You are on page 1of 54

Nationella riktlinjer fr vuxentandvrd 2011

Indikatorer

Innehll
Metoder fr beteendepverkan _________________________________ 5
1.1 Utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling (U) ________ 5 1.2 Rkande patienter med parodontit eller periimplantit som erbjuds beteendemedicinsk behandling som hjlp fr att sluta rka (U) ___________ 6

Karies ______________________________________________________ 7
2.1 Karies sjukdomsfrekomst och sjukdomsaktivitet __________________ 7 2.2 Tandfrlust orsakad av karies ___________________________________ 8 2.3 Restaurativa tgrder utfrda pga. sekundrkaries eller defekt fyllning __ 9 2.4 Sjukdomsfrebyggande tgrder till patienter med frhjd risk fr karies ______________________________________________________________ 10 2.5 Sjukdomsbehandling vid karies _________________________________ 11 2.6 Omfattande kariologisk utredning vid karies eller frhjd risk fr karies 12

Sjukdomar i vvnaderna kring tnder och tandimplantat ____________ 13


3.1 Individer med parodontit ______________________________________ 13 3.2 Individer med sjukdom i vvnader kring tandimplantat, periimplantit __ 14 3.3 Individer med parodontit som blir friska efter sjukdomsbehandling ____ 15 3.4 Tandfrlust orsakad av parodontit ______________________________ 16 3.5 Implantat som frloras orsakat av periimplantit ___________________ 17 3.6 Registrering av parodontalt status _______________________________ 18 3.7 Behandlingsplan vid parodontit och periimplantit (U) _______________ 19 3.8 Behandling av periimplantit ____________________________________ 20 3.9 Stdbehandling/terfallsprevention vid parodontit och periimplantit (U) ______________________________________________________________ 21

Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulra vvnaderna __________ 22


4.1 Pulpabevarande restaurativ behandling __________________________ 22 4.2 Effekt av endodontisk akutbehandling (U) ________________________ 23 4.3 Iatrogen infektion vid endodontibehandling (U) ____________________ 24 4.4 Effekt av rotbehandling _______________________________________ 25 4.5 Teknisk kvalitet p utfrda rotfyllningar (U) _______________________ 26 4.6 Frskrivning av antibiotika vid endodontisk behandling _____________ 27 4.7 Anvndning av kofferdam vid endodontisk behandling (U) ___________ 28 4.8 Anvndning av Ni-Ti-instrument vid endodontisk behandling (U) ______ 29

Smrta och funktionsstrningar i mun, ansikte och kkar ____________ 30


5.1a Smrta i ansikte och kkar ____________________________________ 30

5.1b: Funktionsnedsttning i kksystemet (U) ________________________ 31 5.2: Patienter som behandlas fr kkfunktionsstrning _________________ 32 5.3 Patienter med smrta och funktionsstrningar i mun, ansikte och kkar som avstr utredning och behandling pga. kostnaden (U) _______________ 33 5.4a Vntetid fr besk hos specialisttandlkare (U) ___________________ 34 5.4b Uppfyllelse av vrdgaranti (U) _________________________________ 35 5.5 Smrtlindring i ansikte och kkar efter behandling (U) ______________ 36 5.6 Frbttrad kkfunktion efter behandling (U) ______________________ 37 5.7 Patienter tillfrgade om frekomst av smrta i ansikte och kkar (U) ___ 38 5.8 Behandling vid kkmuskelsmrta (U) ____________________________ 39 5.9 Behandling vid kkfunktionsstrning relaterat till kkled (U) _________ 40

Bett- och tandpositionsavvikelser _______________________________ 41


6.1 Upplevelse av bettets funktion och utseende (U) ___________________ 41 6.2 Vuxna som skt tandregleringsklinik fr ortodontisk frgestllning och som fullfljer behandling _________________________________________ 42 6.3 Vuxna som behandlas fr bett- och tandpositionsavvikelser __________ 43 6.4 Biverkningar eller onskade effekter vid tandregleringsbehandling (U) _ 44 6.5 Uppfljning av patientens upplevelse av tandregleringsbehandlingen (U) ______________________________________________________________ 45 6.6 Utvrdering av mluppfyllelse och behandlingsresultat av tandregleringsbehandling (U) ______________________________________ 46 6.7 Uppfljning av biverkningar och onskade effekter vid tandregleringsbehandling (U) ______________________________________ 47

Total och partiell tandlshet ___________________________________ 48


7.1 Patientupplevelser efter oral rehabilitering med protetiska tgrder (U) 48 7.2 Funktionstid utan kompletterande tgrder fr oral protetisk rehabilitering med tand- och implantatstdda fasta konstruktioner _______ 49 7.3 Funktionstid fr oral protetisk rehabilitering med tand- och implantatstdda fasta konstruktioner _______________________________ 50 7.4 Funktionstid fr oral protetisk rehabilitering med avtagbara konstruktioner _________________________________________________ 51 7.5 Komplikationer vid tand- och implantatstdda fasta konstruktioner ___ 52 7.6 Utfrd patientutvrdering av protetisk behandling (U) ______________ 53 7.7 Dokumentation av restaurativa och protetiska material (U) __________ 54

(U)= Utvecklingsindikator

Metoder fr beteendepverkan

1.1 Utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Mjligheten att pverka individens munhygienbeteende samt kost- och tobaksvanor kar med en teoribaserad beteendemedicinsk behandlingsstrategi. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Strukturmtt Andel tandvrdspersonal som har genomgtt utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling Beskrivning Tljare: Antal tandvrdspersonal som har genomgtt utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling Nmnare: Antal tandvrdspersonal Mtmetod Enkt Dataklla Enkt till vrdgivare Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Yrkeskategori Nationell och regional niv

1.2 Rkande patienter med parodontit eller periimplantit som erbjuds beteendemedicinsk behandling som hjlp fr att sluta rka (U)
Motivering fr val av indikator (relevans): Rkning r en betydande riskfaktor vid parodontit och periimplantit. Att sluta rka r en viktig del i behandlingen av dessa tillstnd. Tandvrden br i frsta hand erbjuda en teoribaserad beteendemedicinsk behandlingsstrategi. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel rkande patienter med parodontit eller periimplantit som erbjuds beteendemedicinsk behandling som hjlp fr att sluta rka Beskrivning Tljare: Antal patienter med parodontit eller periimplantit som erbjuds beteendemedicinsk behandling som hjlp fr att sluta rka Nmnare: Antal patienter med parodontit eller periimplantit och som rker dagligen Mtmetod Journalgranskning (slumpmssigt urval) Dataklla Patientjournaler Felklla/ tolkningssvrigheter Bristfllig dokumentation Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Karies

