You are on page 1of 13

UTMANING:

Att g frn en etnisk till en


pluralistisk nationalism
QAISAR MAHMOOD
Blickarna r nykna och skande. Mnga frgor frefaller studsa i de
andra gsternas huvuden. r de tunisier? Turister frn Indien? Vi drar till
oss blickar nr vi rr oss runt p hotellanlggningen. Fyra vuxna och fyra
barn. Trots att vr hud r mrk och hret svart, r vrt kroppssprk, vr
kldstil och det sprk vi talar bekanta fr de vriga ljushyade turisterna.
Vid ett tillflle under semestern kommer en av hotellgsterna fram till
mig och barnen nr vi r p vg frn poolen. Mannen som r runt r
ursktar sig p franska. Han sger ngot som jag inte hinner uppfatta.
Frgan upprepas. Jag knner igen ngra ord frn mina franska lektioner
i grundskolan. Mannen verkar vara nyken p vr hrkomst. Innan jag
hinner svara lmnar han ngra frslag. Israel? Turkiet? Indien? Tunisien?
Jag sger p engelska att vi r frn Sverige. Av mannens min frstr jag att
han inte riktigt uppfattat namnet p det land jag precis uppgett. En del av
oskerheten bygger p att han inte vet om det r sprkligt missfrstnd
eller fr att jag pratar sluddrigt och hest. Han sger: Sudan?
I detta lge vet jag vad jag borde svara. Men jag kan inte frm mig att
frenkla verkligheten fr att den ska bli begriplig fr honom. Jag uppre-
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 107 2012-11-13 12:00
rin1i iU1nNi Ncni
io
par igen vad jag sagt tidigare: We are from Sweden.
Jag ser frvningen vxa till rynkor p hans panna. Sudois? sger
han med en rst som gr upp i falsett. Jag nickar. Mannen brister ut i
skratt och sger Cest ne pas possible, monsieur, medan han sveper
handen ver sitt ansikte och huvud.
Resten av ordldet r bara en strid strm av ljud som jag inte frstr.
Genom hans gester lyckas jag dock uppfatta att han anser att Sverige, vr
mrka hud och vrt mrka hr inte riktigt passar ihop. Kanske sger han
ocks ngot om att svenskar ska vara ljusa och blonda. Jag orkar inte
frlnga pinan fr honom. We live in Sweden but Im born in Pakistan.
Orosrynkorna i hans ansikte sltas ut medan han sger: Aha, Pakistan!
Lugnet sprider sig ver ansiktet. Ordningen r terstlld.
Fr artighetens skull frgar jag honom om var han kommer ifrn. Han
svarar Schweiz. Inga fljdfrgor. Hans yttre utmanar inte mina frestll-
ningar om hur en schweizare ska se ut.
Visst kan man tycka att turistkollegans reaktion och undran r fr-
stelig, trots detta kan jag inte lta bli att knna mig strd ver hndel-
sen. Vid liknande tillfllen kan jag frvisso hnvisa till att jag r fdd i
Pakistan. Men vad ska mina dttrar svara nr de fr liknande frgor i
framtiden? De r fdda i Sverige och anser sig frhoppningsvis vara en
naturlig del av det svenska. Men ska de behva dra hela sin slkthistoria
varje gng de mter frmlingar enbart fr att de kanske ven i framtiden
kommer att utmana frestllningarna om vilket utseende som r sam-
mankopplat med en viss plats p jordens yta? Hndelsen lmnar mig
ingen ro.
IDENTITETERNAS TIDEVARV
Det r inte bara vi med ett annorlunda utseende, jmfrt med omgiv-
ningen, som knner en rotlshet och identitetslshet. ven mnga som
r en del av majoritetssamhllet tycks uppleva samma gnagande knsla.
Fler och ler undrar: Vem r jag och i vilket sammanhang hr jag hemma?
