Girl, you are in the wrong place:

En kvalitativ studie om kvinnors kontraomvndelser frn kristen tro

Sofia Franzn
Ume Universitet VT 2013 Institutionen fr id- och samhllsstudier Kandidatuppsats, 15 hp Religionsvetenskap Handledare: Tomas Lindgren

Girl, you are in the wrong place: En kvalitativ studie om kvinnors kontraomvndelser frn kristen tro

Abstrakt
Det huvudsakliga syftet med den hr studien r att analysera orsaker bakom fre detta kristna kvinnors kontraomvndelser i ett urval av 20 sjlvbiografiska berttelser. Vad sger berttelserna om de avgrande sklen fr frfattarnas kontraomvndelser? Vilka indikationer finns det i berttelserna om att olika former av deprivation och sociala interaktioner orsakar kontraomvndelse? Metoden fr dataanalys r meningskoncentrering. De teoretiska perspektiv som anvnds fr att analysera att de empirin r deprivationsteori sklen fr och deras

socialkonstruktionism.

Resultaten

visar

huvudsakliga

kontraomvndelser kretsar kring att religionen inte upplevs som sann, att den inte upplevs som etiskt rtt, att kristna beter sig illa, en negativ behandling p grund av knstillhrighet samt emotionellt lidande. Berttelserna visar tecken p etisk, social, existentiell och organisk deprivation, samt p kontakter med ickekristna. Dessa faktorer kan delvis frklara kvinnornas kontraomvndelser.

Skord:
Deconversion, Christianity, women, deprivation theory, social constructionism, psychology of religion, sociology of religion

One woman shared that her husband was improving, but that he still listened to AC/DC when the kids were in the car. I almost chirped out that I liked some of their songs, when all the other women instantly chorused an ewwwww! of disapproval. I thought Girl, you are in the wrong place.

INNEHLLSFRTECKNING

1. INTRODUKTION .............................................................................................................. 1 1.1. Bakgrund ........................................................................................................................... 1 1.2. Syften ................................................................................................................................ 2 1.3. Frgestllningar ................................................................................................................. 3 1.4. Begreppsbestmningar ...................................................................................................... 3 1.5. Avgrnsningar ................................................................................................................... 4 1.6. Mlgrupp ........................................................................................................................... 4 1.7. Disposition ........................................................................................................................ 5 2. METOD ............................................................................................................................... 6 2.1. Val av studieobjekt ............................................................................................................ 6 2.2. Val av forskningsdesign .................................................................................................... 6 2.3. Tillvgagngsstt ............................................................................................................... 7 2.3.1. Litteraturskning ....................................................................................................... 7 2.3.2. Urvalsmetod ............................................................................................................... 8 2.3.3. Metod fr dataanalys ................................................................................................. 9 2.4. Reabilitet och validitet .................................................................................................... 10 2.5. Etiska vervganden ....................................................................................................... 11 3. MATERIAL ...................................................................................................................... 12 3.1. Beskrivning av materialet ................................................................................................ 12 3.2. Problematisering av materialet ......................................................................................... 13 4. TIDIGARE FORSKNING .............................................................................................. 15 4.1. Forskningsversikt .......................................................................................................... 15 5. TEORETISKA REFERENSRAMAR ............................................................................ 18 5.1. Deprivationsteori ............................................................................................................. 18 5.2. Socialkonstruktionism ..................................................................................................... 20 6. ANALYS AV BERTTELSERNA ................................................................................ 22 6.1. Huvudsakliga skl fr kvinnornas kontraomvndelser ................................................... 22 6.1.1. Det var inte sant. .................................................................................................. 23 6.1.2. Det gick emot min moral. .................................................................................... 24

6.1.3. De kristna betedde sig illa. ................................................................................... 25 6.1.4. Jag blev illa behandlad p grund av mitt kn. ...................................................... 25 6.1.5. Jag mdde dligt. .................................................................................................. 27 6.2. Indikationer om olika former av deprivation .................................................................. 28 6.2.1. Etisk deprivation ..................................................................................................... 28 6.2.2. Social deprivation .................................................................................................... 29 6.2.3. Existentiell deprivation ............................................................................................ 30 6.2.4. Organisk deprivation ............................................................................................... 31 6.3. Indikationer om frklaringar utifrn sociala interaktioner .............................................. 33

7. DISKUSSION ................................................................................................................... 35 7.1. Reflektioner ver resultaten ............................................................................................ 35 7.1.1. Utvrdering av deprivationsteorins relevans fr studien ......................................... 36 7.1.2. Utvrdering av socialkonstruktionismens relevans fr studien ............................... 37 7.1.3. Jmfrelser med tidigare forskning ......................................................................... 39 7.1.4. Frslag fr vidare forskning .................................................................................... 40 8. REFERENSER ................................................................................................................. 41

1. Introduktion

Det hr kapitlet brjar med en kort introduktion av bakgrunden till studiens frgestllning. Efter det skriver jag om mina syften med studien, fr att sedan med en frgestllning konkretisera vad den handlar om. Sedan frklarar jag hur ngra centrala begrepp definieras i studien. Drefter tar jag upp studiens avgrnsningar. Till sist beskriver jag vilka slags lsare jag skriver fr.

1.1. Bakgrund
Det finns argument fr att det pgr en sekulariseringsprocess i vstvrlden.1 Danile Hervieu-Lger skriver om att storheten hos institutionell religion har minskat i Vsteuropa och Nordamerika, framfr allt under de senaste 30 ren.2 Steve Bruce argumenterar fr att individualism, diversifiering och relativism i en liberal demokratisk kontext underminerar religionens roll som sammanhllande och meningsskapande aktivitet.3 andra sidan finns det argument emot sekulariseringsparadigmet och fr att religionens betydelse r strre n ngonsin. Peter Berger menar att det moderna samhllet har tagit bort den skerhet som mnga mnniskor knner ett behov av och drfr har alla rrelser som utlovar tydliga svar p livets frgor en stor genomslagskraft.4 Hur som helst rder en konsensus om att det moderna samhllet prglas av pluralism och en allt strre mjlighet att som skare vlja fritt bland olika livsskdningar.5 Det hnder som bekant att mnniskor byter en livsskdning mot en annan. Men varfr sker detta egentligen? Mnga studier antyder att en sdan hr s kallad kontraomvndelse har flera orsaker. Nr intellektuella tvivel, samvetsfrgor och bristande psykiskt vlmende frekommer samtidigt som
1 2

det

sker

sociala

interaktioner

med

utomstende

verkar

sannolikheten

fr

Bruce 2002: 1. Fenn 2003: 161. 3 Bruce 2002: 241. 4 Berger m fl. 1999: 7. 5 Furseth & Repstad 2005: 151.

kontraomvndelse ka.6 Studier har ocks visat att det r en ofta lngdragen process det r frgan om. Dessa resultat gller bde kvinnor och mn.7 Men forskningen om vad knstillhrigheten spelar fr roll nr det gller kontraomvndelse r nnu begrnsad och det anser jag r ett problem. Jag menar att det beror p en androcentrism dr man frbiser knsskillnader och antar att knsblindhet r detsamma som neutralitet. Forskning har visat att knstillhrigheten spelar roll i mnniskors religisa engagemang, s det torde den gra ocks nr det gller upphrandet av religist engagemang. Drfr har jag valt att studera kvinnors kontraomvndelser. Anledningen till att jag valde det hr studieobjektet r att jag har en personlig erfarenhet av denna process. Min handledare har kommenterat att det r ett intressant mnesomrde som gr bra att koppla till relevant teori, vilket uppmuntrade mig att g vidare.

1.2. Syften
Det huvudsakliga syftet med den hr studien r att analysera orsaker bakom kvinnors kontraomvndelser. Fokuseringen p kvinnor r baserad p antagandet att kvinnors vgar bort frn kristen tro ibland ser annorlunda ut jmfrt med vad som gller bland mn, eftersom mn och kvinnor i mnga sammanhang lever under olika sociala villkor. Linda Woodhead, en inflytelserik professor i religionssociologi, menar att medvetenheten om genusfrgor inte bara br influera religionssociologins metodik, som den i allt hgre utstrckning gr, utan ocks dess teorier.8 En frhoppning r ocks att kristna frsamlingar genom en kad frstelse om kontraomvndelse kan hitta vgar att mta dem som kmpar med livet som kristen. Det finns ocks en nskan om att lsningen av fre detta kristnas berttelser ska bidra till en kad insikt hos kristna om den kthet som kan finnas i deras fre detta brders och systrars religisa engagemang. Till sist menar jag att en kad frstelse av kontraomvndelse r viktig inom psykologin och beteendevetenskapen fr att det troligen finns en och annan mnniska som sker

6 7

Zuckerman 2012: 165-166. Se forskningsversikten i kapitel 4, s. 15. 8 Fenn 2003: 76.

samtalskontakt p grund av hans eller hennes upplevelser av att lmna sin religion. Dessa upplevelser kan ibland vara bde psykiskt pressande och skrmmande.9

1.3. Frgestllningar
I den hr uppsatsen har jag fr avsikt att analysera ett urval av tjugo kvinnors sjlvbiografiska berttelser om deras kontraomvndelser frn kristen tro. Analysen grs utifrn ett deprivationsteoretiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Frgestllningarna r: 1) Vilka huvudsakliga skl ger kvinnorna fr sina kontraomvndelser? 2) Ger berttelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvndelser kan frklaras utifrn: a) olika former av deprivation? I s fall, vilka former? b) sociala interaktioner? I s fall, p vilka stt?

1.4. Begreppsbestmningar
Hr definieras ngra viktiga begrepp som anvnds i den hr studien:10 Religion. Religionsvetare har svrt att komma fram till en definition av religion som tillfredsstller alla forskares ambitioner11. Ska religion definieras utifrn sitt innehll (en substantiell definition) eller utifrn sin funktion (en funktionell definition)? Den korta, substantiella definition som anvnds i den hr uppsatsen r hmtad ur en bok av Tomas Lindgren och den lyder: Religion r en mnsklig respons p en verklighet som uppfattas som transcendent12. Kontraomvndelse. Nr begreppet kontraomvndelse frekommer i den hr uppsatsen menas ett frivilligt tillbakadragande (frn religion). Det r allts alltid ett tillbakadragande frn en religion (som definierats ovan) och oftast, men inte ndvndigtvis, r det ett tillbakadragande frn en religis grupp man har tillhrt. Hr anvnds ordet kontraomvndelse endast i relation till kristendomen. Jag valde denna term fr att den r ett intuitivt motsatsord till det klassiska ordet omvndelse.
9

Zuckerman 2012: 173. Fr en fullstndig beskrivning av teorier och begrepp, se kapitel 5, s. 18. 11 Lindgren 2009: 27. 12 Lindgren 2009: 28.
10

Alternation. Det var Peter Berger som frst myntade begreppet och med alternation menade han i korta ordalag en nstan total frvandling av vrldsuppfattning (s nra en total frvandling det gr att komma d en mnniska tminstone alltid kommer att leva i samma kropp i samma fysiska universum)13. Det r s begreppet anvnds i den hr uppsatsen.

1.5. Avgrnsningar
Denna studie begrnsar sig till att studera ett urval av tjugo berttelser som handlar om frfattarnas kontraomvndelser. Materialet kommer frn en enda sida p internet dr ett relativt lgt antal respondenter sjlva har valt att skriva sina berttelser. Avgrnsningen ligger i att studien kan exemplifiera men inte generalisera. Det gr allts inte utifrn den hr studien att dra ngra slutsatser om upplevelserna hos alla eller de flesta kvinnor som genomgr en kontraomvndelse.

