You are on page 1of 2

Kan Abenomics gra en japansk svart svan vit?

Japans ekonomi, vrldens tredje strsta, r i desperat behov av en kick-start. Slutsatsen r frsts giltig fr flera lnder. Men Japans storlek gr att rikets i dag vxande ekonomiska och strukturella problem riskerar att bli en accelererande och kollektiv huvudvrk en potentiell svart svan inom bara ngra r. Det ligger sledes i allas intresse att Japan dels snabbt fr i gng tillvxten, dels lser problemet med en krympande befolkning.

SNDAG 24 FEBRUARI 2013

Yenen brjade strkas frst vid utbrotten av den globala finansiella och ekonomiska krisen 2007-2008 nr vrldens stora centralbanker brjade konkurrera med Japan om nollrntepolitik. Det minskade yenens attraktionskraft.
Valutakursindex (BOE)
Augusti 2012 = 100

Japans nye premirminister Abe gr ambitisa frsk att starta frndringsprocesser. Den ekonomiska politiken har t o m ftt ett eget namn: Abenomics. I korthet inbegriper den en nstintill obegrnsat expansiv och radikal penningpolitik, ett nytt och hjt inflationsml p 2 procent, en svagare yen, en (nnu) mindre oberoende centralbank och ett finanspolitiskt jttepaket med bl a kade offentliga investeringar. Politikens innehll, liksom dess sammansttning och balans, r dock knappast revolutionerande. Japans valutapolitik med en svagare yen r ett extra knsligt omrde eftersom den direkt pverkar andra lnders exportindustrier och arbetsmarknader. Det r lnder som ocks brottas med stora problem och dr den inhemska sektorn pverkas negativt av besparingar och dr en expanderande exportsektor skulle kunna mildra tillvxteffekterna. Drfr r det mnga som vill ha en svag valuta. G20-mtet nyligen, med vrldens viktigaste finansministrar och centralbankschefer, hade valutafrgor p dagordningen i skuggan av debatten om ett pgende valutakrig. G20 verkar dock ha gett Japan grnt ljus fr en svagare yen. ven om ordet valutakrig uppenbarligen inte lngre fr sgas av medlemmar i G20-kretsen s pgr likvl ett fullskaligt penningpolitiskt krig som sjlvklart ocks fr valutapolitiska implikationer, inte bara fr yenen. Mycket talar fr att yenen kan fortstta att frsvagas med ytterligare 10-15 procent. Drivkraften r dock inte att Bank of Japan aktivt sljer yen i valutamarknaden. Det troliga r istllet att vi fr se en repris p utvecklingen 2000-2007. D var yenen en lockande global finansieringsvaluta; investeringar runt om i vrlden finansierades med ln i yen som togs upp till lg rnta (s k carry-trades).

Nu stter Abenomics ter strlkastarljuset p yenen som global finansieringsvaluta i och med frvntningar om fortsatt lga japanska rntor och svag(are) yen. Och G20 verkar i dagslget allts acceptera att yenen frsvagas eftersom det r kritiskt att Japan fr igng ekonomin fr att inte skapa globala problem om ett par r. Yenens frsvagning kan bli betydande om t ex Federal Reserve eller Europeiska centralbanken ECB skulle brja flagga fr en eventuell reversering av sin kraftigt expansiva penningpolitik. Detta r dock ngot som kommer att drja. Deflationen har hllit Japan i ett stadigt grepp i 20 r. Drivkrafterna har varit flera. Den privata sektorns skuldstockar har krympt efter 80-talets spekulationsbubblor, vilket skapat tillgngsprisdeflation (huspriser/aktiekurser). Produktionskapaciteten har ocks varit lngsam att anpassa sig till nya och lgre tillvxtniver samtidigt som globaliseringen snabbt integrerat t ex Kinas och Indiens enorma och prispressande produktionskapacitet. Det senaste 15 ren har en stagnerande lneutveckling i Japan ocks bidragit till deflationsspket stndiga nrvaro. Abes strategi med den frsvagade yenen r sannolikt att i frsta hand skapa ett kat lneutrymme i exportfretagen inte ka industrins vinster som aktiemarkna-

