You are on page 1of 2

Moskva ger globalt samarbete en spark i baken

Finansiella och ekonomiska jordbvningar har flyttat vrldsekonomins tektoniska plattor. Och de tunga efterskalven fortstter. Detta r mjligen ett dramatiskt stt att beskriva de senaste dryga fem rens omvlvande utveckling. Den geografiska Nord- och Sydpolen bestr nnu men det har skett stora frskjutningar inom, och mellan, den ekonomiska Vst- respektive stpolen. Str vi p trskeln till politiska jordbvningar med ekonomiska konsekvenser fr vrlden? Vilken roll spelar Moskva och G-20, T-20, B-20, L-20, C-20 & Y-20? Mycket av det globala politiska strlkastarljuset 2013 faller oundvikligen p eurolndernas frsk att skapa den politiska unionen med siktet instllt p Euro-zonens frenta stater. Utgngspunkt och underlag fr debatten blir de fyra ordfrandenas frd- och tidsplan fr att n dit. Den lggs fram p EU-toppmtet den 13-14 december. Dess embryo sg dagens ljus redan fr sex mnader sedan (se Veckans tanke: Avgrandets timme, 9/7 2012). Det kommer att vara en alltfr konkret frdplan fr att politikerna ska kunna gmma sig bakom visioners otydlighet. Det finns en tung politisk enighet om vad som krvs fr att rdda eurosamarbetet. Det r ndvndiga, lngtgende och arkitektoniska frndringar inom eurosamarbetets finansiella, finanspolitiska, ekonomiska och politiska domner. Det handlar mycket om delad suvernitet. Den som lst EU-kommissionens debattdokument (28/11) och lyssnat till ordfrande Barrosos State of the Union-tal (12/9) mste vara rejlt frvnad ver den utbredda frnvaron av debatt och avslagna mediarapporteringen kring den historiska frgan: Vart r Europa, EU

MNDAG 3 DECEMBER 2012

2012 har visat p flera exempel nr de politiska systemen i enskilda eurolnder av delvis frsteliga skl starkt motsatt sig att hamna i olika slag av ekonomisk-politiska frmyndarskap. Men kollektiv suvernitet r nd en av huvudnycklarna till att kunna ppna drren till mer federalism och centralisering av beslutsfattande. Eurokrisen spelar sannolikt huvudrollen nr vi summerar vrldsekonomins tillstnd i slutet av 2013. Globaliseringen har bde globaliserat mjligheter och problem. Nr vrlden lyfter kan mnga lnder visserligen rida p tillvxtvgen p ett helt annat stt n tidigare. Men vi blir ocks delgare i nationella utmaningar som t ex USA:s budgetkris, Kinas politiska infrastruktur, geopolitisk oskerhet i Mellanstern och Asien och centralbankers monstrusa monetra stimulans.

De globala obalanserna har kat beroendefrhllandet mellan lnder i Vst och st men utgr ocks en klla till finansiell och politisk instabilitet p g a deras frndringshastighet och storlek och att nya aktrer med oklar agenda sitter som motspelare p andra sidan om schackbrdet. Ngra lnder (i Vst och Syd) mter 2013 - och framtiden - med en tung ryggsck som snker farten och lgger fokus p defensiva/kortsiktiga strategier; andra (i st och Nord) kan hlla aktiviteten uppe och lgga kraften p offensiva/lngsiktiga strategier.

och euron egentligen p vg?


Lika stor som enigheten r kring vilka eurosamarbetets krnproblem r, lika stor r oenigheten kring hur frndringarna ska genomfras. De ska ven beslutas i ett fortsatt tufft ekonomiskt, finansiellt och socialt klimat prglat av syrefattig tillvxt, kreditkontraktion och massarbetslshet i mnga lnder. Undertecknad har hittills inte mtt en enda politiker, utlndsk eller svensk, som tror att de politiska systemen mktar med att vertyga medborgarna om vad som mste gras. Det reser naturligtvis stora frgor kring bde eurons och EU:s framtid. G-20 - d v s 19 lnder plus EU - skapades hsten 2008 i sin nuvarande struktur och uppvisade i brjan politiska muskler och konkreta resultat. Men tandlsa franska och mexikanska ordfrandeskap 2011 respektive 2012 levererade magra resultat som istllet rest frgor kring G-20-forumets roll i vrlden. Detta i ett lge dr globala utmaningar behver globala lsningar och frdjupat samarbete fr att undvika att ett lands frsk till problemlsning blir ett annat lands vxande huvudvrk. Forts.

