You are on page 1of 19

Digitalt berttande och boksamtal

Kompetensutveckling riktad till frskoleklasser, k 1 och k 2

Forsknings- och skolutvecklingsprojekt IKT och Lrande Mlndals Skolfrvaltning & Gteborgs universitet En frsta utvrdering av delprojektet: Digitalt berttande och boksamtal maj 2013

Frfattare: Gunilla Almgren Bck specialpedagog / skolutvecklare

Innehllsfrteckning
1 Inledning 2 Frgeomrden 3 Praktiskt upplgg i stora drag Klassrummet Arbetslaget Skolniv 4 Sammanfattning av utvrderingen 5 Resultat av utvrderingen i Google Formulr 6 Slutsatser och utvecklingsider Pedagoger och elever lr tillsammans Frn praktik till teori - arbetslaget Proaktiv, formativ och kollektiv kompetensutveckling lokala processer Specialpedagogisk kompetens - en viktig del i kommuners IKT satsningar Frgor jag stller mig i nulget Bilaga Beskrivning av arbetet i klassrummet kopplat till forskning Genomgng av talsyntes Digitalt berttande med talsyntes Boksamtal Slutord 3 5 6 6 6 7 8 9 11 11 12 12 13 13 14 14 15 17 19

1 Inledning
Bakgrunden till att detta projekt startade vren 2011 var att jag ville utveckla ett arbetsstt dr talsyntes ingr i ett sprkutvecklande sammanhang med boksamtal som inspirerar och utvecklar ls- och skrivlust fr alla elever. Arbetssttet r proaktivt, kollektivt och formativt dr pedagoger och elever lr tillsammans. Talsyntes och talbcker finns med i den pedagogiska vardagen med syfte att utveckla ls- och skrivfrmga och strka sprkutvecklingen som i sin tur pverkar social frmga och inlrningsfrmga. Projektet Digitalt berttande och boksamtal har utvecklats parallellt med IKT satsningen inom Mlndals Skolfrvaltning (tidigare Barn- och utbildningsfrvaltning). Efter pilotprojektet lsret 10/11 startades en trerig IKT-satsning dr skolorna frses med digitala verktyg i k 1, 4 och 7. I de lgre rskurserna, ett verktyg p tv elever och i k 7 varsitt verktyg. Rektorerna vljer PC, mac eller iPad. Talsyntes finns tillgngligt p alla digitala verktyg liksom program fr att lsa talbcker i daisyformat. Nr jag startade projektet hade jag under tre rs tid haft kurser fr specialpedagoger/speciallrare om talsyntes vad r det, hur och varfr kan den anvndas och varit ute p skolor och informerat och visat olika verktyg bland annat talsyntes. Arbetet bedrevs inom den s.k. skoldatateksverksamheten som ingr i en central skolutvecklingsenhet. Kurserna kade knnedom om talsyntes som verktyg fr att verbrygga ls- och skrivsvrigheter och alltfler elever brjade anvnda verktyget bde tack vare den kade kunskapen om verktyget och tack vare att talsyntes gjordes tillgngligt p alla datorer genom en vergripande licens fr alla skolor inom frvaltningen. Kurserna kompletterades med att elever som fick egen dator fick genomgng av programmet tillsammans med klasskamraterna via Skoldatateket. Utbildningen blev inte lika framgngsrik nr det gller spridning av kompetensen p skolorna, exempelvis i de lgre rskurserna, dr jag tnker att talsyntes r ett verktyg fr alla elever fr att kncka lskoden och utveckla ls- och skrivfrmga. Jag ville drfr utveckla ett arbetsstt dr talsyntes ingr i ett sprkutvecklande sammanhang med boksamtal som inspirerar och utvecklar ls- och skrivlust fr alla elever. Resurser fr arbetet finansierades dels av min tjnst inom den s.k. skoldatateksverksamheten och dels genom statliga medel fr ls- och skrivutveckling. Nr kurserna genomfrdes fanns inte samma frutsttningar nr det gller tillgng p digitala verktyg, vilket troligen varit en faktor som pverkat mjligheter att frvalta och sprida kompetensen. -Efter projektets frsta r beskrevs arbetet i tidskriften Datorn i Utbildningen nr 2, 2012.1

http://gunillaalmgrenback.wordpress.com/2012/05/10/boksamtal-som-grund-for-digitalt-berattande-utvecklingsarbeteskoldatatek-och-bibliotek-i-samverkan-ak-1-2/

