You are on page 1of 2

Sknheten och Odjuret

Nordamerika och Europa r ekonomiskt sett, storleksmssigt, ganska jmbrdiga och utgr 20-25 procent vardera av vrldsekonomin. Samtidigt r deras tillstnd, och frutsttningar, just nu vldigt olika. Den ene (USA) fr allt sknare anletsdrag, den andre (eurozonen) fortstter att visa upp olika ansiktsuttryck som skrmmer. I slutnden innebr detta en stor tillvxtdiskrepans fr det omaka paret under de nrmaste ren.
Vrldsekonomin uppdelad p regioner
Procent av vrldsekonomin
Afrika, 4% Syd/Mellanamerika, 7 Asien, 40% Nordamerika, 22% Mellanstern, 4%

MNDAG 12 MAJ 2013

Reala huspriser
2000 = 100 (Klla: IMF)

Prisuppgngen i eurozonen, frn 2000 och fram till toppen 2007, r drygt 30 procent. Prisfallet drefter har varit ca 10 procent. En inte alltfr vgad gissning r att huspriserna i eurozonen som helhet fortfarande ligger 10-15 procent fr hgt. En prispress nedt fr husmarknaden r negativt fr bde tillvxt och banksystem.
Husprisutvecklingen i eurozonen under 2012
Procent (Klla: ECB
sterrike 8.7 5.3 3.8 3.4 2.8 1.4 0.9 -1.7 -2.2 -2.4 -2.7 -4.6 -6.1 -7.4 -8.8 -12.8 Estland Luxemburg Tyskland Finland Belgien Slovakien Frankrike Malta Eurozonen Portugal Italien Irland Nederlnderna Slovenien Spanien

Europa, 23%

Hushllens skuldsttning Amerikanska hushlls skuldsanering r nra mlgng efter en sjurig resa i brant uppfrsbacke. Skuldkvoten, mtt som totala skulder i relation till disponibelinkomsten, har sjunkit stadigt frn toppen p ca 130 procent 2006 till dagens niv p runt 100 procent. I rlighetens namn ska dock sgas att en betydande del av saneringen, kanske s mycket som 60 procent, frklaras av att bolneinstitut skrivit av skulder. Men fr USA:s ekonomi, och tillvxten, r det viktigt att hushllens skuldbrda nd har minskat. Det ser betydligt vrre ut fr hushllen i eurozonen. Visserligen ligger skuldkvoten i dag p samma niv som fr amerikanska hushll runt 100 procent av BNP men ngon skuldsanering att tala om har inte gt rum i eurozonen. Det r drfr rimligt att rkna med att hushllen behver dra ned p sina skulder de nrmaste ren, vilket inverkar negativt p tillvxten i eurozonen. Huspriser Husmarknaden i USA str i dag p en relativt stadig grund. Det r en viktig faktor fr stabiliteten i det finansiella systemet och fr hushllens vilja och trygghet att vga konsumera. I reala termer fll huspriserna i USA med nstan 30 procent frn toppen 2006 till botten 2011. Drefter har priserna stigit med runt 5 procent.

Grekland -13.2

-15

-10

-5

10

15

Banksystemet Hushllens skuldsttning och husprisutvecklingen gr att utmaningarna fr banksystemet r betydligt strre i eurozonen n i USA. Amerikanska banker r i ett lge dr fokus i vxande utstrckning kan lggas p kad utlning till framfr allt sm och medelstora fretag. Utlningen i USA till hushll och fretag ligger fr nrvarande p 4-5 procent i rstakt. En hmmande faktor i USA r dock att det finansiella systemets affrsmodeller behver ses ver och anpassas till nya regelverk och krav. I Eurozonen r kredittillvxten negativ. Frn Internationella valutafonden IMF har ocks riktats varningar om att fretagssektorn, frmst i sdra Europa, sitter p en skuldstock som r ca 20 procent fr stor. Ett bistert ekonomiskt