Fram till idag har debatten om det hllbara mngfaldssamhllet i
huvudsak frts utifrn tv perspektiv. Ett av perspektiven fresprkar
assimilation, och det andra perspektivet fresprkar ett mngkulturellt
samhlle mngkulturalism. Dessa perspektiv har mer gemensamt n
vad fretrdarna vill erknna fr sig sjlva och sina motstndare. Jag vill
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 108 2012-11-13 12:00
qni ni nncci
io,
hvda att assimilation och mngkulturalism r tv olika sidor av samma
mynt.
De som fr debatten, oavsett om de fresprkar assimilering eller
mngkulturalism, utgr frn att individen har vissa beteenden, normer
och vrderingar som hen fds med, och som hen delar med andra likasin-
nade. Mnniskan har med andra ord en krna som r hens sanna jag, hens
essens. I den teoretiska vrlden kallas detta stt att se p identiteter fr det
essentialistiska synsttet.
i
Och att individer som delar en specink essen-
tialistisk identitet utgr den autentiska och kta gruppen etniciteten.
En persons etnicitet r ngot som r mer eller mindre inprogrammerat
i hens gener. Att frneka en etnisk grupp dess gemensamma kultur nor-
mer, vrderingar och beteenden r, enligt det essentialistiska synsttet,
att frneka den enskilda individen och den etniska gruppen den univer-
sella rtten att vara sig sjlva.
De som attraheras av det essentialistiska synsttet, oavsett om de fre-
sprkar assimilering eller mngkulturalism, r mnga gnger individer
som riskerar att komma ut som frlorare i globaliseringens klvatten,
individer som upplever att de varken kan rra sig socialt, ekonomiskt
eller geogranskt. Hos dem ger vrldens snabba rrelse upphov till en
knsla av alienation. I en tid dr mjligheten att komponera sin egen
unika identitet, genom att vlja och vraka frn en buff av valbara livs-
stilar, r det ltt att knna sig vilsen och frvirrad. D kan idn om att
man tillhr en viss gemenskap enbart baserat p utseende, fdelseplats
eller historisk anknytning frefalla attraktiv.
Det nnns dock ngra saker som skiljer fresprkarna fr assimilation
med fresprkarna fr mngkulturalism.
Personer som fresprkar assimilation upplever starkt att individens
etnicitet och kultur kan hotas om den inte skyddas frn andra etniciteter
och kulturers inluenser. Om individer ur en viss etnisk grupp lyttar till
ett land dr majoriteten utgrs av en annan etnicitet, br minoriteterna
assimileras till majoritetens normer, vrderingar och beteenden. Det r
principen Take it, or leave it som gller. Vissa politiska partier har gjort
ett stort nummer av detta. De hvdar till exempel att det nnns en tydlig
mall fr den svenska etniska identiteten svenskheten. Anhngarna till
detta synstt kan till exempel peka p ett visst beteende eller en viss fre-
teelse och med bestmdhet hvda att den inte r svensk.
Personer som fresprkar mngkulturalism anser frvisso att det r
oproblematiskt att mnniskor frn olika etniska och kulturella grupper
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 109 2012-11-13 12:00
rin1i iU1nNi Ncni
iio
lever sida vid sida, men det viktigaste r att olika etniska grupper res-
pekterar varandras distinkta normer, livsideal och sedvnjor. Enligt det
mngkulturella perspektivet r statens roll tudelad. Fr det frsta ska
staten gra det mjligt fr etniska och kulturella grupper att behlla och
odla sin srart. Fr det andra ska staten reglera de konlikter som kan
uppkomma mellan olika etniska och kulturella grupper. De offentliga
kttgrytorna ska distribueras jmlikt mellan de olika etniska och kultu-
rella grupperingarna.
DET ESSENTIALISTISKA SYNSTTETEN TERVNDSGRND
Det essentialistiska synsttet ifrgastts dock i allt ler europeiska lnder.
