You are on page 1of 36

1

2

3

REBECCA REDTZER Chefredaktör & skribent

ELLEN FLYGT Chefredaktör & skribent

MAJA VINCENT Skribent

EBBA HEDLUND Reporter & moderedaktör

FANNY CULLBORG Krönikör

VIKTOR AGATON Layout & skribent

4

4

Ledare Ett förtryckt lands resa Artikel USA i kriget Artikel Från en konflikt till en annan Modereportage Så fångar du stilen! Reportage Vietnam idag Artikel Kvinnor i kriget Debattartikel Friheten var aldrig på spel Intervju Vad vet du om vietnamkriget Recept Vietnamesiska vårrullar Filmrecension Apocalypse Now Krönika Visste du att?

6

10

E T T FÖRTRYCKT L A N D S R E S A
Vietnamkonflikten. Ett krig mellan kommunismen och kapitalismen. Ett krig där en bondebefolkning i norr lyckades besegra supermakten USA i syd. En liten konflikt som blev av världspolitisk karaktär när flera stormakter la sig i av egna intressen. Vietnam kolonialiserades av Frankrike på 1800-talet och fortsatte så ända till att Japan ockuperade Vietnam under Andra Världskriget, officiellt var dock Vietnam fortfarande en fransk koloni. Vid krigets slut var det oklarheter om hur Indokina, som Vietnam då tillhörde, skulle delas upp. När Frankrike fortfarande ansåg sig besitta en äganderätt över Indokina-området väcktes uppror hos den lokala befolkningen och en nationell befrielserörelse bildades, Viêt-Cong. Denna konflikt

14

16

20

24

27

28

30

33

kom att resultera i Indokinakriget (1946-1954). Kriget slutade med en vietnamesisk självständighet som utropades 1954. Dock delades landet upp längs den 17e breddgraden i Nord- och Sydvietnam och ett val utlovades som skulle ena landet 1956, men detta val blev aldrig av. Nordvietnam leddes av den kommunistiske ledaren Hô Chi Minh, som även drivit självständighetsrörelsen. Sovjetunionen och Kina kom senare att stödja Nordvietnam för att säkra sina egna politiska intressen. Sydvietnam leddes istället av Diêm, vars politiska linje styrdes av amerikanska intressen. USA fruktade nämligen kommunismens spridning, och därför valde man att gå in i Vietnam som vid det här laget var politiskt instabilt. USA stod alltså på Sydvietnams sida i den kommande konflikten, Vietnamkriget. 1957 hade motståndsrörelserna i Sydvietnam mot Diêm-regeringen, främst FNL, vuxit sig så pass starka att kriget var ett faktum. Civilbefolkningen drabbades hårt av den brutala krigsföringen som utmärker USA:s agerande i denna konflikt, men ändå stod Nordvietnam som segrare 1975 och

likaså kommunismen. Man kan ifrågasätta huruvida den internationella inblandningen i den långa Vietnamkonflikten ledde till något positivt eller om den endast förvärrade situationen i Vietnam. Denna konflikt är temat på det magasin du just nu håller i din hand. Magasinet behandlar olika intressanta infallsvinklar, bland andra hur Vietnam ser ut idag, en fördjupning på den internationella inblandningen samt Vietnams betydelse för kulturen.

5

Ellen Flygt & Rebecca Redtzer

6

Konflikten mellan de olika politiska systemen som rådde på respektive sida om den 17e breddgraden blev allt mer spänd och resulterade i Vietnamkriget. Konflikten blev av världspolitisk karaktär när USA i början av 1960-talet lade sig i. Den amerikanska inblandningen kom att bli kontroversiell och omstridd.

Den amerikanska tron på det egna politiska systemet och dess kraft har alltid varit stor och är djupt rotad i de amerikanska medborgarnas hjärtan. Denna tro är även ett av motiven till varför en stark rädsla för den mest avlägsna ideologin som befinner sig längst till vänster på skalan – kommunismen, vuxit fram. Den amerikanska nationens fruktan att en kommunistisk expansion i det geografiska världsrummet skulle inkräkta på deras politiska intressen var stark efter andra världskriget då den politiska situationen i världen var oviss. Sedan 1950-talet hade den amerikanska senatorn Joseph McCarthy lett kampanjen ”peka ut kommunisten” för att hitta nationella kommunistsympatisörer och på lösa grunder sedan föra

dessa till fängelsen eller så miste de sina arbeten. McCarthy är ett exempel på hur man använde politiska åtgärder för att framställa en ideologi på ett gynnsamt sätt. McCarthy’s syfte var att för den egna befolkningen porträttera den kommunistiska ideologin som ett hot mot USA. En stark ekonomi har alltid varit till en fördel för att kunna stärka det politiska inflytandet i världsrummet. När den amerikanska presidenten John F Kennedy år 1961 valde att stödja Diêm i södra Vietnam ekonomiskt var det i syfte att kunna påverka den vietnamesiska politiken i en gynnsam riktning för den amerikanska nationen – alltså att avvärja en kommunistisk spridning. Medan stora delar av Europa låg i ruiner efter Andra världskriget