I samband med att forsknings- och skolutvecklingsprojektet IKT och Lrande, ett arbete som Mlndals Skolfrvaltning tillsammans med Gteborgs universitet forskningsavdelning (LINCS) startade i brjan av 2012 ville jag utveckla mitt projekt genom att ta reda p effekter av besken i klasserna fsk-k 2 och ska faktorer som r angelgna i arbetet med kompetensutvecklingsinsatsen. Inom projektet IKT och lrande har jag varit processledare fr gruppen specialpedagogik och jag har ocks vidareutvecklat Digitalt berttande och boksamtal. Gruppen specialpedagogik har haft som gemensam utgngspunkt: Inkluderande strategier i lrandet med hjlp av digitala lrverktyg.2 Projektet Digitalt berttande och boksamtal ligger i tiden och r angelget i skolutvecklingsprocesser vilket fljande visar: -I ett IKT-projekt inom European Agency dr 28 lnder medverkar, har Specialpedagogiska skolmyndigheten nyligen sammanstllt en nationell rapport angende IKT, ICT for inclusion3. Avsnittet Examples of innovative practice, handlar om praktiska exempel bland annat hur skoldatatek kan arbeta framgngsrikt med kompetensutveckling. Digitalt berttande och boksamtal har valts ut och redovisas som ett av tre projekt nationellt. - Skolinspektionen genomfr en kvalitetsgranskning om Ls- och skrivutveckling. Syftet r att granska om eleverna i grundskolans tidiga r fr en ls- och skrivundervisning som syftar till att stimulera och utveckla elevernas lsande och skrivande. Granskningen ska ocks ge en bild av hur skolbiblioteket anvnds i undervisningen. Projektet frvntas ven bidra till att andra skolor och huvudmn fr kunskap om gynnsamma faktorer fr ls- och skrivundervisning i grundskolans tidiga r samt skolbibliotekets roll i denna undervisning.4 Mlndal finns inte med i kvalitetsgranskningen men det ska bli spnnande att ta del av resultatet fr att utveckla projektet vidare. -SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) rapport: Obegrnsade rummet, lyfter fram skolbibliotekets betydelse. Skolbiblioteket finns dr kompetens och resurser blir synliga och samverkar med elever och pedagoger. Skolbiblioteket kan drfr ses som en samverkansform med ett stort antal olika tjnster, inte ett rum med en bibliotekarie.5

2 http://es.scribd.com/doc/140581348/Gruppen-Specialpedagogik-Gemensam-Artikel-10-Maj-2013
3 4

http://www.european-agency.org/agency-projects/ict4i http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Las-och-skrivundervisning/ http://boundlessroom.files.wordpress.com/2012/09/rapport-skl-ett-modernt-skolbibliotek-20121.pdf

2 Frgeomrden
1. r upplgget en framgngsrik kompetensutvecklingsprocess som inleds med att pedagoger och elever lr tillsammans och isfall p vilket stt? 2. Hur landar redskapet talsyntes i arbetslagets process? Anvnds den efter kompetensutvecklingsinsatsen i klassen? Effekter? I inledningen av projektet hade jag tyngdpunkt p frga 2. Elever har intervjuats om talsyntes och jag har samlat filmsekvenser osv. Elevperspektivet redovisas dock inte i denna utvrdering. Det arbetet vill jag frdjupa och utveckla mer. Frga ett vxte fram ett r efter projektstart och har huvudfokus i denna utvrdering, som r att betrakta som en del i processen fr att utveckla projektet vidare.

3 Praktiskt upplgg i stora drag


Klassrummet
Under en frmiddag besker jag klasser i fsk - k 2 och gr igenom talsyntes med alla elever. Klasslrare och ibland fler lrare deltar s att pedagoger och elever lr tillsammans. Mlndals stadsbibliotek hjlper till med bokldor som innehller ett varierat utbud av bcker inklusive talbcker frn legimus.se katalogen. Bokldan behller klassen under en period. Skolbibliotekarie hglser och har boksamtal med klassen fr att inspirera till digitalt berttande. Eleverna samarbetar oftast tv och tv under skrivarbetet. Arbetssttet r delvis inspirerat av Att skriva sig till lsning.6 Upplgget anpassas efter tekniska frutsttningar och efter lder p eleverna. Ls mer om denna del p s. 14-18.

Arbetslaget
Nr alla klasser fsk-k 2 har beskts p en skola grs en frsta uppfljning i arbetslaget dr den gemensamma erfarenheten av arbetet i klassrummet kopplas till lroplanen, frmgor som eleverna ska utveckla (the big five 7), koppling till forskning samt workshop fr att utveckla frmga att arbeta med digitalt berttande med text, bild och ljud. Dessutom grs en framtsyftande utvrdering med hjlp av verktyget Google Formulr. Ls mer om Lgr 11, kunskapskrav i svenska k 1-3, kopplade till frmgorna the big five p min blogg.8

Arbetet i klassrummet kopplat till LGR 11


6 7

http://www.diu.se/nr2-13/nr2-13.asp?artikel=s22 http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5 8 http://gunillaalmgrenback.wordpress.com/2013/03/06/the-big-5-kopplat-till-kunskapskraven-ak-3-svenska-projekt-digitaltberattande-och-boksamtal/

Skolniv
Uppfljningsmte med skolledare och utvecklingsledare/specialpedagog. Genomgng av enktutvrderingen, som pedagogerna hade gjort, i Google Formulr. Utifrn denna reflekterade vi tillsammans om effekter av kompetensutvecklingsprocessen s hr lngt och tankar framt. Jag spelade in samtalet under uppfljningsmtet vilket har underlttat fr mig att fortstta reflektionen ven efter mtet. Nr jag lyssnar p skolledare och specialpedagog s associerar jag till fortsatt kompetensutveckling med digitala verktyg. Dessa tankar tar jag med in i nsta uppfljningssamtal. Ramen kring kompetensutvecklingsprocessen i bilden nedan, kan innehlla olika typer av insatser. Det r intressant att utveckla vidare tnker jag och studera mer systematiskt.