Synsttet uppfattas som en tervndsgrnd och frvntas inte leda till
ett hllbart mngfaldssamhlle. I en uppmrksammad artikel har den
brittiske chefen fr Commission for Equality and Human Rights,
:
Trevor
Phillips, gett uttryck fr att det mngkulturella frhllningssttet har
lett till segregation och ett kat vi-och-dom-tnkande i Storbritannien.
j

Phillips har tidigare gjort sig knd som mngkulturalismens starkaste
fresprkare i Storbritannien, bland annat genom ett frslag dr han
ansg att svarta skolpojkar i Storbritannien skulle m bttre av att g i
egen klass i skolan.
Under de senaste tv decennierna har nya rster brjat hras om hur
man hller ihop ett samhlle prglat av mngfald. n s lnge r rs-
terna bara viskningar, men tonlget hjs i takt med att allt ler har brjat
ansluta. Vi kan fr enkelhetens skull benmna dessa rster som det plura-
listiska perspektivet.

Utgngspunkten fr det pluralistiska perspektivet


r att alla mnniskor r brare av en mngd verlappande identiteter, och
att vi drmed r medlemmar i lera olika grupperingar. Ibland kommer en
individ att tillhra majoriteten och ibland kommer hen att vara del av en
minoritet. Samhllets medborgare r varken enbart en del av majoritets-
samhllet eller enbart en del av en viss minoritet.
Individer har alltid gtt ihop med andra fr att uppfylla s vl det
knslomssiga behovet av att vara del av en lock, som fr att sl ihop sina
resurser med andra fr att uppn gemensamma ml. Enligt det pluralis-
tiska synsttet fr mnniskor svrt att uppfylla sina livsviktiga behov nr
de, av sig sjlva eller av andra, tvingas in i essentialistiska identitetskate-
gorier. Identiteter r drfr viktiga, men ocks stndigt frnderliga och
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 110 2012-11-13 12:00
qni ni nncci
iii
hgst personligt frgade. Det r dessutom upp till individen om hen anser
att till exempel mc-identitet r lika relevant och viktig som den identitet
som delas med alla de som talar samma sprk.
Individer har med andra ord under livets gng olika starkt behov
av att identinera sig med andra individer. En individ rr sig under sitt
livslopp mellan olika grupperingar och fr drmed nya identiteter, till
exempel genom att ldras eller genom att gra en klassresa. En grupp
r aldrig homogen, variationerna inom en grupp r ofta lika stor som
mellan olika grupper. Individer kan drfr vlja att under- eller ver-
kommunicera de identiteter som uppfyller tv ndvndiga premisser fr
identinkation. Den frsta premissen r att individen som ingr i gemen-
skapen har en sjlvbild av att hen r ngot. Den andra premissen r att
omgivningen, och i allra hgsta grad andra som ingr i gemenskapen,
bekrftar individens sjlvbild. Bda dessa komponenter behver fungera
i ett frstrkande samspel fr att en individ ska kunna upprtthlla en
hllbar identinkation.
Amartya Sen, mottagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne,
menar att vi br tala om identiteter i pluralis. Enligt detta synstt bestr
alla mnniskors jag-bild av lera olika identiteter som vi slr av och p i
olika sammanhang. Lika lite som en mnniska r en , lika lite har hon
ocks bara en stabil, homogen och centrerad identitet.
Sen menar i sin banbrytande bok, Identitet och vld, att ... nr man
till exempel ska g p en middag kan ens identitet som vegetarian knnas
viktigare n den som lingvist, medan den senare kan knnas viktigare nr
man funderar p att g p frelsning om lingvistik.
j

Enligt det pluralistiska synsttet har individen alltid en viss makt att
sjlv pverka just sin specinka uppsttning av identinkationer. Det ska
jmfras med det essentialistiska synsttet dr individen inte anses ha
samma frihet eftersom det existerar en kta identitet som hon till-
hr individens etnicitet. Individens val ligger endast i att bejaka eller
frneka den kta, den etniska identiteten.
Allt frre mnniskor i dagens globala samhlle delar dock exakt
samma sammansttning av identinkationer. Det r drfr svrt att dela
in samhllet i olika kulturella grupper.
