En pamflett

om skolan
och samhället.
Utgiven av SUF·
Stockholms
skolgrupp 1997.
, ,
I

vA. MF/N NERR.F, MEN I
MAMMA HAT /IVTYG
G-ESkR/VIT
Samhället
r ,
Först några påståenden:
* Den svenska skolan är rasistisk och
kvi n noförtryckande
* Den 'delar för all framtid upp eleverna i de som
bestämmer och de som lyder
* I stället för att ge en helhetssyn på kunskap
tvingar den fram faktapluggande
* Den dödar självständigt tänkande, samarbete
och opposition
* Den svenska skolan fyller helt enkelt sin funk-
tion i ett kapitalistiskt, rasistiskt och sexistiskt
samhälle!
Skola. Bara namnet får en att
tänka på mögliga korridorer,
enväldiga lärare, grön potatis,
mobbning, trasiga böcker, sega
lektioner, långa dagar ...
Hur kunde det bli så? Hur
kunde det som är något av det
bästa med människan - att vi
tycker om att lära oss en massa
saker - bli förknippat med tristess
2
och ångest? Att vårt fullkomligt
självklara intresse för omvärlden,
för hur saker och ting hänger
ihop, för att lära oss praktiska
saker - alltså för kunskap -
måste läras in på ett sätt som
nästan ingen tycker är intressant?
Att skolan i själva verket dödar
kunskap, i stället för att ge kun-
skap?
EN
AKEtrJOKO VAR'
SOOO /lit B/lED
DCH 6000M
FöRArT INHÄN6NA
KÖPTE HAN
6rOLPA/(,SOM SkULLE
pl.Aa/(AS 20M
HUll MÅ'N6A",
KCPTc
Skolan' i historien
industrialismen slog igenom
tvingades folk in till städer öeh
Egentligeng$.r det inte att tala bruksorter för att jobba i fabriker.
skolan utan att se på hur den Detta skapade en massa orolig-
hänger ihop med samhä"et i :" ; heter, för ingen flyttade
övrigt. Därför följande lilla historie- ' Samtidigt kom nya socialistiska
lektion: läror som sa att alla var lika
För länge sedan var det bara mycket värda - låt inte prästen
överklassen sQm kunde skicka och brukspatron bestämma över
sina barn till skolan. Kunskap dig! I denna omställning införde
ansågs farligt för vanligt folk. Om staten folkskolan och skolplikten.
de fattade hur världen hängde Syftet var inte att lära ut praktis-
ihop kanske de skulle ifrågasätta ka saker, utan att behålla kontfol-
kyrkan och staten och kanske till len över folket, trots de oroliga·-1l
och med största enväldet? tiderna och de nya "farliga" läror-
På den tiden lärde människorna na. Därför fick de lära sig att
sig sitt yrke av äldre från samma frukta Gud och Konungen, och att
samhällsklass, i stället för i sko- om man inte gör läxan eller lyder
lan. Skomakaren lärde ut sina läraren får man stryk eller får
kunskaper till sin son eller en ställa sig i skamvrån. Målet var
lärling, döttrarna lärde sig hushål- helt enkelt lojala samhällsmedbor-
lets alla bestyr och sitt yrke av gare.
äldre kvinnor. Det gick bra, efter- Först senare, när industriaIis-
som tekniken och vetenskapen men nått längre och "välfärdssta-
inte var så utvecklad. ten" började byggas ut, började
Men sedan hände en massa skolan användas för att ge barnen
saker. När kapitalismen och kunskaper och färdigheter. Det
4
blev nödvändigt, arbets-
uppgifterna i samhället blev allt
mer komplicerade.
På 60-talet exploderade utbild-
ningsväsendet. Nya gymnasie-
skolor växte upp som svampar ur
jorden, och väldigt många - även
arbetarbarn - sökte sig till univer-
sitet och högskolor. Industrin gick
för högvarv, och samtidigt bygg-
des den offentliga sektorn -
sjukhus, dagis, socialtjänsten,
bibliotek etc - ut allt snabbare.
Det förutsatte att även kvinnor i
alla samhällsklasser fick viss
utbildning, eftersom det var de
som skulle jobba där i den offe'nt-
liga sektorn. ,.
Men sedan kom 70-talet. Det
blev oljekris, arbetslöshet, sparpa-
ket. .. Och antalet studerande
sluta att öka. Klassamhället har
sedan dess blivit allt tydligare.
Rika har blivit rikare, fattiga fatti-
gare. Vissa bostadsområden blir
allt lyxigare, medan andra 'förtål-
ler. Och/samma sak i skolan - det
har blivit ännu tydligare vilka
SKolor som är "fina", och vilka
som är slumrniga.
Det märks också oerhört tydligt
i vilka som slås ut av skolan och
vilka som klarar elddopet och
pluggar vidare: Bara sju procent
av barnen till outbildade läser vid
universitetet, medan 45 procent
av barnen till högre tjänstemän
gör det. Precis som i det gamla
klassamhället gäller i det nya: Tro
inte att du kan bli något...
!
Dagen's makthavare ser, precis
som alltid förr, helt enkelt till att de
får den skola de vill ha. Och det
beror på att skolan är ett av de
viktigaste redskapen de har!
-,
Kapitalism
Men innan vi går in på vad vi
tycker om dagens skola, och mer
om vilken funktion den spelar för
dagens makthavare, måste vi
berätta lite om hur vi tycker att
dagens samhälle fungerar över
6
huvud taget. Även om det blir lite listerna som ytterst skapar lagar-
kortfattat och förenklat här, hop- na.
pas vi att ni fattar poängen. Förutom att kapitalisterna är
Som vi sa i början lever vi i ett överrepresenterade i riksdagen,
kapitalistiskt, rasistiskt och sexis- är Sveriges demokrati inte särskilt
tiskt samhälle. utvecklad. Vi kan bara rösta vart
Kapitalism är det ekonomiska fjärde år om vilka som ska sitta i
system som idag finns över hela vissa politiska församlingar, men
världen. Enligt kapitalismen har vi kan till exempel inte rösta på
de som äger rätt att göra vad de I vem som ska leda företaget vi
vill med sin egendom (så länge de arbetar på. Vi har ingen ekono-
inte bryter mot lagen ... ). Det är misk demokrati, trots att "alla"
därför kapitalisterna (= de som nuförtiden säger att ekonomin är
harmycket pengar genom att det viktigaste av allt, och trots att
spekulera och äga i stället ·för att de i nästa. andetag säger att vi
arbeta) i dag får suga ut sina lever i en demokrati.
i,_Aställda. Det är därför de 'får
ner naturen med sina
fabriker. Det är därför deras egna
rikedomar växer på hög, medan
andra svälter ihjäl.
Kapitalisternas verksamhet har
nämligen bara ett syfte - att tjäna
!?å mycket pengar som möjligt.
