KONSTEN ATT KOMMUNICERA MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FRAMSTLLNING - EN KONST FR STUDENTEN Red.

Karin Apelgren och Ann Blckert, 1998 FRORD En eftermiddag i november 1997 samlades personal vid Uppsala universitet till ett minisymposium med temat "Konsten att kommunicera". Detta var det andra symposiet av detta slag kring viktiga frgor inom grundutbildningen. Liksom frsta gngen bestod programmet i huvudsak av parallella seminarier, dr olika initiativ och erfarenheter presenterades. Dessa inslag presenteras i denna rapport tillsammans med ytterligare ngra exempel p vad som grs fr att utveckla studenternas kommunikativa frdigheter. Fr oss som deltog var det en intressant och givande eftermiddag. Mnga personers engagerade arbete bidrog till att det blev s. Till alla dem riktas ett varmt tack. Vi hoppas att denna rapport skall frmedla ngot av symposiets innehll och anda ven till andra, och inspirera till fortsatt arbete inom detta viktiga omrde. Uppsala i mars 1998 Birgitta Giertz

INNEHLL 1. Rcker det inte med faktakunskaper? eller Konsten att kommunicera! Karin Apelgren, Ann Blckert och Monica Norstrm Artikel 2-11 presenterades vid minisymposiet "Konsten att kommunicera". 2. Inledningsanfrande vid minisymposiet "Konsten att kommunicera" Ulla Riis 3. Om talartrning i enknade grupper Britt Backlund 4. Visst behvs det klarsprk. Om sprkvrdsarbete hos myndigheter Barbro Ehrenberg-Sundin 5. Kommunikativ kompetens - kan den grundlggas i skolan? Birgitta Garme 6. C+D eller CD? Om uppsatsskrivande p en sammanhllen CD-kurs i mnet arkeologi Anne-Sofie Grslund 7. Studenter som kan tala - en utmaning fr universitetet Karin Holmqvist 8. Vga tala Michael Lindn 9. Teknik och sprk - hur kan sprket om tekniken frbttras? Jonatan Lundin 10. Individuell handledning i uppsatsskrivande p Engelska A Donald MacQueen 11. Skrivfrmgan i fokus - om skrivkurser fr studenter p naturvetenskapliga och tekniska program Siv Strmquist vriga bidrag 12. Kommunikationstrning p SESAM-kursen Gunnar Almkvist 13. Vga - vinn! Kommunikation kring det sjlvstndiga arbetet ke Eriksson och Margareta Hgberg 14. Kommunikationskonst eller konstlad kommunikation? Hugo Fridn och Torleif Bylund Frfattarregister