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 111 2012-11-13 12:00
rin1i iU1nNi Ncni
ii:
VEN KULTUR R NGOT HGST INDIVIDUELLT
Begreppet kultur, enligt det pluralistiska synsttet, br snarare ses som
ngot som existerar p individniv. Varje individ skapar sin egen kultur
genom sin unika sammansttning av olika identinkationer. Variationer
som frekommer inom ramen fr det som benmns som kultur r strre
n vad det var fr ngra hundra r sedan. Med Sens ord: I vardagslivet
ser vi oss som medlemmar i en mngd olika grupper vi tillhr dem alla.
En persons medborgarskap, bostadsort, geogranska ursprung, kn, klass,
politiska sikter, yrke, anstllning, matvanor, sportintresse, musiksmak,
sociala engagemang och s vidare gr henne till medlem i en mngd olika
sammanslutningar. Vart och ett av dessa kollektiv ger personen en sr-
skild identitet. Inget av dem kan anses vara hennes enda identitet eller
frmsta tillhrighet.
6

Individer skapar grupper, och gruppens gemensamma normer och
sjlvbild pverkar i sin tur medlemmarnas beteenden och vrderingar.
Det sker stndigt en vxelverkan mellan en individ och de grupper hen r
medlem i.
Om man har ett essentialistiskt synstt p identiteter kan en talesper-
son fr grupperingar bildade p kulturell, religis eller etnisk grund utses
fr att fra individens talan. Om man istllet stller upp p antagandet
att vi inte har en identitet som r mer kta n andra kan inte en person
representera hela oss. Vi behver lera olika fretrdare fr vra olika
identiteter. Eventuella intresseorganisationer som bildas p basis av en
viss identinkation kan drmed endast representera sina medlemmar i
den specinka organisationen. Sen har en viktig pong nr han sger att
... muslimska frkunnare behandlas till exempel som ofnciella talesmn
fr hela den s kallade muslimska vrlden, trots att mnga mnniskor
som rkar hra till gruppen muslimer har helt andra uppfattningar n de
som frts fram av en eller annan mulla. Trots vra mnga olikheter ses
vrlden pltsligt inte som en samling mnniskor, utan som en federation
av religioner och civilisationer.
;
NATIONALISMENEN FRAMGNGSSAGA
Fr Sveriges del har den svenska befolkningssammansttningen frnd-
rats radikalt genom den omfattande migrationen under andra halvan av
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 112 2012-11-13 12:00
qni ni nncci
iij
i,oo-talet. Drygt var sjtte svensk r antingen sjlv fdd utomlands eller
har tv frldrar som r fdda utomlands. Enligt statistik frn SCB kom-
mer r :oij var fjrde svensk att ha utlndsk bakgrund.

I Sverige bor
mnniskor fdda i s gott som varje land i vrlden. Det talas tminstone
ijo olika sprk i landet. Det frekommer en mngd varianter av religisa
identinkationer, traditioner, sedvnjor samt olika variationer av hud- och
hrfrg bland dagens svenska befolkning.
Mngfalden kommer med andra ord att prgla Sverige under all ver-
skdlig framtid. Vi r mnga som anser att det dr med att diskutera
huruvida mngfald r ngot nskvrt i det samtida och framtida samhl-
let inte lngre knns relevant. Samhllsprocesser r irreversibla. Det kan
bli ngot nytt men aldrig som det har varit tidigare. En fruktbar frge-
stllning r istllet hur vi ska kunna leva tillsammans s friktionsfritt som
mjligt i ett samhlle prglat av en mngfald av livsstilar, livsideal och en
bred palett av vrderingar.