Kompetensutvecklingsprocessen Digitalt berttande och boksamtal

4 Sammanfattning av utvrderingen
Flera skolor har beskts. Hr redovisas en sammanfattning frn utvrderingen p tv skolor. Enktutvrdering har gjorts med verktyget Google Formulr 11 pedagoger. Resultatet av enktutvrderingen har fljts upp genom inspelat samtal med skolledare och utvecklingsledare/specialpedagog. r detta upplgg en framgngsrik kompetensutvecklingsinsats som inleds med att pedagoger och elever lr tillsammans och isfall p vilket stt? Effekter som kan utlsas av enkten r att detta stt att bedriva kompetensutveckling, dr pedagoger och elever lr tillsammans, upplevs positivt. p arbetslagstrffar och gtt igenom med alla pedagogerna. fick ju inte alls samma genomslagskraft i klasserna p det sttet som det hr har ftt.skolledare Nr jag har pratat med pedagogerna s har de upplevt det som oerhrt positivt att lra tillsammans med eleverna. Inte det hr nr man har gtt p kurs sjlv, ska komma tillbaka, man fr sdana prestationskrav p sig var det ngon som uttryckte det nr man sjlv ska st och gra det infr klassen sen och man r rdd att man inte kommer ihg, att det ska strula med tekniken. Det var mycket mer avslappnat att gra det tillsammans och prata om det sedan inte som p kurs, att bra det tillbaka sjlv sen skolledare Mycket bra med genomgng s som det gjordes och att bde eleverna och vi som lrare/pedagoger fick det samtidigt.pedagog Jag tror att elever skall lra elever mer n vad vi gr idag. pedagog Hur landar redskapet talsyntes i arbetslagets process? Anvnds det efter besket? Utvrderingen i enkten visar att talsyntesen anvnds efter besket i klassen. De flesta pedagoger anser att talsyntes underlttar arbetet med bokstver och texter och att den ger effekt p elevens lrande. Det finns ett samband mellan hur ofta talsyntes anvnds och pedagogernas tankar om talsyntes underlttar arbetet med bokstver och texter. Ngra pedagoger anger att de anvnt talsyntes fr lite fr att kunna uttala sig. jag tror att talsyntes r jttebra som verktyg fr alla barnen i klassen att man jobbar med det i helklass det finns som ett verktyg bland andra vldigt naturligtman ska kunna vlja vad man behver skolledare nu visade du praktiskt instllningar men nsta gng kan vara att man jobbar lite mer ja p olika stt man kan prova en text och prova att redigera den, frndra den med hjlp av talsyntesen, att ha ett lektionsupplgg runt det specialpedagog

Samtalet tar ven upp boksamtalen och hur de kan utvecklas t.ex. genom att skolbibliotekarie r ute mer i klasserna, att jag besker klassen och d fokuserar lsfrstelsestrategierna osv. nu har vi en liten fortbildning kring lsfrstelse, vi lser ngra bcker och s sitter vi och samtalar i grupper det r vldigt mycket bra saker man kan gra ta med sig det in i klassrummet och prova att du kommer in i klassrummet och anvnder de hr strategierna med barnen och lrarnaspecialpedagog

5 Resultat av utvrderingen i Google Formulr


Nedan fljer resultatet frn enkten mer i detalj. Pedagogernas svar om kompetensutvecklingsinsatsen i klassrummet och om talsyntes. -Kompetensutvecklingsinsatsen i klassrummet Effekter som kan utlsas av enkten r att detta stt att bedriva kompetensutveckling, dr pedagoger och elever lr tillsammans, upplevs positivt. I enktutvrderingen som gjorts i Google Formulr anger 10 av 11 pedagoger att besken/upplgget upplevdes positivt liksom att lra tillsammans med eleverna. Exempel p kommentarer r: Skola 1 Mycket bra med genomgng s som det gjordes och att bde eleverna och vi som lrare/pedagoger fick det samtidigt. Skola 2 Vi tyckte att allt var bra. Barn och lrare blev vldigt inspirerade! Utvrderingen visar att de ftal negativa kommentarerna om besket i klasserna har med tekniken att gra och inte med arbetssttet eller talsyntesen i sig. Exempel: vra datorer bara hade tv av tre rster vilket strde en del elever. Ngra macdatorer hade inte appen som behvdes. Eleverna hann inte prva s lnge Det senare gllde att talsyntesprogrammet p macdatorerna saknades och behvde installeras p plats. Pedagogernas svar om spridning av kompetens kring digitala verktyg handlar ena sidan om intern kompetensspridning mellan elever, mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. andra sidan om extern input. Exempel p kommentarer: Kunniga och motiverade pedagoger lr ut till eleverna som kan lra varandra. Jag tror att elever skall lra elever mer n vad vi gr idag. Pedagoger kan lra varandra med er som std. (Er som std syftar p central skolutvecklingsenhet som jag ingr i). Grna tillsammans med elever eftersom de upptcker och utforskar mer n vad vi vuxna i allmnhet gr, men ven lrare i samma rskursarbetslag kan vara ett bra stt.