1.6. Mlgrupp
Den tilltnkta huvudsakliga mlgruppen fr den hr uppsatsen r personer som r intresserade av frgestllningen och har vissa kunskaper om religionsvetenskap och samhllsvetenskap. Men frhoppningen r ocks att allmnheten, framfr allt personer som r knutna till kyrkligt frsamlingsarbete, ska kunna tillgodogra sig innehllet. Drfr r ambitionen att snka trsklarna s gott det gr genom ett okonstlat sprk och frklaringar av centrala begrepp.

13

Berger & Luckmann 1966: 176.

1.7. Disposition
Den hr uppsatsen analyserar som sagt kvinnors kontraomvndelser frn kristen tro, genom ett urval av 20 sjlvbiografiska berttelser som r publicerade p en webbsida. Analysen14 grs utifrn fljande tre frgestllningar: Vilka r de huvudsakliga sklen kvinnorna ger fr att lmna sin kristna tro? Dataanalysen utfrs med hjlp av meningskoncentrering och resultatet visar fem huvudsakliga skl: Att religionen inte upplevs som sann, att den inte upplevs som etiskt rtt, att kristna beter sig illa, en negativ behandling p grund av knstillhrighet samt emotionellt lidande. Vilka tecken visar berttelserna p olika former av deprivation som orsaker till kontraomvndelse? Berttelserna visar tecken p etisk, social, existentiell och organisk deprivation bland kvinnorna, dr den sociala deprivationen r direkt kopplad till det faktum att de r kvinnor. Vilka antydningar visar berttelserna p att sociala interaktioner har betydelse fr kontraomvndelseprocessen? Antydningarna handlar om att kvinnorna hade vnskapsband med icke-kristna, som bidrog till att skapa en ny plausibilitetsstruktur som ersatte den kristna plausibilitetsstrukturen.

14

Begreppen som anvnds fr att analysera kontraomvndelse r hmtade frn deprivationsteori och socialkonstruktionism. Fr frklaringar av dessa begrepp, se kapitel 5.

2. Metod

Det hr kapitlet brjar med en redogrelse fr hur jag valde studiens mnesinriktning. Efter det beskriver och motiverar jag den forskningsdesign som har anvnts. Drefter fljer en detaljerad beskrivning av hur jag skte tidigare forskning, hur jag samlade in materialet och hur jag analyserade det. Slutligen skriver jag om studiens validitet och reabilitet samt etiska vervganden.

2.1. Val av studieobjekt

I den hr rapporten studeras kvinnors beskrivningar av kontraomvndelse frn kristendomen. Jag valde det hr studieobjektet p grund av en personlig erfarenhet av kontraomvndelse frn kristendomen. Intresset fr berttelser om kontraomvndelse fanns dock redan nr jag var kristen. (Det kan hnda att mitt intresse av att lsa och identifiera mig med frfattarna till dessa berttelser indikerade att min kontraomvndelse hade brjat, men det var absolut inget jag var medveten om.)

2.2. Val av forskningsstrategi

Den hr studien r inriktad p att underska orsaker bakom kvinnors kontraomvndelser. Det grs genom att analysera och diskutera individers ostrukturerade beskrivningar. Deltagarnas egna uppfattningar tas p strsta allvar. Jag upplever en nrhet till dem eftersom att jag har en personlig erfarenhet som i vissa fall liknar deras. Jag bde kan och vill se det de beskriver utifrn deras perspektiv. Det handlar om mening, kontext och rika, fylliga data. Drfr r kvalitativ metod enligt min uppfattning ett sjlvklart val av forskningsstrategi.15 Denna metod

15

Bryman 2011: 371.

frknippas oftast med att teori vxer fram utifrn insamlade data, men i den hr studien anvnds kvalitativ metod fr att prva befintliga teorier (vilket sker allt oftare).16

2.3. Tillvgagngsstt
2.3.1. Litteraturskning
Litteraturskningen brjade med att jag lste forskningsversikten i studie om kristen kontraomvndelse av Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards frn 201117. Fr att hitta forskningen de hnvisade till letade jag i Ume Universitetsbiblioteks databas. Sedan skte jag vidare i samma databas med olika kombinationer av skord, till exempel deconversion + women. Jag fann studier och via deras referenser hittade jag mer litteratur. Jag gr inte ansprk p att forskningsversikten i teorikapitlet r uttmmande. Min ambition r endast att skissera variationen inom forskningsfltet och lgga grunden fr en senare diskussion dr jag jmfr den hr studiens slutsats med tidigare slutsatser.

2.3.2. Urvalsmetod
Dataklla. Frst formulerade jag en bred frgestllning: Varfr lmnar kvinnor sin kristna tro?. Utifrn denna frgestllning samlade jag in tjugo autobiografiska berttelser som beskriver frfattarnas kontraomvndelser. Insamlingen skedde genom en sida p internet dr vem som helst kan skicka in sin berttelse. Man behver inte vara medlem fr att ha tillgng till texterna. Den dataklla som anvndes var allts dokument som redan fanns dr ute. Denna typ av data har (uppenbarligen) inte skapats i ngot specifikt forskningssyfte. Frdelen med det r att datan inte kan ha pverkats av forskarens vrderingar, uppfattningar och reaktioner, vilket hjer kvaliteten vad gller validitet.18 Jag skriver mer om det lngre fram. En annan faktor som gjorde att jag valde att anvnda dokument som dataklla r att det sparar mycket tid jmfrt med att planera och genomfra intervjuer. Inom ramarna fr denna uppsats genomfrande valde jag att gna s mycket tid som mjligt t analysen och inte insamlingen av data.

16 17

Bryman 2011: 348. Wright m fl 2011. 18 Bryman 2011: 489.

Urvalsteknik. Berttelserna utvaldes i den ordningsfljd de var publicerade (bakt i tiden, med brjan i mars 2013) och avsikten var att inkludera alla berttelser skrivna av kvinnor som jag fann tills jag hade tjugo stycken. Som tidigare nmnts r mlet med studien att exemplifiera men inte att generalisera. De berttelser jag valde ut behvde inte vara ngot stickprov som var representativt fr en strre population, s drfr anvndes inget s.k. sannolikhetsurval. Istllet anvnde jag en typ av icke-sannolikhetsurval, nmligen bekvmlighetsurval. Bekvmligheten bestod i att jag valde en sida p internet som jag p frhand visste hade en stor samling vlskrivna berttelser om kontraomvndelse. Denna sida rkade allts finnas vltillgnglig fr mig. Samtidigt menar jag att jag i en viss bemrkelse anvnde ett mlinriktat urval i och med att jag aktivt valde ut berttelser som var skrivna av kvinnor. P den mest grundlggande nivn innebr nmligen ett mlinriktat urval att det grs utifrn en nskan om att vlja personer som r relevanta fr forskningsfrgorna.19 Skillnaden mellan den hr studiens urvalsteknik och mlinriktade urvalstekniker som till exempel snbollsurval r att man i snbollsurval kontaktar ett ftal mnniskor fr att sedan be om tips p andra relevanta respondenter.20 I realiteten anser jag att skillnaden inte r s stor. Den hr urvalstekniken valdes drfr att jag p ett bekvmt stt nskade samla in relevant data. Urvalsproblem. Det dk upp tv problem i samband med urvalsprocessen. I ett ftal fall fanns inga uppenbara indikationer om knstillhrigheten hos frfattaren. I dessa fall lmnade jag en kommentar i kommentarsfltet dr jag beskrev mitt rende och frgade om de var en man eller en kvinna. Om jag inte fick ngot svar utelmnade jag berttelsen frn studien. I ett ftal andra fall var det svrt att avgra om jag skulle anvnda berttelsen eller inte p grund av att den var vldigt kortfattad eller saknade ngon egentlig information om sjlva kontraomvndelsen. Berttelser som valdes bort handlade till exempel om kontraomvndelser som just hade brjat eller enbart om livet efter kontraomvndelsen.

19 20

Bryman 2011: 434. Bryman 2011: 196.

2.3.3. Metod fr dataanalys

Metoden jag anvnde fr att analysera datan var meningskoncentrering, s som den r beskriven av Steinar Kvale (2009). Jag valde den fr att kunna fnga andemeningen i vad personerna sa, s att jag skulle kunna skapa teman som sammanfattade innehllet i berttelserna. Den hr metoden har fem steg: 1. Att lsa varje text fr att f ett intryck av helheten. Detta gjorde jag. Jag var srskilt intresserad av frfattarens fre detta frsamlingstillhrighet, familjerelationer, romantiska relationer, reaktioner p stora livshndelser och intellektuella funderingar. Fr att f strsta mjliga nrhet till de beskrivna upplevelserna undvek jag medvetet att lgga mrke till frfattarens senare insikter. 2. Att faststlla meningsenheter. Jag lste texten igen och skrev ner meningsenheter som sammanfattade enskilda meningar eller stycken, exempelvis hyckleri bland folk i kyrkan, uteblivet bnesvar och kristen pojkvns dliga beteende. 3. Att formulera teman som tematiserar meningsenheterna. Detta utfrde jag genom att titta p den frsta meningsenheten och tnka efter vad den handlade om. Jag insg att det handlade om moraliska betnkligheter. Drefter letade jag efter fler meningsenheter som stmde in p det temat. Nr jag hade hittat alla jag kunde bestmde jag en frg med vilken jag skulle markera alla meningsenheter med tema moral. P samma stt gjorde jag med resten av meningsenheterna tills jag hade ftt en samling teman som tckte alla meningsenheter. 4. Att stlla frgor till meningsenheterna utifrn underskningens specifika syfte. Jag gjorde detta genom att se om dessa teman kunde besvara studiens frgestllningar och det kunde de. 5. Att knyta samman teman i en deskriptiv utsaga. Detta steg utfrde jag genom att skriva resultatdelen i den hr uppsatsen. Fr att ytterligare frdjupa analysen av data valde jag ocks att flja ett rd frn min handledare om att anvnda mig av ett metaperspektiv. Utifrn min observation om att det verkar finnas olika samverkande orsaker bakom kontraomvndelse beslutade jag mig fr att

arbeta med tv teorier: deprivationsteori och socialkonstruktivism. Jag menar att dessa tv teorier kompletterar varandra i analysen av orsaker bakom kontraomvndelse.21

2.4. Reabilitet och validitet

Det finns olika sikter bland kvalitativa forskare om hur man ska bedma kvaliteten i en kvalitativ forskningsprocess. De som r av en realistisk uppfattning, allts de som menar att kvalitativ forskning kan fnga den sociala verkligheten, ansluter sig ofta till sikten att reabilitet och validitet r meningsfulla begrepp i kvalitetsbedmningen. 22 Jag sllar mig till den skaran och drfr utgr jag frn dessa kriterier nr jag gr ett frsk att bedma min egen studie. Reabilitet rr frgan om resultatet skulle bli detsamma om ngon gjorde om den hr studien med samma tillvgagngsstt.23 D den hr studien vill exemplifiera snarare n generalisera anser jag att reabiliteten r lg. En replikation av den hr studien skulle kunna fnga en annan del av den sociala verkligheten n den hr. Validitet har att gra med om man verkligen undersker det som studien syftar till att underska.24 Det hr menar jag att jag har gjort. Att anvnda dessa kvinnors berttelser som dataklla r relevant utifrn underskningens syfte. Dessutom kan deras berttelser inte ha pverkats av mina vrderingar, uppfattningar och reaktioner, vilket hjer kvaliteten vad gller validitet.25 Generaliserbarhet (eller extern validitet) gr ut p huruvida studiens resultat kan sgas glla en strre befolkning. Som sagt kan den hr studien exemplifiera men inte generalisera. Detta beror p att jag inte har gjort ngot representativt urval av respondenter. Det gr allts inte utifrn den hr studien att dra ngra slutsatser om upplevelserna hos alla eller de flesta kvinnor som genomgr en kontraomvndelse.

