You are on page 1of 2

Nr ska Fed sluta hlla mer punsch i punschsklen?

Den hr veckan fr vi ny hgintressant information frn vrldens mktigaste centralbank Federal Reserve. ven om Fed ser ut att fortstta med sin kvantitativa stimulans s har frgetecknen hopat sig om hur lnge det kommer att fortstta. I takt med att tecknen blir fler p att den globala krisen r, om inte avslutad, s i alla fall frbi sin akuta fas med minskade risker fr olika katastrofscenarier har ocks frgan aktualiserats kring nr och hur centralbankerna ska brja avveckla sina kristgrder. ren av massiv kvantitativ stimulans i USA har gjort att Fed sedan lnge r den strsta enskilda innehavaren av amerikanska rntebrande papper. Den fr penningpolitiken avsedda vrdepappersportfljen innehller idag stats- och bostadsobligationer fr ofattbara 2 744 miljarder dollar. Feds egen officiella plan fr hur en exit frn krispolitiken ska g till r frn juni 2011 och rtt allmnt hllen. I stora drag innehller den fyra huvudsteg som ska genomfras i kronologisk ordning: 1. Fed slutar att terinvestera rntebetalningar och amorteringar av frfallande obligationer.

MNDAG 28 JANUARI 2013

operation Twist. Detta har resulterat i att Fed idag i princip inte ger ngra obligationer med kortare lptid n tre r medan man ger 37% av den totala stocken statsobligationer med lng lptid (6-30 r). Idag uppgr drfr den genomsnittliga lptiden i Feds obligationsportflj till ungefr 10 r. Det hr innebr ocks att Fed i praktiken har tagit ver stora delar av rnterisken frn den privata sektorn som drmed tminstone i relativ mening drabbas mindre av frluster om lnga rntor skulle stiga kraftigt. Feds stora kp har starkt bidragit till att lnga rntor idag ligger kraftigt under historiska niver. Studerar man en lng tidsserie (tillbaka till 1870) fr den amerikanska 10-rsrntan ser man att rntan idag ligger under frra rntebotten (frn 1945 p 1.95 procent). Bortser man frn hginflations-perioden under 1970- och 80-talen verkar en snittniv utifrn ett historiskt perspektiv ha legat ngonstans i intervallet 3-5 procent. Det finns allts utrymme fr en betydande uppgng i lnga rntor nr Fed vl brjar avveckla sin obligationsportflj.

2. Fed kommunicerar ett slut fr nollrntepolitiken. 3. Fed brjar hja styrrntan. 4. Fed brjar slja bostadsobligationer. Fed rknade 2011 med att det skulle ta 2-3 r att normalisera mngden bostadsobligationer i portfljen. Som framgr nmns ingenting i planen om att aktivt brja slja statsobligationer vilka idag utgr merparten (61 procent = 1 686 mdr dollar) av Feds obligationsportflj. Det innebr att innehavet av statsobligationer d endast kommer att minska som fljd av att Fed upphr med att terinvestera de rntebetalningar och amorteringar som grs lpande av staten. ven denna, av naturen mer lngsamma, avveckling har skjutits p framtiden som en fljd av att Fed de senaste ren systematiskt valt att bara kpa lnga statspapper samtidigt som man aktivt slt av hela sitt innehav av korta statsobligationer i det som populrt kallades

Eftersom det mesta nd pekar p att det kommer att drja rtt mnga r innan Fed (aktivt eller passivt) kommer att brja minska storleken p sin vrdepappersportflj gller det mesta av marknadens oro just nu vad som hnder om Fed skulle vlja att tidigare n vntat sluta med att nettokpa nya

Veckans Tanke

obligationer. Fr nrvarande kper Fed stats- och bostadsobligationer fr 85 miljarder dollar i mnaden. Fed har sagt att man kommer att fortstta med nollrntepolitiken tills arbetsmarknaden har normaliserats och ven definierat det som att arbetslsheten fallit till 6,5 procent. Men innan den nivn ns kommer man som ett frsta steg att upphra med dagens nettokp av obligationer. Man kan spekulera i var arbetslshetsnivn som stter stopp fr fortsatta kp ligger men ngonstans kring 7% skulle kunna vara rimligt. Ser man till hur arbetslsheten utvecklats de senaste ren s har den p lite drygt tv r fallit med 2 procentenheter. Frn dagens niv p 7,8 procent mste den allts falla ytterligare 1,3 procentenheter fr att n Feds 6,5-procentsml. De flesta bedmare rknar med att det kommer att ta flera r innan vi nr den nivn och konsensusprognosen bland ekonomer r en genomsnittlig arbetslshet p 7,2% 2014. Med detta sagt ska man nd ha i minnet att USA:s arbetsmarknad historiskt knnetecknas av rtt s snabba rrelser bde i upp- och nedgng och dessa har sllan frutsptts korrekt av marknaden. Man kan allts inte utesluta att 6,5-procentmlet kan ns snabbare n vad dagens frvntningar ger vid handen. Eftersom finansmarknaderna alltid agerar utifrn rdande trender och frvntningar kommer oron fr att Fed stryper obligationskpen att ka markant redan om arbetslsheten ser ut att kunna falla mot 7% inom en verskdlig framtid. Kopplingen mellan lnga rntor i USA, och drmed i resten av vrlden, och den amerikanska arbetsmarknaden har nog aldrig varit starkare! ven fr brsen r de amerikanska arbetsmarknadssiffrorna viktiga. ena sidan kan bra siffror gldja brsen eftersom det pekar mot starkare efterfrgan i ekonomin men andra sidan vill nog ingen ha s bra statistik att det skapar frvntningar p att Fed snart mste plocka bort punschsklen genom att sluta med obligationskpen. Bst fr finansmarknaderna och riskaptiten just nu r nog om det bara blir sm gradvisa nedgngar i arbetslsheten. D kan obligationsmarknaden hllas under armarna av fortsatta Fed-kp och aktiemarknaden kan gldja sig t fortsatta lga rntor samtidigt som ekonomin rr sig t rtt hll om n lngsamt. Redan denna vecka fr vi tv nya pusselbitar. P onsdag kvll levererar Fed ett rntebesked med ny information om hur man ser p lget och tv dagar senare, p fredag, fr vi arbetslshetssiffran fr januari. Frvntningarna dr pekar p en ofrndrad arbetslshet p 7,8%. Vi kanske ska hoppas p att prognosmakarna fr rtt. Johan Javeus +46 70 325 51 45