.. I vårt samhälle betyder pengar
makt. Rika har mer makt än
fattiga. Detta gäller på alla områ-
de[l : Rika äger tidningar, radio-
och TV-stationer, opinionsinstitut.
De har "viktiga" poster i samhället
- politiker, företagsledare, jurister,
ekonomer, journalister, militärer ...
De sitter i riksdagen, och företrä-
der där sina kapitalistiska kompi-
sar. Så även om kapitalisterna
. måste hålla sig innanför lagens
o,. (långt ifrån alla gör
visserligen det) är det inget stort
problem - det är nämligen kapita-
6
Politiker/staten
Förutom kapitalisterna är natur-
ligtvis också politiker makthavare.
Men vi tycker inte att man ska
överdriva deras makt. I alla stora
frågor är politiker - oavsett parti -
bakbundna av kapitalisterna.
Politikernas främsta uppgift är att
skapa gynnsamma lagar och
villkor för kapitalisterna. Men de
måste också medla mellan kapita-
listerna och den utsugna majorite-
ten av befolkningen. För om vi får
det för fattigt och eländigt är
chansen större att vi gör uppror.
Politikerna bestämmer över
staten, som består av "mjuka"
institutioner som skola, sjukvård
och socialkontor, och "hårda" -
institutioner som polis och militär.
Egentligen fyller båda sorternas
institutioneJ samma syfte, att hålla
de utsugl)a på plats och se till att
de jobbar ordentligt, men den ena
sorten är förebyggande och den
andra sätts in i nödfall. Om folket
gör uppror, kallas "de hårda" in för
att slå ner folket.
Sexism
.,
Men förutom kapitalister och
· ,det andr'å typer av
makt och
· Når 'vi sage(,att är
;':sexistiskt, 'menar vi att det över
ali(finns ett förtryck mot kvinnor.
· 'O'rdet har ingenting med sex att
göra, utan syftar på engelskan,
där sex = kön. Sexism är alltså
förtryck grundat på könstillhörig-
het.
Från spädbarnsåldern behand-
las flickor och pojkar olika. Om
lilla Lisa sitter och gråter: "Oj, hur
känns det lilla gumman". Om lille
Alfredo:"Men inte ska väl du sitta
här och gråta som en liten flicka!"
Kvinnor ska vara svaga, män
ska vara starka, det får vi lära oss
från början. Och på samma sätt
ska flickor vara snälla, pojkar
busiga, flickor koncentrerade,
pojkar starka, flickor har dockor,
pojkar bilar... Dessutom straffas
den som beter sig "fel". Alla ska
bankas in i normen. Det här sitter
så djupt att det inte behövs några
lagar som stiftar om det, bara
genom vuxnas tillrättavisanden
tJf.-.". , ....
och andra barns ret och mobb-
ning vet vi vad som är "rätt" och
!',fel" .
.... ' Det präglar oss för hela livet,
och kvinnors underordning fort-
sätter i skolan, på arbetsmarkna-
den, i familjen ...
, På ett sätt .kan man därför säga
att alla män är makthavare -
åtminstone i förhållande till kvin-
=:. nor.' Det behöver självklart inte
betyda att alla män medvetet
' försöker förtrycka kvinnor. Men
hotet hänger över alla kvinnor.
Från låg ålder får tjejer stå ut med
sexuella "skämt", trakasserier, hot
om våld, incest eller våldtäkt.
Du tror kanske att det är ex-
tremfall, men så är det inte. Det är
mycket vanligare än man tror, och
dessutom, även om en tjej inte
själv drabbas ;direkt vet hon att
hon kan drabbas.
Visste du att det sker en våld-
täkt i Sverige var 20:e minut, eller
att en kvinna misshandlas till döds
varje vecka aven man?
För att hålla kvinnor på plats
finns också bland annat porren.
Det är en hel industri, en av
världens största faktiskt. I porren
förmedlas en kvinnobild som
ingen kvinna kan identifiera sig
med, en kvinna som hela tiden är
sexuellt tillgänglig och helt under-
ordnar sig mannens vilja och
makt. Det finns klara samband
mellan porr och övergrepp på
kvinnor.
7
Rasism
Sverige är ett mång kulturellt
saJllhälle. Det är jävligt häftigt och
tillför en massa till vårt samhälle.
innebär det naturligtvis
en och annan konflikt mellan
människor med olika bakgrunder.
De människor som flyttat till
Sverige och deras barn kallas
invandrare. De är självfallet ingen
enhetlig grupp, de består ju av
människor från hela världen, från
olika kulturer och samhällsklas-
ser. De har också olika förutsätt:.
ningar att klara sig i Sverige, och
behandlas på olika sätt av
svenskar - men ändå, vissa
generella drag kan man se, och .
det beror ju mest på att de be-
handlas som en ganska enhetlig
grupp här.
Trots att invandrare har en
massa erfarenheter som inte
"svenskar" har, och trots att de
ofta är (minst) tvåspråkiga diskri-
mineras många av dem i arbetsli-
vet, i skolan och i samhället i
stort.
Detta grundläggs redan i sko-
lan, där invandrare eller barn till
invandrare i genomsnitt får sämre
betyg och slutar skolan tidigare än
andra svenskar.
Över allt möter människor från
andra kulturer än den svenska
eller västeuropeiska, eller med ett
annat utseende än svenskar,
särskilda svårigheter, diskrimine-
8
. 'ib
ring och övergrepp. I Sverige lär ·.
vi oss att den svenska kulturen är
normal, medan alla '
konstiga. På så vis har alla inföd-
da svenskar ett maktövertag över
alla invandrare här, även om alla
infödda inte är rasister eller emot
invandring.
Förutom allt våld från fascister
och rasister finns det andra for-
mer av rasism. Vi lär oss att se
det som självklart att svenska
företag har rätt att utnyttja natur-
resurser och arbetskraft i fattigare
länder. Och när fattiga. eller för-
tryckta människor flyr till $verige
för att överleva, kastar vi ut dem
ur landet. Om de över huvud taget
släpps in, förstås. Det är helt klart
olika former av rasism, som den
svenska "antirasistiska" regering-
en står för.
Och i sitt dagliga liv - i och
utanför skolan - får de lära sig sitt
"rätta värde": "svartskalle", "åk
hem", "du hör inte hit". Eller bara
lära sig vad som är "normalt" - i
alla barnböcker är barnen "vita",
och TV-program från resten av
världen handlar om svtiltande
afrikaner, fanatiska araber, prosti-
tuerade asiater, och så vidare.
Det finns fler liknande maktför-
hållanden, fler grupper som är
underordnade därför att de inte
anses vara "normala". Till exem-
pel homo- eller bisexuella, fysiskt
eller psykiskt handikappade och
så vidare.
,sAMMA SAK :MYCKEr
BlAHA, BLAHA MEN
I J t I ~ N TKAlKeR.