21 22

Fr visare lsning, se kapitel 5 p sidan 18. Bryman 2011: 360. 23 Bryman 2011: 49. 24 Bryman 2011: 50. 25 Bryman 2011: 489.

10

2.5. Etiska vervganden

Jag samlade in berttelserna utan att interagera med respondenterna, vilket brukar kallas fr att kommunikationen var asynkron.26 Detta betyder allts att jag samlade in och anvnde deras berttelser i den hr studien utan att tillfrga dem. Detta tillvgagngsstt ligger i linje med rekommendationer frn The Association of Internet Researchers. Ngra studier visar att en veranvndning av webbsajter i forskningssyfte kan irritera medlemmarna.27 Jag ser dock ingen risk med att den hr uppsatsen ngonsin kan stra dem som anvnder webbsidan i frga. Kanske ngon enstaka medlem som pratar svenska av en osannolik hndelse rkar hitta den, men de allra flesta kommer nog aldrig att knna till den eftersom att den inte kommer att publiceras i ngra internationella kretsar. (Inte ens om ngon medlem hittar den r det skert att det upplevs som strande.) Eftersom att jag valde det hr studieobjektet p grund av mina egna erfarenheter av kontraomvndelse r medvetenheten om mina vrderingars pverkan p forskningsprocessen srskilt viktig. Vrderingarna speglar mina personliga sikter och knslor. Dessa vrderingar pverkar tematiseringen av data och analysen av data. De pverkar inte bara hur jag uppfattar saker och ting utan vad jag lgger mrke till.28 Lsaren har rtt att veta att jag p frhand anser att kontraomvndelse r en ofta smrtsam process som orsakas av mnga faktorer. Jag tror att orsakerna ofta kan vara av bde socialt, intellektuellt och emotionellt slag.

26 27

Bryman 2011: 586. Bryman 2011: 611. 28 Bryman 2011: 43.

11

3. Material

Det hr kapitlet handlar om den insamlade data som jag har arbetat med i studien. Frst beskriver jag materialet, sedan problematiserar jag det och till sist fljer en kort analys av dess kvalitet.

3.1. Beskrivning av materialet

Materialet bestr av tjugo kvinnors autobiografiska berttelser. De finns publicerade p http://new.exchristian.net/, som r en amerikansk webbsida dr vem som helst kan skicka in sina texter. De r skrivna mellan maj 2012 och mars 2013. I genomsnitt r de nstan fyra sidor lnga (teckensnitt Times New Roman, storlek 12, radavstnd 1,5). Lngden varierar stort; den kortaste r en halv sida lng (cirka 200 ord) och den lngsta r elva sidor lng (strax ver 4000 ord). Personerna skriver i jagform om hur de blev kristna, vad som hnde under deras liv som kristna och hur de sedan lmnade sin kristna tro. tergivningarna av vilka hndelser som gde rum och vilka skl de hade att lmna tron r kronologiska. De flesta frfattare ger en kombination av flera olika skl till varfr de inte lngre identifierar sig som kristna. Berttartonen r oftast neutral, men ibland kommer det fram knslor av ilska, sorg och frustration ver deras fre detta kristna tro och fre detta frsamlingar. Bara tv av de tjugo frfattarna hade icke-religisa frldrar. Tv av dem var uppvxta i traditionella kyrkor. En av dem specificerar inte sin barndoms kyrkotillhrighet. De vriga femton var uppvuxna i frikyrkliga miljer som ibland beskrivs som fundamentalistiska eller fanatiska. Det r f av dem som anger hur gamla de r, men ldrarna varierar uppenbarligen. En av dem r 59 r och en annan r 23 r. De flesta berttar att de numera r agnostiker eller ateister. Ungefr en tredjedel av dem nmner inte om de har ngon nuvarande livsskdning. En av dem har vergtt till att ska svaren i naturreligion och en annan till Wicca.

12

3.2. Problematisering av materialet

John C. Scott har i boken A Matter of Record (1990) freslagit fyra kvalitetskriterier fr dokument som dataklla i samhllsvetenskaplig forskning: (1) Autencitet, (2) trovrdighet, (3) representativitet och (4) meningsfullhet.29 Eftersom att de var lttillgngliga beslt jag mig fr att anvnda dem i den hr studien. Nr det gller personliga dokument r autencitetskriteriet, allts frgan om frfattaren r den hon utger sig fr att vara, av stor betydelse.30 Min bedmning r att texterna i den hr studien r autentiska. Varje frfattare frefaller nmligen vara en person, av den konsekventa och mnga gnger srprglade stilen i varje berttelse att dma. Jag kan inte heller se ngra tecken p till exempel ngon dold agenda om hur kontraomvndelse ska portrtteras p hemsidan dr de hmtades ifrn. Med detta sagt vill jag nd reservera mig fr att det, trots en noga vervgd bedmning, naturligtvis alltid finns en risk att materialet inte r autentiskt. Trovrdighetskriteriet, det vill sga frgan om det som beskrivs r riktigt och om frfattarens sanna tankar och knslor terges, r dremot mer problematiskt. Det r den frsta delen om beskrivningarnas riktighet som stller till det. Det freligger skerligen en viss skillnad mellan de angivna sklen och de faktiska orsakerna bakom deras kontraomvndelse. Sklen fr kontraomvndelsen har formulerats efter att den har gt rum. Det betyder att varje persons uppfattning om sin situation r pverkad av deras nuvarande livstolkning, selektiva minne och en vilja att presentera sig sjlva p ett visst stt. Personerna kanske omedvetet beskriver sin kontraomvndelseprocess som mer intellektuellt inriktad n vad den egentligen r. Det r ocks fullt mjligt att de i den kristendomskritiska kontext de skriver uppmuntras att brodera ut sdant de upplevt negativt i kyrkan. Berger och Luckmann beskriver till och med omtolkningen av livet fre kontraomvndelsen som en fullt ndvndig legitimering av sjlva alternationen.31 D trodde jag Nu vet jag . Respondenternas tergivningar av hndelser kan allts inte ses som objektiva faktaredogrelser. Dremot r min bedmning att det som terges r frfattarens sanna tankar och knslor, eftersom att jag inte ser ngot skl fr dem att inte bertta vad de sjlva tycker och tnker. Representativitetskriteriet, allts frgan om materialet r typiskt fr den kategori det tillhr, och om man vet i vilken grad det inte r typiskt, r ocks problematiskt. Jag vet till exempel
29 30

Bryman 2008: 489. Bryman 2011: 491. 31 Bryman 2011: 179.

13

inte om variationen av fre detta frsamlingstillhrigheter i dessa berttelser r typisk. Femton av de tjugo personerna i studien var uppvuxna i frikyrkliga miljer som ibland beskrivs som fundamentalistiska eller fanatiska. Det r mycket mjligt att det i urvalet finns en verrepresentation av personer med denna typ av uppvxt. Slutligen r kriteriet om meningsfullhet, allts huruvida materialet r tydligt och begripligt, inte s problematiskt. Berttelserna r ofta skrivna med ett vardagligt sprk. Jag upplever att lsningen av berttelserna mnga gnger r som att lsa urskriften till en vltalig ickeakademisk frelsning. Andra gnger r det som att hra ngon p ett lttfattligt stt bertta om en hndelse ver till exempel ett telefonsamtal. Materialet har allts sina brister. Inte desto mindre r berttelserna vrdefulla fr att frska frst frfattarnas subjektiva upplevelser s som de faktiskt r, vilket r en mlsttning inom kvalitativ forskning. Dessutom behvs respondenternas egna utsagor fr att mjliggra typologier av det slag som Armand Mauss gjorde.32 Dessa typologier klassificerar olika typer av kontraomvndelse utifrn observationer av mnniskor, p samma stt som man klassificerar olika typer av religiositet. Jag menar att sdana typologier r anvndbara fr att frst kontraomvndelse.

32

Mauss 1969: 131.

14

4. Tidigare forskning

I det hr kapitlet tar jag upp tidigare teori och relevant forskning i kronologisk ordning.

Som jag nmnde i kapitlet om metod r avsikten med denna versikt att ge exempel p relevant forskning och teori. Exemplen ges fr att jag vill skissera variationen inom forskningsfltet och lgga grunden fr en senare diskussion dr jag jmfr den hr studiens slutsats med tidigare slutsatser. Jag gr inte ansprk p att versikten r uttmmande. Tyngdpunkten ligger i att presentera tidigare forskning om bakomliggande orsaker till kontraomvndelse, s att det ska ligga i linje med studiens vergripande frgestllningar. Det tl att sgas att det jag menar med kontraomvndelse beskrivs i tidigare studier med olika begrepp som ibland har olika innebrd. Jag nmner dem ibland kortfattat, men ambitionen r inte i frsta hand att reda ut definitioner av begrepp.

4.1. Forskningsversikt
I jmfrelse med studier om religis omvndelse var studier om kontraomvndelse ovanliga fre 1980. Dagens forskning p omrdet r spretig; det har tillmpats olika metoder och det har genererats olika teorier.33 Ingen av dem r frhrskande.34 Ett tidigt frsk att konceptualisera kontraomvndelse och placera den i teorier om religiositet gjordes i en studie av Mauss35. Han sg tre dimensioner av religious disinvolvement som delvis motsvarade Glocks dimensioner av religious involvement. Han talade om den intellektuella, den sociala och den emotionella dimensionen och freslog en typologi av avfllingar utifrn dessa dimensioner.

33 34

Streib & Keller 2004: 181. Wright m fl 2011: 4. 35 Mauss 1969: 131.

15

P 1980-talet frklarades ofta kontraomvndelse i termer av kris och konflikt, menar Streib och Keller.36 Ett exempel r en studie gjord av Jacobs37. Hon intervjuade sjutton kvinnor som hade lmnat olika icke-traditionella religisa rrelser, dribland karismatiska kristna frsamlingar. Kontraomvndelsen frklarades som ett resultat av att kvinnorna behandlades mycket illa av mnnen i sammanhangen och att kvinnorna drmed inte sg ngon annan utvg n att lmna rrelserna. Brinkerhoff och Burke38 underskte vad de kallade fundamentalistiska sekter och frklarade religist uttrde som en social process. Den brjar med tecken p otro eller avvikande beteende, vilket stmplar personen som det svarta fret i gruppen. Detta fr personen i f rga att bete sig i enlighet med sin tilldelade roll och det fr dem till slut att avvika helt frn gruppen. Albrecht och Bahr39 intervjuade ca 30 fre detta mormoner och menade att kontraomvndelse generellt sett har en kombination av orsaker, men ofta finns tydliga sociala orsaker. Ganska ofta var det religisa engagemanget relativt litet fre kontraomvndelsen. Detta berodde bland annat p att familjen inte var religis eller p gifterml med icke-mormoner. Albrecht och Bahr anvnde grundad teori fr att f fram sina resultat och rekommenderade den fr vidare studier av kontraomvndelse. Barbour40 analyserade en varierande samling historiska och nutida sjlvbiografier som behandlade frfattarnas kontraomvndelse. Han sg etiska skl som framtrdande; frfattarna ansg ofta att religisa trosfrestllningar och handlingar var intellektuellt orliga, skadliga eller skenheliga. Han urskiljde fyra knnetecken fr kontraomvndelse: (1) intellektuella tvivel, (2) moraliska betnkligheter, (3) emotionellt lidande och (4) uttrde ur en religis grupp. Streib m fl.41 gjorde en enktunderskning med 1200 respondenter i USA och Tyskland. De 100 personer som deltog i djupare intervjuer karaktriserades bland annat av ppenhet fr upplevelser, autonomi, personlig mognad och lga pong p fundamentalismskalan.

