You are on page 1of 3

von Hauswolff och vrt behov av Auschwitz

Konstnren Carl Michael von Hauswolff har i utstllningen Memory works i Lund anvnt tminstone pstr han det sjlv men vad jag vet har ingen nrmare kontrollerat materialets kthet aska som han 1989 stal med sig frn koncentrationslgret Majdanek i Polen fr att av samma aska, utblandad med vatten, framstlla akvareller. r han drmed en fraktlig, empatidefekt person, som han kallats av upprrda judiska ttlingar som barnlkaren Salomon Schulman (i Svenska Dagbladet 28 /1 2013), och hans konst att jmstlla med nekrofili? Drmed allt sagt? Provokationen eller ska vi rubricera det hdelsen behver analyseras och sttas i ett sammanhang. Isolerad tycks den enbart extremt utstuderad. Varfr beter sig von Hauswolff s till synes osmakligt? Krnker gravfrid och skndar. r mannen helt hjrtls gr allt, bortom alla anstndiga grnser, fr att skapa uppmrksamhet och vrda sitt inarbetade varumrke som provokatr? Stller inte, fr att ta det ett steg till, hans agerande frgan p sin spets om konstens frihet: skall allt vara tilltet bara fr att det kallas konst? Anything goes, nr det gller postmodern konst. Vad kommer hrnst, att Tredje Riket presenteras som Tjugonde rhundradets frmsta installation?

Fr ett antal r sedan vckte frfattaren Martin Walser stort uppseende i samband med att han tilldelades de tyska bokhandlarnas fredspris. Minst sagt starkt frdmd blev han av Judiska rdet i samma land, nr han ppet tog avstnd, med en skarp polemisk ton, frn vad han kallade instrumentaliseringen av Auschwitz. Anspelande p att olika aktrer skamlst anvnder mnsklighetens slutstation fr diverse mer eller mindre hedervrda syften. Icke minst fr att skaffa anslag och skadestnd byggande p skuld och krvande att grningsmnnens efterkommande skall ta ett retroaktivt ansvar och betala. ven om de inte ens var fdda nr frbrytelserna begicks. Kunskapskanalen i SVT visade 31/1 2013 en dokumentr om nazitopparnas barnbarn. Lgerkommendanten Rudolf Hss sonson konfronterades med judiska ungdomar p plats i Auschwitz. Han frvntades svara p obehagliga, nrmast integritetskrnkande, frgor frn auditoriet, ta avstnd frn farfadern, beknna hur dligt han mr livet igenom av sin slktskap, att han skulle dda nota bene den redan hngde - farfadern om han kunde. Det hela

avlutades med att han grtande frlts och omfamnades. Ett skdespel som liknade stndsrttegng och berrde mig som tittare illa. Men spelar ingen roll att enskilda oskyldiga hngs ut. Mnga har behvt Auschwitz, omdmet frsvagas.

Det ryms ven en kommersiell aspekt. Auschwitz som en del av den vxande besks- och destinationsnringen. Turister dras varje r till resterna av, det delvis rekonstruerade, lgret. I Krakow, och numera p ntet, annonseras om guidade turer till lgret. Mltider ingr. En makaber form av katastrof- eller ddsturism. Men inkomstbringande. Lgret brukas ven fr proisraeliska manifestationer, under vajande blvita flaggor, vilket r vanligt i Auschwitz. Staten Israel, som dagligdags frtrycker palestinier och beter sig p stt som pminner om de tyska bdlarnas, behver Auschwitz fr sin legitimitets den blir alltmer brcklig skull. Aldrig fr de dda ro, tillts de vila i frid, dr borta p den polska landsbygden. Stndigt grvs de upp p nytt, ppnas lgerportarna. Theodor Adornos ofta citerade undran om hur skriva poesi efter Auschwitz r som huggen i sten.

von Hauswolffs akvareller kunde ses i samma perspektiv som Walsers agerande. Han anvnder inte enbart de dda fr billigt sensationsmakeri. Han konstverk blir en protest om n innehllandes svrsmlta inslag- mot hur de dda har kommit att anvndas, precis som Walser gjorde. Memory works kan, i praktiken, oavsett von Hauswolffs egna diffusa och osammanhngande uttalanden om energier och annat, betraktas som en sdan protest. Det blir den vsentliga innebrden. Provokationen, ven med den form han har valt, r motiverad och frsvarar gras. Den str och river snder stelnade uppfattningar genererar angelgna samtal. Om det svra. Det ppna sret.

Att definitivt stnga och avsluta Auschwitz, ntligen lysa frid ver de frfljda, plgade och ddade, r den strsta respekten man kan visa dem. I stllet fr alla dessa Aldrig mer! detta mantra - och som inte betytt ett knyst. Mrdandet har fortsatt. Raskrigen och utplnandet. n denna dag. Lr vi ngot av historien? Tveksamt. Tystnad kan vara lkande.

Lasse Ekstrand

Frfattare till den tyska efterkrigsdiskussionen anknytande bckerna Ntternas natt. Hst i Berlin (1993), Varje mnniska en konstnr. Livskonstnren och samhllsvisionren Joseph Beuys (1988, 2001) samt Gravspegel. Ulrike Meinhofs efterlmnade fngenskap (2007). Hans senaste bok, tillsammans med konstnren Erling hrnell, heter TIO GUDS BUD REINVENTED (2012).