralbyrns bostadsstatistik.

Frgorna
Utbud: kat - Minskat = Nettotal Efterfrgan: kat - Minskat = Nettotal Frsljningspris: (kat kraftigt + kat ngot) (Minskat kraftigt + Minskat ngot) = Nettotal Skillnad mellan frsljnings- och utgngspris: kat - Minskat = Nettotal Frsljningstiden: Lngre - Kortare = Nettotal

Bostadsrtts- och smhusindikatorn


Bostadsrttsindikatorn och smhusindikatorn r ett sammanfattande mtt p lget p marknaden fr bostadsrtter respektive smhus. Indikatorn r ett genomsnitt av nettotalet fr tre olika frgor: frsljningspris, skillnad mellan frsljningspris och utgngspris samt frsljningstiden dr den senare variabeln ingr med omvnt tecken.

Tolkningen av nettotal
Nettotalet r, som nmnts, skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar p en frga. Vid tolkningen av nettotalet kan fyra fall srskiljas. Nettotalet r positivt och stiger: variabeln kar i hgre takt n under frra perioden. Nettotalet r positivt och faller: variabeln kar men i lgre takt n under frra perioden. Nettotalet r negativt och faller: variabeln minskar i hgre takt n under frra perioden. Nettotalet r negativt och stiger: variabeln minskar men i lgre takt n under frra perioden.

Specialfrga oskerhet i prisprognosen


I enkten stlldes en srskild frga om oskerheten i prognosen av frsljningspriset, som formulerades p fljande stt. Hur bedmer du oskerheten i din prognos av bostadspriserna de kommande tre mnaderna? De fem svarsalternativen var: mycket strre n den brukar vara, strre n den brukar vara, ungefr som den brukar vara, mindre n den brukar vara och mycket mindre n den brukar vara.

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

15 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012

SBAB Bank AB
Besksadress: Ljtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tfn 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513)

SBAB BANKS ANALYS OCH PROGNOSER

16 MKLARBAROMETERN 23 OKTOBER 2012