Veckans Tanke

klimat med recession och stigande arbetslshet adderar ytterligare oskerhet till det finansiella systemet trots politiska anstrngningar att utveckla en bankunion. Drtill r nivn p oskra fordringar (NPL) hg: runt 14 procent i Italien, 11 procent i Spanien och 9 procent i Portugal. Kreditfrsrjningen, som i Europa till 80-85 procent gr via banksystemet, pverkas negativt. Frhoppningarna stlls till Europeiska centralbanken att agera. ven om trycket p ECB r fortsatt stort r frgorna i dag i vxande utstrckning av politisk karaktr.
Arbetslsheten i USA och eurozonen
Procent

Motsvarande siffra fr eurozonen r 95 procent. USA r p vg att pressa ned budgetunderskottet till 4-5 procent av BNP, vilket rcker fr att stabilisera skulden p en niv runt 100-110 procent av BNP. Om kongressen drtill gr konkreta framsteg fr en lngsiktig plan kan skulden komma ned ytterligare. ven eurozonen har frutsttningar att kunna stabilisera sin skuld p strax ver 90 procent. Total skuldsttning mot omvrlden Om samtliga sektorer summeras fr USA respektive eurozonen fr att mta skuldsttning mot omvrlden och att ven tillgngar i utlandet inkluderas hamnar USA p en hgre total skuldsttning r eurozonen. Landets USA:s totala skuld till omvrlden r i dag 26 000 miljarder dollar (2012). Samtidigt ger USA tillgngar i utlandet vrda 21 000 miljarder dollar. Det ger USA en nettoskuld p 5 000 miljarder dollar motsvarande 32 procent av BNP. Det r strax under en niv 35 procent som bedms som hllbar. Eurozonen, andra sidan, har ett nettoskuld som uppgr till 12 procent av BNP; skulden till omvrlden r 22 725 miljarder euro och tillgngarna 21 250 miljarder euro.
Nettoskuld eller fordran p omvrlden: EU och USA
2011. Procent av BNP
150

100

96.6

64.4

Arbetsmarknaden ven p arbetsmarknadsomrdet r USA starkare n eurozonen. Amerikanska data fortstter att bekrfta en terhmtning, ven om den gr lngsamt. I det korta perspektivet pressas arbetsmarknaden av att automatiska nedskrningar leder till betydande uppsgningar i offentlig sektor framfr allt under 2013. Utsikterna fr 2014 ser betydligt bttre ut och arbetslsheten i slutet av 2014 vntas landa p runt 6,5 procent efter att ha legat p 10 procent hsten 2009. Eurozonens arbetslshet fortstter dremot att stta nya rekord: ver 12 procent i mars 2013. Och den vntas ligga kvar nra denna hga niv de nrmaste tv ren och bara notera frsiktiga frbttringar.
Offentlig skuldsttning i USA och eurozonen
Procent av BNP (prognos t o m 2018 av IMF)
120 100 80 60 40 Tillvxtekonomier 20 0 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 USA

50

34.9 22.6 11.8 10.1 7.4

0
-7.4 -7.8 -8.1 -14 -23.8 -24 -26 -35.6 -42.8 -48.2 -55.4 -63.2 -65.4 -63.8

-50

-100

-80.3 -72.8 -88.9-88.9 -95.5-98.4 -107.3 -112.8

-150
MT AT LT RO BG BE DE SE US CY EE LV UK SK ES LU FR PT IT SI FI IE Euro DK HU PL NL CZ EL

Eurozonen

Sknhet med problem Odjur med dolda talanger Som alltid r inget svart eller vitt. USA har trots att utsikterna ljusnat en stor utmaning i att n konsensus om en politik som lngsiktigt fr ned den offentliga skuldsttningen, frbereder ekonomin p en ldrande befolkning, utvecklar infrastruktur och lyfter konkurrenskraften. Eurozonen r, trots alla problem som beskrivits hr, inte en homogen region. Det finns eurolnder som med ltthet konkurrerar ut USA, t ex Tyskland, Estland, Finland och sterrike. Sagan om Sknheten och Odjuret slutar positivt. Bda behver varandra. Men vi fr nog rkna med att det tar lng tid innan Odjuret omvandlas till den prins alla hoppas p.

Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404

Offentlig skuldsttning P ett skuldomrde ser eurozonen bttre ut n USA: offentlig skuldsttning. Vid utgngen av det hr ret vntas USA:s skuld ligga p knappat 110 procent av BNP.