Bilagor

1. RCKER DET INTE MED FAKTAKUNSKAPER? ELLER KONSTEN ATT KOMMUNICERA! Karin Apelgren, Ann Blckert och Monica Norstrm Det r s trttsamt att inte yttra sig. Oscar Wilde Vad utbildar vi egentligen vra studenter till? I en debattartikel i Dagens Nyheter kunde man fr en tid sedan lsa att storfretagen nskar anstlla trevlig, flexibel och okunnig arbetskraft. Riktigt s illa r det nog knappast, men faktum r att om vi frgar personer aktiva i nringslivet vad de nskar att vra studenter skall kunna nr de kommer till dem efter avslutad universitetsutbildning betonar de ofta kommunikativ frdighet. Naturligtvis anser de flesta att det r viktigt med faktakunskaper, men p den fronten r de flesta studenter vl frsedda enligt avnmarna. Faktum r ocks att inom de flesta omrden sker utvecklingen s snabbt att man hela tiden mste ska och lra nya fakta. P dagens arbetsmarknad blir det allt viktigare att kunna uttrycka sig vl i bde tal och skrift. Det handlar naturligtvis inte bara om att kunna skriva en anskan och att klara anstllningsintervjun, ven om en god kommunikationsfrmga kan vara vl s viktig i detta sammanhang, utan kanske framfrallt om att kunna fungera i en grupp och att kunna frmedla sin kunskap. I de flesta platsannonser i dag pongteras vikten av att den skande kan uttrycka sig vl svl i tal som i skrift: "Du skall ocks kunna uttrycka dig ledigt i tal och skrift" och "och s det vanliga. Du mste ha frmga att kunna kommunicera effektivt och kunna samarbeta." Samtidigt som samhllet utanfr universitetet stller allt hgre krav p studenternas frmga att kunna uttrycka sig, hr man allt oftare inom universitetet kommentaren att studenterna blir allt smre p detta, att de helt enkelt har fr dliga kunskaper med sig frn gymnasiet, framfrallt nr det gller skrivfrmga. Vissa menar ocks att det inte r universitetets sak att trna studenterna i kommunikativ frmga och sprkbehandling, utan att vi enbart skall syssla med mnesmssiga faktakunskaper. andra sidan ligger det ju i allas vrt intresse att vra studenter klarar sig bra p arbets- marknaden och att studenter med examen frn Uppsala universitet har ett gott rykte inte bara nr det gller faktakunskaper. Lite hrdraget kan man kanske sga att hur goda faktakunskaper studenterna n har med sig frn universitetet r de nra nog bortkastade om studenterna inte kan anvnda dem p grund av bristande frmga att kommunicera. Med detta som bakgrund kan vi nog alla enas om att det r viktigt att vra studenter bibringas en god kommunikativ frmga i sin utbildning. Sedan kan naturligtvis formerna fr hur detta grs p bsta stt skifta mellan olika kurser och olika mnesomrden. K o m m u n i k a t i v f r m g a Vad innebr en god kommunikativ frmga? Naturligtvis handlar det om att kunna uttrycka sig svl i tal som i skrift, men det rcker oftast inte med att kunna uttrycka sig korrekt utan vanligen r det ett budskap som skall frmedlas. Det gller allts att vcka ett intresse och att frmedla budskapet p ett sdant stt att det r begripligt fr mottagaren. Fr att kunna gra detta krvs bde ett bra sprk och ett engagemang fr uppgiften. Bde fr att skriva vl och fr att kunna tala vl krvs svl knnedom om regelverk som praktisk trning. Kontinuerlig trning r ett nyckelord i detta sammanhang och det r hr vi som arbeter med studenter p olika niver p universitetet kan gra en stor insats genom att erbjuda studenterna denna trningsmjlighet och pongtera sprkets betydelse. I trningen ligger ocks att skapa ett klimat dr studenterna vgar sig fram bde fr muntlig framstllning och fr skrivande. Kraftig rampfeber eller tminstone viss nervositet fr att tala infr andra r inte alls ovanligt och det r kanske inte alltid heller helt ovlkommet fr att gra en s bra prestation som mjligt, men miljn mste vara sdan att alla knner att de vgar ta tillfllet i akt att trna. Det frekommer att studenter vljer kurser efter hur mycket muntlig framstllning de innehller, allt fr att undvika att behva tala infr andra. I samband med mnga enskilda arbeten och examensarbeten frutstts att studenten p egen hand formulerar en upp-sats som sedan skall bedmas p ngot stt. Fr mnga r det hr jobbigt och fr en del r det ett s

pass stort hinder att de fr svrt att slutfra sin utbildning. Det gller allts att f vra studenter svl att "vga tala" som att "vga skriva". V a d g r s o c h v a d k a n v i g r a ? P mnga utbildningar och kurser vid Uppsala universitet grs redan en hel del fr att trna och frbttra studenternas kommunikativa frmga. Det handlar om allt frn srskilda kurser i skriftlig framstllning och kurser i att "vga tala" till pedagogik och undervisning dr vikten av muntlig och skriftlig framstllning betonas. Mycket av det som grs sker ofta lite i skymundan och kommer drfr inte att fungera som den idbank det skulle kunna vara fr oss andra. Tanken med detta minisymposium om "Konsten att kommunicera" var att tminstone under en eftermiddag stta studenternas kommu- nikationsfrmga i centrum och att drigenom kunna sprida en del av alla de goda ider som finns. Vi menar ocks att det inte bara r lrare som har ett ansvar nr det gller hur studenterna uttrycker sig, utan dr kan vi alla som kommer i kontakt med studenterna hjlpas t bl. a. genom att visa att vi menar allvar med att en god kommunikationsfrmga r viktig. Minisymposiet "Konsten att kommunicera" arrangerades av Enheten fr utveckling och utvrdering i samarbete med Institutionen fr nordiska sprk, Studenthlsan och Studerandebyrn. Programmet (bilaga I 1-2) r sammansatt fr att belysa ngra exempel p vad som grs p universitetet p olika niver och inom olika mnesomrden. Likas tycker vi att det r viktigt att veta vad studenterna egentligen har med sig frn gymnasieskolan och vad potentiella arbetsgivare kan komma att stlla fr krav. Vr frhoppning r att alla fick med sig ngra ider frn den hr eftermiddagen och kanske fr ngra ytterligare ider genom den hr rapporten om vad som kan gras nr det gller att frbttra vra studenters kommunikativa frmga och drigenom gra dem n mer attraktiva p arbetsmarknaden.