HAR I LANOET'
Ungförtryck
När vi pratar om makt, menar vi
inte att det är så enkelt som att
makten upprätthålls och lever
vidare genom att makthavarna
har tillgång till kulor och gevär.
Nej, makten är mer komplice-
rad än så. Dess ideologi, alltså
tankesätt, kommer till uttryck över
allt - i massmedia, hos politiker-
na, i skolundervisningen, i reklam,
i filmer och så vidare. Den finns till
och med inom oss - vi bär alla
med oss makthavarnas ideologi i
våra värderingar och vårt beteen-
de. Därför är makten så svår att
komma åt.
De: flesta av våra värderingar
formas när vi blir små. Det är när
vi är unga som vi formas och blir
till dem vi blir. Och för att vi ska bli
till dem som makthavarna vill att
vi ska bli, måste vi formas på
"rätt" sätt. Det är en viktig anled-
ning till att staten kostar på alla
medborgare minst nio år i skolan!
För att indoktrineringen ska
kunna fungera bra finns det något
vi kallar ungförtryck. Det betyder
att alla upp till en viss ålder är
utsatta för diskriminering.
När vi är unga gör vi motstånd
mot allt förtryck vi blir utsatta för.
Men eftersom hela samhället vi
lever i är förtryckande, blir vårt
motstånd effektivt bekämpat. En
rad härskartekniker används mot
oss:
Vi förlöjligas, blir härmade och
gullade med och blir inte tagna på
allvar.
Vi undanhålls information,
ingen tror att vi är kapabla att
förstå viktiga saker och göra
saker själva.
Vi osynliggörs, vuxna vänder
sig till andra vuxna i vår närhet
och räknar oss inte som fullstän-
diga individer.
Vi utsätts för våld och hot om
våld, vi blir slagna, utsatta för
9
incest och hotas ("vänta bara tills förträffliga och demokratiska i en
pappa kommer hem") och våra ," propositionsordning. Särskilfdm
gränser för vad folk får göra med' " ,man inte vet vad man ska använ-
våra kroppar respekteras inte. "dakunskapen till.
Vi dubbelbestraffas, om vi Än-då är det mest sånt man får
". '.'
frågar om saker vi vill veta mer , "\ <:.""
om hånas vi ("Ha, ha din tokstolle, det på det sättet?
hur kunde du tro nåt sånt?") men -< Självklart intebF
om vi bara leker istället får vi hÖra på att det är så,
att vi är efterblivna och "barnsli- medan de allra flesta förlorar.
ga". Aterigen handlar det om skolans
Vi splittras, vi får lära oss att roll fsamhället. Vilka är det som
konkurrera med varandra i stället har makten över skolan?
för att samarbeta. Här spelar Jo de som har makten över
skolan med dess betygssystem samhället. .. '
en viktig roll. Vilka är det som tjänar på att
I stället ska självfallet alla unga många gör skitjobb för en taskig
behandlas med respekt och'" lön1 '. Ii'''-, '" "
tillåtas upptäcka världen själva, ' Jo de som har makten över
utan ständiga tillrättavisningar samhället.'" ': '
från vuxenvärlden, men naturligt- Vilka skulle forlora på att vanIi-
vis med hjälp från äldre! ga människor fick lära sig att
Demokrati?
Så ser det ut i samhället i stort. I
början av texten skrev vi att den
gamla överklassen trodde att det
skulle bli uppror om alla fick
utbildning. Men trots att nästan
alla går i skolan i åtminstone nio
år blev det alltså ingen revolution.
Kunskap visade sig inte vara så
farlig. Eller?
Det beror kanske på vad man
menar med kunskap. Att kunna
rabbla Hallands åar och räkna
med procent är inte farligt för
makten. Inte heller att förstå det
10
ställa såna här frågor, lära sig att
motstånd lönar sig, att det går att
förändra samhället - att vi vanliga
ma'nniskor också kan ta en massa
makt?
Jo de som har'makten öv'er
samhället! !.,/
'Och den allra farligaste fragan
är kanske' den vi ställde tidigare:
Vem är det egentligen som har
makten över samhället?
I skolan får vi lära oss att vi
lever i en demokrati, det vill säga
folkstyre. Men så enkelt är det
inte. Vi får välja våra representan-
ter till kommuner, landsting och
riksdag. Men egentligen - vilka
representerar representanterna?
De sitter i riksdagen, långt från
vanliga människor, men omgivna
av ekonomer, företagare och
lobbyister för en massa särintres-
sen som ständigt mutar dem med
middagar och åsikter som gynnar
deras intressen.
Men hallå - det var ju oss ni
skulle representera!
All makt korrumperar! är ett
gammalt anarkistiskt slagord.
Även om man ger den allra finas-
te idealisten en massa makt,
han/hon. att korrumperas.
Därför är vi emot representa-
tion, så långt det går. I stället ska
alla som berörs av ett beslut
kunna vara med och fatta det.
Alla är överens om att de som
äger företag har mycket makt.
Samtidigt vet alla att chefer inte är
demokratiskt valda. Ändå säger
man att Sverige är demokratiskt!
Skitsnack! säger vi. Naturligtvis
ska alla som jobbar på ett ställe
ha rätt att fatta besluten där, och
det gäller även alla elever och
personal i skolan.
Dessutom är så att nästan alla
som har makt i Sverige är vuxna
vita män. Naturligtvis tar de i
första hand hänsyn till andra
vuxna vita män. " .
Det är därför det ser ut som det
gör idag, med rasism och sexism,
trots alla fina ord från stat och
kapital.
.\!

11
" ,
Skolan
Skolans' funktion
;,':-- .!
Men nu ska vi diskutera skolans
roll i det här förtryckarsamhället.
Kortfattat kanske man kan säga
att skolan i huvudsak fyller tre
funktioner i det här samhället.
En ekonomisk: Skolan ser till att
tillhandahålla den arbetskraft
samhället kräver, samt att hålla
unga borta från arbetsmarknaden
när vi tvingas gå i skolan.
En "insocialiserande": Skolan
ser till att få oss lagom avtrub-
bade, 'fofms·'oss till förtryckare
och förtryckta, till goda konsu-
menter och så vidare.
En f(jrvarande: Skolan tar
nästan all tid för unga. Så att vi till
exempel inte hinner förändra
samhallet och så att vi håller oss
borta från gatorna och det "öv-
riga" samhället, där skolan bara
är en liten isolerad ö.
Skolans roll är alltså att produ-
cera arbetare och tjänstemän åt
staten och kapitalet, samt att föra
vidare alla åsikter man "ska" ha,
eller som på senare år, lära oss
nya - att vi lever i en demokrati,
att det är rättvist att vissa är rika
och andra fattiga (eller att det
åtminstone inte går att göra
någonting åt), att det är "naturligt"
att kvinnor är hemma med barnen
och inte gör karriär och så vidare.