7
kunde USA som inte alls var lika krigsdrabbat satsa på en andra industrialisering. Det resulterade i lönsamma ekonomiska resultat vilket var en förutsättning för att kunna blanda sig i Vietnamkriget. 1962 sändes de första amerikanska soldaterna till Vietnam för att med våld bekämpa kommunismen i landet. I utbyte mot det ekonomiska stödet, i form av soldater, förväntades Diem att lyda de order som Kennedy gav för att tillsammanst kunna bekämpa och begränsa spridningen av kommunismen i landet. Men när samarbetet inte längre fungerade enligt de amerikanska restriktionerna mördades Diêm av USA-ledda trupper år 1963. Den händelsen visar vilken makt de ekonomiska förutsättningarna gav USA i det politiska spelet i Vietnam.

När Kennedy år 1963 sköts ihjäl på öppen gata i Dallas, Texas efterträddes han av partikamraten Lyndon B Johnson. Johnson stötte på motstånd i den amerikanska kongressen när han presenterade sitt förslag att sända stridande förband till Vietnam. Att sända stridande förband till Vietnam var viktigt inte minst ur en ekonomisk aspekt.

8

En stor v i e t n a m stationerad amerikansk militärstyrka skapade amerikanska arbetstillfällen. De arbeten som ges när den amerikanska nationen är ute och strider var och är fortfarande av stor betydelse för den amerikanska ekonomin. För president Johnson kom det nordvietnamesiska angreppet på två amerikanska fartyg i Tonkinbukten i augusti 1964 väl till pass. Kongressen som tidigare varit kritisk till Johnsons förslag slöt nu upp på hans sida. Att kongressen som ska representera folket till en början visade motstånd visar även medborgarnas opinion. För trots att Johnson stärkte medborgarrättslagarna på hemmafront och arbetade för att genomföra en rad andra sociala reformer för att stärka de amerikanska medborgarnas rättigheter växte kritiken mot honom och hans utrikespolitiska handlingar. Hans rädsla att förlora förtroendet för honom som individ begränsade hans möjligheter att på fredligt sätt försöka medla fram en lösning

Många barn föddes med missbildningar som en konsekvens av den napalm USA släppte

i kriget. 1965 släppte USA de första bomberna över Nordvietnam. Den kemiska krigsföringen amerikanerna använde sig av skadade den vietnamesiska civilbefolkningen svårt. Många barn föddes med missbildningar som en konsekvens av den napalm som USA släppte över Vietnams skogar där de många civila gömde sig. Media spelade en viktig roll för hur den amerikanska befolkningen fick konflikten och krigsföringen i Vietnam porträtterad. Fotot som porträtterar den lilla flickan som springer ifrån en Napalmattack spred sig som en löpeld bland den amerikanska befolkningen och väckte ilska bland dem. Men motivet bakom den amerikanska befolkningens kritik mot deras president var inte bara sympatin för det vietnamesiska folket utan också förlusten av nära familjemedlemmar. 1968 räknade

befolkningen var en anledning till att president Johnson inte ställde upp till omval 1969. Istället blev det den republikanska kandidaten Richard M Nixon som vann valet. Trots partiskifte förblev synen på krigsföringen i Vietnam nästintill den samma. Efter de kritiserade amerikanska bombningarna i Hanoi och Haiphong i slutet av 1972, så tvingades den nordvietnamesiska regeringen året därpå att underteckna ett fredsavtal med den amerikanska regeringen. Nixon drog nu tillbaka sina styrkor, vilket öppnade upp möjligheten för en ny nordvietnamesisk offensiv. Nästan helt utan motstånd kunde nu provins efter provins i Sydvietnam erövras. I maj 1975 var kriget över, och efter ett allvietnamesiskt val hölls i april 1976 kunde den Socialistiska republiken Vietnam grundas i juli 1976.