Veckans Tanke

I lrdags (1/12) tog Ryssland ver stafettpinnen i G-20 frn Mexiko, med som vanligt fr nya ordfrandelnder stora ord och frgstarka visioner kring agendan fr 2013; tillvxt, nya jobb och finansiell stabilitet som byggs p incitament som skapar mer fretagsinvesteringar, trovrdiga/transparenta marknader och effektiv reglering. Detta r ngot som numera nstan alltid upprepas av de flesta lnder och organisationer som vill uttrycka globalt ansvarstagande. Men det finns ocks ngot nytt och spnnande i den ryska avsiktsfrklaringen som ger positiv nyfikenhet och frhoppningar. Den ryska ambitionen r att diskussioner kring framtid och lsningar p globala problem ska fras i bredare forum och inte bara mellan G-20:s stats- och regeringschefer. Nu ska t ex ickeG-20-lnder involveras i strre utstrckning liksom arbetstagarorganisationer (L-20, Labour 20), fretrdare fr nringslivet (B-20, Business 20), ungdomsorganisationer (Y-20, Youth 20) och andra fretrdare i samhllet i stort (C-20, Civil 20). Allt detta ska summeras i ett bredare tnkande kring framtidens utmaningar (T-20, Think 20), Frst om ett r kan vi avgra resultatet. Men det finns ett starkt ryskt intresse att bekrfta landets internationella roll och stta Moskva och St Petersburg p den globala politiska kartan 2013. Och p den vgen kan man ven rida in i 2014 nr OS gr av stapeln i Sotji i februari 2014. Parallellt med skapandet av Europas politiska union och Rysslands hga ambitioner kring G20 ska Internationella valutafonden IMF jobba vidare med sina analyser av vrldsekonomin och hur enskilda lnders ekonomiska politik br utformas och hur en optimal och synkroniserad ekonomisk politik ska hjlpa vrlden ur sina problem. I mnga stycken har den ekonomiska politiken globaliserats, dock nnu inte politikerna som ska fattas besluten. IMF:s arbetsprogram fr frsta halvret 2013 avsljar att en hel del nytt fokus kommer att landa p penningpolitiken. Redan i februari ska IMF diskutera monetra policyverktyg och utvrdera effekterna av den enorma balansrkningspolitiken (okonventionell penningpolitik) som mnga lnder fortstter att fra ocks under 2013 med vidppna monetra dammluckorna. Ett annat fokus ligger p interaktionen mellan penningpolitiken och makrotillsynsregleringar och hur de kan komplettera alternativt motverka varandra och hur samspelet br se ut. Dessa frgor och framsteg kring alternativa volymverktyg fr penningpolitiken r viktiga ocks fr Sverige och fr

betydelse fr nr centralbanker s smningom ska brja reversera sin historiskt expansiva politik.

Det r uppenbart att utvecklingen de senaste fem ren har gett enskilda lnder som t ex Kina strre informell makt. Tanken r att under 2013 ska makten formaliseras genom ndrad rstfrdelning inom IMF. Frslaget som ligger p bordet innebr att USA frblir den strste aktiegaren i IMF med en rstrtt motsvarande 16,5 procent av rsterna viktigt om man ska kunna stoppa beslut som krver kvalificerad majoritet p 85 procent och dr Japan respektive Kina fr ca 6 procent. Grundtanken r att runt 6 procentenheters rstkraft ska fras ver frn utvecklade ekonomier till tillvxtekonomier genom att t ex Europa avstr 2 av sina 8 stolar av totalt 24 stolar i IMF. Men det gr trgt. Utvecklingsekonomierna, t ex Saudiarabien, vill ha mer inflytande i IMF, speciellt efter att dessa lnder hjlpt IMF med kapitaltillskott under 2012 fr att fonden ska ha utlningskapacitet p mer n 1 biljon dollar.
Frhjd global ekonomisk-politisk oskerhet
Januari 1999 november 2012. Index (Klla: www.policyuncertainty.com)
250

200

USA Europa
150

100

50

0
Ja n99 Ja n00 Ja n01 Ja n02 Ja n03 Ja n04 Ja n05 Ja n06 Ja n07 Ja n08 Ja n09 Ja n10 Ja n11 Ja n12

2013 har alla frutsttningar att bli nnu ett spnnande politiskt r, kanske p grnsen till avgrande, men det r pfallande tydligt hur t ex fretag uttrycker stor oskerhet kring efterfrgan fr 2013. Den politiska oskerheten kostar ekonomisk tillvxt. Vrlden frsker samtidigt frst frndringarnas inverkan p maktfrdelningen. Euroutmaningarna r stora och sannolikheten fr konstruktiv beslutskraft kring den politiska unionen r lg. Frhoppningarnas blickar riktas mrkligt nog kanske mot Moskva. En nystart fr G-20, och T-20, kan ge en skjuts framt fr globalt samarbete och global problemlsning. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404