2.1 Karies sjukdomsfrekomst och sjukdomsaktivitet


Motivering fr val av indikator (relevans): Fr att personer i befolkningen ska upprtthlla eller n god oral hlsa r ett av mlen att ur kariessynpunkt ka antalet friska individer*. Ur kariessynpunkt sjuka individer r ett uttryck fr ett behov av tandvrd. Detta innefattar ven behov av egenvrd och populationsinriktade tgrder. Frndringar i sjukdomsaktiviteten kan spegla effekten av insatser p individ- och populationsniv. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Register SKaPa Variation i bedmning av kariesskador Bristfllig dokumentation av framfr allt initiala kariesskador Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi Uttryckt som skador per r och individ

Antal ytor med nya och/eller progredierande kariesskador eller nya fyllningar (med diagnosen karies) sedan fregende underskning, per individ och per r

Tljare: Antal ytor med nya och/eller progredierande kariesskador eller ytor med nya fyllningar (med diagnosen karies) sedan fregende underskning, per individ Nmnare: Antal underskta individer som har underskts inom 36 mnader sedan fregende underskningstillflle

*Ur kariessynpunkt friska individer har kariesaktivitet 0. Sjukdomsaktivitet uttrycks som antalet nya och/eller progredierande kariesskador eller nya fyllningar (med diagnosen karies) sedan fregende underskning, per individ/r. Fr berkning av sjukdomsaktivitet valdes, fr denna indikator, ett intervall p max 36 mnader mellan tv underskningar.

2.2 Tandfrlust orsakad av karies


Motivering fr val av indikator (relevans): Tandfrluster pga. karies r ett uttryck fr eftersatt tandvrd och/eller ett behov av tandvrd. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret Tanden kan ha flera diagnoser. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi Tandfrluster orsakade av kariesskador som andel av samtliga tandfrluster

Andel individer som har frlorat en eller flera tnder pga. karies

Tljare: Antal individer med en tandextraktion pga. karies Nmnare: Antal betandade individer som har underskts/behandlats i tandvrden

Register

2.3 Restaurativa tgrder utfrda pga. sekundrkaries eller defekt fyllning


Motivering fr val av indikator (relevans): Tandvrdens resurser upptas till en betydande del av restaurativa tgrder. Behandlingar som mste utfras pga. sekundrkaries eller defekta fyllningar utgr en extra belastning, bde fr den enskilde och fr samhllet. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel av restaurativa tgrder som utfrs pga. sekundrkaries eller defekt fyllning Beskrivning Tljare: Antal fyllningar och kronor utfrda p diagnosen sekundrkaries, fyllningsfraktur, kuspfraktur eller bristande kontaktpunkt Nmnare: Totalt antal fyllningar eller kronor utfrda under samma tidsperiod Mtmetod Dataklla Register Tandhlsoregistret Felklla/ tolkningssvrigheter Fyllningar och kronor som utfrs inom garantitaganden Data kan behva kompletteras med enkter rrande garantitaganden. Ett lgre andelstal fs om antalet primrkariesskador kar i befolkningen. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Indelat i tandgrupper Separat redovisning av andel tgrder som utfrs pga. sekundrkaries

2.4 Sjukdomsfrebyggande tgrder till patienter med frhjd risk fr karies


Motivering fr val av indikator (relevans): Karies r en sjukdom som kan frebyggas. Patienter som bedms att ha en frhjd risk fr karies br erbjudas sjukdomsfrebyggande tgrder. Dagliga fluorskljningar med 0,2-procentig natriumfluoridlsning, fluorgel i skena samt fluorlackning minst tv gnger per r r sjukdomsfrebyggande tgrder som br prioriteras. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Andel patienter med frTljare: Register SKaPa Patienter som avbjer sjukhjd risk fr karies som Antal patienter med frhjd risk domsfrebyggande tgrder ges sjukdomsfrebyggande fr karies som ges sjukdomsftgrder rebyggande tgrder i form av Rekommendation till patient fluorgel i skena alternativt fluom daglig skljning med 0,2orlack minst tv gnger per r procentig natriumfluoridlsning kan inte fljas i register Nmnare: Antal patienter med dokumenterad frhjd risk fr karies (via systematisk riskbedmning avseende karies) Beskrivning Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

10

2.5 Sjukdomsbehandling vid karies


Motivering fr val av indikator (relevans): Behandlingen av karies har dominerats av restaurativa tgrder. Fr att frhindra en fortsatt kariesutveckling krvs orsaksinriktade, sjukdomsbehandlande tgrder. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel patienter som har behandlats med restaurativ terapi pga. karies och som ocks har ftt sjukdomsbehandling Beskrivning Tljare: Antal patienter som har behandlats med restaurativ terapi pga. karies och som ocks har ftt sjukdomsbehandling Nmnare: Antal patienter som har behandlats med restaurativ terapi pga. karies Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret Svrighet att skert skilja ut sjukdomsbehandlande tgrder Patienter som avbjer sjukdomsbehandling Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi Redovisning av rekommenderade sjukdomsbehandlande tgrder (fluorlackning minst fyra gnger per r samt fluorgel i skena)

11

2.6 Omfattande kariologisk utredning vid karies eller frhjd risk fr karies
Motivering fr val av indikator (relevans): Karies r en multifaktoriell sjukdom. En viktig del av det kariologiska omhndertagandet r att identifiera orsaksfaktorerna hos individer med frhjd risk fr karies och/eller sjukdomsaktivitet. En sdan kariologisk utredning r ett viktigt hjlpmedel fr att upprtta en individuell behandlingsplan Fr vissa patienter krvs en omfattande kariologisk utredning. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel patienter med sjukdomsaktivitet eller frhjd risk fr karies som har ftt en omfattande kariologisk utredning* Beskrivning Tljare: Antal patienter med sjukdomsaktivitet eller frhjd risk fr karies som har ftt en omfattande kariologisk utredning Nmnare: Antal patienter med sjukdomsaktivitet eller frhjd risk fr karies Mtmetod Dataklla Register SKaPa Felklla/ tolkningssvrigheter Omfattande utredning utfrd av en annan orsak n karies Patienten avbjer en omfattande kariologisk utredning Form fr redovisning Andel som har ftt en omfattande kariologisk utredning relaterat till graden av sjukdomsaktivitet Nationell och regional niv Kn/lder

Register

Tandhlsoregistret

Sjukdomsaktivitet uttrycks som antalet nya och/eller progredierande kariesskador eller nya fyllningar (med diagnosen karies) sedan fregende underskning, per individ/r. Ur kariessynpunkt friska individer har kariesaktivitet 0. Frhjd risk fr karies innebr att nya kariesskador frvntas uppkomma eller att befintliga skador frvntas progrediera.