9

man med att det fanns drygt en halv miljon stridande amerikaner i Vietnam och lika många familjer som var övergivna och försatta i svåra situationer som en konsekvens av detta. För att ta ställning mot den amerikanska presidenten och administrationen vägrade en del amerikanska soldater att tjänstgöra i Vietnam. Men inte alla hade en sådan ekonomisk möjlighet att kunna tacka nej till arbete. Med slagord som ”Make love, not war” växte antikrigsrörelserna sig allt starkare och sympatisörerna blev allt fler. Kritiken hos den egna

Rebecca Redtzer

10

Nästan 60 år har passerat sedan Vietnamkriget utbröt. Kriget är som bekant en av de mest kontroversiella konflikterna i modern historia, men vad många inte vet är att kriget förde med sig konflikter som levde kvar efter krigsslutet och som skulle ställa forna bundsförvanter mot varandra. Eftersom Vietnam lyckades besegra USA fick de en stark maktposition i Sydostasien efter kriget, det är förmodligen här grunden till de konflikter som uppstod efter Vietnamkriget ligger. För att förstå sambandet måste man gå tillbaka i tiden och se hur Vietnams relation till de två stormakterna Kina och Sovjetunionen såg ut och utvecklades. Det hela tog sin början under Indokinakriget (1946-1954), då Hô Chi Minh ledde ett självständighetskrig mot kolonialmakten Frankrike. Kina gav aktivt stöd till de nordvietnamesiska kommunisterna under kriget, men under fredsförhandlingarna som följde satte de press på Nordvietnam. Detta försämrade relationen mellan länderna; i Vietnam menade man att Kina inte hade någon rätt att förhandla om Vietnam med andra länder, och när Vietnamkriget utbröt sa Mao att Kina inte skulle bli allt för inblandat i konflikten (trots detta bidrog Kina med ca 18 miljarder kronor till Nordvietnam mellan åren 1965-1971). Sovjetunionen, som inte hade en särskilt bra relation med Kina på grund av bl.a. ideologiska tvister och gränskonflikter, hade inte heller en speciellt märkvärdig relation till Vietnam, fram till Vietnamkriget det vill säga. Det ökade intresset från Sovjets håll berodde

11

HO CHI MINH HO CHI MINH HO CHI MINH
delvis på USA:s inblandning, eftersom Sovjet och USA var svurna fiender, men även rivaliteten med Kina hade sin betydelse för ledarna i Sovjet. År 1965 startades ett program för militärt stöd från Moskva till Hanoi, och Sovjet bidrog med nästan 46 miljarder kronor mellan åren 1965-1971. När Vietnamkriget nådde sitt slut lyckades Vietnam och Kina inte hålla ihop sina goda relationer. Gränskonflikter och den vietnamesiska regeringens behandling av Hoafolket (en kinesisk minoritet i Vietnam) var bara två orsaker till att ländernas regeringar bröt med varandra. Vietnam, som främst hade fått tekniskt stöd från sina allierade, hade lyckats med att göra motstånd mot supermakten USA och på så sätt skaffat sig inflytande i Sydostasien, och Kina kände av konkurrensen. När brytningen ägde rum sökte sig Vietnam till Sovjet, och år 1978 skrev de på en vänskaps- och samarbetspakt. Pakten garanterade assistans ifall ett av länderna utsattes för säkerhetshot. Detta var ett fördelaktigt drag för båda länderna eftersom Sovjet fick ta över

12

den gamla amerikanska militärbasen i Cam Ranh och Vietnam fick ekonomiskt och militärt stöd från Sovjet, vilket var nödvändigt efter alla år av krig. Sovjet och Vietnam var alltså allierade, och i och med detta tog Vietnam ställning i Kinas och Sovjets maktkamp. Dessutom blev Vietnam en stark konkurrent när de hade Sovjetunionen på sin sida. Kina gav stöd till Kambodja, som styrdes av Pol Pot och en grupp vid namn de röda khmererna, vilka i sin tur hade en frostig relation till Vietnam. De röda khmererna ville kort sagt uppnå ett utopiskt jordbrukssamhälle och styrde Kambodja med järnhand. En stor del av befolkningen tvingades ut på landsbygden och under de röda khmerernas fyra år vid makten dog nästan en fjärdedel av Kambodjas befolkning. År 1978 gick Vietnam in i Kambodja och avsatte de röda khmererna, vilket upprörde Kina. Vietnam visade att de var en maktfaktor att räkna med och de påverkade mer i detta område än vad Kina kunde acceptera, så Kina bestämde sig för att lära Vietnam en läxa. Den 17 februari 1979 gick

de kinesiska trupperna förstöra områden, skolor och sjukhus som inte skadats under Vietnamkriget. Detta hade negativa effekter för den redan utsatta befolkningen. Lägg märke till att Kina hade bistått Vietnam med militär och ekonomisk hjälp för mindre än tio år sedan, men under dessa år hade deras relation förändrats avsevärt. Kinas och Vietnams relation är bara en i mängden som bevisar att i krissituationer kan samarbeten länder emellan vända i ett ögonblick.