36 37

Streib & Keller 2004: 186. Jacobs 1984: 155-171. 38 Brinkerhoff & Burke 1980: 41-54. 39 Bahr & Albrecht 1989: 180-200. 40 Barbour 1994. 41 Streib m fl 2009.

16

Zuckerman42 intervjuade 87 amerikaner som hade tagit avstnd frn sin religion. Han konstaterade att de flesta kontraomvndelser var utdragna processer som varade i upp till fem r. Vanligtvis kunde personerna inte peka p ngot avgrande som fick dem att lmna tron, utan de gav oftast ett flertal skl till varfr de gjorde det. Zuckerman ppekade att de objektiva orsakerna bakom kontraomvndelser r svra att komma t. Han menade dock att ju fler skl en mnniska har, desto strre sannolikhet r det att kontraomvndelsen sker. Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards43 analyserade 50 berttelser tagna frn en webbsida fr fre detta kristna. De fann att mnniskor stttes bort snarare n drogs bort frn kristendomen. Frklaringarna fr kontraomvndelse som de fann i berttelserna delades upp i fyra kategorier (i storleksordning): (1) intellektuella tvivel, (2) frustration med Gud, (3) frustration med kristna och (4) kontakter med icke-kristna. Den sistnmnda kategorin var allts den minsta.

42 43

Zuckerman 2012. Wright m fl 2011.

17

5. Teoretiska referensramar

I det hr kapitlet beskriver och motiverar jag de teoretiska referensramar jag anvnder mig av i den hr uppsatsen: deprivationsteori och socialkonstruktionism.

I analysen av data kommer jag att anvnda mig av begrepp hmtade frn bde deprivationsteori och socialkonstruktionism. Jag har valt att arbeta med bda teorierna fr att jag menar att de kompletterar varandra nr det gller att analysera orsaker bakom kontraomvndelse. Med det menar jag inte att de tillsammans ger en komplett frklaring av orsakerna, men att de tillsammans tminstone tcker ett antal signifikanta orsaker.

5.1. Deprivationsteori
Deprivationsteorin sger att mnniskor sker sig till religion drfr att de lider brist p ngot, vilket beskrivs som att de r depriverade. Redan Karl Marx religionsteori handlade om det, men den person som i strst utstrckning systematiserade dessa tankar under 1900-talet r sociologen Charles Glock.44 Han och kollegan Rodney Stark definierade deprivation som any and all of the ways that an individual or group may be, or feel, disadvantaged in comparison to other individuals or groups or to an internalized set of standards.45 De typer av deprivation som Glock utformade r ekonomisk deprivation, social deprivation, organisk deprivation, etisk deprivation och psykisk deprivation. Ekonomisk deprivation handlar om att man har fr lite av materiella resurser; att man r fattig, helt enkelt. Social deprivation innebr att man lider brist p vissa egenskaper och tillgngar som andra mnniskor vrderar hgt i ett samhlle. Exempel p sdana egenskaper r att vara ung, att vara man och att vara utbildad.46 De tillgngar som fljer med dessa egenskaper kan vara

44 45

Furseth & Repstad 2005: 152. Christopher m fl 1971: 385. 46 Furseth & Repstad 2005: 152.

18

karrirmjligheter, materiella godelar och social prestige.47 ven ensamhet och social isolering r sdant som Glock troligen rknade in hr, menar Furseth & Repstad.48 Organisk deprivation innebr att man r sjuk eller har ngot funktionshinder. Etisk deprivation drabbar den som knner att de egna vrderingarna och omgivningens vrderingar str i konflikt, s att man inte fr genomslagskraft fr sina sikter. Psykisk deprivation betyder att man inte har ngot tolkningssystem fr att orientera sig i tillvaron.49 Den norske sociologen Jon P. Knudsen (1994) har argumenterat fr att det br lggas till ytterligare en typ av deprivation i listan: existentiell deprivation. Denna typ av brist handlar om att man knner sig otillfredsstlld i frgor som rr livets mening.50 I den hr uppsatsen kommer denna typ av deprivation att inkluderas i analysen. Enligt deprivationsteorin kan religionen ge trst och kompensation fr mnniskor som knner sig otillfredsstllda. Det kan bde handla om en trst som terfinns i den religisa tron i sig, men ocks i hur religionen utvas. Ofta finns ett nra samband mellan dem.51 Till exempel kan den som r ekonomiskt, socialt eller organiskt depriverad finna trst i bibelordet om att de frsta ska bli de sista nr Jesus kommer med sitt rike. Den som r etiskt depriverad kan i kyrkan finna ett sammanhang som str i samklang med ens egna vrderingar, nr samhllet utanfr prglas av en allt strre konsumism och materialism. Den som r psykiskt depriverad kan i kristendomen finna en livsskdning som kan gra att vrlden knns begriplig och meningsfull. Deprivationsteorin utvecklades allts fr att frklara religist engagemang, men jag finner det motiverat att anvnda den i den hr studien fr att frklara upphrande av religist engagemang. Anledningen till det r att jag i samband med tematiseringen av materialet sg att kvinnorna lmnade sina religisa sammanhang drfr att de upplevde brister av olika slag.52 Dremot upplevde de att deras behov tillfredsstlldes i hgre grad utanfr dessa ordningar. Jag menar att det r intressant att vnda p teorin p det hr sttet. Ett exempel p en tidigare studie som ocks anvnde sig ocks av existerande religionssociologisk teori r

47 48

Christopher m fl 1971: 385. Furseth & Repstad 2005: 152. 49 Ibid. 50 Ibid. 51 Furseth & Repstad 2005: 153. 52 Fr vidare lsning om detta, se kapitel 6.2.

19

Mauss53 studie om kontraomvndelse. Han anvnde sig av delar ur Glock & Starks fem dimensioner av religiositet.

5.2. Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionismen r en kunskapssociologisk inriktning som sger att vra frestllningar om verkligheten r sociala konstruktioner.54 Det r till exempel drfr mnniskor i olika samhllen kan uppleva kulturkrockar; det som uppfattas som sjlvklart i en kultur kan betraktas som mrkligt eller till och med avskyvrt i en annan kultur. Denna teori har utvecklats av sociologerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann.55 Enligt socialkonstruktionismen skapar vi mnniskor samhllet med vra sociala interaktioner, vra vanor och de roller vi tillskriver varandra. Detta samhlle behver sedan frklaras och rttfrdigas (legitimeras) fr att kunna upprtthllas. Det viktigaste instrumentet fr legitimering r sprket. Genom samtalet kan vi tillskriva samhllet en status av objektiv verklighet. Den hgsta formen av legitimering r ett symboliskt universum. Det ger mening t allt och stter allt p sin plats. Ofta fungerar religionen som denna objektiva verklighet.56 Ett symboliskt universum br vara frankrat i en social struktur fr att kunna vidmakthllas. En sdan social struktur kallas plausibilitetsstruktur. Denna struktur gr det symboliska universumet trovrdigt (plausibelt). Vi socialiseras in i denna verklighet genom primr och sekundr socialisation. Primr socialisation fr vi i barndomen genom nrstende s kallade signifikanta andra. Dessa personer definierar roller och attityder som vi anvnder fr att skapa en identitet. Den sekundra socialisationen brjar vanligtvis i grundskolan. Socialisationen innebr att vi internaliserar den objektiva verkligheten s att den bildar en subjektiv verklighet. Vi tar allts till oss frestllningarna i vr omgivning och gr dem till vra egna. Sammanfattningsvis menar Berger och Luckmann att detta skeende har tre delar: (1) samhllet r en mnsklig produkt, (2) samhllet r en objektiv verklighet och (3) mnniskan r en social produkt.57

53 54

Mauss 1969: 131. Geels & Wikstrm 2006: 59. 55 Berger & Luckmann 1966. 56 Geels & Wikstrm 2006: 59. (Kllan gller hela textstycket.) 57 Geels & Wikstrm 2006: 59-60. (Kllan gller hela textstycket.)

20

Beskrivningen ovan inkluderar de flesta viktiga begrepp i teorin och den r inriktad p en samhllsniv. Men den hr studien fokuserar p individers upplevelser av att byta verklighetsuppfattning, s jag ska i det fljande sammanfatta den del av

socialkonstruktionismen som behandlar detta. En nra nog total frvandling av den subjektiva verkligheten kallas alternation. En lyckad alternation krver frnyad socialisation. Individen mste f starka knslomssiga band till nya signifikanta andra i en process som liknar primrsocialisation.58 Hon mste identifiera sig med dem. Dessa personer behver drefter genom samtal frmedla en effektiv

plausibilitetsstruktur. Det r inte ndvndigtvis s att sjlva omvndelsen, eller kontraomvndelsen, krver kontakt med en ny grupp av signifikanta andra. Men bevarandet av denna nya verklighetsuppfattning krver en sdan grupp, allts en ny plausibilitetsstruktur.59 Den mste erstta alla andra vrldar, srskilt den som individen i frga bodde i fre sin alternation. Det betyder att individen idealt sett inte ska interagera med dem som fortfarande bor i den gamla plausibilitetsstrukturen.60 En framgngsrik alternation behver ocks ett koncept som legitimerar frvandlingen av verklighetsuppfattning. Vad som behver legitimeras r inte bara den nya verkligheten, utan ocks nedbrytningen av den tidigare subjektiva verkligheten. Den tidigare verkligheten mste allts omtolkas inom ramen fr den nya. Detta innebr att det blir en grns mellan den jag var frr och den jag r nu. Skillnaden r att frr trodde jag, men nu vet jag. Det blir som en skiljelinje mellan det dvarande mrkret och det nuvarande ljuset.61 Dessutom mste specifika viktiga hndelser och personer omtolkas. Detta skulle gras mest effektivt genom att man glmmer dem, men det r lttare att uppfinna saker n att glmma. Vad som mste uppfinnas r hndelser och motiv som kan gra det lttare att omtolka det frflutna. Uppfinnandet sker i god tro; det man hittar p verkar trovrdigt eftersom att det ligger i linje med den sanning som nu omsluter bde frr och nu.62 Jag anser att begreppet alternation s som det beskrivits ovan r ett anvndbart verktyg ven fr att analysera kontraomvndelse. Berger & Luckmann tar upp omvndelse som det klassiska exemplet p alternation, men jag frvntar mig att ven kontraomvndelse delvis ska
58 59

kunna

frklaras

utifrn

socialkonstruktionism

och

begreppet

alternation.

Berger & Luckmann 1966: 176. Berger & Luckmann 1966: 177. 60 Berger & Luckmann 1966: 178. 61 Berger & Luckmann 1966: 179. 62 Berger & Luckmann 1966: 180.

21

6. Analys av berttelserna
Som jag nmnde i inledningen r min avsikt med den hr uppsatsen att analysera tjugo kvinnors sjlvbiografiska berttelser om deras kontraomvndelser frn kristen tro. I det hr kapitlet besvaras studiens frgestllningar, allts: 1) Vilka huvudsakliga skl ger kvinnorna fr sina kontraomvndelser? 2) Ger berttelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvndelser kan frklaras utifrn: a) olika former av deprivation? I s fall, vilka former? b) sociala interaktioner? I s fall, p vilka stt?

6.1. Huvudsakliga skl fr kvinnornas kontraomvndelser

Jag fann fem teman som sammanfattar de huvudsakliga sklen i berttelserna. Jag har sjlv formulerat fraserna inom citationstecken fr att sammanfatta andemeningen i varje tema: 1. Det var inte sant. 2. Det gick emot min moral. 3. De kristna betedde sig illa. 4. Jag blev illa behandlad p grund av mitt kn. 5. Jag mdde dligt.