Aterigen: makthavarna ser till
att de får den skola de vill ha.
Och hur märks· det i skolan?
För att anpassa oss till dugliga
arbetare måste vi komma i tid på
morgnarna, och ha rast endast
när det står på schemat. Schemat
får vi förstås inte heller bestämma
själva, varken lektionsordning ·
eller tider. Ofta får vi flera håltim- ··
mar när vi inte har just nåt att
göra, eftersom skolmiljön är helt
ostimuierande.
Krossa pluggskolan!
Men det tyngsta kapitlet är ändå
undervisningen. Det är en enorm
process av undanhållande av
information. Vi får visserligen
information, men vi fås att tro att
det vi lär oss är Sant och Rätt och
att vi inget annat behöver veta.
Vi får lära oss att kapitalismen,
eller "marknadsekonomin", är
överlägsen socialismen (Observe-
ra att vi inte har något till övers för
de diktatoriska systemen i före
detta öststaterna - men det är
faktiskt inte den enda formen av
socialism!).
I historieundervisningen lär vi
oss mest om gamla kungar, i
stället för till exempel den ständi-
ga kamp mot överheter som trots
allt förts i tusentals år. Vi lär oss
om en massa gubbar och vad det
gjort, men nästan ingenting om
hur kvinnor levde, eller för den
delen om insatser som enskilda
kvinnor gjort .
. Vi lär oss en massa om Sverige
13
och väst, men nästan ingenting
om resten av världen.
Vi får läsa om hur Europas
kolonialstater sög ut Afrika, Asien
och Sydamerika för hund,rata,ts
sedan, men inte att utsLJgningen '
fortsätter och är ,ä'n
någonsin. . ',; ,
Vad vi däremot inte får lära oss
i skolan är till exempelhur sam-
hället egentligen fungerar, varför
världen ser ut som den gör och
hULmänniskor i alla tider har
kämpat för en bättre värld.
Och så vidare. Men det är inte
bara det vi lär oss som är ett
problem, utan också hur vi lär oss
det, om vi nu gör det vill säga.
Informationen lärs ut på ett tråkigt
sätt och ofta används ett språk vi
har svårt att förstå. Undervisning-
en utgår fortfarande oftast från
katedern. En lärare står och
mässar i timmar inför elever som
tvingas lyssna. Man får bara en
bok att läsa, inga alternativ, ingen
egen kunskapsinhämtning. Här
finns bara en sanning. Vi får
sällan tid att tänka efter själva och
att diskutera med våra klass kom-
pisar.
Eftersom skolorna har så lite
pengar får vi böcker som är
gjorda av olika företag, som ser
en bra chans att prångla ut det de
-tjänar på i längden. Dagstidningar
används också allt flitigare i ,.
undervisningen, och även de är
ägda av rika, vuxna, vita män och
14
"...-,.-"
förmedlar således deras världs-
bild.
Ä ven praktiska ämnen fyller en
funktion för förtryckarsamhället.
På gympan lär vi oss tävla och
konkurrera. På musiken får tjejer
sjunga pipigt och män dovt,
fastän det inte är någon större
våra register. På
hemkunsKapen lär vi oss att det
är självklärt att äta kött.
Allt det här utsätts unga för, dag
efter dag, år efter år, i en miljö
som oftast är skadlig för oss:
hårda stolar, låga bänkar, asbest,
damm och mögel, dålig skolmat.
Och måttet på att vi "lärt" oss,
är hur vi klarar av proven. Skol-
systemet försöker påstå kunskap
kan mätas hur enkelt som helst.
Det är bara att göra ett litet prov
som läraren kan räkna ihop och
poängsätta. Men det enda som
kan mätas på det sättet, är förmå-
gan att rapa fakta. Vilket år sköts
Gustaf III? Vad heter Bulgariens
huvudstad? Hur många äpplen
finns i Lisas korg om ... ?
Men hur mäter man diskussio-
ner, ifrågasättanden, opposition ...
Stoppa betygshetsen!
En stor bov i dramat är naturligtvis
det här med betyg.
En del tycker att betyg behövs
som en morot - men säger aldrig
att det snarare fungerar som
piska. Om skolan var lite roligare,
skulle väl dessutom själva kun-
skapstörsten vara morot nog!
En del tycker att betyg behövs
för att göra uttagningar till gymna-
sie- och högskolor - men säger
aldrig vilka som väljs ut, nämligen
medelklassens barn i mycket
högre grad än arbetarklassens!
Dessutom; varför göra uttagning-
ar över huvud taget? Varför ska
bara de som är "duktiga"'få ,tili-
gång till trygga jobb, bra löner och
frihet i arbetet? - .
En del tycker att flit bör löna sig
- men tydligen inte kreativitet,
ifrågasättande eller helhetsförstå-
ende, för det går inte att mäta i
betyg.
Betygen är bara ett mått på hur
väl vi står ut med, och kan ta in,
en trist lärares malande timme ut
och timme in, och hur bra vi kan
memorera vad som står i en trist
bok. För att sedan under hård
stress (prov) hosta upp skiten på
ett papper
Betygssystemet fungerar som
en cynisk vattendelare. Elever
som har utbildade föräldrar har
självfallet lättare att få bra betyg.
Hemma får de ofta lära sig att
hon/han är duktig, flitig, ordnings-
sam och så vidare. De har hört
det akademiska 'språket. Det är
självklart att de ska "bli" något, -
och den eleven kommer sannolikt
att få bra betyg och "Iyckas"-
åtminstone om inte personen är
invandrare eller kvinna.
Elever som har föräldrar som
själv blev dåligt behandlade i
skolan, som minns skolan med
avsky och hyser misstro (ofta
med rätta) mot utbildade männis-
kor, de kommer antagligen att
skita i skolan alternativt ha myck-
et svårare att få bra betyg, och
sannolikt sluta skolan efter en
yrkesutbildning.
Och de som inte klarar pres-
sen, konkurrensen, de som inte
"lyckas" ... De knäcks naturligtvis.
"Dum", "trög", "klarar inte plug'"
get", "sämst i klassen". Det själv-
förtroende som klarar såna omdö-
men finns inte. Här sker utgall-
ringen. Den personen kommer att
få finna sig i det sämsta jobben,
ta skit av cheferna, eller bli ar-
betslös: "Man får ju skylla sig
själv".
Men vadå, skolan är ju till för att
gynna borgarklassen, och miss-
gynna arbetarklassen! Vid varje
val, från grundskolan och framåt,
sorteras en mycket större del
16
arbetarbarn än akademikerbarn in
i de fållor som försvårar för dem
att skaffa en hög utbildning. På så
vis bevarar och återskapar skolan
klassamhället.