Veckans Tanke

den tycks vilja tro. Hjda lner kan lyfta hushllens framtidstro och inflationen. Historien visar nmligen att en yenfrsvagning inte i tillrcklig utstrckning frmr hja den importerade inflationen och ekonomins totala inflationstryck.
Japan: Ln/ersttningar
Procent, rlig frndring
2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 Ln/ersttning (hela industrin) Ln/ersttning (strre fretag) 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6

per r de nrmaste 10-20 ren. Om produktiviteten kan hllas uppe p runt 1,5 procent per r vilket r frhoppningen kommer trendtillvxten att g ned till under 1 procent. Det kommer att resa frgor kring mjligheten att lngsiktigt finansiera pensionssystem och underhlla den offentliga skulden som just nu snabbt rusar mot nivn 250 procent av BNP. Japan har visserligen stora reserver i form av tillgngar i utlandet men de kan krympa snabbt nr Japan behver finansiera effekterna av att frre jobbar och att fler blir ldre.
Japan: Bytes- och handelsbalans, kapitalavkastning samt utlandsstllning. US-dollar

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Dessvrre visar fretagen hittills betydande motstnd till att yenfrsvagningen ska komma lntagarna till del. Enkter visar att 85 procent av fretagen inte avser hja lnerna de nrmaste tolv mnaderna trots att lnsamheten stiger. Ngra sger t o m att det fortfarande str i begrepp att snka lnerna. Det terstr att se om politikerna kan vertala fretagen om lnekningar. De senaste 20 ren har Japan nstan alltid haft ett negativt produktionsgap, d v s en stor mngd outnyttjade produktionsresurser. Det r ett resultat av bde konjunkturella och strukturella faktorer. Fr att f upp inflationen mste produktionsgapet stngas, frvntningarna hjas p att politiken ger resultat genom hgre ekonomisk tillvxt samt att hushllen fr en stabil inkomst- och lneutveckling som inte innebr frsmrad konkurrenskraft fr exportindustrin.
Japan: Miljoner japaner i olika ldersklasser

Fr att bryta den negativa demografiska trenden behver produktiviteten g upp (vilket ter sig osannolikt) eller arbetskraftsutbudet ka. Det kan ske t ex genom att kvinnors deltagande p arbetsmarknaden kar eller att ldre personer vljer att vara kvar lngre i systemet. Dessvrre visar underskningar att kvinnorna stannar hemma efter att frsta barnet har ftts. Genom frndringar i skatteoch bidragssystem kan kurvorna vndas i rtt riktning som gr att fler kvinnor str till arbetsmarknadens frfogande. Men det kommer att ta tid, inte minst av kulturella skl. kad invandring r ocks en vg framt, men hr ligger Japan lngt efter mnga andra lnder. Kommer Abenomics att lyckas? Det enda svaret som gr att ge hr och nu r att den mste lyckas. Japan har de senaste tv decennierna misslyckats med att f upp inflationen och lsa underliggande strukturella problem. Det politiska systemet har varit fr svagt fr att ta itu med problemen. Det finns egentligen inget nytt i de senaste tgrderna som Abe-administrationen presenterat som i dag ger en stabil grund till att tro att Japan nu definitivt ska komma loss frn deflationens hrda grepp. Abenomics vntas ge tillvxtstimulans kortsiktigt men strre ingrepp behvs i Japans ekonomi fr att landet inte ska bli det svarta svan som mnga fruktar.

Men Japan brottas ocks med andra ekonomiska utmaningar som innebr att Japan rr sig i fel riktning, ngot som ventyrar landets produktionsfrmga. Arbetskraften har krympt med 0,2 procent per r det senaste decenniet. Den takten accelererar nu till 0,6-0,8 procent

Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404