-Talsyntes: Anvnds talsyntes: Utvrderingen visar att talsyntesen anvnds efter besket i klassen. En pedagog anger att s sker varje dag: Den pedagog som anger att talsyntesen anvnds varje dag tycks motiverad att anvnda den fr hon skriver att hon ser effekter p elevers frutsttningar att lra sig. Hon skriver att talsyntes underlttar elevernas arbete med bokstver och texter i mycket hg grad och att hon tnker att talsyntesen underlttar lsinlrningen. Andra pedagoger anges att talsyntesen anvnds men inte varje dag: Inte varje dag men varje gng vi jobbar med datorn. Ytterligare som kan sknjas i svaren r att talsyntesen inte anvnds varje dag pga. att det r besvrligt att behva plocka fram datorerna... ingen lokal dr jag kan lta dem ligga framme.. Eller att man inte ser talsyntesen som ett verktyg fr alla elever: Fr de elever som behver eller vill arbeta med det tror jag absolut att den underlttar Utvrderingen visar ett samband mellan hur ofta talsyntes anvnds och vad pedagogerna anser om att talsyntes underlttar arbetet med bokstver och texter. Effekter: Utvrderingen visar att de flesta pedagoger anser att talsyntes underlttar arbetet med bokstver och texter och att den ger effekt p elevens lrande. Ngra pedagoger anger att de anvnt talsyntes fr lite fr att kunna uttala sig. 9 av 11 pedagoger tror att talsyntes underlttar elevernas arbete med bokstver och texter i hg grad eller mycket hg grad. Exempel p kommentarer r: Barnen hr om de skrivit fel genom att lyssna p rsten. Sen r det roligt att hra hela stycket upplst. Man kan lyssna mnga gnger p det som man sjlv skrivit. Barnen hr sjlva om de skrivit ngot som inte stmmer. 8 av 11 pedagoger anger att de ser effekter p elevers frutsttningar att lra nr talsyntes anvnds. Med effekter avses hr: motivation, koncentration, kommunikation/samarbete, tolka och bearbeta. Exempel p kommentarer: Underlttar lsinlrning Ibland sitter de bara och skrattar nr de hr vad de har skrivit. Det r en vinst i sig:) Men de flesta knner sig nog lite skrare nr de skriver med hjlp av talsyntes. Barnen tycker att det r mycket roligt nr deras text lses upp.

10

6 Slutsatser och utvecklingsider


Pedagoger och elever lr tillsammans
Kompetensutvecklingsprocessen upplevs positivt av svl skolledning som pedagoger. En framgngsfaktor som nmns r just att pedagoger och elever lr tillsammans vilket verbryggar ovana vid teknik och hjlper svl pedagoger som elever att komma igng med arbetsstt som stds av digitala lrverktyg. Insatsen i klassrummet har ett lustfyllt, skapande innehll som fljs upp bde p arbetslagsniv och skolniv. Svl pedagoger som skolledning lyfter fram eleverna som lrresurser fr varandra, vilket blir en vidareutveckling av projektet i hst. Dels kan det handla om att sprida kompetens kring talsyntes men diskussionen har ven kretsat kring digitalt berttande med bild, ljud och film, dr ldre elever kan lra yngre elever. En utveckling av projektet kan drfr vara att koppla samman detta projekt med Skapande skola i Mlndal.9 En insikt under projektet har varit att involvera fritidspedagogerna i projektet bland annat kring skapande arbete med digitala verktyg. Elevinflytande Denna angelgna del kommer att bli en egen delrapport. Elevers tankar om talsyntes har filmats osv. Talsyntes: Under uppfljningsmtet med skolledning och specialpedagog nmns talsyntesen som ett verktyg fr att redigera och bearbeta text. (citat i kap. 4) Jag associerar till utveckling genom olika digitala verktyg som stdjer skrivprocessens alla steg. Boksamtal: Arbetslaget har lrgrupper om lsfrstelsestrategier vilket nmns i uppfljningssamtalet (citat i kap. 4). Det gr att jag associerar till en fortsatt process dr boktexter stts in ett utvidgat sammanhang dvs. ven med hjlp av digitala kllor som frklarar och visualiserar begrepp och innehll. Dessutom att frdjupa textsamtal bland annat utifrn en beforskad modell, Reciprocal teaching (msesidig undervisning) dr lrare och elever turas om att vara samtalsledare. Olika lsfrstelse strategier visualiseras fr att eleverna lttare ska minnas dem. Ls mer i t.ex. i bckerna Vgar till lsfrstelse av Monica Reichenberg. Lsfrstelse genom strukturerade textsamtal fr elever i behov av srskilt std av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg. Det r inte alltid s att skolbibliotekarie har kunnat vara med ute i klasserna. En id jag d fick var att spela in filmer nr skolbibliotekarie bokpratar till barnen. Det kommer att bli flera olika filmer varav de frsta r klara nu. Det ska bli spnnande att ta med filmerna ut till elever. Allra bst r frsts mtet med eleverna, men filmerna kan vara ett komplement. Kanske kan vi ocks prva med Skype fr att bjuda in Mlndals Stadsbibliotek i klasserna. Jag tror p ett nra samarbete med skolbibliotekarierna i arbetet med att stimulera och utveckla elevernas ls- och skrivfrmga. Skoldatatekets samverkan med ntverket skolbibliotek ser jag som angelget.
9