Eftersom nu vissa elever har
det sämre förspänt än an,dra,
borde väl samarbete vara bra. Att
eleverna hjälper'varandra. Men
det är snudd på omöjligt med "
dagens betygssystem. Vadå
grupparbete, när man ändå får
betyg - individuellt! Redan från
början lär vi oss att konkurrera
med varandra, i stället för att '
samarbeta. Alla kan ju inte få
MVG ... Eller?
Så först när pluggskolan, med ', _
prov och betyg, är",j(rossad, blir ·
det möjligt att kunna lära sig
något av värde där.
Den rasistiska skolan
Alla rasistiska och fascistiska
övergrepp i Sverige har lett-till att
kampanjer mot rasism har startats
i många skolor. Det är naturligtvis
bra, men man kan faktiskt säga
att skolan fungerar på ett rasis.,
tiskt sätt ändå.
Som vi sa tidigare, får invandra-
re eller barn till invandrare i ge-
nomsnitt sämre betyg och slutar
skolan tidigare än andra svenskar.
Mycket handlar det om ett klass-
problem; invandrarna är ju den _
-. ' nya "underklassen", som ska ta
skitjobben, och behandlas däref-
18
ter, vilket självfallet skapar pro-
blem.
Och precis som i samhället i
stort, är det "normala" fortfarande
ett vitt och svenskt barn. . ,
Vi tycker att i en rättvis skola så
hjälper man varandra. Har någon
svårt med något, får den extra
hjälp. Är någon intresserad av
något särskilt, eller har särskilda
kunskaper, får den utveckla det.
Men så är det sällan. Och ännu
värre har det blivit på senare år,
med alla nedskärningar, som
drabbar stödundervisning, hem-
språksundervisning och så vidare.
I en "skola för alla", som det så
fint heter, ska alla ges samma
ctl?rs till utbildnin,g. Men om inte
"alla" g'es samma chans, bara för
att de eller deras ä,f .
födda i ett annat land; .'" .
rasism! ,I, , '
. ;
Den sexistiska skolan
Tjejer har i genomsnitt bättre
betyg än killar. Jaha, innebär det
då att tjejer behandlas bättre av
skolsystemet än killar?
Tänk efter ett slag.
Skolan, som den ser ut i dag,
belönar flit, lydnad, disciplin -
precis de egenskaper som "bra"
samhällsmedborgare ska ha
enligt de styrande. Tjejerna i
klassen är oftast uppfostrade till
att vara just flitiga, tysta, lydiga ...
Killarna agerar utåt, om de får
dåliga betyg hävdar de sig kanske
på andra sätt - genom att vara
roligast, starkast, snabbast.
Tjejerna sitter kvar, tysta (un-
dantag finns naturligtvis alltid!).
Snarare är det så att de är mest
förtryckta av alla.
Om man dessutom tänker på
vad vi sa tidigare, om hur olika
tjejer och killar uppfostras, och
om hot och våld mot kvinnor, är
det inte undra på att många sitter
tysta längst bak i klassen. .
Alla undersökningar visar att
undervisningen i vanliga klassrum
nästan helt ägnas åt killarna. De
pratar högst och längst på lektio-
nerna, och lärarna riktar sig mest
till Visste du att tjejernas
betyg har visat sig höjas betydligt
om man separerat klasser efter
kön?
Om tjejerna är "dåliga" och
okoncentrerade i skolan får de
inte alls lika mycket stöd som en
kille i samma situation.
Och även om tjejerna under
skolan är "duktiga" och får bättre
betyg i genomsnitt, värderas
deras kunskap ändå lägre när de
sedan kommer ut i arbetslivet.
Där fortsätter trakasserierna, och
de kommer att få sämre jobb med
sämre lön.
Skolplikt
Alla i Sverige omfattas av skolla-
gen och måste mellan 7 och 15
års ålder gå i skolan. Eftersom
det i praktiken är omöjligt att
försörja sig därefter är vi dessut-
om tvingade att gå i skolan 3 år
till . Vi tillbringar under 12 år den
största delen av vår vakna tid i .
skolan, och den upptar en stor del
av vår "fri" -tid, eftersom vi får
läxor att göra hemma. Alla vuxna
har också gått i skolan när de var
unga. Detta gör skolan till en stor
maktfaktor.
Som vi sa tidigare, är skolans
uppgift att skapa lydiga samhälls-
medborgare och att sortera ut
"duktiga" och Skolan
skulle inte vara så effektiv på det,
om den var frivillig. Ärligt talat-
hur många sitter frivilligt i skolan
mellan åtta och fyra som det ser
ut idag? Skolplikten gör att skolan
inte behöver anstränga sig särskilt
mycket för att få dit eleverna. De
"måste" ju komma.
Det är viktigt att veta att skolan
också fungerar som en förva-
ringsplats för unga. Vi "måste"
vara där, eftersom våra föräldrar
är ute i produktionen, och unga
inte anses kunna ta hand om sig
själva. Och även senare; närvi
inte "måste" vara där, finns det ju
ändå inga jobb att få för ungdo-
mar, förutom på McDonalds.
Därför hittar de på att vi lär oss
saker i skolan. Och visst, på nio
år lyckas vi väl få i oss lite läs-
ning, skrivning och räkning. Men
det mesta och viktigaste sakerna
17
lär vi oss antagligen på de få
timmar vi inte är i skolan. Då finns
det plats för egna erfarenheter,
intressanta samtal med andra,
relationer, tid för bÖcker, tidningar
och annan information som inte
styrs av skolan. För att leva och
leka.
I stället för skolplikt borde
tillgången till undervisning och
studier vara fri, både när man är
ung eller gammal.
Visste du förresten att skolplik-
ten inte gäller för religionsunder-
visning. Katolska eller islamska
församlingar kan ordna den
istället. Kanske SUF kunde ta
över samhällskunskapen också?!
Splittring
Skolans uppgift är alltså att göra
oss till dugliga samhällsmedbor-
gare. Men för att vi ska gå att
manipulera krävs det att vi lyder
alla som sysslar med det: vuxna,
lärare och annan skolpersonal.
För att hålla oss i schack samar-
betar de väl , lärarna ringer ome-
delbart hem om vi gör något
fuffens, har konferenser om oss
som individer som vi inte får vara
18
med på, och fattar alla beslut om
undervisning och skolmiljö trots
att det är vi som går i skolan. För
att lugna oss finns oftast ett
elevråd, där en representant från
varje klass får fatta vissa mindre
beslut (vilken färg vi ska ha på
matsalsgardinerna etc) och tillåts
tycka saker om vissa större
beslut. Allt för att vilseleda oss
och för att få oss att tycka att det
är rätt att välja representanter att
föra vår talan. Splittringen i skolan
är total. Vi skiljs från våra vänner
när vi delas upp i klasser, inte
efter vad vi kan eller vill lära oss,
utan efter när vi är födda. Klasser-
na splittras på nytt efter mellan-
och högstadiet, och flera måste
byta skola. Loven läggs på olika
veckor runt om i landet (för att
reseföretagen ska tjäna mer
pengar) och vi får svårt att träffa
våra kompisar i resten av landet
och vänden. Vi tvingas konkurrera
om lärarens uppmärksamhet och
bra resultat på läxförhör och prov,
för att i slutändan få bra betyg. Vi
fås att tro att betyg är ett mått på
hur värdefull en person är, eller
åtminstone ett mått på nåns
intelligens.
t· ., . . "
--:f,- ,:,. • ',-:
~ ~ ~ '... >' >:; '.