Sett ur ett historiskt perspektiv r frsket med att hitta kittet som
binder ihop ett samhlle p intet stt ngot nytt under solen. F saker r
det. Filosofer och samhllsvetare har i alla tider funderat ver vad som
knnetecknar ett samhlle och vad det r som gr det hllbart. Tanken
p ett sammanhllande samhlle ett integrerat samhlle dr samtliga
invnare har en sjlvklar plats r i jmfrelse ett modernt fenomen som
kan dateras till uppbyggandet av vlfrdsstater i samband med industria-
lismens uppkomst. Under medeltiden och i bondesamhllet var det inte
ens tnkbart att adeln skulle knna gemenskap med bnder eller andra
lgre klasser.
Nationalismen blev lsningen nr samhllet vergick frn bonde- till
industrisamhllet. Gamla identiteter (bnder, borgare, adel och prster)
sammansmltes till en ny identitet, en identitet i varje land. Genom natio-
nalismen formades tv typer av solidaritet dels den knslomssiga mel-
lan invnarna (den horisontella solidariteten), dels den formella mellan
den styrande makten och invnarna (den vertikala solidariteten).
Som ett resultat av ioo-talets ider om etno-nationalism lever mnga
kvar i frestllningen att vi och vra frfder, i mnga led bakt i tiden,
alltid varit till exempel svenskar, pakistanier, tyskar eller kineser. Den hr
idn om ett folk, ett de och ett land marknadsfrs och hlls inte bara
levande av ett antal partier i Europas folkvalda frsamlingar utan ven
gemene man, kvinna och tonring p gatan frestller sig en tydlig kopp-
ling mellan geogransk plats, ansiktsdrag och ett specinkt inre liv.
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 113 2012-11-13 12:00
rin1i iU1nNi Ncni
ii
Vi glmmer bort att fr Sveriges del skapades nationalstaten, och
ven den svenska identiteten, frst under brjan av ioo-talet. Under
ioo-talets frsta decennier tillkom en stor mngd nya ord som bde
speglade och utvecklade de nya iderna: nationalknsla, nationaldrkt,
nationalpoesi och nationalkaraktr. ven ord som folksaga, folksprk
och folklynne anvndes fr frsta gngen under tidigt ioo-tal. Den
svenska nationen och svenskheten skapades, de kom inte att existera av
sig sjlva eller som en skapelse av ngot hgre vsen. Bland annat spelade
inrttandet av Nationalmuseet under mitten av ioo-talet en viktig roll i
att skapa frestllningen om den svenska nationen och den svenska kul-
turen.
,
Frestllningen om svensken som en ras eller etnisk och kulturell
grupp skapades ocks under 1800- och 1900-talen. Professioner s som
arkeologer, museiintendenter, konstnrer, skalder, lkare och biologer
kom att spela en viktig roll i att skapa nationella minnen av ett homogent
folk som hade existerat under historiens gng. Samtiden bands ihop
med historien genom forskningen, konsten och litteraturen, mngfalden
fick drmed ge vika fr enfalden fr att det skulle kunna skapas en
frestllning om gemensam historia, samtid och framtid.
io
Vi r mnga idag som knner oss kluvna nr frgan om huruvida det
existerar en svensk kultur eller en tydlig svenskhet kommer p tal.
ven om vi inte kan leda det i bevis knner vi intuitivt att svaret ligger
ngon annanstans n i det assimilationiska och det mngkulturella per-
spektivet. Vi anser oss kunna avgra nr vi stter p det osvenska trots
att vi inte kan formulera varfr. Samtidigt vet vi att alla i vrt land inte
gr saker och ting p samma stt. Svenskar gillar till exempel att gra
olika saker under sin ledighet. De har olika frestllningar om vad som
knnetecknar det goda livet. Fr vissa r skrgrden ett mste under mid-
sommaren och fr andra duger asfalten i staden lika bra nr det ska tas
sill och drickas nubbe. Svensk kultur r ngot som nnns dr, men som p
samma gng r ytterst svrfngat.