Maja Vincent

HUR GICK DET SEN?

13

Så fångar du stilen!
 

14

Två ledare med olika bakgrund, politiska åsikter, styrelsesätt och även klädstilar! Vi tipsar dig om de rätta plaggen så att du ska kunna fånga den forna sydvietnamesiska ledaren Ngô Ðinh Diêms och nordvietnamesiska ledaren Hô Chi Minhs klädstilar inför sommaren på bästa sätt. Spana in och välj dina favoriter.
 

Det som utmärker Diêms klädstil är hans ljusa kavajer med en perfekt passform. Med ett par passande kostymbyxor i sandfärg får man till den sommarkänsla man letat efter. Med en struken vit skjorta under och ett par solglasögon så står man emot den starka solen. Vid finare tillfällen kan man även tillsätta en svart slips för den identiska looken. Glöm heller inte det som är viktigast av allt - det vattenkammade håret i en perfekt snedbena.

 

 

 

 
 

Till skillnad från Diêm så har Minh en lite mer avslappnad stil. Till sommaren ser jag dig bära ett par chinos-shorts, även här i en naturfärg, gärna i beige eller sandfärgat. Upptill kan du ha på dig en vanlig collage-tröja eller även här en ljus skjorta. För att fortsätta i samma spår så har jag valt att matcha med ett par typiska sandaletter som jag tror både du och Minh skulle älska.

 

Ngô Ðinh Diêm
Kostymbyxor – Grandpa 899 :Kavaj – Grandpa 800 :Solglasögon – Rayban 1100 :Skjorta – Weekday 300 :-

 

 

Hô Chi Minh
Collage-tröja – Åhlens 299 :Chino-shorts – H&M 350 :Sandaler – Aplace 999 :-

Ebba Hedlund

15

16

VIETNAM IDAG
UR EN DIPLOMATSSONS PERSPEKTIV

Vietnam har en lång historia av kolonialisering och krig. Vietnamkriget blev en konflikt mellan kommunismen och kapitalismen, Nord- och Sydvietnam, USA och Sovjetunionen. Trots att USA satsade rejält med kraft och resurser på att slå ut Nordvietnam och kommunismen, lyckades en bondebefolkning som varken var rik eller välutbildad i krig vinna kriget och självständigheten. Men hur mycket präglar denna historia och konflikt Vietnam idag? Jag träffar

Jonatan Håstad,

som är diplomatson och bodde i Hanoi mellan 2008 och 2011.

Vi går ut och sätter oss i den efterlängtade solen på Södra Latins framsida medan resten av eleverna börjar dra sig hemåt. Jonatan var tolv år gammal när han flyttade till Hanoi och kom hem till Sverige som femtonåring. Hans mamma var diplomat i Vietnam och därför skiljde sig hans tillvaro där från andra ungdomars. Exempelvis berättar han att lagarna i princip var osynliga för diplomatbarnen, enda gången han märkte av polisen var när han och en kompis blivit stoppade för olovlig moped-körning och fått böta 200 kronor i handen, men det var allt. Till en början vill jag veta hur det är att vara ungdom i Vietnam, jag frågade om skolan, fester och vad han gjorde i övrigt. Jonatan berättar att han trivdes i Vietnam, främst för att han fick träffa så många olika människor från hela världen. Han gick i skolan UNIS (United Nations International School) och beskriver den som sträng och modern; alla hade laptops med touch-skärm och lärarna skulle refereras till som Mr och Mrs. ”Fester fanns det inte så mycket av, i stället kunde vi gå ut och dansa och dricka öl. En öl kostade bara två kronor” säger Jonatan och lägger skrattande till;

”fast det kanske du inte behöver ta med”.

17

Vi tar en paus i intervjun och Jonatan visar mig lite bilder från hans tid i Vietnam. Från vad man ser på bilderna verkar vistelsen i Hanoi varit väldigt rolig, men också annorlunda från vardagen i Sverige. I och med mitt intresse av konflikten som funnits i Vietnam frågar jag om politiken och om Jonatan märkte av den, och det gjorde han verkligen. ”Det är en kommunistisk stat som är styrd av armén typ.” Läser man på Landguiden är det tydligt att Jonatans iakttagelse stämmer, det enda partiet som är tillåtet är det Vietnamesiska Kommunistpartiet och landet har inget fungerande rättssystem. Landguiden beskriver också hur kränkningar av oliktänkande medborgare är vanliga. Det har Jonatan exempel på, han berättar att grundlagarna inte följdes och många poeter och författare satt fängslade. Han beskriver också att regeringen uttryckte en rädsla för sociala medier, och att Facebook därför ofta var blockerat. Det är ett fenomen vi känner igen, att regeringen i länder som inte är demokratiska eller följer grundlagarna vill hålla ner oppositionen