I vissa fall r grnserna mellan olika teman flytande. Till exempel r det svrt att tskilja de meningsenheter som handlar om hur religionen praktiseras och de som handlar om hur kristna beter sig illa. Det beror alldeles p vad man har fr uppfattning om vad som r uttryck fr religiositet och brist p religiositet. Det r en frga som jag inte avser att frska behandla hr, men det tl i alla fall att frtydligas att grnsen mellan teman vissa gnger inte r glasklar.

22

6.1.1. Det var inte sant.

P detta tema finns kommentarer om att religionen inte stmde verens med verkligheten s som den uppfattades av frfattarna. Pstendena handlade om fljande: Gud helar inte och hr inte bn. Den heliga Anden finns inte p riktigt. Tungotalet r phittat. Kristendomen ger en felaktig frklaring av universum och livets uppkomst. Det finns inga bevis fr att kristendomen r sann. Bibeln r motsgelsefull och den stmmer inte. Kristendomen ger en oriktig bild av vad en mnniska egentligen r; hon r ingen mkansvrd syndare och hon r vrd krlek. Det r inte alltid en gldje att f barn. Kunskap r ingen synd. Det som ska vara gudomligt inspirerade profetior, vilka uttalas av pastorer, slr inte in. Att ha en relation med Jesus ger inte frid. Det sgs att depression beror p synd, men den har psykologiska och medicinska orsaker. Trendiga leksaker frn Japan r inte demoniska. En kvinna som ger intellektuella skl fr sin kontraomvndelse har smeknamnet Jodi. Hon vxte upp i en konservativ kristen familj dr man inte fick inte lyssna p rockmusik. Som barn gick hon i en kristen skola. Hon fick lra sig att bara goda kristna kom till himlen och alla andra kom till helvetet. Jodi beskriver sin kontraomvndelse som en vldigt lngsam process. Hon hade vldigt mnga frgor, men att hon bara fick hra att hon bara skulle tro. Hon kunde inte gra det. Hon hade frgor om vetenskap, om varfr det finns s mycket grymhet och lidande i vrlden, om sexualitet, om motsgelser i Bibeln, om Bibelns historia och om de olika uppfattningarna i alla olika kristna samfund. Listan kan gras lng, menar hon. Allt eftersom ren gick insg Jodi sakta att det inte finns ngra bevis fr kristendomen eller fr ngon annan religion. Hon kom till insikt om att vrlden inte verkar vara s ond och att den kristna vrlden inte verkar vara s god. Hon avslutar med att sga att hon numera r agnostiker och att hon r tillfreds med det.

23

6.1.2. Det gick emot min moral.

Det hr temat handlar om att religionens dogmer och sttet p vilket religionen praktiserades inte verensstmde med vad som enligt frfattarna r moraliskt. Kommentarerna som inkluderades hr handlade om att Bibelns Gud inte r god, att Bibelns Gud befaller folkmord och vldtkt, att helvetet r orttvist och grymt, att homosexuella ska ha rttigheter som alla andra och att mnniskor br f tilltas att ha sex fre ktenskapet. En av kvinnorna som ger moraliska skl kallar sig fr Lilly Black. Hon berttar att hon vxte upp med krleksfulla frldrar och en underbar bror. Hela familjen var med i Pingstkyrkan. Hon gick en Bibelskola och trffade dr sin nuvarande man. Nr de hade gtt klart skolan reste de ut tillsammans med ett gatufrkunnande evangelisationsteam. Vl hemma igen fick de anstllning som ledare i en kyrka. Tyvrr var det en negativ erfarenhet, d medlemmarna i styrelsen pratade illa om dem istllet fr att hjlpa dem bli bttre ledare. De brottades med finansiella problem och hlsoproblem, s till den grad att de inte orkade vara aktiva i kyrkan. De fick dock inga frgor om vad som stod p, utan pastorn skickade bara ett brev som anklagade dem fr att ha lmnat kyrkan. Det var d Lilly brjade ifrgastta saker. Hon hade alltid besvrats av kyrkans behandling av homosexuella. Nu ifrgasatte hon det ppet och chocken och misstron hon fick som svar strde henne. Detta fick henne att ifrgastta andra saker. Hon terbeskte bibeltexter som hon hade frsvarat frut, texter som handlade om hur den Gud hon tillbad befallde folkmord och vldtkt. Hon hade alltid bortfrklarat dem, men nu kndes det svrt att gra det. Texter om helvetet sg hon ocks med nya gon:
What kind of father would give his child an ultimatum like that? I used to teach that people chose to go to hell by ignoring God; God didn't send them there and didn't want them there. But is it truly free will if there is a gun pointed at my head? "Sure, you can CHOOSE not to give me your money. But if you don't, I'll shoot you." That isn't a choice. That is forcing someone to do what you want.

Lillys slutsats blev att kristna egentligen inte tillber Bibelns Gud. Han r inte konsekvent, han r inte god och han r inte emot att dda barn, s allts kan han inte av principskl vara emot abort. Han motstter sig inte slaveri eller vldtkt och han lter miljoner mnniskor komma till helvetet. Han r inte vrd hennes tillbedjan. Om det finns en Gud tror hon inte att det r Bibelns Gud. tminstone hoppas hon inte det. Hennes man hade dessa tankar lngt fre henne, s hon r glad att de nu har lmnat sin kristna tro tillsammans.

24

6.1.3. De kristna betedde sig illa.

Det hr temat kretsar kring kristna och deras beteende, bde i familjen och i frsamlingen. Det handlar om hur kristna inte levde upp till det ideal de sade sig st fr. Kristna mnniskor var frdmande och ville styra fr mycket ver andra. Kristna var hycklare och pastorer svek dem. Kristna reflekterade inte ver sin tro utan utfrde blint religisa ritualer. En kristen mamma betedde sig galet. Religisa frldrar slog och p andra stt misshandlade sitt barn. Ngon som har negativa upplevelser av kristna r Denise Borum. Hennes frldrar och hon var med p mten i Pingstkyrkan bde sndagar, tisdagar och torsdagar. Hennes pappa knde fr att ppna och stnga kyrkan varje gng, s de var dr lnge vid varje tillflle. I kyrkan trodde man p, och citerade: Spare the rod and spoil the child. I hennes hem slog de h enne s hrt att hennes bldande sr fick behandlas fr att undvika infektion. Denna misshandel fortgick under flera r. Ibland blev hon slagen ven av andra medlemmar i kyrkan. Hennes frldrar sg inget fel med det. D och d fick barnen i kyrkan g fram till altarringen och f syndernas frltelse. Denise skriver att hon disassocierade under en period. Hon kommer ihg att hon blev kyrkoorganist, men hon kan inte frst varfr. Nr hon blev vuxen blev hon vid ett tillflle behandlad med total nonchalans av pastorns fru och pastorn skrattade t det. En man som var medlem i kyrkan tafsade p henne. Denise lmnade kyrkan och tervnde inte dit, men hon har nnu inte berttat fr sina frldrar eller kompisar att hon inte lngre r kristen. I dag sker hon andlighet i naturrreligoner och sger att de mnniskor hon har mtt dr r ngra av de finaste hon har trffat.

6.1.4. Jag blev illa behandlad p grund av mitt kn.

Det hr temat har att gra med att personen i frga blir illa behandlad fr att hon r kvinna. Kommentarerna p detta tema handlade om: En religis pojkvn som sa det r bttre fr en man att dda sin fru n att skilja sig frn henne och kvinnor kommer inte till himlen om inte de har en man som hjlper dem, bibelord om att kvinnor skulle vara tysta, en kristen kta man som utvade psykisk misshandel, mannens frvntningar p att en kvinna ska tjna sin man, pastorer som blev upprrda ver kvinnors kldval, en kvinna som blev utsatt fr vldtkt men som varken fick trst av Bibeln eller av sjlavrdare och en annan kvinna som blev sexuellt ofredad i kyrkan.

25

En berttelse p det hr temat r skriven av Tracey. Hon var uppvxt i Pingstkyrkan. Vid tjugo rs lder hade hon just utbildat sig till stridspilot. Det var vid den tidpunkten hon blev tillsammans med en vldigt gudfruktig man. Han hette David och det blev snart klart att han ville gifta sig med henne. Detta gjorde de, bara ett halvr efter att de hade trffats. Hela hans familj var Presbyterianer och han insisterade p att de gick till hans kyrka. P grund av hennes uppfostran trodde hon att hon skulle flja hans ledning. Han insisterade ven p att de skulle vnta med sex tills de hade gift sig och terigen gick hon med p det, p grund av att hon knde att hon skulle gra som han ville. Deras ktenskap var av det vrre slaget. David hade en stor knslomssig och fysisk distans till henne och fick henne p olika stt att knna sig vrdels. En gng hade han skrivit en lista till henne dr han beskrev allt hon gjorde fel och som hon skulle rtta sig efter. Tracey passade inte in i kyrkan eftersom att kvinnorna frvntades prata om hushllssysslor medan mnnen diskuterade teologi. En gng gick hon in till mnnen dr de diskuterade, men hon fick g nr hon stllde en frga. Kvinnor var tydligen inte tilltna att prata dr. Efter en tid bad hon David att de skulle g i parterapi. Han gick med p det, frutsatt att terapeuten skulle vara en god vn till honom som var pastor. Under terapisessionerna kom det fram att han hade gift sig med henne fr att ha henne som en trof. Han var egentligen inte attraherad av henne. Han trodde att hans rlighet inte skulle frndra ngonting eftersom att han var vertygad om att hon inte skulle skilja sig frn honom. Men det gjorde hon, speciellt efter att det kom fram att han varit otrogen. Tracey blev kallad fr att arbeta med flygvapnet i Afghanistan och dr sg hon vilka slags handlingar som mn kan rttfrdiga med sin religion. I samband med detta brjade hon ifrgastta sin kristna tro eftersom att Gud uppenbarligen inte hade gjort ngot fr hennes ktenskap och att hennes s kallade gudfruktiga exman var den vrsta tnkbara typen av mnniska. Hennes nrmaste har ppekat att hennes exmake uppenbarligen inte var ngon riktig kristen. Men, skriver hon, I have no desire to ever go back into a situation where I am looked down upon for having a job or an opinion, and I have no desire to be expected to serve a mans every wish. Tracey avslutar sin berttelse med att hon numera r gift med en underbar gudls man som verkligen fr henne att knna sig lskad som den person hon r, med sina mnga starka sikter och allt.