Skandet efter den nationella gemenskapen eller den nationella
berttelsen r inte bara ett svenskt fenomen utan frekommer ocks p
mnga hll i Europa. I lera lnder r man p jakt efter det typiska som
knnetecknar den egna nationen och dess kulturella historia. Ju mer de
europeiska samhllena har kommit att prglas av mngfald, desto strre
behov tycks vi ha av att nnna det som kan hlla oss samman. Och kanske
r detta inte s konstigt, eftersom de europeiska lnder som haft en stor
invandring sedan efterkrigstiden vet att det inte nnns ngot som r s
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 114 2012-11-13 12:00
qni ni nncci
iij
farligt fr samhllets stabilitet och utveckling som segregering och enkla-
visering. Om nya invnare brjar utveckla alltfr starka alternativa iden-
titeter kommer detta att frhindra solidariteten och sammanhllningen
i samhllet. Det behvs en ny berttelse som binder invnarna inte bara
till varandra utan ocks genom tid fr att kunna utvecklas framt.
I de lesta europeiska lnderna pgr frsk att denniera en ny sorts
nationell gemenskap. I Storbritannien strvar man till exempel efter att
skapa medvetenhet om en britishness som ska inkludera hela dess bro-
kiga befolkning. Det pgr en liknande diskussion om vad som br kn-
neteckna franskheten. Personer som har sitt ursprung i de tidigare franska
kolonierna behver inkluderas i den framtida franska gemenskapen.
Nr man brjar syna frstelsen av respektive nationell identitet i
smmarna upptcker man snart att innehllet ofta r ungefr detsamma.
Frgar man fransmn p gatan sger de att det typiskt franska r att
man gillar frihet och demokrati, lskar god mat och skriver under p de
mnskliga rttigheterna.
Liknande svar fr man om man frgar ngon p Drottninggatan eller
Sveavgen om svenskheten, eller en frbipasserande i Hyde Park om vad
som knnetecknar det brittiska. Men om det innebr samma sak att vara
fransk, svensk eller brittisk, varfr upplever vi d ett behov av att den-
niera, upptcka eller uppnnna hgst provinsiella varianter av identitet?
Filosofen Will Kymlicka hvdar att individer i vr postmoderna
samtid behver en nationell identitet fr att kunna leva meningsfulla
och sjlvstndiga liv, och att liberala demokratiska samhllen krver
en nationell identitet fr att fungera.
ii
Denna variant av nationalism
benmns ofta liberal nationalism. Kanske ligger det ngot i Kymlickas
resonemang om att identitetsskapande r den postmoderna mnniskans
viktigaste livsprojekt.
WE SHALL OVERCOMEEN NY SORTS SVENSKHET
Det frefaller som att nationalstaten har ett lngt och hlsosamt liv fram-
fr sig. De senaste nnanskriserna runt om i vrlden har visat att ven om
kriser har globala orsaker och effekter r det den nationella staten som
man frvntar sig ska bidra till den ekonomiska och sociala stabiliteten.
Och s lnge som nationen r den arena dr de viktigaste besluten fat-
tas behver dess invnare knna att nationen r deras ansvar, att deras
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 115 2012-11-13 12:00
rin1i iU1nNi Ncni
ii6
samtid och framtid hnger intimt ihop. En fr alla, alla fr en. Gr det
dligt fr ngra, s gr det dligt fr alla, gr det bra fr en, s gr det
bra fr alla. Men problemet r att samhllen prglas av mngfald, och
med mnga olika indelningar r det inte lika enkelt som tidigare att hitta
det dr kittet som fogar ihop samhllets invnare till en vloljad maskin.
Som tidigare behver ven det framtida samhllet vila p en vergri-
pande nationell gemenskap. P samma stt som vrlden och utvecklingen
r global och under stndig rrelse behver ven den grund samhllet
vilar p vara under stndig frhandling och frndring. Det r drfr
svrt att en gng fr alla denniera vad som knnetecknar svenskheten.