http://www.youtube.com/user/skapandeskola

11

Frn praktik till teori - arbetslaget


Kompetensutvecklingsprocessen tar avstamp i en handling besket i klassrummet. Syftet r d att visa hur digitala verktyg kan anvndas i ett pedagogiskt sammanhang. Uppfljning i arbetslaget r brjan p en process fr att koppla praktik med teori som svarar p varfr. Varfr genomfr vi arbetet p detta stt? Vad frndras i mitt nuvarande arbetsstt? Jag tnker att en fortsatt strategi kan vara att arbeta mer systematiskt med denna del i processen, genom att reflektera kring dessa frgor, och i det arbetet anvnda digitala verktyg fr att synliggra pedagogernas tankar. Dessutom att utveckla resonemangen och visualisera kopplingar till Lgr 11. De frmgor som eleverna ska utveckla kopplas bde till kunskapskrav och vergripande ml t.ex. Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola kan anvnda modern teknik som ett verktyg fr kunskapsskande, kommunikation, skapande och lrande. Lgr 11 s. 14.

Proaktiv, formativ och kollektiv kompetensutveckling lokala processer


En annan framgngsfaktor r att processen r frankrad i skolledningen och under uppfljningsmtet utvecklas strategier fr den fortsatta kompetensutvecklingen. Jag spelade in samtalet under uppfljningsmtet vilket har underlttat fr mig att fortstta reflektionen ven efter mtet. Nr jag lyssnar p skolledare och specialpedagog s associerar jag till fortsatt kompetensutveckling med digitala verktyg. Dessa tankar tar jag med in i nsta uppfljningssamtal. Jag tnker att det bidrar till att kompetensutvecklingsprocessen anpassas efter enhetens behov och stdjer de processer som redan r igng p skolan. Kompetensutvecklingsprocessen r formativ och kollektiv och arbetet i klassen r proaktivt/frebyggande, dvs. fr att stdja alla elever att kncka lskoden och vidareutveckla sprket, ls- och skrivfrmga. I processen kommer pedagogerna till tals och grs delaktiga genom utvrderingen vilket gr att kompetensutvecklingen trffar mer rtt utifrn behov av std i utveckling av pedagogisk digital kompetens. Kompetensutvecklingsprocessen kan ses som en ram dr man kan lgga in olika insatser. Det gr inte att kopiera en process frn en skola till en annan men ramen r en utgngspunkt. (Se bilden s. 7). Jag inser frdelar med att pedagoger och elever lr tillsammans och vikten av att bidra till att f igng lokala processer i nra samverkan med rektor och utvecklingsledare/specialpedagog. Vgen till eleven gr via rektor jag kommer att lgga mer fokus hr i mitt fortsatta arbete. Utvrderingar lyfter fram processen p skolan fr svl mig sjlv som skolledning och pedagoger vilket jag tnker bidrar till att hja kvalitn i utvecklingsarbetet.

12

Specialpedagogisk kompetens - en viktig del i kommuners IKT satsningar


En insikt r vilket fantastiskt std specialpedagogen har varit som har samordnat, frankrat, fljt upp de olika insatserna, inspirerat, varit kontakt mellan mig och rektor vid ett flertal tillfllen. Processen hlls levande i det dagliga arbetet. Jag r strkt i min vertygelse att specialpedagogisk kompetens p ett mer tydligt stt ska lyftas upp i kommuners IKT satsningar och att vl fungerande arbetslag med olika kompetenser driver utvecklingen framt. Att skolledning och pedagoger tillsammans stter ord p HUR och VARFR digitala verktyg frdjupar, utvecklar och verbryggar hinder fr lrande och gemenskap. Nu har vi strre mjligheter n ngonsin att tnka in barn och ungdomars olikheter i lrandet och ta in det frn brjan bde i planering, genomfrande och bedmning.