., .
. Vår syn
på saken
Friskolor då?
Under det nyliberala 80-talet
ifrågasattes det svenska skolsys-
temet kraftigt. Vissa tyckte att
kommunpolitiker, föräldrar och
elever borde få mer inflytande
över skolan, i stället för staten.
Andra tyckte att skolsystemet
behandlade alla för lika, så att
inget spelrum för individen fanns.
Bakom detta vackra tal dolde sig
ofta en vilja från borgarna att
bryta upp från den svenska en-
hetsskolan för att kunna sätta
sina barn i en "finare" skola än
grannens ungar.
1991 las ansvaret för skolan
över från staten till kommunerna.
Men motiveringen var knappast
ökad demokrati, utan för att "ge
incitament till/ .. .! ett vardagligt
rationaliseringsarbete på kommu-
nal nivå". Alltså att spara pengar!
Och "skolpeng" infördes, vilket i
princip betyder att föräldrarna får
en check att betala valfri skola
med.
Detta öppnade för en konkur-
rens mellan olika skolor, som
försökte profilera sig på olika sätt.
Om det finns en del att säga.
Parallellt med allt detta finns
också mer radikala föräldrar och
elever, som ville sätta sina barn i
en annorlunda skola, som inte lika
mycket som de ·vanliga" präglas
av disciplin och stel undervisning.
Vi kan inte som frihetliga socia-
20
lister vara emot att människor får
välja skolform. Det pågår en del
intressanta och frihetliga pedago-
giska experiment i vissa friskolor.
Men samtidigt är det uppenbart
att skolpengen kan fungera som
en subvention av rika människors
privatskolor, och ens föräldrars
plånbok får avgöra hur bra skola
man får gå i.
Segregationen mellan olika
klasser och mellan "svenskar" och
"Invandrare" har ökat den senaste
tiden, vilket hänger i hop med det
nya systemet. Kanske inte så
mycket på att skqlorna får olika
mycket resurser, utan för att
föräldrarna föredrar att barnen går
i samma skola som barn från
deras samhällsklass. I praktiken
blir det då "A-" och "B-"skolor,
med olika mycket "problembarn"
och olika inriktning på undervis-
ningen.
Och i ett samhälle som präglas
av klassojämlikheter, vilka är det
som gynnas av "större frihet"? Jo,
medel- och överklassen. De
hinner bläddra igenom tjocka
kataloger över olika skolor och
välja rätt. be hinner med föräldra-
möten och Hem & Skola. När
segregationen ökar mellan olika
skolor, ökar också skillnaden i
föräldrars engagemang.
Det här är visserligen problem
som är svåra att lösa i dagens
samhälle. Vi tycker att alla ska ha
rätt att fritt välja skolform, men
· -.,,"
idag har inte alla samma rätt. När
alla människor har samma förut-
sättningaJ;,då kan vi tala om
frihet.
"Elevdemokrati"
Under 80- och 90-talet har många '
politiker börjat tala om elevinfly-
tande över skolan. Det är natur-
ligtvis bra, och många lärare,
föräldrar och elever är ärligt
engagerade, för att uppnå sådant.
Nu 1997. försökspro-
jekt, s6m ,går 'ut' kommuner-
na och de vill-;- kan
tillsätta "elevstyreiser" , där el),.; .
majoritet elever, tillsammans med
lärare och rektorer, bestämmer
över vissa saker, som skolans
inriktning, ekonomiska priorite-
ringar och
Vad vi har sett hittills - styrel-
serna har prövats på vissa skolor
- innebär detta inte alis något
ökat inflytande för majoriteten av ,
eleverna.
Till att börja med har.styrelsen
inget inflytande Över undervis-
ningen, eller att bestämma hur
mycket pengar skolan I:>ehöver.
De har inget "arbetsgivaransvar",
det vill säga kan inte säga upp till
exempel fascistoida lärare.
För det andra är inte eleverna i
styrelserna inte särskilt demokra-
tiskt valda. De är utsedda av
elevrådet, som i sin tur är utsedda
av skolklasserna, De flesta elever
har inget inflytande alls över vad
som händer där.
Representanterna i elevstyreI-
sen kommer förmodligen bara att
drillas i att "ta ansvar", som det så
fint heter närman nu för tiden
skär ner och fattar impopulära
beslut. · '
Eftersom de' till 'exempel inte
har någon möjfighet att påverka
till exempel kommunens budget,
kommer·de att ställas inför omöjli-
ga val, som: Vi måste spara så
här mycket, ska vi dra in på den
fria skolmaten eller på hem- l .•
språksundervisningen?
Vi vägrar att rätta in oss i över-
hetens led! Vi vägrar att ad minis':"
trera politikernas nedskärningar,
även om det kallå's demokrati!
Dessutom är vi emot att utse
representanter som ska ha "infly-
tande" och "ansvar" över oss
andra. De får snart egna privile-
gier att bevaka. I stället ska alla
som omfattas av ett beslut ha räte ,.
att fatta det - alla elever, lärare
och övrig skolpersonal. I klass-
rummen, i'skolan och i samhället i
sin helhet. Då kan man snacka
om att skolan "ska fostra till
demokrati och ansvarstagande", '
som det så fint står i skollagen!
Elevorganisationen?
Som anarkosyndikalister anser vi
självfallet att elevfackligt arbete är
väldigt viktigt. Men när det gäller
21
fackligt arbete på arbetsplatser,
bröt vi syndikalister i Sverige
redan 1910 med den socialdemo-
kratiska fackföreningsrörelsen LO
och bildade SAC, Sveriges Arbe-
tares Centralorganisation. Orsa-
kerna var och är många.
LO är reformistiskt, SAC revolu-
tionärt.
LO är toppstyrt, SAC direktde-
mokratiskt ..
LO förhandlar med staten, SAC
är en kamporganisation.
Av samma anledningar har vi
problem med Elevorganisationen
(trots allt är den det enda skol-
facket värt namnet i nuläget).
Den inser inte att en bra skola
"' förutsätter ett radikalt brott med
förtrycken i hela samhället.
Det gör SUF.
Elevorganisationen verkar för
representationsskap och fungerar
toppstyrt, det vill säga utser en
styrelse som sedan fattar beslut
över medlemmarnas huvuden.