Den nationella gemenskapen svenskheten omdennieras stndigt
genom att samhllsmedlemmarna r inbegripna i frhandlingar med
varandra om vilka normer och vrderingar som ska glla utifrn det sam-
tida samhllet. Till frhandlingsbordet dr den nationella gemenskapen
frhandlas kommer bara de fullvrdiga medborgarna erbjudas plats. Det
r drfr viktigt att diskutera hur vi ser p medlemskapet den nationella
identiteten som ger tilltrde till frhandlingsbordet.
Vi kommer drfr att ven i framtiden behva en frestllning om
att vi som delar ngot, till exempel ett land, hr ihop p ngot stt. Att
vi har en gemensam berttelse men den behver inte baseras p att
vi delar ett gemensamt utseende. Berttelsen kan lika grna handla om
en gemensam framtid, istllet fr att handla om en gemensam historia.
Vgen till att transformera frestllningen om svenskheten frn en etnisk
identinkation till en nationell identinkation gr igenom en uppdatering
av frestllningen om svensken. Om jag kan f andra att acceptera att en
svensk kan vara mrkhrig och ha starkt pigment kan det kanske en dag
vara en svensk tradition att hoppa ver eld som ett stt att nra nyr.
Vi str infr en demokratisk utmaning. Svenskheten idag betraktas
som en etnisk identitet snarare n en nationell identitet. Frestllningen
om svensken r i allra hgsta grad byggd p rasistiska frestllningar
om att gemenskapen bestmts genom individens genuppsttning, och i
synnerhet de gener som styr ens utseende. Svenskheten verkar flja med
p kpet om man ser ut att passa in i schablonbilden av hur en svensk
ska se ut. Det motsatta verkar inte vara mjligt. Det r drfr det inte
spelar ngon roll hur man r som person om man ser ut som jag. Det gr
aldrig att gra ansprk p svenskheten, och drmed ing i den svenska
gemenskapen.
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 116 2012-11-13 12:00
qni ni nncci
ii;
Som med alla identiteter rcker det inte med att sjlv knna sig som
svensk och uppleva att det man gr r svenskt, andra mste ocks gra
det. Och vi vet att mnniskans natur r att gra motstnd mot det nya
s lnge som mjligt. Vi r bekvma varelser som vill ha strsta mjliga
utdelning genom minsta mjliga anstrngning. Vi tar till oss allt nytt som
inte krver ngon strre anstrngning som mat, nya stt att nra olika
hgtider och musik. Men allt sdant som gr att vi behver frndra vr
vrldsbild och vr bild av normer, eller frndra vrt beteende bortom
kket och festlokalen, har vi svrt att acceptera. Detta gller idag, och
kommer med strsta sannolikhet ocks glla imorgon.
S lnge svenskheten r en benmning p en etnisk och kulturell
gemenskap snarare n en nationell identinkation har jag svrt att se hur
jag och andra mrkhriga och mrkhyade kan uppfatta oss, eller uppfat-
tas av andra, som en naturlig del av den svenska gemenskapen. Det hr
ju till saken att de etniska identiteterna inte r lika ppna som andra som
bygger p andra knnetecken n blod, genetik och en gemensam historia.
Synen p nationella identiteter som etniska identinkationer behver
frndras. Alla som bor i Sverige br ha tilltrde till den nationella identi-
teten. Annars blir det svrt att f till stnd den solidaritet som behvs dels
fr att motivera ett hgt skattetryck i en tid av ekonomisk kris, dels fr
att motverka en knsla av segregation och utanfrskap. Nu kan man resa
tv invndningar mot mitt resonemang. Minst. Den frsta handlar om
huruvida det verkligen stmmer att identinkationer r viktiga fr oss som
psykologiska varelser. Den andra frgan r om vi behver en nationell
gemenskap fr att kunna fungera som fullvrdiga samhllsmedborgare.