26

6.1.5. Jag mdde dligt.

Det hr temat handlar om att kristen tro hade en negativ inverkan p kvinnornas knsloliv och/eller psykiska hlsa. Det kunde till exempel vara s att ens tendenser till oro och ngest fick spelrum p ett metafysiskt plan; Guds dom och krav p perfektion tolkades som vldigt pressande och skrmmande och hela livet brjade kretsa kring att inte synda. Det kunde handla om att man som litet barn fick hra att man skulle skra av sig kroppsdelar fr att inte hela kroppen skulle hamna i helvetet och att den bilden skapade en osund instllning till sin egen kropp. Det kunde ocks vara att sjlvknsla uppfattades som ngot negativt eftersom att man egentligen r en elndig syndare som inte frtjnar Guds krlek. Det kunde vara att man upplevde att man av principskl mste frlta alla fr allting, till och med nr man r ett ungt vldtktsoffer. Det kunde ocks handla om att man vxte upp i en fanatisk milj dr barnen fostrades till att tnka p vrlden i svartvitt och att deras frmsta uppgift var att hindra folk frn att komma till helvetet nr de dr. Det kunde ocks vara rdsla fr uppryckningen, vilket innebr att vissa mnniskor direkt kommer till himlen och de andra lmnas kvar att plgas i den allra sista tiden infr domedagen. Det kunde slutligen handla om att man inte fick hjlp fr sin depression fr att det sades att depressionen hade sin rot i ens egen synd. Ett exempel p en person som mdde dligt av sin kristna tro r Pantophobia. Hon vxte upp i kyrkan (men hon nmner inte vilken kyrka det var). S smningom fick hon ett stipendium fr att kunna g en privat kristen high school. Dr blev det tydligt fr henne att skolans ledning och personal hade stora moraliska brister. Det fanns en ovilja att inse sina brister och ett hyckleri bland personalen som fick henne att knna avsmak. Men hon hll nd fast vid sin tro. Det var inte Jesus som var problemet, utan de kristna, tnkte hon. Grunden fr hennes liv var den kristna tron. nda sedan hon var liten hade hon ftt hra att om hon slppte in Jesus i sitt hjrta skulle hon f uppleva en krlek och frid som vergr allt frstnd. Problemet var bara att hon inte knde den dr friden. Istllet knde hon en tilltagande ngest ver sin kristna verklighetsuppfattning. Hon skriver att det hon upplevde var skuld, rdsla, skam, depression och en livshmmande oskerhet som nstan frstrde henne totalt. Det jag lrde mig av kristendomen fick mig att m dligt, menar hon. Ta bara tanken om att jag r en arm och fattig syndare. Jag frtjnar inte sdant som nd, barmhrtighet, krlek eller frlsning, men Gud, i hans storhet, sknker mig dessa saker i alla fall. Att tro ngot annat var stolthet och om jag var stolt skulle Gud se till att kncka mig fr att lra mig dmjukhet. Sedan har vi tanken om att min kropp och allt den vill ha r dligt.
27

Nej, all min gldje mste komma frn Gud och om jag glmmer var alla vlsignelser kommer ifrn kommer Gud att straffa mig genom att ta bort dem frn mig. Inget jag gr r tillrckligt bra. Jag kan aldrig bli perfekt, men jag mste fortstta frska bli perfekt, som Kristus. Jag misslyckas stndigt i Guds gon. Jag fr inte sga att jag lskar min mormor mer n ngon annan, fr det r en synd. Guds svar p mina bner r ofta att lra mig en lxa. Om man frlorar allt man ger eller om en frlder dr i cancer r man utvald fr ett speciellt syfte. Verkligen? Hur kan jag d leva utan att vara rdd fr att Gud ska gra ngot hemskt fr att lra mig ngot? Sjlvfrtroende r dligt och jag mste hela tiden ge av mig sjlv. Jag fr inte vara arg utan jag mste frlta allt. Att tnka r dligt. Att ifrgastta r dligt. Var som herdens frshjord! Bara flj honom!. Gud prvar oss konstant, men vi fr inte prva honom. Pantophobia r i dag agnostiker, akademiker, feminist och en taleskvinna fr homosexuellas rttigheter. Hon upplever dock fortfarande att dessa tankar plgar henne.

6.2. Indikationer om olika former av deprivation

Finns det i kvinnornas berttelser ngra indikationer om att deras kontraomvndelser kan frklaras utifrn olika former av deprivation? I s fall, vilka former? Fr att finna svaren p dessa frgor, lt oss terigen titta p ngra av de huvudsakliga skl fr kontraomvndelse som fanns i berttelserna. Jag menar att det finns fyra former av deprivation som knns igen bland dessa skl, och de r av etiskt, socialt, existentiellt och organiskt slag. Lt mig upprepa att Glock & Stark definierar deprivation som any and all of the ways that an individual or group may be, or feel, disadvantaged in comparison to other individuals or groups or to an internalized set of standards.63

6.2.1. Etisk deprivation

Det gick emot min moral r en typ av skl som uttrycker etisk deprivation. Etisk deprivation utmrks som sagt av att man knner att de egna vrderingarna och omgivningens vrderingar str i konflikt, s att man inte fr genomslagskraft fr sina sikter. Men istllet fr att konflikten ligger mellan mnniskan och samhllet hon r en del av, ligger konflikten i dessa berttelser mellan mnniskan och det religisa sammanhanget hon r en del av. Det
63

Christopher m fl 1971: 385.

28

handlar om att religionens dogmer och praktik str i konflikt med personens egna moraliska omdmen. Hon kan inte f genomslag fr sina sikter drfr att hon gr emot inte bara gruppens normer, utan det som gruppen anser vara normer som kommer frn Gud sjlv. Det blir ett omjligt uppdrag fr henne att vinna den striden. Antingen mste hon acceptera att lida av denna etiska deprivation, eller s mste hon lmna sammanhanget. Det finns antydningar om etisk deprivation i berttelsen om Lilly och hennes man. De blev illa bemtta av kyrkans ledning. Det provocerade henne till att ppet ifrgastta kyrkans behandling av homosexuella, eftersom att hon alltid hade besvrats av den. Hennes frsk till att diskutera blev bemtt av chock och misstro. ven om hon inte hade uttryckt att hon tyckte annorlunda var det som om de andras negativa reaktioner gjorde konflikten uppenbar. Det frelg en konflikt fr att hon verhuvudtaget ifrgasatte gruppens etiska norm. Detta fick henne att ifrgastta fler saker. Hon frstod att hon aldrig skulle kunna f genomslag fr sin kritik av Bibelns Gud i det sammanhang hon var med i. Detta tolkar jag som en av orsakerna till att hon lmnade kyrkan. Fr Lillys och hennes mans del innebar det att de ocks lmnade sin kristna tro. I andra berttelser finns det ocks antydningar om etisk deprivation. Det rr sig om kommentarer om att frfattarna inte hll med om Bibelns eller kyrkans moral. De ska dock inte ses som avgrande orsaker bakom kontraomvndelserna d berttelserna domineras av andra skl.

6.2.2. Social deprivation

Jag blev illa behandlad p grund av mitt kn r en typ av skl som uttrycker social deprivation. Social deprivation innebr som sagt att man lider brist p vissa egenskaper och tillgngar som andra mnniskor vrderar hgt i ett samhlle. De tillgngar som fljer med dessa egenskaper kan vara karrirmjligheter, materiella godelar och social prestige. Hr handlar det om att kvinnorna upplevde sig begrnsade just p grund av att de var kvinnor. Tracey r ett gott exempel p ngon som lider av social deprivation p grund av sitt kn. Hon var tillsammans med en man som behandlade henne illa. Hennes sociala deprivation har inte bara att gra med kyrkans norm om att mannen i alla lgen ska ha rtt att bestmma i frhllandet, ven om redan det r tydligt ofrdelaktigt fr kvinnan. Hon fick inte heller diskutera teologi med mnnen, utan hon skulle hlla sig till sprsml som rrde hem och
29

familj. Detta upplevde hon som mycket begrnsande. Hennes berttelse fokuserar p detta skl till varfr hon lmnade kristendomen, s jag finner det rimligt att social deprivation delvis kan frklara hennes kontraomvndelse. Joanne skriver: Our church did not allow women to speak, pastor, or teach, so that really messed up my beliefs on gender roles, because I knew I'd never fit them. I could never be the homemaker that God supposedly wanted me to be as a good little woman. Detta uttrycker frvisso en slags etisk deprivation, eftersom att det handlar om en norm fr kvinnors upptrdande. Men det finns ngot mer dr: Hon upplever att hon sjlv r ofrdelaktigt behandlad p grund av denna norm p grund av sitt kn. Hennes berttelse slutar med att hon upplever att varken Bibeln eller sjlavrdare hade ngon trst fr henne som vldtktsoffer, s till slut lmnar hon sin kristna tro. Lizardlady skriver: The bible's misogyny was really starting to disturb me, especially Paul's admonition to women to be quiet in church. It was like kindergarten all over again. Speaking in church was the boys' toy, working in the kitchen was the girls' toy. Hon r en kvinna och kvinnor fr inte tala i kyrkan. Det strde henne. Det r ett bland flera skl hon ger till varfr hon lmnade kyrkan. terigen handlar det om en kvinna som upplever sig ofrdelaktigt behandlad p grund av sitt kn.

6.2.3. Existentiell deprivation

Som jag nmnde i kapitel 5 definieras existentiell deprivation som ett missnje i frhllande till frgor som rr livets mening. Vissa av kvinnorna uttrycker att de var alltifrn otillfredsstllda till i det nrmaste plgade ver vad som var livets existentiella villkor och mening enligt deras kristna vrldsbild. Skl av typen Jag mdde dligt ger ofta uttryck t existentiell deprivation. Ett exempel r Lily D. Hon vxte upp med vad som beskriver som en paranoid, bipolr och verbalt misshandlande pappa, som brukade kontrollera och skrmma barnen i familjen med hotet frn Guds vrede. I den ena stunden var de toppen ungar, och i den andra stunden var de s onda att han inte kunde titta p dem. Hennes bild av Gud var till stor del formad av hennes fars personlighet, skriver hon. I kyrkan undervisades hon om en bttre bild av Gud, men den nyckfulla och skrmmande gudsbilden satt fortfarande djupt i hennes psyke. Vartenda misstag hon gjorde i livet gjorde henne rdd och frtvivlad. P ett undermedvetet
30

plan var hela hennes livsstil prglad av utmaningen att hlla sig inom den skra zonen, allts inom ramarna fr vad som var tilltet. Nr hon upplevde att hon misslyckades med det mdde hon oerhrt dligt. Detta liv blev fr mycket fr henne att klara av, s hon skte hjlp. Till sist fick hon ta en medicin som egentligen r avsedd fr personer som har ADD. Den fungerade. Hennes plgsamma upplevelser frsvann av ngra piller och det fick hennes destruktiva religiositet att knnas overklig. Numera vet hon inte vad hon ska tro. Hon hoppas i alla fall att det finns en god och krleksfull Gud som det inte finns en gnutta svartsjuka, vrede och krigsvilja i. Den gudsbilden hade hon ftt bekanta sig med under en lycklig tid i kyrkan. Men, tillgger hon, det kan inte vara Bibelns Gud. Den rda trden i berttelsen r att hon upplevde att hennes religiositet inte kunde erbjuda ngon konstruktiv mening med livet och drfr lmnade hon den. Carolyn skriver att hennes upplevelser av kristendomen var till stor del prglade av ngest, skam och rdsla fr en gud som hade helvetet i beredskap om hon inte gjorde allt hon kunde fr att bli rddad. Allt handlade om oskerhet infr evigheten, menar hon. Att leva under sdana existentiella villkor var skrmmande och det tog en lng tid innan hon kunde bryta sig fri. Men i dag r hon fri tack vare mnga mnniskor och platser dr hon har lrt sig nya saker. Det som allra mest influerar hennes vrldsbild i dag r vetenskap i allmnhet och kvantfysik i synnerhet, skriver hon. ven i den hr berttelsen r temat att hennes kristna livsskdning upplevdes destruktiv och att hon drfr skte sig bort frn den.