Frgor jag stller mig i nulget


-Hur kan kontinuitet i projektet utvecklas? Vem, vilka gr vad? -Hur kan samarbetet mellan olika kompetenser frdjupas och utvecklas fr att ka frstelse kring hur och varfr digitala verktyg kan skapa mjligheter till lrande och gemenskap fr alla elever? -Hur kan arbetet dr eleverna r lrresurser fr varandra utvecklas? Ett omrde som jag kommer att fokusera i mitt fortsatta arbete r att utveckla min frmga att stlla forskningsfrgor fr att synliggra och hja kvalitn i utvrderingar och skolutvecklingsprocesser.

13

Bilaga Beskrivning av arbetet i klassrummet kopplat till forskning


Under en frmiddag besker jag klasser i fsk - k 2 och gr igenom talsyntes med alla elever. Ytterligare en pedagog har bidragit i detta arbete under lsret 12/13. Klasslrare och ibland fler lrare deltar s att pedagoger och elever lr tillsammans. Mlndals stadsbibliotek hjlper till med bokldor som innehller ett varierat utbud av bcker inklusive talbcker frn legimus.se katalogen. Bokldan behller klassen under en period. Skolbibliotekarie hglser och har boksamtal med klassen fr att inspirera till digitalt berttande. Eleverna samarbetar oftast tv och tv under skrivarbetet. Arbetssttet r delvis inspirerat av Att skriva sig till lsning.10 Upplgget anpassas efter tekniska frutsttningar och efter lder p eleverna. Eleverna i fsk k 2 lr sig inte bara talsyntes utan bekantar sig med bcker, talbcker och inspireras att skapa texter tillsammans tv och tv. Syftet r bde att stimulera ls- och skrivutvecklingen samt att visa p olika mjligheter att lsa och bearbeta sina texter. Om elever behver anvnda talsyntes och talbcker hgre upp i rskurserna fr att verbrygga ls- och skrivsvrigheter, s r verktygen redan knda och finns tillgngliga fr alla elever. Auditiv och visuell kommunikation Fr att underltta fr eleverna att frst upplgget av arbetspasset anvnds bilder som projiceras via projektor. Bilder som std fr talet stdjer elevernas arbetsminne att hlla flera komponenter i minnet samtidigt som man bearbetar dem. Detta r bra fr alla elever och helt ndvndigt fr att f sammanhang fr en del elever. Drfr r det viktigt att tnka igenom vilka krav en lrsituation stller p arbetsminnet, och hitta vgar fr att stdja tnkandet.

Genomgng av talsyntes
Detta moment anpassas till lder p elever och vilket verktyg de anvnder. I frskoleklass och i brjan av k 1 visas en animering, via projektor, med ett spke som talar till eleverna. Spket berttar att det hller p att va sig att skriva, och animeringen visar nr spket skriver bokstavsrckor. Eleverna stimuleras att leta efter bokstver i sitt namn, hitta riktiga ord osv. I de lgsta rskurserna stlls talsyntesens skrivstd in p enbart ljudning av bokstverna inte upplsning av ord och meningar, beroende p var eleven befinner sig i sin skriv- och lsutveckling. I k 1-2 kan det istllet vara en text som anvnds vid visningen av talsyntes. Texten riktar sig till eleverna och lses upp med talsyntes. Innehllet handlar om rsterna och talsyntesens funktioner som visas efterhand. Hej, jag som pratar heter Erik och r riktigt bra p att lsa upp text. Min rst lter inte riktigt som en mnsklig rst, men jag r ju bara en robotrst


10

http://www.diu.se/nr2-13/nr2-13.asp?artikel=s22

14

Eleverna lr sig snabbt att hantera talsyntesen vare sig det r ClaroReadPro p PC, WordReadplus p mac eller appen Skolstil p iPad. Syftet med att anvnda talsyntes r att underltta s att alla elever kncker lskoden s snabbt som mjligt: Den avgrande faktorn fr att frhindra uppkomsten av en ond cirkel r att fokusera alla insatser i frsta rskursen p att uppn automatiserad ordavkodning.11 s. 18 Ingvar Lundberg beskriver i sin bok God lsutveckling12 Elever som i slutet av det frsta skolret inte ntt fram till fas 6 i ordavkodning, fas 1 i flyt br f mycket std, uppmuntran och extrahjlp. s. 18 I en liten studie som beskrivs i Frn bokstver till frstelse13, (Specialpedagogiska skolmyndigheten) visas hur 6 ringar anvnt talande tangentbordet i talsyntesen i kombination med gratisprogrammet Sebran (PC) dvs. programmen Bokstavsregn och ABC-regn. Syftet med freliggande studie var att underska om tangentbordstrning vid dator ihop med Talande tangentbord kan utveckla 6-ringars fonemiska medvetenhet. Efter endast tta dagars trning, fem till tio minuter dagligen, visade det sig att bda eleverna hade frbttrat sina resultat, svl p uppgifterna Skilja mellan sprkljud som Identifiera sprkljud s. 87 Jag tnker att en hypotes r att dator/lrplatta och talsyntes bidrar i processen att kncka lskoden14.