SUF verkar istället för direktde-
mokratiska beslutsformer -
stormöten eller federalism - i
skolan, bostadsområdet, på
arbetsplatsen, och i skolan. Hos
oss väger allas röster lika tungt,
och vi bekämpar aktivt förtryckan-
de förhållanden utom såväl som
inom organisationen.
Elevorganisationen försöker
uppnå en status av förhandlings-
part i ett hopplöst ojämlikt förhål-
lande - mot staten och kapitalet.
22
SUF uppmanar till kamp och
direkt aktion för att uppnå allt vi
vill!
Kamp mot
nedskärningar
Att det har skurits ned kraftigt i
skolorna de senaste åren har väl
knappast undgått någon. I siffror
innebär det, att perioden 1991-
1995 har antalet elever i skolorna
ökat med sju procent, samtidigt
som de kommunala budgeterna
för grundskolan minskat med 19
procent. Men denna siffra är ofta i
underkant, eftersom många
kommuner ytterligare minskat
anslagen genom att ta ut "mark-
nadshyror" av I vissa
kommuner har hyrorna höjts för
skolorna med flerc:l miljoner, trots
att det i budgeten, ser ut som om
anslagen tilL skolorna är likS stora!
Pengarna tas liksom in bakvägen.
Nedskärningarna har lett till
större klasser och lägre personal-
täthet, att allt fler elever lämnar
grundskolan med stora brister i
utbildningen, och att skillnaden
mellan olika grupper av elever
och mellan olika skolor har ökat.
Den "sociala snedrekryteringen"
har också ökat. Som exempel kan
nämnas att barn vars föräldrar
tillhör socialgrupp ett har sex
gånger större chans att få en
universitetsexamen än arbetar-
barn - bara sju procent av barnen
till "okvalificerade" skaf-
; far sig en högskoieexamen,
medan 4$ procent av barnen från
socialgrupp ett gör det.
Vi tycker inte att skolan' var bra
innan nedskärningarna började.
Men nu är det ju ännu värre! Och
det måste bekämpas. Vi måste få
ett stopp pa plundringen av elever
och skolor,
Vi elever har självklar rätt till
hemspråksundervisning, skolhäl-:
sovård, kuratorer och psykologer,
rimligt stora klasser, bra arbets-
miljö och vettiga fritidsaktiviteter,
fri och god skolmat och tillräckligt
med pengar för att kunna klara
oss som fria människor! Vadå att
Sverige inte har råd - företagen
bokstavligen badar i pengar!
Under 1996 gjorde Sveriges
företag en vinst på fyra gånger så
mycket som hela utbildningsvä-
sendet kostar på ett år!
En bättre värld •••
Först när pluggskolan, med prov,
betyg, enväldiga lärare, konkur-
rens och utslagning är avskaffad
kan man få en "skola för alla" ,
som politikerna så fint brukar kalla
det. Det förutsätter förmodligen
inte mindre än en revolution, men
det är en annan femma .. .
Då kunde man ta vara på unga
människors intressen. Eleverna
skulle styra, tillsammans med
läraren, inte som nu.
Då kunde vi lära oss att det
alltid är segraren som skriver
historien - inte de besegrade. Att
Kvinnor och män, svenskar och
" invandrare, unga och gamla,
homosexuella och heterosexuella,
akademiker och arbetare .. . - är
lika mycket värda.
Då kunde vi lära oss att samar-
beta, att hjälpa varandra istället
för att förtrycka varandra. Som
(,:Jet är nu är lärare och föräldrar
enväldiga, och som en följd av
trycket utifrån mobbar även
eleverna varandra och kan inte
hålla sams. Idag betraktas samar-
bete som något suspekt och hjälp
kallas för fusk!
Då kunde vi lära oss samban-
den mellan alla meningslösa fakta
som vi nu får plugga in var för sig,
och kombinera olika ämnen med
varandra. Till exempel lära oss
studera miljöförstöring i vår när-
miljö. Då får man användning av
kunskaper i biologi, kemi, mate-
matik, samhällskunskap, ekonomi
etc på en gång. Och då skulle vi
dessutom kunna agera utifrån det
vi lärt oss - bojkotta företaget
som skitar ner, ordna en blockad
eller något annat.
Då kunde hjälpa elever-
na att söka kunskap själv, i annat
material än det som läroplanen
föreskriver, I böcker, tidningar, på
internet. '
Som det är nu är man ju inte ett
dyft klokare efter en lektion än
23
innan. Undervisningen tycks gå ut
på att allt egentligen är väldigt
komplicerat och svårt att begripa
för ungdomar som oss.
Men då skulle makthavarna få
veta att kunskap verkligen är
farligt!
Skolan kan bara vara icke-
förtryckande om eleverna själva
förValtar den. Vi ,unga är fullt
kapabla att'tilfsamtnans bestäm-
ma hur var tillvaro ska se ut.
Vi vi kan till exempel bestäm- ..
ma:
* Hur vår skola ska se ut
* Hur vår skolgård ska se ut
* Var vi vill gå i skolan
*När vi vill gå i skolan ~ .
* Vad vi vill lära oss
* ' Hur fort vi vill lära oss saker
* Vem som ska ge oss infor-
m'ation .. '
* Vilken mat vi ska äta
Vi kan själva välja när vi. behö-
ver stöd från vuxna. Egentligen
kan en skola som styrs på det här
sättet knappast kallas skola
24
längre. Det liknar snarare ett
kunskapsförmedlingssystem. Vi
kan säga att vi strävar efter ett
samhälle utan skola! lills vi fått
det så kommer skolan fortsätta
fungera som ett läroverk i för-
tryck.
Vad. ska vi göra
åt eländet?
Ja, vad fan ska vi göra? SUF har
ingen skol politik i vanlig mening.
Vi tänker inte lobba hos regering-
en för ynka reformer, och samti-
digt fungera som en plantskola för
allehanda karriärister som bara
vill klättra på samhällsstegen -
som a l l ~ andra ungdomsförbund
I fungera·r i dag. I stället försöker vi
ta kamp mot det som förtrycker
oss, med de medel vi förfogar
över.
Vi är många som genomskådat
skolan! Kämpa vidare för respekt
och inflytande. Våga lita på andra
OEr vAR
vA6 KASTADE tsOM-
1jJ0I p,,", OCH. W'G
$1()D INrE ur MEO
IRONI,!.!
unga. Stöd varandra.· Tänk inte
bara att du måste härda ut, till-
sammans är vi starka nog att få
som vi vill.
Och en sak är säker - det finns
en miljon saker att göra! Först och
främst tycker vi att du och dina
kompisar ska fortsätta att sätta er
in i politiska frågor, ifrågasätta
lärarnas "objektiva" fakta; · agera
lokalt mot sådant som är fel,
reagera mot eventuella fascister
och sexistiska påhopp på tjejer,
argumentera mot borgarna och så
vidare.