6.2.4. Organisk deprivation

I berttelserna finns vissa indikationer om att organisk deprivation ledde kvinnor till att lmna sin kristna tro. Mer specifikt handlade det om psykiska sjukdomstillstnd som upplevdes starkt i den kristna miljn, men som kunde hanteras och behandlas bttre nr personerna hade skt sig drifrn. Det r inte ndvndigtvis s att religionen orsakade sjukdom, men religionen gjorde att sjukdomarna fick ett strre spelrum. Alexis skriver att hon vxte upp i en milj av religis extremism. Som barn fick hon inte formulera egna sikter eller ta egna beslut. Hon knde sig som en robot. Hon menar att hon blev bestulen p sina rttigheter och att hon blev kontrollerad av sina frldrar, som i sin tur blev kontrollerade av det religisa ledarskapet. Hon visste inte ngon om sex i mellanstadiet och det hade varit en synd att se en naken kropp eller att tala om normala kroppsfunktioner
31

som till exempel menstruation. De vuxna sa att hon inte skulle hinna bli vuxen innan uppryckningen kom, och att hon frmodligen skulle hinna d fre det p grund av frfljelse. Hon ville vara som andra barn men det var svrt. Hon blev mobbad fr att hon var annorlunda. Hon ville grna g med i skolans hejaklack, men det skulle aldrig komma p frga: sttet de tjejerna pratade p, deras klder, deras flirtighet och deras danser var onda, sataniska och pojktokiga. Vrlden utanfr kyrkan var p mnga stt en fiende och allt sgs i svart och vitt. Som tonring led hon av ett svrt nervst sammanbrott p grund av skrcken fr helvetet. Effekterna stannade kvar i flera r eftert. Hon led av vanfrestllningar, svr ngest, depression och sjlvmordstankar. Hon skriver att hon i dag sakta har brjat lra sig att lska klder, icke-religis musik, bcker och mnniskor utan att bry sig om vilken religion de har. Hon har slutat evangelisera. Hennes

kontraomvndelseprocess beskrivs som en resa frn bundenhet till frihet och hon menar att hennes psykiska ohlsa bara kunde bli bttre utanfr kyrkan. Hon kmpar fortfarande fr att processen ska fortstta, men fr frsta gngen i sitt liv knner hon att hon frtjnar en gnutta lycka. Andrea beskriver att hon redan som elvaring hade tvngssyndrom, men med ren blev det vrre. I hennes tonrsgrupp fanns en kvinna som brjade predika om helvetet. Det var vid tiden fr terrorattacken den 11 september 2001, och kvinnan sa att hon hade en vision om att alla som dog dr inte skulle f komma till himlen. Och vi vill ju inte sluta vra liv och vara ofrltna som dem, s Jesus ger att vi ska omvnda oss medan vi nnu har tid, sa hon. Andrea hade redan tvngssyndrom innan hon kom dit, s fr henne var de orden som att slnga matolja p en kksbrand. Vad kunde vara mer skrmmande n att tnka sig att de som redan hade dtt i elden av terrorattackerna skulle brinna igen, fast fr evigt, nr de hade dtt? Som barn r det en instinkt att tro p de vuxna, menar hon, men fr henne blev det vrre n fr de andra barnen. Hon blev som besatt av att lsa Bibeln och kunde inte koncentrera sig i skolan. Hon kunde inte fungera socialt. Efter sex mnader kom hon in i ett tillstnd av frnvaro av sjukdomsaktivitet. Hon menar att religist tvngssyndrom r som tvngssyndrom p crack-kokain. Diagnosen r nog svr som den r, men till rga p allt kommer rdslan fr att synda emot en allsmktig Gud. Andrea menar att religionen gjorde hennes sjukdom vrre och hennes kontraomvndelseprocess gick ut p att ska sig drifrn p grund av detta. Needless to say, I will never be Christian again, skriver hon.

32

6.3. Indikationer om frklaringar utifrn sociala interaktioner

Ger berttelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvndelser kan frklaras utifrn sociala interaktioner? I s fall, p vilka stt? Jag ska gripa mig an dessa frgor med hjlp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Lilly, som lmnade kristen tro av etiska skl, beskriver att hennes ifrgasttande brjade med att hon ppet vgade diskutera om homosexualitet verkligen var s fel. Men varfr diskuterade hon det? Jag menar att frklaringen finns i hennes samtal med homosexuella. Tidigare i sin berttelse nmner hon att hon under sin uppvxt sg flera personer komma ut ur garderoben. De blev avvisade av alla de knde utom just henne, fick hon senare hra. Under hennes tid som kristen ansg hon visserligen att homosexualitet r en synd, men hon behandlade dem aldrig annorlunda fr det. De frblev vnner under hennes tid som kristen. Den kontinuerliga kontakten med de homosexuella fungerade som sprickor i hennes kristna plausibilitetsstruktur. I dessa kontakter fanns en potential till att riva snder hela strukturen, vilket ocks skedde. I slutet av sin berttelse skriver hon: Ironically, my gay and atheist friends have been the most supportive of me. They are the only ones I have been truly honest with because I know these declarations will not scare them. They have loved me and been there for me. Uppenbarligen hade hon starka knslomssiga band till dem efter sin alternation, och eftersom att hon hade knt dem lnge r det troligt att deras band var starka sedan lngt tillbaka. Sdana knslomssiga band r ndvndiga komponenter fr att kunna ta del av en ny plausibilitetsstruktur. Lizabeth, som var uppvxt i en traditionell kyrka men som under tonren lmnade den fr pingstkyrkan, berttar att hon som 18-ring flyttade till England fr att studera medicin. Hon skriver: I came to this country realizing how different it was to home, especially in the religion department. Dr trffade hon nmligen nya vnner som var ateister och agnostiker, eftersom de bodde i samma hus. De stllde bra frgor om kristendomen, vilket skrmde henne. Hon berttar att hon drefter medvetet skte sig till kristna kretsar i England som pminde om hennes gamla kretsar hemmavid: I just wanted to find a safe place in a country that was so unlike my own. Hon trffade en kristen pojkvn, vilket hon berttade fr sina frldrar. Problemet var bara att han var en blek engelsman. Hennes frldrar ville att hon skulle vara tillsammans med ngon med hennes egen mrka hudfrg, s de ville att hon skulle gra slut. Hon frskte lyda eftersom hon var uppfostrad till att hedra sina frldrar i Herren, men det gick inte. De fortsatte att trffas och ha intimt umgnge. Det fick henne att inse att
33

hon inte kunde dma dem som hade sex fre ktenskapet, eftersom att hon nstan gjorde samma sak sjlv. Hon fortstter:
Then there was the homosexual thing. In my country, practicing homosexuality is against the law. The only gay friend I had back home was trying to hide it in Christianity. In England, I have so many gay friends. How can it be wrong for them to love the people of the same sex in that way? Also I now have so many friends who are not Christians. They are so nice and caring. Why would God possibly send them to hell unless he was a sick bastard?

Notera att hon skriver att hon har s mnga vnner som r homosexuella och/eller ickekristna. Det r troligt att samtalen med dessa vnner har format hennes frestllningar. I Lillys berttelse finns allts antydningar om att hennes sociala interaktioner spelar en roll i kontraomvndelseprocessen. Carolyns kommentar om sociala interaktioner r kort och krnfull:
I'm conscious of how different my life is today from the decades when I was snared in terrorizing Christianity. I appreciate the people, books, articles, PBS specials, conferences, synchronicities, conversations, websites, forums, activities, and thinking and writing I've done, which were my journey to the freedom I feel today.

Hon uppskattar allts bland annat mnniskorna, konferenserna, konversationerna, forumen och andra aktiviteter som har lett henne dit hon r i dag. Det r uppenbart att hon har deltagit i mnga sociala aktiviteter som har fungerat som delar av en ny plausibilitetsstruktur, och som har hjlpt henne att byta verklighetsuppfattning. Kathlene Marie vxte upp i en kristen familj. Hon fick som barn brja i en kristen skola, men senare brjade hon i en kommunal skola. Hon skriver: Luckily for me, I was enrolled in a public high school where I was allowed to speak my mind, and be with others who weren't brainwashed, including my longtime partner, who ultimately revealed the "light" of atheism to me. Hon kom allts till ett nytt socialt sammanhang genom sin nya skola. Dr kunde hon interagera med ickekristna och samtala om naturvetenskap och religion, vilket ledde henne dit hon r i dag. terigen ser vi allts ett fall som kan bekrfta att sociala interaktioner har betydelse fr kontraomvndelseprocessen.

34

7. Diskussion

Jag fr en diskussion om resultatet samt utvrderar hr de teorier som jag har anvnt. Till sist jmfr jag resultaten med tidigare forskning och freslr inriktningar fr framtida studier.

7.1. Reflektioner ver resultaten

Har studiens frgestllningar besvarats? Kort och gott: Ja, jag anser att de har besvarats. Jag skulle visserligen hr kunna sammanfatta resultaten fr att styrka min slutsats, men jag hoppas att lsaren kan ha verseende med att jag bara hnvisar till de olika delarna av analysen i det fregende kapitlet istllet. Dr framgr det frhoppningsvis tydligt nog att frgestllningarna r besvarade. Det huvudsakliga syftet med den hr studien r som sagt att studera orsaker bakom kvinnors kontraomvndelser. Har detta syfte uppntts? Ja, det menar jag. Denna studie ger ett bidrag, ven om det bara r litet, till frstelsen av kontraomvndelse bland kvinnor. Studiens fokusering p kvinnor baserades p antagandet att kvinnors vgar bort frn kristen tro ibland ser annorlunda ut jmfrt med vad som gller bland mn, eftersom mn och kvinnor i mnga sammanhang lever under olika sociala villkor. Till min gldje, men inte till min frvning, kan studien uppvisa resultat som styrker detta antagande. Hur dessa vgar ser ut r dock inte s gldjande. I ngra av kvinnornas berttelser kan vi sknja social deprivation som grundar sig i det faktum att de r kvinnor, d kvinnor p olika stt begrnsas i dessa kyrkliga miljer. De upplever detta som en minst sagt ofrdelaktig situation. Detta verkar vara en del av anledningen till att de slutligen lmnar sitt religisa sammanhang fr att ska sig till ett sammanhang dr de har en strre frihet. Ett resultat som frvnar mig r att vissa av berttelserna handlade om diagnosticerad psykisk ohlsa och misshandel. Jag mdde dligt blev ett tema med en relativt stor variation. Ibland kunde det rra sig om rtt extrema exempel, som i Andreas och Alexis fall64. Det rr sig om rtt dramatiska och mrka berttelser. Jag antar att det beror p att det r en viss sorts fre
64

Se kapitel 6.2.4. p s. 31-32.

35

detta kristna som tar sig tid att skriva en berttelse p ett internetforum. De som bara rkar tappa tron helt odramatiskt (om det nu finns sdana) knner frmodligen inte att deras historia r tillrckligt intressant fr att skriva ner.

7.1.1. Utvrdering av deprivationsteorins relevans fr studien

Som jag ser det finns det bde fr- och nackdelar med att anvnda deprivationsteori i analysen av kontraomvndelse. Till nackdelarna hr att vissa personer lmnar sin religion av skl som inte grundar sig i ngon form av deprivation. De intellektuella funderingar kvinnorna hade r ingen typ av brist enligt teorin, och inte heller missnjet med kristna. Fr det andra mrks det att deprivationsteorin inte r utformad fr att frklara beteendet hos religisa personer. Psykisk deprivation handlar om att man inte har ngot system fr att orientera sig i tillvaron, och drfr kan det vl knappast finnas ngon med ett religist tolkningssystem som lider av psykisk deprivation. Dessutom r deprivationsteorins relevans fr den hr studien r beroende av hur man tolkar de olika formerna av deprivation. Med en fr snv definition av existentiell deprivation r det tveksamt om den frekommer i kvinnornas berttelser. Definitionen blir snv om den bara ska avgrnsa sig till nr mnniskor frgar om det hr r allt: Gr livet verkligen bara ut p att ta, jobba, sova och d? Mnniskor som stller den frgan upplever en brist p mening. Men existentiell deprivation handlar som sagt om att man r otillfredsstlld i frhllande till vad som r meningen med livet. Existentiell deprivation omfattar allts inte bara upplevelser av bristande mening med livet, utan ocks upplevelser av en otillfredsstllande mening med livet. Jag tolkar det som att det kan handla om att man knner att det som ska frestlla livets mening, till exempel att man med varje handling i fruktan ska behaga Gud, r otillfredsstllande. Drfr tog jag med den typen av deprivation i analysen, och den kom till god anvndning. Frdelarna med att anvnda deprivationsteorin i analysen av kontraomvndelse r att den uppenbarligen kan fnga upp ganska stora delar av hur kvinnorna upplevde sin religisa tillvaro. Det gr faktiskt att finna etisk, social, existentiell och organisk deprivation i berttelserna. Det r inte s illa med tanke p att urvalet bara inkluderar 20 berttelser. Jag frvntade mig faktiskt inte att finna organisk deprivation. Nr den frekommer r det en frga om diagnosticerade mentala sjukdomar. Det heter frvisso att kom till mig, ni som r
36