Digitalt berttande med talsyntes

Syftet med att anvnda talsyntes r ocks att eleverna fr ytterligare ett verktyg fr att bearbeta och redigera sina texter fr att hja kvalitn bde till form och innehll. Jag har intervjuat elever nr de berttar om arbetet dr talsyntes har anvnts. En flicka i k 2 berttar, liksom ngra lrare, om samarbetet. Pedagoger berttar att eleverna bearbetar och redigerar sina texter mer tillsammans innan de frgar pedagog. Det br frigra tid fr pedagogen att ge till elever som behver mer std. Lundberg lyfter i boken God skrivutveckling15 p s 93, fram: Nr man lser ngot hgt, mrker man om ord fattas, om meningsbyggnaden har blivit felaktig, om tankegngar r oklara eller osammanhngande, om sprket flyter vl och har god rytm. Jag tnker att talsyntes kan stdja denna process. Jag har mnga gnger observerat hur elever prvar sig fram nr det gller stavningen. De lyssnar, pratar med varandra, skriver om och lyssnar igen osv. Eleverna uppmuntras ocks att samarbeta p detta stt. 11 Myrberg, M. Att frebygga och mta ls- och skrivsvrigheter Forskningsversikt http://www.skoldatatek.se/laestips/66-att-skapa-konsensus-rapport-2003-och-2006
12

13 http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Nr%2000342%20Frn%20bokstver%20till%20frstelse.pdf 14 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/ak3/2.2679/2.2680/forelasning-om-bedomning-1.114868 15 Lundberg, I God skrivutveckling Natur och kultur 2008

Lundberg, I God lsutveckling Natur och kultur 2005

15

Vidare p s 103 skrivs: En brande tanke i den processorienterade skrivundervisningen r att samspelet i klassrummet driver inlrningen Jag tycker mig se att talsyntesen ger upphov till sprkstimulerande samtal mellan eleverna. Samarbete ett filmat exempel Bilden p framsidan r frn en filmsekvens dr tv pojkar i ettan samarbetar. De kunde inte lsa s mnga ord d filmen spelades in. De flesta bokstver kunde de sga namnet p. S hr gick samarbetet till: Pojken som hller i boken sger vad bokstaven heter. Den andre skriver bokstaven p datorn. Drmed kopplas liten bokstav i boken med stor p tangenterna, och genom talsyntesen kopplar de ihop bokstavsljud med bokstav vilket r viktigt fr att kncka lskoden. Den som har boken sger s tar vi efter varje ord och d gr den andre ett mellanslag p datorn och talsyntesen lser ordet. Nr de kommit en bit lyssnar de p sin text och kan flja med i texten tack vare markrmedfljning. Eleverna kan sedan lsa efter och repetera texten. Eleverna gr p upptcktsfrd i texten, tillsammans undersker de vad det str. De blir mer sjlvstndiga och fr ndvndigt vning i att lsa. I de lgsta rskurserna har eleverna bara talsyntesens ljudning av bokstver igng. Allts inte upplsning av ord och meningar. Barnen frstr nr de spkskriver (bokstavsrckor) att det gr att skriva ner berttelser och meddelanden osv. och att det finns mottagare . Det r ocks viktigt att de lr sig att den finns en person bakom en text - allteftersom de arbetar med kllkritik, ngot som betonas i en modell fr textsamtal: Questioning the author. I arbetet p datorer skriver eleverna texter och mnga gnger hinner de ocks lra sig att infoga ngon bild frn t.ex. fotofinnaren.se I klasser som har iPads s anvnds appen Skolstil och vi brukar ocks hinna med att kopiera texten till appen Scribble Press dr eleverna kan fortstta arbetet med att rita, infoga bilder osv. Texten i Scribble Press kan eleverna lyssna p med iPadens inbyggda talsyntesfunktion Tala markering.