Sedan tycker vi så klart att ni
ska gå med i SUF. Tillsammans är
vi starkare. Om vi kämpar ensam-o
ma, var för sig, knäcks vi bara av
den till synes övermäktiga fien-
den.
Om ni är några stycken, kan ni
bilda en SUF-klubb på er skola,
och tillsammans kämpa. Till
exempel:
* Sprida propaganda och
diskutera med andra elever
* Fixa så SUF/Stoppa rasis-
men/Kvirinofronten eller andra får
hålla på sko-
lan. .
* Ordna en föredragskväll på
ditt plugg om nåt intressant
* Hjälp varann med inläm-
ningsuppgifter och läxor (fuska)
* Uppmana till bojkott av prov
(om ni kan få med er många)
* Stöd tjejer som utsätts för '-o;,
övergrepp
* Bilda ungstödgrupper .
* Kräv att vegetarianer och
veganer får käk med ordentlig
näring i
* Gör en radikal skoltidning
* Kräv att få läsa socialistisk
historieskrivning lika självklart
som borgerlig.
* Sanera skolan från
la fascister (eller låt dem i alla fall
inte stå oemotsagda)
* Hälsa på i varandras plugg
vid till exempel nazitrakasserier
* Sprid er närvaro till närmiljön:
Gör en blockad av den lokala
26
porrbutiken, kämpa för ett själv-
styrt ungdomshus, demonstrera,
sabotera.
... och tusen saker till
Och när vi finns på massor av
skolor runt om i landet är vi en
rejäl styrka, ett hot mot den rå-
dande ordningen. Då kan vi göra
aktioner tillsammans. Kraftiga
demonstrationer så fort regering-
en :får"för sig att skära ner ytterli-
gare. Kampanjer för betygsfri
skola och revolution ... Tills vi alla
kan leva lyckliga i alla våra dagar!
(Bonus för extraintresserade:)
Autonom skolkamp!
SUF är idag i första hand ett
politiskt ungdomsförbund. Vi har
inte särskilt mycket skolfacklig
verksamhet, bara på ett par håll i
landet finns det skolgrupper.
Delvis beror det på att vi inte är så
många än. Med tre personer på
en skola, kan det kännas svårt att
göra något där.
Ändå är det så mycket som
behöver göras för att förverkliga
en bra skola och ett bra samhälle.
Och sin frihet får man inte, den tar
man.
För att vi ska bli starka måste vi
organisera oss. Men när vi organi-
serar oss, får vi inte ge upp de-
mokratin, det lokala självstyret,
spontaniteten - och därmed
underordna oss nya ledare.
Ett sätt att organisera sig på
28
kallas federalism, virket betyder
att grupperna påJokal Divå är
självbestämmande, autonoma,
men att de ändå organrserar sig i
allt större cirklar, upp på nationell
nivå, utan att sätta demokratin ur
spel. Till exempel kan inte alla
medlemmar i en fackförening åka
på en nationell kongress, men
man kan göra så att de som
skickas dit inte får rösta annorlun-
da än vad den lokala klubben
bestämt att de ska göra.
En organisationsform för en
framtida, syndikalistisk elevfack-
förening skulle kunna se ut så
här, vilket är ungefär på samma
sätt som SAC är uppbyggt:
* På skolan finns en skol-
grupp. Den är helt självstyrande,
och beslutar själv vad den vill
göra. Men självklart ställer den
upp på SUF:s gemensamma
stadgar och principförklaring.
* I staden/kommunen finns det
fler skolgrupper. De håller möten
tillsammans, till exempel en gång
i månaden, för att samordna sin
verksamhet. Tillsammans kallas
stadens skolgrupper för till exem-
pel 'Eskilstuna Skolsyndikat. I
området finns dessutom SUF-
klubben, som samlar alla SUF-
are, även de som inte går i sko-
lan.
* Till exempel en gång per år
träffas medlemmar från alla
Skolsyndikat till en kongress, för
att bestämma om gemensamma
angelägenheter. Al/a Sko/syndikat I Sveriges Sko/federationen.
kallas tillsammans för till exempel Då ni. ..
DIREKT®AKTIDN
DES UT AV SYNDIKALISTISKA UNGDOMSFÖRBUNDET
Radikal frihetlig ungdomstidning!
Politik, musik, anarkism, f.mlnlsm,
antlfa, miliökamp, skolkamp ••.
Beställ provnummer (15 kr ink! porto) eller prenumeration (80 kr för sex nummer) på
PG 649967 - 7, Adress: Direkt Aktion, Box 6507, 113 83 Stockholm. E-mail:
direkt,aktion@usa,net Besök vår hemsida: 'NWW.direlctaktion. home, ml.org
r-------------------------.
D JA, JAG VILL VETA MER
OM SUF OCH SYNDIKALIS-
MEN. JAG HETER OCH BOR:
TELEFON:"", .. , ........ .... ............ .
I
PLATS FÖR l.
PORTO
SUF-STOCKHOLM
c/o STOCKHOLMS LS
I
I
I
I
I
I
I
I
BERGSUNDSGATANIO I
I
11737 STOCKHOLM
I
I
. _ - - - - ~ - - - - - - - - - - - - - - - - - - _ .
27
Det här vill Syndikalistiska
Ungdomsförbundet
(utdrag ur SUF:s principförklaring)
S
yndikalistiska Ungdomsför-
bundet (SUF), är en anarko-
syndikalistisk ungdomsrörelse
vars mål är att förverkliga den
frihetliga socialismen. Under
denna övergår produktionsmedlen
i allas ägo och förvaltas av de
arbetande.
S
UF är emot alla förtryck. Alla
människor är lika värda och
därför har ingen människa rätt att
bestämma över någon annan.
Alla samhällssystem och ideologi-
er som förutsätter att en grupp
människor skall styra en annan
leder därför till förtryck. SUF
kämpar emot dessa och är för ett
helt jämlikt samhälle.
D
et borgerliga demokratibe-
greppet är begränsat till det
politiska livet. Den centralisering
som en stat innebär, har gjort att
man inte heller där har uppnått
någon acceptabel demokrati. SUF "
vill ersätta den partipolitiska
parlamentarismen med en verklig
federalistisk demokrati som också
innefattar de ekonomiska, indu-
striella och kulturella områdena.
Trots att vi inte erkänner lagarnas
auktoritet inser vi att de vunna
demokratiska fri- och rättigheter-
na måste försvaras och utvecklas.
S
UF ser den direkta aktionen
som medlet för att förändra
samhället och levnadsvillkoren.
Endast därigenom kan det själv-
ansvar utvecklas som är socia-
lismens förutsättning.
L
iksom det frihetligt socialistis-
ka samhälle som syndikalister-
na vill skapa, är även SUF upp-
byggt efter den federalistiska
principen. Denna innbär att alla
som berörs av ett beslut har rätt
att delta i det. Ingen får dock, i
organisationens namn, handla i
strid med gemensamt fattade
beslut.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful