You are on page 1of 3

Inlning & Sparande

Nummer 7 5 november 2012


23 miljarder kade kontosparandet med i september. 1,01 procent betalade bankerna i genomsnitt i rnta p pengarna.

SBAB BANK PRIVATEKONOMI

1 INLNING & SPARANDE NR 7 5 NOVEMBER 2012

Kontosparandet vxer, och sparrntan blir allt lgre


I september fyllde svenska folket p sina sparkonton med 23 miljarder enligt statistik frn SCB. Men medan pengarna strmmade in sjnk sparrntorna och i genomsnitt betalade bankerna bara 1,01 procent i rnta p ett konto utan bindningstid eller villkor. Spartrenden har banat vg fr mindre aktrer med hg rnta. Men det gller att se upp.
Svenska folket fortstter placera stora summor pengar p sina sparkonton. I september fylldes de p med ytterligare 23 miljarder kronor vilket betyder att det nu str ver 1 200 miljarder p svenska bankkonton. I genomsnitt fick den som satte in pengar p ett sparkonto utan bindningstid eller andra villkor i september en rnta p 1,01 procent enligt finansmarknadsstatistiken frn SCB. Det var nstan 0,2 procent lgre n mnaden innan och beror p att Riksbanken snkte reporntan med 0,25 procent. P konton med ngon form av villkor som bindningstid eller ett begrnsat antal uttag varje r, fick de nya spararna 1,77 procents rnta.

Marknadsandelar och sparrnta


821 miljarder kronor, eller nstan sjuttio procent av det totala kontosparandet, r placerat hos storbankerna. Fr en vanlig smsparare som vill placera upp till 50 000 kronor som buffert p ett sparkonto hos storbanken r det svrt att f en bra rnta, tminstone om det ska g att komma t pengarna nr som helst och utan kostnad. Namn som Frmnskonto, e-sparkonto och Enkla sparkontot lter bra, men ger i bsta fall en procent i rnta om du valt rtt bank. Marknadsandel Swedbank Handelsbanken Nordea SEB LF Bank Danske Bank Skandiabanken SBAB Bank Ikano Banken Volvofinans Bank ICA Banken vriga banker Klla marknadsandelar: SCB 22,3% 17,7% 16,1% 12,2% 4,2% 2,7% 2,5% 1,7% 1,1% 0,9% 0,8% 17,8% Vad heter sparkontot? e-sparkonto Sparkonto Frmnskonto Enkla sparkontot Sparkonto Sparkonto Sparkonto Sparkonto Sparkonto Sparkonto Sparkonto n/a Rnta p upp till 50 000 kr p sparkonto utan villkor 0,85% 0,10% 0,75% 1,00% 1,00% 0,75% 1,30% 2,50% 1,70% 2,75% 1,75% n/a

SBAB BANK PRIVATEKONOMI

2 INLNING & SPARANDE NR 7 5 NOVEMBER 2012

ven om strre delen av sparandet av tradition finns hos de fyra storbankerna s placeras allt mer pengar hos mindre banker med hgre sparrnta. SBAB Bank och Volvofinans Bank har relativt sm marknadsandelar men erbjuder avsevrt mycket hgre rnta, och sedan rsskiftet har de tagit marknadsandelar framfr allt p bekostnad av tre av storbankerna. Spartrenden har gjort att allt fler mindre aktrer lockar med hga sparrntor, men det gller att vara vaksam. Alla omfattas inte av den statliga insttningsgarantin, och det br tas med i riskkalkylen. Vill du f en rikigt bra rnta r det ocks vanligt att du behver binda pengarna under en viss tid. Tar du ut dem i frtid blir du oftast av med hela den rnta du hunnit tjna in.

Frndring av marknadsandelar mellan januari och september 2012. Klla: SCB

Hur lnge kan trenden hlla i sig?


Sedan rsskiftet har sparrntorna sjunkit nstan varje enskild mnad och de kommer sannolikt att bli nnu lgre. Riksbanken vntas snka reporntan minst en gng till redan i december, och det kommer att dra ner sparrntorna ocks. Frgan r nr sparkontot inte framstr som attraktivt lngre, och vad spararna vljer d? Trots att brsen stigit runt 10 procent i r om man rknar med utdelningar s har det inte lockat. Svenska folket har bara nettokpt fonder fr 11,7 miljarder kronor hittills i r enligt statistik frn Fondbolagens Frening. Det kan jmfras med de 77 miljarder som satts in p sparkonton. Mest pengar har dessutom placerats i obligationsfonder, som ocks r en form av rntesparande men med hgre risk. Att dma av trenden i september har aktiefonder brjat locka mer igen, och d framfr allt aktiefonder som placerar i steruropa, Europa och globalt. ven om sparkontot r ett klokt alternativ fr en buffert eller fr den som vill undvika brsen en period, s r avkastningen fr lg fr lngsiktigt sparande. Sparar du till barnen, pensionen eller bara r lngsiktig r det bttre att satsa p ett mnadssparande i fonder. Risken r hgre, men ver tiden ska det gra att det betalar sig i form av en hgre avkastning n du kan f p sparkontot. Maria Landeborn Svenska folkets kontosparande, miljarder kronor. Klla: SCB

Fr mer information, vnligen kontakta:


Maria Landeborn, Privatekonom SBAB Bank 08-614 43 40, 0766-447 881, maria.landeborn@sbab.se Tor Borg, Chefsekonom SBAB Bank 08-614 38 84, 0761-18 09 02, tor.borg@sbab.se

Inlning & Sparande r en publikation frn SBAB Bank. Inlning & Sparande har sammanstllts av SBAB Bank:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvarig fr brevet: Maria Landeborn, tfn 0766-447 881. Det har baserats p kllor som Sekretariatet bedmer som tillfrlitliga. Dokumentet r inte gjort fr att utgra det enda redskapet vid enskilda beslut om ln och investeringar. SBAB Bank ptar sig inte ngot ansvar fr direkt eller indirekt frlust till fljd av beslut grundade p detta dokument. Citera grna Inlning & Sparande men ange alltid klla. SBAB Bank AB (publ) Besksadress: Ljtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513)

SBAB BANK PRIVATEKONOMI

3 INLNING & SPARANDE NR 7 5 NOVEMBER 2012