12

Sjukdomar i vvnaderna kring tnder och tandimplantat

3.1 Individer med parodontit


Motivering fr val av indikator (relevans): Parodontalt friska individer r ett av mlen fr oral hlsa. Indikatorn r ett mtt p individens intresse och frutsttningar (som egenvrd, rkvanor, hereditet, funktionshinder och sjukdomar) fr att behlla parodontalt friska vvnader, sammantaget med tandvrdens frmga att frebygga och frhindra uppkomsten av parodontit. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Register SKaPa Bristande registrering av framfr allt bldningar vid sondering Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

Andel individer med parodontit Tljare: av de som har genomgtt en Antal individer med en eller fullstndig underskning flera frdjupade ( 6 mm), bldande tandkttsfickor Nmnare: Totalt antal underskta (fullstndigt/bas) betandade individer

13

3.2 Individer med sjukdom i vvnader kring tandimplantat, periimplantit


Motivering fr val av indikator (relevans): Indikatorn beskriver frekomsten av sjukdomar i vvnaderna kring tandimplantat, periimplantit. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel individer med periimplantit, vid ett eller flera implantat Beskrivning Tljare: Antal individer med periimplantit Nmnare: Antal individer med implantat Mtmetod Register Dataklla Tandhlsoregistret Felklla/ tolkningssvrigheter Variation i bedmningen av periimplantit Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder __________________ NQRDI (kvalitetsregister under uppbyggnad)

Periimplantit definierat som radiografiskt iakttagbar benfrlust, >2 mm, vid implantat efter minst ett rs belastning och som samtidigt har tecken p inflammation (bldning, pus etc.)

14

3.3 Individer med parodontit som blir friska efter sjukdomsbehandling


Motivering fr val av indikator (relevans): Mlet med parodontala behandlingar r att eliminera inflammationer och frhindra en fortsatt sjukdomsutveckling (fortsatt parodontal fstefrlust). Indikatorn visar hur stor andel av individerna med parodontit som blir friska efter sjukdomsbehandlingen. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Register SKaPa Bristande registrering av framfr allt bldningar vid sondering Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Andel individer med parodontit Tljare: som blir friska efter sjukdoms- Antal individer, som vid nyregistrering efter en behandlingen sjukdomsbehandling inte har ngon frdjupad ( 6 mm) och bldande tandkttsficka (nyregistrering inom tv r efter frsta registreringen). Nmnare: Totalt antal individer med en eller flera frdjupade ( 6 mm), bldande tandkttsfickor (betandade individer) vid frsta registreringen

15

3.4 Tandfrlust orsakad av parodontit


Motivering fr val av indikator (relevans): Att ha egna och friska tnder med en tillfredstllande funktion och estetik r ett ml fr bde patienten och tandvrden. En tandfrlust som r orsakad av parodontit r ett mtt p en uttalad sjukdom i tndernas parodontium, vilken inte har blivit behandlad eller inte har svarat p behandlingen. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel individer som har ftt en eller flera tnder extraherade pga. parodontit Beskrivning Tljare: Antal individer som har ftt en eller flera tnder extraherade pga. parodontit Nmnare: Antal betandade individer som har beskt tandvrden Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret En underregistrering kan frekomma om tnder med parodontit ven har en annan diagnos som anges som huvudorsak till extraktionen Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi Tandfrlust orsakad av parodontit som andel av samtliga tandfrluster

16

3.5 Implantat som frloras orsakat av periimplantit


Motivering fr val av indikator (relevans): Indikatorn r ett mtt p andelen implantat som frloras pga. infektioner i de omgivande vvnaderna, periimplantit. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel individer som har frlorat implantat pga. periimplantit Beskrivning Tljare: Antal individer som har frlorat ett eller flera implantat pga. periimplantit efter minst ett rs belastning Nmnare: Antal individer med implantat Mtmetod Dataklla Register Tandhlsoregistret Felklla/ tolkningssvrigheter Implantat tas bort utan att diagnosen periimplantit registreras i tandvrdsstdet Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Kan redovisas som antal implantat som frloras pga. periimplantit, per r och individ

________________ NQRDI (kvalitetsregister under uppbyggnad)

17

3.6 Registrering av parodontalt status


Motivering fr val av indikator (relevans): Att registrera och dokumentera den parodontala statusen (fickstatus och eventuella bldningar vid sondering) r viktigt fr diagnostik och utvrdering av behandlingen. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel underskta individer dr en samtidig registrering av parodontal status har utfrts Beskrivning Tljare: Antal underskta individer dr en samtidig registrering av parodontal status har utfrts Nmnare: Antal underskta betandade individer Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Register SKaPa Registreringar som endast dokumenteras i daganteckningar Korta revisionsintervall motiverat av t.ex. hg kariesaktivitet kan medfra att parodontal status inte registreras p nytt Form fr redovisning Nationell och regional niv

Kn/lder

18

3.7 Behandlingsplan vid parodontit och periimplantit (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): En individuell behandlingsplan r en betydelsefull del av behandlingen av parodontit och periimplantit. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Andel patienter som behandlas fr parodontit eller periimplantit och som har en individuell behandlingsplan

Tljare: Antal patienter som behandlas fr parodontit eller periimplantit och som har en individuell behandlingsplan Nmnare: Antal patienter som behandlas fr parodontit eller periimplantit

Journalstudie Patientjournal

19

3.8 Behandling av periimplantit


Motivering fr val av indikator (relevans): Vid periimplantit r kirurgiska behandlingar med lambteknik fr infektionskontroll en prioriterad tgrd. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel individer med periimplantit som behandlas kirurgiskt med lambteknik Beskrivning Tljare: Antal individer med periimplantit som behandlas kirurgiskt med lambteknik Nmnare: Antal individer som behandlas fr periimplantit Mtmetod Dataklla Register Tandhlsoregistret Felklla/ tolkningssvrigheter Extraktion av implantat med periimplantit registreras som utebliven behandling av periimplantit. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

______________ NQRDI (kvalitetsregister under uppbyggnad)

20

3.9 Stdbehandling/terfallsprevention vid parodontit och periimplantit (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Parodontit och periimplantit r infektionssjukdomar. Stdbehandling/terfallsprevention syftar till att efter en utfrd aktiv behandling bevara eller vid behov ytterligare frbttra det uppndda behandlingsresultatet och frhindra fortsatta frluster av stdjevvnaden. tgrden r inriktad p frbttrad egenvrd (munhygien) och aktiva insatser fr att eliminera infektionen kring tnderna eller tandimplantaten. Sjukdomarnas karaktr medfr ett behov av individuellt anpassade kontrollprogram efter en genomfrd behandling. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Andel patienter som har genomgtt en behandling fr parodontit eller periimplantit och som erbjuds en individuellt utformad stdbehandling

Tljare: Antal patienter som har genomgtt en behandling fr parodontit eller periimplantit och som erbjuds en individuellt utformad stdbehandling Nmnare: Antal patienter som behandlas fr parodontit eller periimplantit

Journalstudie Patientjournal

21

Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulra vvnaderna

4.1 Pulpabevarande restaurativ behandling


Motivering fr val av indikator (relevans): Restaurativ terapi innebr en risk fr skador p pulpan. Indikatorn syftar till att beskriva tandvrdens frmga att undvika skador p pulpavvnaden vid restaurativ terapi. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Resultatmtt Andel tnder som behandlas med restaurativ terapi och som inom fem r rotbehandlas eller extraheras p en endodontisk diagnos Beskrivning Tljare: Antal tnder som behandlas med restaurativ terapi och som inom fem r rotbehandlas eller extraheras p en endodontisk diagnos Nmnare: Antal tnder som behandlas med restaurativ terapi Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret Pulpaskador som inte har diagnostiserats och tgrdats innan restaurativ terapi utfrs Tnder som har flera diagnoser vid extraktionen Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Kan delas upp i typen av utfrda restaurativa tgrder

22

4.2 Effekt av endodontisk akutbehandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Endodontiska smrttillstnd ligger hgt p smrtskalan. En adekvat och snabb smrtlindring br drfr prioriteras inom tandvrden. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Enktstudie Saknas Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Andel patienter som fr acceptabel smrtlindring av en akut endodontisk tgrd

Tljare: Antal patienter som fr acceptabel smrtlindrig av en akut endodontisk tgrd Nmnare: Antal patienter som behandlas med en akut endodontisk tgrd

23

4.3 Iatrogen infektion vid endodontibehandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Vid endodontiskt arbete krvs en god aseptik. Indikatorn r ett mtt p hur vl arbetsrutinerna hindrar kontaminering av ett tidigare icke infekterat rotkanalsystem. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Resultatmtt Andel tnder som inom fem r efter en rotbehandling utfrd pga. pulpit utvecklar tecken p apikal parodontit Beskrivning Tljare: Antal tnder som inom fem r efter en rotbehandling utfrd pga. pulpit utvecklar tecken p apikal parodontit Nmnare: Antal tnder som rotbehandlas pga. pulpit Mtmetod Journalstudie Dataklla Patientjournal Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

24

4.4 Effekt av rotbehandling


Motivering fr val av indikator (relevans): Rotbehandlingen syftar till att den behandlade tanden ska kunna behllas utan att ngra ytterligare endodontiska tgrder (revision och/eller apikalkirurgi) behvs. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel rotbehandlade tnder som efter fem r finns kvar i munnen utan att ngon ytterligare endodontisk tgrd har behvts Beskrivning Tljare: Andel rotbehandlade tnder som efter fem r finns kvar i munnen utan att ngon ytterligare endodontisk tgrd har behvts Nmnare: Antal rotbehandlade tnder Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret. Registret kan inte srskilja primra rotfyllningar och revisioner av tidigare utfrda rotfyllningar. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

25

4.5 Teknisk kvalitet p utfrda rotfyllningar (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Rotfyllningens tekniska kvalitet (vid en rntgenunderskning) har en stor betydelse fr behandlingsresultatet. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel tnder som vid rotfyllningstillfllet uppvisar en god teknisk kvalitet* p rotfyllningen Beskrivning Tljare: Antal tnder som vid rotfyllningstillfllet uppvisar en god teknisk kvalitet p rotfyllningen Nmnare: Antal rotfyllda tnder
*Definition av god teknisk kvalitet (bedms p rntgenbilder): Rotfyllningen slutar 02 mm frn radiografiskt apex. Inget lumen syns apikalt om rotfyllningen. Rotfyllningen r tt i hela dess lngd.

Mtmetod

Felklla/ tolkningssvrigheter Journalstudie Patientjournal Bristfllig kvalitet p rntgenbilderna

Dataklla

Form fr redovisning Nationell och regional niv

26

4.6 Frskrivning av antibiotika vid endodontisk behandling


Motivering fr val av indikator (relevans): Systemiska antibiotikabehandlingar r sllan indicerade vid endodontiska behandlingar och br endast anvndas p strikta indikationer. En kad frskrivning av systemisk antibiotika kan spegla brister i de kliniska rutinerna. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Andel endodontiskt behandlade tnder med samtidig frskrivning av antibiotika

Tljare: Antal endodontiskt behandlade tnder med samtidig frskrivning av antibiotika Nmnare: Antal endodontiskt behandlade tnder

Register

Tandhlsoregistret och Lkemedelsregistret

27

4.7 Anvndning av kofferdam vid endodontisk behandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Vid endodontiskt arbete krvs en god aseptik. Anvndning av kofferdam r den enskilt viktigaste tgrden fr att skerstlla ett aseptiskt arbetsflt. Anvndning av kofferdam bidrar ven till en sker tandvrd fr patienten. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Processmtt Andel tandlkare som regelmssigt anvnder kofferdam vid endodontiska behandlingar Beskrivning Tljare: Antal tandlkare som regelmssigt anvnder kofferdam vid endodontiska behandlingar Nmnare: Antal tandlkare verksamma inom endodonti Mtmetod Enkt Dataklla Saknas Felklla/ Form fr tolkningssvrigheter redovisning Nationell och regional niv

28

4.8 Anvndning av Ni-Ti-instrument vid endodontisk behandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Anvndning av Ni-Ti-instrument vid endodontiska behandlingar leder till en hgre teknisk kvalitet p de utfrda rotfyllningarna. En hg teknisk kvalitet kar frutsttningarna fr en god endodontisk prognos. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Enkt Saknas Form fr redovisning Nationell och regional niv

Andel tandlkare som helt eller delvis anvnder Ni-Ti-instrument vid endodontiska behandlingar

Tljare: Antal tandlkare som helt eller delvis anvnder Ni-Ti-instrument vid endodontiska behandlingar Nmnare: Antal tandlkare verksamma inom endodonti

29

Smrta och funktionsstrningar i mun, ansikte och kkar

5.1a Smrta i ansikte och kkar


Motivering fr val av indikator (relevans): Smrta i ansiktet och kkarna pverkar individens livskvalitet negativt. Indikatorn kan identifiera omfattningen av behovet av utkade utredningar och eventuella behandlingsinsatser. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel individer som uppger att de har smrta en gng i veckan eller oftare i tinning, ansikte, kkled/kkar eller vid gapning/tuggning Beskrivning Tljare: Antal individer som uppger att de har smrta en gng i veckan eller oftare i tinning, ansikte, kkled/kkar eller vid gapning/tuggning Nmnare: Antal underskta (basunderskning)/tillfrgade individer (enktstudie). Mtmetod Befolkningsenkt Dataklla Socialstyrelsens enkt- Kartlggning av befolkningens tandhlsa. Felklla/ tolkningssvrigheter Bristande dokumentation av anamnes/hlsodeklaration I en enkt finns risk fr sammanblandning av smrta och dental genes. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioek onomi

Uttag ur elektronisk journal

___________ Patientjournaler dr dessa frgor om smrta i mun och ansikte och kkar stlls i anamnesen

30

5.1b: Funktionsnedsttning i kksystemet (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Funktionsnedsttningar i kksystemet kan pverka individens frmga att t.ex. tugga, gapa och tala, vilket i sin tur kan pverka livskvaliteten negativt. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Alla vrdgivare registrerar inte denna uppgift. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioek onomi

Andel individer som uppger en nedsatt kkfunktion

Tljare: Antal individer som uppger en nedsatt kkfunktion, dvs. att kken fastnar eller lser sig, en gng i veckan eller oftare, vid gapning eller hopbitning

Befolkningsenkt

Socialstyrelsens enkt Kartlggning av befolkningens tandhlsa (frgan finns nnu inte med i enkten)

Nmnare: Antal underskta individer (basunderskning)

_________ Uttag ur elektronisk journal

_______________ Patientjournaler dr dessa frgor om smrta i mun och ansikte och kkar stlls i anamnesen

31

5.2: Patienter som behandlas fr kkfunktionsstrning


Motivering fr val av indikator (relevans): Smrta i ansiktet och kkarna pverkar individens livskvalitet negativt och r vanligt frekommande. Det freligger en skillnad mellan andelen individer i befolkningen som upplever kkfunktionsstrningar och andelen som fr behandling. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel individer som behandlas fr kkfunktionsstrningar Beskrivning Tljare: Antal individer som behandlas fr kkfunktionsstrningar Nmnare: Antal som har beskt tandvrden Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret Data behver kompletteras med uppgifter om patienter som fr behandling som ett led i en sjukdomsbehandling eller en ndvndig tandvrd I tandhlsoregistret kan i dagslget inte diagnos och behandlingsmetod fljas p en tillrckligt detaljerad niv Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi Typ av behandling

32

5.3 Patienter med smrta och funktionsstrningar i mun, ansikte och kkar som avstr utredning och behandling pga. kostnaden (U)
Motivering fr val av indikator (relevans): Utredningar och behandlingar av smrta och funktionsstrningar i munnen, ansiktet och kkarna kan medfra hga kostnader fr patienten. Patienter som avstr utredningar och behandlingar pga. kostnaden kan riskera frvrrade och lngvariga besvr. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel patienter med smrta och funktionsstrningar i mun, ansikte och kkar, som har remitterats till en specialistklinik men som avstr frn utredningen eller behandlingen pga. kostnaden Beskrivning Tljare: Antal patienter som har remitterats till en specialistklinik men som avstr frn utredningen eller behandlingen pga. kostnaden Nmnare: Antal patienter som har remitterats till en specialistklinik Mtmetod Enkt Dataklla Enkt till specialistkliniker fr bettfysiologi Felklla/ tolkningssvrigheter Priset varierar mellan landstingen. Landstingen gr olika tolkning av reglerna kring tandvrd som ett led i en sjukdomsbehandling. Ktider kan pverka svaret. Variation mellan remissinstanser (bettfysiologisk klinik eller kkkirurgiskklinik). Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi Kan delas upp i de patientgrupper som behandlas inom landstingens ansvar fr tandvrd som ett led i en sjukdomsbehandling eller inom det statliga tandvrdsstdet

33

5.4a Vntetid fr besk hos specialisttandlkare (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Fr patienter som har remitterats till en specialisttandlkare pga. smrta och funktionstrningar i munnen, ansiktet och kkarna r det viktigt att utredningen och behandlingen sker s tidigt som mjligt. En frdrjning kan ytterligare frsmra tillstndets prognos och patientens livskvalitet. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Enkt Enkt till specialistkliniker fr bettfysiologi Felklla/ tolkningssvrigheter Skillnader i rutiner mellan regioner fr hur man hanterar frhandsbedmningar hos landstingens bestllare fr tandvrd Patienten vljer att vnta p behandling tills frhandsbedmningen r klar. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kan delas upp i de patientgrupper som behandlas inom landstingens ansvar fr tandvrd som ett led i en sjukdomsbehandling eller inom det statliga tandvrdsstdet

Vntetid fr besk Medianvntetid fr hos en specialisttand- besk hos en specialistlkare tandlkare efter att remissen har mottagits Redovisning av 10:e och 90:e percentilen

34

5.4b Uppfyllelse av vrdgaranti (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Patienter med smrta och funktionstrningar i munnen, ansiktet och kkarna kan omfattas av vrdgarantin. Indikatorn visar i vilken utstrckning som vrdgarantin uppfylls fr dessa patienter. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Andel patienter som omfattas av vrdgarantin och dr vrdgarantin uppfylls fullstndigt Beskrivning Tljare: Antal patienter som omfattas av vrdgarantin och dr vrdgarantin uppfylls fullstndigt Nmnare: Antal patienter som omfattas av vrdgarantin Mtmetod Dataklla Enkt Enkt till specialistkliniker fr bettfysiologi Felklla/ tolkningssvrigheter Skillnader i rutiner mellan regioner fr hur man hanterar frhandsbedmningar hos landstingens bestllare fr tandvrd Patienten vljer att vnta p behandling tills frhandsbedmningen r klar. Form fr redovisning Nationell och regional niv