Det som talar fr att identinering med andra ven i framtiden kom-
mer att vara viktig fr oss r att det inte gr att frneka det faktum att vi
mnniskor r lockdjur. Detta gr inte att skrapa bort genom attitydfr-
ndrande insatser. Vi vill likt zebrorna p savannen inte sticka ut bland
mngden och drmed bli ett ltt byte. Vi vill kunna sova ttt ihop fr att
hlla vrmen runt lgerelden. Dessa behov r djupt inristade i oss, och
ven om vi har hittat andra stt att kamoulera oss frn faror eller lrt oss
att sl p elementet fr att hlla kylan borta vill vi fortfarande vara en del
av ngot strre.
Om vi inte ingr i ett sammanhang och upplever en gemenskap med
vr omgivning, nnns risken att vi utvecklar en knsla av utanfrskap och
drmed slutar att ta ansvar fr det gemensamma. Vi tror helt enkelt inte
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 117 2012-11-13 12:00
rin1i iU1nNi Ncni
ii
att det frvntas av oss. Att st utanfr den svenska gemenskapen blir
lika med att vara andra klassens medborgare.
Det andra som talar fr att vi ven i framtiden kommer att ha behov av
att uppleva en nationell gemenskap har frmst att gra med att globalise-
ringen och den tekniska utvecklingen inte bara erbjuder nya gemenska-
per utan ocks frstrker knslan av utanfrskap. I en tid nr mnniskor
fds p ett stlle och dr p andra sidan jordklotet eller har mjlighet att
byta karrir och livsstil under sin livstid kar vrt behov av att vara del av
ett sammanhang som knns tryggt och vlbekant. Nr allt r mjligt och
tillgngligt kar vrt behov av att nnna sammanhang genom att vara del
av en strre berttelse. Om detta vittnar inte minst det stora intresset fr
det frlutna och slktforskning, som blivit otroligt populrt som hobby.
Vi behver placera in oss sjlva i en historisk, geogransk och knslo-
mssig kontext som omfattar det frlutna, geogranska platser och vra
medmnniskor.
TV UTMANINGAR INFR FRAMTIDEN
Ervringen av svenskheten handlar inte om att ngon ska bli ngot det
handlar om att delta i frhandlingen om vad som r svenskt idag. Den
frsta utmaningen r att mekanismer som utestnger mnniskor frn
frhandlingen br motverkas, oavsett om de r strukturella eller om det
r enskilda individer som str fr utestngandet.
Den andra utmaningen r att ifrgastta tankenguren om att det
nnns essentialistiska identiteter som vi rver. Vi behver gra upp med
den invade relexen att dela in oss sjlva och andra i etniska, kulturella
och nationella kategorier som man frvntas fdas in i, och som saknar
svngdrrar.
Likavl som staten en gng byggde en framgngsrik bild av Sverige
som en etnisk nation, mste vi nu bygga svenskheten p idn om att vi
tillsammans ansvarar fr den, bde dess med och motgngar, oavsett
bakgrund.
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 118 2012-11-13 12:00
Noter
i Den som r intresserad av att lsa vidare om det essentialistiska synsttet kan med
frdel lsa Hylland-Eriksen (i,,).
z Storbritanniens motsvarighet till den nya svenska diskrimineringsombudsmannen.
j Times interview, April zoo
Till de frmsta fretrdare fr det pluralistiska synsttet kan man rkna Amartya.
Sen, Manuel Castell och Kenan Malik.
j Sen, zoo6, sid. zz.
6 Sen, zoo6, sid. zi.
; Sen, zoo6, sid. z.
Statistiska centralbyrns dennition fr utlndsk bakgrund, som infrdes fr.o.m.
zooj-iz-ji: Utrikes fdd eller fdd i Sverige med bgge frldrarna fdda utom-
lands, till skillnad frn tidigare r d man redovisat fdd i Sverige med minst en
frlder fdd utomlands.
, Forskning och Framsteg z/zooj.
io Ls mer om detta i Hagerman (zoii) eller Ehn, Frykman & Lfgren (i,,j).
ii Kymlicka, i,,.
Fr fullstndig referenslista, se sidan jij.
Framtidsutmaningar_inlaga_7 nov.indd 119 2012-11-13 12:00