18

genom att blockera sociala medier. Under Den Arabiska Våren har de sociala medierna spelat en mycket stor roll, och många hävdar att revolutionerna inte ens skulle ägt rum utan de sociala medierna. Något mycket intressant och också ganska konstigt som Jonatan berättade var att man på dem olika gatorna fick betala olika mycket skatt beroende på om man hade gjort bra eller dåligt ifrån sig. På en gata där någon exempelvis var alkoholist eller otrogen gick det ut över resten av grannarna som alla då fick betala högre skatt. Men det fanns också kulturgator, där de medborgare som ansågs tillföra mycket till samhället bodde och fick betala lägre skatt. För mig känns det ganska otroligt att man får betala för sina grannars misstag eller kan spara pengar på sina grannars bedrifter, det kan ju bli väldigt orättvist åt båda hållen. Men detta visar ju verkligen hur annorlunda Vietnam är att leva i jämfört med

Sverige, och det betonar även Jonatan. Han berättar också att just denna omställning och upplevelse har inspirerat hans musik, Jonatan är idag en mycket lovande rappare. Min mobil ringer och ännu en gång tar vi en paus i vårt samtal, och medan jag pratar i telefon tar Jonatan upp sin mobil och svarar på ett sms. Efter det korta avbrottet fortsätter vi. Vietnam är alltså fortfarande kommunistiskt och vi kan nog också dra slutsatsen att landet varken är demokratiskt eller fungerande på många sätt. Mänskliga rättigheter kränks, så som yttrandefriheten. Jag frågar Jonatan om Vietnamkriget lever kvar på något sätt han kunde märka i sitt vardagliga liv. Och nog lever det kvar, hävdar han, även om uppdelningen mellan Nord- och Sydvietnam inte är lika tydlig, det han la märke till var snarare att medan Saigon är en väldigt turistvänlig stad och tillsammans med resten av Sydvietnam är väldigt

Det är en kommunitisk stat som är styrd av armén typ

“ “

amerikanskt inspirerat, är Hanoi väldigt franskt, med en fransk opera och franska gator. Detta är mycket intressant, att både USA och Frankrike fortfarande lever kvar så tydligt i landet. Jonatan berättar också att hans kompis blivit utslängd ur en taxi, endast på grund av att han var amerikan, och att polisen var rädda för engelsktalande människor, hans kompis pappa blev nedslagen av polisen när han fotograferade en munk-demonstration eftersom han talade engelska.

Vietnameser “ har en stor hatkärlek till USA “

19

”lagarna i princip var osynliga för oss diplomatbarn”. Avslutningsvis sammanfattar Jonatan skickligt vietnamesernas relation till USA med att; ”Vietnameser har en stor hatkärlek till USA, om man frågar vilket land dem helst skulle vilja bo i svarar de USA och om man frågar vilket land de hatar mest får man förmodligen samma svar.”

Tiden börjar rinna ut och vi måste avsluta intervjun. Det är tydligt att Vietnamkriget lever kvar i Vietnam på många sätt och att landet ännu inte har nått demokrati, men i och med att Jonatan var i Vietnam som son till en diplomat var inte det dysfunktionella styret och kränkningarna av mänskliga rättigheter centralt för hans vistelse, då som han själv sa att

Ellen Flygt

20

KVINNOR I KRIGET
Vi vill lyfta fram de starka kvinnor som på något sätt kämpat för Vietnam och dess rättigheter, varit där och hjälpt till eller bara varit engagerade i att få ett slut på det krig som en gång varade.

SARA LIDMAN

21

Hon föddes år 1923 och hon var en av vårt lands angelägnaste författare. Hon har betytt oerhört mycket för arbetet mot fred i Vietnam och motståndet mot kriget. Hon är som mest känd för sin kampanj under Vietnamkriget då det var avgörande för att vända opinionen. Hösten 1964 framförde hon sitt första tal om Vietnam och snart efter det åkte hon ner till Nordvietnam för att skåda det som USA hade angripit. Under denna resa skrev hon ett antal böcker om tiden och upplevelserna hon var med om. JANE FONDA Jane är född 1937 och är amerikansk skådespelerska, politisk aktivist, feminist och författare. I slutet på 60-talet började hon engagera sig i politik och var oerhört stark motståndare till Vietnamkriget. Hon och skådisen Donald Sutherlande skapade gruppen Anti-war troup och satte sig upp mot Pentagon på så sätt att de reste runt till diverse militärförläggningar. Något som även blivit uppmärksammat var när hon 1972 poserare på en Vietnamesisk luftvärnskanon.

22

SHARON ANN LANE Sharon föddes 1943 i Ohio och utbildade sig under senare år till läkare. Efter sin utbildning gick hon med i US Army Nurse. År 1969 fick hon en order om att åka ner till Vietnam som sjuksköterska åt de skadade soldaterna i kriget. Under Vietnamkriget var 11000 kvinnor stationerade i Vietnam, och 90 % av dessa arbetade som sjuksköterskor. Sharon hamnade i en stad som heter Chu Lai där hon vårdade och jobbade intensivt sex dagar i veckan och tolv timmar per dag. Ett arbete som krävde mycket kraft och energi, och hopp om att det skulle bli bättre. Tidigt en morgon 1970 så smällde dock en sovjetisk bomb rakt ner i sjukhuset som krossade hela byggnaden. Sharon dog omedelbart där och då. Idag så kan vi finna minnesplatser runt om i USA, speciellt i Ohio, hennes hemstat, är hon hyllad för sina insatser.

23

Ebba Hedlund

24

FRIHETEN VAR ALDRIG PÅ SPEL

Sydvietnams frihet var aldrig att ta skada av ett efterliknande av det Nordvietnamesiska kommunistiska Vietminh-styret. USAs stöd till den sydvietnamesiska regeringen var omoraliskt och odemokratiskt. ”Med friheten på spel” talade USAs president Dwight D. Eisenhower om Vietminhs framväxt och kommunismens fäste i Vietnam 1959. Konflikten som pågått sedan 2 år tillbaka, hade kommit att bli en symbol för USAs kamp mot den sovjetorienterade ideologin. Eisenhower menade, likt många andra antikommunister vid den här tiden att situationen i Vietnam var krisartad och för att bevara och inte försumma mänskliga fri- och rättigheter var ett militärt ingripande det enda alternativet. Men satte verkligen Vietminh och dess politiska åskådning friheten på spel? Svaret är nej. Sedan 1954 hade Vietnam varit uppdelat längs den 17e breddgraden; Nordvietnam med en kommunistisk regim och Sydvietnam med Ngo Dinh Diêm som regeringschef. Diêm och Sydvietnam hade hittills haft goda relationer

med USA och president Eisenhowers stödde ledaren ekonomiskt såväl som politiskt. Diêms tid som regeringschef hade dock präglats av vissa odemokratiska skeenden. I valet i Saigon hade han fått 200,000 fler röster än vad det fanns röstberättigade. När Diêm väl kommit till makten lät han dessutom tillfångata stora delar av oppositionen för att på så sätt fastställa sin position som det högsta hönset. Trots politisk censur och oärliga valprocesser - som t.ex. använts tidigare av diktatorer som Sovjetunionens Joseph Stalin med utrensningen av trotskijoppositionen - ansåg USA att Ngo Dinh Diêm stod på deras sida gällande kampen om frihet. Det blir tydligt att friheten Eisenhower så väl talade om 1959 inte inkluderade den befolkningen i det land där själva kampen utspelades. Därmed blir det också klart att USA och president Eisenhower i vissa bemärkelser till och med kämpade mot vietnamesernas rätt att hävda sig. Men konflikten mellan den amerikanskstöttade regeringschefen och Vietnams befolkning stannade inte på det politiska planet. Ngo Dinh Diêm var en mycket religiös katolik. Han hade växt upp

25

26

i en katolsk familj där hans storebror var ärkebiskop och han hade dessutom levt hela sitt liv i celibat. Katolicismen var dock långt ifrån den mest utbredda religionen utan motsvarade endast 8 % av befolkningen. Majoriteten utgjordes istället av buddister som täckte över 50 %. Diem tenderade att favorisera och oftare anställa människor som delade hans religiösa tankar vilket stack i buddisternas ögon. Den religiösa splittringen växte och 1963 hindrade polis under Diêms direktiv firandet av en buddistisk högtid som resulterade i 9 personers död. På så sätt innebar Diêms regering ett förtryck gentemot de vietnamesiska invånarna även på det religiösa planet. Visserligen är det lätt att idag – med facit i hand – påstå att sydvietnamesiska befolkningen varit bättre utan amerikansk inblandning. Men under Eisenhowers tid såg läget annorlunda ut; kommunismens radikala idéer spred sig som en löpeld över världen och framförallt Asien och ifrågasatte den rådande politiska såväl som den moraliska ordningen. USAs kamp mot och försök att hindra dess framfart kan under omständigheterna t.o.m. ses som ett

“ Ett globalt hot
mot friheten
globalt hot mot friheten, i bemärkelsen mot USA, hotade den aldrig situationen i Sydvietnam. Enligt undersökningar genomförda 1960 pekar på att närmare 70 % av befolkningen i Sydvietnam var positiva till Vietminh och därmed införandet av ett kommunistiskt styre likt det i Nordvietnam. Faktum kvarstår att den amerikanskorienterade regeringen i Sydvietnam censurerade politisk opinion, förhöll sig odemokratiskt under valprocesser och särskilde sig kulturellt från majoriteten av befolkningen. Även om problematik skulle kunna uppstå längre fram stred ett sydvietnamesiskt införande av kommunismen aldrig emot den rådande allmänna opinionen. Det utgjorde den. Och därmed var inte heller Vietminh ett hot mot friheten. Det utgjorde den.

Viktor Agaton

VAD VET DU OM VIETNAMKRIGET?

27

Oj det var svårt, men jag vet att USA skickade ner trupper till Sydvietnam där de krigade mot Nordvietnam. Elvira Anderson 18 år

Det jag fått reda på är att man fick följa kriget i medierna där man fick se en blodig bild av kriget. Och Nordvietnam vann över amerikanerna och Syd, inte sant? Hedvig Fischer 18 år Det jag vet är att Vietnamkriget var bland de första krigen som man kunde följa i media och att man för första gången kunde se vad som hände på andra sidan jorden. USA stödde den sydvietnamesiska sidan mot Nordvietnam där det var ett kommunistiskt styre vad jag minns. Lovi Nordgren 17 år

28

Vietnamesiska Vårrullar
En fräsch munsbit som har hängt med ända sedan Vietnamkonflikten! Passar både för vardagen och festen.

För 12 rullar 100 gram tunna risnudlar En halv gurka En morot 2 dl riven isbergssallad 2 dl färska böngroddar 12 stycken stora kokta räkor 12 stycken rispapper 12 kvistar färsk mynta 12 kvistar färsk koriander

För dipsåsen Nuoc cham En röd chilifrukt En vitlöksklyfta 5 matskedar strösocker En halv dl kotkande vatten En halv dl fisksås 1 dl färsk limesaft

Hur du lagar dom
1. Gör såsen: Kärna ur och strimla chilin och pressa vitlöken. Blanda i en skål med sockret och häll över vattnet. Tillsätt fisksås och limesaft och rör tills sockret har löst sig. Låt stå i kylen minst 30 minuter.

29

2.

Koka nudlarna enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av vattnet och skölj nudlarna i kallt vatten. Skär dem i ca 5 cm långa bitar. Dela gurkan på längden och gröp ur kärnorna. Skär gurkan i tunna stavar, ca 5 cm långa. Skala moroten och skär den i likadana stavar. Blanda gurka, sallad, böngroddar och morot. Dela räkorna på längden. Doppa ett rispapper i ljummet vatten, ta upp det och vänta i några sekunder tills pappret är så mjukt att det kan rullas. Lägg lite mynta och koriander mitt på pappret. Fortsätt med lite av grönsaksblandningen, nudlarna och sist två räkhalvor. Vik in kanten från både vänster och höger och rulla sedan ihop nedifrån till en rulle. Servera rullarna hela eller dela dem på snedden mitt på. Servera med dippsåsen.

3.

4. 5.

6.

7.

8.

30

Filmtips:

Apocalypse Now
Regi: Francis Ford Coppola I rollerna: Marlon Brando, Martin sheen, Robert Duvall mfl.

Vietnamkriget väckte stor uppmärksamhet under sin tid och var det hetaste ämnet i samhällsdebatten. Detta visade sig i populärkulturen, både i musik- och filmindustrin. Ett av de mest klassiska verken som utspelar sig under Vietnamkriget är Francis Ford Coppolas film ”Apocalypse Now” från 1979. Den var väldigt kontroversiell när den hade premiär och än idag väcker den starka känslor hos sin publik. Filmens handling är baserad på boken ”Mörkrets hjärta” av Joseph Conrad. Vi får följa den alkoholiserade kaptenen Willard (Martin Sheen), som är förstörd av kriget; hans äktenskap har kraschat och han kan inte längre leva normalt. Han hatar att vara i Saigon, men han hatar ännu mer att vara hemma. Till slut får han ett hemligt uppdrag: att hitta och döda överste Kurtz (Marlon Brando), som befinner sig i Kambodja. Kurtz tillhörde den amerikanska arméns toppskikt men tros nu vara galen. Han har gett upp all moral, dödar helt utan orsak och kan inte återvända till civilisationen (som han hatar). Genom filmen får man följa Willard och hans trupp på väg längre och längre in i gränslandet mellan Vietnam och Kambodja.

Den mest intressanta karaktären är kanske löjtnant Kilgore (Robert Duvall), en surfing-älskande psykopat som inte räds bomberna det minsta. Han förkroppsligar det absurda i de amerikanska soldaternas tillvaro, och närvaro, i Vietnam. Mitt under en beskjutning tvingar han en i truppen att surfa, då han är surfmästare från Kalifornien, och Kilgores superstarka och superamerikanska ledarstil blir nästintill ironisk. Låt oss bara säga att repliken ”I love the smell of napalm in the morning” säger en hel del om honom. Filmen utspelar sig mitt i ett krig, men är inte en krigsfilm. Istället för att handla om Vietnamkriget är Vietnamkriget bara miljön, för ”Apocalypse Now” handlar om vårt psyke, hur samhället påverkar oss och hur det till slut når oss och eventuellt bryter ner oss. Vi bjuds på en surrealistisk och kaosartad bild av Vietnamkriget, vilken antagligen stämmer bra överens med hur det var. Samhällskritiken som genomsyrar filmen riktas mot amerikansk imperialism, vilket känns viktigt och aktuellt än idag med tanke på USA:s krigsföring i Irak och Afghanistan.

31

32

”Apocalypse Now” är en stark film med jättebra skådespelare och fantastisk scenografi. Känner du dig sugen på en storslagen film från en tid då Vietnamkriget fortfarande var ett öppet sår i det amerikanska samhället ska du absolut se den.

Maja Vincent

33

34

våra historieböcker
Vietnamkriget var en del i stormakternas kamp, en av många pusselbitar under kalla kriget, bara en spelbricka i den stora konflikten. Allt detta är allmänt känt, det var det här jag visste om kriget innan jag började läsa. Det är så lätt att bara fokusera på Vietnam i förhållande till den världomspännande situationen; det är lätt att glömma bort Folket och den inre konflikten i Vietnam. Innan du dök ned i detta magasin, visste du då att efter Vietnams delning så skulle det hållas ett val? År 1956 Skulle Sydvietnam och Nordvietnam bli en demokrati, en stat. Men USA motsatte sig detta beslut av rädsla och övertygelse om att de nordvietnamesiska kommunisterna skulle vinna. På hemmaplan hävdade amerikanerna att man förde ett krig för demokrati, mot kommunism.

“ Aldrig nämns i “

Innan du satt med det här magasinet i din hand, visste du då att de nordvietnamesiska kommunisterna mördade tusentals oliktänkande och att tiotusentals nordvietnameser blev fråntagna sina hem? Visste du att den kollektivisering man gjorde inom jordbruket skapade svält och hungersnöd i landet och att runt 30 000 människor dog i samband med detta? Antagligen har du aldrig hört talas om det här. För vi är väldigt snabba att peka ut USA som den stora boven i Vietnamkriget. För vi ser bara den stora bilden, den som inte innefattar Vietnams inre konflikter. Detta är bara två exempel på väldigt centrala händelser i Vietnamkriget, två händelser som näst intill aldrig nämns i våra historieböcker. Så hur skriver vi egentligen vår historia när vi missar så många aspekter, när vi missar det faktiska Vietnamkriget, kriget och konflikten som fanns inom Vietnam? Här om dagen var jag på Kungsholmens gymnasium för att se Läroverksfejdens deltävling i retorik. Östra reals bidrag handlade om just hur vi profilerar och skriver vår historia, eleven talade om

den vite mannens historia som den allmängiltiga historien. Hon talade om hur vi skriver om Columbus men inte de stammar som redan fanns i USA, hur våra läroböcker fylls av kunganamn, men inget står om folket. Mitt under talet hajar jag till, för det är ju precis detta som hänt med berättelsen om Vietnam, nästan. Men här är det inte främst den amerikanske vite mannen som har tagit över, utan det är stormakternas historia som skrivs, det är Vietnam och det vietnamesiska folket som glöms bort. För ärligt talat, hur många av er visste att världens största demokrati stoppade ett demokratiskt val? Och hur många av er visste att kommunisterna i Nordvietnam som senare var tätt ihopkopplade med FNL-rörelsen begick brott mot mänskligheten i Vietnam? Just det.

35

Fanny Cullborg

36