35

5.5 Smrtlindring i ansikte och kkar efter behandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Smrtlindring r det primra mlet vid behandling av patienter med smrta och funktionsstrningar i ansiktet och kkarna. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Andel patienter som upplever smrtlindring i ansikte och kkar med 30 procent efter behandlingen Beskrivning Tljare: Antal patienter som upplever smrtlindring med 30 procent i ansikte och kkar efter behandling, vid anvndning av en skattningsskala som VAS, NRS eller BI (besvrsgradsindex) Mtmetod Felklla/ tolkningssvrigheter Journalstudie Patientjournal Olika metoder fr att skatta smrta och behandlingsresultat anvnds. Dataklla Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Nmnare: Antal patienter som behandlas fr smrta i ansikte och kkar

36

5.6 Frbttrad kkfunktion efter behandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Funktionsnedsttningar i kksystemet kan pverka individens frmga att t.ex. tugga, gapa och tala, vilket i sin tur kan pverka livskvaliteten negativt. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Andel patienter med frsmrad gapfrmga* som efter behandling uppvisar en kad gapfrmga med 30 procent. Beskrivning Tljare: Antal patienter med frsmrad gapfrmga som efter behandling uppvisar en kad gapfrmga med 30 procent Mtmetod Felklla/ tolkningssvrigheter Journalstudie Patientjournal Definitionen av frsmrad gapfrmga kan variera. Oskerhet huruvida det r aktiv eller passiv gapfrmga som mts Dataklla Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Diagnos

Nmnare: Antal patienter som behandlas fr frsmrad gapfrmga

*Med gapfrmga menas maximal aktiv gapfrmga utan smrta eller kad smrta.

37

5.7 Patienter tillfrgade om frekomst av smrta i ansikte och kkar (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Smrta* i ansiktet och kkarna pverkar individens livskvalitet negativt. Att vid en underskning tillfrga patienten om frekomst av smrta* i ansiktet och kkarna r viktigt fr att identifiera patienter som r i behov av utkad utredning och eventuell behandling. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Processmtt Andel individer som vid en underskning har tillfrgats om smrta* i tinning, ansikte, kkled/kkar eller vid gapning/tuggning Beskrivning Tljare: Antal individer som vid en underskning har tillfrgats om smrta* i tinning, ansikte, kkled/kkar eller vid gapning/tuggning Nmnare: Antal underskta individer (basunderskning) Mtmetod Uttag ur elektronisk journal Dataklla Patientjournaler dr dessa frgor om smrta* i mun, ansikte och kkar stlls i anamnesen Felklla/ tolkningssvrigheter Bristande dokumentation av anamnes/hlsodeklaration Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

*Ont/vrk i tinning, ansikte, kkled eller kkarna en gng i veckan eller oftare? Smrtor i kken en gng i veckan eller oftare vid gapning eller tuggning? Kken fastnar eller lser sig en gng i veckan eller oftare vid gapning eller hopbitning?

38

5.8 Behandling vid kkmuskelsmrta (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Vid kkmuskelsmrta (myofasciell smrta) br patienten i frsta hand, utver information och rdgivning, erbjudas behandling med en stabiliseringsskena eller tjningsvningar. Led i vrdkedjan: Allmntandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel patienter med kkmuskelsmrta (myofasciell smrta) som behandlas med en stabiliseringsskena och/eller tjningsvningar Beskrivning Tljare: Antal patienter med kkmuskelsmrta (myofasciell smrta) som behandlas med en stabiliseringsskena och/eller tjningsvningar Nmnare: Antal patienter med kkmuskelsmrta (myofasciell smrta) Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret I tandhlsoregistret kan i dagslget inte diagnos och behandlingsmetod fljas p en tillrckligt detaljerad niv. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

39

5.9 Behandling vid kkfunktionsstrning relaterat till kkled (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Vid en symtomatisk diskfrskjutning utan tergng br patienten, utver information och rdgivning, erbjudas behandling med tjningsvningar eller en stabiliseringsskena. Led i vrdkedjan: Allmntandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Andel patienter med en symtomatisk diskfrskjutning utan tergng som behandlas med tjningsvningar eller en stabiliseringsskena Beskrivning Tljare: Antal patienter med en symtomatisk diskfrskjutning utan tergng som behandlas med tjningsvningar eller en stabiliseringsskena Nmnare: Antal patienter med en symtomatisk diskfrskjutning utan tergng Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret I tandhlsoregistret kan i dagslget inte diagnos och behandlingsmetod fljas p en tillrckligt detaljerad niv. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

40

Bett- och tandpositionsavvikelser

6.1 Upplevelse av bettets funktion och utseende (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Bettets utseende och funktion kan inverka p individens upplevda livskvalitet. Indikatorn avser att mta hur stor andel av befolkningen som upplever att deras livskvalitet pverkas av tndernas position och stllning. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Enkt Saknas Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

Andel personer i befolkningen som upplever att deras bett (tndernas position och stllning) pverkar deras livskvalitet, t.ex. i form av mjligheter till social samvaro, vlmende och frmga att ta och tugga

Tljare: Antal personer i en population som upplever att deras bett pverkar deras livskvalitet

Nmnare: Antal betandade individer i populationen

41

6.2 Vuxna som skt tandregleringsklinik fr ortodontisk frgestllning och som fullfljer behandling
Motivering fr val av indikator (relevans): Indikatorn visar andelen vuxna med en ortodontisk frgestllning som efter en konsultation vljer att genomg en behandling. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, jmlik tandvrd Resultatmtt Vuxna som har skt sig till en tandregleringsklinik fr en ortodontisk frgestllning och som fullfljer en behandling Beskrivning Tljare: Antal vuxna som genomgr en ortodontisk behandling Nmnare: Antal vuxna som har skt sig till en tandregleringsklinik fr en ortodontisk frgestllning Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret Mjligen kan olika koder anvndas fr konsultationen vid en ortodontisk frgestllning anvndas. Patienter som blir avrdda frn behandling Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

42

6.3 Vuxna som behandlas fr bett- och tandpositionsavvikelser


Motivering fr val av indikator (relevans): Indikatorn visar frekvens och frdelning av behandlingar som r utfrda pga. bett- och tandpositionsavvikelser hos vuxna. Indikatorn kan ocks utgra ett mtt p tandvrdens frmga att under barn- och ungdomsren diagnostisera och utfra tgrder fr att undvika mer omfattande behandlingar i vuxen lder. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel vuxna som behandlas fr bett- och tandpositionsavvikelser Beskrivning Tljare: Antal vuxna som behandlas fr bett- och tandpositionsavvikelser Nmnare: Antal vuxna som har beskt tandvrden Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret Patienter som behandlas utanfr det statliga tandvrdsstdet Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder/socioekonomi