16

Boksamtal
Hglsning ur bcker och samtal genomfrs p olika stt och syftet r bl.a. att inspirera till ls- och skrivlust, utveckla ordfrrdet samt utveckla frmga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift som lroplanen LGR 11 freskriver. Vidare att uppmrksamma eleverna p hur berttelser kan brja, hur de struktureras kring personer, milj och hndelser osv. Hglsningen r sprkutvecklande p mnga stt, som en bro mellan tal och skrift genom tydligt uttal vid upplsningen, som ger frstelse fr hur meningar och berttelser byggs upp. Mnga kllor vittnar om detta. Bibliotek och hglsning r tv viktiga ingredienser i pedagogiken svl i som utanfr klassrummet: En annan sida av en god pedagogik r sjlvklart detta att skapa intresse fr lsningen, skapa lsgldje. Det kan man bl a genom att lsa hgt fr barnen ofta och mycket och ocks beska bibliotek och ha god kontakt med bra kvalificerade barnbibliotekarier. s. 38 16 Svenska barnboksakademin har utarbetat 17 skl fr barnboken17 Skriften finns p olika sprk. Anne-Marie Krling har p ett fantastiskt stt vidareutvecklat arbetet genom att bl.a. koppla varje del till Lgr11: 17 skl fr boken och vgen till de nationella mlen fr grundskolan! 18 Skolbibliotekarien trollbinder barnen genom hglsningen och samtalen som kopplar innehllet till elevernas erfarenheter. Det r spnnande nr barnen upptcker att man fr olika bilder i huvudet vid lsningen och att man kan tolka p olika stt. Frfattaren skriver inte hela boken som Lundberg nmner i God skrivutveckling s 45, utan resten bidrar lsaren med. En vsentlig del av utveckligszonen r med andra ord att bygga en brygga mellan de erfarenheter och tankar som eleverna har med sig i sina ryggsckar och de ml vi har fr elevernas lrande i skolan. s 80 19

16 Myrberg, M Att skapa konsensus om skolans insatser fr att motverka ls- och skrivsvrigheter (2003)
17 18

http://www.barnboksakademin.com/17skal/index.shtml http://korlingsord.se/archives/34944 19 Partanen, P Frn Vygotskij till lrande samtal Bonniers (2007)

17

I de delar som jag sjlv hller i boksamtal kan det se ut shr: -Talbok: Klassen fr lyssna p en bit ur en talbok med text och de kan via markrmedfljning flja med i texten p projektorduken. En bok som vi har anvnt i det arbetet r t.ex. Millie, vrldens bsta kompis varefter samtalen har handlat om detta. Texten p projektorduken/ interaktiv tavla ger mjlighet att utveckla textsamtal. Eleverna fr frn start lra sig att litteratur finns tillgnglig p olika stt lsa med gonen och lsa med ronen. Att vi mnniskor har olika behov i olika situationer och att det r OK. Syftet blir allts i frlngningen att avdramatisera om ngon elev behver anvnda talbcker lngre upp i rskurserna fr att verbrygga ls- och skrivsvrigheter. .. oavsett om man lser eller lyssnar, mste man veta hur det gr till att tillgodogra sig en text. s 28 20 -Film En annat stt som jag anvnder r att visa en kort film dr elev lst in brjan av en bok om Kalle Skavank. Detta fr att kunna samtala om brjor i bcker och att stimulera till fortsatt lsning och skrivning dr eleverna fr frutsga vad de tror kommer att hnda. Grundlggande lsfrstelsestrategier kan i detta sammanhang vas dvs. frutsga, sammanfatta, stlla frgor och reda ut oklarheter. Filmerna kan ocks anvndas till att skapa frfrstelse till bckernas innehll. I detta arbete r eleverna lrresurser fr varandra. Vikten av att ge barnen frfrstelse fr texten. Om ett barn saknar kunskaper om den verklighet texten behandlar, blir det nstan omjligt fr barnet att lsa texten. s 36 21 -Bokfilmer Under vren 2013 har vi pbrjat att skapa bokfilmer dr skolbibliotekarie filmats nr hon berttar och visar bcker fr barnen. Filmerna ramas in med musik och effekter som fngar elevernas uppmrksamhet. I brjan av projektet vrterminen 2011 fanns alltid personal frn Mlndals Stadsbibliotek med under klassbesken. Under lsret 11/12 hade en skolbibliotekarie 20% tjnst som finansierades av statliga Ls- och skrivpengar. En del av den tjnsten anvndes inom detta projekt. Under lsret 12 /13 har skolbibliotekarie deltagit under vissa besk. Jag tnker att det r angelget att skolbibliotekarie alltid finns med inom projektet och d klasserna besks, men att filmerna r ett komplement.


20 21

Lundgren T och Ohlis K. Vad alla br veta om ls- och skrivsvrigheter i en digital vrld (2013) Lundberg, I Alla kan lra sig lsa och skriva Natur och Kultur (2006)

18

Slutord
Jag vill framfra ett varmt tack till Skolledning, specialpedagog och pedagoger fr samverkan i projektet, medverkan i utvrderingen m.m. Ewa Sunrydh, skolbibliotekarie fr dina fantastiska boksamtal och din insats i skapandet av bokfilmerna. Anders Eriksson som bland annat arbetar med projektet Skapande skola och har filmat och redigerat bokfilmerna. Mlndals Stadsbibliotek fr att, mnga gnger med kort varsel, fixa bokldor som tas med ut till klasserna! Magnus Brungs min kollega i skoldatateket som under lsret 12/13 varit med i arbetet som grs i klassrummen. Pr Holmerz fr idn med animationen av spket som skriver spkskrift. Pr arbetar bland annat med projektet Skapande skola. Jag ser fram emot att vidareutveckla projektet ! /Gunilla Almgren Bck

19