tyngda av brdor, och jag ska sknka er vila. Mnniskor genom alla tider har upplevt att de har blivit trstade av detta budskap. Men hr r det frgan om motsatsen; brdorna fanns i religionen. Denna studie fr exemplifiera den sidan av religiositeten. Jag menar naturligtvis inte att det r religionen som gr folk sjuka, utan att sjukdomarna upplevs som vrre inom ramarna fr frfattarnas tro. I Alexis65 berttelse beskrevs religionen frvisso som en orsak till sjukdom, men oftast handlade det om att religionen gjorde att sjukdomarna fick ett strre spelrum. Ur ett kristet konfessionellt perspektiv gr det naturligtvis att diskutera i vilken mn kvinnorna tar avstnd frn riktig kristendom. r det verkligen sann religion om den har en negativ inverkan p livet? Det r en intressant frga. Men fr det frsta r frgan vad som r riktig kristendom svr att besvara utifrn religionsdefinitionen i den hr uppsatsen. Religion definieras hr en mnsklig respons p en verklighet som uppfattas som transcendent. Dessa mnskliga responser, i form av tankar, ord och handlingar, ser vldigt olika ut. Fr det andra r det ovidkommande att i detta sammanhang frga vad som r riktig kristendom. Det viktiga r att de tar avstnd frn sin kristna tro och sitt eget kristna sammanhang ett sammanhang som skiljer sig frn mnga andras.

7.1.2. Utvrdering av socialkonstruktionismens relevans fr studien

Ett resultat som gjorde mig ngot frvnad r att det finns ett skapligt utbud av exempel p hur sociala interaktioner var betydelsefulla fr kvinnornas kontraomvndelser. Min frvning upplevs kanske ovntad av lsarna drfr att jag ju sjlv valde att analysera empirin utifrn det perspektivet. Men jag hade inte tnkt anvnda den hr teorin verhuvudtaget efter den frsta genomlsningen av berttelserna. Jag tog mig an att frska anvnda den ganska sent i uppsatsskrivandet utifrn ett rd av min handledare, om n jag var skeptisk till rdet. Min initiala tanke var nmligen att eftersom sklen inte explicit uttryckte ngot om sociala interaktioner skulle inte detta vara ngot fruktbart perspektiv i analysen. P den punkten finner jag mig sjlv gladeligen motbevisad. Det r ingen av frfattarna som explicit nmner sociala kontakter som skl fr att lmna sin tro, men jag insg snart att detta r helt i sin ordning om det har skett en alternation i en socialkonstruktionistisk mening, vilket jag menar att det har. Berttelserna speglar kvinnornas sjlvbiografier s som de ser ut efter att alternationen har gt rum. Allt som de skriver r tolkningar utifrn sin nya
65

Se kapitel 6.2.4. p s. 31.

37

verklighetsuppfattning, vilket r att de frr levde i mrker men att de nu har undkommit mrkret och i de flesta fall funnit ljuset. Detta ljus beskrivs inte som samtalet med nya signifikanta andra, men det r tminstone i vissa fall rimligt att anta att det r resultatet av dessa samtal. Tecknen p sociala interaktioner med dem som nu r dessa kvinnors signifikanta andra kan vi allts snarare finna bakom sklen de anger. Orsaken till det r att samtalen med nya signifikanta andra har inspirerat frfattarna till en ny verklighetsuppfattning med vilken de vnder tillbaka och kritiserar sin fre detta kristna tro. I samband med detta vill jag pminna om att eftersom att den hr studien r av kvalitativt slag ligger tyngdpunkten inte i att visa upp kvantitativa data ver hur stor del av dem som lmnar sin tro som gr det p grund av relationer med mnniskor med andra livsskdningar. Drfr kan den hr studien inte heller visa hur viktig denna anledning r, om man med viktig menar detsamma som utbredd. Det intressanta i den hr uppsatsen r inte hur mnga som visar ngot; det intressanta r att exemplifiera p vilka stt sociala interaktioner kan orsaka kontraomvndelse. Det visade sig allts att sociala interaktioner verkar p outgrundliga stt i kulisserna bakom berttelserna om kontraomvndelse. De verkar ibland vara en sorts utlsare av ngot sjlvstndigt som redan finns latent i individen. Detta sjlvstndiga (som vissa mnniskor skulle kalla fr heretiska) fr kan med hjlp av en ny plausibilitetsstruktur planteras och vxa, det vill sga integreras och manifesteras, i ngot som s smningom blir individens nya verklighetsuppfattning. Det hr r ett intressant tema som frtjnar att utforskas ytterligare. Tanken med att anvnda bde deprivationsteori och socialkonstruktionism var underordnad ett nnu hgre perspektiv, vilket r att en religis tro bestr av s mnga olika delar att man inte blir av med den bara fr att ngon eller ngra komponenter faller samman. Jag hller allts med Zuckerman om att det mste till att tillrckligt mnga delar faller samman fr att en kontraomvndelse ska ga rum.66

66

Zuckerman 2012: 165-166.

38

7.1.3. Jmfrelser med tidigare forskning

Som jag nmnde r forskningsfltet om kontraomvndelse tmligen spretigt. Mnga av de studier jag tog upp i forskningsversikten nmner dock att det finns flera samverkande orsaker bakom kontraomvndelse, vilket den hr studien bekrftar. Den hr studien r intressant att jmfra med den som gjordes av Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards eftersom att den r en relativt ny studie som ocks anvnde sig av webbmaterial i form av berttelser fr att analysera orsaker bakom kontraomvndelse. Skillnaden r att deras urval av frfattare var verrepresenterat av unga, vlutbildade och datorintresserade mn.67 Deras resultat visar att respondenterna stttes bort snarare n drogs bort frn kristendomen. Fr att komma fram till den slutsatsen studerade de endast sklen i berttelserna. Det r mjligt att de hade kunnat uppvisa ett annat resultat om de hade haft mer av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i analysen, dr de letade efter tecken p sociala interaktioner med utomstende. Deras resultat visar heller ingen emotionell dimension av orsakerna bakom kontraomvndelse, vilket ocks r anmrkningsvrt annorlunda jmfrt med resultatet i den hr studien. Detta bevisar dock inte att mn i en mindre utstrckning har emotionella orsaker bakom kontraomvndelse, eftersom att det r kvalitativa studier med oknd extern validitet det r frgan om. Dessutom r Mauss68 studie ett exempel dr den emotionella dimensionen ses som en huvuddimension i kontraomvndelsen, och hans respondenter var bde kvinnor och mn. Jacobs69 fann ett tema av kvinnomisshandel i sin studie av kvinnors avhopp frn karismatiska rrelser. En av hennes respondenter lmnade religionen p grund av ett destruktivt ktenskap med sin kristne make. Hon fann ocks att kvinnorna misshandlades i kyrkomiljn. Hon beskrev kontraomvndelse som en frga om kris och konflikt. Den hr studien kan visa liknande resultat. Studien kunde inte bekrfta Brinkerhoff och Burkes teori om att kontraomvndelse r en social process, men det beror troligen p begrnsningar i materialet snarare n p att teorin inte r lmplig fr att frklara denna freteelse. Om jag hade anvnt mig av intervjuer hade jag kunnat stlla frgor fr att utforska om det finns tendenser till denna typ av sociala process

67 68

Wright m fl 2011: 14. Mauss 1969: 131. 69 Jacobs 1984: 163-165.

39

dr de som lmnar tron agerar i samspel med sin religisa grupp i ett rolldrama med temat avfllingen ska bort. I likhet med studien som gjordes av Barbour kan den hr studien uppvisa etiska skl fr kontraomvndelse. Dock r inte de etiska skl som frekom i berttelserna srskilt framtrdande eller dominerande. Dremot kan den hr studien bekrfta Barbours teori om att kontraomvndelse knnetecknas av intellektuella tvivel, moraliska betnkligheter, emotionellt lidande och uttrde ur en religis grupp.

7.1.4. Frslag fr vidare forskning

Den hr studien visar fascinerande exempel p kontraomvndelser, vilket gr mig nyfiken p att veta hur vanligt frekommande sdana hr exempel egentligen r. Det vore intressant att se en kvantitativ studie dr resultatet analyseras med hjlp av socialkonstruktionism fr att komma fram till i vilken utstrckning den r gngbar. Dessutom skulle det vara bra att kunna generalisera angende frekomsten av de teman som framkom i denna studie. Det skulle kunna gras genom en enktunderskning baserad p dessa teman. Det vore ven intressant att se en kvantitativ studie av samma typ av berttelser dr resultatet analyseras med hjlp av deprivationsteori fr att underska i vilken utstrckning olika former av deprivation r frekommande, framfr allt nr det gller social deprivation som grundar sig i det faktum att respondenterna r kvinnor. Kvinnors utsatthet i vissa typer av religisa miljer r ett mne som definitivt torde vara ndvndigt att underska nrmare i framtida forskning.

40

8. Referenser

Bahr, Howard M. & Albrecht, Stan L.: Strangers Once More: Patterns of Disaffiliation from Mormonism. Journal for the Scientific Study of Religion 28: s. 180-200. 1989. Barbour, John D.: Versions of Deconversion: Autobiography and the Loss of Faith. Charlottesville: University of Virginia Press. 1994. Berger, Peter m fl.: The Desecularization of the World: Resurgent Religion and World Politics. William B. Eerdmans Publishing Co. 1999. Berger, Peter & Luckmann, Tomas: The Social Construction of Reality. Penguin Books Ltd. 1966. Brinkerhoff, Merlin B. & Burke, Kathryn L.: Disaffiliation: Some Notes on Falling from the Faith. Sociological Analysis 41: s. 41-54. 1980. Bruce. Steve: God is Dead: Secularization in the West. Blackwell Publishing Ltd. 2002. Bryman, Alan: Samhllsvetenskapliga metoder, andra upplagan. Liber AB. 2011. Christopher, S., Fearon, J., McCoy, J., Nobbe, C.: Social deprivation and religiosity. Journal for the Scientific Study of Religion, No 4. 1971. Fenn, Richard K. (editor): The Blackwell Companion to Sociology of Religion. Blackwell Publishing. Ltd. 2003. Furseth, Inger & Repstad, Pl: Religionssociologin en introduktion. Liber AB. 2005. Geels, Antoon & Wikstrm, Owe: Den religisa mnniskan. Natur och kultur, Stockholm. 2006. Jacobs, Janet: The Economy of Love in religious Commitment: The Deconversion of Women from Nontraditional Religious Movements. Journal for the Scientific Study of Religion 23: s. 155-171. 1984.

41

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend: Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB Lund. 2009. Lindgren, Tomas: Fundamentalism och helig terror. Studentlitteratur AB, Lund. 2009. Mauss, Armand: Dimensions of Religious Defection. Review of Religious Research, Vol. 10. 1969. Streib, Heinz m fl: The Bielefeld-Based Cross-Cultural Study. Vandenhoeck & Ruprecht. 2009. Streib, Heinz & Keller, Barbara: The Variety of Deconversion Experiences: Contours of a Concept in Respect to Empirical Research. 2004. Wright, Bradley R. E. m fl: Explaining Deconversion from Christianity A Study of Online Narratives. Journal of Religion and Society 13. 2011. Zuckerman, Phil: Faith No More: Why People Reject Religion. Oxford University Press. 2012.

42