43

6.4 Biverkningar eller onskade effekter vid tandregleringsbehandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Tandregleringsbehandlingar kan i vissa fall ge upphov till skador p tnder och omgivande orala vvnader. Indikatorn r ett mtt p tandvrdens frmga att frebygga och registrera risken fr skada. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Resultatmtt Andel patienter med ngon typ av biverkning* eller onskad effekt Beskrivning Tljare: Andel patienter med ngon typ av biverkning eller onskad effekt orsakad av ortodontibehandling Nmnare: Antal patienter som har genomgtt en ortodontisk behandling *Till biverkningar eller onskade effekter rknas emaljpverkan (vita flckar), rotresorption och pverkan p tndernas stdjevvnader (frlngda kliniska kronor) under pgende ortodontisk behandling eller vid frsta retentionskontrollen Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Bristande dokumentation av biverkningar och onskade effekter Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Behandlingsmetod

Journalgranskning Patientjournal

44

6.5 Uppfljning av patientens upplevelse av tandregleringsbehandlingen (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Ortodontiska behandlingar r tidskrvande och krver regelbundna besk. Patientens upplevelse av behandlingen baseras p omhndertagandet, smrtan och obehaget och behandlingsresultatet. Indikatorn mter i vilken omfattning vrdgivaren systematiskt fljer upp patientens upplevelser av behandlingen. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Patientfokuserad tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv

Andel kliniker dr patientens upplevelse Tljare: av tandregleringsbehandlingen fljs upp Antal kliniker dr patientens systematiskt njdhet med behandlingsresultatet fljs upp systematiskt Nmnare: Antal kliniker

Enkt

Enkt till specialistkliniker fr tandreglering

45

6.6 Utvrdering av mluppfyllelse och behandlingsresultat av tandregleringsbehandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Att systematiskt utvrdera graden av mluppfyllelse och behandlingsresultatet utgr en viktig del av tandregleringsbehandlingen. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv

Andel kliniker dr graden av mluppfyllelse och behandlingsresultatet utvrderas systematiskt, t.ex. med index

Tljare: Antal kliniker dr graden av mluppfyllelse och behandlingsresultatet utvrderas systematiskt Nmnare: Antal kliniker

Enkt

Enkt till specialistkliniker fr tandreglering

46

6.7 Uppfljning av biverkningar och onskade effekter vid tandregleringsbehandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Tandregleringsbehandlingar kan i vissa fall ge upphov till skador p tnder och omgivande orala vvnader. Indikatorn visar andelen tandregleringskliniker som p ett systematiskt stt fljer upp biverkningar och onskade effekter vid tandregleringsbehandlingar. Led i vrdkedjan: Specialisttandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv

Andel tandregleringskliniker som fljer upp biverkningar och onskade effekter av den ortodontiska behandlingen, p ett systematiskt stt med t.ex. SwedeQual

Tljare: Antal kliniker som fljer upp biverkningar och onskade effekter av den ortodontiska behandlingen Nmnare: Antal kliniker

Enkt

Enkt till specialistkliniker fr tandreglering

47

Total och partiell tandlshet

7.1 Patientupplevelser efter oral rehabilitering med protetiska tgrder (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Vid en oral rehabilitering med protetiska tgrder r patientens upplevelse och tillfredstllelse (njdhet, komfort, funktion, livskvalitet och hlsa/oral hlsa) av stor vikt fr att uppn ett fr patienten positivt resultat. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Resultatmtt Andel patienter som upplever en frbttrad oral funktion och/eller kad livskvalitet efter en protetisk behandling Beskrivning Tljare: Antal patienter som upplever en frbttrad oral funktion och/eller kad livskvalitet efter en protetisk behandling Nmnare: Antal personer som har erhllit en protetisk behandling Mtmetod Patientenkt Dataklla Saknas Felklla/ tolkningssvrigheter Jmfrelser mellan och inom kkregion och omfattning av tandfrlust, typ av dysfunktion, typ av konstruktion och val av material kan frsvras av att en mix av dessa frekommer. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder

Protetiska behandlingar kan specificeras till kkregionen, omfattning av tandfrlusten, typ av dysfunktion, typ av konstruktion samt val av material. Utvrdering utfrs fre behandlingen och efter avslutad behandling. Uppfljning kan gras efter ngra r.

7.2 Funktionstid utan kompletterande tgrder fr oral protetisk rehabilitering med tandoch implantatstdda fasta konstruktioner
Motivering fr val av indikator (relevans): En oral protetisk rehabilitering med fasta konstruktioner r resurskrvande fr patienten, tandvrden och samhllet. Drfr r det viktigt att tand- och implantatburna protetiska konstruktioner finns kvar i funktion efter fem r utan att ngra invasiva kompletterande tgrder har behvt utfras, fr att undvika att ytterligare resurser tas i ansprk. Indikatorn visar den tekniska, funktionella och biologiska lyckandefrekvensen (success) fr protetiska rehabiliteringar med fasta konstruktioner p tnder och implantat, inom en funktionstid av fem r. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd

Resultatmtt Andel tand- och implantatburna protetiska konstruktioner som efter fem r finns kvar i funktion utan att invasiva kompletterande tgrder har behvt utfras

Beskrivning Tljare: Antal tand- och implantatburna protetiska konstruktioner som efter fem r finns kvar i funktion utan att invasiva kompletterande tgrder har behvt utfras Nmnare: Antal utfrda tand- och implantatburna protetiska konstruktioner i en definierad population

Mtmetod Register

Dataklla Tandhlsoregistret

Felklla/ tolkningssvrigheter tgrder som grs utanfr tandvrdsstdet (garantiutfrande, ej ersttningsberttigad vrd eller tgrder som utfrs utomlands och vrd som betalas av landstingens bestllare) tgrder som inte har ngon egen kod i tandvrdsstdet, t.ex. implantat dr ett skruvfrband har lossat

Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Typ av konstruktion Uppdelat p dentala material och typ av bett (omjligt i dag)

Till invasiva kompletterande tgrder rknas t.ex. nya eller reparerade konstruktioner, recementeringar/justeringar av lossade skruvfrband, fyllningar utfrda p stdtnder, extraktion av tnder eller avlgsnande av implantat och endodontiska behandlingar. Justeringar ssom puts exkluderas. Etsbroar rknas ej in bland fasta permanenta konstruktioner.

49

7.3 Funktionstid fr oral protetisk rehabilitering med tand- och implantatstdda fasta konstruktioner
Motivering fr val av indikator (relevans): En oral protetisk rehabilitering med fasta konstruktioner r resurskrvande fr patienten, tandvrden och samhllet. Indikatorn visar verlevnaden (survival) av fasta konstruktioner p tnder och implantat, med eller utan kompletterande invasiva tgrder. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel fasta konstruktioner p tnder och implantat som efter fem r finns kvar i funktion Beskrivning Tljare: Antal fasta konstruktioner p tnder och implantat som efter fem r finns kvar i funktion Mtmetod Register Dataklla Tandhlsoregistret Felklla/ tolkningssvrigheter tgrder som grs utanfr tandvrdsstdet (garantiutfrande, ej ersttningsberttigad vrd eller tgrder som utfrs utomlands och vrd som betalas av landstingens bestllare) tgrder som inte har ngon egen kod i tandvrdsstdet Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Frdelat p vilka tgrder som r kopplade till verlevnad i fem r Typ av konstruktion Uppdelat i dentala material och typ av bett (omjligt i dag)

Nmnare: Antal utfrda tand- och implantatburna protetiska konstruktioner i en definierad population
Etsbroar rknas ej in bland fasta permanenta konstruktioner.

50

7.4 Funktionstid fr oral protetisk rehabilitering med avtagbara konstruktioner


Motivering fr val av indikator (relevans): En oral protetisk rehabilitering med avtagbara konstruktioner r resurskrvande fr patienten, tandvrden och samhllet. Drfr r det viktigt att avtagbara protetiska konstruktioner finns kvar i funktion efter fem r utan att ngra invasiva kompletterande tgrder har behvt utfras, fr att undvika att ytterligare resurser tas i ansprk. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel avtagbara protetiska konstruktioner som efter fem r finns kvar i funktion utan att invasiva kompletterande tgrder har behvt utfras Beskrivning Mtmetod Dataklla Tandhlsoregistret Felklla/ tolkningssvrigheter tgrder som grs utanfr tandvrdsstdet Tolkningsproblem av vad som r en temporr avtagbar konstruktion Konstruktioner som inte anvnds kommer att rknas som lyckade. Vissa reparationer utfrs med tidsdebitering. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Avtagbara protetiska konstruktioner kan delas upp i tand- och/eller implantatstdda konstruktioner och konstruktioner p helt tandlsa kkar. Indikatorn kan ven anvndas fr en funktionstid p tre r.

Tljare: Antal avtagbara Register protetiska konstruktioner som efter fem r finns kvar i funktion utan att invasiva kompletterande tgrder har behvt utfras Nmnare: Antal utfrda avtagbara protetiska konstruktioner i en definierad population

Avtagbara protetiska konstruktioner delas upp i tand- och/eller implantatstdda konstruktioner och konstruktioner p helt tandlsa kkar. Temporra avtagbara konstruktioner och icke skeletterade partialproteser exkluderas. Till invasiva kompletterande tgrder rknas t.ex. nya konstruktioner eller reparationer/kompletteringar av konstruktioner. Rebasering rknas inte som en invasiv kompletterande tgrd .

51

7.5 Komplikationer vid tand- och implantatstdda fasta konstruktioner


Motivering fr val av indikator (relevans): Tekniska och biologiska komplikationer i samband med implantatfrankrade fasta konstruktioner r resurskrvande och medfr extra kostnader fr patienten, tandvrden och samhllet. Indikatorn r ett mtt p de tekniska och biologiska komplikationer som ven fordrar en tandteknisk insats. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd Resultatmtt Andel tekniska och biologiska komplikationer p tand- och implantatstdda fasta konstruktioner Beskrivning Tljare: Antal tekniska och biologiska komplikationer p tand- och implantatstdda fasta konstruktioner Nmnare: Antal utfrda tandoch implantatstdda fasta konstruktioner Mtmetod Dataklla Register Felklla/ tolkningssvrigheter Tandhlsoregistret tgrder som grs utanfr tandvrdsstdet (garantiutfrande, ej ersttningsberttigad vrd eller tgrder som utfrs utomlands och vrd som betalas av landstingens bestllare) Vissa reparationer utfrs med tidsdebitering. Form fr redovisning Nationell och regional niv Kn/lder Uppdelad redovisning p konstruktioner fr totalt och partiellt tandlsa kkar Avvikande reaktioner mot dentala material kan ej fljas
Till tekniska komplikationer rknas materialfrakturer i konstruktionen. Till biologiska komplikationer rknas karies p en stdtand, endodontiska komplikationer och fraktur av en stdtand.

52

7.6 Utfrd patientutvrdering av protetisk behandling (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): Fr att kunna utvrdera om en utfrd protetisk behandling gav ett gott resultat, avseende patientens upplevelse och tillfredstllelse (njdhet, komfort, funktion, livskvalitet och hlsa/oral hlsa), br patienten fr utvrdera sin orala funktion fre och efter behandlingen. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, patientfokuserad tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv

Andel patienter som fre och efter en protetisk behandling fr utvrdera sin orala funktion (tuggfunktion, estetik, fonetik och komfort) och livskvalitet

Tljare: Antal patienter som fre och efter en protetisk behandling fr utvrdera sin orala funktion (tuggfunktion, estetik, fonetik och komfort) och livskvalitet

Journalstudie Patientjournal

Nmnare: Antal personer som har erhllit en protetisk behandling

53

7.7 Dokumentation av restaurativa och protetiska material (U)


Motivering fr val av indikator (relevans): En korrekt dokumentation av restaurativa och protetiska material r av stor vikt fr patientens skerhet och fr mjligheten att flja upp och stta in adekvata tgrder om materialet gr snder. Led i vrdkedjan: All tandvrd Kvalitetsomrde: Kunskapsbaserad och ndamlsenlig tandvrd, sker tandvrd Processmtt Beskrivning Mtmetod Dataklla Felklla/ tolkningssvrigheter Form fr redovisning Nationell och regional niv

Andel patientjournaler dr restaurativa och protetiska material har dokumenterats

Tljare: Antal patientjournaler dr restaurativa och protetiska material finns dokumenterade Nmnare: Antal patienter som behandlats med restaurativa eller protetiska material

Journalstudie Patientjournal

54